LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN EKSJÖ KOMMUN

Transkript

1 Utsikt från Skuruhatt LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN EKSJÖ KOMMUN LANDSKAPSANALYS 1(30)

2 Kartor Kartunderlag från Eksjö kommun Foton och illustrationer Ann Andersson, ÅF Infrastructure AB LANDSKAPSANALYS 2(30)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN EKSJÖ KOMMUN... 5 INLEDNING... 5 Uppdragets omfattning... 5 Metodik... 5 LANDSKAPSANALYS... 6 Allmänt... 6 Skala... 6 Komplexitet... 7 Rumslighet... 7 Öppenhet - slutenhet... 7 Karaktärselement och landmärken... 7 Riktning... 8 Utformning... 8 Landskapets tålighet... 8 LANDSKAPET I EKSJÖ KOMMUN Allmänt Delområden och landskapstyper Väster om Vixensjöarna kuperat morän- och skogslandskap Väster och söder om Eksjö småkuperat till flackt odlings- och skogslandskap Öster om Eksjö sjörikt, kuperat, höglänt odlings- och skogslandskap Öster om Hult, väster om Hjältevad kuperat, höglänt bergs- och skogslandskap Norr om Ingatorp kuperat, höglänt odlings- och skogslandskap Norr och väster om Mariannelund småkuperat till flackt odlings- och skogslandskap FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK Redovisning A. Björnkällan B. Mostugan C. Eketorpagölen D. Förenäs E. Nyatorp F. Långakärr - Bredemosse G. Tornkullen H. Heda I. Oxhagen - Mohagen Källor LANDSKAPSANALYS 3(30)

4 LANDSKAPSANALYS (30)

5 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN EKSJÖ KOMMUN INLEDNING Uppdragets omfattning Landskapsanalysen ska användas som delunderlag i kommunens arbete med vindbruk som tematiskt tillägg till den kommuntäckande översiktsplanen, Översiktsplan för Eksjö kommun, antagen av KF Uppdragets omfattning och upplägg samt val av analysmetod har skett i samråd med samhällsbyggnadschefen på kommunen. Kommunen har tillhandahållit underlagsmaterial i form av kartor och beskrivningar av allmänna intressen m.m. Landskapsarkitekt Ann Andersson, ÅF Infrastructure AB har utfört det huvudsakliga arbetet. Metodik Översiktlig landskapsanalys Inledningsvis redovisas en översiktlig landskapsanalys för hela kommunens yta med en beskrivning av kommunens olika landskapstyper, värdering av landskapets karaktärsdrag samt bedömning av landskapets känslighet och möjligheter för etablering av vindkraftverk. Genom kartstudier, flygbildstolkning och fältbesök beskrivs och analyseras landskapet utifrån följande faktorer: skala, struktur, komplexitet, rumslighet, öppenhet slutenhet, karaktärselement samt riktning. En översiktlig bedömning i en tregradig skala görs av landskapets visuella tålighet för vindkraftsanläggningar. Fördjupad analys av delområden Nio preliminära områden, som kommunen bedömt som intressanta för vindkraftsetableringar, har därefter mer ingående studerats med avseende på eventuell påverkan på landskapsbilden. För respektive område finns en specifik analys och bedömning, bl.a. vad gäller visuell påverkan, dominans i landskapet och konkurrens med andra landskapsvärden. Påverkan på omgivande landskap har även bedömts. Samma faktorer som i den översiktliga analysen behandlas men med högre detaljeringsgrad. Områdets natur-, kultur- och friluftsvärden påverkar bedömningen av tåligheten i den fördjupade analysen. Redovisning Uppdraget redovisas i denna rapport med tillhörande kart- och bildmaterial och levereras i PDF format. LANDSKAPSANALYS (30)

6 LANDSKAPSANALYS Allmänt Den europeiska landskapskonventionen trädde i kraft den 1 maj 2011 i Sverige. Konventionen definierar landskap som Ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Begreppet Landskapsbild beskriver hur landskapet uppfattas visuellt. Landskapsanalysen grundar sig på Boverkets Vindkraften och landskapet 2009 om hur en landskapsanalys för vindkraftsutbyggnad bör göras och kan sammanfattas i följande: Vindkraftverk avviker i form och överstiger i höjdskala flertalet övriga objekt i landskapet. Ofta blir de med sin storlek eller antal visuellt dominerande inslag i landskapet. Genom att rotorbladen rör sig drar de blickarna till sig. Med en utbyggnad av vindkraft kommer landskapet att förändras. Det är därför viktigt att förändringen sker med hänsyn till landskapets värde och karaktär. I landskapsanalysen redovisas landskapets förutsättningar, karaktärer och kvaliteter. Dessa ställs mot eventuella krav och påverkan på landskapet. Landskapsanalyser kan göras med olika metoder och utgångspunkter t.ex. utifrån naturgeografiska, kulturhistoriska eller visuella aspekter. När landskapets tålighet översiktligt beskrivs i följande analys, ligger tyngdpunkten på den visuella påverkan. Landskapet beskrivs med begrepp som exempelvis skala, komplexitet, rumslighet, riktning etc. för att kunna beskriva påverkan så objektivt som möjligt. En helt objektiv värdering av hur den förändrade landskapsbilden påverkar olika betraktare är svår att göra, eftersom påverkan upplevs olika från person till person. Några betraktare ser en positiv förnybar och ren energikälla där andra ser fula intrång i landskapet. Skala Ett småskaligt landskap är oftast mindre tåligt för en storskalig vindkraftsetablering än ett storskaligt slätt- eller kustlandskap. Det är en fördel när det finns få referenser till den mänskliga skalan. Om landskapet är öppet är det svårt att relatera till djup och höjd och att få en storleksuppfattning. Bedömningen blir att det storskaliga öppna landskapet är tåligt för vindkraft. Vindkraftverk med ca 150 m totalhöjd i ett öppet kustlandskap. Det är svårt att uppfatta hur högt verket är. Verk med ca 105 m totalhöjd inne i ett halvöppet landskap. Verken döljs i många lägen av dungar, kullar o.s.v. LANDSKAPSANALYS (30)

7 Komplexitet Ett komplext landskap d.v.s. med stor variation kan innebära att en vindkraftsanläggning blir ett objekt i mängden t.ex. i ett industrilandskap. Men det kan också innebära att det blir det tillskott som gör att landskapet till slut uppfattas som rörigt och svårt att förstå. Ofta kan ett komplext landskap dock dölja vindkraftsanläggningar från vissa vinklar. En komplex landskapstyp kan vara både tålig och mindre tålig för vindkraftsanläggningar. Det krävs detaljstudier för varje enskilt fall. Vindkraftverk med 150 m totalhöjd i ett skogslandskap, synliga vid en sjö. Det är svårt att bedöma höjd och avstånd.(ca 800 m). Ett vindkraftverk med ca 105 m totalhöjd inne i skogslandskap. Det blir stor påverkan på marken då verken byggs. Rumslighet Topografi, vegetation och bebyggelse skapar landskapsrum som är mer eller mindre tydligt avgränsade. I en liten rumsbildning kan kraftverken bli dominanta. En vindkraftsanläggning med flera verk bör hållas inom ett och samma landskapsrum för att få en tydlig lokalisering och inte splittra rumsbildningarna i landskapet. Enhetliga anläggningar med en tydlig avgränsning är att föredra jämfört med spridda verk i ett större område. Öppenhet - slutenhet Höjder och vegetation kan öka den visuella tåligheten genom att de delvis döljer vindkraftsanläggningar från vissa håll. Ju öppnare landskapet är desto längre blir vindkraftverk synliga och påverkar därmed större områden. Vindkraftverk är väl synliga över vatten och kan som exempel påverka ett kustlandskap över stora avsnitt. På grund av skalan dominerar de oftast inte över storskaliga öppna landskap men kan upplevas som främmande inslag. I sluten skogsmark upplevs inte kraftverken på nära håll. Däremot kan de, när de syns i en horisontlinje över skogen, upplevas som främmande inslag i skogen. Vid ett stort antal verk placerade inom samma område kan upplevelsen bli att naturen förvandlats till ett slags industrilandskap. Karaktärselement och landmärken Vindkraftverk kan genom sin stora skala och rörelse dominera över och konkurrera ut enskilda landmärken eller karaktärselement (till exempel kyrkor) om de placeras för nära dessa. Placering ovan bergväggar och stup kan innebära att verket upplevs vara ännu högre och ge en stor dominans i öppna landskap. Det kan också innebära att nya landmärken skapas. LANDSKAPSANALYS (30)

8 Vindkraftverk med ca 150 m totalhöjd ovan bergstup. Synbarheten är stor i ett öppet landskap på några kilometers avstånd. Branten förstärker dominansen. Vindkraftverk placerade i odlingslandskapet och inte uppe på platåbergen i Falbygden. Riktning Landskap med påtaglig riktning t.ex. sprickdalslandskap eller åsar ger särskilda förutsättningar för vindkraftverks topografiska anpassning. Lämpligt i sådana landskap kan vara att rader eller långsträckta grupper av vindkraftverk placeras längs riktningen i landskapet. Utformning Hur vindkraftsanläggningen utformas har stor betydelse för hur påverkan uppfattas. Vindkraftverkens storlek i relation till landskapets skala är viktig. Det kan innebära att en landskapstyp kan tåla mindre verk men att större verk totalt skulle dominera samma landskap. I andra landskapstyper kan ett större enskilt verk vara mindre dominerande än flera mindre verk som är spridda i landskapet. Här är landskapets skala och rumslighet avgörande. Grupper av vindkraftverk bör om de placeras inom ett slättområde ställas i lätt uppfattbara geometriska mönster. Det uppfattas mer som en helhet än spridda verk. Denna princip kan inte följas vid placering i ett bergs- och skogslandskap, där terrängens riktning, höjdlägen etc. är avgörande för placering och hur vindkraftverk uppfattas i landskapet. Förändringen av landskapsbilden blir ofta mindre då flera verk samlas till en grupp än om samma antal verk ligger utspridda i landskapet. Står vindkraftverk relativt tätt på en rad kan de upplevas som en vägg som delar landskapsrummet. När vindkraftverk placeras på berg kan de skymmas från dalgångens sida närmast berget. Däremot syns de från andra höjder eller från dalgångens motsatta sida om dalen är tillräckligt bred. Landskapets tålighet Vid bedömning av ett landskaps tålighet bedöms hur nya inslag kan infogas utan att landskapets karaktär och utvecklingsmöjligheter påverkas påtagligt. Olika landskap har olika förmåga att tåla förändringar. Tåligheten och sårbarheten är beroende av både landskapets egenskaper och ingreppets eller etableringens art. LANDSKAPSANALYS (30)

9 LANDSKAPSANALYS (30)

10 LANDSKAPET I EKSJÖ KOMMUN Allmänt Eksjö kommun ligger på det sydsvenska höglandet. Hela kommunen ligger över högsta kustlinjen som här ligger på cirka 100 meter över havet (m.ö.h). De högsta nivåerna är på drygt 330 m.ö.h medan de lägsta är cirka 120 m.ö.h. Större delen av kommunens yta är skogklädd och barrskog dominerar. De odlingsbara moränjordarna och därmed gårdarna ligger ofta höglänt, så kallade krönodlingar. Vid öppen odlingsmark innebär det en vidsträckt utsikt mot fjärran höjder. Ofta är dock hagmarker och odlingar kuperade, med bergknallar eller moränkullar med trädvegetation som skymmer utsikten. Den öppna odlingsmarken är relativt småskalig d.v.s. med små rumsbildningar. I Eksjö och det närmsta grannskapet är landskapet påverkat av bebyggelse, verksamheter och infrastruktur, både järnväg och vägar. Väster om staden ligger militära övningsområden. Staden har en småskalig karaktär och har inga större nivåskillnader. Ett viktigt besöks- och utflyktsmål är naturreservatet Skuruhatt och Skurugata. Skuruhatt är utsiktsplats med vid utsikt från väster till öster. Besöksmålet är lättillgängligt även med rullstol, barnvagn o.s.v. Skurugata är en stor klippkanjon nedanför Skuruhatt. Karaktärstecken för odlingslandskapet i Eksjö kommun betesmarker med lövträd, stenigt. Stenmurar runt åkrar som röjts på sten. Bebyggelse på höjder med vid utsikt. Den översiktliga strukturen i landskapet har en nordväst-sydostlig riktning, skapad av bergsryggar och isälvar. I nutid sträcker sig de större sjöarna i samma riktning. Mellan höjdpartierna har isälvar runnit och områden med isälvsediment har avsatts. I ett stråk från Eksjö och söderut samt åt öster finns isälvsavlagringar av grus, sand och silt. Även norrut från Mariannelund finns ett större stråk med isälvsavlagringar. Isälvsavlagringarna innebär ofta relativt flacka eller böljande terrängformer. Dessa kan vara uppodlade marker eller vara bevuxna med tallskog. I sydväst innebär det ett storskaligt flackt odlingslandskap. Utmed Brusaån från Hjältevad och österut finns flacka områden men här dominerar flacka tallmoar och det öppna odlingslandskapet har en mindre skala. LANDSKAPSANALYS (30)

11 Eftersom bergen generellt är täckta med morän av varierande tjocklek dominerar granskog. I skogslandskapet finns många mindre våtmarker främst myrar med gles tallskog eller sumpskog. Stora delar av kommunen ligger på moräner med antingen ett kuperat storskaligt barrskogslandskap eller höglänt moränlandskap med småskalig odlingsmark. Här och var finns drumliner eller drumlinliknande bildningar, som är moränavlagringar skapade under glaciärer eller under ett istäcke. Drumliner bildades längs isens rörelseriktning (nord-sydlig) och finns ofta flera i närheten av varandra. De har en avlång valryggsform och kan ha olika storlekar. Översiktlig jordartskarta Sveriges Geologiska Undersökning SGU, bakgrundskarta Lantmäteriet. Delområden och landskapstyper Här följer en mer detaljerad redovisning av de olika landskapstyper eller karaktärer som kommunen kan indelas i. En generell bedömning av landskapets tålighet för vindkraftsanläggningar görs för varje typ av landskap. Bedömningen och en grov avgränsning av landskapstyperna redovisas på kartan Översiktlig landskapsanalys. Områdena delas in i landskap med relativt låg tålighet, måttlig tålighet och relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Måttlig tålighet innebär att verkens placering, antal och storlek är avgörande för bedömningen av den lokala påverkan på landskapet. LANDSKAPSANALYS (30)

12

13 1. Väster om Vixensjöarna kuperat morän- och skogslandskap Terrängen väster om Eksjö mot gränsen till Nässjö är mycket kuperad. Nivåerna varierar med höjder upp mot 340 m.ö.h till Vixensjöarna med vattenytan på cirka 215 m.ö.h. i öster. Jordarten är i huvudsak sandiga moräner. Barrskogar med till största delen gran i produktionsskog dominerar. Inslag av lövskog finns särskilt i syd- och östsluttningar. I området ligger öppna ofta småskaliga odlingsmarker eller hagmarker med lövträd. Ställvis finns vida utblickar över odlingslandskap och skogar österut. Området är rikt på trädbeväxta små våtmarker. Förutom Vixensjöarna i öster finns många småsjöar (gölar). Bebyggelsen är i huvudsak traditionella mindre gårdar. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området men från slättlandskapet i öster och från öppna höjdlägen, som exempel Skuruhatt, kommer verken att synas på avstånd. Terrängen innebär dock att verken inte blir dominanta eller ens synliga från många platser. Om ett verk placeras i ett småskaligt odlingslandskap kommer verket genom sin storlek att dominera i det lilla landskapsrummet. I och med att eventuella vindkraftverk tydligt kommer att synas från Skuruhatt och från delar av omgivande känsligare landskap blir helhetsbedömningen att området har en måttlig tålighet för större vindkraftsanläggningar. 2. Väster och söder om Eksjö småkuperat till flackt odlings- och skogslandskap Området ligger på isälvsavlagringar med några uppstickande berg och moräner. I söder kantas avlagringarna av låga moränryggar. Det innebär ett relativt flackt landskap men också låga höjder. Nivåerna varierar från 195 m.ö.h. i söder till cirka 225 m.ö.h. på de högsta höjderna. Nordväst om Eksjö är terrängen böljande med något uppstickande berg och kullig morän. Stora delar ingår i militärt övningsområde. Havrevikssjön, flackt öppet landskap, fritidsbebyggelse på andra sidan sjön. LANDSKAPSANALYS (30)

14 Söder om Eksjö breder ett flackt landskap med relativt stora öppna fält ut sig. Mellan odlingsmarken finns tallskog på flacka sand-grusmarker eller på låga svagt sluttande höjder. Mellan sjöarna Solgen och Ingarpasjön-Bodasjön ligger ett böljande relativt småskaligt odlingslandskap insprängt mellan flacka barrskogar. Området i sin helhet är rikt på små till medelstora sjöar. Våtmarker och mossar beväxta med främst tallskog ligger spridda i området. Bebyggelsen varierar mellan tätortsbebyggelse i Eksjö, modern villabebyggelse i tätorter, fritidshusområden vid sjöar och traditionell gårdsbebyggelse. Området har flera kulturhistoriskt intressanta miljöer. Bedömning av landskapets tålighet: Det ställvis ålderdomliga och relativt småskaliga odlingslandskapet har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Om vindkraftverk placeras i skogen i grannskapet kommer de att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet. Det är dock viktigt från vilka platser de syns och hur de påverkar det kulturhistoriskt värdefulla områdena. Karaktären skulle förändras vid en utbyggnad i området. Landskapet bedöms generellt ha en låg visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftsanläggningar utgör. Däremot kan småskaliga så kallade gårdsverk, väl placerade, kunna tålas och inte dominera i landskapet. Tingsholmen, böljande halvöppet landskap. 3. Öster om Eksjö sjörikt, kuperat, höglänt odlings- och skogslandskap I ett stråk snett över kommunen, från nordväst till sydost, finns flera större och mindre sjöar. Mellan dessa är terrängen kuperad. I söder ligger den lägst belägna sjön Enegrenen med vattenytan på 200 meter över havet medan Härstensbosjön i norr har vattenytan på 230 m.ö.h. Däremellan ligger flera större sjöar som Mycklaflon, Stora Bellen och i väster Solgen. Försjön och Skedesjön är andra viktiga sjöar. I övrigt finns det flera småsjöar och rikt på trädbevuxna mindre våtmarker. Terrängen varierar med höjder på drygt 300 m.ö.h. i norr till 200 m.ö.h längst i söder. Skogslandskapet domineras av homogena barrskogar med till största delen gran i produktionsskog. I sydsluttningar, hagmarker, kring odlingsmarker och utmed stränder växer lövträd. LANDSKAPSANALYS (30)

15 I området finns en flera aktiva jordbruk trots relativt småskalig odlingsmark. Landskapet har översiktligt en halvöppen karaktär med relativt stor andel odlingsmark. Sjöarna bidrar till öppenheten. Ofta ligger odlingsmarken högt med en vidsträckt utsikt mot skogklädda höjder vid horisonten. Bebyggelsen består av flera nybyggda hus och hus från olika tider i både grupper, tätorter och spritt i landskapet. Området upplevs som attraktivt att bosätta sig i. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Däremot är omgivande odlingslandskap känsligt för storskaliga vindkraftverk. Påverkan bedöms som stor även om verken placeras i närliggande skogsmark. Det halvöppna landskapet med utblickar från stränder, sjöar och höglänta odlingsmarker innebär att landskapet bedöms ha en relativt låg tålighet för etablering av vindkraftverk. Vidsträckt utsikt vid Förenäs, höglänt odlingsmark i västsluttning mot sjön Mycklaflon. 4. Öster om Hult, väster om Hjältevad kuperat, höglänt bergs- och skogslandskap Detta område är ett stort skogsområde som är högt beläget meter över havet (Skuruhatt 337 m.ö.h) med stora lokala höjdskillnader. Höglänta mindre odlingsmarker finns glest i området. Flera är planterade med gran eller igenväxta. Skogslandskapet domineras av homogena barrskogar med till största delen gran i produktionsskog i olika faser. Stora delar består av urberg eller sandig morän som ställvis är blockig eller att berg går i dagen. Det finns även inslag av isälvsavlagringar och torvmossar. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området. Från olika höglänta platser runt om i kommunen kommer verken att synas på avstånd. Beroende på avstånd varierar dominansen. Homogen tät skog LANDSKAPSANALYS (30)

16 och höjder bidrar till att landskapet bedöms ha en relativt hög tålighet för etablering av vindkraftverk. Det är dock viktigt att en zon med uppvuxen skog bevaras mellan Skuruhatt och eventuella vindkraftsområden. Barrskog på blockig, sandig morän. 5. Norr om Ingatorp kuperat, höglänt odlings- och skogslandskap Norr och nordväst om Ingatorp och Hjältevad ligger ett mycket kuperat skogsområde men med inslag av höglänt odlingsmark med stor del hagmarker, stenmurar o.s.v. Det är ett småskaligt och höglänt landskap från vilket det är vid utsikt. Området är beläget meter över havet. Jordarten är till största delen sandig morän. Några drumlinliknande former finns. Drumliner avsattes under is som avlånga limpor, här i nordväst-sydostlig riktning. Det finns även inslag av isälvsavlagringar, tallbevuxna mossar och flera mindre sjöar. I området finns en flera aktiva jordbruk trots relativt småskalig odlingsmark. Landskapet har översiktligt en halvöppen karaktär med relativt stor andel odlingsmark och äldre gårdsbebyggelse. Ofta ligger odlingsmarken högt med en vidsträckt utsikt mot skogklädda höjder vid horisonten. Området har flera kulturhistoriskt intressanta miljöer. Skogsområdet domineras av homogena barrskogar med till största delen gran i produktionsskog. Bedömning av landskapets tålighet: Det småskaliga odlingslandskapet har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Om vindkraftverk placeras i skogen i grannskapet kommer de att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet p.g.a. att det är höglänt. Det är dock viktigt från vilka platser de syns och hur de påverkar de kulturhistoriskt värdefulla områdena. LANDSKAPSANALYS (30)

17 Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan samtidigt som den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området. Skogsmarken skulle kunna tåla noggrant placerade vindkraftsanläggningar. Anläggningarna kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför placering, antal och utformning är viktiga att studera. Området i sin helhet bedöms ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. Bondarp, höglänt odlingsmark. 6. Norr och väster om Mariannelund småkuperat till flackt odlings- och skogslandskap Mellan Hjältevad och Mariannelund är terrängen flack och området ligger på isälvsavlagringar med uppstickande berg och moräner. Nordväst om Mariannelund och söder om Silverån finns också isälvsavlagringar. Brusaån och Silverån är vattendrag som återstår från isälvarna som förenades öster om Mariannelund. Området har få sjöar. Hjältevad, flackt odlingslandskap och skog. LANDSKAPSANALYS (30)

18 Utmed Brusaån finns relativt småskaliga, flacka odlingsmarker på torvjordar eller sandiga isälvsediment. Torvmossar och flacka tallskogar är dominerande. Sydväst om Silverån ligger svagt sluttande moräner som är skogklädda främst med tallskog. Höjderna varierar från 120 meter över havet som lägst öster om Mariannelund till runt 200 m.ö.h på moränerna. Flera samhällen har vuxit fram utmed Brusaån. Hjältevad, Ingatorp och Mariannelund är de största tätorterna med framförallt villabebyggelse. Tallskog på svagt sluttande moräner. Bedömning av landskapets tålighet: De öppna områdena är relativt få och små. Det innebär att siktlinjer är korta i området. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Eventuella vindkraftverk kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför placering, antal och utformning är viktiga att studera. Området i sin helhet bedöms ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. LANDSKAPSANALYS (30)

19 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK Redovisning Eksjö kommun studerar i sitt arbete med vindkraftsplanen några områden som bedöms vara tänkbara för vindbruk. I det följande redovisas dessa dels med en allmän landskapsbeskrivning, dels med en analys av områdets förutsättningar för utbyggnad av vindkraftsanläggningar. I analysen görs en bedömning av påverkan av landskapsbilden för respektive område. På kartbilden nedan är bedömningen i landskapsanalysen uttryckt i en tregradig skala med följande relativa mått. På de följande sidorna står bedömningen för varje område (markerade med bokstäver) i en ruta i respektive färg. Några av kommunens tidiga fokusområden (siffror) är olämpliga för vindbruk av andra orsaker och har därför ej beskrivits eller studerats närmare i denna analys. Sydväst om den röda linjen kommer vindkraftverk att synas tydligt från utsiktsplatsen Skuruhatt. Stor påverkan Måttlig påverkan Begränsad påverkan Översikt över bedömda områden. Kartunderlag från pågående utredning. LANDSKAPSANALYS (30)

20 A. Björnkällan Beskrivning: Området ligger i ett storskaligt skogslandskap på morän. Skogen består av homogen barrskog där gran dominerar. Det är produktionsskog i olika faser, som exempel stora kalhyggen. Våtmarker är huvudsakligen mossar som är beväxta av låg tallskog. Området ligger högt, omkring 300 m.ö.h. Inom området är terrängen sluttande mot norr med cirka 30 meters höjdskillnad. Några skogsbilvägar leder in i området. Jordarten är sandig morän eller morän. På några ställen sticker urberg upp. I norr finns kullig morän intill en torvmosse. I grannskapet finns stora slutna kuperade skogsområden men även höglänta odlingsmarker. Sydspetsen ligger cirka tre kilometer från utsiktsplatsen Skuruhatt. Produktionsskog i olika faser. Analys: Området, förutom den södra spetsen, ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt som helhet. En vindkraftsutbyggnad skulle däremot kunna ses från norrvända höglänta öppna odlingsmarker i kommunens södra delar. Det stora avståndet innebär dock att vindkraftverken inte skulle dominera landskapsbilden. Vindkraftverk placerade i den södra spetsen av området kommer att synas tydligt och uppfattas som nära från Skuruhatt. Vidare studier med fotomontage är nödvändiga vid prövningen av anläggning. Utbyggnad av vindkraftverk i området, förutom den södra spetsen, innebär en begränsad påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

21 B. Mostugan Beskrivning: Området ligger i ett storskaligt kuperat skogslandskap. Inom området varierar terrängen mellan cirka 250 till 320 m.ö.h. med höjder på m. Det finns en mosse som är bevuxen med tallskog. Skogen består av produktionsskog i olika faser. Granskog dominerar men det finns även partier med tallskog. Det finns ett flertal skogsbilvägar. Jordarten är i stora delar sandig morän. Kullig morän finns i mitten av området. Över hela området finns mindre ytor med urberg när markytan. Söder om Häradssjön sträcker sig isälvsavlagringar samt en torvmosse in i området. Torv finns i mindre ytor över hela området. I grannskapet finns stora slutna skogsområden. Området ligger nära naturreservatet och utsiktsplatsen Skuruhatt, endast någon kilometer som närmast. Norr om området ligger Häradssjön som är en långsmal sjö med siktlinjer mot området. Skuruhatt med utsikt mot sydost. Gångväg till Skuruhatt. Uppvuxen skog kan skymma vindkraftverk i grannskapet. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt som helhet. En vindkraftsutbyggnad skulle däremot kunna ses från norrvända höglänta öppna odlingsmarker i kommunens södra delar. Det stora avståndet innebär dock att vindkraftverken inte skulle dominera landskapsbilden. Det är däremot mycket viktigt att skogen mellan Skuruhatt och området bevaras. Någon höjd i området har nästan samma nivå som Skuruhatt (337 m.ö.h). Verk på ett par kilometers avstånd, om inte skog skymmer dem, blir mycket dominanta i landskapet. Stor risk finns då att utsikten från och upplevelsen på Skuruhatt påverkas negativt. Vid prövning av en anläggning måste även möjligheten till skydd av skogen mot Skuruhatt utredas. Utbyggnad av vindkraftverk i området innebär en begränsad påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

22 C. Eketorpagölen Beskrivning: Området ligger i ett storskaligt kuperat skogslandskap. Inom området varierar terrängen mellan cirka 290 till 325 m.ö.h. Det finns en liten sjö, Eketorpagölen, omgiven av trädbevuxen våtmark. En sänka med trädbevuxet kärr sträcker sig genom området. Området är täckt av produktionsskog i olika faser. Granskog dominerar men det finns även partier med tallskog. Det finns skogsbilvägar och grusvägar i området. Jordarten är i stora delar sandig morän. Över hela området finns ytor med urberg när markytan. I några sänkor finns isälvssediment. Torv finns i mindre ytor över hela området. I norr finns ett stråk med blockrik yta. I grannskapet finns stora slutna kuperade skogsområden men även höglänta odlingsmarker. Området ligger cirka fem kilometer från utsiktsplatsen Skuruhatt. Produktionsskog i olika faser. Grusväg genom området. Trädbevuxen våtmark i sänkan genom området. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt som helhet. En vindkraftsutbyggnad skulle däremot kunna ses från norrvända höglänta öppna odlingsmarker i kommunens södra delar. Det stora avståndet innebär dock att vindkraftverken inte skulle dominera landskapsbilden. Vindkraftverk placerade i den södra kanten av området kommer möjligen att synas och uppfattas som nära från Skuruhatt. Vidare studier med fotomontage är nödvändiga vid prövningen av anläggning. Utbyggnad av vindkraftverk i området, förutom den södra kanten, innebär en begränsad påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

23 D. Förenäs Beskrivning: Området ligger i ett relativt flackt skogslandskap på nivåerna 215 till 240 m.ö.h. Flera sjöar ligger i området. Skogen består i huvudsak av tallskog. Jordarten är i stora delar sandig morän i området och isälvssediment österut. I omgivningarna finns stora flacka odlingslandskap med större jordbruk. Odlingslandskapet har även inslag av mer småskalig betesmark. Intill några sjöar finns fritidshusområden. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt låg tålighet. Det beror dels på att de stora sjöarna erbjuder vid utsikt mot omgivande höjder. Sjöarna är viktiga för rekreation. Den visuella påverkan på sjöarnas och omgivningarnas karaktär kan bli stor om vindkraftverk byggs nära sjöarna. Påverkan på landskapsbilden från utsiktsplatsen Skuruhatt är en annan viktigt faktor. Vindkraftverk kommer att synas och uppfattas mycket tydligt och dominant mitt i utsikten från Skuruhatt. Från Norra Mossgölen sett mot område D till vänster i bild. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms innebära en stor påverkan på landskapsbilden främst från omgivande landskap och Skuruhatt. LANDSKAPSANALYS (30)

24 E. Nyatorp Beskrivning: Området ligger i ett småkuperat skogsområde på nivåerna 200 till 260 m.ö.h. med flera kullar i området. Skogen består av produktionsskog med i huvudsak gran. Jordarten är sandig morän eller grusig morän. Stora delar har berg nära ytan. Torv finns i större och mindre ytor över hela området. Väster om området ligger ett storskaligt öppet odlingslandskap. I söder ligger sjön Solgen. I övrigt är det skogsområden med öppna mindre ytor med odlingslandskap. Markestad Hunnerstad är en kulturmiljö av riksintresse sydväst om området. Område E sett från öster. Sjön Solgen med vida utblickar. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt låg tålighet. Det beror dels på att de stora sjöarna erbjuder vid utsikt mot omgivande höjder. Sjöarna är viktiga för rekreation. Den visuella påverkan på sjöarnas och omgivningarnas karaktär kan bli stor om vindkraftverk byggs nära sjöarna. Påverkan på landskapsbilden från utsiktsplatsen Skuruhatt är en annan viktigt faktor. Vindkraftverk kommer att synas och uppfattas mycket tydligt och dominant mitt i utsikten från Skuruhatt. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms innebära en stor påverkan på landskapsbilden främst från omgivande landskap och Skuruhatt. Område E sett från väster i Hunnerstad. LANDSKAPSANALYS (30)

25 F. Långakärr - Bredemosse Beskrivning: Området ligger i ett mycket kuperat skogslandskap, särskilt i den norra delen. Inom området varierar terrängen mellan cirka 230 till 280 m.ö.h. Skogen består av produktionsskog i olika faser och gran dominerar. Det är ett stort antal skogsbilvägar i området. I den norra delen varierar jordarten mellan sandig morän, urberg, isälvssediment och torv. I den södra delen är jordarten i stora delar sandig morän. I övrigt är berget nära markytan eller har ett tunt moräntäcke. Det finns områden med torv och ett mindre område med isälvsediment. I grannskapet finns skogsområden med småskaliga odlingsmarker. Det är relativt glest mellan odlingarna och många är numera planterade med skog. Söder om området ligger sjön Mycklaflon. Området ligger 15 km från Skuruhatt. Delar av det södra området kan ses därifrån. Område F ligger i horisonten. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen barrskog bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt lokalt. En vindkraftsutbyggnad skulle däremot kunna ses från sydvända höglänta öppna odlingsmarker i kommunens norra delar. Avståndet innebär dock att vindkraftverken inte skulle dominera landskapsbilden. Från sjön Mycklaflon med omnejd kan verken också bli synliga och eventuellt dominera landskapsbilden. Vindkraftverk, beroende på placering, kommer att synas och uppfattas som nära från Skuruhatt. Detta gäller framförallt den södra delen. Vidare studier med fotomontage är nödvändiga vid prövningen av anläggning. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms översiktligt innebära en måttlig påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

26 G. Tornkullen Beskrivning: Området ligger i ett kuperat skogslandskap. Det är brant upp till området men inom området varierar terrängen mellan cirka 200 till 270 m.ö.h. och upplevs som en svagt böljande platå. En större mosse är bevuxen med tallskog. Skogen i övrigt består av produktionsskog i olika faser. Tallskog växer över stora områden. Det finns några skogsbilvägar och grusvägar i området. Jordarten är i stora delar morän eller berg med ett tunt moränlager. I väster finns en torvmosse. I grannskapet finns skogsområden med småskaliga odlingsmarker. Det är relativt glest mellan odlingarna och många är numera planterade med skog. Område G i horisonten sett från Ölvedal. Tallskog blandat med andra trädslag i område G. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen skog bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt som helhet. En vindkraftsutbyggnad skulle däremot kunna ses från sydvända höglänta öppna odlingsmarker i kommunens norra delar. De stora avstånden innebär dock ingen dominans av landskapsbilden. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

27 H. Heda Beskrivning: Området ligger i ett kuperat skogslandskap. Inom området är varierar terrängen mycket mellan cirka 200 till 250 m.ö.h. på höjder i området. Skogen består av produktionsskog i olika faser och är blandad barrskog där gran dominerar. Det är ett stort antal skogsbilvägar i området. I ungefär halva område är jordarten morän. I övrigt är berget nära markytan eller har ett tunt moräntäcke. Det finns ett par mindre områden med torv. I grannskapet finns skogsområden med småskaliga odlingsmarker. Det är relativt gles mellan odlingarna och många är numera planterade med skog. Område H i horisonten sett från Ryssebo. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen barrskog bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt som helhet. En vindkraftsutbyggnad skulle däremot kunna ses från sydvända höglänta öppna odlingsmarker i kommunens norra delar. De stora avstånden innebär dock ingen dominans av landskapsbilden. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

28 I. Oxhagen - Mohagen Beskrivning: Området ligger på en höjdrygg som sträcker sig mellan sjöarna Solgen-Fagerhultasjön och sjöarna Mycklaflon-Stora Bellan-Enegrenen. Det är brant upp till området medan området ligger på en platå mellan cirka 240 till 270 m.ö.h. Det är ett homogent skogsområde där skogen består av produktionsskog i olika faser med barrskog där gran dominerar. Ett par asfalterade vägar korsar området. Det finns flera skogsbilvägar i området. Jordarten är sandig morän. I mitten av området finns en drumlin. Det finns ett par mindre områden med torv. I grannskapet finns skogsområden med småskaliga odlingsmarker. De större sjöarna Mycklaflon, Stora Bellen och Solgen innebär att det finns möjlighet till långa siktlinjer i landskapet. Området ligger 24 km från Skuruhatt och kan ses därifrån. Produktionsskog i olika faser i område I. Område I vid horisonten över sjön Mycklaflon. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt låg tålighet. Det beror på att de stora sjöarna erbjuder vid utsikt mot omgivande höjder. Sjöarna är viktiga för rekreation. Den visuella påverkan på sjöarnas och omgivningarnas orörda karaktär kan bli stor om vindkraftverk byggs nära sjöarna. Vindkraftverk kommer att synas och uppfattas tydligt från Skuruhatt. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms innebära en stor påverkan på landskapsbilden. LANDSKAPSANALYS (30)

29 KÄLLOR Översiktsplan för Eksjö kommun, antagen av Kommunfullmäktige Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. Boverket maj Jordartskarta SGU s hemsida LANDSKAPSANALYS (30)

30 LANDSKAPSANALYS (30)