Sammanfattning från konferensen Skogen som hälsobringare! Naturen ger kraft åt både människor och företag

Transkript

1 Sammanfattning från konferensen Skogen som hälsobringare! Naturen ger kraft åt både människor och företag Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt, Mora kommun och Landstinget Dalarna driver projektet Hälsa över gröna gränser Som en start till projektet anordnades konferensen skogen som hälsobringare! för att sprida kunskap om ämnet, inspirera och finna samarbetspartners. Vi hade 94 deltagare på konferensen + föreläsare, totalt var vi 102 personer. Vi har fått mycket positiv respons och många som visat intresse för projektet. Som en upptakt till projektet Hälsa över gröna gränser bjöd Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt, Mora kommun och Landstinget Dalarna i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) in till konferens. Konferensen Skogen som hälsobringare! naturen ger kraft åt både människor och företag ägde rum i Mora, på Mora Parken den 19 mars Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt, Mora kommun och Landstinget Dalarna har sökt medel för konferensen ur Landsbygdsprogrammet för kompetensutveckling, med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Mål med konferensen Vi vill kompetensutveckla olika organisationer, företag inom ämnesområdet naturens hälsobringande effekter och naturens näringslivsutvecklande möjligheter. Vill stimulera till att anordna utomhuspedagogik, grön rehabilitering, grön omsorg och grön arbetsträning med aktiviteter i skogen, så att skogens hälsobringande effekter och näringslivsutvecklande möjligheter tas tillvara. Vi vill hitta kontaktnät för att skapa samarbete myndigheter emellan och även mellan myndigheter och småföretag i Norra Dalarna. 1

2 Under konferensen söktes samarbetspartners Projektet Hälsa över gröna gränser sökte under konferensen engagerade personer från offentliga förvaltningar i Mora kommun och Landstinget Dalarna, med intresse av att utveckla nya hälsofrämjande verksamheter med skogen och naturen som arena inom sin organisation. Projektet vill utveckla utomhuspedagogik, grön arbetsträning, grön omsorg, och grön rehabilitering för olika grupper och individer. Under konferensen söktes också personer och företag som är intresserade av att sälja gröna välfärdstjänster, och få mer kunskap kring det. Projektet sökte också dem som har intresse för ämnet och vill följa projektet under åren med nyhetsbrev, med vad som är på gång och hur projektet utvecklas. För intresserade fanns listor att anmäla sig på vid konferensen. Deltagarna vid konferensen Deltagarna vid konferensen var tvärsektoriella. Medverkande kom från myndigheter, högskolor, kommuner, landsting, föreningar, företagshälsovård, kyrka och privata företag av olika slag. Yrkessysselsättningen varierade bland deltagarna, de var allt från utbildningsanordnare av olika slag, till sjuksköterskor, pedagoger, rehabcoacher, sjukgymnaster, trädgårdsmästare, politiker, skolutvecklare, lantbrukare, skogsägare, skogskonsulenter, folkhälsoplanerare, verksamhetschefer och studerande naturhälsopedagoger. En deltagarförteckning från konferensen har upprättats, och finns tillgänglig på projektets hemsida; Konferensen löpte på enligt programmet Inledning Dagen inleddes med att konferencier Peter Rylander, känd programledare från Tv, hälsade välkommen. Därefter presenterade projektledaren Susanne Pihiven projektet Hälsa över gröna gränser och målet med dagens konferens. Hon tog för en stund med publiken in i skogen med ett bildspel. Hon presenterade skogens alla olika värden. Åhörarkopior från Susannes presentation finns tillgängliga på projektets hemsida; 2

3 Anders Szczepanski, enhetschef för Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) vid Linköpings universitet Han pratar om utomhuspedagogik som friskfaktor i natur- och kulturlandskapet. Gå in för att lära ut, gå ut för att lära in (Anders Szczepanski) Anders framhåller att många barn i dag har tappat landskapsrelationen - Närmiljö är lärmiljö! Utomhuspedagogiken berör Gripa för att begripa (Anders Szczepanski) historiska, ekologiska, biologiska aspekter och skapar sociala möten. I utomhuspedagogiken är det viktigt att man hittar processen, vart saker kommer ifrån. Anders framhåller att i dag finns det tillexempel elever som arbetar med en träbit i en slöjdsal, men eleven vet inte vilket träslag man arbetar med, eller hur trädet ser ut, eller hur det växer. Att kommuner satsar på utomhuspedagogik är viktigt både för elevers och personals hälsa, för en dag kommer dessa barn att växa upp och många av dem kommer själva att arbeta just inom offentlig sektor som kommun och landsting. Pedagoger bakom utomhuspedagogiken är: Ellen Key som förespråkar andra lärandemiljöer än klassrummet och John Dewey som sägs ha myntat uttrycket learning by doing. Kroppen sätter tanken i rörelse och vi använder flera av våra sinnen som främjar inlärning. Att stimulera skrattcentrum och lekcentrum underlättar inlärning. Ute i naturen sjunker kortisolhalten i hjärna, vilket betyder att stressen minskar och vi blir mer mottagliga för inlärning. Information i dag är ofta textlig. För att vi skall komma ihåg vad vi lärt oss är det viktigt att informationen är sinnelig och bearbetas med flera av våra sinnen. Under lunchen gavs ett 30-tal av konferensens deltagare (föranmälda) möjlighet att följa med Anders ut i skogen/naturen för att praktiskt prova på utomhuspedagogik. Han gav praktiska handgripliga tips som berörde flera av våra sinnen. Anders berättar att studier visar att en varierad skolgård som är vidsträckt och lummig, med träd, hemliga platser gör att barnen tar 3000 steg mer per dag, jämfört med en skolgård med asfalts plan och inga träd som skyddar mot solen. Anders berättar också om en annan studie i förskolan, som visar att infektionerna går ner om man går ut. Anders Szczepanski tipsar om konferensen Ute är inne hälsalärande-lek som äger rum i Norrköping den sep. Läs mer på Åhörarkopior i forma av en dikt som Anders Szczepanski citerar finns tillgänglig på projektets hemsida. 3

4 Elisabeth Linden Brandt, (C), oppositionsråd i Landstinget Dalarna Hon presenterade affärsmöjligheter inom hälsoområdet på landsbygden. Hon framhåller sjukvården i dag ställts inför nya utmaningar. Vår nya tids sjukdomar kommer av vårt sätt att leva, och det ställer nya krav på sjukvården. Framtida utmaningar är att satsa mer på förebyggande arbete, så att en hälsofrämjande livsstil främjas. Hon tipsar om att äldre människor mår bra av att träna upp sin balans på skogens stigar som ett sätt att förebygga fallolyckor i hemmet och onödigt lidande. För deprimerade kan vi utveckla gruppverksamhet där vi vandrar och talar i skogen. Människor mår bra av att tillverka saker från naturen t.ex. konst och slöjda eller koka en burk sylt på självplockade bär. Elisabeth pratar om olika stöd som kan sökas för affärsutveckling inom ämnesområdet och olika företag och projekt som kan stödja företagandet: Tips till företagare som önskar sälja gröna välfärdstjänster till landstinget är att: Landstinget vill veta vilka kompetenser som företaget besitter och vad företaget erbjuder. Hon tipsar också att som småföretagare ta reda på så mycket som möjligt om upphandling i offentlig sektor. Åhörarkopior från Elisabeth Lindén Brandt presentation finns tillgängliga på projektets hemsida; Matilda Annerstedt, doktorand vid SLU och forskar inom området miljöpsykologi Matilda försöker under dagen ge oss svar på frågan om skogen kan fungera som en hälso- och rehabiliteringsresurs i vårt stressade samhälle. Matilda inleder med att prata om stress. Hon definierar stress som en fysiologisk försvarsmekanism. Det är en överlevnadsinstinkt och individens unika svar på påfrestning både fysisk och socialt. Våra hjärnor är inte utvecklade för den miljö vi lever i idag, dagens samhälle. Långvarig stress kan vara sjukdomsalstrande och leda till beteendeförsämring. Vår koncentration, aptit, sömn och sexualitet påverkas. Hälsodesign är ett nytt ämne som kommer mer och mer. Hälsodesign har miljöpsykologiska principer. Italien och USA ligger i framkant inom området. Hälsodesign handlar t.ex. om hur man kan planera väntrum och miljöer kring sjukhuset. Sjukhusen i dag är oftast långt från naturen, och vår omgivande miljö spelar stor roll för våra läkeprocesser. 4

5 WHO slogan för mental hälsa No health without mental health (Matilda Annerstedt) Sjukskrivningar och åkommor I dag kan 50 % av alla sjukskrivningar härledas till smärta och stress. De flesta av dessa sjukskrivna är kvinnor. I dag hittar vi ingen medicinsk förklaring till 1/3 av de kroppsliga symtom som patienter söker sjukvård för. Sinnesstämningen hos människorna är viktiga för att må bra. Matilda berättar om forskning Det finns relativt många, väl genomförda studier inom naturrelaterad rehabilitering, men det är ett komplext område. Det finns forskning som visar på att deltagarna får bättre hälsa och välbefinnande, det stimulerar till ökad fysisk aktivitet samt att sociala ojämlikheter i hälsa utjämnas. Matilda framhåller att i en studie på personer som opererat bort sin gallblåsa, visade det sig att; de patienter som hade möjlighet att genom ett fönster blicka ut över en skogsmiljö/natur hade mindre smärtstillande mediciner, de skrevs ut tidigare, de mådde bättre jämfört med de patienter som ej hade utsikt över skog/natur. Sociala ojämlikheter i ohälsa utjämnas i naturen (Matilda Annerstedt) Matilda berättar om en studie som gjorts på kvinnor som drabbats av bröstcancer. Kvinnorna delades in i två grupper. En grupp fick naturrelaterad behandling och den andra gruppen fick ingen behandling. Det visade sig vara betydande skillnad mellan grupperna, den gruppen som fått naturrelaterad behandling upplevde mindre stress, återhämtade sig snabbare och kunde fokusera bättre, än kontrollgruppen. Evidenskrav På den forskning som finns inom ämnet naturrelaterad rehabilitering är forskningsevidensen låg. Matilda berättar att i dag är evidensen för naturrelaterad rehabilitering dåligt beskriven. Många studier som gjorts inom grön rehabilitering är kvalitativa, Fysisk aktivitet i skogen har synergieffekter Både positiva mentala effekter + alla positiva fördelar som den fysiska aktiviteten ger (Matilda Annerstedt) vilket försvårar generella slutsatser. Man vet inte riktigt vad som är relaterat till vad. Forskningen är dåligt beskriven på så vis att man inte har definierat vad det är man behandlar. Med evidensgrad 1- randominiserade, kontrollerade studier (som är den högsta kvaliteten) finns bara 4 studier gjorda från 1980 och framåt. Två positiva och två negativa. Det finns 4 studier gjorda från 1980 och framåt, med evidenskrav 2-3, samtliga av dessa visar ett övervägande positivt resultat. Forskning på området måste därför möta de forskningskrav som finns. Åhörarkopior från Matilda Annerstedts presentation finns tillgängliga på projektets hemsida; 5

6 Johan Hallberg, läkare vid Landstinget Dalarna och utvärderare av gröna rehabiliteringsprojekt Johan pratar om hälsofrämjande, rehabilitering och hållbar utveckling. Johan inleder med att dela in hållbar utveckling i tre delar; ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Johan framhåller att inte må bra är en kraftfull riskfaktor för sjukdom och för tidig död. Ca 60 % av dagens långtidssjukskrivningar består av psykiska besvär och rörelseorganens sjukdomar. Dessa åkommor är starkt förknippade till ogynnsam stress och nedsatt välbefinnande. Johan berättar om projektet Grön rehabilitering i Garpenberg som handlar om grupprehabilitering i naturen; Han listar flera fördelar med grön rehabilitering. Johan framhåller att för deltagarna i projektet som varit sjukskrivna länge, för dem var gruppen viktig. För deltagarna som inte varit sjukskrivna lika länge, hos dem var gruppen inte lika viktig. Det som främjar vår hälsa främjar också den hållbara utvecklingen. Johan framhåller att det finns intresse av att få in hållbra utveckling inom socialstyrelsens system. Johan berättar om studier som visar att ju mer biologisak variationer (djur- och naturarter) som finns i närheten av där människor bor, ju bättre mår människorna. Johan framhåller att skogsägare skall släppa in människor i skogen och ta betalt för det, i stället för att avverka sin skog. Åhörarkopior från Johan Hallbergs presentation finns tillgängliga på projektets hemsida; Magne Søvik från Arbeids- og velferdsetaten (NAV) NAV är Norges motsvarighet till Sveriges Försäkringskassa, Arbetsförmedling inklusive socialtjänst. NAV är relativt nytt och har endast funnits i den konstellationen i 2,5 år. Magne kommer från Hedmarks län i Norge. Norge liksom Sverige har höga krav på aktivitet vid arbetslöshet och sjukskrivning. NAV erbjuder olika behovsanpassade aktiviteter för grupper, vissa med låga krav på produktion. NAV och brukaren tittar tillsammans på brukarens möjligheter. Fokus är inte på sjukdom och diagnos, utan brukarens möjligheter. NAV har inom sin organisation gröna välfärdstjänster för långtidssjukskrivna (personer med psykiska problem). Deltagarna är tre dagar i veckan i skogen, där de arbetar med olika projekt. Den fjärde dagen innehåller karriärsvägledning och jobbsökning. Målet är att varje deltagare utarbetar en handlingsplan för vägen vidare mot jobb. NAV vill nu utveckla dessa tjänstetillbud. I Hedmark finns ca st säljare som är godkända att sälja gröna 6

7 välfärdstjänster till NAV. Det är viktigt att säljaren har yrkesmässig kunskap om missbruksproblematik och psykisk ohälsa, arbetsledning, uppföljning, arbetsmarknaden, samtalsmetodik och kan motivera deltagarna. Åhörarkopior från Magne Søviks presentation kommer att finnas tillgängliga på projektets hemsida; Ingrid Lekve & Jon Karlsen driver Rustadstuen med bland annat gröna välfärdstjänster på andra sidan gränsen Paret Ingrid & Jon är traditionella jordbrukare som också bedriver gröna välfärdstjänster hemma på sin gård i Norge. Ingrid och Jon är båda utbildade pedagoger. De erbjuder bl.a. undervisningstjänster (Inn på tunet) och Gröna Trappan för långtidssjukskrivna. Ingrid & Jon knyter an sina aktiviteter som de erbjuder elever till läroplanen, med ett möte mellan teori och praktik. För deltagarna i Gröna Trappan är det viktigt att deltagarna själva kan se ett resultat. Jon & Ingrid tipsar om; för att sälja tjänster är det viktigt att kartlägga resurser och kompetens som egendomen har. Man skall ha en drivkraft och tro på det man gör, Inovasjon Norge har 2008 tilldelat Rustadstuen Bygdeutvecklingspris för deras mångsidiga näringsverksamhet i traditionellt lantbruk i lantbruksmiljö. Åhörarkopior från Ingrid & Jons presentation finns tillgängliga på projektets hemsida; Avslut av dagen Konferencier Peter Rylander sammanfattar dagen med glädje vilket han förmedlar med musik och dans. Han bjuder upp deltagare från publiken. Projektledare Susanne Pihiven tackar alla deltagare, föreläsare och finansiärer som gjort denna dag möjlig. Susanne Hoppas på att få träffa flera av konferensdeltagarna i olika nätverk för att implementera gröna välfärdstjänster i deras verksamheter. Resultat från konferensen Genom konferensen har vi inspirerat och spridit kunskap om skogens hälsobringande effekter och näringslivsutvecklande möjligheter till en tvärsektoriell grupp av deltagare. Vi tagit initiativet till att starta samarbete för gröna välfärdstjänster myndigheter emellan men även mellan myndigheter och småföretag i Norra Dalarna. 7

8 Genom konferensen har projektet funnit: 8 personer från offentlig förvaltning som är intresserade av att utveckla gröna välfärdstjänster inom sin organisation (Landstinget Dalarna & Mora kommun) 19 personer som är intresserade av att sälja Gröna välfärdstjänster. Önskar du ta del av nyhetsbrev från projektet Hälsa över gröna gränser ? Skicka då ett e-post till; susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se. I meddelanderutan skriver du: Önskar e-post från hogg 32 personer som är intresserade av att få nyhetsbrev från projektet och ta del av vad som händer och är på gång. Utvärderingar från konferensen visar att 24 deltagare vid konferensen äger skog, av dem som lämnat in en utvärdering, (70 deltagare har lämnat in en utvärdering - av 94 deltagare totalt). Av dessa utvärderingar framkom att 15 personer är intresserade av ytterligare näring av sin skogsfastighet i forma av gröna välfärdstjänster. En summering från alla inkomna utvärderingar finns dokumenterad, och finns tillgänglig på projektets hemsida. Hör gärna av dig till undertecknad med frågor och funderingar Susanne Pihiven, Projektledare Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt, Tallvägen 2, Mora Tfn , E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se Vid pennan; Susanne Pihiven 8