Förbundsordföranden har ordet

Transkript

1 Årsrapport 2012

2

3 Förbundsordföranden har ordet Vi har lämnat 2012 bakom oss, och trots att det är full fart framåt är det också dags att sammanfatta året som gick. Det var mitt andra år som förbundsordförande. Även om jag har känt mig varm i kläderna har jag också kommit tillbaka ner på jorden då jag stått inför oväntade utmaningar. Jag tror att man på den här posten aldrig kan bli fullärd, världen förändras och Marthaförbundet med den. Samtidigt sitter man kontinuerligt på skolbänken och nya insikter och lärdomar haglar över en. För dessa erfarenheter kan jag främst tacka alla de härliga människor runt om i Svenskfinland som jag har haft nöjet att stifta bekantskap med och lära mig av under året. Rådgivningen och projekten har fortsättningsvis varit grundstenarna i förbundets verksamhet. Det är rådgivningen som erhåller den största finansieringen och som når ut till de personer som behöver hjälp och stöd i sin vardag. Deltagare i årets diverse projekt har varit tacksamma, och förhoppningsvis leder deltagandet i projekten till bestående livsstilsförändringar går till historien som det år då ett beslut äntligen kunde tas i den utdragna frågan om medlemsavgiften. Följden blev rättvisare medlemsavgifter, men också att tidningen nu för alla medlemmar ingår i medlemsavgiften. Det är ett viktigt steg framåt ett steg som förberetts och manglats under flera år och som nu äntligen har blivit verklighet. Personligen är jag glad över att alla medlemmar nu kommer att få ta del av den högklassiga förbundstidning vi har. Frågan om medlemsavgiften har tagit en hel del tid och energi av personalen nu är det dags att kanalisera den energin till andra viktiga områden inom verksamheten. Ett bakslag under hösten var vår förbundsdirektörs sjukledighet. Utvecklingschefen ryckte in och lotsade förbundet genom höstens strategidagar, finansieringslobbning och höstmöte med äran i behåll och i gott sam arbete med den övriga personalen. Det är fint att sammanhållningen och gemenskapen inom förbundet föder inspiration och uppfinningsrikedom i nya svåra situationer. Så skall en sund arbetsgemenskap fungera. Stort tack till hela personalen på förbundet, till styrelsemedlemmarna och alla ute på fältet för ett kreativt år! Harriet Ahlnäs Förbundsordförande 3

4 Förbundsdirektören har ordet Ett år av avslutning och ny början ligger bakom oss. År 2012 var året då Marthaförbundets era på Lönnrots gatan i Helsingfors fick ett slut och förbundskansliet inledde sin verksamhet i nya utrymmen i Böle. Året innebar också ett slut på en mångårig process diskussionen om medlemsreformen. På vårmötet i Borgå beslöts enhälligt att tidskriften Martha ingår som förmån i medlemskapet från och med år Under året avslutades också Operation vardag, det gemensamma projektet med Marttaliitto och kyrkans insamling Gemensamt Ansvar. Genast därefter inleddes emellertid ett nytt samarbetsprojekt med Marttaliitto, Vi och vår baby, vilket finansieras av penningautomatföreningen RAY. Marthaförbundets verksamhet under år 2012 har haft en stark fokus på arbete med familjer och en hållbar vardag. Efterfrågan på vår verksamhet är stor och tyvärr har vi inte kunnat svara på alla de behov och önskemål vi fått. Tredje sektorn, till vilken Marthaförbundet hör, har stora förväntningar på sig, speciellt i tider då kommunerna sparar och all service inte längre finns att få. Flera organisationer vill gärna bistå med kompletterande service, så också Marthaförbundet, men all verksamhet kräver finansiering. Här kan vi tacka olika myndigheter, stiftelser, fonder och organisationer som understött Marthaförbundet och gjort det möjligt för oss att upprätthålla och utveckla en verksamhet med över 8000 deltagare under år Därtill kan vi visa på en ökning i medlemsantalet. Marthaförbundets engagemang i Marta Centrs verksamhet uppvisar ett stort intresse för kvinnofrågor. Här har våra medlemmar tagit sig an kvinnostödcentret och den verksamhet som våra kolleger i Lettland driver. Många medlemmar engagerade sig frivilligt, helhjärtat och målmedvetet i den konsertserie som Marta Centrs ordnade i Finland, en insats som liksom många andra behjärtansvärda frivilligarbeten inom rörelsen förtjänar ett varmt tack och stor uppmärksamhet! Under året gjordes ett grundligt arbete för att kunna påbörja nya projekt inom förbundet. År 2013 inledde Marthaförbundet projektet Marthas matkorg och Fisk Ett smarth val, där vi bygger vidare på vår ideologi och våra värderingar gällande mat och näring. Vi talar för säsonganpassade, närproducerade, transportsnåla, rena livsmedel och visar gärna hur våra värderingar går att tillämpa i såväl den offentliga måltiden som i hemmet. En hållbar livsstil är också ett synligt tema bland annat i vårt nya projekt som handlar om återanvändning och minskade avfallsberg av textilier. I och med ny lagstiftning som träder i kraft 2016 kommer våra textilier inte längre att få forslas direkt till soptippen. Än så länge är det inte många som har reagerat på detta, därför är Marthaförbundet en av de första som kommer att ta upp problematiken redan i år. År 2013 kommer vi också att fokusera på hur vi alla kan ta ett större ansvar i vår näromgivning och i samhället. Marthaförbundets ledande tema de närmaste åren är Marthaomsorg och det kommer att synas i vår verksamhet på alla nivåer. Tack till alla er som medverkat till ett lyckat 2012 såväl när det gäller innehåll, understöd som engagemang. Vi är många som tror på martharörelsen och det känns gott! Christel Raunio Förbundsdirektör 4

5 Hushåll Rådgivnings- och kursverksamhet Hushåll och näring 2012 har igen varit ett aktivt år för Marthaförbundets sakkunniga i huslig ekonomi, Elisabeth Eriksson och Solveig Backström. Projekten Vi och vår baby, Operation vardag och Hantera vardagen har löpt parallellt med rådgivning och materialproduktion. Den personliga hushållsrådgivningen är väl etablerad, och många trogna, men även nya, röster ringer eller mejlar varje vecka för att få svar på frå gor angående hushåll. Under året har rådgivarna också deltagit i olika matmarknader för att sprida marthabudskapet, skapa kontakter, träffa producenter och dela ut broschyrer. Tre broschyrer har skapats under året: en i samband med projektet Vi och vår baby, den årliga matkulturbroschyren och i samarbete med Svenska Trädgårdsförbundet den elektroniska broschyren Odla & ät upp. De sakkunniga har också det här året varit väl representerade i finlandssvenska medier. Förutom arbetet med projekten har de sakkunniga föreläst för marthaföreningar, -kretsar och övriga intresserade, för Folkhälsans personal inom äldreomsorgen, och även deltagit som sakkunniga i Ungmarthas projekt Matsnack. Vi och vår baby nytt projekt År 2012 fick projektet Vi och vår baby en rivstart i Nyland och Österbotten. Speciellt stor var efterfrågan på hembesök hos småbarnsfamiljer. Målet med projektet är att via hushållsrådgivning stöda småbarnsfamiljers vardag så mång sidigt som möjligt. Det treåriga projektet ( ) är ett nationellt samarbetsprojekt mellan Marthaförbundet och Marttaliitto. Projektet är en del av det nationella åtgärdsprogram Emma och Elias, som styrs av Centralförbundet för barnskydd och finansieras av RAY. Målsättningen med programmet är att främja barns och deras familjers hälsa och sociala välbefinnande. Hushållsrådgivning och vardagskunskap förmedlas under kostföreläsningar, babymatkurser, hembesök och matlagningskurser för barn. Som kursmaterial och vid familjebesöken används recepthäftet Babymat enkelt recept & tips, 5

6 som uppdaterades våren 2012 med uppfräschade recept och nya fotografier. Recepthäftet uppmuntrar föräldrar till att laga babymat från grunden. Som kursmaterial under barnkursen Vi kockar med barnen, används bland annat mellanmålshäftet Lätt som en plätt. Under år 2012 hade projektet 440 deltagare. Operation vardag avslutades År 2010 inleddes Operation vardag med en penninginsamling inom ramen för kyrkans årliga insamling Gemensamt Ansvar. Tjugo procent av de insamlade medlen tillföll projektet. Under år 2012 har Marthaförbundet tack vare den aktiva kampanjen kunnat fortsätta stöda barnfamiljer genom att sprida vardagskunskap och erbjuda hjälp med vardagsrutiner. Hjälpen har skräddarsytts utgående från familjernas behov. Syftet med projektet har varit att stödja och hjälpa utsatta barnfamiljer genom hushållsrådgivning. Under året gjordes 144 hembesök hos totalt 35 familjer. Familjemedlemmarnas antal varierade från 2 till 10 personer. Barnens ålder i familjerna var mellan 3 månader och 16 år. Marthaförbundets roll var att ge praktisk handledning i kundernas hem och färdigheter och kunskap inom området hem och hushåll. Familjerna har också erbjudits möjlighet att delta i en matlagningskursserie med fyra tillfällen och fyra till sex hembesök. Handledaren har väglett familjen i frågor som har anknytning till kost och näring, praktisk matlagning, familjens ekonomi och hemmets rengöring. Under året hölls tre kursserier med totalt 27 deltagare. På kurserna fick familjerna matlagningstips, nya färdigheter och inspiration i vardagen. Kursdeltagarna upplevde också att det var givande att arbeta tillsammans och skapa nya sociala nätverk med de andra familjerna. Det arbete som utförs i barnfamiljer är framför allt ett viktigt förebyggande arbete och det finns i samhället ett uttalat behov av praktiskt rådgivningsarbete. Projektet avslutades med ett slutseminarium den i Marttaliittos utrymmen i Helsingfors. Seminariet samlade ett femtiotal deltagare. Hantera vardagen ett väletablerat projekt Projektet Hantera vardagen är i stora delar av Svenskfinland ett väletablerat kurs- och informationskoncept. Hantera vardagen finansierades av RAY (penningautomatföreningen) och målsättningen är att genom preventiva åtgärder och ökad kunskap inom huslig ekonomi kunna förhindra utslagning och ohälsa på såväl individ- som familjenivå. Projektets uppgift är också att främja integrering i samhället för grupper som annars löper risk för utslagning. Genom verksamheten ger man deltagarna kunskap och resurser för att främja en hållbar utveckling. Den målgrupp bland våra kunder som stadigt fortsatt att öka är gruppen nyfinländare, till vilken hör invandrare, kvotflyktingar och asylsökande. Nya grupper med invandrare startade i Oravais och i Kristinestad. Förutom de nya grupperna har Marthaförbundet aktiva invandrargrupper i Helsingfors. Hösten 2012 var för tredje året i följd ett bra svampår, vilket innebar många svampkurser och svampexkursioner. Svamprådgivning gavs i många regioner, allt från Sibbo i öst till Kristinestad i norr. Andra populära teman har varit Baka nyttigt och billigt, Höstens skörd, Finsk jul- och påskmat, Kost för barnfamiljer, Vardagsmat för diabetiker och Ekostädning. Bland kursdeltagarna finns invandrare, flyktingar, arbetslösa, personer med olika handikapp, samt unga barnfamiljer. Kurserna och informationsträffarna fyller en viktig social funktion för dessa grupper. Antalet deltagare i verksamheten var personer. Material: Inhemskt spannmål och Odla & ät upp I år var temat för den årliga matkulturbroschyren inhemskt spannmål. Marika Seger stod för faktadelen, Louise Mérus skapade recepten och Marthaförbundets informatör Karin Lindroos fotograferade. Broschyren lanserades på den finlandssvenska matkulturdagen, som i år firades på Malmgård i Pernå i samarbete med Östra Nylands Marthadistrikt. Det blev smakprov på olika spannmålsdelikatesser, shopping i gårdsbutiken, marthamingel och utdelning av årets matkulturstipendium. Årets stipendiat blev bagaren Leif Hansson från Liljendal. Under våren skapade Elisabeth Eriksson och Karin Lindroos tillsammans med Svenska Trädgårdsförbundet den elektroniska broschyren Odla & ät upp. Syftet med broschyren är att uppmana flera att odla själv. Marthaförbundet stod för recept och fotografier. Broschyrerna finns på martha.fi/broschyrer. Under 2012 nylanserades Marthaförbundets receptbank på recept.martha.fi. Mediesynlighet Under året har de sakkunniga bidragit med kunskap om fläckborttagning, förpackningspåskrifter, skolmat, svamp, syltning och saftning, julförberedelser, julstress och information om Röda linjen på Radio X3M, Radio Vega och Radio Åland. Kontinuerligt under 2012 har de sakkunniga bidragit med recept och inspiration i Löntagaren, Västra Nyland, tidningen 4H och tidskriften Martha. Intervjuer med de sakkunniga om aktuella projekt har också funnits i Mediaplanets julnummer, Kirkko ja me, Landsbygdens folk, HBL och ÖN. Solveig Backström medverkade i sex inslag med svamp som tema i tv-programmet Min Morgon. Ytterligare presenterades Röda linjen i Min Morgon. 6

7 Miljöhänsyn i vardagen Bilder ur broschyren Hemmets kemikaliekompott. Ladda ner broschyren på martha.fi/broschyrer. Miljöhänsyn i vardagen Syftet med rådgivningen är att på ett kvalitativt och intressant sätt sprida Marthaförbundets värderingar om en hållbar livsstil genom att erbjuda både medlemmar och allmänheten kunskap, färdigheter och attityder för en mer hållbar livsstil i vardagen. Rådgivningen om miljöhänsyn i vardagen hade under året 2012 en sakkunnig anställd, Tessa Turtonen. Vid sidan om rådgivningsverksamheten arbetade hon halvtid med projektet Marthas specialstyrka Marthainspiratörer (se skild projektrapport för året 2012) fram till juli. Från september var Turtonen tjänstledig till årets slut, och inplanerad och bokad rådgivning sköttes under tiden av Marthainspiratören Cecilia Nordman. Antalet kurser och föreläsningar under året blev 39 stycken med spridning från Karleby i norr till Houtskär i söder och Lovisa i öster. En dryg tredjedel av tillställningarna riktade sig enkom till marthor, medan övriga genomfördes i samarbete med den fria bildningen, universitet, skolor och andra föreningar. Sammanlagt hade rådgivningen närmare deltagare. Under året har rådgivningen fokuserat främst på konsumtionen av kemikalier i vardagen och vilken effekt kemikalierna har på vår hälsa och miljön. TV-dokumentären Kemikaliekocktail, i vilken bland annat Marthaförbundet medverade, visades i mars 2012 på kanalen Yle Fem. Den finlandssvenska dokumentären fick ett hedersomnämnande och belönades av journalisternas utbildningsfond Koura i mars Dokumentären tar upp konsekvenserna av att vara omgiven av kemikalier, hur det påvekar vår miljö och vår hälsa. Motiveringen till hedersomnämnandet lyder så här: De kemikalier som används inom industrin och jordbruket kan påverka människan och vår omgivning på oväntade sätt. Dokumentären närmar sig ämnet utan överdrifter, på ett sakligt sätt. Utan att skrämma eller överdramatisera får dokumentären oss att granska vår omgivning ur ett nytt perspektiv och fundera över hurdana val vi gör. Broschyren Hemmets kemikaliekompott utgavs i början av året. Som par till den faktaspäckade broschyren utarbetades ett temacirkelmaterial tillsammans med Marthainspiratörerna. Avsikten var att göra det lättare för grupperna att bearbeta innehållet i broschyren på egen hand genom diskussioner, gemensamma upplevelser och aktiviteter. Andra teman som rådgivningen om miljöhänsyn i vardagen lyfte fram var bland annat sopsortering och kompostering, ekologiska livsmedel och finländares konsumtionsvanor. Mediesynligheten var god även under resten av året, med ett flertal intervjuer och framträdanden i både TV, press och radio. Bland annat gästade Marthaförbundets sakkunniga TV-programmet Strömsö, och deltog i ett flertal direktsändningar i Radio Vega. Därtill figurerade de sakkunniga i många artiklar i olika tidskrifter, bland annat Kuluttaja, Asukas, Vasabladet, och naturligtvis tidskriften Martha. 7

8 ekonomi Ekonomi och konsumtion Ett ökat intresse för ekonomi, och i synnerhet den egna privata ekonomin, märktes under året i arbetet med såväl grupper som individer. Intresset för måttlighet och hållbar livsstil är stort. Mera med mindre, ledorden för årets verksamhet, passade bra ihop med aktuella idéer om degrowth (nerväxt) och downshifting (nedväxling). Rådgivningsverksamheten Den individuella rådgivningen skedde per telefon, e-post, via webben och som personliga besök på kansliet. Cirka 75 personer fick individuell rådgivning under året. Information och rådgivning skedde också via massmedia. Ekonomispalter publicerades i två nummer av tidskriften Martha. Ekonomirådgivaren medverkade även i intervjuer i Nordeas kundtidskrift, i tidskriften Respons och i Vasabladet, intervjuades för Radio Vega och medverkade kontinuerligt i Min Morgon, där olika delar av den privata ekonomin belystes. Informationsmaterial skapades för martha. fi, janine.marthabloggen.fi och för kurser och föreläsningar. Kurs- och föreläsningsverksamhet Två lunchseminarier som belyste degrowth och downshifting ordnades i Vasa och Helsingfors. Målgruppen var marthor, potentiella marthor och övriga intresserade. För Marthorna arrangerades därtill föreläsningar under rubriken Mera med mindre och Behärska din ekonomi, där den privata ekonomin behandlades ur olika synvinklar. Föreläsningar inom Operation hem handlade om Hemmets ekonomiadministration. Dessa hölls i samarbete med hushållsrådgivningen (en praktisk del) och riktade sig till unga föräldrar och studerande. Totalt nåddes 300 personer av verksamheten. Övrigt Ekonomirådgivarens samarbetspartner under året var bland annat Luckan, medborgarinstitut, studentnationer, kyrkan, Marttaliitto, Konsumentverket samt övriga organisationer som arbetar med konsumentfrågor, ekonomirådgivning och utbildning. Ekonomirådgivaren var med i planeringsgruppen för KKOP-dagen, internationella dagen för konsumenträttigheter, den Rådgivnings- och utbildningsverksamhet under år 2012 Total Hushåll & näring Ekonomi Ekologi Medlemsverksamhet Kundrådgivning Kurser, seminarier, föreläsningar Antal tillfällen Antal deltagare Materialproduktion Nya broschyrer och material Artiklar, radio/tv-inslag hushållsrådgivning och tips för besökare vid matmässorna Delikatessernas Finland i Helsingfors, Smaka på Västnyland i Ingå och Marthamarknaden i Ekenäs. 8

9 operation skolmat Operation skolmat för en bättre offentlig måltid Projektet Operation skolmat inleddes år 2009 och pågick fram till 2010 på fyra orter i Svenskfinland: Sjundeå, Pargas, Vasa och Karleby. Projektet finansierades av Jordoch skogsbruksministeriet, Kulturfonden och Lisi Wahls stiftelse. Projektets målsättning har varit att lyfta fram den offentliga måltiden. Mål Efter en kort paus fortsatte projektet hösten 2011 med en ny projektansvarig, Björn Helsing, anställd under tiden Under den tiden var målsättningen för projektet att arbeta med 5 8 finlandssvenska skolor/ kommuner, för att på olika sätt påvisa den ekonomiska, pedagogiska och hälsomässiga nyttan av skolmåltiden. Därtill ville vi lyfta fram nyttan av närmat och ekologiska livsmedel och väcka samhällsdebatt och diskussion i medierna kring skolmaten. Målgruppen för projektet har varit barn och ungdomar i grundskolan och på andra stadiets utbildning, skolkök både personal och beslutsfattare, samt föräldrar och andra vuxna. Målet var att projektet skulle nå 600 elever, 50 personer ur skolpersonal, samt 300 föräldrar, beslutsfattare och övriga. Samarbeten med Raseborg och Pedersöre Under perioden oktober 2011 september 2012 samarbetade Operation skolmat med Raseborgs stad och Pedersöre kommun. Huvudsakliga samarbetspartner var centralköket i Karis och Sursik skola i Pedersöre. I augusti 2012 arrangerade projektledare Björn Helsing fortbildning för kökspersonal på tre orter i Svenskfinland, i samarbete med Finlands Kommunförbund. Projektet har även varit synligt i andra kommuner, bland annat genom deltagande i olika möten och föreläsningar. I Grankulla deltog Björn Helsing som sakkunnig i en nygrundad matgrupp. Medial synlighet Under projektperioden har medierna fortsatt visa ett stort intresse för projektet. Ett tiotal radiointervjuer och artiklar i den finlandssvenska dagspressen har gjorts. Projektet omnämns även i ett reportage om nordiska projekt för barn och unga i Kids Nutrition Report nr 6/12. Operation skolmats hemsida operationskolmat.fi har varit projektets informationskanal, och projektet har även funnits på facebook.com/operationskolmat. Resultat I många kök används det i dag mycket halvfabrikat på grund av strama budgetramar. Det är tyvärr en negativ utveckling som leder till att personalens kunskap och motivation samt matens kvalitet och näringsinnehåll minskar. Ett beslut om hur man vill profilera sig vad gäller skolmaten måste tas inom kommunerna. Matstrategin bör vara klar och tydlig. Kökspersonalen är bunden till budgeter och riktlinjer fastslagna av politiker, och kan därför inte påverka så mycket som den vill. Därför måste besluten komma från politiskt håll för att åstadkomma en varaktig förändring. Projektets roll har varit att ifrågasätta och försöka ändra attityder till skolmaten. Vid olika diskussionstillfällen har det framkommit att det finns många olika åsikter om hur det borde vara, men väldigt lite förståelse för varför det är på ett visst sätt. Projektet har åstadkommit en större förståelse för olika tillvägagångssätt. Skolmatsfrågan är en mycket komplex fråga som det inte finns något klart svar på. Därför har de aktiva inom projektet föreslagit att det i varje kommun bör finnas en matgrupp bestående av kökspersonal, elever, föräldrar, lärare och eventuellt politiker. I Grankulla och Borgå har det bildats matgrupper med gott resultat. Deltagare i projektet personer ur skolkökspersonal har deltagit i inspirationsdagar med olika teman. 300 personer (föräldrar, politiker, tjänstemän) har deltagit i olika diskussionstillfällen. 800 elever har deltagit i föreläsningar om skolmatens nytta. 9

10 Marthainspiratörerna Inom projektet Marthainspiratörer har två temacirkelmaterial utarbetats. De används i dag flitigt av olika temacirkelgrupper. Du hittar materialet på martha.fi. Marthainspiratörerna sprider praktisk och jordnära kunskap Projektet Marthas specialstyrka inspiratörer för en hållbar livsstil (nedan kallade Marthainspiratörer) var ett Leader-utbildningsprojekt som erhöll finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ELYcentralen i Österbotten, Aktion Österbotten rf och Silmu rf. Projektet förverkligades som ett gränsöverskridande och interregionalt samarbete i Österbotten och Östra Nyland under perioden Målet med projektet var att skapa ett nätverk av utbildade inspiratörer som kan bidra till spridandet av budskapet om en mera hållbar livsstil. Marthainspiratörerna har fått utbildning vid närstudietillfällen och ett fortbildningstillfälle. Därtill har de lärt sig nya metoder och fått hjälp med att klargöra sitt eget budskap, samt genomfört egna uppgifter under utbildningens gång. En del har haft ett specialkunnande inom något område som de nu sprider vidare, andra har fått hjälp med att finna metoder och ett nätverk inom vilket man kan sprida den kunskap man har. Vid projekttidens slut var antalet deltagare 19 i Österbotten och 11 i Östnyland. Inom ramen för projektet har material för två temacirklar utarbetats. Temacirkelmaterialet som behandlar en medveten matkonsumtion och en medveten kemikaliekonsumtion är en viktig källa för inspiration och en metod för martha inspiratörerna att föra budskapet vidare. Materialet används i dag flitigt av olika grupper. Marthainspiratörerna ingår i ett nätverk som är nära kopplat till Marthaförbundet och dess värderingar och verksamhet. Marthainspiratörerna har under utbildningen fått fördjupa sig i temat hållbar livsstil och fått socialt stöd från gruppen för att våga inspirera andra, tro på och marknadsföra sig själva. De har fått konkreta verktyg i form av bland annat Marthaförbundets bloggtjänst, temacirkelmetodik och -material samt synlighet på webben och i media. Då de rört sig på fältet har de flesta Marthainspiratörer lyft fram hållbar livsstil som ett övergripande tema. Några har valt att blogga eller starta egna företag med hållbar livsstil som grundvärdering och flera har delat med sig av sina bästa tips i tidskriften Martha. Andra har hållit temacirklar eller grundat nya grupper med hållbar livsstil som tema. Marthainspiratörerna utgör idag ett viktigt led i spridande av praktisk och jordnära kunskap för en mera hållbar vardag. De är en viktig inspirationskälla för dem som vill göra en förändring, men inte vet hur. 10

11 Vår- och höstmöte Vårmöte med hopp och framtidstro Över 350 marthor från hela Svenskfinland samlades på Marthaförbundets vårmöte i Borgå i maj. För vårmötesarrangemangen stod Borgå svenska Marthadistrikt. Förbundsordföranden Harriet Ahlnäs öppnade vårmötesförhandlingarna. Bodil Fredriksson-Nurmi, som i tretton år arbetat som ekonomiassistent på Marthaförbundet och som på våren avgick med pension, hedrades med förbundets utmärkelse lilla guldmärket. Vid vårmötet behandlades vidare stadgeenliga ärenden samt en stadgeändring på alla nivåer inom förbundet. Ändringarna antogs av vårmötet efter en omröstning där rösterna föll 53 4 för centralstyrelsens förslag. Beslutet innebär bland annat att förbundsmedlemmarna från och med år 2014 huvudsakligen kommer att tillhöra en medlemskategori. Alla medlemmar, förutom familjemedlemmar och Ungmarthas medlemmar, kommer att få tidskriften Martha som en medlemsförmån. En ny medlemskategori som är berättigad till en så kallad seniorrabatt införs. Med det beslutet vill man möjliggöra en sänkning av medlemsavgiften för medlemmar som fyllt 80 år och som via sin medlemsförening vid tidpunkten för medlemsfakturering har anhållit om att bli beaktade. I modellstadgarna för förbundets marthadistrikt godkändes införandet av vår- och höstmöten. Detta förfarande följer Marthaförbundets modell där vårmötet godkänner Lilli Lillkull, ordförande för Lappfjärds Marthaförening, utsågs till Årets Martha 2012 på vårmötet i Borgå. verksamhetsberättelsen och bokslutet, medan höstmötet godkänner följande års verksamhetsplan och budget samt förrättar val av styrelse och ordförande. För övrigt justerades stadgarna så att de tillåter de förändringar som den nya föreningslagen ger möjlighet till, exempelvis att hålla möten på distans. Höstmöte med historiska perspektiv Marthaförbundets höstmöte i Tammerfors i november samlade ett hundratal marthor från hela Svenskfinland. Dagen inleddes med ett iscensatt besök av Lucina Hagman, en av förbundets grundare, som tog publiken med storm. Vi behöver ta steget ut ur hemmet och rädda världen genom kunskap och bildning. Vi är vår egen och våra barns framtid, förkunnade Lucina högtidligt, för dagen representerad av lifecoachen Michaela Mela Nyholm. Med en stark kvinnas rättmätiga pondus kallade Lucina dagens förebilder inom martharörelsen upp på scenen och grillade dem om bland annat skillnaden mellan marthaverksamheten förr och nu. Efter lunchen tog höstmötesförhandlingarna vid. Förbundsordföranden Harriet Ahlnäs fick förnyat förtroende och fortsätter därmed för en andra tvåårsperiod. Höstmötet godkände den digra verksamhetsplanen för år Det övergripande temat kommer att vara Marthaomsorg och verksamheten verkställs i den mån de ansökta understöden och bidragen erhålls. Mötet godkände centralstyrelsens förslag att hålla medlemsavgifterna på samma nivå som tidigare, med undantag av avgiften för fristående medlemmar, som sänktes från 50 till 45 euro, och avgiften för understödande medlemmar, som höjdes till 200 euro. Avgående ordföranden för Västra Nylands Marthadistrikt Catharina Hindrén utnämndes till hedersmedlem i Marthaförbundet och ordföranden för Helsingfors svenska Marthaförening Åsa Mattsson avtackades för sin tid i centralstyrelsen. Vid höstmötet antogs en motion av Helsingfors svenska Marthaförening om vikten av att stödja kvinnors välmående för att förebygga depressioner och andra stressrelaterade sjukdomar. Därtill godkändes en motion, också den av Helsingforsmarthorna, om lumpinsamling och dess betydelse för en hållbar konsumtion. Motionerna samt centralstyrelsens svar finns i sin helhet på medlemssidan martha.fi/medlem. 11

12 Organisationsutveckling Organisationsutveckling & medlemsvård Marthaförbundets medlemskår utgör en viktig del av vår verksamhet. År 2012 har inspirationskvällar, föreläsningar, Marthapartyn och utvecklingskvällar arrangerats för blivande medlemmar och existerande föreningar och kretsar. Under år 2012 inleddes också en kartläggning av Marthaförbundet som organisation tillsammans med Academic Business vid Svenska handelshögskolan. Rapporten förväntas presentera en syn på hur organisationen fungerar i dag och hur den kunde bli ännu smidigare. Operation Vante Tummen upp! Tillsammans med Marttaliitto och Novita genomfördes kampanjen Operation Vante Tummen upp! Under januari och februari turnerade en buss fylld med stickningsinspiration, garn och marthor runt om i Finland. Marthorna fanns på plats i bussen på de svensk- och tvåspråkiga orterna: Åbo, Helsingfors, Ekenäs, Karleby och Vasa. Lovikkavantar har stickats på alla håll i Svenskfinland och donerats till olika välgörande ändamål. Marthapartyn För nya grupper som visat intresse för Marthaförbundet har vi arrangerat Marthapartyn. På ett Marthaparty har deltagarna möjlighet att bekanta sig med förbundets verksamhet och ta del av tidningen, broschyrer och annat material. Tillsammans kan deltagarna fundera på vad det innebär att vara Martha idag. De får också kontakt med lokala föreningar och kretsar eller praktisk hjälp med att starta nya grupper. Sammanlagt har 17 Marthapartyn med cirka 300 deltagare hållits under året. Inspirationskvällar Nystartade kretsar har deltagit i inspirationskvällar där man blickat tillbaka på Marthas historia och vad Martha står för idag. Marthaföreningar har diskuterat Marthas olika verksamhetsområden och funderat på hur man kan utveckla den egna verksamheten och göra den mångsidigare. Under hösten presenterades förbundets nyaste inspirationsmaterial som handlar om en hållbar mat- och kemikaliekonsumtion. Sammanlagt ordnades 13 tillfällen. Medlemsrådgivning En viktig del av verksamheten är tillgängligheten. Därför har vi ordnat kvällar med öppet hus, Möt Martha en kväll med avstamp i vår historia, samt utvecklat vår medlemssida med information specifikt för Marthorna. I slutet av året lanserades Facebook-gruppen Marthamöte online på initiativ av marthorna Helena Kajander, Inge Ekholm och Anne-Maj Wikström. Gruppen finns till för marthor från hela Svenskfinland och vi hoppas den skall bli en mötesplattform för utbyte av tankar och idéer. Information om stadgeförändringen värdefulla besök i alla distrikt Under våren debatterades organisationsreformen flitigt under årsmötena i alla distrikt. Tillsammans med förbundets personal diskuterades stadgereformen och även om känslorna svallade och åsikterna var många, gav träffarna värdefull information för utvecklingen av hela förbundet. Föreningsstöd 2012 Även år 2012 riktade Svenska kulturfonden ett föreningsstöd direkt till Marthaförbundet. Centralstyrelsen för Marthaförbundet fastställde kriterier för ansökningarna och en skärpning samt förtydligande i kriterierna skedde för att undvika onödiga ansökningar. Föreningsstödet kunde sökas under perioden via hemsidan eller på enskild blankett. Som tyngdpunktsområden hade man speciellt lyft fram temana Mera med mindre och hållbar livsstil genom medvetna val. Dessutom prioriterades innovativ och nyskapande projektverksamhet. Understöd beviljades inte för anskaffning av utrustning, renoveringskostnader, fasta hyreskostnader, uteblivna löner, resebidrag, uppgörandet av historiker eller måltidskostnader. Inom utsatt tid mottogs sammanlagt 36 ansökningar för sammanlagt euro. Centralstyrelsen fattade beslut om den slutliga fördelningen på sitt möte i slutet av mars. Svenska kulturfonden beviljade Marthaförbundet sammanlagt euro i föreningsstöd, vilket i sin helhet beviljades våra medlemsföreningar. Österbottens Marthadistrikt Pilotprojektet Österbottens Marthadistrikt avslutades år Projektet hade som målsättning att utreda för- och nackdelar med att slå ihop de fem österbottniska distrikten till ett österbottniskt distrikt. Organisationsreformen berör hela Marthaförbundet och bör genomföras samtidigt i alla regioner. En utomstående utvärdering av strukturerna kommer att genomföras. 12