Bästa marthor. Harriet Ahlnäs Förbundsordförande

Transkript

1 Årsrapport 2013

2 Bästa marthor Året 2013 var för Marthaförbundet ett år fyllt av aktiviteter i den rätta martha-andan. Jag är så stolt över den verksamhet som initierats och som fått sådan synlighet både i dagspress och andra medier. Det gäller projekt med barn, ungdomar, familjer och mat i centrum. Projekt som trots att de inte kan nå alla säkert har medfört ett bättre, hälsosammare och sundare liv för deltagarna. Det finns en enorm kunskap samlad hos Marthaförbundets personal, en kunskap som gör att förbundet kan uppfylla målen för verksamheten. Kunskap som via olika informationskanaler ger människor bättre möjligheter att göra val och bli medvetna om hur valen påverkar miljö, den egna hälsan och ekonomin. Jag vill också tacka vår välfungerande styrelse för goda beslut och ett uppbyggande utvecklingsarbete under året. Parallellt med styrelsearbetet tillför styrelsemedlemmarna förbundet information och åsikter från distrikten, föreningarna och kretsarna, information av stor betydelse då det gäller att dra upp riktlinjer för framtiden och välja de tyngdpunkter som just nu är viktiga i samhället och inom marthornas revir. Året har varit arbetsdrygt i distrikt och föreningar, stadgeförändringar har medfört en stor mängd extra arbete, men nu är det gjort. Medlemsreformen har genomförts och äntligen kan vi garantera att alla marthor får den information som vår egen tidning förmedlar. Ett ödmjukt tack till er alla för år 2013 och full fart framåt! Harriet Ahlnäs Förbundsordförande 2

3 Med omsorg om framtiden Marthaförbundets verksamhetsår 2013 kan kännetecknas av en mängd projekt och satsningar på frågor som berör oss alla i vardagen. Vi har under året valt att betona olika former av omsorg och engagemang genom Vi och vår baby och Hantera vardagen. Vi har lyft upp nya verksamhetsmodeller och inspirerat till nytänkande inom projekten Marthas matkorg och det nya stora fleråriga projektet Tack för maten! Samtidigt har vi utvecklat nya projekt för kommande år och nytt material, såsom Garderoben Stilsmartha idéer för en hållbar klädkonsumtion. Dessa bara för att nämna en del av all den verksamhet som Marthaförbundet erbjudit såväl allmänheten som medlemmarna. Därtill kommer all rådgivning och ordinarie verksamhet. Inom organisationsarbetet har en utveckling av hela förbundet fortsatt. På hösten genomfördes en organisationsändring inom förbundskansliet för att förtydliga arbetet och ansvaret för de olika processer som arbetet medför. Medlemsteamet har nu ett uttalat ansvar för hela medlemsarbetet och -servicen där koordineringen av hela arbetet handhas av en person men flera deltar i själva arbetet. Projektoch rådgivningsverksamheten jobbar som ett team med alla de projekt och övrig kurs- och rådgivningsverksamhet som förbundet har, vilket också möjliggör att vi kan använda resurserna mera effektivt. Informations- och marknadsföringsteamet ansvarar för att budskapet och kommunikationen för hela verksamheten förs fram enhetligt och med framförhållning. Ekonomi- och administrationsteamet ansvarar för att alla stöd- och ekonomifunktioner fungerar smidigt. I samband med omorganiseringen gick förbundet också in för ett nytt medlemsregister som bättre än tidigare ska betjäna våra medlemmar och ansvariga i föreningarna och distrikten. Organisationsutvecklingsgruppen, som tillsattes under våren 2013, har arbetat kring olika modeller för att utveckla förbundet som helhet på alla nivåer. Som grund för arbetet ligger det utredningsarbete som Academic Business Consulting gjorde under vårvintern 2013 med intervjuer på fältet. I intervjuerna framkom bland annat att de många nivåerna inom förbundet ifrågasattes, men i rapporten gjordes också vissa förslag till förbättringar för att föra förbundet närmare medlemmarna. Organisationsutvecklingsgruppen kommer nu att jobba vidare med hur förbundet kan stödja kretsarna och också titta närmare på styrelsearbetet på förbundsnivå. Utan bidrag från fonder och stiftelser skulle Marthaförbundet inte ha kunnat ge deltagare den service och verksamhet som vi har kunnat ge. Då nästan 40 procent av våra intäkter utgörs av dessa bidrag, är det helt klart att förbundets verksamhet skulle se annorlunda ut utan dem. Men då våra bidragsgivare tror på de projekt och de resultat vi vill uppnå, är det inte bara ett kvitto på förtroende som krävs, det krävs också leverans. Vi vill leverera och vi levererar. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne är en ny finansiär inom Marthaförbundet. Genom deras stöd genomför vi nu projektet Tack för maten! Projektet är riktat till de privata daghemmen och syftet är att utveckla måltiden och bespisningsverksamheten på daghemmen utgående från en hållbar matkonsumtion med säsongsbundna och närproducerade råvaror, öka uppskattningen av maten och den gemensamma måltiden samt att locka att pröva på nya smaker genom den så kallade Saperemetoden. Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har under många år stött Marthaförbundets verksamhet liksom Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner och Föreningen för främjande av huslig utbildning. Därtill har också en hel del mindre men lika viktiga bidrag erhållits av andra stiftelser och fonder. Jag vill tacka alla våra bidragsgivare för att ni gjort det möjligt för Marthaförbundet att göra gott. Under året genomfördes i föreningarna och distrikten de stadgeändringar, som godkändes på vårmötet 2012, och som möjliggjorde att alla medlemmar nu får medlemstidningen Martha som en del av medlemsavgiften. I samband med denna ändring, fanns det föreningar och medlemmar som avsade sig medlemskapet med hänvisning till ett dyrare medlemskap eller hög ålder. Det här var något som vi kunde räkna med och som vi också ser som ett övergående fenomen. Samtidigt visade det sig nämligen också att medlemsreformen lockar nya medlemmar. Medlemsstatistiken för år 2013 visar således ett lägre medlemsantal, men under de första månaderna på detta års sida har flera nya medlemmar skrivit in sig. Marthaförbundets styrka och trovärdighet ligger i den mångfald som våra medlemmar utgör, och i en kunnig personal och engagerad styrelse samt en verksamhet som har betydelse i samhället. Det är de trumfkort som vi värnar om och inte har råd att förlora. Tack till alla er som bidragit till Marthaförbundets verksamhet och som också är med om att utveckla det 115-åriga förbundet framåt. Tillsammans gör vi gott! Christel Raunio Förbundsdirektör 3

4 Hushåll Rådgivnings- och kursverksamhet Hushållsrådgivning Hushållsrådgivningen i form av samtal och webbfrågor har sin etablerade plats i Marthaförbundets verksamhet. Högsäsongen var i fjol som brukligt hösten, då frågor om bär och svampsäsongen haglade tätt, samt inför högtider som påsk och jul. Mest har frågorna varit av praktisk natur. Rådgivarna har fått besvara frågor om kvaliteten på livsmedel och deras tillförlitlighet samt jämförelser mellan olika produkter. Omkring 700 frågor har besvarats under Marthaförbundet har också i år varit med där det händer. Delikatessernas Finland på Järnvägstorget i Helsingfors, Slow food i västra Nyland, Maalaisten tori i Kellohalli, svamputställningar på olika orter med mera. Dessa evenemang är viktiga informationskanaler till producenter och konsumenter, för medlemsrekryteringen och som distributionskanaler för vårt efterfrågade material. Synlighet i massmedierna Marthaförbundets sakkunniga och rådgivningsverksamheten har synts flitigt i massmedierna. Bland andra Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Maaseudun tulevaisuus, Landsbygdens folk, samt flera av YLE:s teve- och radioprogram har hört Marthaförbundet i olika aktuella frågor: hästköttsskandalen, tillsatsämnen, städning, säsongsmat, vitaminer, matsvinn, julförberedelser med mera. Till kvinnodagen skapade vi också en kvinnodagsbakelse på uppdrag av Hufvudstadsbladet. Löntagaren har fått recept och matinspiration i sex nummer under året under vinjetten Matbiten. Inhemska råvaror och säsongsmat har hört till de stora diskussionsämnena under På uppdrag av tidningen Maaseudun tulevaisuus visade Marthaförbundets sakkunniga att det är möjligt att tillreda mat och en hel veckomeny enbart på inhemska råvaror också vintertid. 4

5 Hushållsrådgivningen har under årets lopp uppmärksammat nationella temadagar och veckor som örtveckan, sluta slösa-veckan och spillveckan, främst genom upprop och utmaningar i sociala medier. Marthaförbundets sakkunniga har deltagit i föreläsningar och diskussionstillfällen med andra intresseorganisationer och seminarier inom branschen. Därtill har rådgivningsverksamheten vänt sig till en bred allmänhet med allt från väntande föräldrar, barn och ungdomar, arbetssökande unga vuxna till yrkesarbetande samt pensionärer. Den finlandssvenska matkulturdagen Matkulturdagen instiftades på initiativ av Finlands svenska Marthaförbund och firas sedan 1992 årligen den 9 oktober. Avsikten med dagen är att uppmärksamma och bevara de unika finlandssvenska mattraditionerna. Matkulturdagen ordnas vartannat år i ett distrikt och vartannat år av förbundspersonalen i Helsingfors. År 2013 firades matkulturdagen på Arbetets vänner i Helsingfors i förbundets regi. Temat för årets matkulturdag och matkulturbroschyr var mjölk och mjölkprodukter. Dagen firades med after work med smakprover och skön musik. Faktadelen i matkulturbroschyren skrevs av Maria Munck och recepten skapades av Louise Mérus. Karin Lindroos fotograferade och Linnéa Sjöholm formgav broschyren. Hantera vardagen Projektet Hantera vardagen är vid det här laget ett väl etablerat kurs- och informationskoncept i stora delar av Svenskfinland. Marthaförbundet ger deltagarna en helhetssyn på hushållet och dess ekonomi ur flera olika perspektiv. Rådgivning och undervisning ges i praktisk matlagning, näringsfrågor, hemmets ekonomi, hemvård samt information om ett mera ekologiskt hållbart förhållningssätt i vardagen. Kursverksamheten har som mål att främja kunskaper i huslig ekonomi och vardagshantering. Satsningen har väckt stort intresse och efterfrågan på denna verksamhet är stor. Huvudfinansiär av Hantera vardagen är RAY (Penningautomatföreningen) och målsättningen är att genom preventiva åtgärder och ökad kunskap inom huslig ekonomi kunna förhindra utslagning och ohälsa på såväl individ- som familjenivå. Projektets uppgift är också att främja integrering i samhället för grupper som annars löper risk för utslagning. Även den sociala samhörigheten med andra kursdeltagare och familjer har en positiv inverkan på individens välmående. Genom verksamheten ger man deltagarna kunskap och resurser för att främja en hållbar utveckling. Inom projektet ordnar Marthaförbundet kurser och föreläsningar för flykting-, invandrar- och barnfamiljer som under kärva ekonomiska tider är i behov av all kunskap som främjar en hållbar vardag och medveten matkonsumtion. Också övriga grupper såsom utvecklingshämmade, arbetslösa och studerande erbjuds kurstillfällen. Den målgrupp bland våra kunder som stadigt fortsätter att öka är gruppen nyfinländare, till vilken hör invandrare, kvotflyktingar och asylsökande. Inom ramen för projektet ordnades under året praktiska matlagningskurser, kurser i hemvård och kostföreläsningar med tips och idéer för vardagsmaten. Populära teman har varit Baka nyttigt och billigt, Höstens skörd, Kost för barnfamiljer och Ekostädning och -klädvård. Hösten 2013 var ett bra svampår vilket innebar många svampkurser och svampexkursioner i skogen. Svamprådgivning gavs i många regioner, från Borgå i öst till Kristinestad i norr. Vi och vår baby År 2012 startade projektet Vi och vår baby i Nyland och Österbotten och år 2013 utvidgades projektets verksamhetsområden till Åboland och större delar av Österbotten. Målsättningen med verksamheten inom projektet är att via hushållsrådgivning stöjda småbarnsfamiljers vardag så mångsidigt som möjligt och främja barns och deras familjers hälsa och sociala välbefinnande. Det treåriga projektet ( ) är ett nationellt samarbetsprojekt mellan Marthaförbundet och Marttaliitto. Projektet är en del av det nationella åtgärdsprogrammet Emma och Elias, som koordineras av Centralförbundet för barnskydd och finansieras av RAY. Hushållsrådgivning och vardagskunskap förmedlas under kostföreläsningar, babymatkurser, hembesök och matlagningskurser för barn. Som kursmaterial och vid familjebesöken används recepthäftet Babymat enkelt recept & tips. Recepthäftet, som utgavs i en reviderad upplaga år 2013, uppmuntrar föräldrar till att laga babymat från grunden. Som kursmaterial under barnkursen Vi kockar med barnen används bland annat mellanmålshäftet Lätt som en plätt. Också under det andra verksamhetsåret var efterfrågan på hembesök till småbarnsfamiljer den mest efterfrågade verksamhetsformen. 5

6 ekonomi Ekonomi och konsumtion Årets huvudsakliga målgrupp har varit unga vuxna och temat var hur man klarar sig med små resurser och hur man skall planera den egna ekonomin. Också broschyren Vardagsfix om pengar, som Marthaförbundet gav ut 2013 riktade sig till unga. Nytt gällande broschyren var att den har en lång livstid eftersom det tryckta materialet egentligen består av frågor och länkar till svaren, den egentliga informationen, som hittas på vår hemsida och kan uppdateras och utvecklas an efter. Rådgivningsverksamheten Den individuella rådgivningen skedde per telefon, e-post, via webben, men också som personliga besök på kansliet. Cirka 50 personer fick individuell rådgivning. Information och rådgivning skedde också mycket via massmedierna. Ekonomispalter publicerades i två nummer av förbundets tidskrift Martha. Marthaförbundets sakkunniga i ekonomi medverkade även i andra tidningar, radio och tv, däribland Åbo Underrättelser, Västra Nyland och Hufvudstadsbladet, Radio Vega, i TV-Nytt och Min Morgon. Övrigt informationsmaterial gjordes till vår hemsida, blogg och Facebook och för våra kurser och föreläsningar. Kurs- och föreläsningsverksamhet Under året ordnades föreläsningar huvudsakligen för unga, studerande, arbetslösa och föräldrar och handlade om ekonomiplanering i hemmet och barnens ekonomifostran. Marthor nåddes bland annat under marthakryssningen med workshopen Gör pengar dig lycklig?, men också under rubriken Kvinna behärska din ekonomi. Övrigt Ekonomirådgivarens samarbetspartners under året var bland annat Luckan, studentnationer, läroanstalter, Helsingfors stad, Sveps, Marttaliitto, Konsumentverket samt övriga organisationer och personer som arbetar med konsumentfrågor, ekonomirådgivning och utbildning. Ekonomirådgivaren var med i planeringsgruppen för KKOP-dagen (internationella dagen för konsumenträttigheter), som firades den 14 mars med ett seminarium på Helsingfors universitet. 6

7 Miljöhänsyn i vardagen Miljöhänsyn i vardagen Den allmänna rådgivningsverksamheten har under året fokuserat främst på information om en mer medveten och hållbar konsumtion av kemikalier och textilier i hushållet. Också avfallshanteringen i Finland är ett tema som under året haft en tydlig plats på agendan. Den sakkunniga i miljöhänsyn hade som speciellt uppdrag under året att utveckla projektet Garderoben. På grund av ökande mängder hushållsavfall och avfallshanteringens utveckling lyftes också sopsortering, återvinning och kompostering aktivt fram. Under våren hölls några komposteringskurser i bland annat Petalax och Korsholm. Från och med maj driver Marthaförbundet en egen maskkompost, som är stationerad i Österbotten och varifrån alla intresserade kan få hämta maskar och råd för grundandet av en egen kompost. Antalet tillställningar inom ramen för kurs- och föreläsningsverksamheten uppgick till 23 stycken. Av dem handlade merparten om den kemikaliebelastning vi ständigt utsätter oss själva och miljön för. Syftet med kursverksamheten är att inspirera deltagarna till att minska totalkonsumtionen av skadliga kemikalier genom fler medvetna val i vardagen, vid till exempel städning och tvätt, samt vid inköp av bland annat prylar, kosmetik, elektronik och textilier. En betydande målgrupp för denna kursverksamhet var under hösten småbarnsföräldrar. Under hösten körde kampanjen för en mer medveten textilkonsumtion i gång under namnet Garderoben. Broschyren med samma rubrik omfattar lite fakta och mycket inspiration samt stilsmartha idéer för en hållbar klädkonsumtion, och utkom lämpligt till kampanjens öppningsvenemang i mitten av november. Under samma veckoslut som marthaförbundets kampanjdag Stora Garderobsdagen arrangerades (den 16 november), ordnade även två marthadistrikt, en förening och två kretsar klädbytardagar. Den mediala synligheten för kampanjen var mycket god, och förutom lokal dagspress uppmärksammade också radion evenemangen. Sju matmarknader med tusentals deltagare. RÅDGIVNINGS- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHET UNDER ÅR 2013 Total Hushåll & näring Ekonomi Ekologi Medlemsverksamhet Kundrådgivning Kurser, seminarier, föreläsningar Antal tillfällen Antal deltagare Materialproduktion Nya broschyrer och material Artiklar, radio/tv-inslag

8 matkorgen Marthas matkorg matglädje för varje säsong Projektet Marthas matkorg matglädje för varje säsong har haft som mål att stödja konsumenten i att känna igen våra säsongsråvaror, erbjuda kunskap och inspiration för att ta till sig det säregna våra årstider har att erbjuda samt minska matsvinnet genom att förespråka god mat som är rättvis, hållbart producerad och hälsosam. Därtill har Marthaförbundet velat visa på att säsongsmatkorgen blir förmånligare för konsumenten. Förbundet har i all verksamhet lyft fram de närproducerade råvarorna och fört diskussioner om vikten av en levande matkultur. Projektet har riktat sig direkt till konsumenten och de val som vi alla gör i vår vardag. Genom att bli en mera medveten konsument kan man påverka det stora genom det lilla. En av huvudmålgrupperna har varit unga vuxna. Därtill har vi ordnat fortbildning för såväl kökspersonal, lägerledare för matlagningsläger som personer som dagligen på ett eller annat vis arbetar med matfrågor. Sociala medier har utgjort en viktig informationskanal. Kampanjveckorna har spridit info och inspirerat via Facebook, aktiva bloggare har delat med sig av sina bästa säsongstips och receptbanken på Marthaförbundets hemsida gjordes mera användarvänlig för att kunna svara på dagens behov. Matkorgarna fick som mest över klick på Facebook och receptbanken hade unika besökare under kampanjveckorna. Under projekttiden har vi lanserat fyra säsongsmatkorgar. Alla korgar har förutom råvaror också recept, som finns på sidan recept.martha.fi. Marthaförbundets ekonomirådgivare har dessutom gjort prisuträkningar för varje recept så att man kan jämföra priset med till exempel färdigmat. Ett mål med projektet har varit att visa hur man enkelt kan få en billigare och godare matkorg genom att äta enligt säsong och själv tillreda sin mat. Genom att lyfta fram personen bakom råvaran har vi också velat öka känslan för maten. Inspiration har varit en av våra ledtrådar och därför har vi utöver projektet satsat på att göra receptbanken mera användarvänlig och även mobilvänlig. Målet har varit att du lätt i butiken kan kolla upp vilken råvara som är i säsong och få ett recept på råvaran. Inom ramen för projektet har Marthaförbundet ordnat 18 kurser för sammanlagt 217 deltagare, två föreläsningar för sammanlagt 90 personer samt en föreläsning med kändiskocken Michael Björklund för 120 personer i samarbete med Svenska Studiecentralen och Kyrkostyrelsen. Projektet har även bidragit med fortbildning och recept för Ungmarthas 43 matlagningsläger med sammanlagt 520 deltagare. Under projektåret har mediernas intresse varit stort. Sammanlagt 25 tidningsartiklar och radioinslag har gjorts om projektet. I slutet av året utkom projektets broschyr Marthas matkorg. Broschyren sammanfattar på ett tydligt och inspirerande vis hela projektet genom att delvis visa på fakta kring säsongsmaten och delvis inspirera med hjälp av säsongsrecept. Broschyren kommer under det kommande året att användas i vår kursverksamhet som riktar sig till hela familjen samt inom den rådgivningsverksamhet som riktar sig till unga vuxna. Likaså kommer den att användas i föreläsnings- och kursverksamheten kring de nya kostrekommendationerna samt i de storkök som är med i Marthaförbundets projekt Tack för maten! Jord- och skogsbruksministeriets Kvalitetskedja/närmatsprogrammet har varit huvudfinansiär för projektet och delfinansiering har erhållits av Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Svenska Kulturfonden. Tack för maten! Hösten 2013 startade projektet Tack för maten! på daghem i Österbotten och Nyland. Projektets syfte är att utveckla måltiden och bespisningsverksamheten på privata daghem i Svenskfinland och på våra språköar. Brita Maria Renlunds stiftelse finansierar Tack för maten! som är ett treårigt projekt. Genom att utbilda personalen samt locka barn och föräldrar till att värna om inhemska säsongsråvaror vill vi skapa matglädje på daghemmen. Under hösten 2013 har projektets verksamhet skett på ett daghem i Karleby och två daghem i Helsingfors. På daghemmen har barn och personal fått delta i smakskolor genom Saperemetoden. Familjematlagningskurser har under hösten involverat både barn och deras föräldrar. Dessutom har vi under en vecka arbetat med bespisnings- och daghemspersonal för att inspirera till en utveckling av måltiden på daghemmen. Kursmaterial som använts är Marthaförbundets broschyrer Lätt som en plätt och Tack för maten! samt boken Kokbok för alla. I smakskolan användes dessutom affischen Mjölkens väg, utgiven av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund rf, Föreningen Matinformation rf och Mjölk och hälsa rf. Receptmaterial för familjematlagning har också börjat utvecklas. Hösten 2013 hade projektet kring 180 deltagare. 8

9 Ungmartha: Jubileum och broschyrsuccé År 2013 firade Ungmartha sitt 40-årsjubileum. För att uppmärksamma jubileet har Ungmartha gjort en ny broschyr för ungdomar i ålder år. Broschyren ger ungdomar 40 praktiska tips för en hållbar livsstil. Med fakta och enkla vardagliga tips vill Ungmartha väcka tankar och inspirera ungdomar till att göra medvetna val för en mer hållbar livsstil i sin vardag. Broschyren har varit omåttligt populär. För att broschyren skulle få en stor spridning besökte Ungmartha under hösten aktivt skolor och andra evenemang med workshops kring temat hållbar livsstil. Skolbesök har ordnats runtom i Svenskfinland: Vasa, Esbo, Helsingfors, Vanda, Jakobstad, Sjundeå, Ekenäs, Åbo och Hangö. Dessutom har Ungmartha deltagit med workshops och teman från broschyren på de Kyrkliga höstdagarna i Toijala samt på Kulturkarnevalen i Lovisa med ungdomar från hela Svenskfinland. Ungmartha har haft ett otroligt aktivt och inspirerande jubileumsår! Vi nådde tusentals barn och ungdomar genom läger, mellanmålskurser, temadagar, skolbesök och Facebook. Tillsammans med lokala marthor, unga marthor, lägerledare, kurseldare och samarbetspartners har vi spridit budskapet om hållbar livsstil. Vi har gett barnen och ungdomarna exempel på och inspiration till ett sunt, hållbart och förnuftigt förhållningssätt till mat, pengar, kläder, kompisar och sig själva. Martha marthornas egen tidskrift För vem görs tidskriften Martha? För marthorna förstås, svarar säkert de allra flesta. Och det stämmer. Martha är marthornas egen tidskrift och språkrör för Marthaförbundet. Tidningen utkommer sex gånger per år och i dess spalter hittar man förutom redaktionellt material även aktuell information om förbundets verksamhet och om marthaverksamheten i de finlandssvenska regionerna. Martha trycks på Oy Fram Ab i Vasa, upplagan är cirka och läsarna finns spridda över hela Svenskfinland och på Åland. Vi skriver om aktuella ämnen som på ett eller annat sätt tangerar frågor om hållbar livsstil samt kvinnan och hennes vardag. Huvudområdena är mat, miljö, hemmets ekonomi och konsumentfrågor samt hälsa och välbefinnande i vardagen. Redaktionen består av en person, men utomstående skribenter och Marthaförbundets egna rådgivare anlitas för specialartiklar. År 2013 hade det förflutit 110 år sedan tidningen började utkomma. Under jubileumsåret ville vi fästa särskild vikt vid den mångfald av verksamhet som är utmärkande för martharörelsen. Därför valde vi att i varje nummer av Martha uppmärksamma jubileet med fördjupande reportage från de olika distrikten. Avsikten var att berätta om dels den vanliga marthan, dels inspirationskvällar, stickkaféer och marthaevenemang som arrangeras i distriktens regi. För att ytterligare ge glans åt jubileumsåret, och för att ge smakprov på nya Martha som från början av år 2014 ska gå till alla medlemmar, sändes Martha nummer 5/2013 som ett utskick till alla förbundsmedlemmar. Under året publicerade vi artiklar, reportage, kolumner samt bokrecensioner kring följande teman: hållbar design och kvalitetskläder, snuttjobben och jämställdheten, marthaomsorg i vardagen och viktiga vardagsfärdigheter. Avdelningen Aktiva marthor fick ta emot glädjande många bidrag, både text och bilder, från distrikt, föreningar och kretsar, som lyfte fram intressanta händelser på fältet. Som tidigare ingick också flera uppslag med marthainfo i varje nummer. Vi har gjort Martha: Christel Raunio, ansvarig huvudredaktör Mikaela Groop, redaktionschef Annéa Forss, ekonomichef Marika Seger, prenumerationer Adverbi Oy, formgivning Tilinurkka Kb, annonsförsäljning Redaktionsråd: Harriet Ahlnäs, ordf. Gunilla Backman Mikaela Groop Markus Haakana (fr.o.m. augusti 2013) Camilla Hautala Christel Raunio Jeanette Öhman 9

10 VÅRMÖTE Tack för senast! En pirrig, liten panikkänsla smög sig in i kroppen då det gick upp för mig att förbundets vårmöten arrangeras av distrikten, samma känsla som då jag erbjöds ordförandeposten för distriktet. För att arrangera ett så stort evenemang krävs ett duktigt och motiverat team. Jag kan uppriktigt sagt säga att det teamet fanns förra våren i Mellersta Nylands Marthadistrikt. Många i styrelsen hade deltagit i flera vårmöten tidigare och hade en bild av hur det borde vara och vad som kan göras annorlunda. För oss var det till exempel viktigt att kaffeserveringen skulle löpa smidigt, och att lotteriet inte skulle bli för utdraget. Jag vet inte om tacket nådde alla efter vårmötet, så jag vill passa på att tacka dem som gjorde det möjligt för oss att känna oss så nöjda efter mötet. Ett enormt stort tack till var och en i styrelsen ett otroligt fint team! Också förbundets personal ska ha ett stort tack, det kändes verkligen att vi inte lämnades ensamma stödet och uppmuntran fanns alltid till hands då det behövdes. Och alla glada och duktiga Esbomarthor som ställde upp och hjälpte till hela dagen. Jag glömmer inte den härliga känslan jag fick då jag promenerade från hotellet till vårmötet. Alla vänliga Esbomarthor som hälsade så glatt och visade vägen. Man kände sig välkommen till Esbo och mötet! Och sist, men inte minst, ett stort ödmjukt tack till alla marthor som deltog i mötet så vänliga, tacksamma och snälla. Det var ni som gav oss den bästa belöningen för det jobb vi hade gjort tack för det! Camilla Estlander Ordförande för Mellersta Nylands Marthadistrikt På vårmötet deltog 52 befullmäktigade ombud med rösträtt, förutom de cirka 200 övriga marthor som var närvarande vid mötet. Vårmötet behandlade stadgeenliga ärenden, det vill säga godkände bokslutet och årsrapporten och beviljade de räkenskapsskyldiga ansvarsfrihet. Årsrapporten presenterades områdesvis av personalen. På mötet tilldelades också förbundsdirektör Christel Raunio stora silvermärket för sitt aktiva och förtjänstfulla arbete för Marthaförbundet. Marthadistriktens kontaktuppgifter Borgå svenska Marthadistrikt rf Susanne Ahlqvist, ordförande ordforande@borga.martha.fi Helsingfors svenska Marthaförening rf Simonsgatan 12 A, Helsingfors Kansli må to kl , fax kansliet@helsingforsmartha.fi Gunilla Nykopp, ordförande ordforande@helsingfors.martha.fi Sydösterbottens Marthadistrikt rf Ulla Smeds, ordförande , ordforande@sydosterbotten.martha.fi Vasabygdens Marthadistrikt rf Susanne West, ordförande ordforande@vasabygden.martha.fi 10

11 Distrikten Jakobstads Marthadistrikt rf Gun Forsén, ordförande Karlebynejdens Marthadistrikt rf Christina Omars, ordförande , Mellersta Nylands Marthadistrikt rf Camilla Estlander, ordförande , Nykarleby Marthadistrikt rf Inga-Britt Lindvall, ordförande , Västra Nylands Marthadistrikt rf Agneta Lindroos, ordförande Åbolands svenska Marthadistrikt rf Camilla Hautala, ordförande Ålands Marthadistrikt rf Styrmansgatan Mariehamn Kansli ti och to kl , Ragni Eriksson, ordförande , Östra Nylands Marthadistrikt rf Gunnel Laukas, ordförande , marthaförbundets medlemsantal Nya medlemmar Direkta medlemmar Borgå svenska Marthadistrikt Helsingfors svenska Marthaförening Jakobstads Marthadistrikt Karlebynejdens Marthadistrikt Mellersta Nylands Marthadistrikt Nykarleby Marthadistrikt Sydösterbottens Marthadistrikt Vasabygdens Marthadistrikt Västra Nylands Marthadistrikt Åbolands svenska Marthadistrikt Ålands Marthadistrikt Östra Nylands Marthadistrikt Ungmartha TOTALT

12 Organisationsutveckling Organisationsutveckling och medlemsvård Marthaförbundets medlemskår, bestående av 13 distrikt, 197 föreningar, 198 kretsar och medlemmar, utgör en viktig del av vår verksamhet. År 2013 har både inspirationskvällar och -föreläsningar anordnats runt om i Svenskfinland, likaså har Marthapartyn arrangerats för nya intresserade grupper och inspirations- och utvecklingskvällar för existerande föreningar/kretsar. I slutet av oktober åkte vi på en Marthakryssning till Stockholm med Må bra som kvinna som tema. En varm, lyckad och inspirerande resa med marthor i olika åldrar från olika delar av Svenskfinland som medverkade. Medlemstillströmningen har varit stabil under hela år Under år 2013 färdigställdes också en kartläggning av Marthaförbundet som organisation tillsammans med Academic Business Consulting vid Svenska handelshögskolan. En organisationsutvecklingsgrupp bestående av förbundsordförande Harriet Ahlnäs, centralstyrelsemedlemmen Kitty Schulman samt ur personalen Christel Raunio, Annéa Forss, Petra Högnäs, Mikaela Groop och Frida Nylund har tillsatts av centralstyrelsen för att under kommande år utveckla organisationen enligt resultaten i rapporten. Redan under hösten har förbundskansliet tillämpat delar av rapporten och organiserat arbetet i fyra olika team: rådgivnings- och projektteamet, finans och administration, informations- samt medlemsteamet. Medlemsrådgivning En viktig del av verksamheten är att finnas tillgänglig. Därför har vi ordnat kvällar med öppet hus, Möt Martha, samt aktivt deltagit i föreningsmöten för att informera om stadgeförändringen. Ett stort arbete har gjorts för att slutföra stadgeförnyelseprocessen på alla nivåer. I slutet av året inleddes arbetet med att ta i bruk ett nytt medlemsregister. Information till medlemmarna har gått ut via tidskriften Martha och genom månatliga medlemsbrev per e-post. Information har också funnits på medlemssidan, hemsidan, Facebook och Marthamöte online. Marthapartyn För nya grupper som visat sitt intresse för att bli medlemmar i Marthaförbundet har vi kunnat ordna ett så kallat Marthaparty. På ett Marthaparty har deltagarna möjlighet att bekanta sig med förbundets verksamhet och ta del av tidningen, broschyrer och annat material och tillsammans fundera på vad de innebär att vara martha idag. De får också kontakt till lokala föreningar eller kretsar eller praktisk hjälp med att starta nya grupper. Sammanlagt 15 marthapartyn har hållits under året med cirka 170 deltagare. Inspirations- och infokvällar Nystartade kretsar har deltagit i inspirationskvällar där man blickat tillbaka på Marthas historia och vad Martha står för idag. Marthaföreningar har diskuterat Marthas olika verksamhetsområden och funderat på hur man kan utveckla den egna verksamheten och göra den mångsidigare. I och med den pågående organisationsreformen har det ordnats infokvällar kring hur Marthaförbundets organisationsstruktur ser ut idag. Bland annat hur förbundet är uppbyggt och hur beslut fattas. Förbundets personal har deltagit i distriktsmöten där stadgeändringen har diskuterats för att kunna avslutas under året. Information och handledning har även getts till föreningar angående stadgeändringen. 12

13 Föreningsstöd 2013 Svenska kulturfonden riktade även år 2013 ett föreningsstöd direkt till Marthaförbundet för vidare utdelning till våra distrikt, föreningar och kretsar. Centralstyrelsen fastställde kriterier för ansökningarna och samtidigt skedde en skärpning samt ett förtydligande av kriterierna. Föreningsstödet kunde sökas under perioden via förbundets hemsida eller med enskild blankett. År 2013 prioriterades ansökningar som var välgjorda och som uppfyllde de uppställda kriterierna. Som tyngdpunktsområden hade man speciellt lyft fram temat marthaomsorg och hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Dessutom prioriterades innovativ och nyskapande projektverksamhet. Understöd betalades inte för anskaffningar av utrustning, renoveringskostnader, fasta hyreskostnader och uteblivna löner samt inte heller för resebidrag, bidrag för uppgörandet av historiker eller måltidskostnader. Inom utsatt tid inflöt sammanlagt 51 ansökningar av 47 unika sökare för sammanlagt euro. Centralstyrelsen fattade beslut om den slutliga fördelningen på sitt möte i mars. Svenska Kulturfonden beviljade Marthaförbundet sammanlagt euro i föreningsstöd, vilket i sin helhet beviljades våra medlemsföreningar. Föreningsfestivalen: Lev (förenings)livet Föreningsfestivalen ordnades i år för sjunde gången och har sedan starten år 2005 arrangerats i tur och ordning i Åbo, Helsingfors och Vasa. I år var det den sistnämndas tur att gästas av Föreningsfestivalen med ett nytt koncept. Från huvudorten föll nämligen i år torgdagen bort och ersattes med fem lokalfestivaler med lokala arrangörer. Lokalfestivalerna ordnades i Borgå, Helsingfors, Kyrkslätt, Pargas och Pörtom. Marthaförbundet var medarrangör i Pargas. Festivaldagen i Vasa bjöd på föreläsningar och workshops, mingel och middag och en chans att skapa nya kontakter med andra föreningsaktiva. Marthakryssningen Må bra som kvinna I slutet av oktober åkte 180 marthor på kryssning till Stockholm. Temat för resan var Må bra som kvinna och resan blev slutsåld på två veckor. Programmet under resan bestod av föreläsningar och inleddes av Hilkka Olkinuora, pastor, martha och Årets Fredrika Hon talade under rubriken Stanna! Jag vill komma in i mitt liv. Efter detta stod den svenske författaren och stressforskaren Dan Hasson i tur att inspirera oss marthor. Har gjorde det under en tre timmars föreläsning om effektiv stresshantering för ett gladare och energirikare liv. De interaktiva workshopparna på söndagen gick i marthaomsorgens tecken och kretsade kring temat Må bra med Martha. Marthaförbundets personal hade förberett en rad aktiviteter och gruppdiskussioner för marthorna, som fick vet mera om bland annat hur man gör för att äta med alla sinnen, hur vi tillsammans kan bidra till en bättre miljö, hur man kan styra sin tidsanvändning, hur man ger gamla textilier nytt liv och huruvida pengar gör en lycklig. Söndagens program i Stockholm förflöt under fria former och gynnades av ett soligt höstväder. Stämningen under hela kryssningen visade på en varm marthaomsorg och önskemålet blev att det inte får gå fem år tills vi kryssar tillsammans igen. Projekt Samarbetsprojekt i Österbotten Pilotprojektet Österbottens Marthadistrikt avslutades år 2012, men de goda erfarenheterna av samarbete kring större evenemang och kampanjer ledde till att de österbottniska marthadistrikten fortsatte att samarbeta. Under året föreläste Ulla Slama om sköldkörtelrelaterade sjukdomar på tre orter, i samarbete med Folkhälsan ordnades föreläsningar med temat relationer och i samarbete med Yrkesakademin, Skogscentralen och Skogvårdsföreningen Österbotten arrangerades en tredelad kurs för kvinnliga skogsägare och kvinnor som är intresserade av skog och natur. I kursen ingick info om skog och skogsägande, hur elda rätt och svampkurs, med såväl teori som exkursion. Under våren startade de österbottniska marthorna i samarbete med biståndsorganisationen Hoppets stjärna kampanjen Morsdagspaketet Från kvinna till kvinna. Genom kampanjen ville man uppmärksamma och hjälpa de mammor som lever under fattiga förhållanden och som drabbats av livets motgångar i Lettland och Litauen. Kampanjen blev en succé och flera tusen paket samlades in. Fisk ett (s)mart val! Projektet Fisk ett (s)marth val finansieras av den österbottniska kustaktionsgruppen KAG. Projektet är tredelat och har som målsättning att höja kunskapen kring matfisk och betona vikten av att äta fisk. Projektet kommer även att lära ut fiskhantering och tillredning samt lyfta fram den närfångade fisken. Ett infomaterial där även recept ingår skall utarbetas. I augusti körde kurser i Larsmo, Vasa och Närpes igång. Kurserna är först och främst till för marthor, och intresset har varit stort. Under hösten deltog 75 marthor i kurserna. 13

14 Internationell verksamhet Marta Centrs Marthaförbundet har också under år 2013 såväl understött som medverkat i Marta Centrs verksamhet i Lettland. Marta Centrs arbetar för att stödja kvinnor och för jämställdhet och jämlikhet. Bland annat har Marta Centrs aktivt varit med och medverkat till en ny lag som bättre ska skydda barn och kvinnor mot våld. Under året flyttade centret till nya utrymmen och har också utökat sitt samarbets- och sponsornätverk. Marthaförbundets förbundsdirektör är ordförande i styrelsen, som sammankom fyra gånger under året. Inspire Youth for Sustainability Projektet Inspire Youth for Sustainability har varit ett samarbetsprojekt med Marta Centrs från Lettland och organisationen Män för jämställdhet från Sverige. Målet har varit att ta fram metoder för hur man kan jobba med hållbar livsstil och unga. Projektets sista möte hölls i Stockholm i april. Jämställdhetsfrågor och hållbar livsstil förenades i livliga diskussioner och intressanta föreläsningar. Samarbete med andra sakkunnigorganisationer medför nya synvinklar på den egna organisationen. Nordens kvinnoförbund Marthaförbundet är en av medlemmarna i Nordens Kvinnoförbund som är en takorganisation för Marthaförbundet, Marttaliitto, Norges Kvinne- og Familieforbund, Riksförbundet Hem och samhälle (Sverige) samt Kvenfélagasambands Islands (Island). Medlemskapet i NKF ger Marthaförbundet en god kontaktlänk till kvinnoorganisationer i de övriga nordiska länderna. Gemensamma kurser och initiativ i olika samhällsfrågor står på programmet. År 2013 ordnade Norges Kvinne- og Familieforbund sommarkonferens i Bodö, Norge. Representanter från Marthaförbundets styrelse och personal deltog i konferensen. 14

15 Höstmote Höstmöte i det godas tecken Marthaförbundets höstmöte var denna gång uppbyggt som ett lockande smörgåsbord med något för alla kräsna smaker. Som en röd tråd för mötet fungerade devisen Martha gör gott, som också är det övergripande tema för förbundets verksamhet år Kursledaren och lektorn i huslig ekonomi Linda Karrento- Gers berättade om sina erfarenheter från projektet Vi och vår baby. Efterfrågan på Marthaförbundets familjekurser är ständigt växande, och Karrento-Gers efterlyste hjälp av marthorna när det gäller att hitta recept på snabba maträtter för hela familjen. Marthan och vävläraren Eeva Joutsenlahti samt distriktsordföranden Camilla Hautala belyste med sina inspirerande berättelser hur det är att vara martha i vardagen. Eeva tog bland annat upp det stickkafé som Katarinakretsen i Åbo har tagit initiativ till samt de sjalar som Åbomarthorna stickar till äldrevården. Ett konkret sätt att göra gott i vardagen! Under mötet diskuterades även den pågående organisationsförändringen. Det övergripande syftet är att göra organisationen enklare, lättfattligare och byråkratiskt mindre betungande. Höstmötet klubbade av styrelsens förslag till verksamhetsplan för år Det övergripande temat kommer att vara Martha gör gott samt marthaomsorg. Mötet godkände också centralstyrelsens förslag till medlemsavgifter, där avgiften för ordinarie medlemmar är 28 euro och avgiften för direkta och understödande medlemmar hålls på samma nivå som tidigare. En prenumeration på Martha ingår nu i medlemsavgiften. Seniorrabatten för 80 år fyllda medlemmar är fem euro. Avgående ordföranden för Helsingfors svenska Marthaförening Andrea Hasselblatt fick ta emot förbundets förtjänsttecken stora guldmärket och avtackades för sitt förtjänstfulla arbete i centralstyrelsen. Vid höstmötet antogs en motion av Helsingfors svenska Marthaförening om vikten av att Marthaförbundet intar en synligare roll i dagspressen och i de sociala medierna. Motionen samt centralstyrelsens svar finns i sin helhet på medlemssidan martha.fi/medlem. Fredrikastipendiat 2013: Anne Salovaara-Kero Kommittén för Fredrika Runebergs stipendiefond inom ramen för Svenska kulturfonden har valt Anne Salovaara-Kero till årets mottagare av Fredrika Runebergstipendiet. Årets Fredrikastipendiat är en person med ett stort samhällsmoderligt hjärta. Hennes satsning på arbete för marginaliserade grupper och personer med specialbehov och hennes driv att stödja och dela med sig av sina erfarenheter visar på ett gediget engagemang. Hon verkar genom frivilligarbete, föreläsningar, författarskap och sociala medier samt inom politiken. I förvärvslivet arbetar Salovaara-Kero för en drogförebyggande organisation och hennes engagemang sträcker sig utöver det professionella planet också till volontärarbete i frågor som rör missbrukare och deras anhöriga. Frågor gällande de svagare i samhället ligger henne varmt om hjärtat. Hon har som målsättning att förändra samhällets syn på funktionshindrade, och i bloggen Mamma Annorlunda delar hon med sig av livet i en annorlunda verklighet. Bloggen fungerar också som ett stöd för andra familjer med barn med specialbehov. Hennes upplysnings- och attitydförändringsarbete kommer sig också till uttryck genom föreningsaktivitet. Samhällsengagemanget har blivit en livsstil för henne och genom sitt brinnande intresse för de svagares ställning i samhället visar hon hur samhällsmoderligheten kan se ut i vår tid. Anne Salovaara-Kero är bosatt i Vasa och jobbar som regionkoordinator för organisationen Fri Från Narkotika r.f. Hon är även ledamot i Vasa stadsfullmäktige. Hennes blogg kan läsas på 15

16 Marthaförbundets personal och förtroendevalda Centralstyrelse 2013 Harriet Ahlnäs, förbundsordförande Andrea Hasselblatt, I vice ordförande (Kitty Schulman), Helsingfors svenska Marthaförening Gun Forsén, II vice ordförande (Majbritt Sandnäs), Jakobstads Marthadistrikt Susanne West (Marita Ehnström), Vasabygdens Marthadistrikt Ann-Mari Koivula (Gunnel Laukas), Östra Nylands Marthadistrikt Susanne Ahlqvist (Janette Englund), Borgå svenska Marthadistrikt Camilla Estlander (Tina Ingman), Mellersta Nylands Marthadistrikt Agneta Lindroos (Camilla Holmström), Västra Nylands Marthadistrikt Ragni Eriksson (Lisbeth Bergman), Ålands Marthadistrikt Camilla Hautala (Susanna Ginström-Wuorio), Åbolands svenska Marthadistrikt Ulla Smeds (Elsi Sörhannus), Sydösterbottens Marthadistrikt Eva Kullas (Christina Nybäck), Nykarleby Marthadistrikt Christina Lillhonga (Gunilla Witting-Isaksson), Karlebynejdens Marthadistrikt Maja Ottelin (Eva-Helen Ahlberg), Ungmartha rf Centralstyrelse 2014 Harriet Ahlnäs, förbundsordförande Kitty Schulman, I vice ordförande (Gunilla Nykopp (ny)), Helsingfors svenska Marthaförening Gun Forsén, II vice ordförande (Majbritt Sandnäs), Jakobstads Marthadistrikt Marita Ehnström (ny), (Anne Ohls (ny)), Vasabygdens Marthadistrikt Ann-Mari Koivula (Gunnel Laukas), Östra Nylands Marthadistrikt Susanne Ahlqvist (Anne-Louise Nilsson (ny)), Borgå svenska Marthadistrikt Camilla Estlander (Marianne Blom (ny)), Mellersta Nylands Marthadistrikt Agneta Lindroos (Camilla Holmström), Västra Nylands Marthadistrikt Ragni Eriksson (Lisbeth Bergman), Ålands Marthadistrikt Camilla Hautala (Susanna Ginström-Wuorio), Åbolands Marthadistrikt Ulla Smeds (Elsi Sörhannus), Sydösterbottens Marthadistrikt Eva Kullas (Christina Nybäck), Nykarleby Marthadistrikt Christina Lillhonga (Gunilla Witting-Isaksson), Karlebynejdens Marthadistrikt Maja Ottelin (Eva-Helen Ahlberg), Ungmartha rf Arbetsutskottet för år 2014 Harriet Ahlnäs Kitty Schulman Gun Forsén Camilla Hautala Ann-Mari Koivula Ersättare: Christina Lillhonga och Susanne Ahlqvist Hedersmedlemmar i förbundet Margit Aromäki, Anna Ehrnrooth, Disa Flythström, Anita Gustafsson, Martina Harms-Aalto, Catharina Hindren, Ingegerd Wikström Hedersordförande Anna Ehrnrooth Stora guldmärket Andrea Hasselblatt Lilla guldmärket 2013 Birgitta Björkén-Kurki, Ann-Lis Hannus, Riitta Holmström, Christina Häggman, Christina Lindén, Siv Malmstén, Hjördis Mårtensson, Marita Nyberg, Marlene Nygård, Astrid Råtts, Lisen Sigg, Ann-Mari Småroos, Marianne Strandberg, Karin Tåg, Rode Ullberg, Susanne West In memoriam Finlands svenska Marthaförbund hedrar minnet av sin mångåriga hedersmedlem Marit Mickels som gick bort i december Marit Mickels var bland annat första vice ordförande i Marthaförbundets centralstyrelse åren och också aktiv inom Östra Nylands Marthadistrikt, där hon fungerade som ordförande åren Marit var en aktiv person som stod med fötterna på jorden, och uppfattades som en person som det var lätt att samarbeta med. Hon kännetecknades som en martha att lita på och se upp till. 16

17 Personal och utveckling RÅDGIVNING OCH PROJEKT 1 utvecklingschef 1 sakkunnig i huslig ekonomi för hushållsrådgivningen, matkultur samt kurser inom Hantera vardagen och Vi och vår Baby 1 projektledare (inkluderar kurs- och föreläsningsarbete samt fältarbete) för Hantera vardagen samt Vi och vår baby/ sakkunnig i huslig ekonomi 1 projektkoordinator för Tack för maten fr.o.m sakkunnig i ekologirådgivning för rådgivnings-, kurs och föreläsningsverksamheten, inkluderande projektarbete för textilprojektet 0,5 sakkunnig i ekonomi för rådgivning kurs- och föreläsningsverksamhet MEDLEMSSERVICE 1 Utvecklingschef (tid. regional verksamhetsledare) INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING 1 Redaktionschef (och informationschef) 0,6 Informatör och webb- och kampanjansvarig FINANS OCH ADMINISTRATION 1 Ekonomichef 1 Ekonomiassistent 1 Förbundsdirektör Sammanfattning: Under år 2013 hade Marthaförbundet 12 anställda, varav två (2) på deltid. Av personalen var tre stationerade i Vasa och resten i Helsingfors där också Ungmarthas verksamhetsledare är stationerad. Projektledaren för Tack för maten!, Sofia Grynngärds, började sin anställning Då regionala verksamhetsledaren Camilla Pihlgrens arbetsförhållande tog slut i juni 2013, fastanställdes Petra Högnäs. Under vårvintern 2013 gjordes en utredning med Academic Business Consulting för att utreda hur Marthaförbundets organisation kunde utvecklas för att arbetet, samarbetet och informationsgången mellan de olika nivåerna ska fungera bättre, samt också för att se hur distriktsverksamheten kunde se ut i framtiden. Målet med undersökningen och de åtgärder som föreslogs var att få mindre byråkrati och bättre verksamhet och kommunikation inom organisationen. Sålunda gjordes på hösten en organisationsförändring på kansliet. I den nya modellen har strävan varit att förtydliga arbetsfördelningen, ändra arbetssättet till mera teamarbete samt undvika överlappningar och onödiga funktioner. I och med förändringen har vi fått en klarare fokus på rådgivnings- och projektarbete inom sakkunnigteamet, medlemsverksamheten är en helhet samt kommunikation och information har en klar uppgiftsdefinition och stödjande funktion, precis som finans och administration. När det gäller medlemsverksamheten är en person ansvarig för den, men hon har till sitt stöd flera personer som är med och förverkligar verksamheten. Teamledarna ingår tillsammans med förbundsdirektören i koordineringsteamet. Under år 2013 har vi inom fortbildningsverksamheten för personalen och på våra fortbildningsdagar fokuserat på att förkovra kunskaperna i våra kärnområden: hållbar livsstil, kommunikation, ledningssystem i praktiken och näringsfrågor. Bland annat har förbundet nu två svampkonsulenter, då också Elisabeth Eriksson erhöll sitt diplom och förbundet nu bättre kan svara på den efterfrågan av svamprådgivning som finns. Målet med personalens fortbildning är att garantera en fortsatt utveckling av verksamheten och gedigen kunskap om våra verksamhetsområden. Därför uppmuntras personalen att aktivt ta del av utbildning som hänför sig till deras yrkesområde. Representation i andra organisationer Centralutskottet för Marthaförbunden i Finland Harriet Ahlnäs, Ingegerd Wikström, Christel Raunio Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationer DHK Christel Raunio, Janine Smeds UngMartha (styrelse) Frida Nylund (ordinarie), Mikaela Groop (ersättare) Fredrika Runebergs stipendiefond Harriet Ahlnäs, Christel Raunio Frivillig Räddningstjänst Åsa Mattson Kvinnoberedskapsförbundet rf (styrelse) Anita Paulig (ordinarie), Christel Raunio (ersättare) fr.o.m är Camilla Hautala ersättare Kvinnoorganisationernas centralförbund föreningsmöten Anita Paulig (styrelsemedlem), Ingegerd Wikström, Christel Raunio Kvinnoorganisationernas centralförbund (styrelsen) Anita Paulig Lisi Wahls stiftelse (styrelsen) Harriet Ahlnäs, Christel Raunio Naistenkartano ry Frida Nylund (ordinarie), Anita Paulig och Christel Raunio (ersättare) Föreningshusdelegationen Frida Nylund (representerar Marthaförbundet och Marttaliitto) Svenska Semesterförbundet i Finland (styrelsen) Ingegerd Wikström, Annéa Forss, Frida Nylund, Andrea Hasselblatt (ersättare) Svenska Studiecentralen (styrelse) Frida Nylund, ersättare Svensk-Finlands Textilarkiv Camilla Hautala Marta Centrs styrelse Christel Raunio, ordförande Finlandssvensk Festivalförening rf Frida Nylund, Petra Högnäs (ersättare) 17