Plan för likabehandling

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Nälstaskolan Version 13L Plan för likabehandling Läsåret Nälstaskolans plan mot kränkande behandling för skolan och fritidshemmet.

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Definitioner... 3 Diskriminering... 3 Trakasserier och kränkande behandling... 3 Likabehandling... 4 Inriktningsmål... 4 Rutiner... 4 Föräldrars och elevers möjlighet till anmälan... 5 Utredning, åtgärder och dokumentation... 5 Elevmedverkan... 6 Årligt återkommande insatser ) Värdegrundsarbete ) Öka elevernas medvetenhet om likabehandlingsarbetet ) Kamratstödjare och fadderverksamhet ) Aktivt arbete mot mobbning ) Revidering ordningsregler ) Rastvärdar ) Revidering likabehandlingsplan ) Publicering av plandokument ) Arbeta med trivseln ) Kartläggning och nulägesanalys... 9 Planerade insatser läsåret ) Fortsätta sprida och förankra värdegrund och likabehandlingsplan ) Öka antalet anmälningar ) Bevaka säkerhet och tillgänglighet vid ombyggnad ) Kartläggning av den fria lekens effekter ) Förstärkt kartläggning av trygghet och trivsel Redovisning av föregående års åtgärder Bilagor Bilaga 1: Nälstamodellen Bilaga 2: Nälstaskolans värdegrund Bilaga 3: Blankett för rapportering Bilaga 4: Anmälan av kränkande behandling

3 Inledning Skolan har skyldighet att upprätta en plan med en översikt av de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i dess verksamhet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Föreliggande plan utgör Nälstaskolans likabehandlingsplan och innehåller åtgärder som skolan bedriver eller avser att bedriva under läsåret för att främja elevernas rättigheter med utgångspunkt i de ovanstående grunderna. Planen innehåller definitioner samt information om rutiner för rapportering och anmälan av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vidare innehåller likabehandlingsplanen information rutiner för hur personalens och rektorns ansvar ska fullgöras och sådana rutiner som beskriver hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras. Slutligen innehåller planen information om hur eleverna har medverkat och ska medverka i skolans förebyggande arbete. Definitioner Nedan följer definitionen av begrepp som kopplas till planen för likabehandling. Diskriminering En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriterier eller förfarandesätt har ett berättigat syfte. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering, kränker elevernas värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer (personal eller elever) och riktas mot flera. De kan vara synliga eller dolda och kan utföras direkt 3

4 eller indirekt. Direkt kan trakasserierna utföras i verksamheten och indirekt genom exempelvis telefon eller internet, genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, fysisk våld med mera. Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon och kan äga rum vid enstaka tillfällen eller systematiskt. Mobbning innebär en upprepad form av trakasserier eller kränkande behandling av någon eller några i syfte att tillfoga eller försöka tillfoga någon skada eller obehag. Likabehandling Med likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. I detta dokument används begreppet likabehandling för att beskriva hela arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och för att främja allas likabehandling. Inriktningsmål Nälstaskolan strävar efter att utveckla en god fysisk och social miljö som främjar alla elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. För att garantera högsta möjliga kvalitet i arbetet med likabehandling har vi formulerat följande mål. Inga elever ska missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. All personal och alla elever ska ha god kännedom om Nälstaskolans likabehandlingsplan och vara väl medvetna om likabehandling. Alla fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska rapporteras och därefter utredas och åtgärdas. Kartläggningen av förhållanden verksamheten i syfte att motverka diskriminering och kränkande behandling ska förbättras. Rutiner Nedan följer kort information om rutiner av särskild vikt för likabehandlingsarbetet Observera även bilagorna till likabehandlingsplanen. Personalens och rektorns anmälningsskyldighet Enligt Stockholms stads rutinbeskrivning Rutinbeskrivning anmälan till huvudmannen vid kränkande behandling är all personal på skolan som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldiga att anmäla detta till rektorn. Anmälan ska ske i så nära anslutning till händelsen som möjligt. En viktig del i skolans arbete mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning är att snabbt starta arbetet med att åtgärda händelser som faller inom ramen för detta. Formuläret Blankett för rapportering av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (bilaga 3) ska användas av all personal på Nälstaskolan och 4

5 finns att hämta i den gemensamma mappen på intranätet eller på expeditionen. Om annan än klassläraren rapporterar en kränkning ska blanketten snarast lämnas till berörd klasslärare för information. OBS att en kopia på blanketten alltid ska lämnas till rektor. Rektor ska sedan i sin tur anmäla kränkningen genom att skicka en anmälningsblankett till registrator (se bilaga 4). Föräldrars och elevers möjlighet till anmälan Anmälningar av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är viktiga. Skolans mål är att alla fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska rapporteras. Den information som skolan får kommer att användas för att så snabbt som möjligt utreda ärendet och vidta åtgärder. Föräldrar som misstänker att deras eller andras barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier, mobbning eller kränkande behandling bör rapportera detta till skolan omgående genom att i första hand kontakta klassläraren. Om anmälan till klassläraren av någon orsak upplevs som olämplig eller klassläraren inte kan nås går det alltid att göra anmälan direkt till rektor. Eleverna har möjlighet att anmäla fall av diskriminering, trakasserier, mobbning eller kränkande behandling till sin klasslärare eller till annan personal på skolan. Det finns också möjlighet för både elever och föräldrar att lämna anmälningar i en särskild låst låda utanför biblioteket. Anmälan kan här ske anonymt. Endast rektor har nyckel till denna låda för anmälan av diskriminering, trakasserier, mobbning eller kränkande behandling. Utredning, åtgärder och dokumentation Utredning ska starta samma dag eller senast påföljande arbetsdag när ett fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har rapporterats. I de fall då kränkningen bedöms vara mobbning tar Gruppen mot mobbning över ärendet. Nälstaskolan använder Nälstamodellen (se bilaga 1) i sitt arbete mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Nälstamodellen innebär samtal i specifika former med de inblandade och finns som bilaga till denna plan. Klassläraren ska senast två veckor efter inlämnandet av ett ärende lämna in originalformuläret till biträdande rektor. På originalet rapporteras hur ärendet behandlats eller lösts. I det fall som uppgiftslämnaren är annan än klassläraren är det denne som via klassläraren lämnar in originalet. Är händelsen av sådan art att åtgärder redan vidtagits när originalet skrivs, lämnas originalet till biträdande rektor redan i anknytning till händelsen. Någon från Gruppen mot mobbning kan i vissa fall följa upp ärendet genom samtal med berörd personal. Anteckningar görs vid alla samtal och möten gällande ärendet. Alla formulär och dokumentation kring ärenden, åtgärdsarbete och uppföljning förvaras i valvet. 5

6 I de fall då en elev själv, andra elever eller vuxna upplever att en elev utsatts för kränkande behandling av vuxna på skolan tar rektor alltid över ansvaret för utredning, åtgärder och dokumentation. Dessa fall ska oavsett vem de anmälts till hanteras av rektor, normalt i samarbete med skolpsykolog och skolsköterska. Vid behov kan rektor delegera ansvaret för utredning, åtgärder och dokumentation till biträdande rektor. Utgångspunkten för utredningen är alltid den enskilda elevens upplevelse. Utredningen görs så att den allsidigt belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till händelsen. Utredningen omfattar både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller de som kan ha utfört kränkningarna. Alla inblandade ges möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt så att skolan objektivt kan bedöma situationen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit kommer skolan att vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas kommer att grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det kommer att också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Vid grövre fall av kränkande behandling ansvarar rektor också för att en polisanmälan görs. Det som är olagligt utanför skolan är också olagligt på skolan. Elevmedverkan Eleverna på Nälstaskolan medverkar på olika sätt i arbetet för att främja likabehandling. Genom klass- och elevrådet har eleverna möjlighet att ta upp och diskutera likabehandlingsplanen, händelser som kan kopplas till arbetet för likabehandling, rättigheter och skyldigheter med mera. Eleverna har via de forumen möjlighet att komma med synpunkter och förslag till åtgärder, förändringar i planen och tillägg. Eleverna medverkar även genom att delta i undersökningar som behandlar skolans fysiska och sociala miljö. Genom bland annat att svara på enkäter bidrar eleverna med underlag för kartläggning och analys av skolans organisation och miljön. Andra former av elevmedverkan sker genom att elever ingår i grupper av kamratstödjare och genom fadderverksamhet. Årligt återkommande insatser Utöver de specifika insatserna för läsåret som behandlas nedan görs varje år en rad återkommande insatser mot kränkande behandling i Nälstaskolans samtliga verksamheter. Likabehandlingsarbetet har på så sätt över åren blivit väl integrerat i fritidshemmens, förskoleklassernas och skolans arbete. Här lyfts enbart några av de årligt återkommande insatserna fram. 1) Värdegrundsarbete Skolans värdegrund utgör grunden för elevernas och personalens förhållningssätt. Det är ytterst viktigt att alla som arbetar i skolan och alla elever är väl medvetna av skolans 6

7 värdegrund och har utvecklat god förståelse för den. Förståelsen är en viktig grund för ett lyckat arbete i syfte att främja alla elevers lika rättigheter och likabehandling. För att detta ska bli möjligt arbetar vi kontinuerligt med att integrera skolans värdegrund i det vardagliga arbetet. Detta har bland annat skett genom att illustrationer av de grundläggande begrepp som ingår i värdegrunden och synliggörandet av dem i skolans lokaler. Diskussioner bland personalen med reflektion kring skolans värdegrund samt centrala begrepp som utgör grunden till arbetet för likabehandling (diskriminering, trakasserier, kränkande behandling med mera), är ytterligare en av de insatser som görs för att höja personalens medvetenhet om och bättre synliggöra skolans värdegrund och skolans arbete för likabehandling. Diskussionen initieras i skolans olika forum för planering och utvärdering. 2) Öka elevernas medvetenhet om likabehandlingsarbetet Elevrådet, som består av elevrepresentanter från årskurser 2 till 6, och klassråd är ett forum för kontinuerlig diskussion av skolans värdegrund och skolans arbete för likabehandling. Ansvaret för insatsen ligger på pedagogen med ansvar för elevrådet och på varje klasslärare (klassråd). För att öka medvetenheten om skolans arbete för likabehandling i de lägre årskurserna (förskoleklass och årskurs 1) ansvarar lärarna för att forma aktiviteter som behandlar och förmedlar skolans värdegrund samt främjar likabehandling. På fritidshemmen används storsamlingar för att informera om och diskutera likabehandlingsfrågor. Den biträdande rektorn med ansvar för fritidshemmen stöttar i detta arbete. Gruppen mot mobbning ansvarar för att i början av varje läsår informationen om innehållet i likabehandlingsplanen kommer fram till årskurserna 2-6. Skolledningen och gruppen mot mobbning informerar i början på läsåret all personal om likabehandlingsplanen. Vid den månadsvisa personalinformationen är sedan likabehandling en fast punkt. Här finns tid för löpande information, speciella informationsinsatser men också möjligheter att diskutera likabehandlingsfrågor. 3) Kamratstödjare och fadderverksamhet Kamratstödjarverksamhet är en del av skolans arbete för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling och för att främja likabehandling. Genom att involvera eleverna (utan att lyfta över ansvaret på dem) stärks det dagliga likabehandlingsarbetet och kunskapen om värdegrunden. Incidenter som inte rimmar med kravet på likabehandling kan också upptäckas tidigare. Ansvaret för verksamheten ligger på utsedda pedagoger inom Gruppen mot mobbning. På Nälstaskolan har vi fadderverksamhet som omfattar alla elever i årskurs F-6. Storsamlingar och kompisdagar genomförs i faddergrupper. Andra aktiviteter för faddrar och fadderbarn kan vara gemensam sångstund, att skriva och rita sagor och berättelser tillsammans eller att göra en gemensamhetsmålning. Fadderverksamheten bidrar till att 7

8 binda ihop de olika åldersgrupper som finns på skolan där det annars kan finnas en grogrund för upplevd otrygghet. Ansvaret för fadderverksamheten ligger på klasslärarna. 4) Aktivt arbete mot mobbning Gruppen mot mobbning har till uppgift att arbeta med akuta mobbningsfall enligt Nälstamodellen (se bilaga 1). I gruppen ingår skolledning, skolsköterska samt andra pedagoger. 5) Revidering ordningsregler Skolans ordningsregler har tagits fram i samverkan mellan personal och elever. Detta minskar i sig mobbningen. Nu sker en årlig revidering av ordningsreglerna i samverkan vid läsårets start. 6) Rastvärdar Under alla raster finns rastvärdar ute på skolgården. Deras uppgift är bland annat att stödja eleverna i utvecklingen av ett konstruktivt förhållningssätt, genom att handleda dem i olika aktiviteter, som främjar relationerna mellan eleverna och mellan elever och personal. Ansvaret för insatsen ligger på biträdande rektor. 7) Revidering likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan revideras också årligen. I detta arbete involveras personal och elever. Från och med planen kommer även vårdnadshavare att göras delaktiga i likabehandlingsplanens revidering. 8) Publicering av plandokument Publicering av Nälstaskolans plan för likabehandling på skolans hemsida är en insats som främjar tillgängligheten och av planen och gör det möjligt för både elever och föräldrar att ha direkt tillgång till den. Även värdegrunden publiceras på hemsidan. Ansvaret för denna insats ligger på skolans webbredaktör och den ansvarige utgivaren. I skolkatalogen Välkommen till Nälstaskolan som delas ut till alla elever/föräldrar och all personal i början på varje läsår presenteras värdegrund, ordningsregler och arbetet för likabehandling. Genom dessa publiceringar når dokumenten alla berörda. 9) Arbeta med trivseln Trivseln uppmärksammas kontinuerligt. Ofta är det små saker som ger ökad trivsel. Vi hälsar på varandra. Ingen på skolan är anonym. Var och en bör säga ifrån om de hör eller ser något som är eller skulle kunna bli kränkande behandling. Alla förslag om hur skolan kan bli trivsammare leds vidare, diskuteras och tas på allvar. Att inte säga ifrån är att acceptera det gäller både kränkande behandling och otrivsamma miljöer eller situationer. 8

9 10) Kartläggning och nulägesanalys Arbetet med kartläggning och nulägesanalysen sker kontinuerligt på skolan. Men även större specifika insatser återkommer varje år. Analysen av den årliga enkätundersökningen som grundskoleenheten gör är ett exempel. Delar av denna enkätundersökning utgör underlag för likabehandlingsarbetet. Planerade insatser läsåret De planerade specifika insatserna för läsåret är av två slag. Dels att fortsätta sprida kunskapen om skolans värdegrund och likabehandlingsplan samt fortsätta arbetet med att förankra dem i det dagliga arbetet på skolan. Och dels att stärka kartläggningen av förhållanden i verksamheten. 1) Fortsätta sprida och förankra värdegrund och likabehandlingsplan De grundläggande värdena förmedlas i undervisningen, i vardagen på skolan och fritidshemmen samt genom regler och institutioner. Det är också i vardagen som likabehandlingsarbetet sker. Varje läsår görs särskilda insatser för att sprida kunskapen om skolans värdegrund och likabehandlingsplan. Dessa insatser utarbetas av arbetslagen under ledning av respektive biträdande rektor så att de anpassas till de olika verksamheterna. 2) Öka antalet anmälningar På Nälstaskolan ska det inte förekomma diskriminering, kränkande behandling, mobbning eller annan kränkande behandling. För att detta mål ska nås måste alla fall av diskriminering, trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling rapporteras. Under läsåret ska skolledningen och gruppen mot mobbning i sin information särskilt lyfta fram vikten av att rapportera händelser så att inga fall förblir outredda och utan åtgärd. Behovet av insatser på detta område understryks av de enkätsvar vi fått i kommunens skolenkät. Svaren på frågan under detta läsår har mitt barn inte blivit illa behandlat av andra elever i skolan ger mycket fler fall än vad vi får anmälningar på skolan. Detta tyder på ett mörkertal vad gäller mobbning. På samma sätt kan det finnas ett mörkertal när det gäller kränkningar. 3) Bevaka säkerhet och tillgänglighet vid ombyggnad Nälstaskolan står inför om- och tillbyggnad som är omfattande och kommer att ta tid. Erfarenheten från tidiga ombyggnader är att säkerheten under arbetet kommer att kräva stor uppmärksamhet. Skolans lokalgrupp får som särskilt ansvar att bevaka och följa upp detta. Under arbetet är det också viktigt att tillgängligheten för elever och vårdnadshavare med funktionshinder inte försämras. Skolans lokalgrupp får som särskilt ansvar att bevaka och följa upp detta. 9

10 4) Kartläggning av den fria lekens effekter Fritidshemmen vid Nälstaskolan har relativt stora inslag av fri lek. Detta är ett medvetet val då eleverna behöver detta efter en relativt hårt strukturerad skoldag. En fråga vi under året ska titta närmare på är om denna fria lek förstärker traditionella könsmönster på ett icke önskvärt sätt, om den leder till en diskriminerande gruppbildning eller i övrigt har diskriminerande effekter. Biträdande rektor med ansvar för fritidshemmen leder arbetet med denna kartläggning. Vid analysen bidrar skolutvecklingsgruppen. Finns behov kan även upplägget av kartläggningen diskuteras där. 5) Förstärkt kartläggning av trygghet och trivsel Den kartläggning av förhållanden i verksamheten som är relevant ur likabehandlingsperspektiv syftar till att motverka diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret avser vi att förstärka denna kartläggning på fritidshemmen, i förskoleklasserna och på skolan. En allmän kartläggning av elevernas trygghet och trivsel är central för att bidra till att identifiera var åtgärderna nästa år ska sättas in. Viktigt är att ta upp frågor om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Olika sätt finns att göra sådana kartläggningar i årskurs F-6 och på fritidshemmen. Vi avser att relativt tidigt på vårterminen 2014 göra en enkätundersökning med alla elever. Enkäten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Eleverna i förskoleklass och på lågstadiet ska också få frågor om fritidshemmens verksamhet. Skolutvecklingsgruppen förbereder arbetet. När kartläggningarna av elevernas trygghet och trivsel är klara och sammanställda är det viktigt att eleverna involveras i diskussionen om framtida insatser. Vi avser via föräldraföreningen även att få med föräldrarna i detta arbete. Diskussionerna med eleverna ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Den del av enkäten som rör fritidshemmen diskuteras i den verksamheten. Redovisning av föregående års åtgärder Nälstaskolan har i många år haft en likabehandlingsplan som uppdaterats årligen. Planen har dock inte på ett tydligt sätt byggt på kartläggning av åtgärdsbehov och årliga åtgärder för skolans olika verksamhetsområden vilket också påpekats av Skolinspektionen (Dnr :4307). Därför finns för läsåret ingen systematisk redovisning av föregående års åtgärder i denna plan. Nu finns dock åtgärder angivna som är anpassade efter varje verksamhets specifika behov och förutsättningar. En redovisning av föregående års åtgärder kommer att finnas med i den plan som gäller för läsåret Ovan finns en redovisning av ett antal återkommande insatser som alltså var planerade även för läsåret och också genomfördes då. Till denna lista måste läggas en fråga som flera år stuckit ut på ett negativt sätt i den enkätundersökning som Stockholm gör i alla skolor. Det har för Nälstaskolan varit frågan om huruvida barnen kan arbeta i lugn och ro på lektionerna som fått relativt negativa svar. En viktig orsak har varit 10

11 gamla lokaler med alltför små klassrum. Glädjande är att Nälstaskolan nu efter att i flera år påpekat detta får en omfattande om- och nybyggnation. Värdegrundsarbetet, arbetet för trivsel och arbetet mot mobbning har pågått i många år och gett goda resultat. Det har även om detta inte tydligt synts i planen också byggt på interna och för hela grundskolan gemensamma kartläggningar och med analyser och specifika insatser. Det är ingen tvekan om att Nälstaskolan präglas av en väl förankrad värdegrund, god trivsel, få kränkningar och mycket begränsad mobbning. Snabba insatser sätts alltid in när kränkning eller mobbning ändå uppträder. 11

12 Bilagor Bilaga 1: Nälstamodellen Observera att samtalen som ingår i modellen aldrig får föras inför klassen. De ska alltid föras enskilt och aldrig i grupp. Det är även viktigt att samtal av negativ art, om nytillkomna elever på skolan, inte förs. OBSERVERA! Två situationer när handlingsplanen nedan inte är tillämplig: 1. Misshandel eller motsvarande Vid grövre fall av kränkande behandling görs en polisanmälan. Det som är olagligt utanför skolan är också olagligt på skolan. 2. Kränkningen har utförts av vuxna Det kan förekomma fall där elever eller vuxna upplever att en elev utsatts för kränkande behandling av vuxna på skolan. När sådant framkommer tar rektor alltid ärendet direkt. Dessa fall ska oavsett vem de anmälts till hanteras av rektor, normalt i samarbete med skolpsykolog och skolsköterska. Handlingsplan När en rapport har inkommit till gruppen mot mobbning och utredning har skett kan eventuellt fallet bedömas som ett mobbningsärende. Strategin läggs upp, varefter minst två ur gruppen mot mobbning utses att ta sig an den/de som utfört den kränkande handlingen. Skolsköterskan tar sig an den som utsatts för mobbning. Metoden kan variera utifrån den aktuella situationen. Vi lyssnar på den mobbade och gör därefter en bedömning av vilka metoder som är lämpligast. Det gäller att undvika att ytterligare skada tillfogas den utsatte eleven. 1. Ta reda på fakta Börja med att ta reda på vad som hänt. Vilka står för den kränkande behandlingen? Hur länge har den kränkande behandlingen pågått? Var äger den kränkande behandlingen rum? Det är viktigt med konkreta detaljer. 2. Enskilt samtal med den som har utsatts för kränkande behandling Visa att skolan nu kommer att ta itu med den kränkande behandlingen. Det är viktigt att den kränkte kan lita på att det verkligen händer något. Den kränkte är ofta rädd för att berätta eftersom risken finns att den kränkande behandlingen ökar av det. Redogör därför först för hur du ska gå tillväga (exempelvis att du inte ska gå in i klassen och peka ut de inblandade). 3. Enskilda samtal med dem som har utfört den kränkande handlingen OBS! Detta första samtal måste ske utan att de som utfört den kränkande handlingen fått kännedom om vad som är på gång. För att samtalet ska bli så effektivt som möjligt, är det viktigt att inte förbereda de som utfört den kränkande handlingen så att de hinner bygga upp en strategi och ett försvar. Samtal med ledaren för dem som utfört den kränkande handlingen En av de personer som ska tala med ledaren för dem som utfört den kränkande hand- 12

13 lingen hämtar honom/henne till ett rum där de kan sitta ostört. Se till att ni får vara ifred. Sätt en stol framför dig och be ledaren att sätta sig. Ledaren för dem som utfört den kränkande handlingen är förstås undrande över vad som är på gång. Detta utgångsläge är gynnsamt för det första samtalet. a) Starta mobbningssamtalet Det här är ett mobbningssamtal, vet du varför du är här? Tala om vad vi vet. b) Lägg fakta på bordet Nu ska du klart och tydligt lägga fakta på bordet så att den som utfört den kränkande handlingen förstår att det inte är någon idé att försöka komma undan. Tala om vad du vet. Jag vet att du har gjort det och det mot NN (namnge offret). Ofta får man här en reaktion från den som utfört handlingarna: Det är ju inte bara jag ju. Svara då helt enkelt: Nej, det vet jag också, men nu är det bara dig jag pratar med. Jag ska prata med de andra också. c) Tala om vad du och vi på Nälstaskolan anser om kränkande behandling Att markera sitt eget ställningstagande är viktigt. Skolan accepterar inte på några villkor någon form av kränkande behandling. Detta görs utan att moralisera. Säg inte: Det förstår du väl hur det känns. Varför gör du så här? Detta vet den som utfört kränkande behandling oftast inte. d) Tala om vad skolan tänker göra Säg till den som utfört den kränkande handlingen att skolan nu ser till att den kränkande behandlingen tar slut: Du kan lita på att vi kommer att göra allt för att kränkningen av xxx (var specifik) ska upphöra. Det är en fördel att säga vi istället för att säga jag för att visa att detta är skolans angelägenhet. e) Fråga den som utfört handlingarna vad han eller hon skulle kunna göra Fråga därefter: Vad kan du göra för att den kränkande behandlingen ska upphöra? Den som utfört den kränkande handlingen får nu se och ta sitt personliga ansvar för sitt handlande, se sin egen del i det som händer utan att ha möjlighet att skylla från sig. f) Samtal om åtgärder Den som utfört den kränkande handlingen upplever i detta läge nästan alltid en lättnad över att ha blivit avslöjad och därmed slippa fortsätta den kränkande behandlingen som ofta också för denne är en plåga. Man får också chans att ge förslag på vad hon eller han tänker göra för att sluta med den kränkande behandlingen. Dessa förslag, som alltid brukar komma, antecknar den vuxne för att kunna följa upp att förslagen efterlevs. Om den som utfört den kränkande handlingen inte vet vad som ska göras, så vänta. Efter ett tag brukar han/hon komma med förslag. Om det ändå dröjer, fråga om den som utfört den kränkande handlingen kan göra något åt det som hon eller han gjort mot den kränkte. Om du tycker det förslag som kommer är lite löjligt eller väl enkelt; säg inte det. (Den som utfört den kränkande handlingen kanske säger: OK då ska jag sluta slänga ner hans eller hennes jacka på golvet.) Ta då detta förslag på allvar och säg: Bra, klarar du det 13

14 då? (Det gör man). Samtalet avslutas med att stämma träff dagen efter för att se om förslagen på åtgärder genomförts. Samtal med eventuella medlöpare Hämta medlöparna en och en och ha exakt samma samtal med dem enskilt. Dessa samtal måste föras direkt efter samtalet med ledaren. Undvik alltså att de som utfört den kränkande handlingen pratas vid före samtalet. 4. Hemmen kontaktas Föräldrarna får givetvis veta vad som sker med deras barn i skolan. Samtal med föräldrarna är också viktiga för att kunna ge stöd och hjälp samt för att kontrollera att det skett en förbättring. Samtalet med hemmet sker lämpligen på kvällen efter det första samtalet. Den som utför kränkningen uppmanas att berätta detta för sina föräldrar. För att inte föräldrarna till den som utfört den kränkande handlingen ska hamna i försvarsställning och säga: nä, nä, inte mitt barn inte, är det viktigt att lägga fram ärendet så positivt som möjligt till exempel: X har varit jobbig för Y ett tag, men har lovat att sluta så det kommer att bli bra nu. 5. Kontinuerlig uppföljning Att upprepa samtalen de följande dagarna är nödvändigt så att de som utfört den kränkande handlingen förstår att skolan håller ögonen på dem. Vid varje nytt samtal kontrollerar man att löftena hållits och hör om de som utfört den kränkande handlingen har fler förslag till åtgärder. Under den tiden kan det komma förslag på vad man bidrar med så att den utsatte ska komma in i gemenskapen. Samtalet ska följas upp i två omgångar. Först efter 3 4 dagar och sedan efter två veckor. 6. Stöd för den som utsatts för kränkande behandling För att återfå sin självkänsla är det mycket viktigt att den som utsatts för kränkande behandling eller mobbning får stödsamtal hos skolsköterska parallellt med att läraren försöker stärka elevens status i klassrummet. 7. Stöd för den som utfört den kränkande handlingen Även den som utfört den kränkande handlingen behöver stöd för att våga komma ur sin roll som ledare eller medlöpare. Det är oftast inga medvetna förtryckare vi har att göra med. Man är inte född till exempelvis mobbare eller rasist. De som utför kränkande handlingar kan vara offer för exempelvis sin egen bakgrund och sin hemmiljö. Även de som utfört kränkande behandling behöver stöd. De signalerar genom sitt beteende att de inte mår bra. De har inte själva kraften att ta sig ur problemen. Skolan ger mobbaren stöd genom uppföljningssamtal och i vissa fall även tillgång till mentor. Åtgärdsprogram upprättas (bilaga 2). 8. Dokumentation Formuläret Blankett för rapportering av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling fylls alltid i så fort det förekommit en kränkande handling. Det är denna rapportering som är grunden för det fortsatta arbetet. OBS att en skriftlig anmälan också alltid måste ske direkt till rektor. Denna anmälan sker genom att en kopia på blanketten lämnas till rektor. 14

15 Bilaga 2: Nälstaskolans värdegrund Demokrati Skolans skyldighet är att ge alla elever en förmåga att självständigt bilda sig en åsikt och för att den ska kunna brytas mot andra, en trygghet hos var och en att uttrycka sin mening. Tolerans Alla människor har lika värde. Alla elever och alla vuxna ska bemötas med ärlighet, hänsyn och respekt. Tolerans innebär att även varierande behov kan mötas. Rättskänsla Alla människor har en rättskänsla som bygger på en grundläggande etik. Rättskänslan kommer inifrån. Vi vet vad som är ont och vad som är gott. Hos oss alla krävs också att det gemensammas bästa och solidariteten med andra regelbundet lyfts fram. Generositet och omtanke Skolan ska präglas av lust och glädje. I skolan ska vi visa generositet mot och omtanke om varandra. Självkänsla Att känna sig själv och vara medveten om de förmågor som man själv äger, är av stor vikt i den personliga utvecklingen. Inte minst i relationer med kamrater och andra är det viktigt att veta vad man som individ kan bidra med i ett större sammanhang. 15

16 Bilaga 3: Blankett för rapportering av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Uppgiftslämnarens namn: Datum för händelsen och en kopia på blanketten lämnas till rektor: Datum då formuläret har mottagits av rektor (+ signatur): Datum då formuläret har mottagits av klassläraren (+ signatur): Namn på den eller de som rapporterat (om elev, ange klass): Namn på den som har kränkts/mobbats (ange klass): Namn på den eller de som kränkt/mobbat (ange klass): Beskriv händelsen (ange dag, tid, plats, vittnen och så vidare): Klasslärarens åtgärder (Anteckningar från alla samtal bifogas i bilagor): 16

17 Åtgärder vidtagna av gruppen mot mobbning (Anteckningar från alla samtal och protokoll från alla möten bifogas): Underskrifter vid mobbningssamtal: Följande personer deltog vid mobbningssamtalet: Namn: Namn: Namn: Elev: Klassföreståndarens noteringar: 17

18 Bilaga 4: Anmälan av kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Anmälan till rektor ska vara skriftlig och ska innehålla anmälarens namn, den utsatta elevens namn, anmälningsdatum och en kort beskrivning av vad som inträffat och om någon åtgärd vidtagits. Denna anmälan sker genom att en kopia på Blankett för rapportering av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling lämnas till rektor. När rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är rektor skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Nedanstående uppgifter behöver insändas till registrator när rektor fått kännedom om kränkande behandling av elev. Huvudmannen* är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). * vidaredelegation till rektor enligt ärendegrupp 202 i delegationsordning för utbildningsnämnden 18

19 Uppgifter som av rektor ska insändas till registrator när rektor fått kännedom om kränkande behandling av elev Skolans diarienummer: Anmälningsdatum: Namn och födelsedatum för utsatt elev: Utrett: Vidtagna åtgärder: Skolans namn: Rektorns namn: 19