Boverket. Första bostaden. Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Första bostaden. Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena"

Transkript

1 Boverket Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena

2 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Boverket månad år 2008

3 Titel: Första bostaden Utgivare: Boverket, november 2008 Upplaga: 1:1 Antal ex: 500 Tryck: Boverket internt/externt tryckeri ISBN: Pdf: Sökord: Ungdomar, studenter, bostäder, bostadsmarknaden, bostadsbestånd, efterfrågan, bostadsbrist, hinder, ekonomiska förutsättningar, storstadsregioner, Stockholm, Göteborg, Malmö Dnr: /2008 Omslagsfoto: Arash Atri / BILDARKIVET Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2008

4 3 Förord Enligt regleringsbrevet för 2008 ska Boverket redovisa ett kunskapsunderlag om ungdomars behov av bostäder i storstadsregionerna för perioden mellan 2008 och I rapporten samlar vi aktuell kunskap och ger en översiktlig bild av situationen för unga i storstadsregionerna. Vidare presenterar vi en ny regional befolkningsprognos som Statistiska centralbyrån, SCB, har tagit fram på uppdrag av Boverket. Rapporten innehåller en analys över vad det ökade antalet ungdomar kan komma att innebära på bostadsmarknaden i storstadsregionerna. Rapporten är sammanställd av Johanna Andersson och Annette Rydqvist (projektansvarig). Karlskrona november 2008 Ulf Troedson tf generaldirektör

5 4 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena

6 5 Innehåll Boverkets slutsatser... 7 Sammanfattande analys... 9 Inledning Läsanvisningar Bakgrund Inte en utan flera bostadssituationer för ungdomar Ungdomar är en grupp som kan ha det svårt på bostadsmarknaden Uppdrag och upplägg Avgränsningar Metodproblem Befolkningen i storstadsregionerna Ökad befolkning Hur ser det ut i storstadsregionerna idag? Vad händer fram till år 2012? Utvecklingen till och med år 2017 i siffror Bostadsbestånd och bostadsmarknad i storstadsregionerna Bostadsbestånd Vad händer fram till år 2012? Bostadsbrist i storstadsregionerna Befolkningen har ökat mer än de nybyggda bostäderna De flesta kommunerna uppger brist på bostäder Hur ser ungdomars efterfrågan ut? Efterfrågar egen bostad Små och billiga lägenheter enligt kommunala bostadsföretag Bostad med eget kontrakt, riktigt kök och ett tryggt bostadsområde 54 Två rum och kök efterfrågas mest Ungdomars ekonomiska förutsättningar Sämre ekonomiska förutsättningar än andra grupper Sämre ekonomiska förutsättningar när boendekostnader beaktas.. 61 Ungdomars etablering på bostadsmarknaden i storstadsregionerna Etablering i egen bostad Etablering i boende utan besittningsskydd Kvarboende i föräldrahemmet Konsekvenser av ett otryckt boende Etablering i bostadsstorlekar De mest etablerade är nöjdast Etableringshinder för ungdomar i storstadsregionerna Andelen hyresrätter minskar Dyr nyproduktion Flyttkedjor Ökad konkurrens från andra grupper Formella krav för att få ett kontrakt Formella krav för att få lån Bristsituation leder till en andrahandsmarknad... 85

7 6 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Ungdomars betalningsförmåga Kommunal bostadsförmedling Förmedlingssystem i Stockholm Förmedlingssystem i Göteborg Förmedlingssystem i Malmö Jämförelse mellan förmedlingen i Stockholm och Göteborg Övriga förmedlingar i storstadsregionerna Ungas erfarenheter av att söka bostad i storstadsregionerna Vilka aktuella åtgärder finns för ungdomar i storstadsregionerna?. 100 Studenters situation på bostadsmarknaden Fler studerar Brist för studenter Få studentbostäder i förhållande till antalet studenter Svårare situation för studenter fram till år Källor Bilaga 1 Undersökningar Bilaga Tabeller över befolkning och bostadsbyggande Tabeller över ungdomars etablering i boendeformer Bilaga 3 Gerografisk indelning av storstadsområdena

8 7 Boverkets slutsatser Situationen för ungdomar på bostadsmarknaden är beroende av många faktorer. Det handlar både om ungdomars möjligheter att efterfråga, till exempel om ungas inkomst samt åtgärder som syftar till att stärka efterfrågan på bostadsmarknaden, som exempelvis bostadsbidrag. Det handlar också om utbudet, det vill säga antalet bostäder som kommer ut på bostadsmarknaden, liksom bostädernas egenskaper i form av upplåtelseformer, storlekar, läge och boendekostnader med mera samt förmedlingen av dem. Även övriga gruppers beteende på bostadsmarknaden påverkar ungdomars förutsättningar. Ökningen av antalet ungdomar i åldern 20 till 24 år fram till år 2012, kommer att sätta ytterligare press på bostadsmarknaden i storstadsregionerna och särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö stad, där efterfrågan på mindre lägenheter kommer att öka. Även de större högskoleorterna kommer att få en stor folkökning i ungdomsgruppen, vilket bland annat beror på en stor inflyttning av unga studenter. Konkurrensen om de bostäder som kommer ut på bostadsmarknaden ökar och det kommer sannolikt att vara en fortsatt svår situation för ungdomar i dessa regioner. Studerande och ungdomar som ska flytta hemifrån får troligtvis svårare att komma in på den reguljära bostadsmarknaden. Det är möjligt att färre ungdomar etablerar sig i egen bostad samtidigt som fler etablerar sig i boende utan besittningsskydd, som exempelvis boende i andrahand. Hösten 2008 är den svenska ekonomin på väg in i en lågkonjunktur. Det betyder att den kommer att sammanfalla med den stora ungdomskullens etablering på arbets- och bostadsmarknaden. En lågkonjunktur kan leda till en sämre ekonomisk situation för unga, vilket leder till minskade möjligheter att skaffa en bostad.

9 8 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Situationen på bostadsmarknaden i storstadsregionerna blir troligen än mer ansträngd under de kommande åren. Boverket bedömer i sin senaste prognos att bostadsbyggandet minskar markant under år 2008, och minskningen förväntas fortsätta år Mycket tyder på att bostadsbyggandet kommer att bli lägre än det demografiska behov som Boverket beräknat i sin byggbehovsrapport. Andelen hyresrätter minskar, till följd av att hyresrätter utgör en mindre del av de nybyggda bostäderna, samtidigt som det finns ett fortsatt intresse av att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Det gäller framförallt i Storstockholm och Stockholms stad. En mindre andel hyresrätter, kan leda till att färre ungdomar kan etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Det är möjligt att kraven för förstahandskontrakt på hyresrättsmarknaden höjs ytterligare vid en ökad bristsituation. Situationen för studenterna i storstadsregionerna kan bli svårare fram till år 2012, på grund av fortsatt generell bostadsbrist, att byggandet av studentbostäder är litet och att ingen höjning av studiemedlet är beslutad. Det är möjligt att se den stora ungdomskullens etablering på bostadsmarknaden i två steg. I ett längre tidsperspektiv, mellan åren 2012 och 2017, kommer många unga vuxna i åldern 25 till 29 år att flytta vidare från de större högskoleorterna till storstadsregionerna och speciellt till Stockholm. Under den perioden kommer trycket på bostadsmarknaden att öka från den stora gruppen 25 till 29-åringar i storstadsregionerna och framförallt i Storstockholm. Värt att notera är att den stora ungdomskullen följs av en mycket liten generation ungdomar. Förutom svårigheter för många ungdomar på ett individuellt plan, kan svårigheterna på bostadsmarknaden även få negativa konsekvenser för samhället i stort. Det kan minska rörligheten på arbetsmarknaden och hämma den ekonomiska tillväxten i storstadsregionerna och i Sverige som helhet.

10 9 Sammanfattande analys Rapportens uppdrag och upplägg Regeringen har gett Boverket i uppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag om ungdomars behov av bostäder i storstadsregionerna för perioden mellan åren 2008 och Det är svårt att hitta en entydig definition av hur lång ungdomstiden är eller vem som räknas som en ungdom. I rapporten koncentrerar vi oss framförallt på åldersgruppen 20 till 29 år. Rapporten bygger på olika undersökningar som behandlar ungdomars förutsättningar och etablering på bostadsmarknaden. Vidare innehåller den en statistisk bearbetning över befolknings- och bostadsstrukturen i storstadsregionerna. Den innehåller också en ny regional befolkningsprognos som SCB har tagit fram på uppdrag av Boverket. Vi studerar både utvecklingen från år 2008 till år 2012 samt även ett längre perspektiv fram till år Rapporten innehåller också en analys över vad det ökade antalet ungdomar kan komma att innebära på bostadsmarknaderna i dessa regioner. Begränsad forskning om ungdomars förutsättningar på bostadsmarknaden Det finns begränsad forskning om ungdomars förutsättningar på bostadsmarknaden både generellt och i storstadsregionerna. Vidare är undersökningarna förknippade med vissa metodproblem. Unga är en rörlig grupp som inte alltid är skrivna där de bor. Det gör att det är svårt att mäta hur gruppen bor genom registerdata. Det kan också vara besvärligt att nå unga vid urvalsundersökningar, vilket kan innebära att bortfallet blir stort. Flera faktorer påverkar unga på bostadsmarknaden Situationen för ungdomar på bostadsmarknaden är sammansatt och flera faktorer påverkar. Det handlar både om ungdomars möjligheter att efterfråga, till exempel om inkomster och bostadsbidrag samt utbudet, det vill säga antalet bostäder som kommer ut på bostadsmarknaden och förmedlingen av dessa. Även bostädernas egenskaper i form av exempelvis storlek, läge och kostnad har betydelse.

11 10 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Utvecklingen på bostads- och arbetsmarknaden påverkar Hur det allmänna ekonomiska läget, arbetsmarknaden, utbildningsväsendet och socialförsäkringssystemet med mera ser ut och utvecklas fram till 2012, är faktorer som påverkar ungdomars förutsättningar att efterfråga bostäder. 1 Även utvecklingen på bostadsmarknaden fram till 2012, inverkar på ungdomars förutsättningar på den. Byggvolymer, upplåtelseformernas fördelning samt boendekostnader är faktorer som påverkar. Bland annat har de allmännyttiga bostadsföretagens villkor och hyressättningen varit föremål för den statliga utredningen EU, allmännyttan och hyrorna. Regeringen har lagt förslag om att det ska löna sig mer för privatpersoner att hyra ut sin bostadsrätt eller egnahem i andrahand. Regeringen har också lagt ett förslag om att införa ägarlägenheter som en ytterligare upplåtelseform. Det kan komma att införas i april Ägarlägenheter innebär att den enskilde köper sin lägenhet till skillnad från att äga en andel i en bostadsrättsförening. Även den framtida omfattningen av hyres- och förvärvsgarantier kan påverka ungas förutsättningar att efterfråga en bostad. Andra grupper påverkar ungdomar Bostadsmarknaden är komplex och omfattar många grupper. Ungdomar utgör en del av en helhet på bostadsmarknaden. Det är därför svårt att skilja ur ungdomar som grupp. Andra gruppers agerande har betydelse för ungdomars möjlighet att hävda sig på bostadsmarknaden. Det är inte bara en åldersgrupps storlek som har betydelse för bostadsefterfrågan, utan det handlar också om hushållens storlek och preferenser. En av många åldersgruppers agerande som påverkar ungdomar som grupp, är den stora generationen fyrtiotalister. I rapporten har vi ändå framförallt fokuserat på ungdomars etablering på bostadsmarknaden i storstadsregionerna. Politiska målsättningar som berör ungdomar på bostadsmarknaden Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i en kommun att leva i goda bostäder. Ungdomspolitikens huvudmål är att alla unga, mellan 13 och 25 år, ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. Välfärd kan mätas på flera olika sätt, men arbete, pengar och en egen bostad är viktiga utgångspunkter. 2 Med tanke på dessa mål är bostadssituationen för ungdomar en viktig fråga. Svårigheter handlar mer om betalningsförmåga än om ålder Ungdomar är en av de grupper som man ofta talar om som särskilt utsatt på bostadsmarknaden. I tidigare undersökningar har Boverket inte hittat några belägg för att ungdomar blir diskriminerade på grund av sin ålder på bostadsmarknaden. De svårigheter som ungdomar möter när de ska 1 Det kan handla om sysselsättningsnivåer, löneläge, anställningsformer, antalet studenter, studiemedlets nivå, utbildningarnas och lärosätenas attraktivitet, ersättningsnivåer i sjukoch arbetslöshetsförsäkringen med mera. 2 SFS 2000: 1383, Finansdepartementet, Prop. 2008/2009:1, UO 18,Ungdomsstyrelsen (2003) Ungas ekonomi och etablering och

12 Sammanfattande analys 11 etablera sig på bostadsmarknaden beror i hög utsträckning på att de är nya på arbets- och bostadsmarknaden. Man får dock inte glömma bort att ungdomsgruppen är heterogen. Även om ungdomar som grupp har lägre inkomster än många andra, finns det unga med arbete och goda inkomster. Det finns även äldre personer med svag ekonomi som har svårt att tillfredställa sina bostadsönskemål. Svårigheter på bostadsmarknaden handlar i högre utsträckning om betalningsförmåga än ålder. Ungdomar har sämre ekonomiska förutsättningar än andra grupper De ekonomiska förutsättningarna har stor betydelse för alla människors möjligheter att skaffa sig en egen bostad och för att på sikt ha möjlighet att behålla och känna sig trygg i den. Unga har betydligt sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper i samhället. Den vuxna befolkningens disponibla inkomster har vuxit snabbare än de ungas sedan lågkonjunkturen på 1990 talet. I synnerhet för de yngsta ungdomarna, 21 till 24 år, har inkomstutvecklingen varit mycket svag. Andelen förvärvsarbetande ungdomar har minskat de två senaste årtiondena, vilket både beror på högre arbetslöshet och på att andelen studerande har ökat markant. Tidsbegränsade anställningar och deltidsarbeten har blivit vanligare. Mellan år 1990 och 2007 har etableringsåldern, den ålder då tre fjärdedelar av en ålderskull har ett arbete, ökat från 21 till 27 år för männen och från 20 till 29 år för kvinnor. I och med ungas försämrade ekonomi har familjen och det personliga nätverket blivit allt viktigare för den egna försörjningen. Ungas sämre ekonomiska utveckling blir tydligare om man tar hänsyn till olika generationers boendeformer och boendekostnader. Fyrtio- och femtiotalisterna har haft en särskilt gynnsam ekonomisk utveckling sedan lågkonjunkturen och än mer gynnsam blir den när boendekostnader räknas med. Majoriteten i åldersgruppen bor i egnahem eller bostadsrätter som de har köpt före de senaste årens snabba prisuppgångar och ofta har de amorterat färdigt. Även de i åldersgruppen som bor i hyresrätt, bor inte sällan billigt i äldre lägenheter. Den svenska befolkningens förmögenheter har också i allt högre utsträckning koncentrerats till de äldre åldersgrupperna. Bostadsbrist både generellt och för ungdomar i storstadsregionerna Majoriteten av kommunerna i storstadsregionerna uppger att det råder bostadsbrist i Boverkets bostadsmarknadsenkät år Efterfrågan är större än utbudet på bostäder, vilket innebär att det finns få lediga hyresrätter samt att priserna på bostadsrätter och egnahem är höga. Många redovisar framförallt brist på hyresrätter men även på bostadsrätter och egnahem. De flesta anger brist på mindre hyresrätter, på ett till två rum och kök, även om det också är brist på större bostäder. Många kommuner anger att det finns brist på bostäder för många grupper i storstadsregionerna, vilket visar att bostadsmarknaden är komplex. Ungdomar är en av de grupper som har svårt att hävda sig på dessa bostadsmarknader. Prioriterad fråga i storstadsregionerna? Trots att de flesta kommuner uppger bostadsbrist för ungdomar, är det ett fåtal i varje region som arbetar särskilt mycket med bostadsförsörjning

13 12 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena för ungdomar/studenter, genom exempelvis program, utredningar eller översiktsplanering. Inte heller är det många kommuner som har någon eller några särskilda insatser på gång i kommunen för att underlätta för ungdomar att få en bostad, enligt svaren i Boverkets bostadsmarknadsenkät. När är man etablerad på bostadsmarknaden? Det är inte självklart när man är etablerad på bostadsmarknaden. Den definition vi använder här är densamma som BKN och Hyresgästföreningen använder sig av i sina rapporter. Egen bostad innebär att ha ett eget hyreskontrakt eller ägd bostad. I detta begrepp ingår inte boende i studentbostäder, andrahand eller tillsammans med kompisar. Många skulle nog räkna studentbostäder som egen bostad och därmed ett tecken på att vara etablerad på bostadsmarknaden. Studentbostäder är dock förknippat med villkor som att vara student och ha en viss studietakt. Det innebär att man inte har något besittningsskydd över bostaden och därmed inte heller kan byta den och använda den som steg vidare i boendekarriären. En tredjedel av 20 till 23-åringarna i storstadsregionerna är etablerade i egen bostad Etableringen i egen bostad har minskat kraftigt sedan år Det har med andra ord blivit svårare att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. I Stockholms- och Göteborgsregionen bor en tredjedel av 20 till 23-åringarna och två tredjedelar av 24 till 27-åringarna i egen bostad, enligt Hyresgästföreningen. Många unga etablerar sig i hyresrätt och det har skett en minskad etablering i den upplåtelseformen. Bland 20 till 27- åringarna i Stockholmsregionen är det lika stor andel som bor i hyresrätt som bostadsrätt. I Göteborgsregionen är det däremot vanligare att unga bor i hyresrätt än bostadsrätt. Få unga bor i egna egnahem. Ungefär en fjärdedel av dem som har flyttat hemifrån bor i ett boende utan besittningsskydd. Andelen har ökat, vilket beror på att allt fler bor i studentbostad och i andrahand. Ungdomar i storstadsregionerna bor hemma längre Medianåldern vid första flytten hemifrån är högre i storstadsregionerna jämfört med övriga landet. Allra högst är den i Storstockholm. Kvarboendet är högre i kranskommunerna än i städerna. Precis som i övriga landet är kvarboendet bland män högre än för kvinnor. Medianåldern vid första flytten hemifrån har ökat för kvinnor i storstadsregionerna samt för männen i Storstockholm och Stormalmö sedan början av 1990 talet. Även om skillnaderna är relativt små, har de regionala skillnaderna ökat under 1990 talet. Enligt Hyresgästföreningen har dock andelen kvarboende i åldern 20 till 27 år, varit stabilt mellan åren 2003 och 2007 i både Stockholms- och Göteborgsregionen. Ungdomars efterfrågan i storstadsregionerna I de svenska storstadsregionerna efterfrågar de unga som saknar egen bostad framförallt hyresrätt. Unga med egen bostad i Göteborgsregionen efterfrågar oftast hyresrätt medan unga i Stockholmsregionen efterfrågar bostadsrätt och hyresrätt i ungefär samma omfattning. Olika under-

14 Sammanfattande analys 13 sökningar visar att två rum och kök är den mest efterfrågade bostadsstorleken. Enligt Boutredningens enkätstudie är de tre egenskaper som ungdomar värderar högst att bostaden har ett riktigt kök, att bostadsområdet är tryggt samt att ha eget kontrakt. De yngre ungdomarna värderar billigt och centralt boende mer än de äldre ungdomarna som i större utsträckning efterfrågar eget kontrakt och större bostad. Flertalets betalningsförmåga motsvarar dock inte önskemålen och det kan därmed vara svårt att realisera dem. Ökad befolkning Befolkningen i de tre storstadsregionerna ökar. I dessa regioner är inflyttningen bland ungdomar stor och de har en ung befolkning. Under de närmaste åren ökar antalet ungdomar som kommer ut på arbets- och bostadsmarknaden mycket kraftigt i Sverige. Det beror på att det föddes många barn runt år Enligt en prognos från SCB fortsätter ungdomars nuvarande flyttmönster. Många ungdomar lämnar de mindre kommunerna efter avslutade gymnasiestudier och flyttar framförallt till de större högskoleorterna, men även mot storstadsregionerna. Efter avslutade studier i 25 till 30-årsåldern flyttar många från högskoleorterna till storstadsregionerna, och då framförallt till Stockholm. Enligt olika prognoser ökar alla åldersgrupper utom ungdomar i gymnasieåldern samt personer över 80 år i storstadsregionerna fram till år Etableringshinder för ungdomar i storstadsregionerna Sedan slutet av 1990-talet har nybyggnationen varit relativt omfattande i storstadsregionerna i jämförelse med övriga landet. Nyproduktionen av hyresrätter har minskat i förhållande till andra upplåtelseformer. Många av de nybyggda bostäderna i storstadsregionerna är bostadsrätter och det gäller i synnerhet i Storstockholm. En del av de nybyggda hyresrätterna har dessutom varit kategoribostäder. I storstadsregionerna och framförallt i Stockholms stad, har det samtidigt förekommit en omfattande omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. I dessa regioner och i synnerhet i attraktiva lägen, väljer många människor att inte släppa sina förstahandskontrakt, trots att man inte längre bor i bostaden. Andelen hyresrätter har minskat, vilket innebär att möjligheten till etablering i hyresrätt har begränsats kraftigt. Trots det, är mellan 37 och 45 procent av bostadsbeståndet i storstadsregionerna hyresrätter. Stormalmö är den av de tre storstadsregionerna som har lägst andel hyresrätter. Förutom att gruppen unga växer i storstadsregionerna, ökar även andra grupper. Det finns en hög och ökande andel ensamhushåll även bland andra grupper. Konkurrensen om bostäderna har därmed ökat. En annan viktig förklaring till fallande etableringsgrad, är hyresvärdars och långivares krav på personer för att få ett förstahandskontrakt respektive bostadslån. Unga, och andra, som inte kvalificerar sig på den reguljära bostadsmarknaden kan se andrahandsmarknaden som det enda alternativet. Enligt bland annat Boutredningen växer den i storstadsområdena. Missförhållanden på andrahandsmarknaden, som till exempel att hyra en bostad utan värdens tillstånd, betala överhyra eller att köpa ett svart hyreskontrakt, är vanligare i storstadsregionerna än i övriga landet. Det gäller särskilt i Stockholm.

15 14 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Boendekostnaderna är höga i de nybyggda bostäderna och därmed svåra att efterfråga för många med låga eller medelstora inkomster, däribland många unga. En tanke är att nyproduktionen ska frigöra bostäder för unga genom flyttkedjor. Kulturgeografen Lena Magnussons avhandling om flyttkedjor, visar dock att om svaga grupper på bostadsmarknaden, exempelvis unga, ska få sina behov tillgodosedda, krävs det åtgärder som är speciellt riktade till denna grupp. Hur får man en bostad i storstadsregionerna? Möjligheten att ta sig in på bostadsmarknaden handlar inte bara om antal bostäder på bostadsmarknaden utan även om hur förmedlingen av dessa går till. Stockholms stad har en kommunal bostadsförmedling som heter Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Den förmedlar lediga hyresrätter efter kötid. Göteborg stad saknar kommunal bostadsförmedling och har istället en marknadsplats för bostäder som heter Boplats Göteborg. Det finns ingen kö i förmedlingssystemet. Malmöregionen har inte någon bostadsförmedling. Malmö stad planerar dock att införa en kommunal förmedling under hösten 2008 som ska påminna om Bostadsförmedlingen i Stockholm. Dagens bostadssökande behöver vara mycket aktiva själva i sitt sökande efter en lägenhet. I Boutredningens intervjustudie diskuterades framförallt bostadsbristen i Stockholm medan fördelningen oftare diskuterades i Göteborg och Malmö. Kontakter är en vanligare metod för att få tillgång till en första bostad i storstadsregionerna jämfört med övriga landet. Behovet motsvarar inte efterfrågan Det är en utmaning att kombinera ungdomars flexibilitet och mobilitet med trygga boendeförhållanden. Å ena sidan är många unga rörliga, vilket brukar ses som en fördel och å andra sidan anger de flesta att man efterfrågar egen bostad samt att nästan ingen vill bo i andrahand och så vidare. Köpkraften motsvarar inte alltid behovet. Det är då inte möjligt att efterfråga den bostad man anser sig behöva. Även om det hade funnits fler bostäder, hade de kanske varit för dyra, för stora eller för små eller haft ett läge som gjort dem oattraktiva och därmed inte varit efterfrågade för en del unga. Ökad konkurrens om bostäder Ökningen av ungdomsgruppen i åldern 20 till 24 år fram till år 2012, kommer framförallt att sätta ytterligare press på bostadsmarknaden i storstadsregionerna och särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö stad. Fram till år 2012 kommer även de större högskoleorterna att få en stor folkökning i åldern 20 till 24 år, som bland annat beror på en stor inflyttning av unga studenter. Efterfrågan på mindre lägenheter kommer därför sannolikt att öka. Konkurrensen om de bostäder som kommer ut på bostadsmarknaden ökar troligtvis också och det kommer sannolikt att vara en fortsatt svår situation för ungdomar i dessa regioner. Studerande och ungdomar som ska flytta hemifrån får sannolikt svårare att komma in på den reguljära bostadsmarknaden.

16 Sammanfattande analys 15 Boverkets bedömning Vår bedömning bygger på följande antaganden om den framtida utvecklingen. Ingen kan med säkerhet säga hur framtiden kommer att se ut, vilket gör att bedömningen innehåller ett visst mått av osäkerhet. Etablering i lågkonjunktur? Hösten 2008 är den svenska ekonomin på väg in i en lågkonjunktur. Konsekvenserna av finanskrisen och konjunkturnedgången på arbetsoch bostadsmarknaden är än så länge svåra att överblicka. Lågkonjunkturen kommer att sammanfalla med den stora ungdomskullens etablering på arbets- och bostadsmarknaden. En lärdom från lågkonjunkturen i början och mitten av 1990-talet var att de som var nya på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och invandrare, drabbades hårdast. Det tog också längst tid för dessa grupper att återhämta sig. En lågkonjunktur kan därmed leda till en sämre ekonomisk situation för unga, vilket leder till att det blir svårare att ekonomiskt ha möjlighet att efterfråga bostäder. Ökad brist på bostäder En majoritet av kommunerna i storstadsregionerna bedömer att de kommer att ha fortsatt brist på bostäder under åren 2008 och Befolkningen kommer enligt prognoser att fortsätta öka, vilket leder till fortsatt stor konkurrens om bostäderna. Storstadskommunernas bedömningar om det planerade bostadsbyggandet för åren 2008 och 2009, ligger under de siffror som Boverkets byggbehovsanalys anger. Sannolikt kommer inte kommunerna att uppnå de byggvolymer som man uppgav i januari Det betyder att bostadsbyggandet i storstadsregionerna minskar på kort sikt och att utfallet för 2008 och 2009 sannolikt kommer att hamna ännu något under det demografiska behov som beräknas i Boverkets byggbehovsrapport. Svårare att etablera sig i egen bostad Enligt bostadsmarknadsenkäten är det framförallt brist på hyresrätter men dessa byggs i mindre utsträckning än andra upplåtelseformer. Detta tillsammans med det stora intresset för ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, kan göra att andelen hyresrätter fortsätter att minska i storstadsregionerna. Det gäller framförallt i Storstockholm och Stockholms stad som skiljer sig från de övriga regionerna och städerna. 4 Hyresrätt är den första egna boendeformen för de flesta unga. En mindre andel hyresrätter, kan leda till att färre ungdomar kan etablera 3 Kommunerna fyllde i bostadsmarknadsenkäten under januari månad. 4 SOU 2007: 14 (2007) Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det, Boverket (2007) Bostadsmarknaden , Ungdomsstyrelsen (2005) Fokus 05, Boverket (2008) Boverkets indikatorer, BKN (2005) En egen härd, SOU 2007:14 (2007), Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det, Fastighetsägarna Syd (2004) Svarthandel med hyreskontrakt, Boverket (2008) Nyttan med allmännyttan

17 16 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena sig både i hyresrätt och på den reguljära bostadsmarknaden överhuvudtaget. De formella kraven som hyresvärdar ställer 5, gör det svårt för en del unga och andra att efterfråga de hyresrätter som blir lediga. Det är möjligt att kraven för förstahandskontrakt på hyresrättsmarknaden, höjs ytterligare vid en ökad bristsituation. Osäkerheten på finansmarknaden kan innebära att grupper som under andra omständigheter skulle efterfråga en bostadsrätt, istället ser hyresrätten som ett bra boendealternativ. Detta skulle därmed också leda till ökad konkurrens om hyresrätterna. Även de formella krav som långivare ställer, gör det svårt för en del unga och andra att efterfråga bostadsrätter och egnahem. Osäkerheten på bolånemarknaden gör att kraven på kapitalinsats i samband med bolån troligtvis ökar. Många unga har ett begränsat sparkapital, vilket innebär att det kan vara svårt att finansiera ett bostadsköp. Det betyder att det är svårt att köpa en bostad om man inte får ekonomisk hjälp från föräldrarna. Omfattande andrahandsmarknad Många människor väljer att inte släppa sina förstahandskontrakt trots att man inte längre bor i bostaden. Det kan bero på möjligheten till ekonomiska vinster vid ombildning av hyresrätter i attraktiva områden men också på eventuella framtida behov. Istället för att säga upp lägenheten väljer många att hyra ut den i andra hand. Andra- och tredjehandsmarknaden kommer troligen att vara fortsatt omfattande fram till år Vid en fortsatt bristsituation kommer sannolikt många ungdomar vara hänvisade till att bo i andrahand. Det är möjligt att de olagligheter som exempelvis att ta ut överhyra eller att hyra ut utan värdens tillstånd, även fortsättningsvis kommer att vara vanligt i storstadsregionerna och även bli mer omfattande om konkurrensen ökar. Fortsatt höga kostnader i nyproduktion Avsaknad av statliga stöd och kostnadsutvecklingen de senaste åren, tyder på fortsatt höga kostnader i nyproducerade bostäder. För hushåll med låga och medelstora inkomster kan det vara särskilt svårt att betala kostnader i nyproduktionen och därmed efterfråga denna typ av bostäder. Det här gäller i synnerhet ensamhushåll, eftersom man då inte har möjlighet att dela boendekostnaden med någon. En tanke är att nyproduktionen indirekt genom flyttkedjor ska ge ungdomar bostäder. Kulturgeografen Lena Magnussons avhandling om flyttkedjor 6, visar dock att om svaga grupper på bostadsmarknaden, exempelvis unga, ska få sina behov tillgodosedda, krävs det åtgärder som är speciellt riktade till denna grupp. 5 De formella kraven gäller bland annat inkomsttyp, inkomstnivå, förutsägbarhet i inkomsten samt avsaknad av betalningsanmärkningar. 6 Magnusson, Lena (1994) Omflyttning på den svenska bostadsmarknaden. En studie av vakanskedjemodeller

18 Sammanfattande analys 17 Svårare situation för studenter Vid en lågkonjunktur är det möjligt att intresset för studier ökar. Det är dock antalet studieplatser som avgör om antalet studenter kan öka. Högskoleverket gör inga prognoser över antalet studerande på central nivå. Det är därmed svårt att säga hur antalet studenter kommer att utvecklas. Det är möjligt att anta att antalet studenter kommer att öka något, med tanke på den kommande lågkonjunkturen och stora ungdomsgenerationen. Det finns utrymme för fler studenter idag, då kapaciteten inte utnyttjas fullt ut på de flesta lärosäten. Detta gäller en generell nivå och inte enbart för högskolorna i storstadsregionerna. Många studentbostäder är dyra för studenter som generellt har en begränsad ekonomisk situation med möjlighet att få omkring kronor i studiemedel från CSN per månad år Brist på den ordinarie bostadsmarknaden drabbar även studenter, eftersom de flesta bor på den och inte i särskilda studentbostäder. Situationen för studenterna i storstadsregionerna kan bli svårare fram till år 2012, eftersom det kommer att vara en fortsatt generell bostadsbrist, byggandet av studentbostäder är litet samt att ingen höjning av studiemedlet är beslutad. Flyttning i två steg Det är också möjligt att se den stora ungdomskullens etablering på bostadsmarknaden i två steg. I ett längre tidsperspektiv, mellan 2012 och 2017, kommer många av de unga vuxna i åldern 25 till 29 år att flytta vidare från de större högskoleorterna till storstadsregionerna och speciellt till Stockholm. Under den perioden kommer trycket på bostadsmarknaden att öka från den stora gruppen 25 till 29-åringar i storstadsregionerna och framförallt i Storstockholm. Värt att notera är att den stora ungdomskullen följs av en mycket liten generation ungdomar. Konsekvenser för individen och samhället Utsattheten på bostadsmarknaden har effekter för livskvaliteten. Osäkerhet och instabilitet, trångboddhet, brist på privat rum, svårigheter att koncentrera sig och negativ påverkan på arbete eller studier, är några konsekvenser av ett oordnat boende som unga ofta nämner i Boutredningens intervjustudie. Brist på en ordnad boendesituation försvårar etableringen i vuxenlivet och kan vara en bidragande orsak till att familjebildning förskjuts uppåt i åldrarna. Förutom svårigheter för många individer på ett individuellt plan, kan det även få negativa konsekvenser för samhället i stort. Det kan minska rörligheten på arbetsmarknaden och hämma den ekonomiska tillväxten i storstadsregionerna och i Sverige som helhet. 7 7 Fastighetsägarna Syd (2003) Unga på bostadsmarknaden i Sydsverige 2003, TCO (2003) Bostad? Var god dröj, BKN (2005) En egen härd, Hyresgästföreningen (2008) Sprickorna i fasaden, Länsstyrelsen i Stockholm (2008) Läget i länet, Länsstyrelsen i Västra Götaland (2008) Bostadsmarknaden i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Skåne (2008) Bostadsmarknadsanalys 2008, Länsstyrelsen i Skåne (2008) Det byggs för lite och det som byggs är fel

19 18 Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena

20 19 Inledning Läsanvisningar Rapporten inleds med en presentation av Boverkets slutsatser. Den följs av en analys som ger en sammanfattande bild av innehållet i rapporten samt en mer ingående analys över vad den stora ungdomskullen kan komma att innebära på bostadsmarknaden i storstadsregionerna fram till år Vi har i vissa fall även utsträckt analysen till att omfatta åren fram till Vår analys bygger på kapitel som beskriver förutsättningarna på bostadsmarknaden i storstadsregionerna. Dessa kapitel omfattar befolkningen och bostadsbeståndet i storstadsregionerna samt ungdomars ekonomiska förutsättningar. Vidare innehåller rapporten kapitel om ungdomars efterfrågan, etablering i upplåtelseformer och bostadsstorlekar, faktorer som påverkar etableringen på bostadsmarknaden samt förmedling av hyresrätter. Studenters situation belyses i ett särskilt avsnitt. Varje kapitel börjar med en kort sammanfattning av innehållet i kapitlet. Rapporten avslutas med en källförteckning samt tre bilagor. I den första beskrivs metoden i de undersökningar som rapporten till stor del bygger på. Det gör det möjligt att värdera dessa undersökningar. I den andra bilagan finns det tabeller och diagram som utvecklar huvudtexten. Allra sist i den tredje bilagan finns en förteckning över de geografiska indelningar som används i rapporten. Bakgrund Bristen på bostäder för unga är inte något nytt fenomen. Problemet uppmärksammades redan 1990 i en rapport från Byggforskningsrådet. I rapporten Ungdomars etablering: Generationsklyftan konstaterar SCB att ungdomar har haft en sämre välfärdsutveckling än övriga grupper under de senaste 25 åren. Under 1990 talet försvann mer än vart tionde arbetstillfälle. Sysselsättningen minskade dramatiskt för ungdomar i 20-årsåldern, medan de äldre vuxna påverkades mindre av krisen. Istället ökade antalet studerande, dels som alternativ sysselsättning och dels på grund av ökade utbildningskrav. Sysselsättningen har ännu inte återgått till den nivå som rådde Det här har medfört ett senare inträde på arbetsmarknaden och att familjebildningen har skjutits uppåt i åldrarna. Ungdomar är nya konsumenter på bostadsmarknaden. De konkurrerar med övriga grupper, samtidigt som deras ekonomiska konkurrenskraft har urholkats. Några anledningar till att unga hushåll trängs undan av andra är avsaknad av kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde samt begränsad betalningsförmåga Unga vuxnas etablering på bostadsmarknaden i storstadsregionerna har minskat sedan år Etableringen i hyresrätt har minskat samtidigt som boende i studentbostad och i andrahand har ökat. Bostadsbyggandet har varit mycket lågt under 1990 talet och nybyggnation har i allt mindre utsträckning skett som hyresrätter. Bosättning i ägt boende kräver ofta en kontantinsats, vilket förutsätter stabil inkomst eller borgen för ett bostads-

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2011

Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2011 Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2011 Ungdomars boende lägesrapport 2011 Boverket april 2011 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2011 Utgivare: Boverket april 2011 Upplaga:

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2010

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2010 Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Boverket juni 2010 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Utgivare: Boverket juni 2010 Upplaga: 1: Antal ex: 100 Tryck:

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006 Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Boverket april 2007 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Utgivare: Boverket april 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 500 Tryck:

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än hälften

Läs mer

Tabellbilaga 3 STOCKHOLM

Tabellbilaga 3 STOCKHOLM Tabellbilaga 3 STOCKHOLM Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20-27-åringar i olika boendeformer, 2001-2011 (procent). Hyresrätt 29 26 26 24 24 19 30 27 27 25 26 21 27 25 26 23 21 17

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Hälften av de unga vuxna har egen bostad

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik Bostadsbyggnadsplaner 2016-2030, komplicerad rapportering och statistik Konstantin Kalinichenko Rein Billström Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Bostadsbyggnadsplaner: översikt Bostadsbyggnadsplaner

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM OM BOSTADSFÖRMEDLINGEN Vi är ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms stad Vi varken äger eller bygger några bostäder själva. Vår uppgift är att förmedla

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Hälften av de unga vuxna har egen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 3 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Student söker bostad Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Regeringsuppdrag 2009 Rapport december 2009 Student söker bostad Översyn av studenternas

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26 Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 216 4 26 SKL 216-4-26 1 Innehåll Vad bestämmer bostadsefterfrågan i olika kommuner? Varför varierar bostadsbyggandet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Därför byggs det inte mer i Stockholmsregionen Ulrika Palm, SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Bostadsbehov eller bostadsefterfrågan Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Storstadspolitik 2:2005

Storstadspolitik 2:2005 Storstadsfenomen 2 Storstadspolitik 2:2005 Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Inregia AB Tryck: AB Danagårds Grafiska Ödeshög 2005 Konsult: Inregia AB RTN 2005-0112

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 BO0404 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 213 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3

Läs mer

Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning

Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning Val av bindningstid 2011 Specialstudie 10 januari 2012 Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen 2011 Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning Tomas Pousette, Ekonomiska

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO i samarbete med SUS. 2009-09-16 Författare: Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO (föräldraledig) Kristina Persdotter

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9 Bostadsmarknaden 2011-2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2011 Titel: Bostadsmarknaden 2011 2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Utvärdering av övergång av bostadsförmedling i Värmdö kommun till Stockholms bostadsförmedling

Utvärdering av övergång av bostadsförmedling i Värmdö kommun till Stockholms bostadsförmedling 2016-10-14 Handläggare Marie Lindström Kansli- och utredningsavdelningen 2016KS/0626 Utvärdering av övergång av bostadsförmedling i Värmdö kommun till Stockholms bostadsförmedling Besöksadress: Skogsbovägen

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer