Skogsindustrins utveckling och forändring. Ordforande Per-Ove Bäckström

Transkript

1 59 Skogsindustrins utveckling och forändring Ordforande Per-Ove Bäckström

2 6I S KO G S IN D U ST R I N S U T \' E C K L I Ii G. F Ö B E A N D-R { RI G E _Y 4-R-L P$.K T '-r.låb-nä pt.rspektiv pä väsrr'nnorrens LAN ",t*o"i3it? ".*"#ålto n,,,onu Umeå universitet Tillsammansmedmalmenochvatten.lraftenharskogenutgiortenavhömstenarnaiden,u"nstu i"aorualiseringen och viilfiirdsutvecklingen.det häa böd{e i n^un9n ay fiisra å;hi;d*d"t ""h uur "n fti5o." "n starkt ökad intömationell efterfrågan på såg1de trii;.- u-år, i itir.ta tt-d från E-ngland. Den svenska sågverksindustrin anpassade slg snabbt till den nya marlnadssituationen. Före 1850 var den svenska triivaruproduktionen förlagd till Mellansverigg th Småland. Lioon"n eick till stor del över haninar på Västkus6n till vilka ftirdig-produktema. f6äd;f;å"--rag";k bi. i Viirnland; kin. Niir sågverksindustrin våixte, ökade behovet ;;; u}!-äid;[ uru<et teaoe Oian de gamla prodiktionsområdena inte ensamma kunde rr.* pa ai-" tifå" Saye*sägaqa pörjade diirför viinda _sig mot norra Sve- "tt"rtagan. ;;;fi,,a"'.' triuills utn-ynias i forhåt^iåndevis titen utstriickning. I Norrland fanns.k"on- uu ursfosskarakxif, ioin vid 18Og-talets min ansågs vara en outsinlig resurs. Lå;?;t"tt"iå";ikens kust och iilvama anlades exportinriktade ångsågverk. P",.-".oI- Itindika hamnar gick nu merparten av den svenska trävaruexpoflen, vilken xnde-r-d )U åd ftu- dlt ;"ti"lskiftet mei lin tiodubblades.det viktigaste sågverksltinet blev Viisternorrland, diir området kring staden^sundsvall utvecklades till våirldens sägv-erks-etaste. a]-.nitt. iftirntisanasområdöt med Ådalen utgiorde en annan tyngdpunkt i Våistemorrlands sågverksindustri. För att klara den stora produktionsölningen var_det inte möjligt för sågvelken i lpd.yllt att klam det sdindigt stigande råvarubehovet enban från liines egna $99fl:,DT9-l -11]" såwerksägama avin vzinda sig till Jiimtland och Västerbonen. Men 11te heller detta var iiii"iiiö"i ei"fouioinein si"i uidare till Nonbotten, norra Finland och nådde vid sekelttifi"ieält*ä uv Vita-havät. Naturligtvis var det inte enbart Sundsvallsfiiretag som var ;;;;;--; i å;nna jar<t på skogsråvaia, utan hiir bidrog norska och svenska sågverks entreorenörer rill aa den ikoesftnyttjandeftonl, timber frontier, som uppstått i sijdra Nor- "äl-fori-." i3go-ået torittits leåom Mellansverige, vek av mot norr för a$ vid sekelitiit.i riu till rkogu1nu no.r oir potcirkeln i Sverige, Finland och Ryssland..Fronten "an ilä;;;"d; föt sålverksindustriri goda konjunkturer då råvarutillförseln på "hemmapi-;',u*tua".t I sko-gsumynjandefrontens spår följde en omfattande etablering av sågverk. Sågverksindustrin Skossumvttiandefronten nådde Viisterbottqns liin på t 860-talet. Från liinets skogar i-ä,i" li"-fi-a kunde timmer flottas på Ångermånälven ned till de västemorrllindska,ä*"iti"iiäes Ume- och Skellefte?ilvens dalgångar awerkades skog_, som på havet traltsoorterades-ned till sågverken i Västernorrland. Västerbottens betydels som råvaru-. titt sågverken söd=erut iir obestridlig. Men hur påverkades l?inets sågve*smdusm "*poitor av'den kraftieiefterfrågeökningen på trävaror?z Vad karakr.iiriserade liinets sågverksinouirl o-tå"g l856ihade nlgoi erfarenhet av.sågverksdrift uweckiats, som man i.åä" G n-n-ttuä, nar industrin-skulle anpassas till den nya marknadssituationen? Av J;åiå;tö*'* ""ttensågama norr om Gästri_kland, med ett taxeringsviirde på över I B;orklund 1992, Se även Sejemted 1980 och Björklund 1984' 2 Jlirnftirt med andra uln i Norrland,,iI den hisloriskå fo'skningen om den viisterbotfiiska skogen'.d;;;i-*h.k;gsinoustrin a".utygsam omfarmirg. rynna raplort skall ses som ett första steg i ett åf-tår,ftiotgmgrpöekt inom namnå problemomräde. Tanten iir att projektet skall vara inriktat mot såväl ekonomisk-historiska som ekologiska frågeslillnirrgar'

3 llll kr. låe i mitten av l80gtalet inte mindre lin sex i Väst rbotten. Att V:isterbotten var de stora iågverkens region bestyrks ytterligare av att av 4e nio anläggmngarna inom inter-vallet ö 1.1 i tåxöringiviirdekom sex hiirifrån.sågverkens medelproduktion var också störst hiir, medarexporten av plankor och briider från umeå tulli.am-ardisritt nar ungef?ir lika sor som den från Hiimösands och Sundsvalls tullkammardistrikt.3 Vid den hiir tiden kunde den västelbottniska sågy rksindustrin alltså mer än v?il mäta sig med den i andra delar av Norrland. Sågverkens lokalisering i Våsterbottens län Nordmaling Hörnefors Bjurholm Degerfors Viinnäs Umeålb Sävar Bygdeå Nysätra Uivånger BulEäsk Burcå Skellefteå lb Byske Jöm Norsjö Malå Lycksele Stensele Sonele Vilhelmina Dorotea Åseb Skellefteå stad Umeå stad SUMMA v 1v 3v 1v 2v 1v lv 2v 1v 5v 2v 2lv v lå 2v 3v 1å lv 3v 1v 1v 4v 2v 1lv 3 8v 1å 44v 6å 1900 lå 1v 1å 1L 1c 1c 3a 1v 1v 2 2v 4L 2v 3^ 1c lå 7v r6å 3c Anm. v= vattensåg, å=ångsåg, r= ramsåg, dvs vatten- eller ångsåg och c=cirkelsåg Kiilla: Wik 1950, lr 2c lr 2c 3c 3c 9c 2 2c 3c lc 6c 6c 2r 4c 4r ft 1r k, &,?e lc 1c 1r lc lr & 1c 1r lc lc 1r l5r 7lc 3 Wi* tgso, 88, go. Av de sex sttirsta vattensågama 1850 farms en i vadera YserstfGs, Briinnfors, Bureå och Baggbttle samt två i Lejonström bröts Skeuefteå ut ur Piteå tullkammardistrikt och bildade dåreft r ett eget hllkammardistrikt

4 63 Under de Wå årtiondena fram till 1871 fick l?inet sina sex första ångsågverk.a I Väste.rnå.tläO f*nr nu 39 ångsågar.till skillnad från Västerbotten, diir vattensågarna mer.iin ätä"u^uf"a* -"ifan ia5o öctr 1871, minskade de i Västernorrland med ungef?ir en fjiiråä"f. i t"*"itr"t inom Sundsvallsområdet anlades stora ångsågar, som hade en klart stone -eäetp.oauktion?in sågarna i Västerbotten. Dessutom uppvisade trävaruexponen Over såviil H^ZimOsands som Sirndsvalls tullkammardistrikt i det niirmase tre gånger så stora kvantiteter som expoften från Umeå befann sig sågverksindusrin i inlednlngstqsen till en tidigare icke skådad.högt<åniunitur inc,im bänschen med stigande försliljningspriser och ökande e,xporkvani:iii* firfdl" Utev in intensiv föreägsgrundniirg. Viä mitten av 1870-talet yar så_g- "åii.-rli"o"im* senombronsskede öv?r] och industrin övergick under åfliondena fram dii;;i9001;i;-konsolideringsfas. lst tlststriirjadeockså trävaruprisetfalla.till en Uiriä t unoe såwerksbolagen fr'åiu uppe sina sina vlnster genom att öka de exp9n91ad9. fiil-ti ;i;;.-mälslslia?s tninrkadä utlandets efterffigan på triivar. or. vilket ledde till en mvcket lraftiet prisfall. Sågverksindustrin hamnade i en mycket djup lägkonjunktur' I Ud+i, uu 1880-åei våinde koijunkturen åter uppåt. och både produktion och tog _expon ian.6 Under detta ånionde, liks-om det följande, tillkom en rad nya sågverk. Visserligen fluktuerade oriset Då fiirdigprodukterna och sågtimret, och några år under båda åreondena var ur konjöknssynpunki'besviirliga- Men trendmässigr ökade den norrl2indska export"n t"u- tiif sekelskifiet, då den nådäe sitt kvantitativa maximum'7 Till skillnad ffin övriga Nonland vff etableringen av nya sågverk i västerbotten under igtg-1u1"1 btygru-, öh endast wå nya anläggningar tillkom. Nästföljande årtiondet åmae Unets arigsågar med tre för att vid sekelskiftet uppgå till 16.8 Ett intressant nytt inslag vid dennä tid' var att liinet I 900 fått sina första, tre cirkelsågverk. Det v^ar man iiifr"it-r"r,11"0 JZimtlands l?in ensam om i norra Sverige. lnslaget av vattensågar i V:irr.iUon"n nal' åinnu pfuagligt och utgiorde mer åin en fizirdedel av liinets totala såg- Ångkafien fr'ad'e nu fåtisltt genombrott inom llines så_gverksindusri..men "* 56g;iå"d. g1"';; d; ångsåfar, som byggdes under &en strax-före sekelskiftet fick en mycket kon historia- Inte åinäre iin se*-ai-dem var tagna ur drift redan före första viirldslcigets utbrott.9 År 1900 exporterades ffin Skellefteå och Umeå tullkammardistrikt tillsammans m3 sågade ;ävaror. Samddigt utskeppades från Hiirnösands och sundsvalls rullkammardistri_lit otalt I mr. Till deua kom m3, som gick över Ornsköldsvilc. btir-"6 uar utskeppningen ffin Viiste$ottens liin endast en dryg fjiirdedel av Västernorrlands, vars ånliågar uppgick till inte mindre Zin 106 stycken, medan vattensägarna ;; r*ai -tut"t.-vait.tuöiräns exporsågverk hade en medelproduktion på årsbasis som översteg de västernorrliindska noteringama- l0 Den $tvdligt stöir exporten från Västerrollr*ä u" rot:aktligen i första hand-förklaras med att liinet hade betydligt fler produktionsanläggningar iin Västerbotten. 4 Oen Adsta ång.agen i Våsterbotten låg i Sandvik, Holmsun4 vilk n uppfördes 1858_._ De-fem. övri^ga "- Noia-Airei dgsåg i Runtlvik, Kelmensnäs, Såvenlis och Unvikens ångsåg som -låg^i_skellefteå U"Orfår*,oftä *rn''t i "Byske socken, Båtvits ångsåg vid Fungrund. V?isteöotten , passim. 5 w* tgso, tz6,gos. 6 Söderlund 1951, passim. 7 w* tgso, tqt. 8 W* lgso,zgz De under 1870-uler nystfftade sågverken låg i Bureå och Furugrund. De-ångsågar *.äåå"r r"ff"n l88l och 1900 var: Nonbyskiir. Rosinedal i Degerfors socken, Holmsund, Obbola' if"-nr-" *-t öniken och Nyhamn i Skellefteå landsbygdsförsamling. I Byske socken byggdes ångsågar viä Renholmen och Halsögrund. Slutligen uppfördes eu ångsågverk i Umeå stad' 9 ibid. Cittelsåga-a var uppförda i v?innlis. Umeå landsförsamling och Åsele. lo w* rqso, tst, log.

5 64 Perioden, som sfiäckte sig från sekelskiftet fram till första vitldslaiget uppvisade den svenska sågverksindustrin tydliga tecken på stagnation.. Dessutom drogs branschen drogs under de åisom niirmast föregick storsfejken 1909 in i en lågkonjunktur.konjunkturen var på väg upp, niir v?irldskriget bröt ut. Efter ett tillfzilligl stopp_ för utskeppningen i sambanä med krilsutbrottet, fonsatte udandets efterfrågan på svenska trävarol att öka under 1915 och 1917, i en situation niir priset på f?irdigprodukterna steg snabbare iin råvaruprisema och arbetskostnaderna. Sedan tyskama proklamerat det s k oinskriinkta u-båtsicriget och förklarat tr;ävaror som krigskontaband föll den svenska sågverksexporten hattiet ftam till vialdskrieets slut i november 1918.Under de wå första fredsåren steg åter dän internationella efierffigan på sågade riivaror, och 1920 låg de svenska exportkvantitetema i nivå med de noteringar som giillt före lriget.l l I Västerbottens llin, diir antalet ramsågverk varit oftiriindrat mellan 1900 och 1913, tillkom under perioden I 920 sju anläggningar. Dlirmed hade antalet ramsågar uppnått sitt maximum, vilket innebar 30 anläggningar. An kraftigare var tillviixten ilom fnits cirkelsågverk, som ökade kontinuerligt under hela 20-årsperioden för att 1920 vara 28, vilka huvuäsakligen var lokaliserade till inlandet och hade en produktion som företrädesvis avsattes på hemmamarknaden. I det södra gnnnliinet var utvecklingen annorlunda. I Västernorrland förblev beståndet av ramsågar praktiskt taget oföriindrat under hela perioden, diir ramsågama 1920 riiknades till 103 stycken. Cirkelsågama hade linnu inte fån ftiste hiir. Ännu 1920 fanns i liinet endast en sådan såg.12 p5t Västerbottens del hade uwecklingen innebudt att liinet året 1920, relativt sett, knappat in något på de exporterade kvantitetema ffin Västemorrland. 13 Depressionerna i början av 1920-talet och i bö{an av 1930-talct drabbade den västerbottniska sågverksindustrin hårt. Försiiljningsprisema sjönk kraftigt, produktionen skars ned och arbetslösheten nådde aldrig tidigare noterade nivåer. För att pressa kostnadema wingades sågverksägama till omfattande rationaliseringarar av driften. Men enbart detta räckte inte. I flera fall wingades man lägga ned verksamheten för gon.la Sågverksdtiden satt in, och i liinet halverades ramsågama ffin 30 till 15 mellan 1920 och På tröskeln til an&a viirldshiget hade liinets sågverk genomgått en omfattande modemisering. Den sista vattensågen, i Robersfors, hade lagts ned 1935, och de allra flesta ramsågama var nu elektriskt drivna.16 Men för mellankrigstiden hade branschen som helhet en stagnerande utveckling. I Viistemorrlands liin log sig sågverksdöden bl a uttryck i att antalet ramsågar reducerades med drygt en tredjedel.lt lnom sågverksindustrin uppvisade cirkelsågama under mellad<rigstiden expansiva och avancerande drag. Då bildades i Norrland ett mycket stort antal sådana sågar, som vanligen var Eansportabla, mycket små och som bara drevs under en viss del av året. De som låg bakom tillkomsten av cirkelsågama var bl a hemmansägare, hemmasöner, arbeure och lastbilsägare och var under mellankrigstiden en följd av lastbilsrafikens genombrott och ett utbyggt vägväsende. En betydande roll för företagsbildningen, siirskilt under 1930-talet, var att en ny sågningsteknik,som förbättrade kvaliteten, introducerades. Bakom tillkomsten av cirkelsågama under detta årtionde låg också ett s k marknadssug, vilket uppkom som följd av en sffkt ökad efterffigan på triivaror från den livliga byggnaäsverksamheten. De vid kusten belägna exportsågverken kunde inte prismässigt 1 1 Soderlund, lg5i, w* rgso, 296, wir zro r.2ri t,220 r,23ot. 14 Soderlund D 5 r, wit tgso, Hormströ. 1988, w* rgso,:og.

6 konkurrera med cirkelsågama om rlivaruleveransema till de v?ixande tiitortema i Norrlands inland.l8 65 Även i Våisterbotten, dtir cirkelsågar funnis sedan sekelskiftet var företagsgrundoinggn: il;öil;;;;;fuåolrigitia"n _ itun även under viirtdskri-gsåren, intensiv. De. sex c_irtelä;ä:ffi f*ns t913,-hade 1920 blivit 28 för att år 1937 upp_gi ti1 inte,mindrc 71, Vfste.Ubttens cirtelsågar uppvisade en helt annan,utvefkling åin Väs@morrlands. I slst-,iil""älii" ä"l"-ååa-e cirtäeisågen, som låg i Bollsta ftirsamling, först vid dden ffir viirldskrieets utbrofl fu 1920 hade verksamheten vid denna s,lg upph-o-rt' ocn nu ranns fariis inäa ci*elsåg i Junsele. Vissertigen ökade antalet cirkelsågar i Väst morrland under såväl 192G som 1930-alet. Men de uppglck 1937 till endast l8'rv sistniimnda år utgjorde exporwiirdet av trävamr över de västffbotmiska harnnama qrygt Zi E" ii a" iaii&onliindska noteringama. Diirmed bröts en 40 årig trend.som innebar uå un-a.i"afthon"iska exporwåirdei på trävaror i relativa termer successiv-t- knappade ir; Från il;d;il!-å''iiinast",i*potwiirddt. an ha uppgått till 14 Vo åt 1890, steg den^.,eiteruotmista anaeten till 28', 32och36 Vo,ndet arln ISOO, 1913 respektive 1930'20 Skogsindustrin och den västerbottniska exporten Från början av 1870-alet och in på 1900-talets ftirsg år:tio-nde bestod den västerbottniska exdorten av tre Drodukter: aavaår, tjiira och produkter ffin llinets jåirnbruk.'?] Från mirstar saviit tiiiran som jiimverksprbdukternas andel i produktionen och hade vld sekelihftrip.atrist i tug* försvunnit. Vid sishåimnda tidpunkt besod låinets export nästan uteslutande av sågade trlivaror. Exoortvärde(tkr / fasta priser) för Västerbottens län samt exp-ortens ^ nröcentuella fördelning bå olit<a varuslag i Umeå respektive Skelletteå iullkammardistrikt =100. AC- Trävaror Massa Öriga J:irnprod/ emoft- skogsprod malm u-ffi- u- st" u'n sr" u. sk" u. st" l87t n 99 r9l t Anm bröts Skellefteå ut ur Piteå tullkammardisrikt och bildade ett eget distrikt Kiilla: Bearbeming av Wik 1941' l3l ff I biirian av lg0gtalet byggdes liinef ftlrsta massafabriker. De,ftinta anl4ggnit:galll vat ;Ji;ättiter: RoU"nsföi 1904, öhrviken och Hömefon Det första itjioirijit tta" i Byske 190?, följt av ett i Umeå var det_dags för Schai"s ilaiiiitril uirvikdn, och fuen påtriidades produktionen vid Sofiehems tr?i II ) Dah.6n 1950, 304 ff. 19 wit t950, zsg,296,309. 2o wit t9nt,tso,r6o,t73, 180, rjaran r"ao"iot i kolumnen "Öw skogsprodukt".

7 66 sliperi och vid Byske triisliperi. Liinets enda sulfadabrik uppfördes i obbola under åren Liksom för ramsågverken gick merparten av massafabdkemas produftion på export. Massaexporten o! en allt slora andål av låinets totala uförsel. På 1930-talet hade massan med sod margnafpasserat triivarorna som den viktigaste exportvaran.då hade låinet ocksf,fått en ieoje uiltg expoltvira: malm från Bolidengruvorna- Några avslutande kommentarer Niir sågverksindusrin i mitten av föregående århundradet f ck sitt_genomb'rott, fannsinom västerbottens liin de sttlrsta sågverksurläggningarna i norra Sverige, vilka också hade den stiirsta medelproduktionen.till skillnad Västernorrlanf sfgdde lzir-inte 4g9l^^ snabb modemisering äv produktionen. hoduktionsökningen skedde iinda fram dn talet genom att antalät vatiensågar blev fler, och det var först på 1890-talet som ånglraften fick iiu genombrott inom den iäsrerbonniska sågverksindustrin. Jåtnfört med det södm erannliinlt var ainnu sekelskiftet såviil företagsgrundandet som produktionen inom iåwerksindustrin i Västerbotten av liten omfauning. Under de följande åniondena fram till-andra väldsl<riget knappade llinet in något på Viisternorrland. Det skedde under en tid niir sågverksindusain i sin helhet uppvisade stagnerande drag. Vid sekelskiftet dök de första cirkelsågama upp i l?inet Som en följd av att hemma- - - marlnaden fick ökad betydelse både under ftiista v:irldslciget och under mellanlcigstiden blev cirkelsågama kontinuerligt fler. Siirskilt snabb blev tillviixten av lzinets cirkelsågar under 1930+ales inhemska byggnrsch. Den viktigaste föriindringen inom låinets skogsindustri var emellertid tillkomsten av massaindustrå, som success=ivt byggdes ut under en dryg 20-årsperiod med början Den avancerande massaindustrin blev under 1930-talet Västerbottens viktigaste exporwara och &irmed en allt viltigare intjåinare av nettovaluta. Men under perioden var lzinet först och friimst råvarulev"gl^qt di sågverken och massairidustriema i Västemorrland. Detta stod redan i bö{an av 1890-talet klart för dåvarande landshövdingen i Hiimösand, Gustaf Ryding, som på ett ueniirkt sätt beskrev Västemorrlands "egen" skogsuhyttjandefront: "... att derest den inlm liinet försågade timmermåingden hiirrörde från dess egna skogar, afverkningen skulle vara i sanning ftirtidande. Men tack vare att Ljungan' Idalselfuen och Ångermai'efven utgör tre sammanhzingande flodområden, sompmsluter hela Jemdand, Det åir på grund af dessa förhål intaga det friimsta rummet." 23 södä delen af Vestärbottens lappmarkl.hvarjemte Indals- och Ängermanelfvamas floder efter Ströms och Hotagens vattendalar, sträcka sig öfver till Norge, iir det möj- ligt att förse liinets sågverk med råvara"..."vid V Iiins kust försågas dess- utom lorrland och Finland. som mellersta Norrland inom triivarurörelsen kan 22 Nordisk trävarukalender Även om forskningen om den v,isterboteriska sågverksindusttin inte iil särskilt omfattande, iir den iin min&e för lainets massaindustri. Något relevant översiktsverk om den vå'sterbottniska eller norrlindska massaindustrin finns inte heller. Det :ir en av anledningarna till att massaindusnin hiir behandlas så summaristl. 23 Kala: BiSOS H.Iåndshövdingens i Viistemonlands l.iln fem&sberä(else för åren l89l Afln.Undentrylningama ä författarens egna

8 Kåll- och litteraturförteckning 67 Bisos H. Landshövdingens i västemonlands llin femårsberättelse för åren ' Stockholm. Nordisk trlivarukal endet 1937 l7938.stockholm' Biörklund,J. (1984) From the Gulf of Bothnia to the White Sea' Scandinavian Economic History Review. No I Biörklund. J. (1992) Skogsumyttiandefronten och dess tekniska_och^politiska ffi1'ä;-å;;:s[oiru-[.tr tåtiiska uweckling under 100 år. Skrifter om skogs- och ianiurutstriitoria- {ea I Perlinge'Nordiska museet' Stockholm' Dahmdn,E.(1950)Svenskindustriellföretagawerksamhet..Kausalanalysavden indusriela uwecklingen I'Stockholm' Holmstöm,P.(1988)Bruksmaktochmaktbruk.RobertsforsABl Umeå Studies in Economic History nr 9.Umeå. Sejerste4 F. (1980) Veien mot ost. vandringer. Festskrift til Ingrid Semmingsen. Oslo 1980 Silderlund, E. (1951) Svensk triivaruexport under hundra år'stockholm' wik, H.(1950) Nona Sveriges sågverksindusri ffin 1800-tales mitt till 1937' Geographica nr 2 l.stockholm. Wik, H. (1941) Nonlands export Geographica nr ll'uppsala Västerbotten I

9 69 BAGGBöLERIET I INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Ett aktuellt forskningsområde i blixtbelysning Sven Gaunitz Institutionen för ekonomisk historia Umeå universitet Mina damer och herrar! Som var och en vet, är det skillnad på att äga och att ha. Jag har er som ar:ditorium, men ias äser er inte. Jag gläder mig åt att få ha er som lyssnare, men jag^kan lnte gora vao Jag. "vi"u täea er. Att ägä i--nnebiir en lagligt sanktionerad rätt att hantem något eftel eget skon' sa liinge som jag (ägaren) håller mig inom lagens råmåirken. Nu vill jag anvåinda mitt inflytånde över er för att väcka.ert intresse-för ett forskningsomiaåe;äipecielt anknytnind till övre Norrland. Det gäller rätten till resursema, närmare beslåmt naturresurserna. Äsanderättsfråeor åir ofta på tapeten. Hushållningen med våra naturresursel iir s*in-digt på ä;"ö;;ie;;. -St ua. A"i öitså för hundra år sedan. Ordet " baggböleri ". blev på. I 866-talet skfllsord flr ett slags resursutnyttjande, som sred mot vedertagna äganderåittspnncrper. Vad innebar det? K-an det liira ösi något om hur vi genom lagar-och äganderättsregler. ;å*;iä;d;turtiitgangarf Jag vii försoka svarä genom ätt först precisera laggböleriets il;bötd. i.aao -tvaä *öoemaieorier om ägandet öch sluttigen söka intemationella paralleller till hiindelsöma här i Umans och Vindelns ådalar. Saken har en historiefilosofisk sida. Iåt mig börja med den! vi måste nämligen-l:ira oss att ititia mellan olika slags händelser. Ett morä, t ei på president Kennedy, iir ett faktum, så in-"iiääitt"t Jt ti. Vi"iir ttett pa det klara mdd trur vi statl bedöma det. Dåiremot vet vi inte' varför det skett och inte hellei, hur det kommer att påverka oss. Helt annorlunda med ett långsamt och utdragej händelseförlopp, som bag..gböieriet.. Hur. skall vi bedöma det? skall vi godklinna det? Ar det lätt eller orätt? Det föista problem vi rot"t lit "tt det tår tid att varöbli att något händer. Sedan tar det också tid för oss att 6;il-ör;t*, om hur vi skall tolka dei, och det dr<i'ier iinnu längre innan vi kan genomdriva vår tolkning och fatta beslut om den. En sådan orocess kan gå obemärld förbi, eller också observeras den först niir den är fu]l- UåtåiA. d"n kan ocksf, resultera i en hiindelse, då konflil,rten drivs till sin spets. Detta var vad som inträffade vid tingsåttema i våra ådalar 1850 och Baggböleriet Vi kan fölia föriindrinssprocessen i Övre Norrland från slutet av 1700-talet' Då hade timdät boriat iaideras högre än tidigare. Internationell efterfrågan lockade till in- -;kd; ;;..t;;;""- i flonlåer och såsar. -och den snabbt ökande befolkningen tillhandahöll arbetsf,tiii. iioi"n tmdirionerna ftän i600- och l?o0-taiens bruksekonomier behöll konan koniäiän O"E nytyggesanlåggningar och sågar. Båda uppmuntrades men hölls inom privileeiesamhåilletsiainä. for ä[ st&ja sågarnä tildeladei En del av dem stockångsffättigheter åa f.i j"-r skosar från 1780-tåldt. De-t rörde sig om hundratals och några gånger tusentals trad per år, oclipriset, stubböret, sattes lågt.

10 70 Förutsättningarna för kronans agerande var dels dgss generella ansprak på överflödig - skogsmark, grundat på Gustav Vasas brev från 1542, dels awimingen i Viister- och Norrbotiäns tin, iom började Denna innebar att skogsmarken delades upp i lnono- och bondeskog och att tydliga gränser stakades ut StocKångsterna b_evilj ades innan arvittringen var klar oitr tan sej som en övergångsform, innan kronan fått kialhet om sina egna domäners omfattning och tillstånd. Efter 1820 gavs inte några nya srocldångsprivilegier, och från L827 slog-kronan in på en liberal linje, som bl a inneöar_ att den vjlle privatisera sina egendomar. Detta frck dcik störst effekt i andra delar av landet, t ex ör bruksprivilegieskogar. Tilldelningen av stocldångster utgick från antagandet om att man skuile sakra sig -e_n_uthållig avkastninf från skogarna och berä]nades mycket försiktigt. I allt beviljades ca träd per ar på markema i Umans och Vindeln ådalar. Efter långa underhandlingar utvidgades äen till ca träd år Hela denna arverkning kom från fu 1842 pä Baggböle, dit all privilegierad sågning koncentrerats av dess nya ägare, firman James Dickson & Co i Göteborg. Vid denna tid steg efterfrågan på sågat virke snabbt, och det iir troligt att sågama i Baggböle förbrukade upp till tio gfuiger mer åin den privilegierade stockangsten. E9 del av råvaran erhölls i leverånskontrak fån bondbyar, ofta oskiftade. Mellanskillnaden hämtades fråln de skogar, som genom awittringen skulle tillerkånnas kronan. Diiremot hade sågverks- _ ägarna-iinnu inte hunnit skaffa sig fasta egendomar och inte heller awerkningsrätter på bondeskogar. Det var alltså lätt att s:itja virket. Det var också lätt att finna råvaran. Arbetskraft fanns. Marknadskraftema gav iitt bifall. Bara de institutionella hindren stod emot. Det var hushållningsprincipen, dvs principen att man måste hushålla med skogen, oc4 det var ersättningsfrågan. Hur skulle man kunna betala för mer timmer iin man hade tillstånd att avverka? Et sätt var att försöka få tillståndet utökat, och det beviljades ju omsider, men inte så mycket som behövdes. Ett annat sätt var att låta saken ha sin gång, uppmana böndema utmed ådalama att awerka var de ville, och sedan köpa utan att fiåga varifrån virket kom. På det sättet frck bönderna ordentlig arbetsförtjiinst, och dessutom kunde de spara sin egen skog för framtiden. Det 1åg såiedes i alla de tre partemas intresse att timret awerkades: kronans, sågverksägarnas och böndernas. Men hui? De två sistnämnda agerade gemensamt mot kronans ansprå'k. Bakom böndemas instälning kan man åtminstone ana iildre rättsregler som betraktade skogarna som fria att nyttja. Den ökande exploateringen förödde dessa sedvaneallmiinningar och krossade diirmed också det äldre regelverket. Kronan försölie få kontroll över exploateringen genom att lyssna på rykten och spionera på Baggbölesågarnas verksamhet. Det verkade som om produfttionen var orimligt stor, och måga tecken tydde på att man sågade omärkt timmer. Sådana anklagelser var dock svåra att läda i bevis, och sakernas tillstånd iindrades föga av att några obekräftade rykten gifk. Dem kunde företagsledningen nonchalera. Det var inte förän ersättningsfrågan sköts fram, som hanteringen biomsades upp. Ty hiir var det fråga om att peka ut en stöld från kronan - i klart vinningssyfte, dessutom, och med stora förtjänster. Tljuveri! På detta sätt fann kronan en våg att driva igenom sin syn på äganderätten. Det var visserligen en omväg att gå över ersättningsfrågan, men den frågan var lättförståelig och tolkades ömedelbart söm ett klart brott enligt rådande rättsbegrepp. De förment avsiktliga stöiderna väckte en arg tidningsopinion, och de var ett starkt argument även i

11 förhållande till bondesedviinjan. Elsättningsfrågan blev-helt enkelt ett instrument föi att ä.iua igeno* en ny samhåillisyn och ett iindrat regelverk' 7l På detta sätt framstår baggböleriet s9m ett led I gl lang uwecklin-gskedja.l,t9l1 t?il{-"- iåin nva rättsbesredd oclt- nya fiirhållningssått till skogen, och därmed fill våra naturesurllrli'ö'1alifiä"i"ä"åö.illao uetyaerser som har mea itogsexptoatgrilgel {!_c_ora, Ä nffi$,rufii3iå:låt'ih5:$:l'tå-'"'åi'?';ä?ff"fi "qliöi"fr åf å"ååtffi ;å ;öil;ii;f#;å;åån, i,r.!ä-"åittring av-tronoskogfsom jag anviinder, nåir jag nu vill soå saåtiäa och moderna paralleller. Niir vi försöker renodla håindelseförloppet finner vi en ko,nflikt mellan tre parter om.hur en idu tiikanetie resurs (timmeiilog"n),itutte utnyttjas. Våra vänner ekonomerna skulle tala ;Ä"äå*"ittffiio. FoiioppJt f,orråades av paitemas försök att var för sig.hävda. sin egen rrl"afiti"rfi'"1äl ö. äel*aiiiud som niirmast'kan betraktas som ett laglö-st tillstånd- De äioiåääi,^åääå1;tt;d;jfti ;[er rättare sast förutsättningslös fö-rlrandlingssituadon, och ääiirä äitråi"ing pagicfi t l dess att en ny p-raxis urvecklats och fästs i lag. Konflikten om västerbottensskogama utlöstes av de nya uwecklingsmöjligheter, som öppnade siq senom ökad efterfrågan på trävaror och större tillgiinglgnet.. Den.lorsmamnoa kom tif s- nes i höere priser på den brittiskdominerade världsmalknaden' oen senare 1 läiiättäi.riåri""o-.r'orttu innebar signaler till virkesmarknaden i norr om.att.läget.. iote"at"t.. sa att en e*ploaterini kundä påbörjas. När dessa signaler har varit tillräcldigt rvdlisa kan vi historikei i efterhand ialtta dem som en förskjutning av.de r huva pnserna fbr dä aktuella varoma mellan wå regioner. Diiremot säger relativa.pnser rnte myckel om oåiir-iiii-rctiindringen, gctt a.täcot dem till ganslå trubbiga iirstrument, niir man vill studera resurstillgang och exploatering. De relativa prisema. eller rättare sagt, de lelativa kostnaderna blev så fördelaktiga för en ;;iäffisä;; en nytt regelverk etablerades. d;;;iä"dst"i6g"-a au de insritutionela ramama språingdes, och vad som fr:imst ffu mig att lyfta fram baggbqleriet :ir att det åir ett ovanligt tydligt exempel oii.iir'dir-a"i mellaniesursliilgång och-iistitutionella arrangeqalc' Kqn dpl Leneraliseras? Jas tror att det vole viirt att studera pamlleller och konffataktlsxa losnlngar. Fä;rä;örtäå iitruäri"iut aetta slags resursu:tnyttjande på andra håll, och, i så fatl' på vilka villkor genomfördes de? Institutioner, regelverk och kontraliit Hit åk det dags att ta hjälp av modern ekonomisk teori. I den.har spelet mellan åena sidan,.r"ftauig" iiititutio.ör^octt å den andra företag och andra.aktörer på rnqfry9,tl.t1ji-'tott ui*r*". "fot att klarsöra vad detta innebiir måite vi ge ordet institution ett mer abstrakt i;åiiäiiä i;"iiiil-sitaturui. Det syftar den härgången inte alls. p_å statliga vårdh-em eller nänäi-fitnanoe i m"assivt rötitegel. Dåt avser i stlillöt 6gar och sedv-iinjor och för den delen anära slass kulturella vttringar som finns kring olika slags samhiiustunktroner, t ex I Iorm iv ägandärän. Vi bruliar oc-kså tala om 'regelverk" ' I sin berömda översikt över institutionemas betydelse för ekonomin skiljer Douglass C i.läh;ffi;;ååi, nåmtigen politiska octr r-atts_liga ekonomiska regelverk samt -regelverk, kontrakt. De tre nivåema är alla tvingande ör de måinniskor som omtattas av dem r oen ;;ilä. "1i"r de inte åtlyds leder-olydnaden till bestraffning. loiitilla regdverk fast- ;ä;;i; öl"iituu titä'tt tr* frågoi skall handläggas i samhåillet. Ekonomiska regeläi.1;;äåäer innefriliet iäganderåiten, dvs först och främst vilka rättigheter. som..giiller id;ä;ärd;fitdiv egendom'och hur iniiomsterna darifrån disponeras och sedan vilka

12 7? möjligheter som lagen ger att avgråinsa och överlåta.en förmögenhet eller Jesurs' Konffakten sluitifen faststiilleåill[oren för En speciell transaktion. (North 1990 s 47) Bakom det svstem som iag nu behandlat och som kan sägas vara det formella ligger e{ inf"iråfft, i"å iiu rtotu äeiar liknar det formella. Det. föregår och underbygger de etablerade inrtituti.ine*u. Om de två systemen kommer på kollisionskurs uppstår oro i samhället. Niir är institutioner och regelverk effeltiva? Svaret.trar getts av nobelpristlgalen i ekonomi, n*ja g öour", som konientrerat sig på vilken roll som kontralt_,spelar.för det ekonoriituli"it. ff2rr'pekar på rvå kriteriei.'det första iir hur kostnadsförd"fig-g".n ser ut.mellan ä" p"tt". rorn goårcint liontraktet. Det andra är.vilka bqp'lngar sgry skulle kunna göras genlom föriindångar i regelverken. Coase grundar sig i det fallet på sin syn på.företagens ioll- Han fokuseiar derai renodlat ekonomliska funktioner, eller med andra ord deras ekonoäiika tjlinrt"produktion. Detta motiverar han med att dens v-iktigaste funllion { jlst att font.utt för alla de verksamheter som bedrivs mellan_företag och mqkna{. Man "ppiått" rfrin" kunna tåla om företag som "kontraktsknippen ". Kostnadema för kontrakt och varuåch tiiinsteförmedlins samläs under termen "trairiaktionskostnader". Vidare bedömer han ior.åg.ni resultat m"ed ledning av hur effeltiva de är som organisatörer,. d-vs i att producera sina kentrakt och de verksamhiter som dessa tilldelar dem. Han fäster därför stor vikt vid ått man gör en analys inte bara av företagets effektivitet g ntemot dess konkurrenter utan ojtsa av"samnalsnyttan av de lagar och iegelverk, som företaget agerar inom. (Coase 1960) Coase vidgade alltså analysen från att beffakta foletagets funktion inom ett visst legelverk tln iti r" på hur regelverliet förändras och llllj. dgtta paverkar företagens, dvs aktörernas, form och'verksamh'et. Diirmed öppnades möjligheten att göra en dynamisk analys, som tar siälva de grundläggande samh:illsfbrrindringarna i beaktande. Till dessa r'iknar Jag utan.vrä-. iipf3u,..ingäi au en regions naturresirser. Denna dynamik har bland andra Douglass Gnn ägit fasu"på och försökt belysa i stora sekellånga historiska gvgn. stude-rar samio.i.t reff"n reellverk. alrrörer ocfi resultat under olika epoker, och han betonar siirskilt att ftan åii"iiii i.g.tt.it ger en bestämd riktning, en uw-ecklings'iinje ("dev-elopment.path"),.som det är svålrl och dvibart för samhället att awika ifran. En sådan omläggning skulle,laava mycket stora anst;ängningar, i form av politisk engergi, socialt tumult och matenella uppofiringar, och därför dröjer den i det l:ingsta. Statsmaklen är i detta sammanhang endast en av de många aldörer, som skapar institutiorää iilii"tio iu riti r"trtnonoöot far den emellertid en speciell vikt, eftersom den-tilldelas rollen ati bevakå efterlevnad-en av institutionemas regelverk och även att bestratta regeibrott. Ufvecklingslinjen värderas av North efter dess inverkan.p.a den samhiillsekonomiska effektifi"t"t l ;åtr äiempel iir det helt klart, att konflikten e.all.de vnket regelverk som.skulle iiliåäiäi uio "iprouie.anoet av skogen, ogh v_em som ikulle-få de privatekonomt-1$_!1aeiil;-äft.iå. Jäg vill gärna tilläggä, itt det finns sta*a. skäl att gå vidare och studera viläl"dku1;ffou.rfången titt"f,g nya regelverken f-rck på natuhes.ursen som.sådan, alitså skosama. Jas länker oå uaäe pa deras värde i det svårfångade pelspektivet_ " biologrsk ran-gtaa. oöit Oes. omedebala samhällsekonomiskt konstaterbara nytta i form av export och personliga inkomster. Konffakt och regelverk påverkas mycket starkt. om det skulle inträffa en varaktig. förskj ut- "i"""iä.nr"a"-t*ttun 'rua områdeå. I efterhand kan vi betrakta detta som ett indicium på.ii'ä.t iä inttåti"t stora föriindringar i förutsättningama för att driva en viss verksamhet, ;;;6;.;t;atårine, i en viss relion. Om så skeit eller sker. f6r det naturlig-wis också il;r;6";;; ioi truräxploateringe-n genomförs och vilken påverkan den far på det naturliga - eller tidigare - tillståndet' Ett klassiskt exemdel Då detta kan vara träkolsprisema i England under 1600-talet. De steg mycket snabbare än dän allmiinna prisnivån under perioden ' och detta hal tågrts

13 som bevis för att det hade uppstått stor brist på-k9!vi1ke eller trä i allmiinhet i. England vid varför England bqgadg köpa åä; tiå: öirr6-rra cip"rr" ifrenar, in det oc'kså fqf*_* iä-'äö;frä irjti!å:urt åa, åots att dessa skulle ha varit av sämre kvalitet iin dess ägna. (Cipolla 1965 s 52ff1 En modem ansats, som skulle ha kunnat ö-ppna vägen för.en transaktionskostnadsanalys av ;ilk Jö].öilu-t"ri Äl?,"* i Fer-olof åjuggröns srudje av den svenska massa- och ;#3trilårffi lmlij;i ji',tr*tf"lå'hi':ft åt*"#låxå:'äj1",',":l'i',1äueif ' 55ff) Några exempel I ett svenskt pionjiirverk om Lule älvdal har Nils-Gustav ru.1ae;.91,tytl1!,tiq-lu:!3-u-l:1"- l"å.i-.rtin:inohneåt för "tt söka upp och ftirklara institutionella förhållanden och resursut- ;;fii;ä;ffi;iäå-t a,i-å.lutiäin octr rramat. Perspektivet t spännande, men framståilnine"n :it AttfO. kortfattad för att hinna gå djupare in på våta frågor' Jae har karakteriserat övrenorrlandsskogamas timmer som en på det.hela!ag"j fi nyttighet iiini'äftgöö:ä:,i.-öäna-ii* m p-rtleiler i Europa, bortsett hån Finland och.ryssland. öäil;til";irt" ifiogsurutelrräaäiot llinge sedan'påsserat detta stadium. Det intriiffade diir i "ti iiäää träti andä, nårmast feodah råttstraditiirner. Där kan vi alltså inte våintå oss att hnna direkta parallellei. Jag vill exemplifiera det från Kurt Mantels tusensidiga studie, som iä;";ä;ä öå ilktg(''i"i. i iysr.riana dehdes sedan.urg"ttn4-.tig. begreppet :rkp..c" i wå detar, meä en nyttjanderått (Foistrecht)-och e.n egendomsrätt (waldelq-lttllnj:^',u^llct" Uuf."irot *.a.ltidön "man gar, ä"ito ret ilyter deså begrepp samman,^oc,h de feodala och iu.rtiiiinvtti*derätterna täiåiåer överhåden. B-gerefpet r'rorst'1^:v-f,q!.t:ryltttl ft* Uåti--oa ön"skoesrrakt ror "ugrlinots från skogsallåiin^ningen for ett'speciellt åindamä, t ;;i;t.tii*-i;fi-;fi;; b;il;t" titt-båievert octr beiolkningscentra. Ur sådana an-språklcunde il""";äääåi;;.h ilir&;;å iwect t"s, men det v-ar vanligen inte aktuellt med.utesluäj."i.,itiääåiäii."eti-ir.iliiäåran.togsnyttjande och skogsmarksägande var regeln.före eenomdroltet för det "modörna", absoluta äganderättsbegreppet. De.ollka anspraken pa ikogen ua, alltför manga och korsade varandra, så att ett tntt utnyttjanqe along Kom 1 ftäga. Hos oss i Nonland lever frågan om mångfaldiga rättsanspråk på ett och sam.ma terrilorium -t u^t n"nor samebyarnas rei'betesrätt. En aspek på deras försökt att hävda äganderätt' t ex iiil rffi,fiä1t"" iiårnu-6, är att det skulle tryggä deras hävdvunna nyttjanderätt. I södra Sverige kan skiliandet av inrösningsjord, alltså åker och iing som-avgräinsades med ilriäää;"r;äo15nräifån äuåitoi.n, ffii åvrösningsjorden antydä,.att den senare var fri uii;i,gäfie?';.;åivitiä.- så-t*d" ha varit fallet, me--n?ven }riir, får- vi nog.söka "oss tillbaka tiff råeiittio"n TOr ätt finna bra exempel. Det var eme-llertid tiii största delen traga.om iiöalia, rt"i- oettä skiljer ut oss, bortsett från några centr4a slättbygå;; ftil;";t*;tieuropä. iv-öiaist iamitjäuot markerade i seklets början skillnaden mellan "ii1f"i.-j"läiira bä;;å;;ä, ';"tåiå"" må tr:iaarterbeuäxt område, som har tilt ändamål att producera ;it?;fä;irkåltliiiiiiir,e, *m man sade även kunde användas som beteckning på uppvuxen skog i södra Sverige' Det iir rimliet att söka iämförelser med exploateringen av koloniala skogar. Penna skedde äääai'-äåäian-rtöäuä fru, ocn aen paghoei av respekive kolonialmakts rättsregler och skoi'sbruk. Niir det giiller tropiska och subtropiska regioner tlnner vr.ocksa,.att man.. '*linen'var mer intressörad av att förvandla skogarna till åker och att anlågga pnntager an ;ää!i ität b1 L-ää. uitratgt i ett slags naturti-ilstå,nd. Som.exempel kan vi ta Java, diir framför allt teakskogama lockade. Man har berä.klat att upp liii 3/4 av sl(ogsarcalen omu-äuaes för iordbi.rks- och bostadsåindamål i vissa områään ft n 1776 till D,ir ii"ii,äääii"i*i;ä;;a;; Jenari oeten av l7ogtalet i områden med naturlig övervikt för

14 74 detta trädslag, och rena plantager anlades före 1800_. Und-er hand er:-ca:e:ades också öwiga ;;;rtkq;:i"t ;J;ii;dgf.td trädslag var svårare för exploa:å:e:;a att komma till dtta med. Det avgörande slaget mot naturskogarna på Iava kom -med "the culnranon system", som egenfli[en var en ;y jordbrukspolitik. Deh infördes efter napoleon]a1gen.och wingade befölknin-een att odla ävsaluerödör som socker, kaffe, indigo och tobal;. rhmst för den europeiska firarknaden. Effektäma på skogama blev då - Nvodlins för iordbruksändamä som kiåvde stora arealer mån som- ockå tog redan odlad jordbruksmark i anspråk. - Stora awerkningar för byggnadsvirke. - Briinsleawerkni-ngar, fairå-s-t till den mycket bränslekrävande sockenillverkningen. - Teakplantager! Eiteriom dessa liksom -övriga prioriterade grödor var.exportorienterade och mönokul-iurella ryckte de undan mark fiån andra, lokalt använda skogstypel.^tlotl att de ökade virkesvolyri och i sinom tid också gqv exportinkomster reducerade de faktisi<1 den lokala 1992 s 11f1 Det iavanesiska "odlingssystemet" drevs igenom ungefär samtidigt som baggböleriet florerade hos oss. Ur skogslvårdssynpunkt betecknar Boohgaard perioden som ''the ase of destruction". Skälet tiil vedernamnet var dock ett annat än vad vi triiffar på i Norrlitd: den skogsstyrelse som funnits tidigare slopades, och odlingsmålen prioriterades-hardhänr. En likhä vår emellertid att regelvärket tili skydd för skogsbruket upphörde att fungera på båda håll och att man gick hårt åt skogama. Men det finns en avgörande skillnad:.att ikogsmarken diirborta haäe ett högt altemativt viirde, nåir den var kålhuggen. Det hade den inre hit. Jag kan inte undanhålla er den beskrivning som Nancy Lee Peluso_ ger av lotaltefolkningeni reallioner, niir kolonialmakten stårkte sitt grepp om skogsmarken, speciell-t den som innehöll teak, på Java år Tidigare hade dei rått en betungande arbetsplikt för måin och bufflar i skblsbruket. Nu ersattes äenna med lönearbete, men samidigt faststäldes penningarrenderi för jordegendomen, och ala de produller som man kunde hämta i. skogen åsaites ett pris. Dätta iinebar en systemföråind-ring v stol betydelse för ekonomin men tro- Iisen insa lättnader för de berörda. Hon skriver: "Staten betraktade var och en som tog vi"rke ur-teakskogama utan tillstånd som tjuv. Men för foik som alltid hade_levt på att förvandla skog till jirdbruk och som behöv<ie trä till byggnadsvirke och briinsle var tanken att 'stjiila' trä obegriplig. " "Det finns inga vittnesbörd om att skogsbyboma förstod den verkliga av de -omf_attningen skogar som dän koloniala förvaltningei gjbrde ansprak på, men dehåste ha kiint av de begräisningar som sattes för deras dagliga-samspel med sin en gång tillgiingliga omgivning. Festraffn-inpar och böter infördes fö} tidisare okända " skogsförbrytelser" som att samla brärsle, tillverka triikol, hugga virke (ofta samma bufflar som användes i ti ). Under föreviindning att befria denna lokalbefolkning från arbetsplikten utesl2ingde den lniala staten dem effektivt fråln den resurs som deras-traditionella sjiilvhushållning baserades på." (Lee Peluso 1991 s 70) Det iavanesiska odlingssystemet hade paralleller på många håll i den tropiska och subtropiskä delen av v?irlden jrist vid denna dd. Exportgrodoma började bli intressanta på våirlds- 'marknaden, och folkmångden i många kolonier ökade och diirmed ökade det inhemska trycket på nyodling utöve} kolonialmaktemas påtryckningar' Även kolonisationen av Nordamerika skedde delvis samtidigt med kolonisationen av övle Norrland. Förhållandena var dcck även hiir mycket olika. Dels var alternatiwiirdet på jorden efter awerkningarna oftast stort, precis sdm i många kolonier, och den odiades diirför upp. Dels ville den -federala regeringen inte satsa tillråickliga r surser för_ att drirra igenom eir^egen skogspolitik i nyöppnide områden. Det lämnades åt den som ville att delta i exploaterin-gen, och äetta öppriadä stora möjligheter for privaq storägare. t ex jåirnvägsbolag och spekulerande jord- och skogsbolag. Även i förhållande till den rena jordbrukskolonisationen

15 75 ;äö;rilä;;;l"s;ffi ilbfr--äj öir'-råmåt, inng var den federala instiillningen länge osiiker, och det krävdes enligt North elt tj ugo-tal.ko1- nvhvisare år 1841 frck sin förfrb;;ä;'käh ilrr ffi 'o* aå'åäiil1"iifr"i;;;]i bö'ft riaåi:-pp'srorttr 1ee0 s 88; Enavgörandeskillnadgentemotdeflestakoloniernavar_naturliewisdeninhemskabe- "r;iåiffi;ö;;; fililäitd;;ötffi i M;A;"'ik"..På 1avaTörhandlade sig horriindama iiiiä:i.il;i'ä;ä; dä;h-aruitet Jtroroes delvis av lokalbefolkning som speciaiil;;öi'rilö;"iuät". s"'t tiat""tioualr titttli*pude.sis den holtiindska kolonialmakten en effekriv kontrolt över åg;äff*i1--båtiåädfifotti under 1800-talet'(Peluso 1991 s 68f, Boomgaard 1992 s 5f0 li,##,'mt:*å1ft*l{ftäå#g','"1'm',1 ;.ä";tä";;;;;-fö, toimua"., som lagarnas äsvarsregler fick effekt på hur..resurserna ;;"ää'ö; a;6äoe uatit giåtls, stuite ansvarsregleria ha varit utan-samhiillsekonomisk ;,;ildä;;. 5å'l*.*pa tog i"ili' tam tonnikr m-ettan ranchägare oth t9t1!:]11r.:.,1" V-iiää iäie* om skddegöålse ffin kringströvande boskap. I en spiinnande mrkr^ostuore av rf"räi"riiöläääo.riytnoo" ratiforniän har Robert C F.llickson orövat detta Coases teorem nå l97o- och 1980-talsfdåald6.-ilr slursats åir att de allå flesta konflikter.löstes iiiät"'ii.irl l,in",i*iiäry" itti,.f, d iäeatna ;se"tligen föreskrev om skadestånds,skvldighet ;i';k"tddfti;u ioraerä miä"jå m" stiingiel oclh andra skyddsåtgärder' Ellicksons,bok ilil öä?;itil;rtiilättett bidrag-till diskussionen åv hur de normsystem ser ut som anvands i den informella samhållskontrollen' Det fanns ett hot mot denna samförståndsanda mellan bofasta och boskapsskötare i Shasta ;;"rr:^ili6; ä"rr iran d"i I-ä'd;Gbies9.tr"1, som ökade riskeri för konflil'rter, dels i.,;ij'ii"u".råä'ii;&äs*, ;t tiåpiae ti.tiei-nr olvckor som kunde leda till-mvcket stora l'läååj,äiåiä;.]'öäffäi1gn iid;" rt igen oss från'de exempel på resursexploatering äillå;t'äi;;it' -roftotnine och nva tekiiska möjligheter $P---:.Tg::^t' som hotff att Uöäi"O,iO.."O.t gamla regeisystemöt för konfliktlösning och resursutnyttjande. Ävslutning Håkhaliasnuvaltutnågraexempelsomskullekunnavaraparallellertillbaggböleriet. iiä.å*ritii*iiiriä;;'äilil]ä'ittt" r,'nnirlinnu. Min tanlie åir emellertid att-vi skall uti.yå#ååin"r}äät"äi*""gi""'fån oiita miljöer och samhåillstyper för att få bättre för-,å"ii. for vilka former som exploateringen av skog och andra naturresurser Kan.u slg. \älläii;ki;;tt.*piöu1".in-ej" pä *tizur.t som-sådant? Hur påverkas resurstillgången i De be- produktiva verksamheter. Eller för att konkrerisera: mellan iäåäitii]ij io;?t^e äch fabrikei eller bondgårdar' TYviirr l3mnar i.å.äiiäi,"i'ö"iä".i.? io*.iåi-r,uir,ar*ii"t tii a, inriktade på plltättlrygllingen. ilääil ;;6.iäi'ÅÄrrr" iiifitiitioner, organisatigrlq 'gh ääd,; rörä;il;;;;mil äuriutiyganoät påverkar den naturlisa miljön öppna. Den kopplingen måste vi finna. Som exempel på konlceta frågor att undersöka vill jag niimna två' 1. Vad kostade det att uppdtthålla och 1700-!alens reelerinsssvstem för skogsbruket,,tm""li*i::*$n"lbdiräåm'1"'.ä{ffi iliå:",i'hååå:'*ff 'of#i**,":l ;ui"ätring*ag" ä la North vid respeltive tidpunkt? 2. Hur påverkades europeiska skogsbygder i olika exploateringsstadier av den vå,ldsamma äriåiiråäå"'liääb"åöä idiita,i.? och industritir under i80o-talet? vilken ro11 spelade

16 76 t ex historislt bestämda institutioner för att utvecklingen blev olita? Piiverkades institutionernas livskraft av resurstillgångens storlek? Avståndet till marlnarterna? Folkmåingden och de alternativa försöijningsmöjlighetema? Och varför inte till slut en tredje: Var verkligen baggböleriet unih? Post scriptum l Några unga ålhörare frågade mig om det var riktigt att håvda, att det fanns en och endast en inn"ebörd'i begreppet "b''aggböb1i". Det är det naiurligwis inte. ord lever och dör, precis som miinniskor. -ffiiforilarni-roll kan vara att peka på ett ords tillkomst och diirmed väcka medvetandet om dess ursprungliga betydelse. Ätt iaktta ett ords innebörd över en låingre tidsrymd år ofta ett spiinniande aventyr. Jag har valt den betydelse som bäst passar mitt syfte, att diskutera problem med exploateringen av naturesursema' 2. En ahörare berättade, att ordet "Baggbölerei" spritt sig tilt tyska språket med betydelsen skogsskövling. KälI- och litteraturförteckning Bjuggren Per-Olof, A transaction cost spproach to verticål integration. The case of the Swedish pulp and paper industry. Lund Boomgaard Peter, Forest mrnagement end exploitation in colonial Java, L I Forest & conservation history 36 (Jan 1992) s Coase Ronald H, The nature of the firm. Economica 1937:4 s The problem of social cost. Joumal of law and economics 1960:3 s Cipolla Carlo M, Guns and sails in the ea y phase of European expansion. I-ondon Ellickson Robert C, Order without law. How neighbours settle disputes. Harvard UP Luntlgren Nils ustav, Kåmp n om nahrresursemå. Ekonomisk utveckling och institutionell föråndring i Lule älvclal under 700 år. SNS Mantel Kurt, Forstgeschichte des 16. Jahrhunderts unter dem Einfluss der Forstordnungen und Noe Meurers. Hamburg und Berlin North Douglass c, Institutions, institutional change and econonic performance, cambridge IIP Peluso Nancy I-ee, The history of stete forest managemelrt in colonial Java. In Forest and conservation history 35 (April l99r) s Stri4sberg Einar & Mattson Leif, Skogen genom tidema. Dess roll för lantbruket från fomtid till nutid. Sthlm Tirdn Lars, Skogshistoriska sh.rdier i trakten av Degerfors i Västerbotten. Medd fr stalens skogsförsöksanstalt 30 nr 2. Sthlm 1937.

17 77 SKOGSBOLAGEN OCH BY- ^GI)E'I{ örnsktildsvikäiådet-- En.dti NäÄa rmder ls0gtalers senare hzilfr Ove l,undberg Ekonomisk-hisoriska instiotionen UrråUniversitet Inledning Fåfråeorhalväcktsåuppördak?inslorsomhurden.norrltindskaskogsindustrinkomöversinrå_ vara. Eaeettiled", tlgg".,o,n åäiääiåälä"tiååtatten' Det må eäila hemmansköp eller av-,,erkniniäv fi?illntira skogar. täfiiiåcä:'häö:ä-tittlfiaska irnter ansågs allmiint vara liktvåäl "o-d "ätrtamhet iri'om skog sbran schen' Tillochmedvånvisuellamediumharienlåingreserieondgionsieöverdenexploateringsominte bara drog över de noitriina*"äätä-uäi" öt.a atuuudd" enselda mzinniskor. Denmodernaekonomiskahisoriensvägiirkantaday.ljknan$efiheteelseralltfrånbam-ochkvinnoarbete i de engelska kot- och teldi;ä.ffi dll *" eriar-a-day arbeten i tredje viirlden' Senare års ä;ä-d;i";iunkogsområaena gör inte listan konare' Låtmigredannusäga,utanattfördenskullläggaenmoraliskelleretiskaspektpånfingslivets aff?irsmetoder, utt u"o gzitt", "iåär-i#iiiläiffiari gcft f.opare stå som vin'nare' Men detta intråiffar ääät;äii ;trai"gåuea^ ptn"i rtat iuuitlinoie information om marknaden' Vikanlätterimaossaff?irsuppgörelserivårnlirhet,.diirdenenapartenharinformationsomden andre saknar. I deua fall gt" aä?""*äotä"ä'iåtlg öue*insi genom sitt kunskapsövenag' Påliknandesäukannunsägaattskogsbolagenunde.rl8.0O.taletssenarehadeettinformationsövertag "*{H*;rrrå,'ffi f:l'*.tt'gl'*:'*lhrnxt#mry*'n#å'#;?*""f #$u å"å-roiiii."t*s och örelagsnedläggning Råvaruförvårv Betrakrar vi skogsindustrins fiiwiiw av fastigheter fram^tillairbudslasstifmingen 1906 kan man urskilia re faser. under den td""äfid; ;ä;ää;il'i 8tiltalet fiak såfrerken iin råvarufiirsfining ti[eodosedd från a" r.usmziraiä'öä. riuriå-a"r"n * rat.run to-?an skogar, dilr bolagen endast iiii, #ö'äa ai'no,ition,'ai'ij"a;öää Aitigär'oniu*t"*ppgang:fgfå*i'F*a i detta svl'ä.ä#;* ;äk"-fiitgåneen pa råvara övergick. bol1fl d3- skoesmark. Detta underlättadås av den svenska lagstiftning.en rtirande äeand rätten till jorden' Boläsen fick &irmed en j-di".i;;ö; ;ääf"n --"t*ää ineå aftal Omfanande köp av jordbrukifastisheter ttiriioaraae sä#;;ä;riö* ilet norrtzinåst<a s-amtrället' Under några få ånionrten i slutdt av raoo-tlet ou"äåä'"1'ööä;;"-itogr.t "to i uolagens ägo, så an de ägde ca en äjä"i * all skogsmark i Nonland' Enbidrasandeorsaktillananskogsbolagen.påenmycketkontidkomattläggaundersigstora "å;ä"ö;n"j""asittf"ti4 "ä i5iuut"ttåt en t"sultat av deras ökade finansiella resurser' men detfrs sammanhängde det ocil;å r;ed*';tbiggrä.ä"å" ft"tttedema. Samtidigt sammanfiill denna orocess med slutfasen uu "n äi--få* äiiordniwzirv, *t ttua" sina rönär i 1700-talets samh?ille' irarnlisen koloniseringen." ttääåriäliiti#6. iltlit*itt föt.nande underlättades bolagens fcwlw uu f*iigh"tt u,, detta fijrhållande'

18 tö '. I _-- i t rl/ni. '.. l a ' ) t'o6 --{ \ r '',. \\ I r-y a l. aa Byarma i Anundsiö aocken. n byal' upptagrn i Gustaf Vasas jondeböcker' 1600-talsbYar I a A bgar från 1?00-talet byar fr&t 1800-talet kronotorp, 1900-talet )a \\. aa N 5 ^xr*d&rö o ?D Kn F r-----r-i! l r'^ Fig 1 Byar i Anundsjö år Nybyggena var inte tilhäckligt biirlcaftiga ör att ftirsörja en familj- Att siilja innebar.inte ett omedel- Ualt ift"tjanae från brukande äv jorden. En ftirsiiljning medförde alltså ett betydande Jcapitaltillskon utan att"verksamheten i öwi$ i;skänktes. Nybyggarten kunde stanna kvar och bruka jorden som arrendebonde. FörsA och aridra generationen-s riybyggare sålde sina "hemman". I de ganila odalbyama blev öljakligen bolagsköp såillsynta. Både i 1855 års skogskommind och i 1866 ån skogsordning visade statsmakten sitt missnöje_ med bolasens agerande. ilian fann det siirskilt uppöraniie att man anlagt nybyggen enban i det syftet att komäa Oå skogsrnarken. I den senare skogsordningen förbjiids anläggande av nya nybyggen. I örnsköldsviksdisriktet hade skogsbolagen laing mitten av lssgtalet ftirvåirvat ca hiilften av måntalen i wå av de fyra skogssoc-knamt Skorped och Trehörningsjö. Vid samma tidpunkt ägde -"n t5 orocent uu mantalen i-biöma socken. Fömton år senare hade man utvidgat sitt innehav till 57 o-""nt i Skomed, 94 procent i irehömingsjö och 72 procent i Bjöma. I Anundsjö, till ytan lika stor iom Blekinge irch störie iin de öwiga tillsanimans, hade 29 procent av mantalen övergått i bolagens ägo kring ninen av l88gtalet, och-vid sekelskiftet up-pgick^bolagens innehav till-43 procert. G"enerelT sett liir Nonland överfiirdes äganderätten till ca 40 procent av den norrliindska skogsmarken i bolagens ägo. Förbudslagstifmingen 1906 skulle i mer iin drygt es halvsekel fiirhindra ytterligare fiirviirv av bondejord.

19 79 såeverksniiringens expansion och gynnsamma vinstuwecklins resulterade i ett högre löneläge i dennabransch lin i öwig industri"ii;"liä;;;;ksarnhet. Arbetslsaften sökte sig diirfiir dit' Pulleffekren it rydlig. pn tvatitativi ii;ili instag i.oenna process var den långväga inflyffiingen av arbetare från rcx Viirmland. tuen fvaniiafivt svaiade den ömkingliggande landsbygden för övervägande äi"" äj äi"i*,vrt- båd" "iå;iä;gn'o"rt ti-n1"tati*in'ei;'i öskoldsviksområdet' I områden diir exoansionen var slirshlt näföi* -d""äi:"äi"-.aaet, k-unde den lokala arbetsmarknaden inte ;ffcää;äåä;ffi;;;äilä?iä;;;åliltle; ör.irr.ug* fiiremår ftir en omfattande inllvtming' Krine sekelskiftet hade lönema mellan sågverksindustrin och annan verksamhet utjiimnas' Såg- ;'ii"""ää'ä;iläääai'jrr-;öiäåöä?jiliii*eeq' p.å arbetslaaft titriade avta' Dena tog sig det konlcera uurv.t"t i vart"ååriiåä;iäil#;;;-åfäudly$ning. I Öinsköldsviksområdet Ii"rläåär-a-:i-dfiln tiå' inn* samma te-ndenser bii'rjade miirkas' Timmerdrivningarna inom råvaruorffådet behövde Eansportkaoacitet och arbetskraft. Bolagen giorde srora ansrriingninga, fo, an titiåääirtaifiii"i l-"tiiea"t.'silliga Hn och garanterade.transponer il'f"d'"fråd; bfinae. t1r r,asä.äpläu.iir"rrt* i o*lgt kom frånäen omkringliggande bvgden' Mina beriikningar visar an ca 20 örocent av den manliga vuxna befolkningen (15-50) i Anundsjö åråil"äi åäf""orirtitt, röi.ti.it. F".täat i.i'*" hade andelen ölat till ca 30.procent och vid sekelskiftet beho'oes nastiri uiän- äall i tl.-oskogen på vintem. Dessa beriikningar ligger snarare i underkant iin överkanl Allt detta bidrog till att knuffa området in i penningekonomin. Inkomsterna fiån lönearbete i skogsfäläii?ii.å!:o tiuiäi;0.000läfff år.under l88gtalet och ökade till ca ä;;;; t;;ffi's6o-t"1.i. "ppsi.r Hui;yc[eimotsn'atataeua i dasens oenninwiirde? En srov skattning visar au a"t -ot.u"# -- ttu-ftot "n industri som genererar denna lönesumma' Sociala föråndringar.ä iöälö;;;g;"; fåi ar. fzint i'aa soå skulle inträffa idag om Hur oåverkades befolkningen i onrrådet? Den demografiska bilden under 1pm-9]e1^ uppvisar wå tilli,ä;,åihä.ö"" äiä r."iä""ärio! r-"jjil[+ö-ä"iör' nåddesin lägsta nivå på 18{:9^ :l_t_1t.9" ;äe#il;;ffii. iiijlpa i-ssgtalet. Folkölningen var-en konsekvens av en mycket hög naeutet iiääu:i"ääåäått -rti;ärt,iij"i?!ii -ara cytå1" meo sjunkande monalitet, dvs hös naturlis folkökning. Nyodling, hemmansklyvning och ökad avkastning vidgade fff3iljå1äi,?ffi.ej#åfffim*l iijt-.a"'nitt-. I kustornrådå blev jordbrukets expansionsm före 1860 kännetecknades av en lraftig ökning av antatet 3ordiOia i detta samhiille' Unde-r senare deffi; tt"cöä;lä.pu."oo"r Uiräi"ä det i"ndustriela lenombrottet och berydande folkomflvnninsar i området. Siirskilt miirliii u3'. n"noinnynningen öl kustområdets industrioner och ti11 tiitåä?"iii",#i. ili;ä;;d;;;fi;å;i;'r*-a-tid neuoutflymingsområden. Jordbrukets ;-ilö;;åiiigheter blev a"ää "noto"' och altfler måste forsofä sig genom lönearbete' I ;iiä;ä;ffin0"."n rrulå*ätuilig en'*1yqa"o9 inflvtmine av fubetskraft till följd av expansionen i skogsbruket, men a"",iä'ö ää ååt iotiata utuuaef a" ar6etslcaft fortlöpande kunde tillgodose bolagens efterfrågan. Trävarurörelsens expansion ökade antalet arbetstill{?illen dels direkt genom sysselslitming i sågen, ;ö;#rö.il i ii."giur*åiä.r.lnarcti g"no* den infrastrukturella utbyqfnad.en. I råvaruif }å"t,'y': #,*ä,*iffi f Såt#":T#ääi'å;:åT,t:'J#,fJå'HHi.Tt*å'dH1#f :åä;ffiili:-5u;;g;d;fiila'.iån-""" öftra i en kraftis öknine av antalet hushåll' Siikeri#"?ädä;"Äå;;å;;b,"#Å;ä;;iri".e"r"ineaväonaliieten.Resultatetbleven i.åilil öiåfiiöö"-iii-säi'aiä1iläai o"*a 'n påtailig för?indring i samhåillets regrodukä;;'åå;;-:'sio'",'i a"rcn o.,,lffiff;ä;ij.n tioieu'ttii"ti'ot"tsen häde genererats och överfiirts ää dö;-*";.6; Krfs;;i;i,rttiitii u"iydelsen av dessa överftiringar' I st?illet hade de icke-iordbrukand" g.pp"-u Tiutnitäf"l ålut ^Gi,ini"ptoaunion' dvs allt fler arbetare tillftirdes arbetsmarlåaden från den egna sociala gruppen'

20 80 I min undersökning av Ömsköldsviksområdet framtriider betydande och viktiga sfillnader i den sociala omvandlingen irellan kust och inland. I kustornrådet hade proletariseringe.n nftt {i1gre vid travarurörelsens lenombron. Kolonisationen var vid denna_tidpunkt ett avslunt kapitel i dena område. I råvaruområdet-fortsatte kolonisationen med oförminskad styrka, även om den delvis hade en annan inriktning än tidigare på grund av den industriella expansionen. På kon sikt ftirstiirke och påskyndaae aen iriaustrietå vericsimheten den sociaia differentieringen i Gnsköldsviksområdet. I inlandet uwecklades ett symbiotiskt förhållande mellan jordbruk och skogsbruk. Detj3 fiirhållande skulle medverka till minst lika dramatiska ftirändringar, n?ir det nonländska samhället ett halvt sekel längre fram i tiden på nytt skulle underordna sig skogsindusrins iindrade villkor. Politiskt inflytande Vid sidan av de materiella och personella betingeisema fick även den institutionella utvecklingen betydelse ftir trävarurörelsens åxpansion. Skiftesreformerna gjorde råvaran^tillgiinglig. Nåiringsfrihetslagstifmingen stimulerade bolagsbildandet. På samma gång gav också den^politiska Jagstiftningän bolagen ytterligare ett insrument att spela på, det kommunala beslutsfattandet. Röstriitten knöts ti'il fastighetsägande och inkomst. Den så kallade flttskalan, antålet röster, var på landsbygden proportionell iill fast-ighetstaxeringsviirdet. Några få stora jordiigare kunde d?irfö-r domlne.ra den icoåmunala sf?iren. Man får inte överbetona deras roll, men bolagens aktivitet på det lokala planet vittnar om dess betydelse. I Örnsköldsviksområdet kan man urskilja re faser i denna uweckling. Under den första fasen från den kommunala självstyrelsen I 862 och fram till 1870-talets senare hiilft, och tack vare att rösträtten var obegränsad oih knriten till jordinnehav kunde bolagen i tak med ökade marldörviirv motarbem den lokäh makteliten. Detta ledde till en bryming mellan jordägare, btinder och bolagen. Bolagens kav på inflytande och böndemas motstånd inledde i slutet av 1870-talet den andra fasen i uwecklingen, kbnfrontation. Under denna fas försökte böndema på olika sätt öka bolagens taxeringsiiirden. Man kan anta att bolagens agerande i varje fall kan ha haft en återhållande inverkan på taxeringshöjningars storlek, men dei saknas direkta belägg för au så var fallet. Kommunalitiimmoprotokollen vittnar om återkommande voteringar. Den tredje fasen, kompromissfasen iir inte lika lätt att belägga och tolka. Bolagens verksamhet hade vuxit till en sådan omfatming, att t ex de kommunala skatteutgiftema kunde betaktas som marginella. Av olika skiil ftirsämras kåiliäget på 1890talet, vilket manar till försiktighet. Fortfarande ftirekom konflikter, diir de ganrla grupperingarna stod mot varandra och kiimpade om makten. Bolagen hade ambitioner att integrera den kommunala beslutsprocessen i sin verksamhet. I vissa fall kan man avläsa en direkt resultat av bolagens agerande, men det ligger i sakens natur, att man inte kan ge något sammanfattande omdöme om eller enkelt mått på resultatet av deras_verksamhet.-kring sekelskiftät drog sig bolagen ur den kommunala politiken. Hela den politiska bilden för2indrades också. En framviixände arbeurklass kävde delaktighet i den politiska processen. Partiväsendet på riksnivå kanaliserade de nya motsätmingarna. Avslutande kommentar Det industriella genombrottet vid 1800+alets mitt omformade i grunden det norrliindska samhiillet. Den fortsatta utvecklingen skulle visa hur förvånansviirt länge denna inriktning levde kvar, och hur många trådar som trotsäla samhälisförändringar binder samman skogsbolagen och bygden. Hade uweöhingen gått i en annan rikuring om staten tidigare lagstiftat mot köp av bondejord? Denna kontrafaltiska fråga iir intressant att ståilla, men svaret åir inte givet Lundberg, O (1984) Skogsbolagen och bygden. Ekonomisk, social och politisk omvandling i Ornsköldsviksorrådet. Umeå.