Kommer arbetskraften när den behövs?
|
|
- Jonathan Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kristof Tamas Kommer arbetskraften när den behövs? Om migration i det nya Europa Det nya Europa, som domineras av ett utvidgat EU, behöver se med andra ögon på migrationsfrågorna. På kort sikt bedrivs en dörrstängarpolitik mot arbetskraftsmigranter från de nya medlemsländerna. På längre sikt kommer det åldrande Europa att behöva ett tillskott av miljontals människor i arbetsför ålder. Förutsättningarna för integration i invandringsländerna blir då lika viktigt som hållbar utveckling i utvandringsländerna. Det är dags för ett globalt samarbete kring framtida arbetskraftsmigration. Den fria rörligheten för personer, kapital, varor och tjänster är fyra grundstenar i EU:s inre marknad. Den 1 maj 2004 utvidgades Europeiska unionen till tjugofem medlemsländer. I ett slag ökade befolkningen med 74 miljoner, till sammanlagt 455 miljoner. Vilka effekter har detta haft på arbetskraftsmigrationen? En del central- och östeuropéer hade hoppats kunna utnyttja sin rätt att flytta västerut för att finna arbete. Men en tid före anslutningsdagen ledde förhandlingar mellan EU:s dåvarande medlemmar till att så kallade övergångsregler infördes. Gamla EUländer fick behålla sina nationella regler om de ville krav på arbetstillstånd, arbetsmarknadsprövning och att egna medborgare samt medborgare från gamla EU-länder har företräde att söka lediga tjänster. Övergångsreglerna gäller i etapper under maximalt sju år, det vill säga längst till En orsak till övergångsreglerna var rädslan för 50 miljoner nya EUmedborgare i arbetsför ålder. Det växande antalet arbetslösa i länder som Tyskland och Österrike skulle få konkurrens om arbetstillfällena. Som närmaste grannar till de nya medlemsländerna och med redan väletablerade migrantnätverk ansågs de kunna locka en majoritet av de potentiella arbetssökarna. En prognos antog att per år skulle vilja flytta under de första åren. Det framhävdes i debatten att både antalet nya länder och inkomstskillnaderna var större än vid någon annan tidigare utvidgning. Den genomsnittliga årsinkomsten per person i exempelvis Sverige är mer än sex gånger högre än i Lettland. BLAND DE GAMLA EU-länderna är det bara Sverige som inte infört några övergångsregler. Storbritannien och Irland beviljar, likt Sverige, fullt tillträde till sina arbetsmarknader, men kräver ettårig vistelse och lagligt arbete för rätten till ersättning från socialförsäkringen. En EU-princip är annars att alla medborgare är försäkrade i landet där de arbetar. Nederländerna, Österrike, Italien och Portugal har en restriktiv politik kombinerad med kvoter för ett visst antal arbetstagare. En allmän restriktiv politik tillämpas av Finland, Danmark, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Frankrike, Spanien och Grekland. Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan maj I länder som inskränkt arbetskraftsinvandringen har det lagliga inflödet förstås varit begränsat. Men vad har hänt i de tre som öppnat sina arbetsmarknader? I Sverige blev det ingen anstormning av sociala turister som en del befarat. Inte heller invaderades landet av rörmokare, snickare eller bärplockare. 28 Framtider 4/2005
2 Från anslutningsdagen till och med september 2005 kom arbetstagare samt företagare, studenter, anhöriga och pensionärer. En tiondel av dessa har förlängt redan beviljade tillstånd. De nykomna arbetstagarna utgjorde färre än två promille av den totala arbetskraften. Välfärdssystemet har inte kantrat. Enligt Försäkringskassan i Sverige betalades kronor i barnbidrag, föräldrapenning och liknande förmåner till barnfamiljer från något av de tio nya medlemsländerna mellan mars och december Det är en procent av de totalt 82 miljoner kronor som betalades ut till icke-svenska EU-medborgare. Även utnyttjandet av arbetslöshetsunderstöd har varit mycket begränsat. Utbetalningarna väntas dock öka något efter hand. I Storbritannien har hög tillväxt och låg arbetslöshet gjort att arbetstagarna från Central- och Östeuropa absorberats av en expansiv arbetsmarknad. Från anslutningsdagen fram till sista juni i år har sammanlagt ansökningar registrerats. Av dessa personer beräknas en tredjedel ha funnits i landet redan före utvidgningen. De flesta har lågavlönade jobb som britterna själva inte är intresserade av, inom hotell och turism, jordbruk, tillverkning och livsmedelsindustri. Utnyttjandet av det sociala välfärdssystemet har varit minimalt. Utvecklingen i Irland har varit likartad. Från maj till december 2004 registrerades här arbetstagare från de nya medlemsländerna. Även om antalet därmed tiofaldigats jämfört med motsvarande period före utvidgningen, handlar det enbart om 2,6 procent av arbetskraften i Irland. Redan före utvidgningen rekryterades många migranter genom kampanjer direkt i hemländerna. I både Sverige, Storbritannien och Irland har de flesta arbetstagare kommit från Polen och Baltikum. FRI RÖRLIGHET för tjänster har inte omfattats av EU:s övergångsregler för arbetstagare. Men det är denna fråga som fått störst uppmärksamhet i svenska massmedier. Särskilt gäller detta ett lettiskt byggbolag som bland annat vunnit uppdraget att bygga om en skola i Vaxholm. Byggnadsarbetarförbundet genomförde en blockad mot Laval un Partneri Baltic Bygg AB (L&P) hösten Företaget var visserligen redo att underteckna ett FOTO: LEIF ENGBERG/PRESSENS BILD. Polen är det land som stått mest i fokus under debatten om övergångsregler och social turism. I Frankrike blev det förmenta hotet från den polske rörmokaren en viktig symbolfråga inför EU:s utvidgning. Torg i den gamla hansastaden Gdansk. Framtider 4/
3 kollektivavtal, men inte till de högre löner som var gängse i Stockholm. Frågan hamnade först i Arbetsdomstolen, som ansåg att facket agerat enligt det svenska regelverket. L&P hävdade dock att blockaden och lönekraven stred mot EU-reglerna. Efter att även överklagan i Högsta domstolen avfärdats i början av 2005, hamnade ärendet på nytt hos Arbetsdomstolen och sedan hos Europadomstolen. Enligt det så kallade utstationeringsdirektivet skall anställda i ett företag i EU som utför tillfälligt arbete i ett annat EU-land få samma arbets- och anställningsvillkor som det landets egna arbetstagare. Reglerna syftar till ökad rättssäkerhet vid fri rörlighet för tjänster. Samtal nyligen mellan Göran Persson och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har visat på ett något oklart rättsläge. Kollektivavtal tillämpas i en lång rad EU-länder, och ett förhandsutlåtande från Europadomstolen vore därför av principiell vikt. Detta kan dock dröja två år. Men på hemmaplan har vissa framsteg gjorts. I augusti 2005 enades Svenskt Näringsliv och LO om att de kollektiva förbundsavtalen utformas så att svensk och utländsk arbetskraft behandlas likvärdigt när det gäller löner, arbetstider och andra villkor. Under våren 2005 drogs EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv tillbaka för omarbetning efter att ha blivit föremål för motstridiga viljor bland medlemsländerna. Den så kallade ursprungslandsprincipen skulle ge företag möjlighet att utföra tjänster i andra medlemsländer enligt regelverket i det land som företaget är etablerat i. Svenska fackförbund liksom Europafacket var mycket kritiska och befarade försämrade anställningsvillkor. DETTA VISAR ATT EU:s utvidgning liksom arbetstagares och tjänsteutövares rörlighet måste ses i ett globalt perspektiv. Globaliseringen handlar både om migration och om företags utlokalisering till låglöneländer. Den hårdnande konkurrensen från expansiva länder som Kina och Indien understryker globaliseringens effekter. Förhandlingar inom Världshandelsorganisationen angående friare tjänstehandel öppnar också dörrar för den globala ekonomin. EU-kommissionen har nyligen föreslagit en socialfond mot globaliseringseffekter för att hjälpa arbetslösa på platser där storföretag lägger ner verksamheten och flyttar till billigare regioner. EU-länderna är dock oeniga om detta är rätt väg. Sverige och andra rika länder har under lång tid tvingats konkurrera med ökad produktivitet, innovationer, forskning och högteknologi snarare än med låga löner. Men då tjänstesektorn utgör mer än två tredjedelar av ländernas bruttonationalprodukt, finns det ett begränsat utrymme för rationaliseringar och effektiviseringar. Dessutom är ett av de rika ländernas problem att många inte vill arbeta i manuella, lågavlönade serviceyrken. Det nya Europa behöver därför anpassa både välfärdssystem och pensioner, utbildning och teknologi, företagsamhet och arbetsmarknad. HALVVÄGS GENOM den så kallade Lissabonstrategin (beslutad vid EU:s ministermöte i Lissabon i mars 2000) närs förhoppningar om att EU år 2010 ska uppnå en sysselsättningsgrad på 70 procent och bli världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi. EU:s inre marknad sägs redan ha skapat 2,5 miljoner nya jobb sedan Men paradoxalt nog beror den lägre konkurrenskraften jämfört med USA bland annat på en mycket begränsad rörlighet på den gemensamma arbetsmarknaden. Endast cirka 1,5 procent av befolkningen har flyttat för att bo i ett annat EU-land. Bortom år 2010 väntar dessutom effekterna av omvälvande demografiska förändringar och arbetskraftsbrist. Europas totala befolkning väntas förbli stabil, men den arbetsföra befolkningen (15 64 år) minskar från 312 miljoner år 2000 till 295 miljoner år Samtidigt ökar befolkningen över 65 år från 73 miljoner till 104 miljoner. Utvecklingen blir likartad i Central- och Östeuropa. Om fler kvinnor och utlandsfödda kommer i arbete och om andelen sjukskrivna och förtidspensionärer minskar kan antalet arbetade timmar öka. Men det är förmodligen inte alls tillräckligt. Sedan några år pågår därför en diskussion om arbetskraftsinvandring inom EU. En öppning skulle kunna möta det växande behovet av både högutbildade specialister och arbetskraft inom tjänstesektorn. EU-kommissionens första förslag om arbetskraftsinvandring mottogs tämligen ljumt av medlemsländerna. En Grönbok om gemensam syn på ekonomisk migration presenterades hösten 2004, främst som ett diskussionsunderlag. DET SÅ KALLADE Haagprogrammet för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa, vari migration ingår, antogs också hösten I dokumentet beskrivs hur migration kan spela en viktig roll framöver för att stärka den kunskapsbaserade ekonomin i Europa i enlighet med Lissabonstrategin. Medlemsländerna har uppmanat EU-kommissionen att lägga fram en strategi för arbetskraftsmigration före slutet av Inom en snar framtid kan därför frågan om arbetskraftsinvandring kasta nytt ljus över EU:s utvidgning. Det är ännu för tidigt att sia om hur länge de gamla medlemsländerna tänker be- 30 Framtider 4/2005
4 FOTO: MAGNUS HALLGREN/PRESSENS BILD. Har den lettiske byggnadsarbetaren i Vaxholm för låg lön? Tvisten mellan företaget Laval un Partneri Baltic Bygg och Byggnadsarbetarförbundet är långtifrån avgjord i skrivande stund. EG-domstolens uttalande kan dröja flera år. Svenskt Näringsliv har givit det lettiska företaget (som under tiden drivits i konkurs genom den svenska blockaden) ekonomiskt stöd för att driva sin sak. hålla övergångsreglerna. I takt med att behovet av arbetskraft gör sig gällande, är det dock troligt att företagen i första hand anställer andra EU-medborgare innan de hämtar arbetskraft utifrån. Redan nu har dock vissa länder, däribland Storbritannien, Irland och Tyskland, börjat söka arbetskraft på annat håll, till exempel sjukvårdspersonal från södra Afrika och IT-experter från Indien. Detta är en föraning om att det snart kan bli tuffare konkurrens om arbetskraft som efterfrågas av flertalet höglöneländer. DÅ EN DEL AV framtidens arbetskraft kommer att rekryteras från utvecklingsländer, blir det viktigt att detta sker enligt internationella normer och principer. Arbetskraftsinvandring kan annars medverka till en dränering av utvecklingsländernas begränsade resurser av välutbildade, till exempel läkare eller ingenjörer. Samtidigt kan ökade möjligheter till migration inbringa större inkomster för många utvecklingsländer. Internationella valutafonden rapporterade 2005 att migranter sände hem pengar till ett värde av nära 100 miljarder USA-dollar. Höga avgifter och kostnader äter ofta upp mer än en tiondel av värdet av dessa så kallade remitteringar. För många länder utgör remitteringarna den största källan till utländsk valuta och överstiger ibland värdet av exportintäkter och utländska direktinvesteringar. Möjligheten för välutbildade att utvandra och få bättre inkomster och värdefulla erfarenheter Många migranter har jobb som det egna landets invånare själva inte är intresserade av eller inte accepterar på grund av de dåliga sociala och lönemässiga villkor som erbjuds. FOTO: NORBERT FÖRSTERLING/DPA PRESSENS BILD. Framtider 4/
5 kan också inspirera andra landsmän att söka sig till högre utbildning. Personer som redan utvandrat och som tidvis återvänder hem kan bilda viktiga broar till rikare invandringsländer. Dessa faktorer finns med i det svenska arbetet med den nya globala utvecklingspolitiken och inom ramen för en utredning om arbetskraftsinvandring. De uppmärksammas även i den rapport som den Globala migrationskommissionen (GCIM) överlämnade till FN:s generalsekreterare i oktober Rapporten föreslår en gemensam samordningsfunktion för migration på global FN-nivå. Skulle en sådan komma till stånd, kan arbetskraftsmigration verkligen hamna på den globala dagordningen. Redan i september 2006 kommer en dialog på hög nivå att anordnas i FN:s generalförsamling, där GCIM:s rapport och kopplingen mellan migration och utveckling ska diskuteras. FÖR DET NYA EUROPA är det en fördel att diskussionen om arbetskraftsinvandring redan kommit igång. En förutsättning för ett enat agerande är dock att migranterna accepteras av mottagarländernas befolkning. Det återstår att se hur den allmänna opinionen utvecklas mot bakgrund av terrorhot och hög arbetslöshet. Utländsk arbetskraft är mer kontroversiell i dag än i efterkrigstidens Europa med dess snabba ekonomiska tillväxt. Oljekrisen i början av 1970-talet satte punkt för eran av tillfällig arbetskraftsinvandring från Sydeuropa. Men de flesta migranterna stannade kvar när dörrarna stängdes. I dag planeras det på nytt främst för tillfällig arbetskraftsinvandring. Samtidigt tar sig många migranter från utvecklingsländerna utan tillstånd till Europa. De är ofta lågutbildade, arbetslösa och desperata i sitt sökande efter ett bättre liv. Allt fler av En afrikansk immigrant fördriver tiden vid ett uppsamlingsläger i den spanska enklaven Melilla. I bakgrunden syns en bit av de dubbla, mestadels sex meter höga, stängsel som skiljer av Melilla från Marocko på andra sidan. dem går ett tragiskt öde till mötes, illustrerat nyligen av dödsfallen i Ceuta och Melilla Spaniens muromgärdade enklaver i norra Marocko. Ökade lagliga möjligheter kunde i viss mån motverka förekomsten av olaglig invandring och arbete i den informella ekonomin i Europa. Men än så länge söker de europeiska länderna främst högutbildade migranter som antas vara lättare att integrera. Oavsett vilka beslut som fattas om arbetskraftsinvandring, behöver dagens och morgondagens politiker utarbeta långsiktiga strategier för att förvalta genuint mångkulturella samhällen. Detta är en särskilt stor utmaning i Europa, med dess starka, historiska föreställningar om nationalstaten. Omdaningen av Europas välfärdsstater är en anpassning till globaliseringen. I denna process ingår internationell migration. Den kan inte stoppas helt. Men den kan hanteras bättre så att den både gynnar migranterna, det nya Europa och utvandringsländerna. Kristof Tamas är forskningskonsult åt Institutet för Framtidsstudier, bland annat med ett projekt om migrationseffekterna av EU:s utvidgning, samt för Utrikesdepartementet, bland annat med en strategi för migration och utveckling. LITTERATURTIPS Global Commission on International Migration (2005), Migration in an Interconnected World: New Directions for Action. Report. Geneve: GCIM. Holzmann, Robert och Rainer Münz (2004), Challenges and Opportunities of International Migration for the EU, Its Member States, Neighboring Countries and Regions: A Policy Note. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. (Framtidsstudier; 12) Kommittén för arbetskraftsinvandring till Sverige (2005), Arbetskraftsinvandring till Sverige: befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. Delbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (SOU 2005:50) Tamas, Kristof (2004), Mapping Study on International Migration. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. (Framtidsstudier; 11) Tamas, Kristof och Joakim Palme, red. (kommande publ.), Globalizing Migration Regimes: New Challenges to Transnational Cooperation. Aldershot: Ashgate. FOTO: ALVARO BARRIENTOS/AP PRESSENS BILD. 32 Framtider 4/2005
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merMigrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merEU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson
EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merArbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016
Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merEU i din vardag. EU påverkar allas vardag.
EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet
Läs merFri rörlighet på vems villkor?
Fri rörlighet på vems villkor? Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Fri rörlighet på vems villkor? Centerpartiet vill: Att EU ska vara en attraktiv och öppen arbetsmarknad. Arbetskraftens
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merLättläst. Om du bor eller arbetar utomlands
Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
Läs merEU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER
EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige
Läs merUTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR
Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar
Läs merEU på 10 minuter. eu-upplysningen
! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merKvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004
2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merCirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?
Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merLavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs merLektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen
Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merFamiljeförmåner inom EU
Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att
Läs merEU på 10 minuter 2010
EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Läs merDiagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.
Tabeller över Sveriges befolkning 2004 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under 2004 invandrade totalt 62 028 personer till Sverige vilket är något färre än året innan. Totalt
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merKrävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merSärreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19
Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende
Läs merMot EU:s lägsta arbetslöshet
Mot EU:s lägsta arbetslöshet Reformer för fler jobb Högre arbetslöshet än andra jämförbara länder Arbetslöshet i EU15, 15-74 år 26,9 24,7 14,4 12,5 11,7 10,2 8,6 8,5 8,0 7,0 6,5 6,3 6,1 5,0 4,9 Källa:
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs mer7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17
Läs merMen dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
Läs merInvandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010
utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638
Läs merGlobaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009
Globaliseringen hot eller räddning för jobben Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009 Figur 2: Utrikeshandeln med låglöneländer i procent av BNP 10 9 8 EU15 7 6 5 4 OECD 3 2 1988 1990 1992 1994
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merUtbildningsdepartementet. Behöver Sverige invandrad arbetskraft? Globaliseringsrådet
Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-02-26 Behöver Sverige invandrad arbetskraft? Diskussionen var stundtals het under Globaliseringsrådets konferens på temat arbetskraftsinvandring när olika
Läs merDu ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla
Läs merEnklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter
Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag
Läs merSamråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer
Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merMigration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Läs mer.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG
,3 Bryssel den 6/9/2000.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG 3n I UVODJ DY $QQD 'LDPDQWRSRXORX NRPPLVVLRQlU I U V\VVHOVlWWQLQJ RFK VRFLDOSROLWLNVDNRPPLVVLRQHQLGDJMDWLOOHWWQ\WWVWRUWV\VVHOVlWWQLQJVSDNHW
Läs mer2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005
2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5
Läs merArbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag
Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merGlobal migration från hot till möjlighet
Global migration Joakim Palme Global migration från hot till möjlighet Global migration är ett hett ämne att bedriva framtidsstudier kring. Det handlar om processer med mycket stora konsekvenser för samhällen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt blåkortsdirektiv Justitiedepartementet 2016-07-14 Dokumentbeteckning KOM (2016) 378 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares
Läs merStockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.
Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merEtt effektivt sätt att lösa
Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merMigrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige
Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merMigration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling
Migration en nyckel till utveckling Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling S edan den 1 januari 2013 är Sverige ordförande i det Globala forumet för migration och utveckling
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merhttp://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/
1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under
Läs mernita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merEUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION
EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION 74 / Autumn 2010 TNS Opinion & Social Autumn 2010 NATIONAL REPORT SWEDEN FEBRUARY 2011 Representation of the European Commission to Sweden 74 / Autumn
Läs mer443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1
443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte
Läs merIn- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
Läs merEuropeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden
Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merEtt nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merValet mellan människa och marknad
DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot
Läs merKommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75
Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka
Läs merBILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas
Läs merEU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta
EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merLättläst om svenskt studiestöd
Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8
Läs merDet ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merEnheten för migration och asylpolitik. Er referens: STOCKHOLM UD2003/147/MAP. Remissyttrande
Utrikesdepartementet Enheten för migration och asylpolitik Vår referens: Karin Ekenger Er referens: 105 33 STOCKHOLM UD2003/147/MAP Stockholm 2003-04-30 Remissyttrande Betänkandet (SOU 2002:116) EU:s utvidgning
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merArbetskraftens rörlighet i det
Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En
Läs mer6 Efterkrigstidens invandring och utvandring
6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan
Läs merDet ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merTrots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare
Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent
Läs mer