Foto: Clifford Shirley. Hur förebygger vi återfall i brott? Ta del av kunskap och erfarenheter av brotts- och återfallsförebyggande arbete.

Transkript

1 Foto: Clifford Shirley Hur förebygger vi återfall i brott? Ta del av kunskap och erfarenheter av brotts- och återfallsförebyggande arbete. Norrköping oktober

2 Brottsförebyggande rådet och Norrköpings kommun välkomnar dig till den oktober i Norrköping. Årets tema: Att förebygga återfall i brott Hur skapar vi ett effektivt återfallsförebyggande arbete? En sak vet vi redan nu, vi är många som behöver samverka! Därför arrangeras årets konferens tillsammans med en rad myndigheter och organisationer som delar med sig av sina rika kunskaper. Under konferensen får du ta del av aktuell forskning och intressanta exempel på praktiskt arbete. Du kommer även kunna ta del av flera nya SOU utredningar, vars förslag på olika sätt påverkar det lokala arbetet. Vi ser fram emot ett brett utbyte och en god gemenskap under dessa konferensdagar. I år är konferenserna och Drogfokus samkoordinerade, så att du som är intresserad av båda lätt ska kunna ta del av dem. Vi är på samma plats och s program tar vid strax efter att Drogfokus avslutat. Konferensen äger rum i Louis De Geer konsert & kongress lokaler i Norrköpings Industrilandskap. Huvudentrén är på Dalsgatan 15, men konferensregistreringen sker i huset Flygeln (se karta här: Industrilandskapet.pdf).

3 Program Torsdagen den 25 oktober Registrering Gemensam plenarföreläsning: Välkomsthälsning och inledning Norrköpings kommun, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, Lars Stjernkvist och Brå:s generaldirektör, Erik Wennerström, hälsar konferensdeltagarna välkomna Londonpolisens strategiska arbete mot återfall i brott Integrated offender management (IOM) är en nyutvecklad strategisk metod för att förebygga återfall i brott. Utifrån sina erfarenheter från Home Office med det gärningsmanna inriktade polisarbetet PPO (prolific and other problematic offenders) och det stödjande samverkansarbetet kring utslussningen i the Diamond Initiative, har Paul Dawson, forskningschef vid Londonpolisen utvecklat metoden The Integrated offender management. Metoden som ska implementeras i hela London, har under året prövats i pilotform. Under föreläsningen kommer Paul Dawson att berätta mer om IOM samt dela med sig av de erfarenheter som de olika verksamheterna givit. Denna föreläsning sker på engelska Minimässa med lättare förtäring Middag och prisutdelning av European Crime Prevention Award I samband med middagen sker prisutdelningen för årets svenska tävling i brottsförebyggande arbete. Temat detta år är lokalt polisarbete med fokus på att förebygga inbrott, våld i nära relationer eller ungdomsbrottslighet.

4 Fredagen den 26 oktober Inledning Gemensam plenarföreläsning: Erik Wennerström, generaldirektör för Brå inleder konferensdagen Samverkan för att förebygga återfall i brott Om kriminalvårdens roll och möjligheter i samverkansarbetet mot återfall i brott. Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården, ordförande i polisorganisationskommittén Bensträckare Vad förebygger återfall i brott? en forskningsexposé Vad bör man tänka på för att lägga upp ett effektivt återfallsförebyggande arbete? Marie Torstensson Levander, professor i kriminologi vid Malmö Högskola, ger en övergripande bild Fika Parallella seminarier FM 1. SOCIALA INSATSGRUPPER OCH LIVSSTILSKRIMINELLA, TVÅ PÅGÅ- ENDE REGERINGSUPPDRAG INOM POLISEN Projektledaren Christina Kiernan, Rikspolisstyrelsen, beskriver arbetet och erfarenheterna hittills i det pågående regeringsuppdraget med sociala insatsgrupper. Sociala insatsgrupper ska genom en gemensam och strukturerad samverkan mellan främst polis och socialtjänst erbjuda stöd för att hjälpa ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil eller vill lämna en kriminell livsstil eller gruppering. Arbetet i sociala insatsgrupper avser samverkan på individnivå. Det arbete och de insatser som görs för en ungdom ska ske inom ramarna för de medverkandes ordinarie verksamhet. För varje individ upprättas en åtgärdsplan som omfattar insatser från alla myndigheter och aktörer som är aktuella utifrån den unges behov. Polismästaren Ralf Hedin, operativ chef vid Polismyndigheten i Örebro län, kommer att berätta om regeringsuppdraget Livsstilskriminella. Uppdraget omfattar såväl en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet som en systematiskt metodutveckling som ska resultera i en vägledning med framgångsrika arbetsmetoder för nationell spridning och tillämpning. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer. En god och nära lokal samverkan är en förutsättning för att stödja

5 en livsstilskriminell i dennes ambition att förändra sin livsstil och att långsiktigt bryta sin brottslighet. Christina Kiernan, projektledare Rikspolisstyrelsen Ralf Hedin, polismästare, operativ chef vid Polismyndigheten i Örebro län Moderator: Agnes Alm, handläggare Rikspolisstyrelsen FM 2. NYA PÅFÖLJDER Påföljdsutredningens förslag till påföljdssystem med villkorligt fängelse innebär att en betydande andel av det klientel som idag döms till fängelse istället får en påföljd som ska avtjänas ute i samhället. Påföljden ska alltid kombineras med en tilläggssanktion, exempelvis samhällstjänst och/eller övervaknings och kontrollsanktion. Vilka konsekvenser ger detta lagförslag och vad krävs av rättsväsendet och det övriga samhället för att kunna genomföra reformen? Under seminariet presenteras även Brottsförebyggande rådets utvärderingar Samhällstjänst och Lekmannaövervakare. Fredrik Wersäll, utredare i Påföljdsutredningen Linda Palmenäs, utredningssekreterare i Påföljdsutredningen Nadja Bogestam, utredare, Enheten för Utvärdering och polisforskning, Brå Johanna Kindgren, utredare, Enheten för Utvärdering och polisforskning, Brå Moderator: Karin Svanberg, enhetschef Enheten för lokalt brottsförebyggande arbete, Brå FM 3. SKOLAN SOM BROTTSFÖREBYGGANDE FAKTOR I SIS SLUTNA INSTI- TUTIONSMILJÖ Barn och ungdomar som misslyckas i skolan befinner sig i en betydligt mer utsatt situation än andra. Risken att hamna i kriminalitet ökar avsevärt med låga meritvärden från årskurs nio. SiS särskilda ungdomshem utvecklar skolverksamheten och vet att det går att väcka motivation och lust att lära, även när skolgången varit fragmentarisk och skolmotståndet till en början kan vara kompakt. Martin Hugo, filosofie doktor och verksam som universitetslektor med pedagogisk inriktning vid högskolan i Jönköping, har studerat hur skolan kan skapa meningsfullhet och delaktighet för elever på SiS. Moderator: Åsa Frodlund, utredare på Statens institutionsstyrelse FM 4. SOCIALTJÄNSTENS ARBETE MED UNGA SOM BEGÅR BROTT FÖR- UTSÄTTNINGAR, BEDÖMNINGAR OCH INSATSER Vad säger aktuell lagstiftning inom området unga lagöverträdare och vad är socialtjänstens roll? Efter en kort introduktion till begreppet evidensbaserad praktik går vi genom olika bedömningsmetoder och insatser när det gäller unga med

6 Lunch beteendeproblem och kriminalitet. Seminariet avslutas med exempel på några svenska studier inom området. Catrine Kaunitz, utredare, Socialstyrelsen, tillika doktorand vid Socialhögskolan Stockholms universitet Cecilia Andrée Löfholm, forskare, Socialstyrelsen Moderator: Charlotta Gustafsson, enhetsråd, Enheten för lokalt brottsförebyggande arbete, Brå FM 5. ARBETA TILLSAMMANS ETT RÅD NU OCH FÖR FRAMTIDEN! Kriminalvårdens klienter är en heterogen grupp personer som på olika sätt kan behöva stöd för att blir självförsörjande, inte återfalla i brott och hitta ett arbete. Idag finns exempelvis arbetsförmedlare på landets samtliga anstalter. Hur samarbetar man för att nå målet Bättre ut för Kriminalvårdens klienter? Krami drivs gemensamt av Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och kommunen på 15 orter i landet. Sedan starten 1980 har cirka 50 procent av Kramis deltagare fått arbete och utbildning. Mikael Andersson, arbetsmarknadssekreterare, Krami Malmö Charlotte Bergström, arbetsförmedlare Mariestad, Arbetsförmedlingen Christer Mann, klienthandläggare anstalten Rödjan, Mariestad Moderator: Christina Rosengren Gustavsson, Avdelningen rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen FM 6. ETT NYTT LIV OM BEHOVET AV SOCIALT STÖD Vill man lämna ett liv av missbruk och kriminalitet är tillgången till ett nytt socialt nätverk en ovärderlig hjälp. Ung X-Cons och Unga KRIS har utvecklat två olika verksamheter för att nå unga människor som fastnat i kriminalitet. Lär mer om verksamheterna och deras utvärdering på seminariet. En fråga som kommer belysas speciellt är civilsamhällets möjligheter och roll i det återfallsförebyggande samarbetet. Hanna Samlin och Andreas Nygren, projektledare för Kedjan och Radio Fri, Ung X-Cons Kristoffer Johansson, Unga Kris Halmstad och Jimmy Hägg Unga Kris Norrköping, projektledare för Tidig Insats Thomas Öhlund, forskare och utvärderare av projekten, Stockholms universitet Susann Arnehed, handläggare, Arvsfondsdelegationen Moderator: Solveig Hollari, utredare, Enheten för lokalt brottsförebyggande arbete, Brå

7 Gemensam plenarföreläsning: Hållbar samverkan mellan kriminalvård, landsting och kommun Om behovet av, och utmaningarna med, att skapa en övergripande och hållbar samverkansstruktur mellan Kriminalvården, landstinget och kommunen för klienter inom Kriminalvården. Gerhard Larsson, utredare av Missbruksutredningen delar med sig av de erfarenheter och insikter han fått i samband med detta uppdrag Fika Parallella seminarier: EM 1. HUR UPPNÅR MAN EN LOKAL SAMVERKAN MELLAN FRIVÅRDEN, KOM- MUN OCH LANDSTING? Om utmaningar och möjligheter för att få arbetet att fungera lokalt. Seminariet belyser hur man kan arbeta med lokala överenskommelser, samt hur man kan utveckla individuella planer som utgår ifrån klientens behov och skapar en effektiv och bred samverkan. Daniel Uppström, koordinator, Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter (ITOK), Beroendecentrum Stockholm, Kriminalvården Region Stockholm Emma Fredriksson, handläggare, Kommunförbundet Stockholms Län Moderator: Andreas Kvarnängen, handläggare, Trygghet och Säkerhet, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting EM 2. HUR GÖR VÅRA NORDISKA GRANNLÄNDER? Norge och Danmark har utvecklat olika strategier för att skapa en effektiv samverkansstruktur vid utslussningen av dömda. I Norges Tillbakaföringsgaranti, ligger fokus på nationell samstyrning av de berörda myndigheterna och i Danmarks arbete med Den goda frigivningen sluter Kriminalvården samarbetsavtal med de enskilda kommunerna i landet. Torbjörn Eriksen, seniorrådgivare, Kriminalvården region söder, Norge Jan Aage Förde, social utvecklingskonsult, Justitiedepartementet, Danmark Moderator: Fredrik Dahlin, stf chef Kriminalvårdens utvecklingsenhet EM 3. UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL SLUTEN UNGDOMSVÅRD UTSLUSS- NING FRÅN SIS SÄRSKILDA UNGDOMSHEM Ungdomar som begår allvarliga brott i åldern år kan dömas till sluten ungdomsvård och avtjäna tidsbestämda påföljder på SiS särskilda ungdomshem.

8 Återfallsrisken för denna socialt och kriminellt tungt belastade grupp är cirka 75 procent. SiS arbetar med att förbättra utslussningen för de här ungdomarna. Genom förbättrad planering och utredning med fokus på risk- och behovsbedömning kan myndigheten sätta in lämpliga insatser för ungdomarna i institutionsvården. Bland annat ska ungdomar under ordnade former kunna genomföra aktiviteter utanför ungdomshemmen i större utsträckning än tidigare. I ett parallellt forskningsprojekt, som leds av kriminologen Tove Pettersson, undersöks betydelse av öppenhet och strafftid för återfall i brott. Docent Tove Pettersson Universitetslektor Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen Maria Hulthén chef för SiS nationella placeringsenhet samt Eva Lif Redestam chef för Utvecklingsenheten SiS Moderator: Eva Lif Redestam, SiS EM 4. UTSLUSSNING FÖR KLIENTER MED PSYKISK STÖRNING - VAD KRÄVS OCH VILKA KONSEKVENSER KAN PSYKIATRILAGSUTREDNINGENS FÖR- SLAG MEDFÖRA? Utredningens förslag innebär bland annat att flertalet av det klientel som idag döms till rättspsykiatrisk vård i framtiden ska avtjäna sitt straff inom kriminalvården. Under seminariet kommer konsekvenser av detta förslag att diskuteras samt vad förslaget om speciella utslussningsenheter kommer att innebära. Därutöver ges en presentation av hur man kan arbeta med riskbedömning och riskhantering i samband med utslussningen. Marianne Kristiansson, verksamhetschef för Rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm, Rättsmedicinalverket. Adjungerad professor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Olov Svensson, leg. psykolog, chefspsykolog, Rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg, Rättsmedicinalverket Moderator: Anders Villius, jurist/samhällsvetare, Rättsmedicinalverket EM 5. ÅTERFALL I BROTT, ETT UPPDRAG FÖR DE LOKALA BROTTSFÖRE- BYGGANDE RÅDEN? För Norrköpings lokala brottsförebyggande råd är samverkan nyckelordet när det gäller att hjälpa ungdomar till ett gott liv fritt från kriminalitet. Seminariet handlar om hur vi tidigt upptäcker riskbeteenden hos ungdomar och hur myndigheter kommunicerar för att snabbt komma igång med gemensamma åtgärder. Goda krafter arbetar tillsammans för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar och fungerar som ett stöd för ungdomar som vill ändra kurs och avstå från kriminalitet.

9 Bertil Senestad, samordnare för social insatsgrupp, Socialtjänsten i Norrköping Lars Eriksson, ungdomssamordnare, Polisen i Norrköping Moderator: Richard Tjernström, säkerhetssamordnare Norrköpings kommun EM 6. VINSTER MED ATT JOBBA PREVENTIVT MOT GÄNGKRIMINALITET Vad kostar gängkriminaliteten och hur kan man förebygga återfall till den organiserade brottsligheten? Stockholm Gang Intervention and Prevention Project (SGIP) är ett utvecklingsprojekt inom Stockholmspolisen som fått internationell uppmärksamhet. I syfte att stoppa nyrekrytering till kriminella gäng och annan organiserad brottslighet har projektet utvecklat arbetssättet Det holistiska polisarbetet (HOP). Arbetet har bedrivits under arbetskonceptet PANTHER - Preventive Analysis About Network Targets for a Holistic Enforcement Response. En internationell handbok har tagits fram. Under seminariet ges även en presentation av de socioekonomiska kostnader som gängkriminaliteten för med sig. Presentationen baseras på den nya analys som gjort under våren 2012, på uppdrag av CIDES. Camila Salazar Atías, verksamhetsansvarig, CIDES, Centrum för information om Destruktiva Subkulturer Amir Rostami, Kriminalinspektör/ Projektledare, SGIP, Södertörns polismyndighet Moderator: Lina Nilsson, utredare, Enheten för lokalt brottsförebyggande arbete, Brå Gemensam avslutning, summering av konferensen

10 I samverkan med: