Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3.

Transkript

1 Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2012 Bo Melin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi

2 Olika perspektiv på intelligens, Diff. Psykolgi, T )Är intelligens en del av vår personlighet? Har utvecklats oberoende av varandra 2) Högre funktioner? Vad är kognition? Hur utmanas våra kognitiva förmågor i praktiken? Från klassamhälle till meritokrati 3) Intelligens, generell, specifik eller flera förmågor? Sju perspektiv på intelligens 4) Våra gener och intelligens 5) Hot intelligence 6)Kognitiv förmåga och hälsa 7) Kognitiv förmåga och samhälle

3 1)Är intelligens en del av vår personlighet? Har utvecklats oberoende av varandra

4 Personlighets och intelligensforskning -utvecklats parallellt -få forskare har inkluderat intelligens i sina personlighetsmodeller och tvärt om (undantag= Eysenck och Cattell) -för att förstå intelligensforskningens utveckling måste vi börja med i det geografiska perspektivet, till vilket jag återkommer

5 Evolutionär syn på intelligens En teori om den mänskliga kunskapsförmågan och dess gränser De tankemönster som passar in i naturen har valts ut och därför måste verklighetens struktur delvis överensstämma med tankestrukturen.

6 Vad är intelligens/iq? Intelligens (av latin intellego), att förstå, begripa, inse, mental förmåga).

7 Enligt en grupp bestående av 52 experter: a very general mental capability that, among other things, involves the ability to reason, plan, solve problems, think abstractly, comprehend complex ideas, learn quickly, and learn from experience Gottfredson LS: i Intelligence 1997; 24: 13-23

8 2) Högre funktioner? Vad är kognition? Hur utmanas våra kognitiva förmågor i praktiken?

9 Ordet kognition = latinets cognocere som betyder att uppfatta och ta in En psykologisk funktion = intellektuella funktioner och har med hjärnans högre funktioner: Associationskortex viktigt Förståelse för och användning av språk Uppmärksamhet Iakttagelseförmåga Koncentration Inlärning och minne Förmåga att planera Lösa problem

10 Prospektivt minne y2k.gif (30KB)

11 Industrisamhälle Post-industrisamhälle Yttre förändringar Arbetet skiljs i tid och rum från andra aktiviteter Arbetsdelning Yrkesdifferentiering Stora vertikala organisationer Masstillverkning Industriprodukter Lokal-Global förankring Arbetet lösgörs tids- och rumsmässigt Allmänkunskap, generella kompetenskrav, social kompetens Mindre, mer horisontella organisationer Mindre, specialanpassade tillverkningsserier Kunskaps- och tjänsteproduktion

12 Framtiden arbetsmiljö De stora förändringarna nu och i framtidens arbetsmiljö styrs och bestäms i relation till utvecklandet av informationsteknologin på alla nivåer i samhället.

13 Till det yttre sker en standardisering av våra arbetsplatser, d.v.s. våra olika arbetsplatser kommer allt mer att likna varandra. Det blir svårt att till det yttre skilja journalistens, mäklarens, forskarens, call-centeroperatörens, administratörens, processövervakarens, programerarens etc. arbete från varandra. De avgörande skillnaderna mellan arbetena är dess kognitiva innehåll.

14 Vi kommer inte att kunna beskriva arbetsmiljön utifrån trubbiga fysiska och psykosociala faktorer. Vi kommer att behöva ett annat vokabulär som beskriver arbetet utifrån t.ex. deklarativa, procedurala, executiva, minneslagringskapaciteter, implicita/explicita etc. funktioner med relation till hjärnans funktion.

15 Kognitiva störningar blir tydliga i kognitiva miljöer Genom globalisering sammanflätad i IT-utvecklingen sker en internationalisering inte bara på organisationsnivå utan även direkt på individnivå. Troligen kommer denna utveckling att vara positiv men också leda till att hälsoproblemen i arbetslivet får just den karaktär som är svårast att hantera (stressrelaterade besvär emanerade utifrån kognitiva krav). Politiker, arbetsgivare, sjukvård, forskarna, fack och människan själv har svårt att hantera diffusa besvär. Inte bara besvären är diffusa, även exponeringarna är otydliga. Bo Melin, 2005

16 The Individual in Modern Working Environment The Modern Working Life Cognitive psychology Deductiv learning Inductive learning Increased mental load on the individual (eg. process industry)

17 Procedurminne

18 Procedurminne

19 Mentalt löpande band? Arbetsminne

20 Mentalt löpande band? Arbetsminne Korta genomloppstider Liten kapitalbindning Enkelt flöde Högt maskinutnyttjande Enkel beordring och bevakning Störningskänsligt Oflexibelt Svårt att balansera Hög kognitiv upptagenhet (i arbetsminnet) Mkt korta mentala arbetscykler

21 3) Intelligens, generell, specifik eller flera förmågor? Sju perspektiv på intelligens

22 Perspektiv på intelligens The geographic perspective The computational perspective The biological perspective The epistemological perspective The sociological perspective The anthropological perspective The system perspective

23 The geographic perspective För drygt 100 år sedan presenterade Spearman ( ) tanken att begåvning är möjligt att mäta objektivt. Färdigheten ansågs vara fullt utvecklad vid 9 års ålder eller tidigare Man fann att det som mättes nästan helt bestämde prestationsordning i skolan

24 The geographic perspective Kognitiv förmåga Kognitiv kapacitet Begåvning Intelligens (Psykometriskt) IQ

25 The geographic perspective IQ grundläggs tidigt i livet Oklart hur stor del som är genetisk (50%) Tvillingstudier

26 The geographic perspective g faktorn T.ex. Spearman

27 The geographic perspective g mindre tydlig Illustration 1 Fördelning av intelligenskvot över befolkningen

28 De moderna geografiska teorierna försöker identifiera fundamentala intellektuella förmågor The health conditon parallel Jmf. Ohälsa t.ex. thyroidea cancer (basic ability factors) kan ge flera olika symtom (som kan mätas)/ med olika förmågetest

29 Den stora skillnaden mellan de olika geografiska teorierna rör hur många basförmågor som finns. 1, 3, 4, 7, 120 eller 180.

30 The geographic metaphore För drygt 100 år sedan presenterade Spearman ( ) tanken att begåvning är möjligt att mäta objektivt. Två faktor teorin. Färdigheten ansågs vara fullt utvecklad vid 9 års ålder eller tidigare Man fann att det som mättes nästan helt bestämde prestationsordning i skolan

31 g faktorn Charles Spearman Intresserad av vad som var gemensamt mellan olika kapaciteter = mental energi = g faktorn

32 Spearmans rival Sir Godfrey Thomson g = består av flera specifika kapaciteter Spearmans andra rival Louis L Thurstone den mest inflytelserika kritikern av Spearman. Intelligens = 7 specifika men relaterade faktorer Verbal förståelse Verbalt flyt Matematik och problemlösning Minne Perceptuell hastighet Induktivt resonerande Spatial visualisering

33 Man kan säga att Spearman och Thurstone alla hävdade en g faktor, men på olika sätt. Spearman = single factor theory Thurstone = multiple factor theory Kort sagt: I enlighet med Health condition tänket Spearman: en sjukdom bakom många symtom Thurstone: flera sjukdomar som, varje sjukdom ger specifika symtom. J.P. Guilford = inget g utan 120 specifika förmågor. Gjort stora insatser vid testkonstruktion men teorin har problem p.g.a. interkorrelationer mellan förmågorna.

34 Hierarkiska teorier = en kompromiss? g är högst upp i hierarkin John L Horn och Raymond B. Cattell 9 förmågor i toppen av hierarkin men Crystallized och Fluid intelligens de mest kända Kristalliserad intelligens= ackumulerade kunskap och färdigheter (fakta) Flytande intelligens = abstrakt resonerande och flexibelt tänkande.

35 Hierarkiska modeller fortsättning John B Carroll (1993)= the three stratum theory = Stratrum III = g Stratum II = flytande förmåga, lärande och minne, perceptuell hastighet etc. Stratum I = t.ex. matematiskt resonerande (aspekt av flytande förmåga), perceptuellt beslutsfattande (aspekt av perceptuell hastighet) The Radex modell Louis Gottman (1954), Marshalek, Lohman och Snow (1983). Gör åtskillnad mellan mer komplexa förmågor (energi krävande) och mindre komplexa förmågor. Ju mer komplexa förmågor ju närmare g.

36 Sammanfattning: ge geografiska modellerna har hjälpt oss att mäta distinkta förmågor, men inte egentligen kunnat beskriva Intelligens som fenomen.

37 The computational perspective Till skillnad från de geografiska modellerna så försöker man svara på vad olika förmågor är. Informationsprocesser: vad sker i hjärnan vid intellektuella aktiviteter. Förstår vi hur intelligens fungerar kan vi bli bättre på att diagnostisera psykisk sjukdom och på att lära ut i t.ex. klassrumssituationer. Artificiell intelligens

38 Varför skiljer sig individer åt? The cognitive training approach - analogi: farten av en baseball eller sikta rätt, skruva bollen. Man tränar det specifika och utvärderar. Samband mellan arbetsminne och generell intelligens. Hastigheten i informationsprocessandet och identifiering av likheter/olikheter mellan två objekt (ofta två linjer som jämförs. Även enkel reaktionstid är kopplat till generell intelligens. (jmf. system integrity). Likheter mellan individer? T.ex. the ACT theory. Först lär individen regler för hur något skall utföras (hur ser tangetbordet ut, hur skall fingrarna hållas), Sedan hur fingrarna ska röra sig (exekutivt/utförande) och därefter en automatiserad färdighet (efter träning). Länkarna mellan kognitiva mekanismer och biologiska korrelat är oklar.

39 The biological perspective Söker intelligensen svar i hjärnan hjärnstorlek (historia) vad är orsak verkan, neurologiska korrelat (nutid) EEG=snabb aktivitet över större områden (P300) korrelerar med IQ, Deary 1997 Främre delarna av frontalloberna korrelerar med IQ fmri.

40 Associationscortex Nära 80% av cortex totala volym utgörs av Associationscortex. Funktion: Integrera information kognition Intelligens? Stora områden av cortex kan inte direkt tillskrivas en speciell funktion som motorik eller syn. I många av dessa områden finns mer diffusa funktioner som t.ex. abstrakt tänkande.

41 Associationscortex Parietal cortex Temporal cortex Frontal cortex

42 Franz Joseph Gall ( ) Fransk fysiolog/anatomist Grå materia= neuron Vit materia= nervfibrer Frenologi= intellektuell kapacitet beroende av kraniets struktur.

43 early attempt at localisation of the faculties

44

45 Funktionell anatomi

46 Parietal cortex and attention The parietal cortex is a primary Cortical regions governing attention Neglect syndrome often occurs after parietal lesion, particularly in the right hemisphere Right parietal cortex mediates attention to both right and left halves of the body and Extra-personal space, whereas left hemisphere mediates attention primarily to the right half of the body Brain imaging: perform task in right visual field activates left and right parietal cortex Perform in left visual field activates only right parietal cortex (right special status) Also involvement of right frontal cortex in attention (Nyberg L 2005)

47 Self-portrait by artist Anton Raderscheid after stroke in right posterior parietal cortex Nära inpå skadetillfället Framskriden läkning

48 Olika typer av neglekt Spatial neglekt skevhet i uppmärksamhet och motorik Neglekt av minnen och kunskap Neglekt av den egna kroppen Rubbad tidsuppfattning

49

50 Lesions of temporal association cortex: Deficits of recognition (igenkänning) Major function of temporal association cortex to recognizeand identify complex objects Damage to leftor right temporal lobe can cause problems with recognizing, identifying and naming categories of objects= agnosias Inabilityto report what an object is has: Lexical component(mismatch of sensory stimuli with verbal/cognitive symbols) Mnemonic aspect(failureto recall stimuli that are presented again)

51 Prosopagnosia-One of most studied agnosias Damage to inferior temporal cortex, typically in right hemisphere, causes inability to identify familiar faces and sometimes inability to recognize a face at all. Fusiform gyrusin Inferior temporal cortex Difficulties recognizing language-related materials more common after left-sided damage(lateral) (efter L Nyberg 2007)

52 Fusiform face area (FFA) Imagingstudies have shown that a region in inferior temporal cortex (FFA) mediates face recognition, and that near by temporal regions are responsible for categorically differenct recognition functions. Thus, depending on size, location and laterality, lesions in temporal cortex can give specific agnosias or inability to name most familiar objects.

53 Lesions of frontal association cortex: Deficits of planning Damage to the frontal lobe result in diverse and devastating functional deficits --particularly if both hemispheres are affected. The frontal lobe in humans is the largest lobe, comprising many subareas, and has a wider repertoire of functions than any other neocortical region Prefrontalcortex frontal association areas anterior of frontal motor cortex Frontal cortex critical for maintaining personality by integrating information from Sensory-motor areas and association areas

54 Frontal lesions Disorders of cognitive functions: -planning -inhibition -memory working memory (hold information in memory) source memory(what& where did things happen) prospective memory AnterioraPFC keep intention in memory (Burgess et al., 2001)

55 The geographic perspective The computational perspective The biological perspective Dominerar de vetenskapliga försöken inom intelligensforskningen

56 The epistemological metaphor Ställer frågan hur kunskap förvärvas. Hur utvecklas intelligens över tid (livet). Jean Piaget = hur förvärvar barn logiskt tänkande. Forskade på sina egna barn. Sensormotor stage: födelse 2 år. Trail and Error. Mot slutet kan barnet förstå att förmål som inte syns finns. Preoperational stage: 2-7 år. Språkförståelse börjar. Kan inte Skilja former genom deras fysiska karakteristika. Concrete operations stage: mjölk i ett högt smalt glas kan rymma samma mängd som ett lågt bredare glas. Formal operations stage: finalt, systematiskt problemlösande

57 Neo-Piagetian teoretiker Fortfarande stadieindelningar men betonar mer enligt Computional och Biological teori (främst då biologisk mognad) för hur tänkandet utvecklas. Betonar också mer betydelsen av omgivningens inflytande över utvecklingen. Vissa Neo-Piagetianer menar att stadier även passeras längre fram i livet. Fokuserar mycket på hur begåvning/intelligens förädlas. Har inte så mycket att säga om t.ex. utvecklingsstörning. Kritik: Intelligens utvecklas inte i specifika stadier.

58 The sociological metaphor Leo Vygotsky: kulturen central för intellektuell utveckling psykologiska verktyg (som språk, föreställningar) till för att ta understödja mänsklig utveckling. Är väl egentligen ingen intelligensteori, men utrycker vikten av hur vissa omständigheter i vår omgivning har betydelse för vårt tänkande, t.ex. inom skola och familj.

59 The anthropological metaphor Betonar att olika kulturer betonar vad som är intelligens. Grigorenko: vissa afrikanska kulturer betonar förmågor som understödjer harmoni.

60 The system perspective Ser intelligens som bestående av interrelaterade delar och som multipla intelligenser.

61 Multipla intelligenser (Howard Gardner) Lingvistisk Logisk-matematisk Musikalisk Spatial Kroppslig-kinetisk Intrapersonell (eget) Interpersonell (andra) Naturalist (T.S. Eliot) (A. Einstein) (I. Strawinsky) (P. Picasso) (M. Graham) (S. Freud) (M. Gandhi) (C. Darwin) Oberoende av varandra inget g. (ej bevisat)

62 The Triarchic theory om intelligens (Robert Sternberg) Analytisk (akademisk problemlösning) intelligens Kreativ intelligens (anpassning till nya situationer, nya ideér) Praktisk intelligens (vardagsproblemslösning) Intelligens = är det som leder till framgång. Antar oberoende intelligenser (återstår att bevisa)

63 4) Våra gener och intelligens

64 Tvillingstudier

65 Första genetiska studien publicerad 2011 They found that 40% of the variation in knowledge (called "crystallised intelligence" by the researchers) and 51% of the variation in problem-solving skills ("fluid-type intelligence") between individuals could be accounted for by the differences in DNA. The results are published 2011 in the journal Molecular Psychiatry.

66 Varför sjunger vissa fåglar?

67 Varför sjunger vissa fåglar? Fysiologisk förklaring Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium) påverkas och förstoras av testosteron (på våren).

68 Varför sjunger vissa fåglar? Fysiologisk förklaring Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium) påverkas och förstoras av testosteron. Ontogenetisk förklaring Svarar på frågan hur fågeln vet vad den skall sjunga.

69 Varför sjunger vissa fåglar? Fysiologisk förklaring Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium) påverkas och förstoras av testosteron. Ontogenetisk förklaring Svarar på frågan hur fågeln vet vad den skall sjunga. Evolutionär förklaring Vid naturlig selektion, har utvecklats en artspecifik anpassning i ex sången som skiljer arterna åt.

70 Varför sjunger vissa fåglar? Fysiologisk förklaring Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium) påverkas och förstoras av testosteron. Ontogenetisk förklaring Svarar på frågan hur fågeln vet vad den skall sjunga. Evolutionär förklaring Vid naturlig selektion, har utvecklats en artspecifik anpassning i ex sången som skiljer arterna åt. Funktionell förklaring Om en fågelart har gener som ger förutsättningar för dem att sjunga vid rätt tidpunkt på året (våren), den naturliga selektionen måste ha favoriserat dessa dessa gener av några anledningar. Vad är då orsaken till detta? * Sången attraherar honfåglar och triggar dem till reproduktivt beteende. * Markerar revier.

71 Figure 27.2 The major language areas in relation to the classical cytoarchitectonic map of the cerebral cortex Områden synnerligen viktiga för språk

72 Brocas afasi Telegramafasi DR: Vad var det som hände när du blev sjuk? MP: Jag vaknade morgon...så tvättade...toaletten...så...äh...märkte me...(gest mot munnen)...äh...äh...jag... DR: Hade du problem med munnen? MP: Ja, just det. DR: Ena mungipan hängde lite? MP: Ja, just det. Annars är det inte nå...äh...inte...äh...sjuka eller...h Vid vänstersidiga frontala skador fås framträdande språklig påverkan med fåmäldhet, reducerad språklig intiativförmåga eller stumhet. (bild från Ove Almqvist)

73 Wernickes afasi Jargongafasi DR: Hur har ni kommit hit idag: med bil eller taxi? EL: Nej, mormor förstås. DR: Är det maken som kört? EL: Ja, han är inte så bred, men det går i alla fall. DR: Är du orolig när du åker med honom? EL: Morger? DR: Nej, jag frågar om du är orolig, nervös, när maken kör? EL: Nej, han har rickt så väldigt många, många tid, se, han var som...jaa. Har han inte haft graset, så har han varit bra å... Spontantalet kan vara flytande och artikulatoriskt välformat. Talet är dock tomt eller fattigt på innehåll. Patienten kan inte förstå tal eller skrift. Saknar ofta sjukdomsinsikt. (bild från Ove Almqvist)

74

75 Anomisk afasi (ordglömska) LL: Om jag säger nu, de senaste åren har det varit mest skrivarbete och så...sånt här...(diffusa gester)...lite blandning... DR: Kan du precisera skrivarbete? LL: Det är det här...vad är det nu...jag kommer inte på det direkt, men... DR: Vad handlar det om för verksamhet? LL: Det där som varit aktuellt nu. DR: Gäller det pengar? Svårigheter att mobilisera ord, ffa substantiv och adjektiv. Repetitionsförmågan är intakt. Säger en sån som man klipper med istället för sax. LL: Nej, inte pengar direkt. DR: Deklarationer? LL: Just det! Motsvarande och en del skrivjobb i samband med det. Från Ove Almqvist

76 Gerstmanns syndrom Alexi - störd läsförmåga Agrafi störd skrivförmåga Akalkuli störd räkneförmåga Hö-vä-konfusion Fingeragnosi

77 5) Hot intelligence

78 Thorndike, år 1920.Social intelligens Gardner, år 1983 Multiple intelligens Sternberg, år 1985 Praktisk intelligens Mayer, Goleman, Emotionell intelligens Thorndike central för samtliga

79 Samliga hotta intelligenser har problem med reliabilitet och validiteten. Vad menar jag med det? Det betyder inte att dessa intelligenser är viktiga. Om det nu är Intelligenser!!! Samt att hantera gränssnittet mot personlighetsteori

80 6) Kognitiv förmåga och hälsa

81 Ett ökat intresse för sambandet mellan IQ och hälsa Relationen mellan kognitiv förmåga och hälsa? Men också: Kraftigt ökade möjligheter att studera relationen mellan kognitiv förmåga och hälsa

82 Sambandet mellan IQ och hälsa Vad vet vi? Hur har sambandet studerats?

83 IQ och dödlighet bland äldre Ett flertal studier har funnit ett samband mellan IQ och dödlighet bland äldre.

84 IQ mätt i barn- eller ungdomen Begåvning mätt i ungdomen är inte påverkat av sjuklighet som leder till dödlighet som inträffar upp till decennier senare.

85 Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska barn födda 1921 Den 1 juni 1932 testas samtliga skotska barn födda 1921 i skolan ( barn) Avsikten var att studera prediktionsvärdet av begåvningstest för senare skolframgång

86 Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska barn födda 1921 Sextio år senare återfanns de personliga akterna och alla uppgifter kunde datoriseras De kunde sedan följas upp avseende dödlighet och sjuklighet i register

87 Aberdeen studien Whalley & Deary (2001) följde 2230 personer i Aberdeen mellan år (1071 döda) De fann ett samband med dödlighet under hela uppföljningsperioden och som var något starkare kvinnor

88 Överlevnad mellan år för den högsta och lägsta och lägsta IQ-kvartilen vid 11 år Whalley, L. J et al. BMJ 2001;322:819 Copyright 2001 BMJ Publishing Group Ltd.

89 Mispan-studierna Personer födda i Skottland 1921 kunde identifieras i senare datainsamlingar (enkäter, intervjuer, mm) I de s.k Midspan-studies genomförda under 1970-talet deltog ca 900 personer födda 1921

90 Mispan-studierna : Hart mfl (2003, 2005) har funnit samband mellan IQ vid 11 års ålder och dödlighet efter ca 50 års ålder Ökad risk framförallt i den lägsta IQ-kvartilen Samband fanns för de som dog före 65 år men inte bland de som dog efter 65

91 Mispan-studierna : Hart mfl (2004): samband mellan IQ vid 11 års ålder och dödlighet och sjuklighet i CVD efter ca 50 års ålder Samband fanns för de som drabbades före 65 år men inte bland de som drabbades efter 65 Sambandet påverkades inte av kontroll för kända riskfaktorer för CVD

92 British 1946 birth cohort Samtliga födda 3-9 mars 1946 i England, Skottland och Wales (drygt 4000 personer) Kuh et al (2004): IQ vid 8 års ålder och dödlighet mellan 9-54 års ålder Ökad risk för män i den lägsta kvartilen Inget samband för kvinnor

93 Danska Metropolit-studien Ca 7000 män födda 1953 i Köpenhamn följdes mellan map dödlighet och sjuklighet IQ mättes vid 12 års ålder Osler mfl (2003) fann ett samband med dödlighet som inte påverkades av kontroll för födelsevikt och social klass i barndomen

94 Danska Metropolit-studien Batty mfl (2005) rapporterade ett samband mellan IQ och ischemisk hjärtsjukdom Risken ökade för varje kvartil med lägre IQ (1.00, 1.69, 2.43, 2.70) Kontroll i analysen för födelsevikt och barndomsklass påverkade inte sambandet

95 Svenska män som mönstrade 1969 Knappt män födda (Hemmingsson, Melin mfl IJE 2006) Begåvningstest vid mönstringen 1969/70 Testresultat sammanfattades i nio nivåer Ökad risk för dödlighet totalt med sjunkande testresultat, samt för CVD, självmord, olyckor, alkoholrelaterat, men inte cancer.

96 Swedish Conscripts Study IQ score and mortality HR All causes Injuries CVD Cancer IQ score

97 Fyra hypoteser 1. IQ i barndomen sammanhänger med tidiga negativa/positiva livserfarenheter 2. IQ i barndomen predicerar hälsorelaterade beteenden 3. IQ i barndomen predicerar livssituation i vuxenlivet 4. IQ är ett uttryck för system integrity

98 H1: IQ och tidiga livserfarenheter IQ grundläggs tidigt i livet: Tidiga livserfarenheter är relaterade till hälsa många år senare Trauman kan inverka på utvecklingen av IQ Gemensamma faktorer kan vara relaterade till IQ och hälsa

99 H1: IQ och tidiga livserfarenheter Samband mellan födelsevikt och IQ Sociala faktorer tidigt i livet är relaterade till IQ Kontroll i analyser för social position i barndomen har inte påverkat samband mellan IQ och dödlighet/sjuklighet

100 H2: IQ och hälsorelaterade beteenden Personer med lägre begåvning har svårare att tillgodogöra sig information om ett hälsorelaterat beteende. Ogynnsamma hälsorelaterade beteenden är vanligare bland personer med lägre begåvning (eller lägre klass?)

101 H2: IQ och hälsorelaterade beteenden Sociala skillnader i dödlighet vid ett givet sjukdomstillstånd har föreslagits bero på skillnader i förmåga att förstå sjukdomssymptom och att följa givna instruktioner för behandling (Gottfredson 2004). I det dagliga livet gör vi ständigt val som kan få betydelse för vår hälsa. Högre IQ är ofta en skyddsfaktor.

102 H2: IQ och hälsorelaterade beteenden Fergusson mfl (2005) påvisade ett sambandet mellan IQ i barndomen och drogbruk i ungdomen Sambandet förklarades helt av att de med låg IQ också hade fler andra problem.

103 H3: IQ och sociala faktorer IQ är starkt relaterat till social position Sociala positioner skiljer sig map arbets- och levnadsförhållanden Ogynnsamma arbets- och levnadsförhållanden är relaterade till ohälsa IQ är då inte en riskfaktor utan snarare en länk till skilda villkor i vuxenlivet

104 H3: IQ och sociala faktorer Samband mellan IQ och ohälsa förklaras endast till en del av att hänsyn tas i analysen till social position Hos Kuh mfl (2004) kunde ca 50% av den ökade dödligheten förklaras av att de med lägre begåvning också hade en sämre social position i övrigt

105 H4: IQ och system integrity Med system integrity menas kroppens och nervsystemets allmänna förmåga och funktion Ännu oklart hur detta ska studeras.

106 Neuropsykologisk syn på intelligens: Beteendet bakom intelligens är mångfacetterat och hierarkiskt organiserat med en generell gemensam nämnare. Hjärnan bakom intelligens komplex: anatomi, funktion, kemi, genetik, patologi. Både beteende och hjärna nödvändiga för förståelse av intelligensens natur.

107 Kognitiv förmåga och samhälle

108

109

110 Gottfredssons artikel