Metod & vetenskapsteori

Transkript

1 Metod & vetenskapsteori På agendan Vad menas med vetenskap & vetenskapsteori? Påverkar dina grundläggande föreställningar undersökningen och dess resultat? Vetenskapligt tänkande Arbnor & Bjerkes uppdelning av olika synsätt på forskning 2:2 1

2 Vad menas med vetenskap? (1) Vetenskap är organiserad kunskap via ett systematiskt och metodiskt inhämtande av information & kunskap. Detta kan t.ex. ske genom att man samlar in och klassificerar data gör observationer, simulering och experiment tolkar och analyserar tillgängligt material för att kunna dra (generella) slutsatser och formulera ett resultat. Nationalencyklopedin :3 Vad menas med vetenskap? (2) En av naturvetenskapens huvuduppgifter brukar vara att förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser. Inom humanvetenskaperna vill man snarare förstå mänskligt handlande och beteende för att klarlägga mönster i samhällen och hos individer. Vilken typ av vetenskap siktar ni på i ert examensarbete? 2:4 2

3 Vad är då vetenskapsteori? Vetenskapsteori behandlar hur vetenskaplig kunskap bildas och prövas samt diskuterar vilken roll vetenskapen har i samhället. (Wallén, 1993) I vetenskapsteorin: vetenskapen och forskningen utgör själva studieobjektet. man försöker problematisera kunskapssökandet. 2:5 Vetenskaplig metod En beteckning för systematisering och kartläggning enligt de metoder som använda inom vetenskapen Vissa händelser kan inte upprepas Metoder för källkritik vid sidan av faktainsamling Utveckling av förklaringsmodeller exvis: Konstruktivism Marxism Feminism Funktionalistisk förklaring Strukturalism 2:6 3

4 Vetenskaplig metod (2) Inom naturvetenskapen utgår man från empiri, gärna kvantitativ, passerar analys fram till teoretiska modeller (scientific method) Upptäckten behöver inte alltid en metod men att verifiera samband eller en teori, kräver en klar och distinkt metod; en rad av sammanhängande aktiviteter. 2:7 Vetenskapliga tänkandet Historiskt, det grundläggande tänkande har haft följande utveckling: Vidskepligt tänkande Teoretiska bevis Rationalism Empirism Atomism Holism 2:8 4

5 Vidskepligt tänkande Det västerländska vetenskapsfilosofiska tänkandet anses ha börjat med olika naturfilosofer i Grekland på 600 f. Kr. Man började då att gradvis distansera sig från magisktreligiöst och vidskepligt tänkande. Tyvärr finns detta fortfarande kvar i det 21:a århundradet. 2:9 Teoretiska bevis Från mitten av 500-talet f. Kr till mitten av 400-talet verkade i Syditalien den pythagoreiska skolan. Det var en vetenskaplig skola med matematik som huvudintresse. De införde det teoretiska beviset, det vill säga att från vissa utgångsantaganden resonera sig fram till nya slutsatser. 2:10 5

6 Rationalism Platon ( f. Kr.) betonar rationalismen, en inriktning som anser att logiskt-teoretiskt tänkande och analyserande var överlägsen erfarenheten för att nå sann kunskap. Platon menade att rationalismen var enda sättet att för att nå den sanna oföränderliga kunskapen. 2:11 Empirism Även om Aristoteles inte helt förkastade rationalismen närmade han sig empirismen, det vill säga tanken att all sann kunskap bygger på observation av fenomen som vi kan observera. Aristoteles höll empirismen som viktigare än rationalismen och ansåg att det vi inte kan observera har vi svårt att få en sann kunskap om. 2:12 6

7 Atomism En del filosofer hävdade att allt vi ser enbart är effekter av händelser bland de minsta beståndsdelarna, atomerna. En tidig känd atomist var Demokritos. Han hävdade att det enda som existerar är atomer och tomrummet. Allt som händer kan härledas ner till händelser bland de minsta beståndsdelarna, atomerna. Detta kallas reduktionism eller atomistiskt synsätt. 2:13 Holism Den Hippokratiska skolan hade sitt fokus på omhändertagande och prognos än att sätta avgränsade diagnoser. Behandlingarna var mer passiva och fokuserade på kroppens självläkande förmåga. I den hippokratiska läkarskolan låg betydelsen mer på helheten. Man behandlade sjuka patienter, inte sjukdomar. I en uttalad holistisk helhetssyn (holism = odelad, hel) kan inte helheten förstås genom att tillräckligt noga beskriva de enskilda små delarna. 2:14 7

8 Översikt 2:15 Paradigm Ett paradigm kan sägas utgöras av de generella teoretiska antaganden, lagar och tekniker som godtas av medlemmarna inom ett (visst) vetenskapligt område. Verklighetsuppfattning Vetenskapsuppfattning Vetenskapsideal Etik/estetik Hellspong sid 6: att ta en rad saker för givna och låta dem bilda utgångspunkten för de frågor man ställer 2:16 8

9 Paradigm (2) Någon har liknat paradigmet vid ett par glasögon som forskaren betraktar världen genom. Ibland talar man om paradigmskifte en större förändring i synen på vetenskapen. Kan ni ge exempel på ett sådant paradigmskifte? Se Rothstein artikel 2:17 Arbnor & Bjerkes tre synsätt ( Antaganden om verkligheten) Analytiskt synsätt Individoberoende objektiv helheten är lika med summan av delarna delarna förklaras utifrån verifierade omdömen Systemsynsättet Systemberoende objektivt tillgänglig helheten avviker från summan av delarna delarna förklaras utifrån helhetens egenskaper Aktörssynsättet Individberoende social konstruktion helheten existerar endast som konstruerade sociala strukturer helheten förstås utifrån aktörernas verklighetsbilder 2:18 9

10 Analytiskt synsätt Förutsättning befintlig teori och teknik verifieras eller falsifieras i uppställda hypoteser Förklaring kartläggning av kausalitetssamband (orsak verkan) Resultat orsak-verkan samband logiska modeller generella kunskaper 2:19 Systemsynsätt Förutsättning analogier till tidigare fall (likartade strukturer) Förklaring kartläggning av samband, finna drivkrafter och hinder Resultat indikator-effekt samband synergieffekter generella sätt att klassificiera system 2:20 10

11 Aktörssynsätt Förutsättning generella utgångspunkter för mänskliga medvetandet, riktlinjer för tolkning Förståelse samband mellan aktörers tolkningar kunskaparen i interaktion med aktörerna Resultat olika former av beskrivningsspråk frigörande interaktiv handling tolkande 2:21 11