För en levande demokrati

Transkript

1 För en levande demokrati Regeringens satsning på dialog om samhällets värdegrund

2 PAWEL FLATO I vår globaliserade värld sker förändringar snabbt. Samhället är inte detsamma i dag som det var för tjugo eller trettio år sedan. Förändringarna väcker frågor om hur vi kommer att leva om tjugo, trettio eller fyrtio år. Vilket samhälle vill vi att våra barn och barnbarn ska ärva? Inget av detta låter sig besvaras med en mening, likväl är det viktiga frågor att reflektera över. Oavsett vilken riktning utvecklingen tar vilar vårt samhälle på en demokratisk värdegrund. Det finns en stark uppslutning från höger till vänster för tolerans, yttrandefrihet, jämställdhet, solidaritet med andra och för alla människors lika värde. Samtidigt är Sverige ett heterogent land och olika delar av befolkningen, som har skilda värderingar, traditioner, åsikter och livssituationer, möts alltför sällan. För två år sedan tog regeringen initiativ till en satsning på ökad dialog om samhällets värdegrund. För att utveckla en bättre känsla av sammanhållning i ett land tror jag inte att det räcker med att skapa lika möjligheter ekonomiskt och socialt. Lika viktigt är att vi delar en gemensam vision av värden som vi anser vara viktiga. Det handlar om att bygga ett solidariskt samhälle på en gemensam grund där var och en kan känna tillhörighet. Vårt samhälle är skapat och består av individer av olika etniska och kulturella bakgrunder, politiska övertygelser och trosuppfattningar. Men tillsammans delar vi en gemensam värdegrund genom respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Universella värden som är fastlagda i den svenska grundlagen. Arbetet med att främja dialoger sker mellan olika grupper och på olika arenor i samhället, via nätet, på konferenser och i föreningsliv. Parallellt med detta har regeringen tagit fram en strategi för att bland annat beskriva det framtida arbetet med värdegrundsfrågor. I den här skriften kan du ta del av regeringens arbete men även hur andra aktörer arbetar för att stärka social sammanhållning och för att levandegöra den gemensamma värdegrunden. Nyamko Sabuni, jämställdhets- och integrationsminister 2

3 INNEHÅLL s 4 s 6 s 10 s 14 s 18 Dialog om samhällets värdegrund Under 2008 inledde regeringen en satsning för att stimulera till fler dialoger och reflekterande samtal om demokrati och mänskliga rättigheter. Skolan Kamratstödjare ger Kastalskolan en tryggare miljö Inflytande en rättighet för eleverna Kommunen Medborgardialog med budgetsimulator Delaktighet och dialog vägledande i kommunen Myndigheterna Dialog höjer förtroendet för Hovrätten för Västra Sverige Projekt skapar förtroende mellan räddningspersonal och kids Civila samhället Inget hinder att prata attityder på ridlägret Ungdomar skapar berättelser i dialog med varandra 3

4 Dialog om samhällets värdegrund Webbportalen drivs av Ungdomsstyrelsen och fungerar som mötesplats och informationskälla för aktörer som arbetar med värdegrundsfrågor, demokrati och mänskliga rättigheter. Webbplatsen är interaktiv och lyfter bland annat fram goda exempel på värdegrundsarbete och ger möjligheter att delta i olika typer av verksamhet med inriktning på demokrati och mänskliga rättigheter. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Det innebär att makten ska utgå ifrån människorna och att varje individ ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen. De mänskliga rättigheterna, som de uttrycks genom Sveriges internationella åtaganden och i den svenska lagstiftningen, får inte kränkas på någon nivå i samhället. Principerna om mänskliga rättigheter och demokrati är grundvalar i samhällets värdegrund. Under 2008 inledde regeringen en satsning för att öka kunskapen om och stimulera till dialoger kring frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Satsningen har kommit att kallas för dialog om samhällets värdegrund. Varför behövs värdegrundsdialog? Demokrati och mänskliga rättigheter är universella normer. För att öka kunskapen om och förståelsen för vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär i vardagen och i våra liv, är det viktigt med en levande och aktiv diskussion. Alla individer ska ha möjlighet att skapa en egen personlig relation till normer om demokrati och mänskliga rättigheter. Statens och individens ansvar Staten är skyldig att garantera individens mänskliga rättigheter. Individer har rättigheter men också ett ansvar att utöva sina mänskliga rättigheter på ett sätt som inte inskränker andra människors rättigheter. Därför är ökad kunskap om mänskliga rättigheter och en medvetenhet om det personliga ansvaret viktigt. Demokrati måste erövras på nytt Demokrati och mänskliga rättigheter är inte för alltid givna. Kränkningar av mänskliga rättigheter sker ständigt och demokratiska spelregler åsidosätts eller ifrågasätts. För en del människor är det inte självklart att respektera demokratiskt fattade beslut om de ogillar besluten. Det finns även rörelser i samhället som mer generellt ifråga sätter mänskliga rättigheter och ett demokratiskt styrelseskick. Demokrati och mänskliga rättigheter måste därför ständigt återerövras. 4

5 Social sammanhållning förutsätter möten Det övergripande syftet med att främja dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter är att verka för social sammanhållning. En grundläggande acceptans av och förståelse för de normer som samhället vilar på är viktigt för att stärka den sociala sammanhållningen i samhället. Dialog och reflekterande samtal vare sig de sker öga mot öga i det personliga mötet eller med hjälp av modern ITteknik är viktiga metoder i arbetet för ökad delaktighet, engagemang och social sammanhållning. Det personliga mötet är viktigt för att föra en mer djupgående dialog om mänskliga rättigheter och demokratiska värden. I det personliga mötet ges oftast utrymme för att reflektera över och diskutera svåra frågor där det kan finnas intressekonflikter och motsättningar. Det är också viktigt att dialoger och reflekterande samtal om vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär involverar så många som möjligt och inte enbart de som redan är aktiva. Ungdomar en viktig målgrupp En ambition för regeringens satsning på dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter är att nå ut brett i samhället och bidra till möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, livssituationer och värderingar. En särskilt viktig grupp att nå är ungdomar eftersom det är under ungdomsåren som en människas värderingar till stor del formas. Det är också viktigt att dialog om demokrati och mänskliga rättigheter involverar människor som i vanliga fall inte deltar i det offentliga samtalet eller i den politiska processen. Det är väl känt att det demokratiska deltagandet är högre bland grupper som är väl etablerade i samhället. Dialoger och värdegrundsarbete som pågår Dialoger och arbete som främjar delaktighet, kunskap och reflektion om En ambition för regeringens satsning på dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter är att nå ut brett i samhället och bidra till möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, livssituationer och värderingar. demokrati och mänskliga rättigheter äger rum på många olika arenor i samhället. Att öka dialogen både medborgare emellan och mellan politiker, myndighetsrepresentanter och medborgare är viktigt. Inom myndigheter, kommuner, skolor och i det civila samhället pågår ett intensivt arbete med att till exempel ge elever ökat inflytande, motverka diskriminering och mobbning. I den här publikationen beskrivs regeringens inriktning för att främja fler dialoger kring demokrati och mänskliga rättigheter. Den ger också exempel på olika typer av dialog- och värdegrundsarbete som pågår. Nya satsningar Partnerskap för social sammanhållning Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att sammankalla organisationer inom det civila samhället tillsammans med representanter från stat, kommun och näringsliv, till ett partnerskap för social sammanhållning. I samråd med partnerskapet ska Ungdomsstyrelsen under 2011 fördela medel till i första hand organisationer inom det civila samhället som vill bedriva verksamhet på lokal nivå. Syftet är att skapa nya och stödja redan existerande mötesplatser, dialoger och liknande verksamhet som bedrivs med utgångspunkt i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Engagemangsguider Ungdomsstyrelsen ska under 2010 fördela medel till organisationer som vill arbeta med engagemangsguider eller andra uppsökande metoder för att stimulera de som bor i områden där organisationsgraden är låg. Syftet är att under lätta för personer som annars inte är aktiva, särskilt ungdomar och kvinnor, att engagera sig ideellt och skapa nya nätverk. Dialog för mänskliga rättigheter Under 2010 kommer regeringen att bjuda in organisationer inom det civila samhället till en dialog om hur respekten och kunskapen om mänskliga rättigheter kan stärkas. Resultatet av dialogen kommer bland annat att utgöra ett underlag för regeringens syn på det fortsatta arbetet för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. 5

6 SKOLAN Genom skollagen, läroplaner och kursplaner har skolan ett tydligt uppdrag att ge alla elever en förståelse för grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt skollagen har eleverna också rätt till inflytande och alla skolor ska aktivt motverka mobbning och alla former av kränkande behandling. Genom ett särskilt regeringsuppdrag har Skolverket fått i uppgift att ge skolorna stöd i att främja och stärka värdegrundsarbetet i skolan.

7 Att eleverna engageras och får möjlighet att påverka är bland det viktigaste i arbetet mot mobbning och diskriminering i skolan, menar Ulla Blidberg på Kastalskolan. TOMMY ANDERSSON Kamratstödjare ger Kastalskolan en tryggare miljö Kränkning, mobbning och diskriminering hör till vardagen i många av Sveriges skolor. På Kastalskolan i Östersund arbetar man framgångs - rikt för att minska och förebygga pro blemen. Nu har skolan fått Årets Friends prestation för sitt arbete. ULLA BLIDBERG, resurspedagog på Kastalskolan sedan 2001, är stolt över priset. Vi brinner för vårt arbete för allas lika värde. Det betyder också mycket för våra elever att det uppmärksammas, att deras insatser gör skillnad. Utmärkelsen är en bekräftelse på att vi har hittat rätt verktyg som gör oss framgångsrika i frågor om lika värde, säger hon. Eleverna engageras i arbetet Sedan hösten 2003 har skolan samarbetat med organisationen Friends. De arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbning och andra kränkningar. Friends har utbildat och föreläst för skolans personal och elever. Varje klass har därefter utsett en kille och en tjej till kamratstödjare, så kallade Friendsare. Klassernas mentorer fungerar också som stöd i arbetet med likabehandling. Vi får jättebra respons från eleverna. Jag tror att de blir stolta. De som utses får en fin motivering från sina klasskamrater om varför de skulle passa bra som representant, sen är det I Friends motivering till priset lyfts elevernas delaktighet i arbetet fram som en viktig framgångsfaktor. elevens eget val om hon eller han vill axla ansvaret, säger Ulla Blidberg. Fyra lärare på skolan och cirka 30 elever (två från varje klass) träffas varannan vecka på så kallade spårmöten. På mötena utvärderas läget i klasserna och hur eleverna mår. Om det finns spänningar i klassen är man noga med att följa upp och prata med elever och mentorer. Mötena läggs alltid på schema lagd tid. Nytt för i år är att vi ger kamratstödjarna övningar som de får ta med till sin klass att jobba med tillsammans med mentorerna. Jag tror att det är värdefullt, eleverna ser så mycket som vi vuxna inte gör, säger Ulla Blidberg. Kränkningskamera dokumenterar miljön Ett annat verktyg i arbetet är den kamera som varje Friendsrepresentant har fått för att fotografera var skolmiljön känns otrygg och var kränkningar brukar ske. Bilderna ska hjälpa rastvärdarna att veta var de behövs på rasterna. I Friends motivering till priset lyfts elevernas delaktighet i arbetet fram som en viktig framgångsfaktor. Vi har ett starkt engagemang från eleverna, de känner att de har inflytande och kan påverka, vilket jag tror är bland det viktigaste för att lyckas. Alla måste vara med, inte bara eldsjälarna, säger Ulla Blidberg. För de kronor som skolan fick i prispengar vill man göra i ordning ett uppehållsrum, en trygg plats, där man kan spela musik och spel. Till hösten påbörjar skolan även ett arbete med särskilt fokus på frågor om genus, jämställdhet och sexuella trakasserier. KORTFAKTA Skolan har ett tydligt uppdrag att, med demokrati och mänskliga rättigheter som utgångspunkt, ge alla elever en förståelse för samhällets grundläggande värden och för vad allas lika värde innebär i praktiken. Skolverket har fått i uppdrag att genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värdegrund. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Läs mer:

8 INFLYTANDE ÄR EN RÄTTIGHET JOHAN ENGMAN/SCANPIX Inflytande en rättighet för eleverna Elever måste kunna få ha en åsikt, kunna framföra den och få den beaktad. Men i dag saknas system för elevers inflytande i skolorna. Det menar Dany Kessel vid Elevrörelsens förlag som driver ett projekt om inflytande i skolan. Syftet är inte att lära ut demokrati, men när eleverna får utöva reellt inflytande följer en förståelse om vad demokrati innebär i praktiken. ELEVERS INFLYTANDE är inte annorlunda eller viktigare än annat inflytande men att kunna utöva inflytande i sin vardag är en rättighet för alla. På din arbetsplats eller i din bostad har du till exempel rätt att säga vad du tycker, säger Dany Kessel, projektledare för projektet Inflytande i skolan mer än en möjlighet. Projektet har fått medel från Allmänna arvsfonden och drivs i samarbete med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolledarförbundet, Sveriges Elevråds Centralorganisation och Sveriges elevråd. Tanken är att samla in och utveckla metoder för hur elevers inflytande ska kunna bli verklighet. Metoderna ska sedan presenteras i en handbok och spridas via en resurswebbplats och genom workshops för att utveckla lokala arbetsformer. Olika syn på begreppet inflytande Som projektledare för ett projekt med många samarbetspartners vet Dany Kessel att det finns olika syn på begreppet inflytande alltifrån att det handlar om elevers egen organisering, demokrati eller värdegrund till radikala undervisningsmetoder. Han menar att det bland vuxenvärlden finns en stor förvirring kring begreppet. Många blandar ihop inflytande med makt. Det finns mycket dåligt samvete hos vuxenvärlden i skolan och inom offentlig sektor. Eftersom unga Om skolan ger fel bild av demokrati kan det skapa falska förhoppningar och förväntningar. inte får rösta så känner man ett behov av att kompensera med att ge makt. Men skolan är ju som en myndighet, och alla på en myndighet har ju inte bestämmanderätt. Elever ska däremot kunna ha en åsikt, kunna framföra den och få den beaktad, säger han. Det flesta skolor i Sverige är ganska stora med fler än 500 elever. Därför behövs system, metoder och rutiner för att hantera åsikter eller klagomål på något sätt. Enligt Dany Kessel saknas det sådana system för att kana lisera elevers inflytande. Arbetsplatsträffar och mottagningstider är till exempel något som kan behöva förbättras idag schemaläggas de inte sällan till tider då eleverna har lektion. Enligt Dany Kessel finns det också stora problem med introduktion till de system som finns. Få skolor har samlad information i stil med så här gör du om en elev till exempel vill framföra klagomål. Ökat inflytande kan ge förtroende I den nya skollagen som börjar gälla från och med juli 2011 har vissa regler för elevinflytande tagits bort och 8

9 Dany Kessel vid Elevrörelsens förlag arbetar med att ta fram ett antal modeller och metoder som skolor kan använda i arbetet med att öka elevers inflytande. ersatts av föreskrifter om ett forum för inflytande. Forumet ska fungera som en arena där elever och föräldrar kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor och där de ska få information om kommande viktiga beslut. Dany Kessel tycker att för slaget låter sunt, så länge ett sådant forum håller sig till inflytande och inte kidnappas för andra syften som att lära elever demokrati. Ökat inflytande kan leda till ett ökat förtroende för demokrati och institutioner i samhället. Men det bästa sättet är att agera enligt de demokratiska spelregler som finns överallt i sam hället och behandla eleverna därefter. Om skolan är för mottaglig och ger fel bild av demokrati kan det skapa falska förhoppningar och förväntningar, säger han. Handbok till landets alla skolor Just nu håller man på att avsluta en fas inom projektet där man har åkt runt till skolor och genom intervjuer samlat in underlag, metoder och idéer. Nu väntar en diskussion om vilka modeller och koncept som ska finnas med i handboken. Resultatet ska inte bli en manual i stil med så här gör man, för det finns inte en enda lösning, säger Dany Kessel. Alla skolor ser olika ut i fråga om storlek och typ av elever, och har därför olika behov. Det är bättre att visa på ett antal modeller och metoder som skolorna kan ha att utgå ifrån, att ta fram koncept på hur man kan arbeta med elevers inflytande. Den tryckta handboken ska i mitten av höstterminen skickas ut till landets runt grund- och gymnasieskolor. Utmaningen är att se till att skolorna verkligen börjar att använda sig av materialet. Inom projektet kommer man därför att anordna workshops där någon som kan metoderna hjälper skolorna att skapa sin egna arbetsformer. DEN NYA SKOLLAGEN Genom den nya skollagen ges skolans värdegrund ett mer klart uttryckt lagstöd och det blir också tydligare att värdegrunden är gemensam för hela skolväsendet. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen markeras också att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Den nya lagen börjar gälla från och med juli Läs mer under publikationer på: 9

10 KOMMUNEN Inom kommunen tas många beslut som berör människor i deras vardag. Dialog och delaktighet med och mellan medborgare är därför särskilt viktigt. Regeringen har tecknat lokala utvecklingsavtal med 21 kommuner som har stadsdelar med ett utbrett utanförskap. Kommunerna ska arbeta för att stärka en gemensam värdegrund i stadsdelarna. En dialog mellan boende och andra aktörer om vad som är viktiga frågor lokalt är den gemensamma grunden för arbetet. Kommunerna har också fått stöd i sitt arbete av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har tagit fram IT-verktyg för att underlätta medborgardialog.

11 HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX Medborgardialog med budgetsimulator Martin Lagnerö vid Haninge kommun har provat ett nytt sätt att arbeta med medborgarinflytande. Hur kan IT-lösningar bidra till att skapa dialog mellan kommun och medborgare? Haninge kommun har precis testat en budgetsimulator för att låta medborgarna bestämma hur Eskilsparken i Haninge ska användas. Martin Lagnerö, kontaktperson för projektet, berättar om hur det gick. MED STÖD av regeringen har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan 2008 drivit projektet Medborgardialog med IT-stöd. SKL har bland annat utvecklat ett antal IT-verktyg som kommuner och landsting fritt kan använda för att utveckla sin medborgardialog. Ett av verktygen är en så kallad budgetsimulator ett pedagogiskt verktyg som kan användas för att summera ihop flera verksamhetsförslag så att det inte överstiger en viss budget. Först ut i Sverige att använda den i skarpt läge var Haninge kommun som har låtit medborgarna rösta om hur en park skulle utvecklas. Det här var oprövad mark, både processen och tekniken. Det var första gången som vi lade ut en budget på det här sättet, men vi ville prova ett nytt sätt för medborgarinflytande, säger Martin Lagnerö, sekreterare i Haninge kommuns demokratiberedning och kontaktperson för satsningen Du bestämmer Eskilsparken. Omröstning på internet Med hjälp av flygblad, annonser i dagspress, information på kommunens webbplats och en medborgarträff i Kulturhuset, uppmanades medborgarna, särskilt de som bodde nära parken, att lämna in förslag på hur en angiven totalbudget skulle användas. Runt 100 förslag lämnades in. De slogs sedan ihop till cirka 20 olika konkreta förslag. Därefter följde en röstning på Vi har lärt oss väldigt mycket om hur man kan arbeta med den här typen av dialog. Internet om det bästa förslaget med hjälp av budgetsimulatorn. Vi ordnade också en andra medborgarträff på Haninge kulturhus där det var möjligt att ställa frågor om projektet, läsa om parkförslagen och rösta på plats. På det sättet kunde de som inte har tillgång till datorer också rösta, säger Martin Lagnerö. Vid medborgarträffen stängdes röstningen och det vinnande förslaget presenterades. Cirka 250 personer hade då röstat via webben. På det stora hela är vi nöjda. Särskilt med medborgarträffarna som var välbesökta. Vi har lärt oss väldigt mycket om hur man kan arbeta med den här typen av dialog. Nu pågår en utvärdering av projektet, men tanken är att våga prova det igen, kanske under lite andra former än nu, säger Martin Lagnerö. Det vinnande förslaget var en mobil scen som kan användas i Eskilsparkens amfiteater men också på andra platser i Haninge. Scenen är lätt att transportera och sätta upp och kan utan kostnad användas av föreningar i kommunen. KORTFAKTA Med stöd av regeringen har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan 2008 drivit projektet Medborgardialog med IT-stöd. Inom ramen för projektet har SKL utvecklat ett antal IT-verktyg för medborgardialog, däribland Dialogen för diskussioner, Chatten för realtidschat, Mobil enkät som möjliggör delaktighet via sms, Budgetsimulatorn, Geopanelen för att via en GIS-karta konsultera medborgarna och E-petitioner som möjliggör för medborgarna att lämna och signera olika förslag till kommunen. Läs mer:

12 DELAKTIGHET STÄRKER DEMOKRATI Delaktighet och dialog vägledande i kommunen Det viktigaste är att föra in delaktighet i ordinarie beslutssystem. Det ger bäst effekt och skapar en tro på demokrati och tillit till samhället. Det säger Marcel Moritz, utvecklingsledare i Huddinge kommun som arbetar för att delaktighet och dialog med medborgarna ska genomsyra arbetet. ÅR 2003 påbörjades ett visionsarbete i Huddinge kommun som något år senare ledde till ett politiskt beslut om att delaktighet ska vara kommunens vision. För att få struktur i arbetet tog man fram en handbok i delaktighet. I handboken definieras vad delaktighet är. Där finns också exempel på olika metoder för att skapa dialog och delaktighet. Tre ledord; tydlighet, öppenhet och meningsfullhet, finns för arbetet. Det är viktigt att man i alla sammanhang är tydlig med syftet för delaktigheten, om medborgaren är där för att till exempel tycka till, ha en dialog eller få information. Det blir annars lätt otydligt, vilket kan skapa frustration och få folk att känna sig lurade. Människor är vettiga, förstår de frågan och känner till förutsättningarna så accepterar de dem. Sen är öppenhet också viktigt. Det kan handla om att använda ett språk som är lätt att förstå. Information är basen för all form av delaktighet, säger Marcel Moritz. Meningsfull delaktighet Frågorna som tas upp måste upplevas som meningsfulla. Det är en utmaning både för politiker och förvaltning att avgöra vilka frågor som är strategiskt viktiga att skapa extra delaktighet kring. Det handlar också om att skapa delaktighet i viktiga beslutsprocesser, det är inte helt ovanligt att särskilda projekt eller jippon skapas som inte är del i den ordinarie verksamheten, säger Marcel Moritz. Meningsfullhet handlar också om att öppna upp för delaktighet så tidigt som möjligt i en styrprocess. När Huddinge kommun nu tar fram en ny översiktsplan kommer man därför ta in invånarnas synpunkter redan vid startpunkten av processen. Att bjuda in på rätt sätt Hur många och vilka som kommer när kommunen bjuder in beror på hur man gör det, menar Marcel Moritz. Om du gör på det gammeldags sättet och sätter upp en lapp på anslagstavlan eller en annons i tidningen kommer inte så många, och framförallt får du ingen mångfald bland dem som kommer. Vi arbetar "Det är viktigt att man i alla sammanhang är tydlig med syftet för delaktigheten." mer systematiskt med att bjuda in. Det handlar mycket om att ta bort hinder och skaffa bättre smörjmedel gentemot vissa grupper som annars inte deltar i dialogmöten. En extra röd matta som måste rullas ut åt vissa håll, säger han. Ett exempel är 2009 då äldreomsorgen skulle utvecklas och vi anordnade en framtidsverkstad för att diskutera vilka aktiviteter som skulle erbjudas de äldre invånarna. Då skickade vi ut brev som bjöd in de äldre personligen. Det gjorde att inte bara de redan föreningsaktiva deltog, säger Marcel Moritz. 12

13 ANDERS WIKLUND / SCANPIX Delaktighet måste finnas med i de viktiga beslutsprocesserna, menar Marcel Moritz, utvecklingsledare i Huddinge kommun. Hur mötena går till också viktigt Ett annat exempel är barn- och utbildnings förvaltningen som bjöd in till diskussion om planering och placering av kommunens skolor för ett par år sedan. Man märkte då att föräldrar med utländsk bakgrund inte deltog. Då gjordes ett extra utskick med specifika inbjudningar på tre till fyra språk. Ett förmöte med fika anordnades med tolkar på flera språk. Även under själva mötet fanns tolkar på plats så att frågor kunde ställas även på andra språk än svenska. Resultatet blev att ett 80-tal personer kom till mötet varav personer deltog på förmötet. Marcel Moritz understryker också betydelsen av själva mötenas utformning för en god medborgardialog. Det handlar inte bara om vilka som kommer utan också om vilka som pratar. Olika människor kommer till tals om deltagarna till exempel får använda post-it-lappar eller arbeta i mindre grupper, jämfört med om allt alltid sker i stora församlingar. Vi är på väg att utveckla rutiner för detta, säger han. Frågorna som tas upp måste upplevas som meningsfulla. Det är en utmaning både för politiker och förvaltning att avgöra vilka frågor som är strategiskt viktiga. Strategi för hållbar utveckling Huddinge kommun håller nu på att ta fram en långsiktig strategi för hållbar utveckling. I strategin integreras tankarna från handboken tillsammans med bland annat jämställdhetsplan, mångfaldsplan, näringslivsprogram, folkhälsoplan och Agenda 21. Under hösten kommer medborgarna att bjudas in för att tycka till och framföra synpunkter. Resultatet kommer sedan vara underlag för politiker och tjänstemän. Under hösten 2011 beräknar Marcel Moritz att dokumentet ska finnas på plats. Förhoppningen är att delaktighet ska kunna genomsyra hela organisationen. Här är utbildning också en viktig del. Varje ny kull chefer får till exempel i sin grundutbildning lära sig om Huddinges arbete med delaktighet, säger Marcel Moritz. KORTFAKTA Regeringen har tecknat lokala utvecklingsavtal med 21 kommuner för 38 stadsdelar med ett utbrett utanförskap. Avtalen gäller för perioden och handlar om hur statliga myndig heters samverkan med kommunerna bör se ut för att minska utanförskapet i stadsdelarna. En dialog mellan boende och andra aktörer om vad som är viktiga frågor lokalt är den gemensamma grunden för det lokala utvecklingsarbetet. Kommuner med lokala utvecklingsavtal för också en dialog om samhällets värdegrund i stadsdelarna för att främja sammanhållning och integration. Läs mer under integration: 13

14 MYNDIGHETER En förutsättning för social sammanhållning är att allmänheten känner förtroende för myndigheter och att enskilda behandlas rättvist och rättssäkert. Flera myndigheter arbetar med värdegrundsarbete på olika sätt. Inom rättsväsendet på Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och ute på domstolarna bedrivs ett aktivt arbete kring bemötandefrågor. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap arbetar också med förtroendefrågor genom att tillsammans med representanter från olika delar av befolkningen, räddningstjänst, närpolis med flera, utveckla metoder för möten och dialoger.

15 Gunnel Wennberg, chef vid Hovrätten för Västra Sverige, arbetar med brukardialoger för att öka förtroendet för domstolen. på vem som är nämndeman, protokollförare och juristdomare, är några exempel på enkla åtgärder som visat sig ha effekt, berättar Gunnel Wennberg. BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX Dialog höjer förtroendet för Hovrätten för Västra Sverige Att lyssna till brukarnas synpunkter är förtroendeskapande och ökar vår kvalitet. Dessutom fördjupas personalens kunskap och engagemang. Det säger Gunnel Wennberg, chef för Hovrätten för Västra Sverige, som har arbetat med brukardialoger sedan Nyligen vann domstolen Klarspråkskristallen för sitt arbete med att göra domar begripliga. UTREDNINGEN Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag visar att god kommunikation mellan domstolar och medborgare är centralt för medborgarnas förtroende. Enligt utredningen är bemötande av parter och bevispersoner viktigt och en slutsats var att Sveriges domstolar måste arbeta kontinuerligt för att förbättra sin kommunikation. Hovrätten för Västra Sverige är en av de domstolar som har kommit långt i sitt arbete. År 2006 ägde den första brukar - dialogen rum. Väl förberedda djup inter - vjuer genomfördes med olika parter. Väldigt intressanta synpunkter kom fram, det var mycket som kunde bli bättre. Det blev också en stark spinoff-effekt genom att vår egen personal genomförde intervjuerna. Det gav både fördjupad kunskap och ett ökat engagemang. Personalen glömmer inte det som kom fram i intervjuerna och det blev tillfälle att tänka igenom vårt uppdrag att vi är en serviceorganisation och att vi måste ta hand om allmänheten på ett bra sätt, berättar Gunnel Wennberg. Bättre information och service Resultaten av den första intervjuundersökningen ledde till en rad konkreta åtgärder för att höja kvaliteten i hovrättens information, service och bemötande av brukarna. Bättre kallelser och information om hur en rättegång går till, tydlig skyltning utanför och i hovrättens lokaler, presentation av rättens ledamöter och vilka roller de har, är några exempel. Om vittnen känner sig trygga så gör de en bättre insats i domstolen. Många är oroliga inför en rättegång. En bild av hur rättegångssalen ser ut i väntrummet utanför, som man i lugn och ro kan titta på, informationsblad om hur en rättegång går till och skyltar Klarspråkskristall för begriplighet När den första brukardialogen följdes upp med nya djupintervjuer 2008 visade det sig att åtgärderna hade haft effekt och svaren blev betydligt mer positiva. Det var inte längre svar som jag begrep inget. Det kan vara en svår situation att delta i en rättegång och då är det viktigt med bra information både inför, under och efter rättegången. Det höjer förtroendet för vår verksamhet och ökar kvaliteten i domarna, slår Gunnel Wennberg fast. Ett tydligt bevis på ett lyckat kvalitets arbete är att hovrätten fick Klarspråkskristallen 2010 för en enkel och begriplig offentlig svenska. Det är första gången som en domstol fått priset. "Om vittnen känner sig trygga så gör de en bättre insats i domstolen." Domar och beslut är de viktigaste dokumenten som vi i domstolarna skriver och det är självklart att de ska kunna läsas och vara begripliga för parterna och för allmänheten, säger Gunnel Wennberg. KORTFAKTA Som en följd av utredningen Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106), fick Domstolsverket ett regeringsuppdrag 2009 att stödja och hålla samman domstolarnas arbete med strategier för bemötande, utformning av domar och mediekontakter. Uppdraget ska redovisas i december Läs mer: