om Ha n te dl m edn ad i a n g g ar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "om Ha n te dl m edn ad i a n g g ar"

Transkript

1 Handledning om temadagar

2 Välkommen till temadagen! Inför och efter skolvalen är det vanligt med aktiviteter som handlar om politik, demokrati eller mänskliga rättigheter. Några exempel på aktiviteter kan vara föreläsningar, debatter och workshops, men även särskild undervisning i politik. Först och främst kan det vara bra att koncentrera sig på dessa aktiviteter, särskilt om det är kort tid kvar till skolvalet, men vill man göra något mer är temadagar en bra idé. I den här handledningen ger vi tips och råd till dig som vill arrangera en temadag inför skolvalet. Vid vår rundringning inför skolvalet kommer vi också att kunna svara på frågor. På de skolor där elevkåren eller elevrådet är medlemmar i Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO kan elevkåren eller elevrådet även få stöd av hjälp av organisationens verksamhetsutvecklare, som finns över hela landet. Kontaktuppgifter till en verksamhetsutvecklare i ditt län hittar du på Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen att höra av dig till oss via eller telefon Lycka till med temadagen! Mattias Hallberg Projektledare Skolval 2010

3 Arrangera en temadag! Vad är en temadag? En temadag är en dag i skolan då allting i skolan kretsar kring ett visst tema. På en temadag kan hela skolan eller enbart vissa årskurser eller vissa program medverka. Oftast är temadagen en heldag, men en temadag kan också med fördel vara en halvdag, eller rent av en vecka eller en kväll. Exempel på inslag i en temadag är föreläsningar, utställningar och workshops. Man kan också ha debatter och så kallade hearings, utfrågning av en eller flera politiker inför publik. När är det bäst att arrangera temadagen? Ju närmare skolvalet som temadagen arrangeras, desto bättre. Det ökar intresset för skolvalet och gör att eleverna har diskussionerna färskt i minnet när det blir dags att rösta. Eftersom skolvalet arrangeras i anslutning till riksdagsvalet är ju dessutom politik högaktuellt överallt i samhället, och temadagen blir på så vis ännu mer intressant. Vi föreslår att ni planerar in temadagen under maj, andra delen av augusti eller första delen av september. Kom ihåg att många politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund är upptagna de sista veckorna innan valet, så var ute i god tid när ni bokar in dem! Vem bör arrangera temadagen? På de flesta skolor brukar det vara elevkåren, en eller flera skolföreningar eller en skoltidning som arrangerar temadagen, antingen själva eller i samarbete med exempelvis lärare. Enskilda elever kan även anordna aktiviteter som ett projektarbete eller genom ett utskott eller en kommitté på skolan. På en del skolor är temadagen mer en del av undervisningen och arrangeras enbart av lärare. Lärare kan anordna aktiviteter genom sin institution eller sitt arbetslag, antingen tillsammans med andra samhällslärare eller tillsammans med andra lärare på skolan. På gymnasiet kan temadagar arrangeras av elever, medan det på högstadiet ofta är en bra idé om temadagar arrangeras av elever och lärare tillsammans. Workshops Ordet workshop skulle kunna översättas till experimentverkstad: det är ett seminarium eller ett möte där syftet inte i första hand är att komma fram till en färdig slutsats. I en workshop är alla aktiva det handlar inte om att någon berättar och andra lyssnar, utan om att man tillsammans arbetar, diskuterar och prövar sig fram. Ofta kombineras praktiska övningar och samtal, och många gånger är syftet med en workshop kreativt: att sätta igång nya tankar, vända på invanda föreställningar eller föda idéer. För att ordna en workshop kan man bjuda in personer från intressanta organisationer, som kan hålla workshops på ämnen som anknyter till temat.

4 1. Välj ett tema Innan ni sätter igång måste ni naturligtvis bestämma vilket tema ni vill ha på temadagen. Om ni gör det tidigt blir det av förklarliga skäl enklare att sälja in temadagen till elever och lärare, och betydligt enklare att bestämma vilka föreläsare eller workshopsledare som bör bjudas in. Ett naturligt tema inför eller efter skolval är naturligtvis politik, men även demokrati eller mänskliga rättigheter kan vara lämpliga teman. Ni kan också anordna en temadag om ett särskilt område, som miljö, integration, utrikespolitik eller annan internationell politik. 5. Få fram pengar Ni kan naturligtvis göra en temadag helt gratis, men oftast är det enklare att göra en temadag bra om ni har pengar. Föreläsare kostar pengar i de flesta av fallen och det kan hända att utomstående organisationer även vill ha ett arvode, även om de brukar ställa upp gratis, eftersom de vill nå ut med sin organisations agenda. Inför och under temadagen vill man kanske också göra något extra, för att skapa känslan av det är något särskilt som händer, och det kan kosta pengar. Hör efter om skolan kan bidra med pengar, prata med elevkåren på skolan och försök hitta sponsorer. 9. Förbered inramningen Vill man göra temadagen riktigt lyckad ska man alltid anstränga sig för att förbereda mottagandet under temadagen. Vad är det första som händer när eleverna kommer till skolan på temadagen? Vad är det första de ser? Har ni fått en mindre budget är det inte alls en dum idé att exempelvis inreda skolan annorlunda eller att göra något särskilt av de platser där folk går in i skolan. För att temadagen ska se proffsig ut är det så klart också viktigt att scheman sitter uppe överallt och kanske också att all information är layoutad på ett sammanhållet sätt. På skolor där man genomfört temadagar riktigt skickligt har hela temadagen en egen grafisk profil, med särskilda färger och typsnitt som används på alla affischer och material. Om det finns resurser till det kan man också trycka upp särskilda t-tröjor till dem som är funktionärer under temadagen. Man kan också ha särskild mat i matsalen eller bjuda alla som kommer in i skolan på något gott. Om man har utställningar eller andra aktiviteter som inte är tidsbegränsade är ett tips att kopiera skolans planskiss och rita ut var aktiviteterna pågår. På så vis blir temadagen ett smörgåsbord för eleverna. Det kan dessutom bli riktigt snyggt om man färgkodar kartan väl. 2. Bestäm ett datum Viktigast inför en temadag är att så tidigt som möjligt bestämma ett datum. Utan ett datum är det mer eller mindre omöjligt att planera temadagen och det kan vara bra att tänka på att ett datum behöver sättas tidigare än vad man tror på många skolor kan hösten eller våren redan vara uppbokad. Får man med sig sin rektor på saken kan det dock vara enklare att ändra om i schemat, särskilt om det är inför ett nytt läsår. 6. Planera schemat Kom ihåg att börja planera så tidigt ni bara kan. Första steget är alltid att lägga upp ett koncept, alltså hur ni ska kombinera föreläsningar, debatter, workshops och diskussioner under dagen och att sätta in det i ett preliminärt tidsschema. I det här läget är det bra att bestämma hur långa olika pass ska vara. Ungefär minuter är lagom för en föreläsning och minuter för en workshop. Det är också bra att tidigt bestämma om klasser ska blandas eller när olika grupper ska äta lunch, vilket ibland kan vara det svåraste att få ihop på skolan. Det är ofta bra att spara det roligaste till sist, på så vis kommer fler eleverna att ta med sig positiva associationer från temadagen. Det får också eleverna att stanna kvar i skolan hela dagen. Något som brukar gå hem bra är ett quiz där frågorna har samma tema som dagen, självklart med fina priser till vinnarlaget. 10. Informera media Media, TV och radio kommer att vara intresserade av det ni gör när ni ordnar skolvalet, både av själva valet och av aktiviteterna före och efter, till exempel temadagen. Uppmärksamma media på att ni ordnar skolval på er skola och bjud in dem till temadagen, Kontakta lokaltidningen i er stad eller ert län. Sveriges Radio, SVT och TV4 har även lokala radiostationer respektive lokala tevekanaler hör av er till dem också! Ni kan ringa, e-posta eller skicka ett pressmeddelande. Ett bra pressmeddelande har en intresseväckande rubrik och en kort och slagkraftig text som beskriver tydligt och inspirerande vad det är ni ska göra. Glöm inte att bifoga kontaktuppgifter! Temadag i tio steg! 3. Boka lokaler Efter att ni har bokat ett datum gäller det att så snabbt som möjligt boka lokaler. Allra viktigast är att lägga beslag på aulan under hela temadagen, eftersom ni säkert kommer att vilja ha någon form av föreläsningar. Om ni har fler större salar, exempelvis klassrum med 50 platser eller fler är det viktigt att även boka dessa. Kom även ihåg att boka ett antal klassrum. Om hela skolan ska delta i temadagen är det naturligtvis enklare att få lokaler. 7. Boka in föreläsare och organisationer Efter att ni är klara med ett schema gäller det att fylla det. Håll gärna ett möte och få fram så många idéer som möjligt. Be alla som är med på temadagen att kolla runt på nätet efter idéer eller efter olika personer som kan medverka under temadagen. Ju fler idéer ni har desto större chans att temadagen blir bra. Titta gärna igenom tipsen på föreläsare och organisationer i slutet av handledningen. Ring alla ni vill boka in så snart ni kan vänta aldrig med att ringa och räkna aldrig med att någon kan innan ni har kontaktat personen. Kom också ihåg att ge riktigt bra instruktioner för vad ni förväntar er av föreläsaren. Skriv ned åtminstone fem punkter som ni vill att personen ska ta upp och kolla gärna upp föreläsaren innan ni bokar dem, kanske rentav med någon eller några som har hört föreläsaren förut, så att ni vet att föreläsaren verkligen är bra. Har ni specifika önskemål vilket ni borde ha så är det bara positivt för föreläsaren som självklart har som främsta mål att ni och publiken ska vara nöjda med föreläsningen. Ställ höga krav så får ni stor utdelning. Kolla också upp vilken teknisk utrustning som behövs. En del föreläsare behöver exempelvis inte enbart projektorer utan även ljud, om de ska visa film eller spela upp musik. På samma sätt som med föreläsarna är det lika viktigt att förbereda eventuella lärare som kommer att delta under temadagen. Ju bättre förberedda alla är, desto bättre kommer arrangemanget att bli. 4. Nå ut med information till elever och lärare Hemligheten bakom en lyckad temadag är att nå ut med så mycket information till elever och lärare som möjligt. Om alla elever och lärare i god tid vet vad som väntar är chansen större att de uppskattar temadagen och gör något roligt av den. Informera i skoltidningen, genom skolans veckobrev, genom att gå runt i klasserna eller genom att besöka lärarnas veckomöte. Informera i skoltidningen, genom skolans veckobrev, genom att gå runt i klasserna eller genom att besöka lärarnas veckomöte. Glöm dessutom inte bort att informera om de mest grundläggande sakerna, till exempel vilka som arrangerar temadagen och varför ni gör det. Prata med så många ni kan. 8. Marknadsför och kommunicera temadagen Förutom att nå ut med ren information där man svarar på frågorna vad, hur, när, vem, var och varför är det också viktigt att marknadsföra och kommunicera temadagen. Lyckas man riktigt bra med det kan man skapa en speciell känsla inför temadagen, som genomsyrar allt som händer på temadagen, både inför och under dagen. Med högre förhoppningar, exempelvis genom att särskilt intressanta och spännande föreläsare eller workshops lyfts fram, så höjs också alla deltagares ambitioner att komma och sätta sin egen prägel på dagen. En temadag kan öka intresset för skolvalet markant och därför är det viktigt att man också marknadsför skolvalet i anslutning till temadagen.

5 Ett exempel på schema Föreläsning i aulan De som har anordnat temadagen hälsar välkomna i aulan, går igenom schemat och välkomnar den första föreläsaren. Alla elever deltar Valbara workshops och föreläsningar Ett antal organisationer har bjudits in för att ha workshops i klasserna. Det hålls också minst en större föreläsning i aulan. Alla elever får välja vad de är mest intresserade av och gå på dessa aktiviteter individuellt Lunch Lunchen börjar olika tidigt för att hela skolan ska hinna äta, exempelvis så att det är möjligt att äta efter en workshop och sedan gå på ytterligare en efter lunchen medan andra äter Diskussioner i klasserna I början av eftermiddagen kan det vara bra att ha diskussioner i klasserna, antingen genom att blanda olika grupper av elever eller genom att låta alla elever vara i sina klasser. Innan diskussionerna har arrangörerna skrivit ned bra diskussionsfrågor eller värderingsövningar, som den elev eller den lärare som leder diskussionen kan använda sig av Föreläsning eller debatt i aulan Avsluta med att samla alla elever i aulan igen och ha en sista föreläsning eller debatt. En debatt fungerar särskilt bra att ha som avslutande moment. Kom ihåg att tacka alla för deras medverkan under dagen och försök att knyta ihop säcken genom att anknyta till det som dagen har handlat om. Temadagens upplägg En temadag kan se ut på precis det sätt man vill. Ett vanligt upplägg är att man inleder med en gemensam föreläsning och efter det har flera workshops eller kurspass som eleverna kan välja bland, gärna med så många inbjudna gäster som möjligt. Om temadagen är en heldag brukar man följa upp med diskussioner i klasserna efter lunch och kanske avsluta hela temadagen med någon form av arrangemang oftast en debatt, om temadagen har berört politiska frågor. Om temadagen är en temavecka är ett lämpligt upplägg att ha föreläsningar och workshops på en viss tid under hela veckan. Kanske arrangeras en föreläsning mellan kl och varje dag, följt av ett antal workshops att välja bland mellan kl och och så fortsätter det så under hela veckan. Fördelen med att sprida ut temadagen under en hel vecka är naturligtvis att skapa ett längre projekt, samtidigt som en temadag kan bli mer fokuserad. Klasser, årskurser, program Under en temadag kan man låta alla klasser göra saker tillsammans, exempelvis gå på samma workshops eller ha diskussioner gemensamt i klassen. Fördelen med det är att alla känner varandra och är lugna och trygga med att diskutera tillsammans eller kanske ta plats på en workshops. Nackdelen är att diskussionerna kan bli förutsägbara om alla redan känner varandra och har diskuterat frågorna tidigare. Vill man göra på ett annat sätt kan man fundera över möjligheten att blanda klasser, över årskurser eller över program. Fördelen med det är att nya diskussioner och kontakter kan skapas, vilket även kan få effekt både senare under temadagen och efter temadagens slut. Nackdelen är att diskussionerna kan bli mindre livliga om folk inte känner varandra sedan tidigare. En bra kompromiss kan vara att sätta ihop grupper där elever kanske kommer från tre olika klasser eller att inte blanda både program och årskurser samtidigt.

6 Kontaktuppgifter till politiska partier, ungdomsförbund och andra organisationer Politiska partier Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de Gröna Sverigedemokraterna Partipolitiska ungdomsförbund Nästan alla politiska partier har ett ungdomsförbund knutet till sig. Ungdomsförbunden tar oftast hand om skolpresentationer och auladebatter när det är valrörelse. Det brukar också finnas lokalavdelningar i de flesta större städer. Moderata Ungdomsförbundet Liberala Ungdomsförbundet Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Kristdemokratiska ungdomsförbundet Grön Ungdom Centerpartiets Ungdomsförbund Ung vänster Sverigedemokraternas Ungdomsförbund Andra ungdoms- och intresseorganisationer Ung Media Sverige är en intresseorganisation för skol- och ungdomsmedia som bevakar, uppmuntrar och bidrar till ökad medieproduktion bland unga i hela landet. Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är en partipolitisk och religiöst obunden ungdomsorganisation, och har som främsta syfte att stödja ungdomars engagemang mot rasism och främlingsfientlighet. Jagvillhabostad.nu är ett partipolitiskt obundet nätverk för unga bostadssökande som tröttnat på bostadsbristen och vill göra något åt den. jagvillhabostad.nu Rädda barnens ungdomsförbund arbetar för att det som står i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ska bli verklighet. Röda Korset är en världsomspännande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Deras mål är att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. Adressen är till Röda korsets ungdomsförbund. RFSL Ungdom är ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell intresseorganisation med målsättningen att förändra samhället så att ungdomar med rörelsehinder får samma rättigheter som alla andra. Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är en ungdomsorganisation som arbetar för en helnykter livsstil. Vi unga är en barn- och ungdomsorganisation. Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Sveriges Unga Muslimer är en intresseorganisation för muslimer i Sverige. Utrikespolitiska förbundet Sverige är de utrikespolitiska föreningarnas samarbetsorgan i Sverige. De har ofta bra koll på intressanta föreläsare om internationella frågor. Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Greenpeace är en oberoende organisation som agerar för att förändra attityder och beteenden, skydda och bevara miljön och verka för fred. Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Universitet och högskolor Vid universitet och högskolor brukar det alltid finnas massvis med intressanta föreläsare. Om ni vet vad ni är ute efter kan ni ringa direkt till närmsta lärosäte. Adresser till alla universitet och högskolor finns på Högskoleverkets hemsida.

7

Vänliga Hälsningar, Mattias Hallberg Ordförande Sveriges Elevkårer

Vänliga Hälsningar, Mattias Hallberg Ordförande Sveriges Elevkårer FÖR ARRANGÖRER VÄLKOMMEN Det här materialet vänder sig till dig som är arrangör för Skolval 2014 på din skola. Som arrangör har du tagit på dig ett viktigt och roligt uppdrag. Du ska inte bara arrangera

Läs mer

Handledning för arrangörer

Handledning för arrangörer Handledning för arrangörer Välkommen till Skolval 2010! Nu gäller det! När du får den här handledningen kan det vara alltifrån ett halvår till en månad kvar till skolvalet på din skola. Du som är arrangör

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Börja gärna med att läsa dokumentet med vanliga frågor från media och allmänhet. Där finns en beskrivning av vad skolvalen är och om Skolval 2010 som

Läs mer

360 000 elever tar ställning. Kom med ni också i Skolval 2010!

360 000 elever tar ställning. Kom med ni också i Skolval 2010! 360 000 elever tar ställning Kom med ni också i Skolval 2010! 1 200 skolor runt om i Sverige arrangerar skolval. Naturligtvis borde även din skola vara med! Ansvariga myndigheter: Ansvariga organisationer:

Läs mer

Vanliga frågor från media och allmänheten

Vanliga frågor från media och allmänheten Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar

Läs mer

Vanliga frågor från arrangörer och kontrollanter

Vanliga frågor från arrangörer och kontrollanter Vanliga frågor från arrangörer och kontrollanter I detta dokument finns de vanligaste frågorna från arrangörer och kontrollanter för Skolval 2010. En arrangör är den som arrangerar skolvalet på skolan

Läs mer

AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE

AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE I ÅR KOMMER 1 500 SKOLOR RUNT OM I SVERIGE ARRANGERA SKOLVAL 2014. KLART ATT DIN SKOLA OCKSÅ SKA VARA MED!

Läs mer

Vanliga frågor från politiska partier, partipolitiska. och övriga ungdomsorganisationer

Vanliga frågor från politiska partier, partipolitiska. och övriga ungdomsorganisationer Vanliga frågor från politiska partier, partipolitiska ungdomsförbund och övriga ungdomsorganisationer Vilken roll har politiska partier i Skolval 2010? I skolvalet kommer de partier som är möjliga att

Läs mer

ARRANGÖRENS LILLA LATHUND

ARRANGÖRENS LILLA LATHUND ARRANGÖRENS LILLA LATHUND Handledning för kontrollanter 1 INNEHÅLL SÅ HÄR GÅR DET TILL 4 SKAPA SOCIALT ENGAGEMANG 6 NÅGRA SNABBA 8 CHECKLISTA 11 Om du behöver mer hjälp, stöd eller råd är du välkommen

Läs mer

Handledning för arrangörer. Handledning för arrangörer 1

Handledning för arrangörer. Handledning för arrangörer 1 Handledning för arrangörer Handledning för arrangörer 1 Innehåll arrangera operation dagsverke 5 innan du börjar 9 bilda en operation dagsverke-grupp 10 Mall för tidsplanering 11 praktiskt 13 aktiviteter

Läs mer

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se.

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se. FÖR KONTROLLANTER VÄLKOMMEN! Du som läser det här är antagligen utsedd som kontrollant för Skolval 2014. Kanske är du elev, kanske förälder eller lärare. Oavsett har du en viktig uppgift i att se till

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober

En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober Barnkonventionens 54 artiklar slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Så snart man gör något som på något sätt berör barn,

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Var med och sätt färg på Luleå!

Var med och sätt färg på Luleå! Volontärinformation RFSL RFSL arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner, samt andra personer med queera uttryck och identiteter, ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen: HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

HANDLEDNING FÖR ARRANGÖRER

HANDLEDNING FÖR ARRANGÖRER HANDLEDNING FÖR ARRANGÖRER Handledning för arrangörer 1 INNEHÅLL ETT LYCKAT OPERATION 5 DAGSVERKE I TOLV STEG BILDA EN OPERATION 8 DAGSVERKE-GRUPP CHECKLISTA FÖR ARRANGÖRER 9 PRAKTISKA MÅSTEN 11 AKTIVITETER

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Arrangera i Glashuset 2014

Arrangera i Glashuset 2014 Arrangera i Glashuset 2014 Information för dig som vill eller ska arrangera aktiviteter i Glashuset. Glashusets mått Yta: 30m 2 (5,5 x 5,5 m) Fönster: 29 (1,28 x 2,63 m) Målet med Umeå2014 Kulturhuvudstadsåret

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSEN Barn- och ungdomsorganisationer 2014 Organisation Ort Medlemmar Föreningar Statsbidrag Lokalt bidrag

UNGDOMSSTYRELSEN Barn- och ungdomsorganisationer 2014 Organisation Ort Medlemmar Föreningar Statsbidrag Lokalt bidrag Albakos Ungdomscenter HÄSSLEHOLM 1 552 17 421 954 846 084 Assyriska Ungdomsförbundet i Sverige (AUF) SÖDERTÄLJE 2 642 20 456 833 916 022 ATR UNG VÄSTERÅS 3 447 34 503 229 1 009 053 BEMUF (Bosnien-Hercegovinas

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 Drömdeg innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 inledning Det ska vara roligt att genomföra ett projekt! Att göra förarbete med

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det.

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det. Första gången ni spelar Idéspelet Här är en kortfattad vägledning för dig som ansvarar för den allra första spelomgången med idéspelet i er organisation. Börja med att läsa Quickstarten och därefter denna.

Läs mer

Det är dags att arrangera skolval på din skola. Att du fått det här

Det är dags att arrangera skolval på din skola. Att du fått det här Instruktioner för valets genomförande Det är dags att arrangera skolval på din skola. Att du fått det här häftet innebär att du, eller någon annan på din skola, anmält ert deltagande till Skolval 2010.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014. Utrikespolitiska Föreningen Göteborg

VERKSAMHETSPLAN 2014. Utrikespolitiska Föreningen Göteborg VERKSAMHETSPLAN 2014 Göteborg INNEHÅLL Ett av Göteborgs främsta forum för utrikespolitiska frågor Utblick Medlemmar Externa relationer Ekonomi Kommunikation Utrikespolitiska Förbundet Sverige ETT AV GÖTEBORGS

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Riksdagsvalet 2014 på karta

Riksdagsvalet 2014 på karta Riksdagsvalet 2014 på karta Valdeltagande i procent av röstberättigade 88,0-92,9 86,3-88,0 84,7-86,3 82,2-84,7 70,3-82,2 Nu följer bilder över valresultatet för samtliga riksdagspartier och FI redovisade

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET Vanlig verksamhet Hellre kvalitet än kvantitet Interna utbildningar Samarbeten med andra organisationer Bilagor - förteckning 3-1 3-2 3-2 3-3 3-4 Handbok

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning

Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning Val 2014 Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning För dig som dörrknackningsledare/ ansvarig för samtalskampanjen 2 (9) Din insats är viktig Samtal med människor vid dörren är den

Läs mer

INBJUDAN TILL BRANSCHDAGEN 10 FEBRUARI 2016

INBJUDAN TILL BRANSCHDAGEN 10 FEBRUARI 2016 INBJUDAN TILL BRANSCHDAGEN 10 FEBRUARI 2016 Företagens stora chans att träffa studenter som snart ska ut i arbetslivet men även knyta kontakter med andra företag inom samma bransch. INFORMATION OM BRANSCHDAGEN

Läs mer

Temavecka det mångkulturella samhället

Temavecka det mångkulturella samhället Temavecka det mångkulturella samhället Temasida Temavecka Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra en temavecka med hjälp av vår temasida om det

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

DEMOKRATINATTA. Hur gick det? DEMOKRATINATTA Tänk dig en eftermiddag/kväll med många spännande föreläsningar, möten och workshops. Tänk dig att få ställa politikerna mot väggen och berätta om vad just DU tycker ska bli bättre i Borås.

Läs mer

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan.

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Plattform... 4 Text... 4 Ljud... 4 Musik... 4 Symboler... 4 Utrustning... 4 Tidsförlopp...

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS Hösten 2013 Du är en del av världens största mänskliga skyddsnät ta chansen att bli utbildad! Information Utbildningarna är avsedda för kompetensutvecklingen för

Läs mer

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Dilemman och utmaningar Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Offentlighetens dilemma Fall 1: SDU på besök i skolan. Tisdagen den 25 mars 2014 blockerade en grupp elever vid Globala gymnasiet i

Läs mer

Förslag på Verksamhetsplan 13/14

Förslag på Verksamhetsplan 13/14 Förslag på Verksamhetsplan 13/14 Styrelsen Styrelsen åläggs att i början av terminen ha ett gemensamt planeringsmöte inför verksamhetsåret. Motivering: Detta är ett bra sätt för de nya styrelsemedlemmarna

Läs mer

Redo att leda. ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna

Redo att leda. ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna Redo att leda ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna Kvinna, scout & ledare? Missa inte chansen att delta i Scouternas nystartade nätverk för kvinnliga ledare. Nätverket Redo Att Leda erbjuder

Läs mer

SIGTUNA GAMMAL KOMMUN, UNG ATTITYD Bakgrund:

SIGTUNA GAMMAL KOMMUN, UNG ATTITYD Bakgrund: Kampanjplan: SIGTUNA GAMMAL KOMMUN, UNG ATTITYD Bakgrund: Vi är en projektgrupp anställd av kommunen för att få ungdomar i Sigtuna kommun att engagera sig i Sigtunas politik samt öka röstdeltagandet bland

Läs mer

KAMPANJBOK. -Var med i Sveriges största samtalskampanj.

KAMPANJBOK. -Var med i Sveriges största samtalskampanj. KAMPANJBOK -Var med i Sveriges största samtalskampanj. Jag vet att Sverige kan vara möjligheternas land för alla. Men då måste jobben sättas först och vi måste investera i infrastruktur, klimatomställning

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

VARFÖR VIT JUL? Diskutera

VARFÖR VIT JUL? Diskutera ARRANGERA VIT JUL VARFÖR VIT JUL? När samhället stänger ned, när lamporna på fritidsgården släcks och när vaktmästaren låser porten till skolan och går på julledighet då finns vi där. Och gör julen till

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet Arbetsmarknadsenheten EventPortfölj

Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet Arbetsmarknadsenheten EventPortfölj Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet Välkommen till Teknologkårens arbetsmarknadsenhet. Vi jobbar med mötet mellan studenter och företag genom dels vår arbetsmarknadsvecka, LARV, och dels olika

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 Hjälp andra att PRATA OM ER En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 VAD VILL DU UPPNÅ MED DIN KOMMUNIKATION? PÅVERKANSTRAPPAN: Kunskap Intresse Beslut Handling ( Komma tillbaka) Vad vill du ska hända? Människor

Läs mer

Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande Bemötande/att mötas

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

Arrangera i Glashuset 2014

Arrangera i Glashuset 2014 Arrangera i Glashuset 2014 Information för dig som vill eller ska arrangera aktiviteter i Glashuset. Glashusets mått Yta: 30m2 (5,5 x 5,5 m) Fönster: 29 (1,28 x 2,63 m) Målet med Umeå2014 Kulturhuvudstadsåret

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Örebro län Keep my earth clean Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Framtidsveckan startade i Söderhamn 2009 och har spridit sig över hela landet. Under vecka 40 visas ett smörgåsbord av spännande,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer