Handledning för arrangörer

Transkript

1 Handledning för arrangörer

2 Välkommen till Skolval 2010! Nu gäller det! När du får den här handledningen kan det vara alltifrån ett halvår till en månad kvar till skolvalet på din skola. Du som är arrangör för valet har ansvar för att anordna själva valet, men också för att arrangera aktiviteter före och efter valet. Ta vara på den möjligheten. Ett väl genomfört skolval blir ännu bättre med debatter, föreläsningar och temadagar, och med politik på schemat. För att du ska veta exakt hur valet går till finns broschyren Instruktioner för valets genomförande, som du också ska ha fått ihop med denna handledning. För den på din skola som är kontrollant och alltså ska kontrollera att allt går rätt till och ha hand om räkning och inrapportering av röster finns också en handledning. Om du saknar någon handledning det finns en för lärare, en för moderatorer och en om temadagar också så gå in på skolval2010.se. På hemsidan finns alla material att ladda ned. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss via eller Lycka till med skolvalet på din skola! Mattias Hallberg Projektledare Skolval 2010

3 1Skolval är ett sätt att visa vad man tycker 2Skolval är inte ett riktigt val 3Skolval är inte en del av en lektion Skolval 2010:s fem principer Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola, av elever eller av elever och lärare tillsammans, och där elever röstar. Men vad innebär skolvalet egentligen och vad är skolvalet inte? Det här är Skolval 2010:s fem principer. Har du någon gång gått i en demonstration eller skrivit under en namninsamling? Kanske gått med i en Facebook-grupp? Eller hejat på någon i en partiledardebatt på TV? Tanken bakom ett skolval är den samma: att visa vad man tycker. Ett skolval är inget mer än ett val, där elever tar ställning genom att rösta på ett parti i skolvalet. Efter att alla röstat sammanställs rösterna och resultatet presenteras för alla på skolan. I Skolval 2010 beräknas elever delta. Hur många blir det på din skola? 4Skolval är ett tillfälle att diskutera politik Naturligtvis är inte skolvalet ett riktigt val, som riksdags-, landstings- och kommunalvalet eller valet till Europaparlamentet. I gymnasiet har ungefär en fjärdedel av alla elever rösträtt till riksdags-, landstings- och kommunalvalet som äger rum 19 september. Anledningen till att man arrangerar ett skolval som om det vore ett riksdagsval är så klart att det är ett smart sätt att få människor att ta ställning. Men det gör det också möjligt att jämföra resultatet med skolvalet med resultatet i riksdagsvalet. För att ingen ska kunna fuska har man liknande regler som i det riktiga valet. 5Skolval är roligt En del lärare menar att ett skolval är en del av en lektion eller av undervisningen. Det både stämmer och stämmer inte. Själva valet kan så klart arrangeras under en lektion och klassen kanske går och röstar tillsammans under en lektion, men skolvalet är inte en del av undervisningen, eftersom det är ett tillfälle då elever tar ställning och själva bestämmer om de vill vara med eller inte. Hade vi inte gillat politik så mycket hade vi så klart aldrig arrangerat Skolval Förhoppningsvis gillar du politik också. Det är roligt med partiledardebatter på TV, att debattera och diskutera, eller lyssna på intressanta föreläsare på en temadag. Ett skolval är inte bara själva valet utan lika mycket aktiviteterna före och efter. Med föreläsningar, debatter och temadagar blir skolorna en annorlunda plats veckan innan valet, med diskussion och debatt i korridorerna och politik på schemat. Vi hade naturligtvis heller aldrig anordnat Skolval 2010 om vi inte tyckt att skolval är roligt. Det är roligt att styra upp ett val i skolan, roligt att se vilka åsikter andra på skolan har och roligt att ordna temadagar och debatter. För många elevkårer, skolföreningar och skoltidningar är skolvalet ett startskott för att göra fler saker för eleverna och få fler medlemmar. Om du har en elevkår på skolan så använd skolvalet för att nå ut till och dra med dig fler elever både de som redan är intresserade av politik och de som inte är det.

4 skolval2010.se På vår hemsida kan du läsa mer om Skolval 2010, rapportera in valresultatet, få svar på vanliga frågor, ladda ned alla handledningar, ta del av nyheter och läsa mer om de tre olika turnéer som finns inom ramen för Skolval Frågor? Om du skickar ett e-postmeddelande till skolval2010.se eller slår en signal på så svarar vi direkt. Vi finns också på Facebook och Twitter och vill du skicka ett SMS kan du göra det på eller för den delen faxa till oss på Anmäl er till Skolval 2010! Om du får den här handledningen och din skola inte ännu har anmält sig kan ni göra det direkt på skolval2010.se. Uppmana gärna kompisar på andra skolor att anmäla sin skola! Vi tar emot anmälningar fram till 1 september. Valsedlar I samarbete med Valmyndigheten kommer valsedlar att tryckas upp och skickas ut till alla skolor som deltar i Skolval Om din skola anmält sig kommer ni automatiskt att få valsedlar från 1 augusti. Valresultatet För alla kontrollanter för skolvalet gäller det att räkna och rapportera rösterna via skolval2010.se, så snart som möjligt efter valet. 17 september är sista dag att rapportera in om man vill komma med i resultatet som släpps i media när vallokalerna till riksdagsvalet har stängt. Handledningar Handledningen du håller i din hand är en av fem handledningar inom ramen för Skolval Förutom handledningen för arrangörer finns också handledningar för kontrollanter, moderatorer, lärare och om temadagar. Dessutom finns ett häfte med instruktioner för valets genomförande. Informations- och utbildningsturné Mellan 1 maj och 1 juni hålls ett tjugotal informations- och utbildningsträffar ute i landet. Om du kommer på dem kommer du att få all information du behöver om Skolval 2010 och dessutom få en kortare utbildning i hur du kan anordna ett så bra skolval som möjligt på din skola. Föreläsningsturné Mellan 1 maj och 1 juni, och mellan 16 augusti och 16 september, anordnar vi en föreläsningsturné runt om i hela Sverige. Föreläsningarna handlar om hur man kan påverka sin kommun eller sin skola. Om du anordnar en temadag passar föreläsningarna särskilt bra att hyra in! Rundringning Från 1 maj och framåt kommer vi att ringa runt till alla arrangörer och kontrollanter för skolvalen ute på skolorna, till alla som har angett sina kontaktuppgifter vid anmälan. Samtalet tar cirka minuter och informerar om vad som gäller inför skolvalen. Skolval 2010 i media Runt om i landet, i tidningar, radio och TV kommer skolvalet att lyftas upp. Vi försöker att se till att så många journalister som möjligt bevakar skolvalen och skriver om dem. Från projektets sida ställer vi upp på intervjuer och informerar om Skolval 2010, för att skolvalen ska få så stor spridning som möjligt. Politiska partier Skolvalet blir både bättre och roligare om man kan träffa politiker och diskutera och ställa frågor. För att se till att så många föreläsningar och debatter som möjligt hålls ute på skolorna har vi kontinuerlig kontakt med partipolitiska ungdomsförbund och politiska partier och med andra ungdomsorganisationer och informerar om vikten av att vara med på debatter och temadagar. Några tips för att göra skolvalet ännu bättre Få med elevkåren, skolföreningarna och skoltidningen på skolan Gör något annorlunda av skolvalet Gör valet så exakt som möjligt som ett riktigt val Få så många som möjligt att rösta Ju fler som ställer sig bakom och är med och arrangerar skolvalet på skolan, desto bättre. Om inte elevkåren på skolan redan är med och arrangerar skolvalet så borde de naturligtvis vara det. Se också till att dra med skolföreningarna på skolan, om det finns några, eller skoltidningen, som antagligen gärna kommer att vilja rapportera från valet eller vara med och arrangera föreläsningar och debatter. I slutet av den här handledningen hittar du tips på aktiviteter före och efter skolvalet. Tänk på dem och gör gärna något annorlunda av skolvalet. Fundera ut nya sätt att skapa politisk debatt. Tryck upp affischer och mana till eftertanke. Ordna en speakers corner i ett hörn av skolan. Bjud in annorlunda föreläsare att prata och organisationer att ha workshops under temadagarna. Hur skolvalet ska bli och uppfattas bestämmer egentligen bara du, även om det självklart finns tydliga regler och rekommendationer kring hur själva valet ska genomföras. Ett skolval ska efterlikna riksdagsvalet så långt det är möjligt. Men vill ni ta skolvalet ett steg längre ska ni naturligtvis anstränga er till det yttersta för att göra valet så korrekt och riktigt som möjligt. Välj ut dem ni litar allra mest till att vara röstmottagare och rösträknare och läs igenom instruktionerna för valets genomförande flera gånger. Om ni vill ha inspiration kan ni gå in på Valmyndighetens hemsida för att se hur ett riktigt val ser ut. Ordentliga valbås, en snygg valurna och en välmöblerad vallokal gör naturligtvis sitt till. En röst i ett skolval innebär att man tar ställning tillsammans med andra elever. Naturligtvis är det argument nog för att få så många som möjligt av eleverna att rösta. Satsa på att få ett så högt valdeltagande som möjligt, där alla känner till valet och alla är med på plats. En bra idé, om man har tid, är att sätta upp affischer och planscher som uppmanar folk att rösta i skolvalet eller att vara extra noggrann med information och marknadsföring om var och hur valet kommer att gå av stapeln.

5 1. Bestäm vilken dag skolvalet ska a nord n as Först och främst behöver ni bestämma vilken dag skolvalet ska anordnas. Välj gärna en dag som ligger så nära det riktiga riksdagsvalet som möjligt, men kom ihåg att ni behöver en halv dag på er att räkna röster innan inrapporteringen. 17 september är sista dag att rapportera röster, om man vill att de ska komma med i den sammanställning som släpps på valnatten. 2. Informera alla elever och lärare Det är viktigt att alla på skolan i god tid innan informeras om vad skolvalet är och när, var och hur det kommer att hållas. Gå ut i klasserna och berätta om skolvalet eller se till så att det finns ordentlig information med i veckobreven, både i god tid före och precis innan valet hålls. Är ni ett antal elever som genomför valet är det en bra idé att prata igenom valet med rektorn och att kanske besöka ett lärarmöte, för att berätta mer om valet där. På samma sätt är det bra, om ni är ett antal lärare som arrangerar valet, att ni får med er så många elever som möjligt innan valet. 3. Anmäl er till projektet Om ni inte har anmält er till Skolval 2010, men ändå satt igång att arbeta med skolvalet anmäl er direkt. Ju tidigare ni anmäler er, desto snabbare får ni era handledningar och desto snabbare kan vi nå er med information. Anmälan görs enklast via anmälningsformuläret på skolval2010.se, och senast 1 september. Gör upp på förhand vem som är ansvarig arrangör och vem som är kontrollant för skolvalet, eftersom det ska anges vid anmälan. 4. Läs handledningar och instruktioner Efter att ni har anmält er får ni fem handledningar och en instruktion för valets genomförande. Läs dem! Framför allt är det viktigt att ni läser denna handledning noga och att den som är kontrollant på skolan läser handledningen för kontrollanter. I handledningen för temadagar finns många bra tips på hur ni kan anordna riktigt bra aktiviteter kring skolvalet. Lämna gärna över handledningen för lärare till en samhällslärare och kom ihåg att läsa instruktionen för valets genomförande grundligt. Har du några frågor så hör av dig! 5. Ordna föreläsningar, debatter eller temadagar inför skolvalet Ett skolval blir alltid mycket bättre om man arrangerar föreläsningar, debatter eller temadagar i anslutning till valet. Framför allt är det viktigt att det innan valet anordnas åtminstone en debatt, eller särskild undervisning i politik från skolans sida, så att alla elever får en chans att ta ställning till vilket parti de gillar bäst. Mer om hur ni kan anordna föreläsningar, debatter och temadagar hittar ni i nästa avsnitt i den här handledningen. Om inte elevkåren eller skoltidningen på skolan redan arrangerar skolvalet, så dra gärna med dem i arbetet med aktiviteterna före och efter skolvalet. 6. Ta emot röstsedlarna 1 augusti börjar vi skicka ut röstsedlar till alla anmälda skolor, till den leveransadress som ni har angett i anmälan. Håll utkik efter röstsedlarna och dyker de inte upp i god tid innan valet så hör av dig. Kontrollera också att ni har fått tillräckligt många valsedlar och kom ihåg att valsedlar skickas ut för alla partier som fått mer än 1 procent i något av de två senaste riksdagsvalen. Så anordnar ni valet 7. Hitta röstmottagare och rösträknare Om ni redan är en grupp elever eller lärare som genomför skolvalet har ni antagligen tillräckligt många röstmottagare och rösträknare. Men det skadar inte att ha fler. Om skolan är stor kommer det att ta lång tid för alla att rösta och då är det bra att kunna byta av röstmottagare. Har man upp mot röster att räkna kan det krävas avbytare även där. Välj ut vettiga personer som ni litar på och som andra elever också har förtroende för. 8. Förbered och inred röstningslokalen I instruktionerna för valets genomförande finns information om hur röstningslokalen bör se ut. Några exempel på viktiga saker är att kontrollera att alla valsedlar är på plats, se till att röstmottagarna är på plats, sätta upp skyltar som visar var röstlokalen ligger och möblera lokalen så att det finns valskärmar eller liknande, så att det inte syns vem som röstar på vad. För att få tag på valskärmar, vänd er till valnämnden i kommunen och se om de har möjlighet att låna ut valskärmar, eller kolla om det redan finns valskärmar på skolan, om skolan är vallokal i riksdagsvalet. 9. Ta emot rösterna Även kring hur man tar emot rösterna finns det fler anvisningar i instruktionerna för valets genomförande. En sak att tänka på är att ha en röstlängd, exempelvis en uppsättning klasslistor, så att man kan bocka av vilka som har röstat. Det är också viktigt att kontrollera väljarens identitet, samt att granska valkuvertet, så att en person inte lagt in fler röster än en i kuvertet. I instruktionerna för valets genomförande finns fler anvisningar om vad röstmottagarna gör. 10. Räkna rösterna I instruktionerna för valets genomförande finns mer anvisningar för hur ni ska räkna rösterna. I skolvalen är det kontrollanten och inte arrangören som ansvarar för sammanräkningen av röster, så att alla vet att det går rätt till. Se till att kontrollanten på skolan, oavsett om det är en elev eller lärare, har läst instruktionerna noga och även läst handledningen för kontrollanter. 11. Rapportera in resultatet på skolval2010.se Det är kontrollanten som har hand om inrapporteringen av valresultatet. För att rapportera in rösterna går ni in på skolval2010. se och klickar på Rapportera in resultat. För att kunna logga in behöver ni inloggningsuppgifter som ni fått via e-post till den kontrollant samt den arrangör som angivits vid anmälan. Om ni har tappat bort inloggningsuppgifterna kan ni få dem skickade till er igen genom att gå in på skolval2010.se under Rapportera in resultat. 12. Sprid valresultatet Sprid valresultatet på skolan efter att valet är avslutat. Även efter skolvalet kan diskussionen och debatten om politik fortsätta på skolan kanske med valresultatet som utgångspunkt. Glöm inte att kontakta lokala medier och berätta om resultatet i skolvalet.

6 Aktiviteter före och efter skolvalet Debatt I en debatt kan såväl politiska partier som enskilda debattörer ställas mot varandra. Segrande ur leken går den som lyckas plocka fram de bästa argumenten och övertyga flest. För att få till stånd en debatt gäller det att bjuda in politiska partier. Oftast är det företrädare för de partipolitiska ungdomsförbunden som ställer upp i debatter som sker i skolan. Kontakten med dem kan ske via lokalavdelningen i er stad eller via ungdomsförbundens nationella kontor. På ungdomsförbundens hemsidor finns information om hur ni ska gå tillväga. De partipolitiska ungdomsförbunden blir mer och mer upptagna ju närmare man kommer riksdagsvalet. Ofta går det ändå bra att arrangera en debatt precis innan riksdagsvalet, men se till att boka in den långt i förväg. Tänk också på att de partipolitiska ungdomsförbundens politik inte är identisk med moderpartiernas. I valrörelsen kampanjar och debatterar de oftast för partiernas politik ändå, men det kan vara bra om moderatorn känner till på vilka punkter moderpartiets och ungdomsförbundens politik går isär. För att göra en debatt riktigt bra bör man ha en erfaren moderator, alltså en person som leder debatten. Moderatorn kan vara en samhällslärare eller en kunnig elev, men har ni möjlighet att låna in någon utomstående med erfarenhet av att leda debatter är det allra bäst. Hör runt bland era lärare om de har några kontakter. För alla moderatorer har Skolval 2010 producerat en handledning som skickas ut till alla deltagande skolor. Förel ä sn i n g En föreläsning kan få åhörarna att tänka i nya banor och skapa debatt långt efter att föreläsningen har slutat. Till skolvalet passar det bra med föreläsningar om olika ämnen som har anknytning till politik. En föreläsning kan i princip handla om vad som helst: miljö, integration, jämställdhet, mänskliga rättigheter, skolan, fildelning, djurrätt, utrikespolitik, internationella frågor, diskriminering, skatter, brott och straff, säkerhet, försvar, yttrandefrihet, högre utbildning, EU-politik, näringspolitik, företagande, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik Ett sätt att hitta bra föreläsare är att kontakta organisationer som sysslar med det ni är intresserade av eller se om det finns någon extra bra föreläsare på en högskola nära er. Inom Skolval 2010 ordnar vi även en föreläsningsturné om hur man kan påverka sin kommun och sin skola. Håll utkik på skolval2010.se. Informera föreläsaren om vad ni är intresserade av och vad ni redan vet. Ordna noggrant alla detaljer kring föreläsarens resa och vistelse. Testa all teknik i förväg så att ni vet att allt funkar. Se till att ha lagom många ämnen, varken för många eller för få. Kolla vad som diskuteras i partiledardebatterna. Gör ett upplägg tillsammans med moderatorn innan debatten. Låt publiken ställa frågor i slutet av debatten.

7 Hearing En hearing är en utfrågning där man ställer någon till svars, till exempel en riksdagspolitiker från staden eller en kommunpolitiker. Vad har hänt sedan förra valet? Har politikerna hållit sina vallöften? En hearing är en lite annorlunda form av debatt, där publiken är mer aktiv. Publiken ställer frågor om vad som har hänt och inte, och deltagarna på scen får svara. På plats finns också en moderator, som leder hearingen och kan ställa kompletterande frågor. Inför skolvalet kan ni passa på att bjuda in riksdagsledamöterna från er stad. Varje måndag är alla riksdagsledamöter på resande fot i sin valkrets. Kolla på för att hitta rätt politiker! Vill ni kan ni även rikta in er hearing mot kommunpolitikerna. Bjud in politiker från båda sidor. En hearing kan kräva en mer erfaren moderator. Kolla efter någon utomstående som har erfarenhet. Kanske finns det en journalist i staden som vill ställa upp? Ta gärna reda på i förhand vilka vallöften som givits och vilka som uppfyllts. Rikta gärna in hearingen mot några få frågor. Temadag En temadag är ett lite större arrangemang, där man belyser ett visst ämne eller en samling av ämnen med olika aktiviteter runt om på skolan. Temadagar passar särskilt bra att anordna inför skolvalet. Första steget för att göra en bra temadag är att bestämma ett ämne. Inför skolvalet kan ett bra tema vara politik. När man har valt ämne gäller det att bestämma vilka aktiviteter som ska ingå, till exempel föreläsningar, debatter, seminarium och workshops. En bra idé är att blanda klasser och årskurser. När ni har ämnen, aktiviteter och lokaler gäller det att fylla dem. Bjud in intressanta föreläsare och hitta organisationer som kan hålla i workshops ute i klasserna. Kombinera gärna gemensamma aktiviteter och aktiviteter som kan väljas fritt. Försök att gör något annorlunda av temadagen. Överraska! Pynta skolan! Sätt upp planscher! Väck tankar! Kom ihåg att börja med planeringen i god tid, och tänk särskilt på att boka lokaler i god tid. Var tydliga och ute i god tid med informationen. Politik på schemat Många samhällslärare brukar vara intresserade av att göra något extra inför skolvalet och riksdagsvalet. Samla dem och få dem att sätta igång särskild undervisning om politik. Under lektionerna kan man också diskutera många spännande och intressanta frågor om politik. Kanske blir det också plats för debatt. Vad är demokrati? Vad är makt? Vad tycker partierna? Vilka ideologier finns det? Hur kan man påverka politiker? En bra lärare ger mycket tid åt diskussioner i klassen, men kan också lära ut hur saker fungerar. På skolval2010.se finns en lärarhandledning att ladda ned och Ungdomsstyrelsen och Skolverket kommer inför valet att släppa en valbox för lärare med fördjupande material och rollspel som kan användas i undervisningen. Leta rätt på materialen och sätt igång dina samhällslärare! Utbildningsradion ( har mycket användbart material, bland annat flera filmer om politiska ideologier. Bjud in politiska partier eller partipolitiska ungdomsförbund till lektionerna. På och andra filmsidor hittar du många intressanta filmer om politik att se i klassen. Sök på politic som ämnesord! Informera media Du kanske inte tänker på det, men media, TV och radio kommer att vara intresserade av det ni gör när ni ordnar skolvalet, både själva valet och aktiviteterna före och efter. Uppmärksamma media på att ni anordnar skolval på er skola. Ni vet säkert redan vilken som är lokaltidningen i er stad eller ert län. Ring den eller skicka ett e-postmeddelande. Vill ni, skriv ett pressmeddelande och skicka dagen innan en aktivitet. Kom också ihåg att Sveriges Radio har lokalradio i alla län och att SVT och TV4 har lokala tevekanaler. Ring, e-posta eller skicka ett pressmeddelande till dem också! Ett bra pressmeddelande har en intresseväckande rubrik och en kort och slagkraftig text som beskriver tydligt och inspirerande vad det är ni ska göra. Glöm inte att bifoga kontaktuppgifter! Lägg upp en egen hemsida eller Facebook-grupp om ert skolval, och försök värva så många som möjligt. Där kan ni också lägga upp egna bilder från aktiviteterna och information om kommande aktiviteter. Det är alltid lättast att få journalister till skolan om de har en konkret händelse att berätta om. En debatt på skolan är ett bra dragplåster i valtider.

8 Viktiga datum 1 september är sista anmälningsdag, första dag att arrangera skolvalet och första dag att rapportera in valresultat. Mellan 1 maj och 1 juni hålls en informations- och utbildningsturné om skolvalet på ett tjugotal ställen runt om i landet. 17 september, vid midnatt, är sista dagen att rapportera valresultat om det ska komma med i sammanställningen som släpps under valnatten. 1 april skickas anmälningsbroschyren ut, en ny version av skolval2010.se släpps och det blir möjligt att anmäla sig till projektet. Från 1 augusti skickas valsedlar ut till alla skolor som har anmält sig. 1 oktober släpps det slutgiltiga valresultatet och projektet avslutas. Mellan 21 juni och 1 augusti har projektet paus. Mellan 1 maj och 1 juni går första omgången av en föreläsningsturné av stapeln på skolor runt om i landet. 1 maj skickas alla handledningar ut till de skolor som anmält sig, samtidigt som all rundringning påbörjas. Mellan 16 augusti och 16 september genomförs andra omgången av föreläsningsturnén. 19 september släpps resultatet från Skolval 2010, direkt efter att vallokalerna i riksdagsvalet stänger. 26 september är sista dag att rapportera in valresultat, om ni inte hann göra det innan den 17 september, för att det ska räknas med i det slutgiltiga valresultatet.

9 skolval2010.se