Beredskapsfrågor. Thomas Tolfvenstam, TfEC Beredskap och Krishantering

Transkript

1 Beredskapsfrågor Thomas Tolfvenstam, TfEC Beredskap och Krishantering

2 Myndighetens beredskapsarbete Ett gemensamt ingångsnummer jourtid Övervakning och samordning Beredskaps och smittskyddsdiagnostik Beredskap och krishantering Stöd: Säkerhetslaboratorierna Sid 2.

3 Enheten för övervakning och samordning (EU-ÖS) Enheten har ansvar för övervakningen av de flesta smittsamma sjukdomarna i smittskyddslagen och samordningen av landets smittskydd. Utföra myndighetens epidemiologiska övervakning av smittsamma sjukdomar inom områdena: zoonoser (livsmedel- och vattenburen och vektorburen smitta), vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Identifierar och hanterar utbrott. Ansvara för myndighetens samordning av det nationella smittskyddsarbetet. Hantera samverkan med andra nationella, regionala och lokala myndigheter samt ECDC kring smittskydd. Ansvara för vissa uppdrag avseende vattenburen smitta. Sid 3.

4 Signaler från: Övervakning: Mikrobiologisk och epidemiologisk övervakning. Omvärldsbevakning: EWRS, ProMed, media etc. Externt: Regering, andra myndigheter, landsting etc. Riskbedömning Åtgärder: Operativ insats: Ökad övervakning, utveckling av ny analysmetod, intensifierad utbrottsutredning etc. Kommunikation: Rapporter, information på webbplatsen, e-post etc. Ingen fortsatt åtgärd Kanske krävs ingen annan åtgärd än att riskbedömningen sparas. Sid 4.

5 Folkhälsomyndigheten kan delta i följande typer av utbrott. Tilldelning av resurser sker enligt denna prioriteringsordning. 1. Gränsöverskridande eller potentiellt gränsöverskridande utbrott där Sverige har åtagande enligt EUs eller WHOs regelverk. 2. Stora utbrott eller utbrott som drabbar flera landsting och där det finns tecken på fortsatt spridning av smittan när utbrottet upptäcks. 3. Stora utbrott eller utbrott som drabbar flera landsting och där det inte finns tecken på fortsatt spridning av smittan när utbrottet upptäcks. 4. Utbrott där smittspridningen eller utbredningen av sjukdomen är ovanlig på ett alvarligt/potentiellt alvarligt sätt eller om det rör sig om en för Sverige ny alvarlig/potentiellt alvarlig smitta. 5. Andra utbrott som landstingets smittskydd önskar hjälp med att utreda. Sid 5.

6 Utbrottskontrollgrupp På Folkhälsomyndigheten Den sjukdomsansvarige epidemiologen EPIET-fellow om tillgänglig Representant för laboratoriet som har ansvar för de laboratorieanalyser som behövs En kommunikatör som bedömer om en kommunikationsplan behöver upprättas, samt i samarbete med mediaansvarige och utbrottsgruppen planerar kommunikationsåtgärder. Statistiker medverkar förutsatt att det blir aktuellt med en analytisk studie En ansvarig samordnare utses och beroende på utbrottets omfattning kan fler personer involveras, t.ex. för att föra minnesanteckningar, arrangera telefonmöten mm Representanter från berörda SME, kommuner, regionala aktörer etc. Representanter från relevanta centrala myndigheter Beslut om en utbrottsutredning ska tas av statsepidemiolog vid 11-möte Sid 6.

7 Beredskap och krishantering EU-BK IHR / EWRS bilateral kommunikation Tjänsteman i beredskap Drift 11-mötet Beredskapslager antibiotika Beredskapslager - antiviraler Vaccingaranti pandemivaccin Förvaltning av planer: Influensapandemi, ebola, MERS etc Delar av SoS ansvar 1/7 Samhällsfarliga agens Hot mot samhället Sammankallande - Nationella pandemigruppen Projekt: Samordning myndigheter B-frågor Kommunikationssamordning Övningsverksamhet mfl Uppbyggnad av ny intern krisledningsorganisation Sid 7.

8 IHR/Hälsohotsakten

9 Kvarstående övervägningar av implementering av IHR i Sverige Karantänsfrågan behövs samverkan med smittskyddsläkarna vagt formulerat förmåga att karantänsätta misstänkt smittade personer De flesta länder planerar ad hoc, hemisolering Utredningsfråga Sid 9.

10 Driftning 11-mötet Ett dagligt myndighetsövergripande informations och beslutsforum statsepidemiolog (el bitr.), TiB leder Omvärldsbevakning inkommande info WHO / EU nätverk Kommunikationsbeslut, nationellt / internationellt Vid händelse: Snabb riskbedömning och formering av operativ grupp Logg och uppföljning av öppna händelser SME deltar på torsdagar el ad hoc vb Teknisk utveckling pågår Sid 10.

11 Beredskapsingångar 1 2 Tjänsteman i beredskap Central kommunikationsnod IHR/EWRS kommunikation Fördela inkommande uppgifter Initiera krishantering Klinisk mikrobiolog i beredskap Läkare Beredskapsdiagnostik Hjälp riskvärdering Innebär anmälan av misstänkt fall Förväntar oss anmälan inom huvudmännen (klinik -> SME) Statsepidemiolog, presschef, avdelningschefer etc Sid 11.

12 Levande rekommendationer och planer Nationell pandemiplan Rekommendation ebola, mm Rekommendation MERS Utveckla nya rekommendationer vb MERS-rekommendationen behöver utvecklas anmälningspliktig smittspårningspliktig omarbeta geografisk falldefinition regionala planer vid nosokomialt utbrott Sid 12.

13 Nationella pandemigruppen (NPG) Stödjer Folkhälsomyndigheten i arbetet med att samordna åtgärder mellan olika myndigheter, landsting och kommuner för att bekämpa en pandemi Gruppen består av representanter från följande myndigheter och organisationer: Folkhälsomyndigheten (sammankallande) Socialstyrelsen Arbetsmiljöverket Läkemedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sveriges Kommuner och Landsting Länsstyrelserna Sid 13.

14 Beredskapsläkemedel för smittskyddshändelser Större utbrott av smittsam sjukdom Antibiotika; omsättningslager, leverantören äger Pandemi Antiviraler; långtidslagring, Folkhälsomyndigheten äger Antibiotika; omsättningslager, leverantören äger Vaccin upphandling garantiavtal pågår Sid.

15 Antivirala läkemedel i beredskapslager Regeringsuppdrag Fortsätta lagerhålla, årliga hållbarhetstester för att säkra kvaliteten Plan för ommärkning och information Årlig rapport till regeringen antivirala läkemedel, status och strategier Målsättning; lager av antivirala läkemedel med bra balans Styrkor för olika åldersgrupper Ålderstruktur Förenkla infasning och utfasning av läkemedel Har tidigare finansierats delvis via beredskapslager (2.4) och delvis via 1.6 ap.30, från 2015 helt via 1.6 ap.30 (sedan 1/7 via ap 31) Sid. 15

16 Antivirala läkemedel i beredskapslager Läkemedel Styrka Förp.stl. Antal patientförpackningar Antivirala läkemedel Relenza (zanamivir) 5 mg 20 doser Tamiflu (oseltamivir) 75 mg 10 st mg 10 st mg 10 st Symmetrel (amantadin) 100 mg 42 st Övrigt Probecid (probenecid) 500 mg 50 st Sid. 16

17 Beredskaps och smittskyddsdiagnostik MI-BS Klinisk mikrobiolog i beredskap Laboratoriejour Diagnostik för att snabbt kunna vidta åtgärder för att skydda samhället Särpräglad diagnostik (icke-inhemska sjukdomar, fåtalsanalyser) Sid 17.

18 Säkerhetslaboratorierna MI-SÄ Stöd till Smittskydds och beredskapsdiagnostik Forskning hur avdöda, sanering Riktig forskning Uppdragsarbete ex testning av substanser Sid 18.

19 Sid 19. Beredskapsprojekt

20 Zoforisk syften och mål SVA, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket Övergripande mål: Begränsa spridning av zoonoser för att undvika ohälsa hos människor och djur, samt att kommunicera väl för att undvika onödig oro hos människor. Genom att: Utveckla zoonossamverkansgruppens arbetssätt. Stärka myndigheternas förmåga vad gäller riskvärdering och därpå följande gemensam riskkommunikation vid zoonoshändelser - övning Sid 20.

21 Otypiska utbrott Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket Genomförande av gemensam utbildnings- och övningsplan för strategisk och operativ samverkan vid ett otypiskt utbrott/händelse. Antagonistisk händelse avsiktlig spridning Handlingsplan Övning Sid 21.

22 Förbättrad samordning för en långsiktig nationell inriktning inom B-området Projektidé Projektet ska bidra till en förbättrad och mer effektiv krisberedskap inom B-området genom att de myndigheter som är utpekade i Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och har ett sektorsansvar inom B-området arbetar samordnat, långsiktigt och strategiskt. Sid 22.

23 En process för behovsanalys har tagits fram Övergripande definition av processen, dess syfte och mål Processens syfte: Att skapa en myndighetsgemensam bild av ett önskat läge för att möjliggöra långsiktiga & strategiska prioriteringar inom det valda området i syfte att öka den nationella krisberedskapsförmågan inom B- området. Processens mål: Säkerställa kvalitetssäkrade beslutsunderlag med prioriterade åtgärder/insatser inom området som krävs för en ökad nationell förmåga inom B-området. Resultat: Beslutsunderlag för åtgärder inom området - i prioritetsordning Besluts -underlag Tydliggöra & avgränsa området Genomföra nuläges -analys Målbid för området Önskat läge om ca 5 år Genomföra gapanalys & identifiera åtgärder Prioritera åtgärder Samman -ställa beslutsunderlag Mottagare: Beslutsfattare inom respektive myndighet Sid 23.

24 När? och vilka deltar? Projektet pågår från juni 2014 till slutet av Under 2016 ska de metoder som tagits fram testas och genomföras. Deltagande myndigheter är: Folkhälsomyndigheten Jordbruksverket Livsmedelsverket MSB Socialstyrelsen SVA FOI Projektet har en myndighetsövergripande styrgrupp med en deltagare på chefsnivå från varje myndighet och en arbetsgrupp med en representant per myndighet. Sid 24.

25 Kunskapsnätverk högsmittsamma infektioner Kliniknivå lokalt mikrobiologiskt lab Bibehålla förvärvad beredskap Skapa ett informellt nätverk mellan kliniker högisoleringsenheten i Linköping Folkhälsomyndigheten Finansiera projekt kring säker avdödning och sanering Finansiera utveckling på högisoleringsenheten Workshop 2-4 dec 2015 Sid 25.

26 Internationella beredskapsinsatser MSB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen Utredningsarbete WHO Global health cluster WHO Goarn ERCC ECHO ECDC Foreign medical team typ 4 expertstöd epidemiologisk utbrottshantering / mikrobiologisk diagnostiskt stöd Framtiden? Sid 26.

27 Ökad kapacitet till högisoleringsvård? Socialstyrelsen, landstingen, Högisoleringsenheten Linköping Utredningsarbete Finns inget regeringsuppdrag i nuläget Framtiden? Sid 27.