Miljövänlig teknik gynnas inte av EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljövänlig teknik gynnas inte av EU"

Transkript

1 Infokontor öppnar i Kiruna vid årsskiftet, sid 2 Tala om känsla, stolthet Nr 9 Oktober Gästkrönikör Annika Berggren SID 7 Miljövänlig teknik gynnas inte av EU Klimatsmart masugn byggs LKABs experter löser klimatproblem. Sid 6-7 LKAB agerar nu för att förändra EUs synsätt inför de nya reglerna för utsläppsrätter i Europa. Det förslag som ligger på bordet gynnar gammal teknik som släpper ut mer koldioxid och straffar LKABs klimatsmarta pelletsproduktion: Det är en paradox, systemet borde självklart gynna den miljövänligare tekniken, konstaterar LKABs vd Lars-Eric Aaro. Sid 2-3 Smartaste järnvägen Rälsen sms:ar om något går sönder. Sid 5 DR-pellets till Saudi Sid 9 Förtätning av Gällivare är framtiden Sid 4 Kvinnorna kliver fram i LKAB. Här är några av chefskvinnorna i LKABs 100-gruppen: fr v Kicki Aspehult, Monica Wingsund, Ingela Hjalmarsson, Katarina Holmgren, Lotta Fogde, Grete Solvang Stoltz, Kaisu Nilsson, Monica Quinteiro, Johanna Nordin, Åsa Sundqvist och Solveig Danskog. Allt fler kvinnliga chefer inom LKAB Aldrig tidigare har det arbetat så många kvinnliga chefer i LKAB, förebilder som banar väg för än fler: Vi har satt som mål att 30 procent av alla Foto: nyrekryterade till LKAB skall vara kvinnor. Då är det viktigt att visa att vi redan är många kvinnor som är chefer i LKAB, säger personaldirektör Grete Solvang Stoltz. Sid 3 Byggbart vid Luossavaara Efterbehandling gör marken byggbar. Sid 4 Åt du gruvberg till frukost i morse? Sid 10 Chatta med Lotta Fogde om nya infokontoret Tisdag 2 november kl kan du chatta med LKABs kommunikationsdirektör, Lotta Fogde, på

2 2 LKAB framtid Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB framtid 3 LKAB öppnar infokontor i Kiruna Nu kommer LKAB till Kiruna centrum. En informationsplats som berättar om gruvverksamheten och påverkan på staden kommer att öppna till årsskiftet. I första hand är kontoret till för Kirunaborna, men det finns många andra grupper som också vänder sig till oss för information, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB. Varför måste LKAB bryta malmen under centrum? Varför måste LKAB använda en brytningsmetod som gör att marken sjunker? Hur ska det gå till när LKAB börjar ersätta hus? Dessa frågor och många fler ska man få svar på i det nya informationskontoret som LKAB planerar att öppna i centrala Kiruna. Det finns ett enormt tryck från boende, besökare och journalister från Sverige och hela världen som undrar vad det egentligen är som ska hända. Därför behöver vi en plats i Kiruna där vi kan förklara LKABs roll, säger Lotta Fogde. Stor uppmärksamhet Sedan tidigare finns hemsidan och tidningen LKAB Framtid som ger bakgrund och nyheter gällande förändringarna i Kiruna. I Malmberget startade LKAB ett informationskontor i våras, huvudsakligen för att boende skulle få en plats att ställa frågor och lämna synpunkter. I Kiruna får vi också hantera ett mycket stort intresse utifrån, till exempel turister, forskare och medier. Detta gör att vi behöver etablera en informationsplats nu genast. På sikt kommer sannolikt någon form av gemensam informationspunkt att uppstå, där samtliga aktörer i samhällsomvandlingen finns representerade. LKAB siktar på att komma igång strax efter årsskiftet. Upplägget är planerat att bli liknande det i Malmberget, med en stor modell som visar samhället och malmförekomsterna som är grunden för LKABs verksamhet. Runt denna ska exempelvis gruvbrytningens villkor och konsekvenser beskrivas. Förståelse ger trygghet Den största utmaningen i den förändring vi står inför är inte tekniken, det viktigaste är att människor känner sig trygga med vad som ska ske. Det uppnår vi genom att alla känner att de förstår vad som händer. LKABs beslut ska vara väntade, säger Lotta Fogde. ANDERS LINDBERG Systemet borde självklart gynna den miljövänligare tekniken, men i nuläget straffas LKAB trots att vi är världsbäst på att eliminera CO2-utsläpp, konstaterar Lars-Eric Aaro, vd LKAB. Klimatsmart teknik straffas av EU LKAB går mot ett rekordresultat tack vare rekordleveranser av bolagets klimatsmarta LKAB Green Pellets. Men nu straffas bolaget av ett nytt förslag till klimatavgifter inom EU: Något måste vara fel när vi som är bäst i världen på att eliminera koldioxidutsläpp ska betala när andra som släpper ut mer slipper, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro och skakar på huvudet. LKAB stormar fram mot ett rekordresultat för 2010 när de tre första kvartalen nu summeras. Allt tack vare rekordleveranser till en marknad som trots allt fortsätter efterfråga LKABs produkter. Svaren från chatten med Lars-Eric Aaro LKABs vd Lars-Eric Aaro chattade den 4 oktober på lkabframtid.com och svarade på allmänhetens frågor. Här är några av dom: Lars-Eric Aaro är självklart nöjd med siffrorna (se faktaruta): Ett fantastiskt resultat. Vårt bästa resultat efter tre kvartal. Vi har ett urstarkt kassaflöde i bolaget. Och allt beror förstås på våra rekordleveranser. Det är fortsatt oerhört viktigt för oss att göra bra resultat då vi nu fullföljer våra tunga investeringar, att vi uthålligt kan klara att investera i vår framtid och samhällsomvandlingarna. Rekordhög prognos Sydkoreanska Posco pratade nyligen om en vikande konjunktur, en varningssignal? Vi vet att vi fått en räntehöjning i Kina och det gör man för att kyla av ekonomin. Vi ser också att man inför Hei! Undertegnede er journalist i avisen Fremover i Narvik. Selskapet Northland Resources ønkser å frakte sin malm over Narvik - slik LKAB gjør det. Vil LKAB gi selskapet mulighe- Det är fortsatt oerhört viktigt för oss att göra bra resultat energibegränsningar för stålindustrin för att nå viktiga miljömål för Men vi ser att tillväxten ändå är fortsatt stark i Asien. I Europa ser vi att i vissa kundsegment tar det emot lite grann nu. Sista kvartalet kommer därför att bli lite svalare än övriga året. Men stålindustrins organisation ten til å benytte seg av LKABs anlegg (utlaster osv) - eller må Northland selv etablere en egen malmhavn? /Espen Eidum Hej Espen, Tack för din fråga. Vi har inte fått någon fråga från Northland Res. eller Narviks kommun om att nyttja LKABs anlägg i Narvik, så jag vet inte något mer än det jag kan läsa i dagspressen i denna fråga. World Steels prognos för 2011 är fortsatt positiv och spotpriserna utvecklas fortfarande bra i Kina så mycket talar för en fortsatt tillväxt. Ni gick ut kraftfullt på DN Debatt under rubriken Framtidens klimatsmarta teknik bestraffas av EU och protesterade mot hur EUs utsläppspolitik slår mot LKAB. Är det inte bra att EU begränsar industriutsläppen? Vi är väldigt för EU:s klimatambitioner, vi sympatiserar med grundskälen och vi har byggt upp vår affärsidé kring att vara det hållbara alternativet på marknaden. Därför blir vi djupt irriterade när vi trots det straffas av EU. Vi har å ena sidan en gammal tekniks råvara, sinter. Det Hur tror du brytningen ser ut om kanske 20 år? Är det robotar som tar fram malmen då? /LKare Hej, Nej, jag tror inte att robotar kommer att utföra arbetet, men LKAB kommer fortsatt att driva utvecklingsarbetet hårt för att mekanisera och automatisera arbetet. Alltså, att ta fram hjälpmedel till våra operatörer som arbetar underjord, DN debatt den 14 oktober. bästa sinterverket släpper ut 191 kilo CO 2 per ton sinter, dom får 100 procent fria utsläppsrätter. Vi har å andra sidan LKABs MK3 som bara släpper ut 25 kilo CO 2 per ton för man skall vara underjord för att förstå berget. Varför måste man ta upp så mycket malm som möjligt? Varför kan man inte bryta lagom mycket så att det räcker längre? Priserna är ju så höga så LKAB kan gå med vinst ändå? /Natur Läs Lars-Eric Aaros debattartikel på lkab.com pellets, och vi ska få betala för våra utsläpp. Någonting måste vara grundläggande fel. Systemet borde självklart gynna den miljövänligare tekniken. Vår slutsats är att vi måste finnas i Bryssel för att försvara vår position och driva våra frågor. För sinterverken har helt tydligt varit där från start. Och det handlar om ett hårt lobbyarbete. Därför har vi nu anställt en person i Bryssel för att arbeta fokuserat med just den här frågan. Men vi måste också få hjälp av de svenska politikerna nationellt och de svenska EU-parlamentarikerna. Och de inom kommissionen som driver näringslivsutvecklingen mot ny grön teknik, slutar Aaro. RONNY OLOVSSON Hej, Just nu är priserna på järnmalm höga. Under hela 80- och 90-talet var de väldiga låga. De pengar vi tjänar just nu skall räcka till att bygga den huvudnivå vi behöver i både Kiruna och Malmberget för att ge oss malm för år till. Om vi bryter på 50 %-takt, så ger det inte tillräckligt med vinster för att kunna göra denna utbyggnad. Vi skall också kunna finansiera samhällsomvandlingen i bägge städerna. Foto: Anders Alm. LKABs tredje kvartal (juli-sept): Nettoomsättning: 7,7 miljarder (+164%) Rörelseresultat: 4,7 miljarder. Produktion: 6,5 miljoner ton järnmalmsprodukter. Periodens investeringar: 945 miljoner. Årets investeringar (jan-sept): 2,7 miljarder. Läs hela chatten på www. lkabframtid.com 44 kvinnor är sektionschefer eller har högre befattningar inom LKAB. Fr v Kicki Aspehult, avdelningschef Totalkvalitet, Monica Wingsund, avdelningschef Finance Koncern, Ingela Hjalmarsson, projektledare, Human Resources, Katarina Holmgren, koncerncontroller, Lotta Fogde, kommunikationsdirektör, Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, Kaisu Nilsson, avdelningschef Human Resources Hälsa, Monica Quinteiro, avdelningschef, Teknik Gruva, Åsa Sundqvist, avdelningschef, Mining Brytning Södra, Johanna Nordin, avdelningschef Human Resources Development och Solveig Danskog, avdelningschef Mining Produktion Infrastruktur. Foto: Kvinnorna kliver fram inom LKAB DUNDRET Allt fler chefer i LKAB är kvinnor. Antalet ökar och kvinnorna som avancerar till höga chefsposter blir fler. I LKAB finns den s k 100-gruppen. Det är de högsta cheferna i koncernen, i verkligheten 75 chefer, som möts varje halvår för att diskutera och forma verktygen för att förverkliga LKABs mål och visioner. Av de 75 högsta cheferna är 18 kvinnor. Det motsvarar 24 procent. Räknas även sektionscheferna in är 44 kvinnor chefer i LKAB. skapar föredömen Glädjande nog ökar både antalet och andelen kvinnor i LKAB på höga chefsposter. I koncernens ledningsgrupp har vi t ex ökat från noll till tre kvinnor på två år. Inom Mining division har vi nyligen utsett två mycket meriterade kvinnor på tunga chefsposter. Det är en sund utveckling som skapar föredömen i hela koncernen. Framförallt tillför mångfald alla grupper något och ger en större rekryteringsbas, säger Grete Solvang Stoltz. Det är också trevligt att få fler chefskvinnor som kollegor, säger hon. Åsa Sundqvist, ny chef för råmalmsproduktionen under jord i Malmberget, har tung erfarenhet: Inom LKAB är vi först och främst yrkesmänniskor. Jag väljer i första hand medarbetare efter kompetens och personliga egenskaper. Men det finns för få kvinnor inom tung industri och ännu färre chefer. Därför blir vi som jobbar i branschen förebilder för unga kvinnor som väljer utbildning och framtid. För arbetsgivarna är det en stor fördel ju fler kvinnor som väljer industri. De får ju tillgång till ett större urval och får dessutom fler egenskaper och kompetenser att välja bland. En bra bland- Vi har satt som mål att 30 procent av alla nyrekryterade till LKAB skall vara kvinnor ning av personligheter och kompetenser bidrar till både trivsel och lönsamhet i näringslivet, sade hon i en tidigare intervju i LKAB Framtid. jobbar aktivt Grete Solvang Stoltz, direktör för Human Resources, jobbar aktivt för att få fler kvinnor till LKAB: Vi har satt som mål att 30 procent av alla nyrekryterade till LKAB skall vara kvinnor. Då är det viktigt att visa att vi redan är många kvinnor som är chefer i LKAB. Hos oss är kvinnorna inte ensamma, säger hon.

3 4 LKAB framtid Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB framtid 5 Rivning och sanering i Luossavaara När efterbehandlingen av LKABs gamla industriområde vid Luossavaara är utförd är området fullt lämpligt för byggnation. Alla utredningar vi gjort är entydiga, det finns inga tekniska eller miljömässiga hinder när efterbehandlingen är klar, säger Göran Olovsson, LKABs ansvarige för samhällsomvandlingen i Kiruna. LKAB började 2007 på Kiruna kommuns begäran utreda om det gamla gruvindustriområdet nedanför Luossavara skulle vara möjligt att utnyttja för framtida bebyggelse. Kiruna kommun hade ställt frågan om byggbarhet i samband med planeringen av en ny centrumetablering. I utredningarna har expertis bland annat studerat före detta brytningsområden, underjordiska tunnlar och schakt, befintliga byggnader, malmförekomst samt miljöaspekter som nedfallande stoft och marksaneringsbehov. Vårt budskap efter dessa undersökningar var och är att väster om Luossavaara dagbrott är marken fullt byggbar sedan den efterbehandlats, och det är klart nästa år, säger Göran Olovsson. Nedan följer några av de resultat som utredningarna gett: Gruvschakt och tunnlar är stabila. De schakt och tunnlar som finns är inga problem. Det finns mer hållfast berg ovanför dem än ovanför tunnelbanan i Stockholm. Schakten rakt under den gamla gruvlaven ska fyllas igen. Gråbergspallarna håller att bygga på. De undersökningar som gjorts visar att det går att schakta bort massor som motsvarar tyngden av nya byggnader ovanpå pallarna. Delar av pallarna skulle också gå att schaktas ut och användas i landskapsuppbyggnad. Tidigare brytning inget hinder för bebyggelse. Den enda plats där man bör undvika större byggnader är den gamla dagbrottsgropen. Även där går att bygga, men åtgärderna skulle bli kostsamma. Däremot kan platsen användas som park eller för parkeringar och för framtida E10-korridor. Inga allvarligare markföroreningar. Marken har undersökts grundligt och mindre oljerester har hittats. När dessa sanerats till nästa år är marken fullt byggbar och beboelig. Kiirunavaaramalmen går inte mot nordväst. Huvudmalmen som bryts i Kiirunavaaragruvan idag sträcker sig norrut men lutar mot öster. Framtida deformationer kommer inte att gå väster om Luossavaaras dagbrott. ANDERS LINDBERG Ett levande centrum är en viktig del av Framtid Gällivare. Här behövs både fler bostäder, fler aktiviteter, starkare handel och mer kultur, säger Liza Yngström, samhällsplanerare. Foto: Ett levande centrum Gällivares framtid GÄLLIVARE Nu kallas hela Gällivare inför att skapa Framtiden. Vi har hyrt fyra skolor i kommunen och kör 4 workshops november med alla medborgare som vill komma. Vi skall annonsera och man måste föranmäla sig säger Liza Yngström, samhällsplanerare. Kommunens utvecklingsavdelning har lagt fram tre rapporter för kommunstyrelsen; en om försörjningsplaner för framtida bostäder, en om utveckling för Gällivare centrum och en sammanställning av medborgarnas vision för framtiden. Först och främst är rapporterna en sammanställning av både inventeringar och av allt det samråd med invånarna i Gällivare som vi haft i form av olika workshops. Vi har tagit in förslag och synpunkter från inte mindre än människor. Av dem är nära hälften skolungdomar, som jobbat med framtidsidéer i skolprojekt. Nu vet vi ganska väl vad medborgarna, inte minst de unga vill ha av Gällivare i framtiden, säger Liza Yngström. Alla förslag och idéer har sammanställts i en Vision Det måste finnas aktiviteter, kultur, nöjen och mötesplatser Gällivare, som är en visualisering av önskemålen. Där finns några viktiga punkter: Attraktivt boende. Levande centrum. Aktiviteter. Kultur. Shopping. Jobb. Mötesplatser. OFFENTLIGT RUM Handeln är viktig för ett levande centrum, men det är absolut inte allt. Det måste finnas aktiviteter, kultur, nöjen och mötesplatser. Centrum skall vara det offentliga rummet där alla kan mötas informellt. Då blir det intressant att bo här. För att det skall bli verklighet krävs fler invånare som ger ett större underlag i centrum. Därför är förtätning av bostäder en viktig fråga och en förutsättning för det övriga. Vi inventerar förslag om hur fler kan få bo i centrum, säger Liza Yngström. Bostadsförsörjningsplanen är en hörnpelare i utvecklingsarbetet. Idag finns trots rådande bostadsbrist inga färdiga detaljplaner för nya bostäder i Gällivare med ett eller två undantag. Men områden som pekas ut är längs Vassaraälven på Repisvaara och förtätningar av nuvarande bostadsområden, t ex centrum och Andra Sidan. Dessutom har Dundret Sydväst och Sarvisvaara diskuterats. BEFOLKNINGSANTAL AVGÖR Först måste vi veta hur många som skall bo i Gällivare. Vi tror att ett par tusen människor måste flytta från Malmberget i stadsflytten. Vi har gjort tre olika antaganden om framtidens Gällivare. I minialternativet är vi bara människor, om utflyttningen fortsätter som idag. I maxalternativet är Gällivare en växande kommun med fler invånare än idag, Det gör att behovet av nya bostäder beror på vilken framtidsvision vi väljer, från 300 nya bostäder till nya bostäder. Jag hoppas att vi kan växa igen, men det måste i så fall få ske i etapper så att kommunen inte står med tomma bostäder en gång till, säger Liza Yngström. Samarbetet med LKAB är grundläggande för utvecklingsarbetet, säger Ulf Hansson, utvecklingschef. Jag hoppas vi kan skapa en positiv framtidsdebatt i Gällivare. Det är fantastiskt så många fina och idérika förslag vi fått in. I november skall vi presentera rapporterna för allmänheten, och bjuda in till nya workshops så att vi får veta vilken väg medborgarna väljer. Politikerna fattar sedan besluten, säger Liza Yngström. Utvecklingschef Ulf Hansson påpekar att samarbetet med LKAB är grundläggande: Vi har i sommar fått veta hur Malmberget berörs av gruvdriften de närmaste två åren. Innan nästa halvårsskifte skall vi ha fått besked om hur stor del av västra Malmberget som berörs av gruvexpansionen till Först då vet vi hur många som måste flytta från Malmberget, en viktig fråga för Framtid Gällivare, säger han. MAURITZ MAGNUSSON Ulf Lundqvist, Trafikverket, och Thomas Nordmark, LKAB, på spåret vid Sveriges bäst bevakade järnväg i somras. Om spåret rör sig går larmet via sms till mobiltelefonen. Foto: Fredric Alm Järnkoll på spåret via sms och satellit Tala om järnvägssäkerhet det här är Sveriges bäst bevakade järnvägssträcka. Kirunaspåret övervakas dygnet runt med avancerad ny teknik. Alla mätvärden registreras online i databaser. En avvikelse avslöjas direkt via ett sms-larm i mobiltelefonen. Järnvägssträckan med denna intensiva kontroll är 300 meter lång och ligger söder om Kiruna C; mellan Gruvvägsbron och Nikkaluoktabron. Nu fördubblas övervakningssträckan med ytterligare 300 meter fram till Gruvvägsbron. Koll på spåret Vi har full koll. Systemet känner av minsta rörelse i spåret. Allt registreras och dokumenteras, säger Thomas Nordmark, LKAB, och Lars Sundholm, Trafikverket, som har i uppgift att vidmakthålla bandelen och säkerheten till Skälet till den intensiva övervakningen är förstås att järnvägen går genom en deformationszon och att man vill ha kontroll över minsta rörelse i marken. Samarbete Därför mäter vi alla förändringar. Vi kan omedelbart se om järnvägen rört sig i längsled, i sidled, på höjd och djup eller genom skevningar. Detektorer mäter spänningen i rälsen som avslöjar eventuella risker för rälsbrott. Vi kompletterar fjärrövervakningen med regelbunden manuell besiktning av hela sträckan, säger Ulf Lundqvist, Trafikverket, som tidigare var ansvarig för sträckan. LKAB mäter dessutom alla rörelser i marken under banan med ett antal så kallade extensiometrar. De är placerade i 150 meter djupa borrhål och försedda med sensorer som registrerar markrörelser. Dessutom görs GPS-mätningar via satellit på 300 punkter som registrerar markdeformationer. Övervakningssystemet är resultatet av ett samarbete mellan LKAB och Trafikverket. Samarbetet betyder mycket. Ett gemensamt avancerat tekniskt system har skapats gemensamt som båda parter har full insyn i. Dessutom hålls regelbundna samordningsmöten med Kiruna kommun, räddningstjänsten och polisen. Därför har alla aktörer en mycket bra information om läget. Mätinstrumentet som registrerar varje rörelse i alla dimensioner på banvallen. Signalen överförs till en databas och larm skickas via sms. Ingen förändring Målet med övervakningen är att kunna larma trafikledningen, stoppa trafik och starta avsyning av spåren - eller korrigeringar. Därför finns också en beredskapsplan utarbetad. Hur mår järnvägen i Kiruna då? Jo, tack. Hittills har ingen förändring i spåren kunnat mätas upp. Därför får vi förhoppningsvis inget sms-larm. Däremot har vissa markrörelser registrerats. Men de är så små att järnvägen hittills inte påverkats, säger Thomas Nordmark. Vår prognos är att järnvägen söder om Kiruna C är helt intakt tills den nya järnvägssträckningen tas i drift i oktober Men skulle något ändå hända har vi full koll på läget och kan sätta in åtgärder snabbt, säger Lars Sundholm. Ny förbränningskammare minskar försurningen. Foto: Maritha Mossberg Rening av NOx ska förbättras MALMBERGET På MK3 pågår försök med en ny typ av förbränningskammare för att minska utsläppen av försurande kväveoxider i Malmberget. Två av de 16 brännarna har en ny typ av förbränningskammare som tillsätter mer luft i processen. Resultatet hittills visar att vi redan nu har fått en bra reducering, säger Christian Fredriksson, forskningsingenjör. För en tid sedan installerades testanläggningen i den löpande pelletstillverkningen. Före årsskiftet måste LKAB redovisa resultatet till miljödomstolen som ska fastställa villkoren för utsläpp av kväveoxider (NOx). Testresultatet blir ett bra underlag för att föreslå teknik för fortsättningen av villkor för miljödomstolen, enligt Christian Fredriksson. Två alternativ Idag finns två alternativ för att minska kväveoxider (NOx) i produktionen. Den ena är att bygga in en reduktion i processen, det som nu testas i MK3. Det andra är att bygga en anläggning för rening av rökgaserna i slutet av kedjan, något som beräknas vara ungefär tio gånger dyrare i investeringskostnad. MK3 invigdes för fyra år sedan och de konstruktionsändringar som vidtogs för att minska bildandet av NOx har inte fungerat helt tillfredställande. Åtgärderna har inte räckt till, konstaterar Christian Fredriksson. Fortfarande finns frågetecken kring hur de nya brännarna påverkar produktionen på sikt. Vi vet inte hur det kommer att påverka processen och energiförbrukningen, säger Håkan Emlén t f chef för pelletsverket MK3. Maritha Mossberg

4 6 LKAB framtid Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB framtid 7 Koldioxidprojektet blir storskaligt Masugnarna vässas för framtidens miljö LKABs experimentmasugn i Luleå kör nu en sista intrimning av den nya klimatsmarta tekniken som ska mer än halvera koldioxidutsläppen vid stålproduktion. Nästa steg: konvertera en fullstor masugn i Frankrike. Alla ståltillverkare är intresserade av projektet, de vet att alla kan tvingas konvertera till miljövänligare teknik i en framtid, konstaterar Mats Hallin, metallurgichef LKAB. Vi kan klara att reducera upp mot 70 procent De senaste 40 åren har stålindustrin halverat sina koldioxidutsläpp via effektiviseringar i processerna och nu nått den punkt där nuvarande teknik inte går att trimma längre. Ändå ställer nu EU kravet att stålindustrin ska minska från nuvarande nivåer. Krav som bara kan mötas genom ny radikalt förändrad teknik. Därför arbetar 48 industriella partners från 15 olika länder tillsammans för att hitta denna teknik inom ramen för UL- COS, Ultra-Low CO 2 Steelmaking. 760 miljoner kronor har investerats och inte mindre än 200 forskare har brottats med utmaningen. LKAB var med bland grundarna Klarar 70 procent Idag har en del av projektet blivit verklighet i en industrilokal i Luleå. Här i LKABs experimentmasugn är man nu framme vid de sista körningarna där tekniken nu ska finslipas. Tekniken kallas toppgasrening och kan grovt förenklat beskrivas som att de delar av avgasen som innehåller energi leds in i masugnen igen och den del som innehåller koldioxid avskiljs för lagring. Och testerna visar väldigt positiva resultat. Redan 2007 kunde tester visa att det fungerade. Vi kan klara att reducera upp mot 70 procent av koldioxiden i ståltillverkningen i denna skala, konstaterar Mats Hallin, metallurgichef på LKAB. Siffror som ger svindlande perspektiv om de sätts i ett globalt sammanhang. Faktum är att om världens alla masugnar kunde konverteras skulle minskningen av koldioxidutsläpp i världen motsvara att all flygtrafik på jorden upphörde. Det är med andra ord något märkligt stort som pågår i det relativt tysta ute i Svartöstan i Luleå. Och nu ska så nästa steg tas. Lagring under jord Mats Hallin: Vi har nu tagit fram ett koncept för att konvertera en fullstor ugn i Frankrike där man avskiljer koldioxiden från toppgasen och återför resten. Det är redan planerat, men man går också ett steg längre och skickar ner avskiljd koldioxid i en pipeline åtta mil bort och lagrar den under jord. NER 300 heter EU-kommissionens program som är tänkt som huvudfinansiär, det baseras på en försäljning av 300 miljoner utsläppsrätter som ska ge pengar att finansiera forskningsprojekt som minskar utsläpp. Sedan ska även franska regeringen via ett klimatpaket satsa cirka 50 miljoner euro, Ulcos-konsortiet går in med miljoner euro, till sist satsar regionen där anläggningen byggs 30 miljoner euro. Bruttopost 490 miljoner euro, nästan fem miljarder svenska kronor. Bara konverteringen av själva masugnen beräknas kosta runt två miljarder kronor. Det är med andra ord ett gigantiskt projekt. Och det vill till att de forskningsresultat som nåtts i Luleå kan realiseras i Frankrike: Från NER 300 får man pengarna först när man visar att man lyckats få bort en miljon ton koldioxid. Finansieringen fram till dess görs av europeiska investeringsbanken. Så risken man löper är att man ska betala tillbaka dom lånen om inte målet nås. LKAB hjälper till Projektet rymmer olika delar, själva ombyggnationen av masugnen är bara en del i det hela, att bygga lagringsanläggningen och den enorma pipelinen en annan. Sedan ska hela processen optimeras under körning i fem år för att energieffektivisera. Men i närtid är det ett par tydliga steg som ska tas: i december ska ansökan gå in om pengar, i LKABs experimentmasugn i Luleå har spelat en nyckelroll i det europeiska Ulcos-projektet. Foto: Fredric Alm april ska det vara klart och i september 2011 ska projektets nya fas kunna starta. Och efter att man visat att det fungerar förbinder man sig att driva anläggningen i tio år till. Så det måste nu utformas avtal för att lösa det rent praktiska. Arcelor Mittal är de som nu tar över, det är deras masugn som ska byggas om. Men LKAB och de som arbetat vid experimentmasugnen kommer även fortsatt att involveras. Vi kommer att hjälpa till med allt vi kan, förklara hur vi kör en sån här ugn och hjälpa till i designen av de nya lösningarna, säger Hallin LKAB:s experimentmasugn togs i bruk i Luleå startade skissandet på projektet valdes dagens fyra projekt, varav två: direktreduktionen och toppgasreningen förläggs till Luleå visade tester i LKAB:s experimentmasugn att 25% av gaserna kunde återföras i processen och nära 90% av koldioxiden kunde avskiljas. Det kostar två miljarder att bygga om bara en masugn, kan det verkligen bli lönsamt att konvertera till den här tekniken för stålindustrin? Det hela beror helt och hållet på priserna på utsläppsrätter. Skulle priset fördubblas mot dagens och kanske lite drygt det så blir det så. Nu kommer det ett nytt system från och med 2013 i EU där alla ska få vara med att betala, gör man inte det får man inte köra sin anläggning. Det innebär att man kan bli tvungen att konvertera för att kunna fortsätta verksamheten. RONNY OLOVSSON 2009 optimerades processerna och projektet anses ha bevisat att en koldioxidreduktion med 60 70% är möjlig ska enligt plan den första fullstora masugnen konverteras ska enligt plan den nya tekniken implementeras ska stålindustrins koldioxidutsläpp vara halverade. Läs mer på GÄSTKRÖNIKAN Annika Berggren Frilansande friluftsskribent, boende i Harads Allhelgonahelgen närmar sig och med den längtan till skidspåren. Det är samma visa varje år. När doften av snö ligger i luften och jag glatt fångar snöflingor med utsträckt tunga fastän jag enligt normal tideräkning bör vara 40 år river längtan till Ripan, Varggropen och Matojärvi i själen. Förr var det i Kiruna snön kom först, för alla skidåkare. Där fanns dessa perfekta rälsar som kilometer efter kilometer blev till mil i en kylig vinter. Men kylan kändes förstås inte där på spåret, den känns bara nu i frystiden när jag väntar på snön och längtar efter ungdomens träningsläger i Kiruna. Var snön kommer först nuförtiden kan man ju undra. För mig kommer Kiruna, denna vindpinade stad på berget, alltid att vara förknippad med skidåkning och ibland Vinterdrömmar och längtan till skidspår dyker frågan upp: Vad gör de med skidspåren nu när man tar och flyttar både det ena och det andra? Förhoppningsvis tar man chansen och gör Kiruna till den vinterstad den av naturen är. Ser till så att lika självklart som det finns bibliotek och skola finns det även idrottsarenor, inte bara dessa med tak och väggar utan även de som finns där i friheten. I skogen och på berget. Förr, när jag tävlade i ungdomsklasserna var Kirunaspelen så stort att de var uppdelat på Lilla- och Stora Kirunaspelen. Lilla Kirunaspelen tävlade jag i och på de stora var jag och drömde; eller planerade. Planerade för hur min framtida skidkarriär skulle vara, samlade autografer av de stora OSstjärnorna som alla var där. De var där och gjorde bilden av mig som skidåkare mer verklig, vi tävlade ju på samma tävling nästan. Att det sedan inte blev något landslag gör inte så mycket, känslan för snö och skidåkning finns för evigt kvar. Tala om känsla, stolthet och en hel del nervositet när trumpeten spelade en fanfar och jag skulle gå fram och hämta mitt pris i stadshuset. Mäktigare känsla är svårt att hitta och får mig att fundera, vilken högtidlig lokal kommer man att kunna nyttja för prisutdelningar i den nya staden? Tänker man på framtidens skidåkare och gör ett fantastiskt snölandskap med utslagsgivande spår och arenor? Idag närmar sig det 100:de Kirunaspelen och jag hoppas man gör spelet STORT. Gör tävlingen som Kirunaspelen kan vara och får lika många seniorer som man har ungdomar idag. Idag kom snön, snö för klibbvalla och längtan till skidspåren i Kiruna förstärktes. Blå Super var standard då, kanske att man hade Blå Extra i drickabältet ifall det blev lite kallare neråt Varggropen. Stannar inte Kung Bore här åker jag nog upp till Kiruna och undersöker vad det nya Kiruna gör med skidspåren. I och med det nya Kiruna borde nya vindar komma automatiskt. Nya spår, både längdspår och tankespår, som gör Kiruna till den vinterskidort man har möjlighet att vara. Långa härliga längdspår, puckliga pister, höga halfpipes och en slalombacke med snö. Som grädde på moset, en ansökan om ett vinter-os, eller lite mer anspråkslöst när vi ändå bara flyttar en stad ett skid-os!

5 8 LKAB framtid Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB framtid 9 Jakten på gamla gruvlavens historia Tingvallsmalmen är utbruten. Nu återfylls schaktet med gråberg. Första lasset till den nya deponin gick den 21 oktober. Foto: Premiär på Tingvallskulle för nya gråbergsdeponin MALMBERGET Nu är det premiär för Tingvallschaktet som ny plats för LKABs gråbergsdeponi. De första lassen rullade den 21 oktober. Tingvallsdeponin är en återfyllning av gruvschaktet. Vi tror att det här skall bidra till minskad damning i Malmbergets samhälle, eftersom tippningen sker på LKABs sida av bergskammen, säger Kent Ström, ansvarig för transporterna. Tingvallsdeponin har stor betydelse för miljön. Efter återfyllningen av det utbrutna schaktet skall ett moränskikt på 30 cm byggas ovanpå bergtippen. Till sist skall tallskog planteras där om några år. Dessutom slipper vi ta ny mark i anspråk för deponin, säger Harry Winbjörk, miljökonsult. Tingvallskulle är namnet på en av malmkropparna i Malmberget. En tid fanns också ett eget litet samhälle här, som flyttades med den tidens samhällsomvandling. Tingvallsmalmen är nu utbruten och avslutades på 750 metersnivån. Tingvallsschaktet som fylls nu med gråberg från pågående malmproduktion de närmaste åren. Våren 2009 avslutades gråbergstippningen vid Kaptensgropen av säkerhetsskäl. Cirka ton gråberg eller cirka 500 lastbilslass per dygn kör i skytteltrafik från 264 metersnivån upp till tippkanten. Hela sträckan är på 3,3 km och stigningen cirka 280 meter. När återfyllningen är klar täcks ytan av morän. Sedan planterar vi tallskog, säger Kent Ström och Harry Winbjörk. Det är ett riktigt detektivjobb, och jag gillar att snoka! Det säger kulturvetaren Irene Gustafson som just nu arbetar med att dokumentera Luossavaaragruvans industriområde innan det efterbehandlas. Irene Gustafson och byggnadsantikvarien Annika Lindberg går omkring i den gamla verkstaden som ligger intill de två tornen vid Luossavaara. I den igenbommade byggnadens mörker söker ficklampornas käglor sig fram längs välnötta betonggolv, rostiga balkar och flagad färg. Stora väggklockor hänger i hallar och verkstadsrum, och alla har stannat på halv åtta. Här inne har man visst målat om någon gång. Vi tar färgprover på både den gamla och den nya kulören, säger Annika Lindberg och pillar lös en bit stickigt grön färg från väggen. Hon och Irene Gustafson arbetar i firman Historiska hus och har inte bara nagelfarit byggnadernas utsida och insida, utan även dammsugit arkiv hos både LKAB och institutioner i jakt på fakta om hur området har sett ut och använts. Som experter på kulturhistorisk analys och värdering har de anlitats av LKAB för att bevara platsens historia för eftervärlden. Klart nästa höst Byggnaderna är inte i skick att sparas och renoveras, de schakt som finns under gruvlaven ska fyllas igen och marken ska saneras. Nästa höst ska allting vara klart så att området kan användas till andra ändamål, säger LKABs projektledare Niklas Nordin. Som en del i arbetet genomför man även en attitydundersökning bland Kirunaborna. På olika platser i staden, bland annat under Kirunafestivalen, har man kunnat fylla i en enkät om vad man själv tycker om byggnaderna och området. Enkätens resultat ska sammanställas till slutrapporten. Vi ser redan nu att det till exempel bara är drygt hälften av de som svarat som vet vad byggnaderna har använts till, men att de allra flesta tycker att det är intressanta minnesmärken, säger Annika Lindberg. Rivning ger fler svar Rent arkitekturhistoriskt har det inte gått att finna så mycket om den här typen av byggnader, det är inte så Nästa höst ska efterbehandlingen av området vara klar. Typiskt funkis, enkelt och avskalat säger Annika Lindberg när hon ser trapphuset i den gamla verkstaden. Foto: Anders Lindberg många som intresserat sig för gruvlavar, säger Irene Gustafson. Själva rivningen av gruvlaven, det högre torn som varit en malmhiss, och sovringsverket, den nedre byggnad där malmen separerats från gråberg, kommer också att ge vär- defulla svar, till exempel hur konstruktionen är utförd och om den stämmer med vad ritningarna visar. Man ska även kartlägga byggnader som inte finns kvar idag och där endast delar av fundament finns kvar under marken. Vår plan är att det färdiga Irene Gustafson och Annika Lindberg studerar gamla bilder som kan ge ledtrådar ute i fält. Foto: Fredric Alm Några årtal från Luossavaaras historia: 1700-talet Malm forslas med renforor till masugnar i Tornedalen 1921 Första järnvägslasten från Luossavaara 1929 Brytning under jord Den kommersiella brytningen avvecklas Svensk Gruvteknik bedriver forskningsbrytning. resultatet ska visas för allmänheten i en utställning någon gång efter årsskiftet och att vi i samband med det håller en presentation om vad som kommit fram om områdets historia, säger Niklas Nordin. ANDERS LINDBERG Excellent quality! säger Majed Al-Dubaikel, logistikchef på Hadeed, när kulorna rullar fram. Foto: Fredric Alm Saudisk marknad växer Pellets för direktreduktion är en stor och växande marknad för LKAB. DR-pellets svarar för cirka 25 procent av LKABs pelletsleveranser. Det finns en stark potential för fortsatt tillväxt, säger Stig Nordlund, försäljningsansvarig för LKAB i Singapore, som ansvarar för marknaden i Asien, Mellanöstern och Nordafrika. Hassan ali Al-Ghannam Al-Buainain, president Hadeed. Direktreduktion av järnmalm baseras i huvudsak på naturgas som reduktionsmedel. De största naturgaskällorna finns idag i Mellanöstern och Nordafrika. I Saudiarabien har en omfattande stålindustri byggts upp kring direktreduktion av järnmalmspellets. Hadeed har vuxit snabbt och är nu en av LKABs största kunder. LKAB är i sin tur en av tre huvudleverantörer till Hadeed, en ståltillverkare som ingår i den Saudiarabiska industrikoncernen Sabic. Sabic (Saudi Basic Industries Corporation) är en av världens stora tillverkare av kemiska produkter, gödningsämnen, plast och metaller. Hadeed hade en nyckelroll inför investeringsbeslutet av pelletsverket KK4 i Kiruna med världens största pelletsugn. Ett långsiktigt kontrakt på 2,5 miljoner ton DR-pellets per år lade grunden för båda parters investeringar. Hadeed kunde med LKAB som säker och långsiktig leverantör i sin tur besluta att öka sin produktion och bygga ytterligare en ny anläggning för direktreduktion. Besök Ledningen för Hadeed besökte LKAB i början av juli. Två dagar ägnades åt produktion under och ovan jord i Kiruna. Besöket fortsatte till hamnen i Narvik. Hadeeds sjöfrakt går med stora malmbåtar per år från Narvik. Hadeed har fem DR-anläggningar vid Al Jubail vid Arabiska viken och tillverkar drygt 5 miljoner ton järnsvamp per år. Järnsvamp är en mellanprodukt från en direktreduktionsprocess som sedan raffineras i stålverket till en mängd olika stålsorter. Hadeed är ett helintegrerat verk med egna stålverk och valsverk vid Al Jubail som tillverkar hela sortimentet av alla olika sorters stålprodukter. Självförsörjande på stål Merparten av Hadeeds produktion går till den inhemska marknaden, främst industri, infrastruktur och byggindustri. Största exportprodukt är tunnplåt och största exportland är Egypten. Produktionsprocessen vid Hadeed bygger helt på så kallad direktreduktion (se faktarutan). Det betyder att reduktion av syre av LKABs DR-pellets sker i ett enda steg med hjälp av naturgas från de saudiska oljefälten. Grön tillväxt DR-kulan behåller sin form efter reduktionen, men är då porös och lätt. Den kallas DRI (Direct Reduced Iron) eller järnsvamp. Hos Hadeed går DRI direkt till elektrostålverk. Hadeeds stålproduktion har vuxit stegvis i takt med att fler direktreduktionsugnar tagits i drift. Ståltillverkning via direktreduktion med naturgas är en mycket miljövänlig och ren process och samtidigt effektivt sätt att utnyttja gasen. Naturgasen innehåller både vätgas och kolmonoxid. Dessa gaser reagerar med syret i malmen och omvandlar den till metalliskt järn. Utsläppen av koldioxid är hälften jämfört med en kolbaserad masugnsprocess. När man som Hadeed använder DR-pellets från LKAB tillverkade av magnetit får man ännu större miljöfördelar. LKABs pellets ger i sig 30 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med konkurrerande produkter tillverkade av hematit om man tar hänsyn till förädlingsprocessen, säger Stig Nordlund. Det finns fler fördelar. LKABs DR-pellets har mycket hög järnhalt samtidigt som icke önskvärda komponenter, bland annat kisel, ligger på låga nivåer. Detta bidrar i sin tur till att kostnaderna för ståltillverkning hos kunderna blir lägre och produktiviteten högre. Reduktionsprocess: Järnmalmen i LKABs pellets består av molekyler där järnatomer är bundna med syre. Den kemiska formeln skrivs Fe (Ferrum) för järn och O (Oxygen) för syre. Järnmalmsmolekylen i pellets skrivs Fe 2 O 3 (hematit). I produktionsprocessen måste syret tas bort från järnet, reduceras för att få metalliskt järn. Det kallas reduktionsprocess. Det finns flera olika sätt att reducera syret. Ett sätt är med naturgas som reduktionsmedel. I masugnar är kol reduktionsmedel. Grön pellets tar hänsyn till energimängden som krävs för att framställa järnet. Hos LKAB är magnetit den huvudsakliga råvaran för pelletstillverkning. Magnetit skrivs Fe 3 O 4. Vid pelletsproduktionen omvandlas (oxideras) magnetit till hematit. Oxidationen avger värme. Det ger en energifördel som motsvarar 30 procent jämfört med om hematit används som pelletsråvara. Dessutom är förstås separationen av magnetit (anrikningen) av råmalmen billigare och enklare samtidigt som en hög järnhalt erhålls. I DR-pellets tjänar LKABs kunder på att kiselhalten i LKABs malm är naturligt låg och järnhalten hög. LKAB ligger nära kundländerna i jämförelse med konkurrenterna och har levererat DR-pellets i 40 år. Marknaden består i huvudsak av länder med stora tillgångar av naturgas och med stort behov av investeringar i infrastruktur och byggprojekt. Länder som exploaterar naturgas har ofta hög tillväxt och starka kapitaltillgångar. LKAB levererar mer än 5 miljoner ton DR-pellets per år och volymerna kommer att öka.

6 10 LKAB framtid Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB framtid 11 LOTTA FOGDE Kommunikationsdirektör, LKAB FRÅGA LKAB: Varför tar inte LKAB reda på var exakt det finns malm i hela Kirunaområdet? Vi vet idag att Kiirunavaaramalmen fortsätter ner till minst två kilometers djup och att den blir större och rikare ju längre ner man kommer. Men vi har inte kunnat ta reda på var den tar slut. Vi klarar helt enkelt inte att undersöka malmen med att borra två kilometer långa hål, utan får provborra från gruvan och nedåt allteftersom vi bryter oss ned. Kunskapen kommer därför att öka successivt, och bilden av den framtida malmbasen kommer att förändras ju djupare gruvbrytningen går och ju djupare provborrningarna därmed kan göras. Det vi kan säga idag är att det ser mycket lovande ut. Den gigantiska skiva som lutar in under Kiruna ser vi inte slutet på. Under ganska lång tid behövde LKAB inte mer malm än Kiirunavaaramalmen, eftersom kunderna inte efterfrågade mer än vi kunde producera. Därför undersöktes i princip inga andra fyndigheter. Idag vill kunderna köpa mer än vi kan producera, och utsikterna för att den efterfrågan ska hålla i sig långsiktigt är god, även om det självklart kommer att bli upp- och nedgångar längs vägen. Dessutom har vi idag ledig kapacitet i pelletsverken. Vi står alltså redo att förädla mer malm än vi har tillgång till. Därmed ökar nu både prospekteringen efter nya fyndigheter i närområdet, och undersökningarna av redan kända fyndigheter, som t ex Lappmalmen. Allteftersom vi provborrar kommer den framtida malmkartan över Kiruna att klarna. Det enda område där vi hittills med säkerhet kan säga att vi inte ser någon potential för brytvärd malm är Luossavaaras sydsluttning. Skicka in din fråga: VINN EN TUFF RYGGSÄCK! Allt blir inte till stål i mineralernas värld Kanske åt du lite gruvberg till frukost. Kanske spelade du med mineral i helgen. Följ med in i Minelcos magiska mineralvärld... Magnetit väger mycket och därför används mineralen för att skapa tung betong som kapslar in pipelines som ska ligga still på havsbottnar eller i fundament för broar. Det hade du säkert koll på redan. Men visste du att samma magnetit kanske järnberikade frukostflingorna du åt i morse? Och att glimmer hjälper din brödrost att klara temperaturskiftningarna och yoghurten hålls fräsch av huntit. Minelco säljer en mängd industriella mineraler till olika branscher, här är ett urval av mer eller mindre oväntade produkter där du kan möta lite gruvberg i vardagen. RONNY OLOVSSON Huntit används i tennisbollar för att hjälpa gummit behålla formen och stunsen. Åt du järnberikade flingor i morse, då kan det varit lite gruvberg i tallriken. Magisk? Magnetit anses ha magiska egenskaper och används för att producera ockulta föremål. Glimmer hjälper delarna i din brödrost att klara de stora temperaturskillnaderna. Magnetit används vid vattenrening av t ex dricksvatten. I detta nummer berättar vi bland annat att allt fler chefer i LKAB är kvinnor, vi berättar om arbetet med det nya Gällivare och om det spännande ULCOS-projektet. Fråga 1. Hur många av de 75 högsta cheferna inom LKAB är kvinnor? 1: 12 X: 18 2: 44 Fråga 2. När hålls de fyra viktiga workshops som ska ge riktning åt Gällivares framtid? 1: 13-14/11 X: 13-14/12 2: 10-11/12 Fråga 3. Var kommer dessa workshops att hållas? 1: I fyra skolor X: I fyra restauranger 2: I fyra hotell Kör du en BMW eller Mercedes är mattorna i bilen sannolikt magnetit-tyngda för att dämpa vibrationer. Fråga 4. Vad betyder ULCOS? 1: Ultra Low CO 2 Stop X: Ultra Low CO 2 Steelmaking 2: Ultra Low CO 2 Sale Fråga 5. Syftet med ULCOS är att minska CO2 utsläppen vid stålframställan, hur mycket då? 1: 50 procent X: 70 procent 2: 40 procent Blandar du lite magnetit i målarfärgen får den magnetiska egenskaper och magneter fastnar på den. (Magnetit används i färg för att göra den ferrimagnetisk, vilket betyder att magneter fastnar på den). För att stoppa kabelbränder blandas huntit i gummit som omsluter kablar, när värmen stiger utsöndrar nämligen huntit vatten. Resultatet: självsläckande kablar. Glimmer är vad det heter, en glimrande mineral som inte sällan används för att skapa glittrande effekter. På ögonlock eller metallic-lack på bilar. Gå in på www. lkabframtid.com och tävla Eller posta dina svar senast 10/11 till: LKAB Framtid LKAB Kiruna. Rätt svar i tävlingen i nr 8/10 var: 2, X, X, 2, 2. Vinnare i förra numrets tävling blev Melinda Georgio i Gällivare. Hon vinner en tuff bag, grattis! Malmberget Koskullskulle intresseförening kom till LKAB och Vitåfors industriområde för att få mer kunskap och information om verksamheten. Industriområdet gränsar till samhället som byggdes upp i samband med att gruvdriften startade i slutet av 1800-talet. De 35 besökarna fick se hur bygget fortskrider av det nya forskningslaboratoriet Agglolab som ska stå klart un- Katarina Schwermer, Bettina von Neuenkirchen och Kristina Andersson, processingenjör MK3. May Norberg, Sven-Erik Eko Nilsson, ordförande i Koskullskulle intresseförening och Margaretha Åhlin. Yvonne Nilsson, projektledare Agglolab. Under lång tid drevs stigortar, alltså lodräta eller lutande schakt i gruvorna, uteslutande genom att stigortsdrivare stod på en plattform och borrade uppåt med handhållna borrmaskiner så att berget kunde sprängas lös. På 60-talet hade de första försöken gjorts med fullortsborrning, det vi idag kallar raiseborrning, där man först borrar ett litet pilothål uppifrån och sedan drar upp en större 1974 Säkrare teknik för stigortar borrkrona nerifrån och får ett perfekt runt schakt. De hårda bergarterna i LKABs gruvor hade dock visat sig problematiska vid de första försöken, men 1974 utprovades en amerikansk Robbinsmaskin och Lasse Hermansson på regionkontoret var hoppfull: Dom här försöken får ses som en lärotid som vi hoppas få stor nytta av i framtiden. Sven-Erik Eko Nilsson. Besöket i pelletsverket MK3. der nästa år. Rundturen fortsatte till det stora dammområdet där vattnet från produktionen tas om hand. Besöket avslutades med en exklusiv rundvandring i det nyaste pelletsverket, MK3. Där förevisade processingenjören Kristina Andersson hur tillverkningen av pellets går till. Teckning: Gösta Ohlsson Christoffer Grelsson och LKAB:s besöksguide Stefan Aspemo. Dagny Johansson och Margaretha Åhlin. May Norberg, Sven-Erik Eko Nilsson och Alf Norberg. Text och foto: Maritha Mossberg Sören Engelmark. Rune Hannu. May Norberg och Rosmarie Carlsson. LKAB söker > Forskningsingenjör, Avdelningen för Metallurgisk utveckling > Forskningsingenjör, Avdelningen för Processteknisk utveckling > Underhållsingenjör, Svappavaara > Projektingenjör, Svappavaara > Produktionspersonal till gruvan i Malmberget för sommaren 2011 > Produktionschefer till Drift- och Tillredning till gruvan i Kiruna > Processingenjör, Kiruna Mer information hittar du på där gör du ÄVEN din intresseanmälan SENAST 31/ Hur har din marknad förändrats efter finanskrisen? Marian Zilinsky, Sales Manager, Slovakien Den ekonomiska krisen som utlöstes 2008 har påverkat företag och människor i Slovakien, som i alla andra europeiska länder. Hela ekonomin i landet avmattades och arbetslösheten ökade snabbt. Kunderna minskade produktionen och inte förrän i våras fanns det tecken på att marknaden nu är i återhämtning och väntas gå bättre under Eric Bosler, Business Development Manager, Magnetite, USA Som jag ser det i Nordamerika har den finansiella krisen verkligen förändrat det sätt som konsumenten spenderar sina pengar. Typiskt för amerikaner är att de spenderar ganska fritt. Attityderna här har förändrats dramatiskt medan konsumenten kan spara mycket mer pengar eller minska onödiga utgifter. När det gäller affärer finner företagen det mycket svårt att låna pengar vilket gör det svårt att expandera och investera. Just nu är det väldigt lite fokus på innovation och utveckling av nya produkter, även om jag har sett en viss föränding eftersom jag tror att förtroendet börjar växa igen.

7 12 LKAB framtid Oktober 2010 HUR GÅR DET FÖR LKAB? Man kan aldrig slå sig till ro med säkerhetsarbetet LEVERANSER LEVERANSER I miljoner ton 18,7 13,5 20, Totalt 2009 Ackumulerat 2009 Ackumulerat 2010 Miljoner ton ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro Antal 5 SNABBA NAMN: Grete Solvang Stoltz ÅLDER: 40 år BOR: Luleå FAMILJ: Gift och två barn AKTUELL: Säkerheten först är arbetsnamnet på LKABs arbete för att säkerställa säkerheten på arbetsplatserna. Målet är noll olycksfall och friska medarbetare. Oberoende analyser har visat att mer än 9 av 10 olycksfall i arbetet beror på osäkra handlingar som t ex felaktigt val av verktyg, och att färre än 1 av 10 beror på osäkra förhållanden, t ex felaktiga konstruktioner och trasiga trappor. Grete Solvang Stoltz, personaldirektör 1. Olycksfallen med frånvaro har varit fler hittills under 2010 än under Varför det? Dels beror det på att vi producerar mycket mer i år. Med en ökad verksamhet blir det fler risker där olyckor kan inträffa. Det beror också på händelser i våra dotterbolag utomlands där vi precis startat arbetet med Säkerheten först. 2. Vilken sorts olyckor är vanligast? Det är olyckor där man snubblat, fallit eller gjort sig illa med verktyg man arbetat med. Det är så kalllad egen hantering, och det handlar om situationer då vi själva kanske borde ha stannat upp och funderat på riskerna. Säkerheten först handlar mycket om det, att man ska tänka efter hur man själv agerar säkert. 3. Hur ska trenden vändas så att olycksfallen fortsätter minska? Som sagt, arbetet med Säkerheten först fortsätter och införs även i våra utländska bolag. Ett annat vik- Foto: Lennart Jönsson tigt arbete är Ordning och reda. Man undviker många risker genom att ha välstädat och en god ordning på sin arbetsplats. 4. Hur står sig LKAB jämfört med den övriga svenska industrin vad gäller olyckor? Vi ligger under snittet för hela den svenska industrin, men vi nöjer oss inte med det, speciellt inte när vi som i år ser att olyckorna ökar. Man kan aldrig slå sig till ro, säkerhetsarbetet måste utvecklas hela tiden. 5. Vad gör du personligen för att agera säkert i arbetet? Förutom mitt arbete som personaldirektör så försöker jag tänka på de risker jag utsätter mig själv för. Jag åker mycket bil mellan våra verksamhetsorter så jag använder alltid bilbälte och försöker tänka på hur jag kör. En annan sak jag gör är att alltid ta på den skyddsutrustning som krävs på de arbetsplatser jag besöker i vår verksamhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec KVALITET K-värde för 2010 ack sep: 94,6% och 2009 ack sep: 92,6% 94,6% 7% LKAB önskar er alla en av solig hela Sveriges och fin sommar. cementförbrukning stod LKAB för i fjol. ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg Maritha Mossberg Johanna Fogman PRODUKTION Vinter TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB Upplaga exemplar TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid Kiruna KONCERNEN LKAB Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 26 november!

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

KARRIÄR INOM MÖJLIGHETERNAS LKAB

KARRIÄR INOM MÖJLIGHETERNAS LKAB KARRIÄR INOM MÖJLIGHETERNAS LKAB När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. Inom LKAB finns fler än 200 spännande och utvecklande jobb och

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

LKAB Strategisk inriktning och organisation av FoU-verksamheten

LKAB Strategisk inriktning och organisation av FoU-verksamheten LKAB Strategisk inriktning och organisation av FoU-verksamheten Lars-Eric Aaro LKAB T.f. VD och koncernchef Direktör Div. Sales & Marketing Mission for Technology & Business Development Secure the competiveness

Läs mer

Samhällsomvandling Malmfälten

Samhällsomvandling Malmfälten Samhällsomvandling Malmfälten Anders Furbeck Senior Vice President LKAB Skellefteå 110405 En långsiktig och hållbar väg mot tillväxt LKAB är en av Sveriges lönsammaste industrikoncerner som i stor utsträckning

Läs mer

FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN

FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. LKAB:s järnmalmspellets är världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt.

Läs mer

10:15-11:45 PLENUMSSALEN STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) TEKNOLOGI KARBONFANGST OG MILJØ ONSDAG 19.

10:15-11:45 PLENUMSSALEN STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) TEKNOLOGI KARBONFANGST OG MILJØ ONSDAG 19. STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) SEMINAR: TEKNOLOGI Karbonfangst og miljø Moderator: Ordförande Progressum AB, Thomas Björnström Karbonfangst og lagring Salgssjef Polarkonsult AS,

Läs mer

LKAB OCH GASEN - EN BRYGGA TILL FOSSILFRI PRODUKTION. Lars-Eric Aaro, VD

LKAB OCH GASEN - EN BRYGGA TILL FOSSILFRI PRODUKTION. Lars-Eric Aaro, VD LKAB OCH GASEN - EN BRYGGA TILL FOSSILFRI PRODUKTION Lars-Eric Aaro, VD LKAB Bryter och förädlar järnmalm för den globala stålmarknaden DET HÄR ÄR LKAB Vi arbetar både under och ovan jord Narvik Hamn Kiruna

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa LKAB

Arbetsmiljö och hälsa LKAB Arbetsmiljö och hälsa LKAB Kärnan i LKAB LKAB grundades 1890 och ägs av svenska staten. Detta gör oss unika: Långsiktiga kundrelationer Medarbetarnas kunskap och kompetens Magnetit LKAB Green Pellets

Läs mer

SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR

SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR Bo Krogvig Direktör Kommunikation och Samhällskontakter 18 oktober 2016 Tekniskt ledande leverantör av klimatsmarta järnmalmsprodukter till den globala stålindustrin

Läs mer

Gruvan. Ha stenkul vid datorn. Ge borrstålet stöt med hammaren. Spräng i gruvan. Titta på modellen av gruvan (i genomskärning).

Gruvan. Ha stenkul vid datorn. Ge borrstålet stöt med hammaren. Spräng i gruvan. Titta på modellen av gruvan (i genomskärning). Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Gruvan Syfte Att öka elevernas förståelse för gruvor och dess funktion samt vad som händer i en gruva. Att specifikt titta på vår viktigaste

Läs mer

LKAB 2011. Lars-Eric Aaro. Vd och koncernchef PERFORMANCE IN IRONMAKING

LKAB 2011. Lars-Eric Aaro. Vd och koncernchef PERFORMANCE IN IRONMAKING LKAB 2011 Lars-Eric Aaro Vd och koncernchef Resultat 2011 Omsättning Rörelseresultat Rekord 31 122 Mkr 14 705 Mkr + 9% + 19 % Marknad 2011 Marknad 2011 - Råstålsproduktion i världen Miljoner ton per månad

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

LKAB begränsar produktionen Den sviktande järnmalmsmarknaden

LKAB begränsar produktionen Den sviktande järnmalmsmarknaden N R 7 2 0 0 9 3 A P R I L E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B LKAB begränsar produktionen Den sviktande järnmalmsmarknaden tvingar LKAB till åtgärder och kraftiga produktions neddragningar

Läs mer

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA?

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Malmbergets samhällsomvandling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Om Climate Arena 1. När tror ni att anläggningen kan stå klar? Planerad byggtid är 4-5 år från beslut om byggnation 2. Blir anläggningen ovan eller

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526 Scanacons erfarenheter av Kinaetablering SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren Rosenbad, 100526 Innehåll Om Scanacon Vår etablering i Kina Varför? Hur? Erfarenheter! Våra tips till

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt Aktiespararna Borlänge Martin Lindqvist 1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt 0 SSAB i kort Ledande global leverantör av avancerade höghållfasta stål Nordens största aktör inom tunnplåt Välinvesterade verksamheter

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014 Årsstämma 2014 Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef Stockholm 9 april 2014 2013 i korthet 2013 var ett fortsatt utmanande år för stålindustrin och för SSAB. Året kännetecknades av svag

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet

När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet Utmaningen: Den viktiga metallen platina förekommer i form av tunna horisontella lager i berggrunden. Vanligtvis är dessa mindre

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR Här finns grunden för framtidens teknik Världen behöver Norra Kärr Strax norr om Gränna, öster om E4:an, ligger Norra Kärr. Här finns världens fjärde största fyndighet av sällsynta

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997 Sammanfattning Enligt preliminär statistik för 1997 ökade råstålsproduktionen i världen med 6 % jämfört med föregående år. LKABs leveranser av förädlade järnmalmsprodukter

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 14 Fredag 30 april 2010. Nytt kärnkraftverk nära Haparanda

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 14 Fredag 30 april 2010. Nytt kärnkraftverk nära Haparanda LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 14 Fredag 30 april 2010 NORRBOTTEN Nytt kärnkraftverk nära Haparanda Det finska företaget Fennovoima vill bygga ett kärnkraftverk i Simo i Finland. Simo ligger bara fem mil från Haparanda.

Läs mer

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig

Läs mer

Globalt ledarskap och en stark organisation

Globalt ledarskap och en stark organisation Vår vision Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål Globalt ledarskap och en stark

Läs mer

Olof Faxander, VD & Koncernchef

Olof Faxander, VD & Koncernchef Årsstämma 2010 Olof Faxander, VD & Koncernchef 2009 Ett turbulent stålår Efter en exceptionellt svag marknad under första halvåret, skedde en viss återhämtning under slutet av året Under en stor del av

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 25 februari 2011. LKAB betalar för Kirunas nya stad. chef vid LKAB.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 25 februari 2011. LKAB betalar för Kirunas nya stad. chef vid LKAB. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 7 Fredag 25 februari 2011 NORRBOTTEN LKAB betalar för Kirunas nya stad Gruvföretaget LKAB lovar att betala tre miljarder kronor till flyttningen av Kiruna. LKAB ska bland annat betala

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm.

Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm. Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm. Inledning. Vi har byggt en luftförvärmare, det är en slags

Läs mer

Ny brotsch lönsam investering för Atlas Copco

Ny brotsch lönsam investering för Atlas Copco Ny brotsch lönsam investering för Atlas Copco När Atlas Copco Construction Tools i Kalmar valde att utveckla en ny hydraulhammare med kompakt hammarhus ställdes de inför flera utmaningar. Med hjälp av

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Hearing med Magnus Söderberg, vd C Security den 16 juni 2014 kl 10:00-10:40.

Hearing med Magnus Söderberg, vd C Security den 16 juni 2014 kl 10:00-10:40. Hearing med Magnus Söderberg, vd C Security den 16 juni 2014 kl 10:00-10:40. Magnus: Hej och välkomna till denna hearing. För att kunna ställa frågor måste ni vara inloggade som deltagare. Bistro: Vem/vilka

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA 11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB Vårt nuläge och framtid Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB AGENDA Nuläget i LKAB Vårt tillväxtprojekt LKAB 37 Investeringar i Narvik och Ofotbanen för framtiden Omvärldsförändringar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster

Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster 2011-06-20 Foto: Håkan Hedqvist Hej! Ja, då var sommaren här igen! Hoppas så många som möjligt passar på att njuta av den fina gården och att använda

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Boliden. Delårsrapport januari-juni Gruvor Smältverk Zink Koppar

Boliden. Delårsrapport januari-juni Gruvor Smältverk Zink Koppar Boliden Delårsrapport januari-juni 2004 Gruvor Smältverk Zink Koppar Stark återhämtning i världsekonomin Tillväxt kvartal 2, 2004 Globalt - Cu-konsumtion 5 % - Cu-produktion 1 % - Zn-konsumtion 5 % - Zn-produktion

Läs mer

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun Hur flyttar man en stad? GEOTEKNIK Malmen är Kirunas lycka. Men det som är stadens lycka är samtidigt dess problem. När LKAB följer malmkroppen allt djupare ner i berget leder sprängningarna till sättningar

Läs mer

En internationell högteknologisk mineralkoncern. Presentation för SSG Säkerhetskonferens 2007-09-27. SSG Säkerhetskonferens 070927, Mats Pettersson

En internationell högteknologisk mineralkoncern. Presentation för SSG Säkerhetskonferens 2007-09-27. SSG Säkerhetskonferens 070927, Mats Pettersson En internationell högteknologisk mineralkoncern Presentation för SSG Säkerhetskonferens 2007-09-27 LKAB i världen 3 700 anställda 11% kvinnor 600 anställda utanför Sverige 30-tal bolag 15-tal länder Huvudkontor

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling NÄ Ä DET DAGS ATT SÄLJA CH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett ansvarsfullt

Läs mer

Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2. Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling

Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2. Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2 Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling INNEHÅLL Inledning Järnmalmen är grunden Samhällsomvandling

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 25 Fredag 10 september 2010. Gruvan i Aitik växer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 25 Fredag 10 september 2010. Gruvan i Aitik växer LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 25 Fredag 10 september 2010 NORRBOTTEN Gruvan i Aitik växer Förra veckan invigdes Nya Aitik utanför Gällivare. Nya Aitik är namnet på den utbyggnad som gruvbolaget Boliden gör i Aitik.

Läs mer

Vägen till nya samhällen

Vägen till nya samhällen LKAB, BOX 952, 971 28 LULEÅ www.lkab.com Produktion: LKAB och Hallvarsson & Halvarsson. Illustratör: E. Anttila. Bild: White Arkitekter AB. Foto: Fredric Alm, Tryck: Luleå Grafiska AB. Januari 2016. LKAB

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

news Ny webbplats lanseras under hösten Nu bygger vi för framtiden Nr

news Ny webbplats lanseras under hösten Nu bygger vi för framtiden Nr Nu bygger vi för framtiden Efter ett över 50 år långt samarbete sedan Trätrappor i Norsjö var med och grundade Skellefteå Snickercentral, SSC, har Trätrappor nu vuxit till den storlek där företaget väljer

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

högst upp i fastigheten egen takterrass Påverka planlösningen Avenyn-Lorensberg Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm

högst upp i fastigheten egen takterrass Påverka planlösningen Avenyn-Lorensberg Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm högst upp i fastigheten egen takterrass Påverka planlösningen Avenyn-Lorensberg Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm LOKALEN PLANRITNING Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm FLeXiBeL och effektiv LokaL kontorsyta 240 kvm

Läs mer

Till: Förvaltningsrätten i Luleå Box Luleå

Till: Förvaltningsrätten i Luleå Box Luleå Till: Förvaltningsrätten i Luleå Box 849 971 26 Luleå (Vid överklagande per e-post är e- mailadressen forvaltningsrattenilulea@dom.se) Kommunens ärendenr: Namn: Gällivare kommuns beslut, Kommunfullmäktige,

Läs mer

Välkommen till Midroc!

Välkommen till Midroc! Välkommen till Midroc! midroc en historia av att anta utmaningar tillsammans Vi brukar säga att varje dag börjar med en ny utmaning. Det är tur, för på Midroc drivs vi av att anta utmaningar tillsammans.

Läs mer

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm vill sticka ut! Showroom och kontor för dig som Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm LOKALEN Showroom och kontor för dig som vill sticka ut Kontorsyta 443 kvm Antal arbetsplatser 10-40 Adress

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan

Läs mer

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Företag: Hazrats Bureau Affärskoncept: Check IDEA Center AB Alla har rätt att drömma. Alla har rätt att förverkliga sina drömmar. Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Affärsidé

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Aktiespararna 2012-10-11. Styrelseordförande

Aktiespararna 2012-10-11. Styrelseordförande Aktiespararna 2012-10-11 Henrik Tjernberg Henrik Tjernberg Styrelseordförande Bolaget Grundades 1984 Flertal produkter genom åren inom mobil datakommunikation Noterades på SBI-listan 1999 nuvarande Nasdaq/OMX

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 4 Fredag 10 februari 2012. Problem när det är kallt

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 4 Fredag 10 februari 2012. Problem när det är kallt LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 4 Fredag 10 februari 2012 NORRBOTTEN Problem när det är kallt Det kyliga vädret har orsakat många problem. Bussar och tåg har inte kunnat köra, bilar har inte startat och Gällivareborna

Läs mer

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Trafikverkets järnvägsplan Solna stads detaljplan, Spårområde vid kv Tegen Samrådstid: 8 augusti 19 september 2012 Öppet hus:

Läs mer

BRYTNING SÅ BRYTS MALMEN

BRYTNING SÅ BRYTS MALMEN BRYTNING SÅ BRYTS MALMEN När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. Det börjar med brytningen av den unika magnetiten i LKAB:s gruvor i Kiruna,

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Återstart av verksamheten i Dannemora

Återstart av verksamheten i Dannemora Återstart av verksamheten i Dannemora 2010-09-21 Peter Svensson Dannemora Mineral AB GEOGRAFI Dannemora ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken

Läs mer

2016H1. M&A summary and outlook. En del av Valentums rapportserie Business Insider som publiceras kvartalsvis

2016H1. M&A summary and outlook. En del av Valentums rapportserie Business Insider som publiceras kvartalsvis 2016H1 M&A summary and outlook En del av Valentums rapportserie Business Insider som publiceras kvartalsvis Inledande ord Business Insider första halvåret 2016 Fortsatt hög aktivitet på transaktionsmarknaden

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

TILL DIG SOM ÄGER EN BOSTADSRÄTT

TILL DIG SOM ÄGER EN BOSTADSRÄTT Produktion: LKAB och Hallvarsson & Halvarsson. Illustratör: E. Anttila. Bild: White Arkitekter AB. Foto: Fredric Alm. Tryck: Luleå Grafiska AB. Januari 2016. Näringsidkare som hyr LKAB är en internationell

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer