Nationellt Regionalt Järfälla Kommentar. Nationellt Regionalt Järfälla Kommentar

Transkript

1 1 Begränsad klimatpåverkan 1.1 Minskade utsläpp av växthusgaser Utsläpp av 1.2 växthusgaser (2020) Etappmål 2 Frisk Luft 2.1 Svaveldioxid (2005) 2.3 Kvävedioxid 2.4 Marknära ozon 2.5 Flyktiga organiska ämnen 2.6 Partiklar 2.7 Benso[a]pyren (2015) 3 Bara naturlig försurning 3.1 Försurning av sjöar och vattendrag 3.2 Försurning av skogsmark 3.3 Utsläpp av svaveldioxid 3.4 Utsläpp av kväveoxider

2 4 Giftfri miljö 4.1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och iljö k (fö 4.2 Information om farliga ämnen i varor 4.3 Utfasning av farliga ämnen (2007/2010) 4.4 Minskad användning av tungmetaller. 4.5 Fortlöpande minskning 4.6 av hälso- och Riktvärden iljö i k för d miljökvalitet 4.7 Förorenade områden. 4.8 Efterbehandling av förorenade områden 4.9 (2005 Om dioxiner 2010/2050) i livsmedel 4.10 Om kadmium (2015) 4.11 Ökad upphandling av miljömärkta varor 4.12 Omhändertagande av miljöfarliga ämnen 4.13 Förbättrad slamkvalitet Vi har inventerat och har kunskap Vi om har dem. inventerat och har kunskap om dem. Liten areal gödslad åkermark i kommunen Ökad andel miljöbränsle 4.15 Tjänlig matfisk 4.16 Rena vattentäkter

3 5 Skyddande ozonskikt 5.1 Användningen av ozonnedbrytande ä S ä 5.2 Utsläppen av ozonnedbrytande ä 6 Säker strålmiljö 6.1 Radioaktiva ämnen 6.2 Hudcancer (2020) 6.3 Elektromagnetiska fält 6.4 Radon i enskilda brunnar 6.5 Radonhalten i skolor och bostäder Förhållandena i Järfälla är jämförbara med länet/mg I Järfälla är skolorna i stort sett åtgärdade men vi klarar inte bostäderna utan ytterligare åtgärder 7 Ingen övergödning 7.1 Utsläpp av fosforföreningar

4 Fosforutsläppen från enskilda VAanläggningar Fosforhalt i avloppsvatten Utsläpp genom bräddningar 7.5 Minskade kväveutsläpp I Järfälla går målet att nå med ytterligare insatser, vi har få enskilda avlopp som dessutom är möjliga att ansluta till VA-nätet VA-nätet i Järfälla går till Käppala och Bromma som båda klarar miljömålet 0.3mg/liter. någon gång per år, några kubik. På de flesta pumpstationerna finns olika säkerhets-system. Inget stort 7.6 Utsläpp av ammoniak 7.7 Minskade ammoniakutsläpp 7.8 Utsläpp av kväveoxider Störst bidrag kommer från svin och nötkreatur. Hästgödsel ger ett mycket mindre tillskott per djur 8 Levande sjöar och vattendrag 8.1 Skydd av natur- och kulturmiljöer (2005/2010) Relativt stor del av ytan är naturreservat.

5 8.2 Restaurering av vattendrag (2005/2010) 8.4 Vattenförsörjningsplane r (2009) 8.5 Utsättning av djur och växter (2005) 8.6 Åtgärdsprogram för hotade arter (2005) 8.7 Policy om främmande arter Relativt stor del av ytan är naturreservat. 9 Grundvatten av god kvalitet 9.1 Skydd av grundvattenförande l i k f ti 9.2 Hållbart grundvattenuttag 9.3 Rent vatten för dricksvattenförsörjning 9.4 Skydd för kommunala grundvattentäkter 10 Hav i balans samt levande kust och kä å d 10.1 Endast miljövänliga färger och andra produkter används för fritidsbåtvård senast år (Länseget mål) Målet berör Järfälla i mycket liten utsträckning Arbete med båtklubbarna har gett bra resultat. 11 Myllrande våtmarker

6 11.1 Myrskyddsplanen 11.2 Länets samtliga våtmarksområden i Inga av myrarna ligger i Järfälla Inga av myrarna ligger i Järfälla 11.3 Skogsbilvägar M k dd l (2006) fö Inga eller få skogsbilvägar Våtmarker i odlingslandskapet Järfälla har naturreservaten 12 Levande skogar 12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark 12.2 Förstärkt biologisk mångfald 12.3 Skydd för kulturmiljövärden 12.4 Naturupplevelser och friluftsliv 12.5 Åtgärdsprogram för hotade arter Stor andel skyddad skog finns i kommunen Kulturinventeringar görs. Kommunen arbetar aktivt med frågan. 13 Ett rikt odlingslandskap 13.1 Skötsel av ängs- och betesmarker 13.2 Småbiotoper (delvis 2005) 13.3 Kulturbärande landskapselement 13.4 Växtgenetiska resurser och inhemska 13.5 Kulturhistoriskt h dj värdefulla k ib d Kommunen arbetar med frågan Ej relevant, få husdjur i kommunen

7 13.6 Lantbrukets ekonomibyggnader med anknytning till aktiv jordbruksbygd ska bevaras i 2004 års omfattning. (Regionaliserat mål) 13.7 Odlingsmark nära tätorter 13.8 Andelen lantbruksföretag 13.9 Ekologisk odling Säby, Görvälns och Molnsättras byggnader används och bevaras 14 Storslagen fjällmiljö MÅLET BERÖR EJ STOCKHOLMS LÄN 15 God bebyggd miljö 15.1 Planeringsunderlag 15.2 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 15.3 Buller 15.4 Alla kommuner i länet har en kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan senast år Uttag av naturgrus 15.6 Avfall ( ) Kartläggning klar, åtgärdsplan saknas Se Avfallsplanen

8 15.7 Mindre mängd deponerat avfall 15.8 Återvinning av avfall från hushåll, 15.9 Återvinning t av avfall t kök från Energianvändning li d l i d t i m. m. i byggnader Energianvändning (2020/2050) i bostäder och lokaler Se Avfallsplanen Se Avfallsplanen Se Avfallsplanen Buller från värmepumpar samt rök från vedeldning ökar i Järfälla God inomhusmiljö (2010/2015/2020) Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation Bevara tysta områden Hot finns, Förbifart Stockholm Ballastförsörjning 16 Ett rikt växt- och djurliv 16.1 Hejdad förlust av biologisk mångfald 16.2 Minskad andel hotade arter (2015) 16.3 Hållbart nyttjande (2007/2010) Inga stora problem, Järfälla har naturreservaten.

9 Folkhälsomålen 1 g inflytande i samhället Berör inte Moh 2 sociala g Berör inte Moh 3 uppväxtvillkor Berör inte Moh 4 Hälsa i arbetslivet Berör inte Moh 5 Miljöer och j produkter Ingår i miljömål 2, 4, 6 6 och sjukvård Berör inte Moh 7 Skydd mot smittspridning har ökat.mrsa sprids numera framför allt ute i samhället Förekomst Förekomst av av immunitet antibiotiskaresistenta smittämnen 7.3 Förekomst av smittämnen 8 reproduktiv hälsa Berör inte Moh 9 Fysisk aktivitet Berör hushållning med markområden lämpliga för rekreation och friluftsliv i fysisk planering 10 Matvanor och livsmedel Livsmedelslagen 11 narkotika, dopning Berör inte Moh 1. LOKALA MILJÖMÅL Det klimatsmarta J som geografiskt område Järfälla Kommentar

10 Järfälla ska till år 2020 fortsätta växa samtidigt som CO2 påverkan per 1.1 Andelen förnybar energi som används per invånare (KWh/invånare) ska öka med 20 % till 2020 med 2010 som referensår 1.2 Invånarna i Järfälla kommun ska minska sin användning av fossil koldioxid för uppvärmning och transporter med 50 % till Mäts i kg/invånare med 1990 Användningen av icke 1.3 fossila bränslen ska vid resor öka med 30 % till Vi får avvakta miljöbokslutet som referensår. Se mål 1 Skapa förutsättningar för att öka användningen av kollektivtrafik och cykel genom att bygga ut kollektivtrafiken och fler cykelbanor Det miljömedvetna J som geografiskt område 2.1 Järfälla har miljömedvetna medborgare, anställda och företag som tillsammans, skapar en bra Antalet miljö i kommunen miljöcertificerade och miljödiplomerade

11 Kommunen ska skapa incitament för att öka miljömedvetenheten Det goda livet i Järfälla J som geografiskt område I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker och naturområden med ett rikt växt- och djurliv och alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbas av negativa miljörelaterade hälsoeffekter. Alla bostäder och förskolor ska även år 2020 Andelen ha tillgång boende till som är bullerstörda av väg- och spårtrafik ska Arealen biologisk värdefull mark inom befintliga grönområden som genom vård och tillsyn behåller eller ökar sina värden ska senast 2020 ha ökat med 20 % med 2009 som referensår. 3.4 Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska senast 3.5 För varje ny bostad som byggs i Järfälla ska ett träd planteras Berör inte MoH

12 KOMMUNALA AVFALLSPLAN EN (Hanteras genom SÖRAB) 1 0 fastställda av fullmäktige och där Järfälla Kommentar Människan i centrum - Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda den service som efterfrågas i syfte att uppfylla planens mål. Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god. 1.1 År 2012 ska avfallshanteringen vara en del i kommunernas planarbete och utgå från gemensamma riktlinjer vid ny- och ombyggnation.

13 2 Kvalitet - Allt avfall ska vara rätt sorterat och inte skräpa ned. Det innebär att avfall ska sorteras efter hur det ska tas omhand. Det sorterade avfallet ska uppfylla de krav som respektive behandlingsanläggning ställer. 2.3 År 2012 ska det finnas rutiner för avfallshantering vid extraordinära händelser. 3 Minska avfallets mängd - Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd. Det innebär att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan förändras så att avfallsmängden per invånare minskar. 3.2 År 2012 ska minskning av avfallsmängden finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandlingar.

14 3.3 År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamheter ha minskat med 25 procent jämfört med År 2012 ska alla livsmedelslokaler ha haft tillsyn på all sin avfallshantering. OBS! Mbn är målansvarig nämnd! 4 Minska avfallets farlighet - Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall. Det innebär att människor ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Det ska vara lätt att sortera rätt. Uppkomsten av farligt avfall ska förebyggas genom dialog med producenter för att undvika att farliga ämnen byggs in i varor och produkter.

15 4.5 År 2012 ska minst 90 procent av byggherrarna och byggentreprenörerna i SÖRAB-regionen ha kunskap om vad som är farligt i byggoch rivningsavfall och hur det ska hanteras. OBS! Mbn är målansvarig nämnd! 4.6 År 2012 ska minst 50 procent av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag, som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha haft tillsyn på sin hantering av farligt avfall.obs! Mbn är målansvarig nämnd! 5 Öka återanvändningen - Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras. Det innebär att återanvändning ska stimuleras genom nyttjande av ny teknik och samarbete med företag/organisationer. System för att återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga. Återanvändningen får dock inte leda till en ökad miljöbelastning.

16 5.2 År 2012 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagd samt förbättringsåtgärder föreslagna. 6 Öka materialåtervinningen - Minst 50 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka. Det innebär att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Varje verksamhet ska källsortera så att minst ett avfallsslag kan materialåtervinnas. Det innebär också att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åkereller skogsmark.

17 6.1 År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall. 6.2 År 2012 ska högst 10 procent förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet. 6.3 År 2012 ska minst 50 procent av matavfallet från restauranger, storkök och butiker samlas in och behandlas biologiskt. 6.4 År 2012 ska minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling, inklusive hemkompostering. 6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år 2006.

18 7 Energiutvinning - Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen. Det innebär att icke brännbart avfall ska sorteras bort. Bränslet ska vara så rent att aska och slagg till största delen kan återvinnas. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Vid rötning av matavfall ska biogas utvinnas och användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle. 7.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning.

19 8 8.2 Deponering - Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjlighet er. Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön. Det innebär att bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska deponeras. Endast deponier som uppfyller högt ställda krav ska användas. Det innebär även att nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta. Deponier som utgör en risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas. År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier ska prioriteras och hanteras.