Dokumentation Emissionsdatabas för Södermanlands län

Transkript

1 SLB 4:2010 Dokumentation Emissionsdatabas för Södermanlands län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MAJ 2010

2

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 TOTALA UTSLÄPP... 2 TOTALA UTSLÄPP FRÅN ENERGISEKTORN... 2 Utsläpp från enskild oljeeldning... 3 Utsläpp från enskild vedeldning... 3 UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN... 4 INDUSTRINS UTSLÄPP... 4 SJÖFARTENS UTSLÄPP... 5 UTSLÄPP FRÅN ARBETSMASKINER... 5 UTSLÄPP FRÅN JORDBRUK... 6 UTSLÄPP FRÅN BENSINSTATIONER... 6 UTSLÄPP FRÅN HUSHÅLL... 7 REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR ÅR Metodik för utsläppsberäkningar... 8 Uppdatering av punkt- och areakällor... 8 Uppdatering av det statliga vägnätet... 8 Uppdatering av gridkällor inkl kommunala vägar... 9 Kvalitetssäkring och systemadministration... 9 DEN REGIONALA EMISSIONSDATABASENS GRUNDSTRUKTUR VÄGTRAFIK Statligt vägnät Vägtyper Fordonstyper och reningssteg Emissionsfaktorer Kommunalt vägnät Avdunstning från stillastående personbilar INDUSTRI ENERGI Individuell uppvärmning Oljeeldning Vedeldning SJÖFART ARBETSMASKINER BENSINSTATIONER FLYGTRAFIK JORDBRUK HUSHÅLLENS UTSLÄPP... 16

4 FÖRORD SLB analys är en enhet inom Miljöövervakningen på Miljöförvaltningen i Stockholm och ansvarar för övervakning av luftmiljön i Stockholm stad. SLB analys är också operatör för det regionala systemet för luftmiljöövervakning på uppdrag av Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund. Luftvårdsförbundet är en gränsöverskridande organisation som bildats för att samordna övervakningen och följa utvecklingen av luftmiljön i Stockholm-Uppsala regionen. Luftvårdsförbundet startade som en ideell förening 1992 och omfattade då Stockholms län. Ett utvidgat förbund för båda länen bildades Förbundets medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Länsstyrelserna i de båda länen har samarbetsavtal med luftvårdsförbundet. SLB analys har på uppdrag av Södermanlands luftvårdsförbund byggt upp en regional emissionsdatabas (EDB) för Södermanlands län för år 2008 i Internet Airviro. Den nya regionala databasen heter t08, total emissionsdatabas för år 2008, och består av punkt- area-, linje- och gridkällor. Södermanlands luftvårdsförbund har ansvarat för uppdatering av punkt- och areakällor. SLB analys har uppdaterat gridkällor och vägtrafik samt kvalitetssäkrat uppdaterade punkt- och areakällor avseende 2008 års data. Denna rapport inleds med en redovisning av de uppdaterade utsläppen. Därefter beskrivs de ändringar och uppdateringar som skett i emissionsdatabasen jämfört med tidigare emissionsdatabas, t06. Rapporten har sammanställts av Kristina Eneroth. Stockholm i maj år Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 1

5 TOTALA UTSLÄPP I denna rapport redovisas utsläpp av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), koldioxid (CO 2 ), partiklar (PM10) och flyktiga organiska kolväten (VOC) från samtliga källor i utsläppsdatabasen för år Inledningsvis redovisas totala utsläpp på kommun- och länsnivå enligt tabellen nedan, därefter uppdelat på energi, vägtrafik, industri, sjöfart och arbetsmaskiner. För VOC redovisas även utsläpp från bensinstationer och hushåll. Utsläpp från jordbruk redovisas i form av ammoniak (NH 3 ). Alla värden är avrundade för att spegla osäkerheter i utsläppsdata. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län TOTALA UTSLÄPP FRÅN ENERGISEKTORN I tabellen nedan redovisas energisektorns totala utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Södermanlands län. Stoftutsläpp från energiproduktion räknas i förbundets utsläppsdatabas till PM10. Utsläpp av förbränningspartiklar sker i huvudsak som PM10. Utsläppen från energisektorn inkluderar panncentraler, energianläggningar och enskild uppvärmning (olja och ved). Observera att utsläpp av koldioxid från biobränsleeldning ej ingår i redovisade utsläpp nedan. Jämfört med år 2006 redovisas mycket mindre utsläpp av CO 2 i Eskilstuna och Katrineholm. Detta beror på förändrade utsläpp från Värmeverket Vattumannen, Eskilstuna samt PC Väster, Katrineholm. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län

6 Utsläpp från enskild oljeeldning I tabellen nedan redovisas utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC från oljeeldning i villor för varje kommun i Södermanlands län. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län Utsläpp från enskild vedeldning I tabellen nedan redovisas utsläpp av NO x, PM10 och VOC från vedeldning i villor för varje kommun i Södermanlands län. Utsläppen baserar på SCB:s statistik av slutanvändning av träbränsle i hushållen för år NO x PM10 VOC Ton Ton Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län

7 UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN I tabellen nedan redovisas vägtrafikens utsläpp av NO x, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Södermanlands län. Dessutom redovisas trafikarbetet (VEH) som miljoner fordonskilometer. I redovisade utsläpp av PM10 ingår slitagepartiklar som utgör huvuddelen av PM10 utsläppen. I redovisade utsläpp av VOC ingår avdunstning från fordon under körning och parkering. NO x CO 2 PM10 VEH VOC Ton Ton Ton Milj. km Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län INDUSTRINS UTSLÄPP I tabellen nedan redovisas industrins utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Södermanlands län. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län

8 SJÖFARTENS UTSLÄPP I tabellen nedan redovisas sjöfartens utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC. Sjöfarten omfattar endast trafiken till och från Oxelösundshamn. Utsläpp redovisas endast för de kommuner som berörs av farledssträckningen. Utsläppen har ej uppdaterats för år NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Nyköping Oxelösund Trosa Södermanlands län UTSLÄPP FRÅN ARBETSMASKINER I tabellen nedan redovisas arbetsmaskinernas utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för kommunerna i Södermanlands län. Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon inom entreprenad och lasthantering samt arbetsredskap inom industri och offentlig verksamhet. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län

9 UTSLÄPP FRÅN JORDBRUK I tabellen nedan redovisas utsläppen av ammoniak (NH 3 ) för kommunerna i Södermanlands län. Jämfört med år 2006 redovisas mycket mindre utsläpp av NH 3 i Flen. Detta beror på att Stavs Gård inte längre finns inlagd i emissionsdatabasen. NH 3 Ton Eskilstuna 1 Flen 80 Gnesta 15 Katrineholm 130 Nyköping 75 Oxelösund 0 Strängnäs 0 Trosa 0 Vingåker 0 Södermanlands län 300 UTSLÄPP FRÅN BENSINSTATIONER I tabellen nedan redovisas utsläpp av flyktiga kolväten (VOC) från bensinförsäljning för kommunerna i Södermanlands län. Bensinförsäljningen baseras på kommunal statistik från SCB. VOC Ton Eskilstuna 25 Flen 5 Gnesta 3 Katrineholm 10 Nyköping 20 Oxelösund 2 Strängnäs 10 Trosa 3 Vingåker 1 Södermanlands län 80 6

10 UTSLÄPP FRÅN HUSHÅLL I tabellen nedan redovisas utsläpp av VOC från hushållens användning av kemikalieprodukter samt från användning av arbetsredskap i hemmet för kommunerna i Södermanlands län. VOC Ton Eskilstuna 480 Flen 80 Gnesta 50 Katrineholm 165 Nyköping 260 Oxelösund 55 Strängnäs 160 Trosa 55 Vingåker 45 Södermanlands län

11 REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR ÅR 2008 Under 2010 har Södermanlands luftvårdsförbund uppdaterat punkt- och areakällor i den regionala databasen för D län. SLB-analys har på uppdrag av Södermanlands luftvårdsförbund uppdaterat gridkällor och vägtrafik samt kvalitetssäkrat uppdaterade punkt- och areakällor avseende 2008 års data. Metodik för utsläppsberäkningar Utsläpp i den regionala emissionsdatabasen beskrivs på två olika sätt beroende på om utsläpp av enskilda ämnen är kända eller ej. 1. Kunskap om utsläpp av enskilda ämnen finns (t ex mätningar i skorsten på större industrier). Utsläppen läggs in i databasen i ton/år och kopplas till enskilda ämnen i ämneslistan. 2. Utsläpp av enskilda ämnen är inte känt utan det faktiska utsläppen beräknas ut m h a emissionsfaktorer. Den grundläggande formeln för denna typ av utsläppsberäkningar uttrycks enligt följande: Aktivitet x emissionsfaktor = totala utsläppet Den utsläppsgenererande aktiviteten är t ex antal fordonskilometer som ett fordon kör under ett år, den energimängd som produceras i en energianläggning eller försåld mängd bensin. Begreppet emissionsfaktor beskriver data som är relaterad till en given aktivitet t ex gram kväveoxider som släpps ut per kilometer då man kör ett fordon. Emissionsfaktor betraktas som en kvalitetsfaktor vilken varierar med t ex motortyp eller reningsutrustning. Förändringen i emissionsfaktorn avspeglar teknikutveckling och införda och kommande krav på minskade utsläpp. I airviro finns det inlagt emissionsfaktorer för en mängd olika ämnesgrupper. Dessa ämnesgrupper kan sedan kopplas till punkt, area eller gridkällor. Uppdatering av punkt- och areakällor Area och punktkällor har uppdaterats av kommuner och länsstyrelsen i Södermanlands län. Denna uppdatering har skett i lokala emissionsdatabser s k deloriginal. I deloriginalen ligger de källor som länsstyrelsen/kommunen har tillsyn över. Länsstyrelsens deloriginal heter delorig08 och återfinns i Iairviro under domän ABCDU under användarnamnet lstd. Kommunernas deloriginal som också har namnet delorig08 innehåller kommunernas tillsynskällor och återfinns i Iairviro under domän ABCDU under respektive kommuns användarnamn. Uppdatering av det statliga vägnätet Emissionsfaktorer kopplade till det statliga vägnätet har uppdaterats m h a EVA 2.3. Emissionsfaktorerna från EVA-modellen har kopplas till de olika vägtyperna i Airviro-systemet. 8

12 Uppdatering av gridkällor inkl kommunala vägar I den regionala emissionsdatabasen är utsläpp från enskild uppvärmning, arbetsmaskiner, hushåll et c beskrivna med gridkällor. Sammanlagt rör det sig om nio gridkällor. Tabellen nedan ger en överblick över uppdateringen av den regionala emissionsdatabasens gridkällor. Emissionsfaktorer har uppdaterats för två av nio källor. Förändringar i emissionsfaktorer kan t ex bero på teknikutveckling eller ökad kunskap om utsläppen. För samtliga gridkällor har aktivitetsdata uppdaterats. Gridkälla Ny EF Aktivitet Ny aktivitetsdata Datavärd för statistik Kommunala vägar Ja Befolkning Ja SCB Arbetsmaskiner Nej Diesel Ja SCB Bensin Nej Bensin Ja SCB Diurnal Ja Personbilar Ja SIKA Hushåll Nej Befolkning Ja SCB Hushållsredskap Nej Befolkning Ja SCB EO1 Nej EO1 Ja SCB EO2-5 Nej EO2-5 Ja SCB Ved Nej Ved Ja SCB Kvalitetssäkring och systemadministration Kommunernas uppdatering av sina kommunala emissionsdatabaser bestående av punkt- och areakällor har kontrolleras av SLB-analys. Kvalitetsarbetet har genomförts i tre steg: 1. Export av de uppdaterade emissionsdatabaserna till Excel. Kontroll av inmatade uppgifter. 2. Hopslagning av alla enskilda deloriginal till en regional emissionsdatabas för länet. I denna regionala emissionsdatabas ingår även uppdaterade gridkällor samt linjekällor (statliga vägnätet). 3. Förnyad kontroll av den regionala emissionsdatabasen för länet. Den nya regionala emissionsdatabasen för Södermanlands län med namn t08, total emissionsdatabas för år 2008, återfinns i IAirviro under domän ABCDU under användarnamnet D. Strukturen för emissionsdatabas t08 är densamma som för emissionsdatabas för år 2002, t02 och emissionsdatabas för år 2006, t06. Nedan följer en kortfattad beskrivning av denna struktur. 9

13 DEN REGIONALA EMISSIONSDATABASENS GRUNDSTRUKTUR För att kunna beräkna utsläpp används bl a olika söknycklar för att strukturera utsläppskällorna. Följande söknycklar finns i emissionsdatabasen: Söknyckel 1= Kommun Söknyckel 2= Län Söknyckel 3= Typ av utsläppskälla Söknyckel 4= Typ av aktivitet Alla källor kopplas även till tidsformler för att kunna beskriva utsläppens tidsvariation över dygnet, månaden och året. Schabloner har använts för att beskriva utsläppens tidsvariation. Vet man det specifika utsläppet från en utsläppskälla så läggs det specifika utsläppet in i ton/år. Har man ej kännedom om det specifika utsläppet kan t ex bränsleförbrukningen kopplas till olika ämnesgrupper som innehåller emissionsfaktorer för det specifika bränslet. Industrins utsläpp har i samtliga fall kopplats till specifikt ämne i ämneslistan. VÄGTRAFIK Statligt vägnät Det statliga vägnätet är beskriven som linjekällor. Trafiken på länkarna är beskriven med parametrar såsom flöde, skyltad hastighet, flödeshastighet, andel tung trafik samt tidsvariationen över året, veckan och dygnet. Länkarna är avgränsade så att trafiken är densamma med avseende på dessa parametrar. Länkarnas längd kan däremot variera från något tiotal meter till flera kilometer. Maximal längd som tillåts i Airviro-systemet är 10 km. Vägtyper Tidsprofiler är framtagna för 45 olika vägtyper i samarbete med Region- och trafikplanekontoret (RTK) vid Stockholms Läns Landsting, Vägverket (VV) i Borlänge och Stockholm samt Gatu- och fastighetskontoret (GFK) i Stockholm. Klassificeringen är gjord med avseende på skyltad hastighet, andel tung trafik och tidsvariation. Olika tidsprofiler över år, vecka och dygn baseras på en gemensam undersökning av RTK, VV och GFK. Varje väglänk är kopplad till en vägtyp enligt Vägverkets EVAmodell (version 2.3) som närmast svarar mot de olika parametrarna. Fordonstyper och reningssteg Indelningen i 5 fordonstyper och 6 reningssteg (EURO 0-5, ) motsvarar den struktur som finns i Vägverkets EVA-modell (version 2.3). Emissionsfaktorer Emissionsfaktorer från EVA 2.3 har använts för kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar. Värden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är också från EVA 2.3. Utsläpp av PM10 från vägtrafiken inkluderar resuspensionspartiklar d v s slitagepartiklar. Vad gäller vägtrafikens utsläpp av svaveldioxid så grundas de på olika bränslens innehåll av svavel. Olika miljöklasser för diesel respektive bensin har viktats samman med utgångspunkt från angivna försäljningsandelar från Svenska Petroleum Institutet. S-innehållet i viktprocent är omräknat till SO 2 i volymprocent och är kopplad till bränsleförbrukningen enligt EVA 2.3. Emissionsfaktorer enligt EVA 2.3 är uppdelade på flödeshastighet. Med flödeshastighet avses genomsnittlig hastighet på länk. För varje länk varierar utsläppen för upp till 7 olika hastigheter. 10

14 Kommunalt vägnät Vägtrafik på kommunala vägnät är utlagda som gridkällor 1x1 km. Utsläppen är fördelade enligt befolkningsstatistik. Emissionsfaktorer är beräknade utifrån den detaljerade databasen för Stockholms och Uppsala län. I denna är alla kommunala vägar och gator ned till ca fordon/dygn inlagda. De befolkningsfördelade emissionsfaktorerna för år 2008 är på detta sätt kopplade till EVA-modellen version 2.3. Emissionsfaktorer för år 2008 för kommunala väg- och gatunät: NO x, CO, CO 2, PM10, VOC, 1,4 ton per 1000 personer 8,6 ton per 1000 personer 639,8 ton per 1000 personer 0,7 ton per 1000 personer 1,3 ton per 1000 personer Gridkällorna är kopplad till vägtrafik i söknyckel 3 och till förbränning fossilt i söknyckel 4. Avdunstning från stillastående personbilar Utsläppen från stillastående personbilar beskrivs med gridkällor om 1x1 km. Utsläppen är fördelade med hjälp av fordonsstatistik. Emissionsfaktor för VOC är hämtad från vägverkets EVA-modell version 2.3 och avser personbilar bensin. Emissionsfaktorer för olika fordonstyper bensin har viktats samman till en emissionsfaktor för år Emissionsfaktorn per fordon avseende VOC har på detta sätt räknats om till en emissionsfaktor, 0,64 ton per 1000 personbilar. Emissionsfaktor för bensen är hämtad från Copert och avser personbilar bensin. Emissionsfaktorer för olika fordonstyper bensin har viktats samman till en emissionsfaktor för år Emissionsfaktorn per fordon avseende bensen har på detta sätt räknats om till en emissionsfaktor, 0,0064 ton per 1000 personbilar. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till vägtrafik i söknyckel 3. 11

15 INDUSTRI Industrins utsläpp är hämtade från kommunernas och länsstyrelsens deloriginal08. Utsläpp via skorsten beskrivs med en punktkälla medan diffusa utsläpp beskrivs med en areakälla. För de källor som saknar information om skorstenens utformning och dess rökplym har schabloner använts. Schablonen som använts framgår nedan. Skorstenshöjd Ytterdiameter Innerdiameter Gastemp Gashastighet 20 m 0,4 m 0,3 m 150 C 15 m/s De flesta industrier är kopplade till följande tidsformel: INDUSTRI 02 Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Tid ENERGI Utsläpp från energiproduktion är kopplad till fyra undergrupper beroende på storlek och produktionsändamål: individuell uppvärmning, energianläggningar > 10MW, panncentraler < 10 MW och industriella energianläggningar. Energianläggningar, panncentraler eller industriella energianläggningar är beskrivna som punktkällor. Medan utsläpp från individuell uppvärmning är inlagt som gridkällor. De flesta energianläggningar är kopplade till följande tidsformel: ENERGI STANDARD Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Tid Individuell uppvärmning Med individuell uppvärmning avses uppvärmning av enskilda småhus och mindre panncentraler där fjärrvärmeanslutning saknas. Posten är uppdelad på olje- och vedeldning. Utsläppen för oljeeldning respektive vedeldning är beskrivna genom två gridkällor om 1x1 km. Utsläppen från oljeeldning och vedeldning är fördelad med hjälp av befolkningsstatistik i områden där det ej förkommer fjärrvärme. 12

16 Denna schablonisering medför osäkerheter avseende den exakta geografiska fördelningen, men har bedömts vara det bästa alternativet mot bakgrund av den information som finns tillgänglig. Observera att inga utsläpp av CO 2 från biobränsleeldning finns inlagda i emissionsdatabasen. Gridkällorna för olja och ved är kopplade till Individuell uppvärmning i söknyckel 3. Gridkällan olja är kopplad till förbränning fossilt i söknyckel 4 och gridkällan ved till förbränning övrigt. Oljeeldning Utsläppsuppgifter från individuell oljeeldning är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger på årliga oljeleveranser till varje kommun i respektive län samt på emissionsfaktorer som anger specifika utsläpp från olika bränslen. Statistiken avser år Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Emissionsfaktorerna grundar sig dels på svavelinnehållet i olika bränslen samt på utförda mätningar i rökgaser, dels på internationella faktorer rekommenderade av OECD. Emissionsfaktorer för eldningsolja, g/mj NO x CO CO 2 VOC PM10 SO 2 EO , EO , Vedeldning Slutanvändning av träbränsle i hushåll per kommun i länen är det underlag som använts för att beräkna totala energiåtgången av biobränslen i en kommun. Energiförbrukning, för slutanvändning av träbränsle, har hämtats från SCB:s energibalanser för år SCB: s energibalanser grundades år 2001 på ett urval från fastighetstaxeringsregistret, 6500 fastigheter. Urvalet är litet men uppdateras årligen. I statistiken är hänsyn tagen till uppvärmningssätt, både renodlade och sammansatta uppvärmningssätt. Byggnadsår, yta som värms upp samt antal boende är även indata för beräkning av energiåtgång. I tidigare emissionsdatabas, t02 för år 2002 har energiförbrukningen per kommun från SCB fördelats på olika panntyper med hjälp av Räddningsverkets årsrapportering över sotningsverksamhet. Räddningsverkets rapportering har emellertid upphört, vilket innebär att uppdelning mellan icke miljögodkända pannor utan ackumulatortank och miljögodkända pannor med ackumulatortank ej längre är möjlig. Från och med emissionsdatabas år 2006, t06 används istället nationella emissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn. Dessa emissionsfaktorer beskriver utsläpp från den nationella medeleldningsutrustningen. Nationella emissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn, mg/mj 2. Siffrorna motsvarar en fiktiv medeleldning utrustning. NO x CO VOC Partiklar PAH B(a)P Bensen Metan ,5 0,02 8, Statistik för år 2008 är ej färdigställd. 2 Syntes och analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning. Slutrapport för avtal och på Naturvårdsverket. TPS Termiska Processer, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet och ÄFAB. Januari 2007, Nyköping, Borås, Stockholm. 13

17 SJÖFART Utsläppen innefattar endast sjöfartstrafik till och från Oxelösunds hamn. Utsläppen har ej uppdaterats för år 2008 utan är desamma som i emissionsdatabas för år 2002 och år Sträckningen av farleder har hämtats från Länsstyrelsen i Södermanland. Farlederna sträcker sig genom flera kommuner. Utsläppen i farled är hämtade från MariTerm AB och Sjöfartens Analys Institut år 2001 Kartläggning av Östra Mellansveriges hamnkapacitet Kartläggning och analys. Totala utsläppen från sjöfart till och från Oxelösunds hamn är fördelade jämt på de farleder som redovisats av Länsstyrelsen. Observera att utsläppen bygger på schabloner och är därmed en grov uppskattning. För en noggrannare beskrivning av utsläppen krävs en inventering på fartygsnivå. Utsläpp från sjöfart till och från Oxelösundshamn år Energi NO x HC CO CO 2 PM10 SO 2 MJ/km kg/km kg/km kg/km kg/km kg/km kg/km Fördelning på olika kommuner som farleden sträcker sig genom är enligt följande: NO x ton SO 2 ton PM10 ton CO ton CO 2 ton VOC ton Längd km Nyköping , ,5 61 Oxelösund , ,5 53 Trosa , ,1 29 Totalt Vad gäller utsläppen från fartyg i Oxelösunds hamn så är underlaget vad gäller medeleffektuttag för olika fartygsgrupper, liggtider, bränsleförbrukning och dess svavelinnehåll och antal anlöp hämtade från Oxelösunds hamn AB. Emissionsfaktorer är hämtade från Nätverket för transporter och miljö, med hemsida uppdaterad Observera att utsläppen bygger på schabloner och är därmed en grov uppskattning. För en noggrannare beskrivning av utsläppen krävs en inventering på fartygsnivå. Utsläppen från fartyg i farled är inlagda som punktkällor. Schablonen som använts för att beskriva skorstenen på fartygen framgår nedan. Skorstenshöjd 20 m Ytterdiameter 1,0 Innerdiameter 0,7 Gastemp 160 C Gashastighet 10 m/s Emissionsfaktorer som använts för att beräkna utsläpp från sjöfartens hjälpmotorer i hamn. NO x CO CO 2 HC PM10 Svavel i g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh bränsle % Medelvarv ,2 0,4 2,5 Utsläppen är kopplade till tidsformeln e_handelsfartyg som innebär att utsläppen fördelas ut mellan klockan måndag till söndag under alla månader under året. Punktkällorna är kopplade till sjöfart i söknyckel 3 och förbr. fossilt i söknyckel 4. 14

18 ARBETSMASKINER Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon i entreprenad, jordbruk, skogsbruk samt arbetsredskap i industri- och anläggningsarbete samt offentlig verksamhet. Mängden diesel som använts inom dessa kategorier är hämtade från SCB:s statistik för regionala oljeleveranser på kommun nivå och avser år Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Emissionsfaktorer är hämtade från Corinair 94. För beräkning av svaveldioxid- och koldioxid utsläppen har dock Svenska Petroleum Institutets uppgifter om svavelinnehåll i diesel och olja respektive Vägverkets emissionsfaktorer enligt EVA 2.3 använts. Viktade emissionsfaktorer för arbetsmaskiner år NO x PM10 VOC CO N 2 O CH 4 NH 3 CO 2 SO 2 g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh kg/ l g/l 9,4 0,64 1,4 5,3 0,35 0,05 0,002 2,61 0,0016 Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till arbetsmaskiner i söknyckel och till förbr. fossilt i söknyckel 4. BENSINSTATIONER Liksom för arbetsmaskiner är mängden leverad bensin till varje kommun hämtad från SCB:s statistik för regionala oljeleveranser för år Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Utsläppen från försålda mängder bensin har beräknats med hänsyn till att det finns återvinningssystem för avdunstning av kolväten. Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Emissionsfaktor för bensin: 0,07 % VOC per ton förbrukad bensin Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till bensinstat ej 6 i söknyckel 3 och till lagring i söknyckel 4. 15

19 FLYGTRAFIK Länsstyrelsen i Södermanland har uppdaterat utsläppen från Skavsta flygplats för år Utsläppen avser de som sker inom LTO-cykeln (d v s taxning, start, stigning och landning) samt motorprovning. Utsläppen är fördelade med hjälp av en areakälla över flygplatsområdet. Utsläppen är inlagda som ton per år. Utsläppen är kopplade till en tidsformel som fördelar de totalutsläppen under veckan enligt följande: måndag till torsdag 29%, fredag 31% lördag 17% och söndag 23% under alla av årets månader. Areakällan är kopplad till flygtrafik i söknyckel 3. Ingen koppling har skett till söknyckel 4. JORDBRUK Utsläpp av ammoniak, NH 3 från stora lantbruk är inlagda som areakällor på 1x1 km, baserat på x- och y-koordinaten som Länsstyrelsen har registrerat i sitt Emir register. Utsläppen av NH 3 är inlagda i ton/år. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Arekällorna är kopplade till jordbruk i söknyckel 3. Ingen koppling har skett till söknyckel 4. HUSHÅLLENS UTSLÄPP Hushåll - kemikalieprodukter Utsläppen innefattar hushållens användning av färg och lack, rengöringsmedel, hygienprodukter, bilrengöringsmedel, drivgas, bekämpningsmedel och övrigt lösningsmedelsinnehåll. Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Den totala emissionen i Sverige är hämtad från statistik från Kemikalieinspektionen och innefattar VOC (flyktighet >n-hexadekan) i produkter som markerats som konsumenttillgängliga i Kemikalieinspektionens produktregister för år Utsläppen antas vara lika stora som den totala mängden av VOC i de produkter som är konsumenttillgängliga. Totala utsläppen av VOC i Stockholm och Uppsala län dividerat med befolkningsandelarna i de två länen ger en emissionsfaktor på ca 5 kg/person. Denna emissionsfaktor har använts när vi räknat fram utsläppen från hushållen i Södermanlands län. Emissionsfaktorn är densamma som i emissionsdatabas år 2002 och år Ämnesgrupp som beskriver utsläppen från hushållens kemikalieanvändning VOC Alkener Ketoner Alkoholer Estrar Etrar Aromater % % % % % % % Hushåll 0,5 0, ,25 0,006 0,006 0,01 Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till hushållsutsläpp i söknyckel 3och till konsumtion i söknyckel 4. 16

20 Hushåll - arbetsredskap Utsläppen innefattar motordrivna gräsklippare, häcksaxar, trimmers, jordfräsare, kultivatorer, snöslungor och övriga redskapsbärare. Utsläppen är inlagda som gridkällor 1x1 km utifrån befolkningsstatistik. Den totala emissionen per år i Sverige är hämtad från litteratur, "Kartläggning av förorenande utsläpp från mindre motordrivna arbetsredskap", SNV 26607, Sörmlands läns kommuners andel av landets utsläpp motsvarar kommunernas andel av befolkningen i Sverige. Emissionsfaktorn är densamma som i emissionsdatabas år 2002 och år Utsläpp från arbetsredskap i landet, ton/år NOx VOC CO PM10 CO 2 SO 2 Arbetsredskap Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till hushållsutsläpp i söknyckel 3 och till förbr. fossilt i söknyckel

21 är en enhet vid Miljöförvaltningen i Stockholm som utreder mäter beräknar informerar avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför även externa uppdrag vad gäller luftkvalitet. ISSN SLB-analys Miljöförvaltningen i Stockholm Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Box 8136, Stockholm Tel , dir. SLB-analys URL: