Avgasemissioner från dieseldrivna arbetsmaskiner i Stockholms län

Transkript

1 Avgasemissioner från dieseldrivna arbetsmaskiner i Stockholms län RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 3:2002 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, NOVEMBER

2 Förord Föreliggande studie är ett led i kvalitetsutvecklingen av Luftvårdsförbundets i Stockholms och Uppsala län emissionsdatabas. Syftet är att öka kunskaperna om arbetsmaskinernas avgasutsläpp i regionen. I arbetet har Malin Pettersson och K-G Westerlund deltagit. Rapporten är sammanställd av K-G Westerlund.. Stockholm i oktober 2002 Malin Pettersson SLB analys Miljöförvaltningen i Stockholm Rosenlundsgatan 60. Box , Stockholm Tel , direkt SLB-analys

3 Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Beräkningsunderlag...4 SCB:s bränslestatistik...4 Arbetsmaskinernas dieselförbrukning...4 Emissionsfaktorer...5 Utsläppsberäkningar...6 NO X...6 Partiklar...8 NMVOC...9 CO...11 N 2 O...12 CH NH SO CO Arbetsmaskinernas andel av de totala utsläppen i länet...15 Referenser...16 Sid - 2 -

4 Sammanfattning I föreliggande rapport görs beräkningar av utsläppen från arbetsmaskiner av kväveoxider, partiklar, flyktiga kolväten, kolmonoxid, dikväveoxid, metan, ammoniak, svaveldioxid och koldioxid i Stockholms län under åren 1990, 1995 och Dessutom görs beräkningar för utsläpp 2005 och Emissionsberäkningarna grundar sig på uppgifter om levererad mängd diesel till länets kommuner enligt Statistiska Centralbyrån samt på emissionsfaktorer för de olika ämnena enligt Corinair 94. För beräkning svaveldioxid- och koldioxidutsläppen har dock Svenska Petroleuminstitutets uppgifter om svavelinnehåll i dieselolja respektive Vägverkets emissionsfaktor enligt EVA 2.2 använts. Dieselförbrukningen i länet per beräkningsår har satts lika med årsgenomsnittet av levererad dieselmängd under åren Emissionsfaktorerna, d. v. s. utsläppsmängderna per förbrukad bränslemängd, kommer enligt beräkningarna, att mellan 1990 och 2010 ha minskat med c:a 45 procent för kväveoxider och partiklar samt med c:a 35 procent för kolväten. Minskningarna förväntas ske genom teknikutveckling och skärpta avgaskrav. Beträffande svaveldioxid så är minskningen nära hundraprocentig tack vare minskad svavelmängd i dieselbränslet. När det gäller kolmonoxid pekar beräkningarna dock mot en ökning av emissionsfaktorn med c:a 20 procent mellan 1990 och Ökningen beror sannolikt på att det vid utvecklingen av renare arbetsmaskiner bedöms vara viktigare att minska emissionerna av exempelvis kväveoxider än av kolmonoxid. De tekniska lösningarna leder därför till att minskade kväveoxidutsläpp sker på bekostnad av ökade koloxidutsläpp. För övriga ämnen ändras inte emissionsfaktorerna under perioden. Eftersom dieselbränsleförbrukningen har antagits vara oförändrad genom åren så förändras utsläppsmängderna i samma grad som emissionsfaktorerna

5 Inledning Föreliggande studie är ett led i kvalitetsutvecklingen av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabas. Syftet är att öka kunskaperna om arbetsmaskinernas avgasutsläpp i regionen. Beräkningsunderlag För att kunna beräkna avgasemissioner från dieseldrivna arbetsmaskiner krävs kännedom om maskinernas bränsleförbrukning och om emissionsfaktorer för olika avgaskomponenter. SCB:s bränslestatistik Det finns inga officiella uppgifter över arbetsmaskinernas dieselförbrukning. Statistiska Centralbyrån, SCB, redovisar årligen uppgifter om bränsleleveranser till landets kommuner. I redovisningen ingår bensin och eldningsoljor samt dieselolja. För varje bränsleslag anger SCB förbrukarkategori, t. ex. Jordbruk, Skogsbruk, El- och värmeverk etc. Det finns också en post Övrigt. Arbetsmaskiner finns inte med bland förbrukarkategorierna. I SCB:s statistik redovisas också totala mängden bränsle som levererats för de olika bränsleslagen. Posten Övrigt omfattar huvudsakligen leveranser till bensinstationer och antas ej gå till arbetsmaskiner. I föreliggande rapport antas arbetsmaskinernas dieselförbrukning utgöra skillnaden mellan dieselleveranser Totalt d. v. s. summan av alla leveranser och leveranser under posten Övrigt. Arbetsmaskinernas dieselförbrukning I diagrammet nedan visas för sju år under perioden SCB:s uppgifter över dieselleveranser till AB-län som kan hänföras till arbetsmaskiner Dieselolja, m Medelv Figur 1: Arbetsmaskiners dieselförbrukning per år i AB-län efter SCB:s bränsleleveransstatistik. Kommentarer Som framgår av diagrammet har dieselleveranserna varierat stort mellan åren. Något mönster ses inte. En studie av statistiken för enskilda kommuner i länet visar att variationen mellan åren gäller även på kommunnivå

6 De stora variationerna i dieselleveranser per år är svåra att förklara men beror sannolikt på variationer i mängden förekommande byggprojekt och på allmänna konjunktursvängningar. Lagerhållning kan också tänkas spela roll. Möjligt är att stora dieselförbrukare köper in och lagrar bränsle då priset är lågt. Som mått på arbetsmaskinernas dieselförbrukning per år i AB-län används i föreliggande rapport för samtliga år medelvärdet av förbrukningen under de 11 åren. Medelvärde för åren : m 3. Standardavvikelse: +/ m 3 d. v. s. +/- 35 % av medelvärdet. Emissionsfaktorer Arbetsmaskiners specifika avgasemissioner är beroende av dieselbränslets kvalitet, motorernas förbränningsegenskaper och förekommande avgasreningsutrustning. Bränsleklasser Dieseloljan klassas efter dess effekter på avgasutsläppen. Klasserna benämns MK1, MK2 och MK3. De bästa egenskaperna har MK1, miljödiesel, som förutom lägre svavelinnehåll än övriga dieselkvaliteter även håller lägre halter av aromatiska kolväten och PAH. Sämst miljökvaliteter har MK3. I början av 1990-talet var MK2- och MK3- kvaliteterna mest förekommande, men redan vid mitten av decenniet kom MK1-dieseln att dominera. MK2-dieseln hade då fasats ut från marknaden. Efter sekelskiftet är så gott som all diesel av MK1 kvalitet. Motorklasser Motorernas klassas efter vilka avgaskrav de uppfyller. Kravnivåerna benämns Baskrav, Steg 1 och Steg 2. Baskrav avser motorer utan avgaskriterier. Under senare hälften av 1990-talet infördes Steg 1 kraven medan Steg 2 krav för nya motorer införs under perioden Eftersom emissionerna från arbetsmaskinerna i hög grad påverkas av vilka avgaskrav som uppfylls av motorerna så är frågan om maskinparkens sammansättning vad gäller kravuppfyllelse viktig att besvara. För att få hjälp i frågan har kotakter tagits med personer som kan antas ha kännedom om arbetsmaskinparkens sammansättning under beräkningsåren. Kontakt har tagits med Benny Marklund och Jörn Engström på VBB VIAK vilka båda har arbetat med att ta fram rapporten Upphandlingskriterier för arbetsmaskiner. Engström gjorde följande bedömning om andelen arbetsfordon som uppfyller basnivåkraven samt EU steg 1- och EU steg 2-kraven vid de olika tidpunkterna. År Baskrav % Steg 1 % Steg 2 % Relationerna ovan vad gäller arbetsmaskinernas uppfyllande av kravnivåer används för beräkningarna av emissionsfaktorer i det följande. Specifika emissioner Uppgifter om emissionsfaktorer för olika ämnen har, med undantag för svaveldioxid och koldioxid, erhållits från IVL:s (Institutet för vatten- och luftvårdsforskning) rapport B 1342 [1]. Rapportens

7 emissionsfaktorer har hämtats från Corinairs Emission Inventories Guidebook från 1994 [2], men har anpassats till den bättre bränslekvalitet som Sverige har jämfört med andra EU-länder. När det gäller svaveldioxid så beräknas i föreliggande rapport emissionsfaktorer utifrån SPI:s (Svenska Petroleuminstitutet) uppgifter om svavelinnehåll i dieselolja för de aktuella åren [3]. Emissionsfaktor för koldioxid har hämtats från Vägverket, EVA 2.2 [4]. Arbetsmaskinerna delas med avseende på emissionsfaktorer upp i fem nettoeffektklasser. Effektklasser, samt beräknad dieselförbrukning och belastningsgrad per klass i Sverige, ses i nedanstående uppställning: Nettoeffektklass: 0 18 kw kw kw kw kw Andel av total dieselförbrukning: 0, ,04 0,38 0,41 0,17 Genomsnittlig belastningsgrad - 0,50 0,49 0,63 0,56 Ovanstående dieselandelar per effektklass används vid beräkning av emissionsfaktorer i det följande. Utsläppsberäkningar Emissionsfaktorerna för beräkningsåren erhålles efter viktning av faktorerna enligt Corinair-94 med avseende på miljöklasser och kravnivåer samt på de olika effektklassernas andelar av dieselförbrukningen. Emissionen per ämne och år beräknas därefter som produkten av emissionsfaktor belastningsgrad och dieselförbrukning. NO X Emissionsfaktorer (Corinair-94) Gram NO X per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 14,4 13,4 14,4 13,4 14,4 13,4 14,4 13,4 14,4 13,4 Steg 1 14,4 13,1 14,4 13,1 9,2 8,4 9,2 8,4 9,2 8,4 Steg 2 14,4-8,5-8,3-7,0-7, Endast Baskraven uppfylls av arbetsmaskinerna och bara MK3-diesel används. 14,4 g NO X /kwh 1995 Andelen diesel MK3 och MK1 antas vara 30 respektive 70 procent. Baskrav för samtliga arbetsmaskiner. 13,7 g NO X /kwh

8 2000 Andelen MK3 och MK1 antas vara 5 respektive 95 procent. Fördelningen av maskiner som uppfyller Baskrav respektive som uppfyller Steg 1-krav sätts till 60 och 40 procent. 11,5 g NO X /kwh 2005 Endast MK1 används. Andelen maskiner som uppfyller Baskraven respektive Steg 1- och Steg 2- kraven är 20, 70 och 10 procent. 9,4 g NO X /kwh 2010 Endast MK1 används. Inga fordon som bara klarar Baskraven finns kvar. Andelen fordon som klarar Steg 1 och Steg 2 är 30 respektive 70 %. 7,9 g NO X /kwh NO X -utsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh NO X -utsläpp, ton Figur 2: Arbetsmaskiners NO X -utsläpp per år i AB-län under beräkningsåren, ton

9 Partiklar Emissionsfaktorer (Corinair-94) Gram partiklar per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 2,0 2,0 1,8 1,6 0,85 0,74 0,70 0,63 0,54 0,48 Steg 1 2,2 1,9 1,8 1,6 0,85 0,74 0,70 0,61 0,54 0,47 Steg 2-2,2-0,80-0,40-0,30-0, Endast MK3 diesel och endast Baskrav gäller. 0,77 g partiklar/kwh 1995 Andelen diesel MK3 och MK1 antas vara 30 respektive 70 procent. Baskrav för samtliga arbetsmaskiner. 0,71 g partiklar/kwh 2000 Andelen MK3 och MK1 antas vara 5 respektive 95 procent. Fördelningen av maskiner som uppfyller endast Baskraven respektive som uppfyller Steg 1-kraven sätts till 60 och 40 procent. 0,68 g partiklar/kwh 2005 Endast MK1 används. Andelen maskiner som uppfyller Baskraven respektive Steg 1- och Steg 2-kraven är 20, 70 och 10 procent. 0,64 g partiklar/kwh 2010 Endast MK1 används. Inga fordon som bara klarar Baskraven finns kvar. Andelen fordon som klarar Steg 1 och Steg 2 är 30 respektive 70 %. 0,44 g partiklar/kwh

10 Partikelutsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh PM-utsläpp, ton Figur 3: Arbetsmaskiners partikelutsläpp per år i AB-län under beräkningsåren, ton. NMVOC Emissionsfaktorer (Corinair-94) Gram NMVOC per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 3,8 3,8 2,9 2,9 2,3 2,3 1,7 1,7 1,3 1,3 Steg 1 3,8 3,8 2,9 2,9 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Steg 2 3,8 3,8 1,5 1,5 1,3 1,3 1,0 1,0 1,0 1, Endast MK3 diesel och endast Baskrav gäller. 1,9 g NMVOC/kWh 1995 Andelen diesel MK3 och MK1 antas vara 30 respektive 70 procent. Baskrav gäller för samtliga arbetsmaskiner. 1,9 g NMVOC/kWh

11 2000 Andelen MK3 och MK1 antas vara 5 respektive 95 procent. Fördelningen av maskiner som uppfyller endast Baskraven respektive som uppfyller Steg 1-kraven sätts till 60 och 40 procent. 1,7 g NMVOC/kWh 2005 Endast MK1 används. Andelen maskiner som uppfyller Baskraven respektive Steg 1- och Steg 2- kraven är 20, 70 och 10 procent. 1,4 g NMVOC/kWh 2010 Endast MK1 används. Inga fordon som bara klarar Baskraven finns kvar. Andelen fordon som klarar Steg 1 och Steg 2 är 30 respektive 70 %. 1,2 g NMVOC/kWh NMVOC-utsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh VOC-utsläpp, ton Figur 4: Arbetsmaskiners NMVOC-utsläpp per år i AB-län under beräkningsåren, ton

12 CO Emissionsfaktorer (Corinair-94) Gram CO per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 8,4 8,4 6,4 6,4 5,1 5,1 3,8 3,8 3,0 3,0 Steg 1 8,4 8,4 6,4 6,4 6,5 6,5 5,0 5,0 5,0 5,0 Steg 2 3,8 8,4 5,5 5,5 5,0 5,0 5,0 5,0 3,5 3, Endast MK3 diesel och endast Baskrav gäller. 4,2 g CO/kWh 1995 Andelen diesel MK3 och MK1 antas vara 30 respektive 70 procent. Baskrav gäller för samtliga arbetsmaskiner. 4,2 CO/kWh 2000 Andelen MK3 och MK1 antas vara 5 respektive 95 procent. Fördelningen av maskiner som uppfyller endast Baskraven respektive som uppfyller Steg 1-kraven sätts till 60 respektive 40 procent. 4,6 g CO/kWh 2005 Endast MK1 används. Andelen maskiner som uppfyller Baskraven respektive Steg 1- och Steg 2-kraven är 20, 70 och 10 procent. 5,3 g CO/kWh 2010 Endast MK1 används. Inga fordon som bara klarar Baskraven finns kvar. Andelen fordon som klarar Steg 1 och Steg 2 är 30 respektive 70 %. 5,0 g CO/kWh

13 CO-utsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh CO-utsläpp, ton Figur 5: Arbetsmaskiners CO-utsläpp per år i AB-län under beräkningsåren, ton. Kommentarer Den ökning av CO-utsläppen som ses i figuren speglar förändringen i emissionsfaktorerna mellan åren. Ökade emissionsfaktorer beror sannolikt på att det vid konstruktion av renare arbetsmaskiner bedömts vara angelägnare att minska maskinernas utsläpp av exempelvis kväveoxider än av kolmonoxid. De tekniska lösningarna som valts leder till att minskade kväveoxidutsläpp sker på bekostnad av ökade koloxidutsläpp. N 2 O Emissionsfaktorer (Corinair-94) Normaldiesel (MK3) och miljödiesel (MK1). Endast emissionsfaktorer för MK3-diesel har angetts. MK1-faktorer sätts lika med motsvarande MK3-faktorer. Gram N2O per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Steg 1 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Steg 2 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Emissionsfaktor Emissionsfaktorn är för samtliga år 0,35 g N 2 O/kWh. N 2 O-utsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh. För samtliga år blir utsläppen av N 2 O 160 ton

14 CH 4 Emissionsfaktorer (Corinair-94) Normaldiesel (MK3) och miljödiesel (MK1). Endast emissionsfaktorer för MK3-diesel har angetts. MK1-faktorer sätts lika med motsvarande MK3-faktorer. Gram CH4 per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Steg 1 0,35 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Steg 2 0,35 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Emissionsfaktor Emissionsfaktorn är för samtliga år 0,05 g CH 4 /kwh. CH 4 -utsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh. För samtliga år blir utsläppen av CH 4 23 ton. NH 3 Emissionsfaktorer (Corinair-94) Normaldiesel (MK3) och miljödiesel (MK1). Endast emissionsfaktorer för MK3-diesel har angetts. MK1-faktorer sätts därför lika med motsvarande MK3-faktorer. Gram NH3 per kwh 0 18 kw (andel: 0,0006 %) kw (andel: 4 %) kw (andel: 38 %) kw (andel: 41 %) kw (andel: 17%) MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 MK3 MK1 Baskrav 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 Steg 1 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 Steg 2 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 Emissionsfaktor Emissionsfaktorn är för samtliga år 0,002 g NH 3 /kwh. NH 3 -utsläpp under beräkningsåren Dieselförbrukningen sätts till m 3 motsvarande 78000* = kwh. För samtliga år blir utsläppen av NH 3 0,8 ton

15 SO 2 Den första januari 1990 infördes svavelskatt om svavelhalten översteg 0,1 viktprocent. Detta resulterade enlig SPI att svavelhalten i oljan i praktiken reducerades till 0,1 procent. För 1995 är svavelhalten 0,001 % i MK1-diesel och 0,090 % i MK3-diesel. År 2000 anges motsvarande procenttal till 0,001 och 0,035. Svavelhalter för dieselolja framgent saknas. I avsaknad av prognoser för svavelhalt i dieselolja så använder vi SPI:s värden för år 2000 även för år 2005 och Omräkning från massa till volym för dieselolja görs enligt sambandet 1kg olja motsvarar 1,25 liter Endast MK3-diesel används. Svavelhalten är 0,1 viktprocent d. v. s. 1g svavel per kg dieselolja. 1,6 g svaveldioxid/l dieselolja Andelen diesel MK3 och MK1 antas vara 30 respektive 70 procent. Svavelhalten MK3-diesel sätts till 0,090 % och i MK1 till 0,001 %. 0,44 g svaveldioxid/l dieselolja Andelen MK3 och MK1 antas vara 5 respektive 95 procent. Svavelhalten MK3-diesel sätts till 0,035 % och i MK1 till 0,001 %. 0,043 g svaveldioxid/l dieselolja Endast MK1 används. 0,016 g svaveldioxid/l dieselolja Endast MK1 används. 0,016 g svaveldioxid/l dieselolja

16 SO 2 -utsläpp under beräkningsåren Utsläppen beräknas som dieselförbrukning (m 3 /år) * emissionsfaktor (g/ m 3 ). Dieselförbrukningen sätts till m SO 2 -utsläpp, ton Figur 6: Arbetsmaskiners SO 2 -utsläpp per år i AB-län under beräkningsåren, ton. CO 2 Emissionsfaktor Vägverkets EVA 2.2 anger som emissionsfaktor 2,61 kg CO 2 per liter diesel. CO 2 utsläpp under beräkningsåren För samtliga år blir utsläppen av CO 2 : *2,61 kg = ton. Arbetsmaskinernas andel av de totala utsläppen i länet För att få en uppfattning om storleken på arbetsmaskinernas utsläpp enligt föreliggande undersökning görs nedan för kväveoxider och koldioxid en jämförelse med övriga utsläpp i länet, vilka redovisats i rapport 1:2002 från Luftvårdsförbundet i Stockholms och Uppsala län. Jämförelsen avser år 2000, [5]. Totalt: ton 1% 17% NO X 10% Energianläggningar Vägtrafik Sjöfart Flygtrafik Arbetsmaskiner Totalt: CO ton 6% 2% 4% Energianläggningar Vägtrafik Sjöfart Flygtrafik Arbetsmaskiner 40% 27% 45% 48% Figur 7: Utsläppsandelar per källa i AB-län år Kommentarer Arbetsmaskinernas svarar för 4 procent av totala koldioxidutsläppen och 16 procent av kväveoxid

17 utsläppen i länet. Jämfört med vägtrafiken så är arbetsmaskinernas koldioxidutsläpp endast c:a en tiondel medan kväveoxidutsläppen är c:a en tredjedel. Per förbrukad energimängd, som återspeglas i koldioxidemissionen, är således arbetsmaskinernas kväveoxidutsläpp betydligt större än vägtrafikens. Referenser 1. Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige. IVL, Box 47086, Göteborg. 2. Corinair (Coordination d information environmentale) Samaras. Z.. Emission Inventory Guidebook, part Other mobile sources and machinery Svenska Petroleuminstitutet, Statistik Sverige Vägverket. EVA SYSDOK version 2.2. Modellspecifikation: fordonseffektmodell. Rev Håkan Johansson MN. 5. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län- utsläppsdata Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Göta Ark 190, Stockholm

18 RAPPORTER FRÅN SLB ANALYS NR 4:2002 SLB analys är en enhet inom Miljöförvaltningen i Stockholm som utreder mäter beräknar informerar avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför även externa uppdrag vad gäller luftkvalitet. ISSN Miljöförvaltningen i Stockholm Rosenlundsgatan 60. Box , Stockholm Tel , direkt SLB-analys