Lathund för FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Landstinget i Värmland

Transkript

1 Lathund för FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Landstinget i Värmland

2 Sammanställd oktober 2014 av sjukgymnast Ulrika Sälgeback, folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland Utgiven av Läkemedelsenheten och folkhälso- och samhällsmedicinska enheten

3 Lathund för dig som ordinerar fysisk aktivitet på recept, FaR Lathund FYSS är en sammanställning av aktuella rekommendationer med vetenskaplig evidens för fysisk aktivitet i både preventivt och behandlande syfte. Den utgår från boken FYSS som omfattar ett trettiotal olika sjukdomar och tillstånd där fysisk aktivitet har bevisad effekt. I boken beskrivs också dos, verkningsmekanismer och eventuella kontraindikationer för fysisk aktivitet. Boken FYSS finns även på webben, Det finns idag god vetenskaplig grund för att fysisk aktivitet främjar hälsa och kan användas för att förebygga och behandla många folksjukdomar. Fysisk aktivitet har multifaktoriella effekter, det vill säga påverkar många system i kroppen samtidigt och kan därmed påverka både fysisk och psykisk hälsa. De positiva effekterna får man oavsett ålder eller träningsvana. Därför är det aldrig för sent att börja röra på sig. Den som är otränad kommer snabbt att bli fysiskt starkare. Fysisk aktivitet kan fungera som en del av den medicinska behandlingen och kompletterar eller i vissa fall till och med ersätter läkemedel. 1

4 Fysisk aktivitet på Recept, FaR är en individuell skriftlig ordination av fysisk aktivitet grundad på patientens tillstånd och förmåga. En skriftlig ordination har bättre effekt än enbart muntliga råd. FaR leder till ökad fysisk aktivitetsnivå och minskar stillasittande tid. Den fysiska aktiviteten ordineras inom hälso- och sjukvården av legitimerad personal och aktiviteten genomförs utanför vården, antingen på egen hand eller i någon form av gruppverksamhet. Den fungerar som en skriftlig överenskommelse mellan vårdgivare och patient och innebär ett systematiskt arbetssätt som inkluderar motiverande samtal, skriftlig ordination och planerad uppföljning. Mer information finns på Karlstad januari 2015 Innehåll Lathund för dig som ordinerar fysisk aktivitet på recept, FaR...1 Allmänna rekommendationer för vuxna...5 Diagnosspecifika rekommendationer...7 Alkoholberoende och missbruk...7 Astma...8 Benartärsjukdom...9 Cancer...9 Cystisk fibros...9 Demens...10 Depression...10 Diabetes mellitus typ Diabetes mellitus typ Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt...12 Hypertoni...12 Kranskärlssjukdom...12 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom...13 Lipider

5 Mag-tarmkanalens sjukdomar...14 Metabola syndromet...14 Multipel skleros...14 Njursjukdom (kronisk) och njurtransplantation...15 Obesitas...15 Osteoporos...15 Parkinsons sjukdom...16 Resttillstånd efter polio...16 Reumatoid artrit...17 Ryggbesvär, långvariga...17 Ryggmärgsskada...17 Schizofreni...18 Smärta...18 Stress...19 Stroke...19 Yrsel och balansrubbningar...19 Ångest...20 Allmänna rekommendationer för vuxna Alla vuxna från 18 år och uppåt rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter (2,5 timmar) i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Den bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Styrketräning av stora muskelgrupper minst 2 gånger per vecka rekommenderas också som tillägg. Mängden stillasittande per dag bör räknas som en enskild riskfaktor och långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser, rörelsepaus, med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter långa stunder på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan. Äldre, det vill säga vuxna över 65 år, bör även träna balans. För äldre eller individer 4 5

6 med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Borgs RPE-skala (rating of perceived exertion) är en validerad skattningsskala för upplevd fysisk ansträngning. Skattningar på RPE-skalan växer linjärt mot belastningsökningen. Aktivitet på medelintensiv nivå avser den aktivitetsnivå då personen är andfådd men fortfarande kan föra ett samtal. Detta motsvarar på Borgs RPE-skala. Diagnosspecifika rekommendationer Rekommenderad mängd fysisk träning ska ses som ett riktvärde och ordinationen bör initialt anpassas utifrån patientens tillstånd och förmåga och successivt ökas till rekommenderad dos. Alkoholberoende och missbruk Fysisk träning utgör ett viktigt komplement vid behandlingen av alkoholberoende främst som förebyggande eller behandling av följdsjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression. Se motsvarande sjukdomstillstånd för rekommendationer. Rekommendation: Vid abstinensbehandling lågintensiv konditionsträning 4 gånger i veckan under sammanlagt minst 15 minuter. Styrketräning 20 minuter per tillfälle 3 gånger i veckan. Vid efterföljande behandling högintensiv konditionsträning 3 5 gånger per vecka under sammanlagt minst 30 minuter vid varje tillfälle. Styrketräning 30 minuter per gång, 2 4 gånger i veckan samt bollspel. 6 7

7 Artros Behandlingen syftar till att lindra smärta, optimera och behålla fysisk funktion samt förebygga och vända progress av skadliga strukturförändringar i brosk, ben, ligament och muskler. För att uppnå varaktiga resultat bör individen stärkas i att hitta en träningsform som kan integreras i det dagliga livet. Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet minst 3 gånger i veckan under minst 30 minuter totalt. Styrketräning med 8 10 övningar, 8 12 repetitioner om 1 3 set 3 gånger i veckan. Astma Fysisk träning är värdefull och nödvändig för alla personer med astma då den förbättrar den fysiska förmågan, minskar dyspnén och de ansträngningsutlösta andningsbesvären. Fysisk träning bör individanpassas och bestå av konditions-, styrke- och rörlighetsträning. Rekommendation: Lågintensiv fysisk träning 5 gånger per vecka under sammanlagt minst 30 minuter för personer med grav obstruktivitet. Högintensiv fysisk träning 3 gånger per vecka under sammanlagt minst 20 minuter vid varje tillfälle för personer med mild till måttlig obstruktivitet. Styrketräning med 8 10 övningar, 8 12 repetitioner om 2 3 set minst 2 gånger i veckan. Benartärsjukdom Fysisk träning leder till en mer långsam progress av själva sjukdomsprocessen. Rekommendation: Gångträning, gärna intermittent, minst 3 gånger per vecka, minst 30 minuter varje gång och över en period på minst 6 månader. Cancer Regelbunden fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga insjuknande i bröst-, tjocktarms- och livmodercancer och kan även ha betydelse avseende prostata- och lungcancer. Fysisk träning är även värdefull både när patienten genomgår cancerbehandling och befinner sig i rehabiliteringsfasen. Rekommendation: Daglig konditionsträning, måttlig till hög intensitet minst minuter varje tillfälle. Tung belastning ska undvikas. Cystisk fibros Konditions-, styrke- och rörlighetsträning är en viktig del i grundbehandlingen. Val av övningar, intensitet, duration och frekvens måste anpassas till den enskilda individens förutsättningar och aktuella situation. Någon generell rekommendation finns ej. För risker, läs i 8 9

8 Demens Råd om fysisk aktivitet bör vara densamma som för befolkningen generellt. Tillrättalagd fysisk aktivitet för att förebygga funktionsnedsättning kräver väl valda aktiviteter samt instruktion och anpassning till den enskilda individens behov och förutsättningar. Depression Den fysiska träningen sker med fördel parallellt med läkemedelsbehandling och samtal. Fysisk träning har effekt vid lätt och måttlig depression som akut behandling samt minskar risken för återfall. Övriga hälsoeffekter är också viktiga då det ofta finns en samsjuklighet med kroppsliga sjukdomar. Rekommendation: Måttlig till högintensiv konditionsträning 2 3 gånger i veckan, minuter per tillfälle i minst 9 veckor. Styrketräning 8 10 övningar, 1 3 set med 8 12 repetitioner 2 3 gånger i veckan i minst 9 veckor. För kontraindikationer och risker, läs i ww.fyss.se Diabetes mellitus typ 1 Regelbunden fysisk träning ökar insulinkänsligheten, främst i skelettmuskulaturen, vilket leder till minskat insulinbehov. Eftersom diabetes är kopplad till en starkt ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom är det av stor vikt med regelbunden fysisk träning för att påverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Rekommendation: Lågintensiva vardagsaktiviteter dagligen i mer än 30 minuter vid varje tillfälle. Konditionsträning med måttlig intensitet 3 5 gånger i veckan, minuter per gång. Styrketräning 2 3 gånger i veckan, 8 10 övningar med 8 12 repetitioner varje övning. För kontraindikationer, läs i Diabetes mellitus typ 2 Regelbunden fysisk träning ökar insulinkänsligheten och påverkar också andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom uppnås en förbättrad blodsockerkontroll. Fysisk träning ingår också i första linjens behandling vid diabetes typ 2 och ger ökad känslighet för insulin, vilket medför bättre metabol kontroll. Regelbunden fysisk aktivitet är också en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att förebygga diabetes typ 2, särskilt hos patienter med prediabetes. Rekommendation: Lågintensiva vardagsaktiviteter dagligen i mer än 30 minuter vid varje tillfälle. Konditionsträning med måttlig intensitet 3 5 gånger i veckan, minuter per gång. Styrketräning 2 3 gånger i veckan, 8 10 övningar med 8 12 repetitioner varje övning. För kontraindikationer, läs i Hjärtrytmrubbningar Många patienter med arytmiproblem har en underliggande kardiovaskulär sjukdom varför hänsyn måste tas till detta vid ordination av fysisk aktivitet. Se motsvarande sjukdomstillstånd för rekommendationer. För kontraindikationer, läs i

9 Hjärtsvikt Fysisk träning förbättrar funktionen och bör erbjudas som en del av behandlingen. Kronisk hjärtsvikt har en multifaktoriell genes. Förändringar i den perifera cirkulationen är troligen minst lika viktig som vänsterkammarfunktionen för den fysiska prestationsförmågan. Rekommendation: Konditionsträning, även i vatten, med måttlig intensitet minuter per gång, 1 5 gånger i veckan. Styrketräning 2 gånger i veckan med 8 10 övningar per tillfälle, 8 12 repetitioner i 2 3 set. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Hypertoni Regelbunden fysisk träning kan ge en blodtryckssänkande effekt, men ska framförallt ses som en profylaktisk behandling mot framtida hjärt-kärlsjukdom. Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet 5 7 gånger per vecka, minst 30 minuter vid varje tillfälle. Styrketräning, många repetitioner med lågt motstånd. För kontraindikationer och biverkningar, läs i Kranskärlssjukdom Fysisk träning har en skyddande preventiv effekt och bör erbjudas som en del av behandlingen. Efter en hjärthändelse krävs det att patienten testas vad avser kondition och muskelfunktion. Utifrån dessa test och patientens allmäntillstånd görs sedan en riskbedömning. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Individanpassad konditionsträning minuter/gång, 3 5 gånger i veckan med måttlig intensitet. Styrketräning 2 gånger i veckan med 8 10 övningar, 8 12 repetitioner i 2 3 set. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Fysisk träning förbättrar den fysiska prestationsförmågan, minskar dyspnén samt ökar livskvalitén och bör inledas så snart diagnos är ställd. Inledningsvis bör träningen individanpassas med hjälp av fysioterapeut/sjukgymnast. Rekommendation: Konditionsträning på lätt till måttlig intensitet 2 5 gånger/vecka under sammanlagt minst 30 minuter eller högintensiv fysisk träning 2 3 gånger i veckan under sammanlagt minst 30 minuter vid varje tillfälle. För risker, läs i Lipider Konditionsträning påverkar triglycerider, HDL-kolesterol och i viss mån LDL-kolesterol. Rekommendation: Medelintensiv konditionsträning 5 7 dagar i veckan under sammanlagt minst 30 minuter per tillfälle

10 Mag-tarmkanalens sjukdomar Regelbunden fysisk träning stimulerar tarmmotoriken vid obstipation. Rekommendation: Konditionsträning på medelintensiv nivå, minst 30 minuter varannan dag. Metabola syndromet I det metabola syndromet samverkar faktorer som bukfetma, insulinresistens, dyslipidemi och hypertoni. Regelbunden fysisk träning och minskad stillasittande tid påverkar alla dessa komponenter både för att förebygga och behandla det metabola syndromet. Rekommendation: Daglig konditionsträning på måttlig intensitetsnivå, minuter per tillfälle. Begränsa stillasittande aktiviteter. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Multipel skleros Fysisk träning rekommenderas för att förbättra muskelfunktion, kondition och förflyttningsförmåga. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Individanpassad styrke-, rörlighets- och konditionsträning beroende på olika stadier av sjukdomen. Njursjukdom (kronisk) och njurtransplantation Med regelbunden träning som påbörjas i preuremistadiet kan patienten bibehålla en normal fysisk arbetsförmåga, muskelfunktion och funktionell kapacitet. Fysisk träning är en viktig del i behandlingen av kronisk njursvikt oberoende av var i sjukdomsskedet patienten befinner sig. Rekommendation: Styrketräning 3 gånger i veckan med 8 12 repetitioner i 1 2 set. Konditionsträning med måttlig intensitet 3 gånger i veckan i 60 minuter. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Obesitas Långsiktiga och varaktiga förändringar i vardagen är avgörande såsom ökad vardagsaktivitet och minskad stillasittande tid. Att välja aktivitet framför inaktivitet är avgörande och har påvisbara effekter. Rekommendation: Se allmänna rekommendationer för vuxna. Osteoporos Fysisk träning av viktbärande karaktär är nödvändig för uppbyggnad och bevarande av benvävnaden. Den bör också vara inriktad på att förebygga fall och därmed frakturer. Den bör även vara inriktad på smärtlindring i vissa fall, se rekommendation vid smärta

11 För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet 5 dagar i veckan i minst 30 minuter. Balans-, koordinations och styrketräning som tillägg. Parkinsons sjukdom Fysisk träning är av största vikt för att förhindra minskad kapacitet och bör påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Den kan även förväntas förebygga inaktivitet, rörelserädsla och minska risken för fallskador. Rekommendation: Daglig konditionsträning på lätt till måttlig intensitetsnivå. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Resttillstånd efter polio Fysisk träning är en viktig komponent för att upprätthålla en god funktion i vardagen. Rekommendation: Styrketräning 1 2 gånger i veckan i korta pass beroende på poliostatus. Konditionsträning på måttlig intensitetsnivå minst 30 minuter per tillfälle, 2 3 gånger i veckan. Reumatoid artrit Fysisk träning förbättrar både livskvalitet och muskelfunktion hos patienter med reumatoid artrit. Den är en viktig del i behandlingen och bör anpassas efter sjukdomens förlopp. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet 3 gånger i veckan, minuter varje tillfälle. Styrketräning 2 3 gånger per vecka. För kontraindikationer, läs i Ryggbesvär, långvariga Fysisk träning i syfte att återgå till så normal fysisk aktivitet som möjligt, trots besvären, är det bästa sättet att minska smärta och förbättra funktion. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Att vara så normalt fysiskt aktiv som möjligt utifrån patientens tillstånd och förmåga. Ryggmärgsskada Fysisk träning är en central del av rehabiliteringen och beror på den enskilde individens tillstånd och förmåga. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut

12 Schizofreni Fysisk träning är en betydelsefull del i behandlingen och verkar kunna reducera negativa symtom och att bemästra andra så kallade positiva symtom. Fysisk aktivitet kan även bidra till minskad ångest och depression, bättre livskvalitet och minskad risk för återfall. Övriga hälsoeffekter är också viktiga då det ofta finns en samsjuklighet med kroppsliga sjukdomar. Rekommendation: Se allmänna rekommendationer för vuxna. Utgå från den enskilde patientens tillstånd och förmåga. Smärta Fysisk träning har stor betydelse i samband med behandling och rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Den bör vara regelbunden och kontinuerlig för att uppnå bästa effekt. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Konditionsträning av minst måttlig intensitet i minst 10 minuter per tillfälle. För rekommendationer vid specifika sjukdomstillstånd, se För kontraindikationer, läs i Stress Regelbunden fysisk träning påverkar alla organ som är involverade i stressfysiologisk reaktion och leder till en mindre uttalad stressreaktion vilket också ger effekter på välbefinnande och bemästring. Stress kan inte beskrivas som en enskild diagnos. För mer specifika rekommendationer, se kapitlen om smärta och depression. Stroke Fysisk träning förbättrar funktionen i vardagen. Personer med restsymtom efter stroke har ofta nedsatt fysisk prestationsförmåga. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut. Rekommendation: Konditionsträning av minst måttlig intensitet 2 5 gånger i veckan, minuter per tillfälle. Styrketräning 1 3 gånger per vecka. 1 3 set, 7 10 repetitioner. Balans- och rörlighetsträning 1 3 gånger i veckan i samband med övrig träning. Yrsel och balansrubbningar Fysisk träning vid åldersrelaterad yrsel och vid skada på centrala nervsystemet förbättrar balans, koordination och styrka samt ökar aktivitetsgrad och minskar rörelserädsla. Även vid akut perifert vestibulärt bortfall och godartad lägesyrsel har specifik träning god evidens. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut

13 Rekommendation: Generell konditions-, styrke-, balansoch rörlighetsträning av lätt intensitet minst 2 gånger i veckan, minuter per tillfälle. Ångest Fysiskt aktiva personer löper mindre risk att utveckla ångestsyndrom. Fysisk träning som alternativ eller komplement till andra behandlingsmetoder är bäst dokumenterad avseende panikångest med eller utan agorafobi, men kan troligen också ha effekt vid generaliserat ångestsyndrom och hos normalpersoner med förhöjd ångestnivå. Rekommendation: Konditionsträning av minst måttlig intensitet 3 gånger i veckan, 30 minuter per tillfälle. Styrke- och rörlighetsträning som alternativ, 3 gånger per vecka och 30 minuter vid varje tillfälle. 20

14

15 Tryckt hos City Tryck i Karlstad AB 2014 Grafisk form: Kommunikationsenheten, Landstinget i Värmland