Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS"

Transkript

1 Rapport 2012 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS Utgångspunkter för kommunernas fortsatta arbete med fokus på Principöverenskommelsen 11 Desirée Sjölin Lundberg Krister Eriksson

2 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (25) Principöverenskommelsen 11 Protokoll mellan landstinget och KSL: 11 HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Kommunerna har enligt HSL 18 och 18 a* sjukvårdsansvar (exklusive läkarvård) och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer som bor i särskilda boendeformer och/eller har dagverksamhet. Landstinget förbinder sig att utan särskild kostnad från kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a* för personer som tillhör personkretsen för LSS. Verksamheten skall bedrivas i sådan omfattning och med sådan kvalitet som motsvarar personernas speciella behov. De uppgifter enligt HSL 24 som fullgörs av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. Tolkning av 11 Principöverenskommelsen I paragrafens första stycke redovisas den lagliga bestämmelsen om kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18, 18 a* samt för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I ansvaret ingår inte läkarinsatser. Med särskilda boenden avses bostad med särskild service för barn ungdomar och vuxna enligt 9.8 och 9.9 LSS om med dagverksamhet avses daglig verksamhet enligt 9.10 LSS. I paragrafens andra stycke anges att landstinget förbinder sig att fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL. Med denna skrivning avses att kommunerna och landstinget genom överenskommelse reglerat att landstinget utför de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunerna är huvudman för. Överenskommelsen innebär således ingen ändring av huvudmannaskap och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. I paragrafens andra stycke till hänvisas till personer som tillhör personkretsen för LSS. Med personer som tillhör personkrets för LSS avses personkrets 1 och 2 och som bor i bostad med särskild service och som har daglig verksamhet enligt LSS. Att det i paragrafens tredje stycke konstateras att verksamheterna omfattas av kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskors (MAS) uppgifter, tydliggör att parterna är överens och medvetna om att det är kommunerna som ansvarar för den aktuella hälsooch sjukvården och att den utförs av landstinget för kommunernas räkning. Med verksamheter, i paragrafens tredje stycke, avses bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna samt daglig verksamhet som drivs i egen regi, på entreprenad eller genom avtal med enskild utförare. MAS ansvarar för verksamheter i egen regi och i entreprenadverksamheter såvida inte kommunen genom avtal med entreprenören kommit överens om annan ordning. Vid placeringar i enskild verksamhet får MAS-ansvaret regleras i avtalet med den enskilda verksamheten, som ska se till att det finns en MAS som kan fullgöra lagstadgade uppgifter och ansvar. I Principöverenskommelsen 11, omfattas utöver vad som anges i överenskommelsen HSL 18 och 18 a även 18 b.

3 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (25) Innehållsförteckning Hemsjukvård Bakgrund... 4 Hemsjukvård i Stockholms län... 4 Uppdraget... 5 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS... 5 Hälso- och sjukvård idag analys av enkät... 6 Habilitering och rehabilitering i LSS-boende och daglig verksamhet... 8 Organisation Kommunikation och information Erfarenheter från Östersunds kommun Konsekvenser vid upphörande av Principöverenskommelsen Slutsatser och rekommendationer Bilaga 1 - Kommunens lagstadgade ansvar för utförande av hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt HSL 18, 18a-b Sjuksköterskans uppdrag enligt HSL i LSS-bostäder och i dagliga verksamheter Sjukgymnasts och arbetsterapeuts uppdrag enligt HSL i LSS-bostäder och i dagliga verksamheter Kommunens ansvar för habilitering och rehabilitering enl. HSL 18 b Bilaga 2 - Lagstiftning Inledande bestämmelser LSS Rätten till insatser Hälso- och sjukvårdslagen... 24

4 KOMMUNFÖRBUNDET 4 (25) Hemsjukvård 2015 Kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatserna i LSS-verksamheterna bostad med särskild service och daglig verksamhet konsekvenser vid upphörandet av Principöverenskommelsen 11 Bakgrund I Stockholms län har ett gemensamt projekt mellan landstinget och Kommunförbundet Stockholms Län KSL, inletts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Sociala välfärdsberedningen som gäller kommunalisering av hemsjukvården i länet Hemsjukvård Bedömningen är att en huvudmannaskapsförändring kan genomföras Syftet med Hemsjukvård 2015 är att följa viljeinriktningen från regeringen att på frivillig väg överföra delar av hemsjukvård till kommunerna. De gemensamma, vägledande målen beslutades av Presidiegruppen (Hälso- och sjukvårdsnämnden och KSL:s sociala välfärdsberedning) den 13 oktober 2011: En god, trygg och säker vård En kommunalisering av hemsjukvården innebär att det blir bättre för den enskilde genom en ökad helhetssyn, samordning av vård och omsorg och därmed en ökad patientsäkerhet. Effektiv användning av samhällets resurser Huvudmännen ska se till att utförarna samverkar och organiserar vården och omsorgen så att den utgår från den enskildes behov och att resurserna används effektivt. Hemsjukvård i Stockholms län Landstingets ansvar Idag utförs hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet på flera vårdnivåer och av en mängd utförare som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting. Det kan t ex vara det som ryms inom uppdragen för: - Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård - Basal hemsjukvård kvällar och nätter (inklusive hembesök) - Primärvårdsrehabilitering (inklusive neuroteam) - Hjälpmedelsverksamhet - Habilitering - Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) - Sjukhusansluten barnsjukvård (SABH) - Mobila team från psykiatrin

5 KOMMUNFÖRBUNDET 5 (25) Därutöver utförs hemsjukvårdsinsatser av kommunalt finansierad personal med stöd av delegeringar till personal som bl.a. arbetar inom hemtjänst och till personliga assistenter. Landstinget ansvarar för läkarinsatser oavsett boendeform. Kommunens ansvar De patientgrupper som ingår i hemsjukvård inom kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar är: - Personer i särskilda boendeformer för äldre enligt SoL - Personer boende i bostad med särskild service enligt LSS och personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (hälso- och sjukvård utförs av landstinget enligt Principöverenskommelsen 11 från 1994) - Personer i bostad med särskild service enligt SoL för personer med psykiska funktionshinder - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet enligt SoL Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och de uppgifter som åligger den funktionen ges i 24 HSL och Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Uppdraget Under 2012 redovisas ett förslag till inriktning och omfattning av framtida hemsjukvård i Stockholms län. Ett förslag är ute på remiss till kommuner och landstinget. Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) utreds i särskild ordning. En arbetsgrupp med inriktning LSS har fått uppdraget att ta fram ett underlag för kartläggning/inventering av hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS Nuläge Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) 18, 18 a - b har kommunen ansvar för hälso- och sjukvård för personer som tillhör LSS personkrets och bor i bostad med särskild service och/eller deltar i daglig verksamhet. Principöverenskommelsen 11 från 1994 tillkom som en del av kommunaliseringen av länets omsorgsverksamhet Principöverenskommelsen 11 innebar att landstinget åtog sig att utan ersättning från kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18, 18 a - b.

6 KOMMUNFÖRBUNDET 6 (25) Landstinget utför idag hälso- och sjukvårdsinsatserna enligt normaliseringsprincipen vilket innebär att huvudregeln är att den enskilde besöker sin öppenvårdsmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser. Den som inte kan ta sig till mottagningen får hemsjukvård i hemmet. En stor del av de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs idag, utförs efter delegering till personal på boendena och i de dagliga verksamheterna. Hälso- och sjukvård idag analys av enkät KSL har tillsammans med sakkunniga från Haninge kommun och Stockholms stad tagit fram en enkät i syfte att kartlägga hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-boenden och dagliga verksamheter i länets samtliga kommuner. Enkätundersökningen genomfördes under våren Enkätens utgångspunkt var verksamheternas erfarenheter av hur samarbete, ansvar, utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser etc. fungerar. De frågor som är ställda i enkäten är konkreta frågor utifrån hälso- och sjukvårdsinsatser. Enkäten var ställd till kommunernas: Myndigheter/beställare Kommunala egen regi Entreprenader Enskilda verksamheter (privat verksamhet som säljer platser enligt LOV eller enskilda avtal.) - Svarsfrekvensen för enkäten var 80 % Enkätsvaren har analyserats av KSL i samarbete med kommunrepresentanter och kommunernas svar ger följande resultat: De hälso- och sjukvårdsinsatser som främst utförs av landstingets sjuksköterskor är: - Dispensering av läkemedel i dosett enligt ordination - Beställning av läkemedelshantering via Apodos/apotek - Delegering av läkemedelshantering till personal De hälso- och sjukvårdsinsatser som främst utförs av landstingets sjukgymnaster är: - Instruktion av träningsprogram/arbetsuppgifter - Kartläggning av behov/problemidentifiering - Instruktion/delegering av sjukgymnastiska behandlingar - Samarbete med övriga vårdgivare, t ex möte habilitering, vårdcentral De hälso- och sjukvårdsinsatser som främst utförs av landstingets arbetsterapeuter är: - Ansvar för arbetstekniska hjälpmedel, t ex lyft, lyftsele, sängar - Kartläggning av behov/problemidentifiering - Förskrivning, utprovning, inträning och uppföljning av hjälpmedel - Samarbete med övriga vårdgivare, t ex möte habilitering, vårdcentral Kommunerna har lagstadgat ansvar för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt HSL 18, 18a-b. Detta innebär ett långtgående ansvar för yrkeskategorierna sjuksköterska,

7 KOMMUNFÖRBUNDET 7 (25) sjukgymnast, arbetsterapeut och annan vårdpersonal med delegering. Dessa insatser redovisas separat i detta dokument (bilaga 1). I enkäten framkom behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som inte tillgodoses av vare sig kommun eller landsting. Följande behov framkom: - Det behövs en högre grad av samverkan mellan LSS-verksamheterna och landstingets habiliteringsverksamhet (Habilitering & Hälsa). - Det krävs mer kompetens hos såväl LSS-verksamheternas som landstingets personal och mera samverkan mellan huvudmännen när det gäller insatser till personer som har en kombination av kognitiva och andra funktionshinder. - Det finns ett behov av kompetensutveckling hos LSS-verksamheternas personal avseende kognitiva hjälpmedel. - Ett antal svar i enkäten har uppmärksammat behovet av insatser från dietist. - En annan central fråga som framkommit i ett flertal av enkätsvaren, är hur en god samverkan mellan huvudmännen kan uppnås när det rör personer med funktionshinder vars alkohol- och/eller drogmissbruk utgör huvudproblematiken och inte funktionshindret i sig. - Samverkan efterfrågas mellan kommun och landsting när det gäller stödet till utvecklingsstörda personer som blir föräldrar. - Kunskap om och insatser till personer som utvecklar ett för tidigt åldrande behöver utvecklas. Följande förbättringsområden avseende kompetens framkom i enkätsvaren: - Personalen i LSS-verksamheterna behöver stöd och kompetenshöjande insatser från hälso- och sjukvården när det gäller att se och förstå förändringar som sker hos den enskilde, t ex vid utveckling av demenssjukdomar. - Behovet av handledning till personal i LSS-verksamheterna framkommer i många av enkätsvaren. Det handlar t ex om handledning i förebyggande hälso- och sjukvård, bedömningar av hälsotillstånd, funktionsbedömningar, hjälpmedelsbehov etc. - En högre kompetens om innebörden av utvecklingsstörning och utvecklingsstördas levnadsförhållanden efterfrågas när det gäller de sjuksköterskor och läkare som kommer i kontakt med målgruppen inom LSS-verksamheterna. Följande förbättringsområden avseende tillgänglighet framkom i enkätsvaren: - En större tillgänglighet efterfrågas i den meningen att hälso- och sjukvårdspersonal gör regelbundna besök i verksamheterna och kartlägger hälso- och sjukvårdsbehov och hjälpmedelsbehov.

8 KOMMUNFÖRBUNDET 8 (25) - Det finns en allmän uppfattning i enkätsvaren om att det är svårt och ibland inte möjligt, att komma i kontakt med hälso- och sjukvården på kvällar, nätter och helger för att få råd av distriktssköterska. Följande förbättringsområden avseende samverkan framkom i enkäten: - Oklarheter om innebörden av Principöverenskommelsens 11 vad beträffar ansvarsfrågor gör det svårt att hitta samverkansformer mellan kommun och landsting. - Vårdvalet komplicerar rutinerna för delegering från sjuksköterska till personal. - När det gäller samverkan mellan kommun och landsting framkommer svårigheter att få vissa hjälpmedel förskrivna. Sammanfattning av enkäten: Det råder otydlighet i ansvarsfrågan. Generellt och genomgående för enkäten är att det råder varierande kunskap om: - Vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som ska utföras - Vilka som utförs - Vem som ska utföra dem - Vem som utför dem - Vem som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS Sammanblandning av begrepp är centralt för svaren i enkäten. Det kan konstateras att det efterfrågas en större grad av samverkan och tillgänglighet till hälso- och sjukvården och habiliteringsverksamheten. Det finns ett behov av högre kompetens från hälso- och sjukvården när det gäller kunskapen om olika former av funktionshinder. Habilitering och rehabilitering i LSS-boende och daglig verksamhet Habilitering och rehabilitering syftar i vid bemärkelse till att ge människor med funktionshinder bästa möjliga förmåga och bästa möjliga förutsättningar för delaktighet i samhället. För att nå detta måste medicinska, psykologiska, pedagogiska och sociala insatser samverka, samtidigt som det behövs åtgärder för arbete och sysselsättning. Såväl habilitering som rehabilitering är målinriktade processer som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Syftet är att bevara och utveckla ett fungerande vardagsliv i boende, arbetsliv och i relationer till andra människor.

9 KOMMUNFÖRBUNDET 9 (25) Habilitering för personer som bor i LSS-boende och/eller deltar i daglig verksamhet Habilitering härstammar ur samma latinska rot som habil; i denna mening betyder habilitera att göra skicklig, att göra duglig. De övergripande målen för habiliteringen är att bidra till att personen kan leva ett självständigt liv som fullvärdig samhällsmedborgare att bidra till autonomi och delaktighet. Enligt Socialstyrelsens termbank definieras habilitering enligt följande: "Habilitering betyder att utveckla ny förmåga eller att stärka en förmåga man redan har. Det är något som riktar sig till personer som har livslånga funktionsnedsättningar, som oftast är medfödda eller har uppstått i tidig ålder. Skillnaden mot rehabilitering, är att vid rehabilitering försöker man återfå en förmåga som man tidigare har haft, vilket kan vara aktuellt exempelvis efter en olycka eller efter en sjukdom. Tanken med habilitering är att försöka förbättra livssituationen så mycket som möjligt, genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionshindret kan medföra i det dagliga livet. Ett viktigt mål med habilitering är ökad delaktighet". Kommunens ansvar för habilitering En mycket central del av kommunens ansvar för habilitering är att agera samordnande funktion för de aktuella insatser som ska utföras. Det är vanligt att personer som bor i LSSbostäder och/eller deltar i daglig verksamhet har många olika kontakter inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår också att initiera kontakt med landstingets specialiserade habilitering som inträder när primärvårdens eller kommunens kompetens och insatser inte är tillräckliga. Uppdraget inbegriper förebyggande insatser, rådgivande insatser och individuell bedömning samt behandling och träning i vardagslivet, såväl i hemmet som i daglig verksamhet. Kommunen har lagstadgat ansvar för att utföra habilitering och rehabilitering enligt HSL 18 b. Dessa insatser redovisas separat i detta dokument (bilaga1). Specialiserad habilitering I Stockholms län är det landstingets Habilitering & Hälsa som ansvarar för den specialiserade habiliteringsverksamheten. Målgruppen är personer som har medfödda eller tidigt förvärvade funktionshinder. Habiliteringen i landstinget utgör en specialistnivå som inträder när primärvårdens eller kommunens kompetens och insatser inte är tillräckliga för att möta den enskildes behov av särskilt expertstöd. Verksamheten utgår från en helhetssyn på den enskildes behov, där samverkande insatser utifrån medicinska, pedagogiska, psykologiska och sociala aspekter av funktionshindret beaktas. På habiliteringscenter för ungdomar och vuxna finns yrkesgrupperna arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, kurator, psykolog och specialpedagog. I länet finns dels lokala habiliteringscenter uppbyggda men även specialiserade länsövergripande verksamheter. Insatser ges dels i habiliteringens lokaler men även på de platser personerna dagligen vistas som i eget boende i ordinärt bestånd, daglig verksamhet eller LSS-boenden. Ansökan görs till habiliteringen av personen själv eller dess företrädare. Utifrån det görs en kartläggning av behov och önskemål. Verksamheten omfattar: Rådgivning och annat personligt stöd, kunskapsöverföring, behandling, information om funktionshinder, förskrivning av hjälpmedel och samverkan med andra aktörer.

10 KOMMUNFÖRBUNDET 10 (25) Habilitering enligt LSS 9.1 (Rådgivning och annat personligt stöd) är en specialistinsats och ett ansvar för landstinget. Verksamheten omfattar: Rådgivning och annat personligt stöd Kunskapsöverföring Behandling Information om funktionshinder Förskrivning av hjälpmedel Samverkan med andra aktörer Rehabilitering för personer som bor i LSS-boende och/eller deltar i daglig verksamhet Ordet rehabilitering kommer från latinet där Re betyder åter och Habilis betyder skicklig. Rehabilitering betyder att ge tillbaka skickligheten eller i mer vardagligt språk att ge tillbaka förmågan. Rehabilitering sätts in när den enskilde har förlorat förmåga, med målet att genom olika åtgärder ge hela eller delar av förmågan tillbaka. Enligt Socialstyrelsens termbank definieras rehabilitering enligt följande: Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjlighet till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 18b ingår rehabilitering i kommunernas ansvar för hälsooch sjukvård i LSS-boenden och daglig verksamhet men när primärvårdens och kommunens rehabiliteringsinsatser och kompetens inte räcker till för att möta den enskildes behov kan expertstöd från landstingets habilitering bli aktuellt. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2007:10 samt 2008:20) Kommunerna och landstinget ska gemensamt utforma rutiner för samordning av rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för enskilda personer, såväl barn som vuxna, med stora och långvariga behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. En överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och KSL har tagits fram rörande samordning av insatser för rehabilitering och habilitering. Överenskommelsen syftar till att utgöra stöd för det gemensamma arbetet mellan kommuner och landsting på lokal nivå. KSL har rekommenderat kommunerna att teckna överenskommelse med landstinget om samordning enligt överenskommelsen. Organisation En humanistisk människosyn och funktionshinderpolitikens mål måste genomsyra hela den organisation som ska ge stöd till människor med omfattande funktionshinder. På alla nivåer i organisationen krävs kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser för människor samt kunskap om hur funktionshindrande situationer kan undvikas.

11 KOMMUNFÖRBUNDET 11 (25) Organisation av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-verksamheterna Landstinget utför, som tidigare nämnts, hälso- och sjukvårdsinsatserna enligt normaliseringsprincipen, d v s huvudregeln är att den enskilde besöker sin öppenvårdsmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser och den som inte kan ta sig till mottagningen får hemsjukvård i hemmet. Om kommunerna i länet tar över utförandet för hälso- och sjukvården i LSS-verksamheterna är det mot bakgrund av hälso- och sjukvårdslagen, HSL 18, 18 a - b vilket innebär ett ansvar för utförandet av såväl hälso- och sjukvård som rehabilitering och habilitering. Hur detta ska organiseras är en fråga som varje enskild kommun får överväga men utgångspunkten bör vara att eftersträva en så hög grad av helhet, tillgänglighet och kontinuitet som möjligt för dem som bor i bostad med särskild service och/eller deltar i daglig verksamhet. En tydlig och klar organisationsstruktur underlättar för den enskilde eftersom antalet vårdgivare begränsas samtidigt som man uppnår en klar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Detta bör eftersträvas när kommunerna tar över utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser. Avtal om ansvarsfördelning bör vara relativt enkla och tydliga samt att man medvetet från båda sidor försöker eftersträva att inte bygga upp parallella organisationer. Valfrihetssystem Valfrihetssystem enligt LOV, Lag (2008:962) om valfrihetssystem är ett alternativ till upphandling enligt LOU, Lag (2007:1091) om offentlig upphandling och kan tillämpas på bl.a. omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionshinder samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som utförare. Kommuner och landsting ges möjlighet att genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Alla utförare som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns, varefter kontrakt tecknas. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan utförarna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den utförare som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Enligt lagen ansvarar kommunen eller landstinget för att den enskilde får fullödig information om samtliga utförare som man kan välja emellan. Om kommunerna i länet tar över utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSSverksamheterna öppnas möjligheterna för konkurrensutsättning. Den kommunala hälso- och sjukvården måste då anpassas till en organisation med många utförare som upphandlats enligt LOV. Dialog och samarbete mellan beställare och utförarna måste fungera. Det kan t.ex. röra frågor om delegeringar till personal som arbetar i de olika regiformerna. Det som ovan beskrivits understryker betydelsen av att i förfrågningsunderlagen för LOV ställa konkreta krav på att personalen hos utförarna ska ha erforderlig kompetens och kunna delta vid de utbildningar som anordnas, detta gäller inte minst vid upphandling av hälso- och sjukvård i LSS-verksamheter. Det är dessutom viktigt att det upprättas en samordnad vårdplan för den enskilde, som samtliga utförare följer. Kommunikation och information Erfarenheterna från kommunaliseringen av hemsjukvården i de län som har kommunaliserat visar att det är synnerligen viktigt att nå ut med information om huvudmannaskapsförändringen såväl till invånare som till medarbetare. När det gäller LSS-

12 KOMMUNFÖRBUNDET 12 (25) verksamheterna finns det flera kontaktytor att uppmärksamma avseende kommunikation och information. Det är av stor betydelse att information och kommunikation ges stort utrymme när utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser överförs till kommunerna. Personalen som finns runt den enskilde har, som visats genom enkätsvaren, ibland bristfällig kunskap om den hälso- och sjukvårdsorganisation som finns idag, t ex vem som ansvarar, vad som ska utföras och av vem. Anhöriga, gode män och brukarorganisationer är kontaktytor som kan sägas stå längre från det som sker i den direkta förändringsprocessen och bör därför involveras i ett tidigt skede. Förändringsprocesser tar tid varför en genomtänkt kommunikations- och informationsstrategi är av avgörande betydelse vid Principöverenskommelsen 11 upphörande och därtill kommande förändringar avseende utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSSverksamheter. Erfarenheter från Östersunds kommun Östersunds kommun Kommun och landsting har sedan 1992 ett delat ansvar att ge en god hälso- och sjukvård till kommunens invånare. Landstinget ansvarar för Hälsocentralerna, d v s primärvården och kommunen ansvarar för den vård som ges i det egna hemmet och på särskilda boenden hemsjukvård. I Östersunds kommun har man medvetet arbetat för att undvika parallella organisationer, bl.a. genom de så kallade Hemteamen, som är knutna till olika geografiska områden runt om i kommunen. I hemteamen samarbetar olika kompetenser biståndshandläggare, distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, undersköterska och vårdbiträde. Erfarenheten av hemteam, där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans, har visat sig vara en mycket framgångsrik organisationslösning. De personer som bor i bostad med särskild service erhåller också hälso- och sjukvård och hemsjukvård från hemteamen men med en skillnad. De paramedicinska insatserna samt insatser av psykolog och kurator ges genom det Kommunala Habiliteringsteamet som vänder sig till vuxna, ungdomar och barn som tillhör LSS personkrets 1, 2 och 3. Teamet arbetar både med råd och stöd (LSS) och behandling (HSL). Vid kontakt med teamet görs en kartläggning och bedömning av aktuell insats i samarbete med den som efterfrågar insatsen. Det Kommunala Habiliteringsteamet har kommit till genom avtal och skatteväxling mellan landstinget i Jämtland och Östersunds kommun. Resultatet har blivit större kontinuitet, högre kompetens och en mer tillgänglig hälso- och sjukvård för den enskilde.

13 KOMMUNFÖRBUNDET 13 (25) Konsekvenser vid upphörande av Principöverenskommelsen 11 Utförande av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-verksamheterna om Principöverenskommelsen 11 upphör att gälla. Principöverenskommelsen 11 från 1994 upphör att gälla vid kommunaliseringen av hemsjukvården 2015 enligt det förslag till inriktning och omfattning av hemsjukvården som föreligger. Hälso- och sjukvårdsansvaret enligt HSL 18, 18 a b, innebär att kommunerna ska utföra all hälso- och sjukvård i LSS-verksamheterna, undantaget läkarinsatserna som fortsatt är ett ansvar för landstinget. Med allt ansvar avses, förutom insatser av distriktssköterska, sjuksköterska och undersköterska även habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som ges av t ex arbetsterapeut, sjukgymnast och annan vårdpersonal med delegering. Upphörandet av Principöverenskommelsen 11 får således till följd att kommunerna själva ska utföra hälso- och sjukvård när det gäller personer som bor i bostad med särskild service och/eller deltar i dagliga verksamheter. Om kommunerna tar över utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och dagliga verksamheter får det konsekvenser bl.a. när det gäller kostnader, val av organisation, behov av särskild kompetens och kontinuitet i utförandet av insatserna. Konsekvenser avseende val av organisation eller ett eventuellt ökat behov av personal behandlas inte i denna utredning. Helhet och kontinuitet Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet för verksamheten är att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt (5 LSS). För personer med funktionshinder tenderar vardagens kontakter att bli många. Därför är det viktigt att den personal som finns runt den enskilde kan skapa helhet och kontinuitet. Särskilt gäller detta personer med stora kognitiva svårigheter, kombinerat med andra funktionshinder. Helhet innebär att förbereda den enskilde på vad som kommer att hända, oavsett om det är en rolig utflykt, ett läkarbesök eller ett samtal med LSS-handläggaren. För att skapa en begriplig helhetssituation är det väsentligt att den enskildes möten med olika personalkategorier samordnas så långt det är möjligt. Därtill kan en noggrann dokumentation, t ex i en genomförandeplan eller individuell plan enligt LSS, skapa den kontinuitet som är nödvändig. Mot bakgrund av de särskilda betingelser som råder inom omsorgen om personer med funktionshinder är det därför av stor vikt att kommunerna organiserar hälso- och sjukvården med hänsyn tagen till behovet av helhet och kontinuitet för den enskilde. Kompetens Kvaliteten i insatsen bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet är till stor del beroende av personalen och hur den kan tillgodose den enskildes behov av stöd, service

14 KOMMUNFÖRBUNDET 14 (25) och omvårdnad. Personalens roll att ge individuellt anpassad omvårdnad är oerhört mångfasetterad. Den kan handla om att ge praktiskt stöd och service men även om hjälp att skapa ordning och struktur i tillvaron samt förklara och ge stöd att hantera och bemästra olika situationer. Den kan handla om att göra världen begriplig och hanterbar, att göra dagen förutsägbar och att åskådliggöra tiden. Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till och värna om den enskildes rätt till självbestämmande och integritet i det egna hemmet. Detta förhållande att stöd, service och omvårdnad ges till den enskilde i hans eller hennes hem måste prägla personalens arbetssätt. Om kommunaliseringen av hemsjukvården genomförs och Principöverenskommelsen 11 upphör att gälla får kommunernas LSS-verksamheter ansvar för ytterligare en personalkategori hälso- och sjukvårdspersonal - som ska fasas in i verksamheterna. Enligt svaren i enkätundersökningen är det av stor betydelse att den hälso- och sjukvårdspersonal som möter den enskilde har kompetens och förståelse för funktionshinder. Därutöver behövs kunskaper dels om olika funktionshinder, dels om funktionshindrens omfattning och konsekvenser för varje enskild person. Samverkan En väl fungerande omsorg och omvårdnad uppnås genom en utvecklad och god samverkan mellan kommunernas hälso- och sjukvård i LSS-verksamheter och landstingets olika verksamheter och utförare, utifrån syftet en god, trygg och säker vård. En nära och god samverkan mellan kommun och ansvarig läkare är nödvändig. Samarbete mellan yrkeskategorier över huvudmannagränserna är en förutsättning för en god kvalitet i utförande och bemötande av den enskilde. Dokumentation Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda är en central uppgift inom socialtjänsten. Det gäller också skyldigheten att dokumentera genomförandet av beslut om individuellt behovsprövade insatser. Arbetet med handläggning och dokumentation styrs av bestämmelser i grundlagarna, sekretesslagstiftningen, förvaltningslagen och speciallagstiftningen på socialtjänstens område. Bestämmelserna i lagar och förordningar kompletteras i vissa fall med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. Om förslaget om Principöverenskommelsen 11 upphörande genomförs innebär det att ansvaret för journalföring och dokumentation av de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i LSS- verksamheter överförs till kommunerna. Dokumentation enligt HSL, SoL och LSS får inte sammanföras utan ska hållas åtskilda. Kommunerna i länet får således förbereda och utreda vad som krävs i varje enskild kommun när det gäller dokumentation och IT-stöd/verksamhetsstöd kopplat till hemsjukvårdens behov. Systematiskt kvalitetsarbete Socialtjänsten ska erbjuda tjänster av god kvalitet. Grundläggande för arbetet med att beskriva hur kvaliteten ska säkras inom området finns i de så kallade kvalitetsparagraferna, (3 kap.3 SoL och 6 LSS). Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet.

15 KOMMUNFÖRBUNDET 15 (25) I Hälso- och sjukvårdslagen 31 står följande om kvalitetssäkring: 31 Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (1996:787). Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) som gäller för hela socialtjänsten samt för hälsooch sjukvården och tandvården. Det är socialnämnden eller motsvarande kommunal nämnd eller den som bedriver enskild verksamhet enligt SoL, LSS eller HSL som har ansvaret för att inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Att ha ett sådant ledningssystem innebär att det finns struktur för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på alla nivåer i kommunen eller inom den verksamhet som bedrivs i enskild regi. Om kommunerna i Stockholms län tar över utförandet av hälso- och sjukvård i boende och daglig verksamhet enligt LSS, innebär det således att kommunerna måste ha en beredskap för hur hälso- och sjukvården ska kvalitetssäkras och vilka resurser som krävs för att genomföra uppföljningar och internkontroll. Framtidens gruppbostad för dem med stora omvårdnadsbehov Alltfler unga som har rätt till stöd enligt LSS efterfrågar alternativ till den traditionella gruppbostaden. Trenden är att de ungdomar som nått vuxenåldern ofta vill ha en lägenhet i det ordinarie bostadsbeståndet men med ett kompetent och kvalificerat stöd, t.ex. genom boendestöd. Målgruppen har dessutom utvidgats under senare år bland annat med personer som har neuropsykiatrisk diagnos. Även den gruppen efterfrågar andra lösningar när det gäller det egna boendet. I Funktionshinderombudsmannens rapport till Kommunstyrelsen i Stockholms stad 2012 framkommer t ex att Göteborgs stad i fortsättningen kommer att prioritera servicebostäder eftersom de anses svara bäst mot de kommande behoven. Den traditionella gruppbostaden med tillgång till personal dygnet runt och tillgång till gemensamhetslokaler kommer att vara en viktig stödform i framtiden för de personer, såväl äldre som yngre, som har ett omfattande behov av stöd och omvårdnad. Konsekvensen blir att gruppbostädernas utformning och verksamhetsinnehåll måste anpassas efter de behov de boende har. Det kommer att ställas högre krav på tillgänglighet, helhetssyn och kontinuitet i de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges och personalen måste bredda sin kompetens bl.a. när det gäller den fysiska omvårdnaden. Slutsatser och rekommendationer Vid upphörande av Principöverenskommelsen 11 övertar kommunerna utförandet av hälsooch sjukvård för LSS-verksamheterna boende och daglig verksamhet. Det lagstagade ansvaret för utförandet innebär ett långtgående ansvar för yrkeskategorierna sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och annan vårdpersonal med delegering.

16 KOMMUNFÖRBUNDET 16 (25) En enkätundersökning, framtagen av KSL i samarbete med sakkunniga från Haninge kommun och Stockholms stad, genomfördes under våren 2012 i syfte att kartlägga hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-boenden och dagliga verksamheter i länets samtliga kommuner. Enkätundersökningen visade att det finns flera förbättringsområden när det gäller hälso- och sjukvård, bl.a. avseende ansvarsfrågor, samverkan och kompetens. Utförandet av hälso- och sjukvård, inklusive habilitering och rehabilitering för personer som bor i LSS-boende och/eller deltar i daglig verksamhet enligt LSS, överförs till kommunerna. Om kommunerna i länet tar över utförandet av hälso- och sjukvården i LSS-verksamheterna är det mot bakgrund av hälso- och sjukvårdslagen, HSL 18, 18 a - b vilket innebär ett ansvar för såväl hälso- och sjukvård som rehabilitering och habilitering. Hur detta ska organiseras är en fråga som varje enskild kommun får överväga. Utgångspunkten i organisationsarbetet bör vara att eftersträva en så hög grad av helhet, tillgänglighet och kontinuitet som möjligt för dem som bor i bostad med särskild service och/eller deltar i daglig verksamhet. Om kommunerna i länet tar övertar utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSSverksamheterna öppnas möjligheterna för konkurrensutsättning. Den kommunala hälso- och sjukvården måste då anpassas till en organisation med många utförare som upphandlats enligt LOV. Dialog och samarbete mellan beställare och utförarna måste fungera. Det kan t.ex. röra frågor om delegeringar till personal som arbetar i de olika regiformerna. Det är av stor betydelse att i förfrågningsunderlagen för LOV ställa konkreta krav på att personalen hos utförarna ska ha erforderlig kompetens och kunna delta vid de utbildningar som anordnas. Därtill kommer att en samordnad vårdplan för den enskilde som samtliga vårdgivare följer, ska upprättas. En tydlig och klar organisationsstruktur underlättar för den enskilde eftersom antalet vårdgivare begränsas samtidigt som man uppnår en klar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Detta bör eftersträvas när kommunerna tar över utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser. Avtal om ansvarsfördelning bör vara relativt enkla och tydliga samt att man medvetet från båda sidor försöker eftersträva att inte bygga upp parallella organisationer. Undvikande av parallella organisationer för att underlätta tillgänglighet, helhet och kontinuitet för den enskilde samt för att undvika samhällsekonomiska merkostnader.

17 KOMMUNFÖRBUNDET 17 (25) Kompetensförsörjning kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna både för kommunerna och för landstinget under de kommande åren. För hälso- och sjukvårdspersonal som möter den enskilde krävs kompetens och förståelse för olika funktionshinder. För hälso- och sjukvårdspersonal krävs kunskap om olika funktionshinder, funktionshindrens omfattning och dess konsekvenser. I enkätsvaren framkommer att det är svårt och ibland inte möjligt, att komma i kontakt med hälso- och sjukvården på kvällar, nätter och helger för att få råd av distriktssköterska. En större tillgänglighet efterfrågas också i den meningen att hälso- och sjukvårdspersonal gör regelbundna besök i verksamheterna och klarlägger hälso- och sjukvårdsbehov och hjälpmedelsbehov. För den enskilde krävs att det finns tillgång till sjukvård i LSS-verksamheterna dygnet runt alla veckans dagar och att den enskilde kan få ta del av övriga hälso- och sjukvårdsinsatser. Det krävs att hälso- och sjukvårdspersonal eftersträvar hög kvalitet på delegeringar och fördjupad kunskap om yrkesansvaret. Samarbete mellan yrkeskategorier över huvudmannagränserna är en förutsättning för en god kvalitet i utförande och bemötande av den enskilde. Samverkan, samarbete och mötesformer krävs mellan legitimerad personal och LSSverksamheternas personal för utveckling och fördjupning i yrkesrollerna. Det krävs regelbundna möten på ledningsnivå i syfte att finna snabba lösningar på problem som annars kan växa och bli till hinder för samarbetet. En nära och god samverkan mellan kommun och ansvarig läkare är nödvändigt. Arbetet med handläggning och dokumentation styrs av bestämmelser i grundlagarna, sekretesslagstiftningen, förvaltningslagen och speciallagstiftningen på socialtjänstens område. Om förslaget om Principöverenskommelsen 11 upphörande genomförs innebär det att ansvaret för journalföring och dokumentation av de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i LSS- verksamheter överförs till kommunerna. Dokumentation enligt HSL, SoL och LSS får inte sammanföras utan ska hållas åtskilda.

18 KOMMUNFÖRBUNDET 18 (25) Kommunerna i länet måste förbereda och utreda vad som krävs när det gäller dokumentation och IT-stöd/verksamhetsstöd kopplat till hälso- och sjukvårdens behov i LSS-verksamheterna. Det är socialnämnden eller motsvarande kommunal nämnd eller den som bedriver enskild verksamhet enligt SoL, LSS eller HSL som har ansvaret för att inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet skall bedrivas på alla nivåer i kommunen eller inom den verksamhet som bedrivs i enskild regi. Kommunerna måste ha en beredskap för hur hälso- och sjukvårdsinsatserna i LSSverksamheterna ska kvalitetssäkras och vilka resurser som krävs för att genomföra uppföljningar och internkontroll. Alltfler unga som har rätt till stöd enligt LSS efterfrågar alternativ till den traditionella gruppbostaden. De ungdomar som nått vuxenåldern vill ofta ha en lägenhet i det ordinarie bostadsbeståndet men med ett kompetent och kvalificerat stöd. Målgruppen har dessutom utvidgats under senare år bland annat med personer som har neuropsykiatrisk diagnos. Även den gruppen efterfrågar andra lösningar när det gäller det egna boendet. Kommunerna måste i framtiden planera för mer flexibla boendelösningar och ett mer varierat utbud av kvalificerat stöd i de olika boendeformerna för målgruppen. Den traditionella gruppbostaden med tillgång till personal dygnet runt och tillgång till gemensamhetslokaler kommer att vara en viktig stödform i framtiden för de personer, såväl äldre som yngre, som har ett omfattande behov av stöd och omvårdnad. Konsekvensen blir att gruppbostädernas utformning och verksamhetsinnehåll måste anpassas efter de behov de boende har. I framtiden kommer det att ställas högre krav på tillgänglighet, helhetssyn och kontinuitet i de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. Personalen måste bredda sin kompetens bl.a. när det gäller den fysiska omvårdnaden. Vid ett upphörande av Principöverenskommelsen 11 är det av synnerlig vikt att nå ut med information om förändringen avseende utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSSverksamheter. Det är viktigt att informera allmänheten och medarbetare som inte är direkt eller omedelbart berörda.

19 KOMMUNFÖRBUNDET 19 (25) Anhöriga, gode män och brukarorganisationer är kontaktytor som kan sägas stå längre från det som sker i den direkta förändringsprocessen och bör därför involveras i ett tidigt skede. Om Principöverenskommelsen 11 upphör kommer det att innebära att kommunerna har det samlade ansvaret för utförandet av såväl omsorg som hälso- och sjukvård i LSSverksamheterna. Detta kommer att bli till gagn för de funktionshindrade och ger också möjlighet att eliminera många av de svårigheter som utredningen visat på. I stället kan fokus riktas på den enskildes behov och förutsättningar. För att uppnå syftet med en god, trygg och säker vård och omsorg till personer inom LSSverksamheterna bör kommunerna överväga en organisatorisk lösning med beaktande av HSL 18, 18 a b, som främjar helhet, kvalitet och kontinuitet utifrån de särskilda betingelser som råder inom verksamhetsområdet. Därtill kommer behov av och satsning på kompetensförsörjning för den nya organisationen.

20 KOMMUNFÖRBUNDET 20 (25) Bilaga 1 - Kommunens lagstadgade ansvar för utförande av hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt HSL 18, 18a-b. Sjuksköterskans uppdrag enligt HSL i LSS-bostäder och i dagliga verksamheter. Sjuksköterskans uppdrag är att erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård, dygnet runt, till de personer som bor i LSS-boende och/eller deltar i daglig verksamhet. I sjuksköterskans uppdrag ingår att handleda och ge delegation till personal inom LSS-verksamheterna samt alltid vara tillgängliga för rådgivning till personal via telefon eller på plats i ärenden som berör de enskilda. I uppdraget ingår också att genomföra oplanerade hembesök för bedömning vid akut händelse och assistans vid läkares myndighetsutövning. När det gäller nedanstående redovisning av sjuksköterskas, sjukgymnasts och arbetsterapeuts insatser enligt HSL 18 och 18 a-b, så är det utifrån de insatser som idag utförs av Haninge kommun i deras LSS-verksamheter. Följande lagstadgade uppgifter omfattar sjuksköterskans insatser: - Injektionsgivning enligt ordination. - Dispensering av läkemedel i dosett enligt ordination. - Beställning av läkemedel via Apodos/apotek. - Delegering av läkemedelshantering till personal. - Kontroll och upprättande av signeringslistor gällande läkemedel samt arkivering. - Akuta bedömningar av patienter inför eventuell läkarkontakt. - Övriga läkarkonsultationer vid icke akuta tillstånd. - Uppsökande/förebyggande verksamhet, t.ex. kost och hygien. - Fallprevention/riskbedömningar. - Omläggningar. - Insättning samt skötsel av t.ex. urinvägskatetrar, stomier. - Ordination av inkontinenshjälpmedel utifrån förskrivningsrätt samt beställning. - Ordination/förskrivning av diabetesteshjälpmedel utifrån förskrivningsrätt. - Viss provtagning när patienten inte kan/klarar av att uppsöka vårdcentral. - Handleda personal i frågor kring omvårdnadsproblem gällande mage, tarm, hud mm. - Analysera och handha frågor vid avvikelser inom hälso- och sjukvård. - Dokumentation i journal. - Upprätta vårdplaner. - Hygienutbildning till personal. - Smittskyddsfrågor. - Uppföljning av följsamhet av basala hygienrutiner. - Delta i vårdplaneringar. Sjukgymnasts och arbetsterapeuts uppdrag enligt HSL i LSS-bostäder och i dagliga verksamheter. Arbetsterapeuts och sjukgymnasts uppdrag är att erbjuda insatser som bidrar till att den enskilde, utifrån sina behov och förutsättningar, återvinner och/eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga. Insatserna ska bidra till att skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Insatserna ska ges till personer som bor i LSS-boende

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Resursteamet Socialförvaltning Historik Organisation Uppdrag 2014-11-07 2 Historik Omsorgsnämnd nedlagd 1994 Kommunen får ansvar för LSS boende Hsl regleras av principöverenskommelse,

Läs mer

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård inriktning SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel 2010-11-02 Remissförslag Hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket

Läs mer

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Råd och stöd Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Personkrets LSS Utvecklingsstörda personer och personer med autism eller autismliknande

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 2014-10-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/450-739 Social och äldrenämnden Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-01 DNR 1.6-0641/2011 Överenskommelse mellan SLL och kommunerna

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning TJÄNSTESKRIVELSE 2012-10-29 Socialnämnden Dnr Son 2012/404 Svar på remiss - Hemsjukvård 2015 - inriktning Förslag till beslut Socialnämnden godkänner skrivelsen och överlämnar den till kommunstyrelsen,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter

Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter Från 1:a oktober 2015 Villa verksamheter gäller det? Från den 1 oktober 2015 övertar kommunerna i Stockholms län hälso- och sjukvårdsansvaret (sjukvårdsinsatser i

Läs mer

Stöd för personer med funktionsnedsättning

Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stöd och service till dig som har en funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har en funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har en funktionsnedsättning Foto: Anna Hahn von Dorsche, Sollentuna kommun www.sollentuna.se Innehållsförteckning Vård- och omsorgsnämnden och kontor Stöd i vardagen Lagen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer