Grammatik handlar om hur språkliga yttranden är strukturerade / uppbyggda.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grammatik handlar om hur språkliga yttranden är strukturerade / uppbyggda."

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VAD ÄR GRAMMATIK? Grammatik handlar om hur språkliga yttranden är strukturerade / uppbyggda. Strukturen kan beskrivas på olika nivåer, där en enhet i sin tur består av mindre enheter. Normalt betraktar man meningen (eller satsen) som den största grammatiska enheten, t.ex.: ex. Han hörde dåligt. En mindre enhet är frasen. I exemplet ovan är t.ex. han en fras. Ett tydligare exempel skulle kunna vara: ex. Den gamle mannen hörde dåligt. Fraserna han och den gamle mannen är här utbytbara, men fyller samma funktion. Fraser består i sin tur av ett eller flera ord. Orden är i sin tur uppbyggda av minde enheter: morfem. Ordet hörde består av morfemen hör- och -de, där hör- är stammen och -de är ett affix som markerar preteritum (förfluten tid). Morfem kan definieras som den minsta betydelsebärande enheten i språket. Morfemen är uppbyggda av ljudenheter, så kallade fonem (eller grafem (bokstäver) i skrivet språk). Hörde är uppbyggd av fonemen /hœ e/, eller grafemen {h, ö, r, d, e}. Man skulle också kunna tänka sig nivåer över meningen, t.ex. en (mycket kort) text: ex. Arvid var nittio år. Han hörde dåligt. 1

2 Vi får alltså följande hierarki av språkliga nivåer: text Arvid var nittio år. Han hörde dåligt. mening Han hörde dåligt. fras han, den gamle mannen, den gamle mannen med hunden ord han, hörde, dåligt, den, gamle morfem hör-, -de, dålig-, -t fonem/grafem h, œ,, e / h, ö, r, d, e Traditionellt delas grammatiken in i två huvuddelar: o syntax (eller satslära) som handlar om hur fraser, satser och meningar är uppbyggda o morfologi (eller formlära) som handlar om hur ord är uppbyggda Två viktiga begrepp, som kommer att dyka upp genomgående under kursen, är form (kategori) och funktion. Ett enkelt exempel får illustrera. a. Pojken retades. b. Hon slog pojken. Pojken (i både a. och b.) har samma form (och tillhör samma kategori), nämligen substantiv. Däremot är dess funktion olika i a. respektive b. I a. är pojken subjekt och i b. objekt. Vidare så har pojken i mening a. och hon i mening b. samma funktion (dvs. subjekt), men de tillhör olika ordklasser (substantiv respektive pronomen). MORFOLOGI Lexem. Är kör och körde samma ord? Man kan säga att de är olika böjningsformer av ett och samma basord, s.k. lexem eller rotmorfem. (Ett lexem kan man likna vid ett uppslagsord i ett lexikon. I ett lexikon hade man funnit dem under sin grundform, som i svenskan är infinitivformen, köra.) 2

3 Böjning, avledning och sammansättning. Viktiga begrepp när man talar om lexem är böjning och avledning: o böjning ger olika former av samma lexem (t.ex. kör och körde, båda är verb) o avledning ger upphov till nya lexem (köra och körning, det första är ett verb och det andra ett substantiv) (Obs! Ibland kan det vara svårt att dra en skarp linje mellan vad som är böjning och vad som är avledning.) Ytterligare ett ordbildningssätt är sammansättning, t.ex. bil-brand. Stam och affix. För det mesta byggs ord upp av kombinationer av olika morfem. Normalt kan ord analyseras som bestående av stam + affix. Stammen är gemensam för alla former av ett lexem, t.ex.: stam affix kör- -de kör- -t Affix kan komma före eller efter stammen, och kallas då prefix respektive suffix (eller ändelser). Affixen i exemplet ovan är exempel på suffix. Prefix är i svenskan vanliga i avledningar, t.ex. kräva avkräva. Stamförändring, reduplikation och suppletion. Ibland kan böjning och avledning ske genom andra medel än genom affix på en stam, t.ex. o stamförändring avljud och omljud: t.ex. finna fann funnit; stor större. konsonantväxling: t.ex. denna detta dessa. vokalbortfall: t.ex. gammal gamla. konsonantbortfall: t.ex. skilja skilde. vokalförkortning + konsonantförlängning: nöt nötter. accentväxling: t.ex. leda (grav accent) leder (akut accent). o reduplikation dvs. fördubbling av hela eller del av stammen: t.ex. indonesiska orang människa, orang-orang människor. o suppletion dvs. stammen byt ut: t.ex. jag mig. 3

4 Fria och bundna morfem. Man skiljer också på fria och bundna morfem. Fria morfem är sådana som ensamma kan bilda ord, t.ex. kör, Arvid, den, etc. Bundna morfem kan bara fungera som affixerad till ett (eller flera) fria morfem, t.ex. (kör)- de, (dålig)-t, där -de och -t alltså inte kan fungera själva som ord. (Naturligtvis finns ett ord de, men det är naturligtvis ett orelaterat morfem och har bara en slumpmässig likhet med preteritumsuffixet -de.) Märk! Det finns fria morfem som inte kan böjas eller avledas, ibland kallade partikelmorfem, t.ex. vissa adverb (ut), interjektioner (aj), prepositioner (i), subjunktioner (att), konjunktioner (och). Typer och förekomster. (se Dahl s ) o Exempel på allomorfer: i körde och hämtade är -de en typ med två förekomster (-de markerar preteritum). I miste har -te samma betydelse/funktion som -de men skiljer sig i form: -te och -de är allomorfer (varianter av samma morfem). o Exempel på allofoner: I vissa (t.ex. mellansvenska) dialekter har långt ö olika uttal beroende på sin omgivning. Jämför ö:na i ord som hö (eller hög, hök etc.) och hör. I det första fallet är ö:et mer slutet [ø:], och i det andra fallet (framför /r/ eller retroflex) [œ:]. Man säger att de två uttalen står i komplementär distribution. Långt ö uttalas [ø:] utom framför /r/ eller retroflex. Långt ö uttalas alltid [œ:] framför /r/ eller retroflex, men aldrig annars. ORDKLASSER Vad är ordklasser? Traditionellt delas orden in i ordklasser efter hur orden fungerar i grammatiken. Ord inom en och samma ordklass uppvisar likheter i funktion, form och betydelse. Normalt räknar man med omkring tio ordklasser i svenskan. (Andra språk uppvisar andra system för gruppering av ordklasser, men mer om detta senare.) Vad skiljer ordklasserna åt? Man kan urskilja två huvudsakliga grupper av ordklasser: låt oss kalla dem huvudordklasser och övriga ordklasser : o till huvudordklasserna hör substantiv, adjektiv och verb; o till de övriga ordklasserna hör adverb, pronomen, räkneord, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner och interjektioner. 4

5 Skillnader mellan de två ordklassgrupperna: o Huvudordklasserna är större (har fler medlemmar) än de övriga ordklasserna. o Orden i huvudklasserna kan böjas, medan många av de övriga är oböjliga. Ordklasser med böjliga ord kallas ibland rotklasser, och oböjliga partiklar. o Huvudordklasserna har lätt för att ta in nya ord, de är öppna ordklasser. De övriga ordklasserna accepterar inte lätt nya medlemmar, de är alltså slutna. Ibland skiljer man också på betydelseord och formord. De senare betecknas ibland som tomma på betydelse och grammatiska. Betydelseorden sägs vara lexikala. Helt sant är väl detta inte, det är svårt att hitta ett ord som saknar betydelse (att kommer kanske nära), men formorden kan kanske sägas vara tommare på betydelse än betydelseorden. Kriterier för ordklassindelning. Hur bestämmer man då till vilken klass som ett ord tillhör? Kommer ni ihåg ramsorna från grundskolan: Substantiv är namn på ting etc.? Standardbeskrivningen var här grundad på betydelsen (semantiken) hos orden. Dvs.: o substantiv betecknar ting o adjektiv betecknar egenskaper ( hurudana tingen är ) o verb betecknar handlingar ( vad man gör ) Man kan komma ganska långt med denna typ av indelning, med det finns även problem, t.ex. (Dahl s. 21) så betecknar snål och snålhet samma egenskap men de tillhör ju olika ordklasser (adjektiv respektive substantiv). Orden skiljer sig dock åt syntaktiskt: En snål lingvist. *En snålhet lingvist. Snålhet är kul. *Snål är kul. Vi kan också skilja ordklasserna åt genom hur de fungerar morfologiskt. T.ex. kan vi komparera adjektiv (snål, snålare, snålast) men det kan vi inte göra med substantiv (snålhet, *snålhetare, *snålhetast). Ordets grammatiska (syntaktiska och morfologiska) egenskaper tycks väga något tyngre än de semantiska (betydelse-) egenskaperna. Samtidigt finns ett klart samband mellan betydelse (semantik), funktion (syntax) och form (morfologi), och de kan komplettera varandra vid ordklassindelning. 5

6 SUBSTANTIV Semantiska kriterier. Det finns olika sätt att dela in substantiven efter betydelse, en grundläggande indelning är mellan egennamn och andra substantiv. Egennamn kan beteckna: o personer (för- och efternamn) och personliga namn på djur: t.ex. Sunesson, Siv och Svarten. o orter och platser: t.ex. Svalbard, Skara och Svarta havet. o himlakroppar, böcker, tidningar, varumärken etc.: t.ex. Stora björn, Siddhartha, Sydsvenska dagbladet och Saab. De övriga substantiven delas in i artnamn och ämnesnamn. Ibland används beteckningarna individua och dividua. Artnamn är klart avgränsade räknebara individer, t.ex. snubbe, stol och svan. Beteckningen individua betyder odelbara, t.ex. om vi delar på snubben, stolen eller svanen så upphör dessa att vara just en snubbe, en stol eller en svan. Dessa substantiv kan böjas i species och numerus, medan dividua endast kan böjas i species. Individua kan delas upp i: o appellativer ( tingord ): t.ex. människa, solros och spade. o flocknamn ( oegentliga kollektiver ): t.ex. styrelse, trupp och skock. (Kan vara svåra att skilja från dividua (nedan), men flocknamnen betonar kollektivet som en enhet, medan dividua betonar mängden eller ämnet.) o abstrakter: t.ex. tanke, förhoppning, svängning. Ämnesnamn består av ämnen, material etc. som inte består av räknebara individer, som smör, soppa och saft. Om man har en klump smör och delar den så är det fortfarande smör (och kanske fortfarande en klick, bara lite mindre). Dividua, delbara, kan alltså endast böjas i species (inte i numerus). Dividua kan delas upp i: o kollektiver: mångfald som inte sammanfattas till en enhet, t.ex. lingon, mygg och ärtor. o ämnesnamn: t.ex. snö, trä och grus. o abstrakter: t.ex. flit, hunger och sömn. 6

7 Morfologiska kriterier. 1. Genus. Genus skiljer sig från de egentliga böjningarna hos substantiv i det att genus är en inherent egenskap, en lexikal kategori. Ett substantiv har antingen ett visst genus eller så har det ett annat. Ordet sölkorv har genuset utrum (Obs! i Dahl används den äldre termen reale), man säger alltså t.ex. en sölkorv och sölkorven, men inte *ett sölkorv eller *sölkorvet. Språkrör däremot har genuset neutrum, och man säger ett språkrör och språkröret. utrum neutrum artiklar en stol, stolen ett bord, bordet attribut en ranglig-ø stol ett rangligt bord predikativ den där stolen är ranglig-ø det där bordet är rangligt pronominell syftning han/denne/vilken/vem (mask.) hon/denna/vilken/vem (fem.) den/denna/vilken det/detta/vilket Därtill finns spår av maskulinum (markerad med suffixet -e), t.ex.: Käre Börje! Gustav den tredje den gamle mannen denne pojken (Kära Lisa!) (Elisabeth den första) (den gamla kvinnan/stolen) (denna flickan/boken) och femininum (i lexikaliserade former, med suffixen -a, -inna, -is, -essa, -ös, -ska), t.ex.: katta, maka, hjältinna, aktris, prinsessa, dansös, sjuksköterska Utrum och neutrum kallas ibland för artikelgenus, då de tar antingen en eller ett artiklar. Maskulinum och femininum kallas ibland för pronomengenus. Det är inte (längre) möjligt att utifrån betydelsen klassificera substantiven i utrum och neutrum, men vissa tendenser kan skönjas: utrum individuella och konkreta (t.ex. personer, djur (som uttrycker könsdistinktion, ex. oxe, ko), växter, redskap m.m.) namn på sjöar, älvar neutrum kollektiv, dividuella, abstrakta djur (som inte uttrycker könsdistinktion, ex. lejon, föl, bi) namn på länder, städer 7

8 Skillnaden mellan individuella/konkreta och kollektiv syns tydligt i exempel som en öl (flaska/glas) ett öl (sort) ölet (obestämd mängd). (Märk att det finns en viss regional variation på genustillhörighet, man kan t.ex. säga ett apelsin och ett borr i vissa delar av Sydsverige.) 2. Substantivets böjningar: species. Species, eller bestämdhet, skiljer ut ord som står i obestämd form, t.ex. en apa, från ord i bestämd form, t.ex. apan. Bestämdhet är egentligen en egenskap hos hela nominalfrasen, t.ex. så uppfattas frasen min apa normalt som bestämd trots att substantivet saknar bestämdhetsmarkering. Utöver detta finns vissa ord som är inherent bestämda, t.ex.: o pronomen som jag, hon, vi, det här o egennamn som Sunesson, Siv, Skara I svenskan markeras obestämdhet i singularis genom en fristående obestämd artikel som kongruerar med substantivet i genus; en i utrum och ett i neutrum. I svenskan markeras bestämdhet genom suffix på substantiv. Det vanligaste systemet är dock att använda en fristående bestämd artikel, som t.ex. i engelska the monkey. singularis pluralis utrum -n -en -na -en apan, fadern, sommarn mannen, sonen, sommaren aporna, sönerna, fäderna männen, fädren neutrum -t -et -na -a -en diket, ögat, dikena, trät barna barnet, kaféet, tyget, träet kaféerna, tygerna, papperna barnen, ögonen, pappren 8

9 3. Substantivets böjningar: numerus. I svenska är numerus en böjningskategori som omfattar singularis och pluralis. I svenska finns många sätt att bilda pluralis, lite beroende på hur man räknar (fem, sex eller fler). Här följer ett exempel på deklinationer (böjningstyper) för numerusböjning: utrum -or -er ros - rosor, flicka - flickor, toffel - tofflor -ar -n bod - bodar, pojke - pojkar, himmel - himlar, dotter - döttrar -er -ø sak - saker, amerikan - amerikaner, park - parker, nyhet - nyheter -r ko - kor, bastu - bastur, fiende - fiender -ø medverkande, resande, studerande, arbetare, musiker, reporter, order neutrum galleri - gallerier, kafé - kaféer, prov - prover, drama - dramer dike - diken, strå - strån, ankare - ankaren band, hem, album, vapen, bibliotek, tecken, fönster Vissa substantiv (särkilt sådana som slutar på -an och -en) bildar pluralis med suffixen -ning eller -ande. T.ex. ansökan - ansökningar, önskan - önskningar, anmodan - anmodanden. Härutöver finns andra former som förekommer i vissa lånord (många andra lånord faller in i det svenska systemet): o -s: cocktail - cocktails/cocktailar, jumper - jumpers/jumprar, sliper - slipers/sliprar, gangster - gangsters/gangstrar/gangster, banjo - banjos/banjoer, hobby - hobbys/hobbyer o -i eller -e: emeritus - emeriti, tempo - tempi/tempon, lira - lire o -a eller -ta: diktamen - diktamina/diktamen, examen - examina, centrum - centra/centrum, tema - temata 4. Substantivets böjningar: kasus. Syntaktiska funktioner markeras med böjningskategorin kasus. Traditionellt räknar man med två kasus i svenskan: grundkasus (eller huvudform) och genitiv. Genitivets huvudfunktion är att sätta ett substantiv (eller nominalfras) i relation till ett annat substantiv, t.ex. husets framsida, en satans lymmel, min brors elever, alla dessa små människors bekymmer. 9

10 I svenskan finns ingen markering av grundkasusformen. Genitiv markeras som regel med -s: singularis pluralis obestämd (en) apa - (en) apas (ett) öga - (ett) ögas apor - apors ögon - ögons bestämd apan - apans ögat - ögats aporna - apornas ögonen - ögonens Märk! Genitiv -s sammanfaller med ord vars grundkasusform slutar på -s; t.ex. Anders, Västerås (genitiv kan ibland markeras med apostrof). (Andra former förekommer i undantagsfall; t.ex. Falu gruva, Trollhätte kanal, Kristi himmelsfärdsdag, filosofie kandidat, Jesu liv.) Genitiven i svenska kan sägas markera nominalfraser (snarare än bara substantiv), då markören tenderar att hamna efter det sista ledet i nominalfrasen, jämför: Professorns i engelska paraply Professorn i engelskas paraply Många andra språk har rikare kasussystem än svenskan. Kasus används då ofta för att markera syntaktiska funktioner som subjekt, direkt och indirekt objekt (som i svenska främst markeras genom ordföljd + intonation) samt rumsrelationer (som i svenska främst markeras med hjälp av prepositioner). Syntaktiska kriterier. Vi kommer gå in närmare på detta när vi diskuterar nominalfraser och syntax, men några observationer kan göras: o Substantiv fungerar som huvudord i nominalfraser, t.ex. en riktigt stor och kall öl. o Substantiv uppträder som subjekt (Gubben söp), direkt objekt (Han köpte en öl), indirekt objekt (Han köpte flickan en öl), predikativ (Gubben är alkoholist), attribut (Gubbens öl är avslagen) och adverbial (Hela natten drack han). 10

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Ord, ordbildning och ordklasser

Ord, ordbildning och ordklasser Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Subjekt =Vem, vilka eller vad gör predikatet? Tänk på att ordet det är ett subjekt (1) Ta ut predikat och subjekt

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

Träning i bevisföring

Träning i bevisföring KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1 Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner

Läs mer

Ordböjning morfologisk utveckling

Ordböjning morfologisk utveckling Ordböjning morfologisk utveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen

Läs mer

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Öde ön Jag befinner mig mitt ute på Indiska Oceanen. Det är min tredje vecka till sjöss och allt har varit lugnt och gått enligt planerna. Tills nu.

Öde ön Jag befinner mig mitt ute på Indiska Oceanen. Det är min tredje vecka till sjöss och allt har varit lugnt och gått enligt planerna. Tills nu. Öde ön Jag befinner mig mitt ute på Indiska Oceanen. Det är min tredje vecka till sjöss och allt har varit lugnt och gått enligt planerna. Tills nu. Det blåser storm och regnet smattrar mot det gungande

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Matematiken har alltid funnits omkring

Matematiken har alltid funnits omkring katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik

Läs mer

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Från min. klass INGER BJÖRNELOO Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur

Läs mer

Väga paket och jämföra priser

Väga paket och jämföra priser strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande

Läs mer

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor

Läs mer

3. Pappa hade köpt hem 16 clementiner. Karin åt upp hälften av dem. Eva åt två och David åt upp resten. Hur många clementiner åt David?

3. Pappa hade köpt hem 16 clementiner. Karin åt upp hälften av dem. Eva åt två och David åt upp resten. Hur många clementiner åt David? Avdelning 1 1. Vilket av dessa tal är jämnt? A: 2009 B: 2 + 0 + 0 + 9 C: 200 9 D: 200 9 E: 200 + 9 Frankrike 2. Var är kängurun? A: I cirkeln och i triangeln, men inte i kvadraten B: I cirkeln och i kvadraten,

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Svenska som andraspråk, år 8

Svenska som andraspråk, år 8 1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Minoritetsspråk Åk 9

Minoritetsspråk Åk 9 Minoritetsspråk Åk 9 Syfte Detta arbete går ut på att du dels ska lära dig saker om Sveriges fem olika minoritetsspråk samtidigt som du övar dig på att använda dig av olika typer av lässtrategier och strategier

Läs mer

Svenskt uttal i Sundbyberg

Svenskt uttal i Sundbyberg Svenskt uttal i Sundbyberg Vem är Johan Flygare? Varför är det så viktigt att undervisa i uttal? Hur gör vi i Sundbyberg? Hur kan undervisningen se ut? Pedagogiska tips Boktips mar 9 10:16 1 Vem är Johan

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar. SANNOLIKHET Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar. tomas.persson@edu.uu.se SANNOLIKHET Grundpremisser: Ju fler möjliga händelser, desto mindre sannolikhet att en viss händelse

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min. Testledaren bör vara undervisande

Läs mer

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan Läs detta innan du fyller i intyget: Det här formuläret ska fyllas i av rektorn eller huvudmannen och bifogas till ansökan om

Läs mer

Något om permutationer

Något om permutationer 105 Något om permutationer Lars Holst KTH, Stockholm 1. Inledning. I många matematiska resonemang måste man räkna antalet fall av olika slag. Den del av matematiken som systematiskt studerar dylikt brukar

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3 Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Jag skriver hela skrivningen rest på del A rest på del B rest på del C

Jag skriver hela skrivningen rest på del A rest på del B rest på del C Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2010-11-12 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra? Idag Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra? Vad är ett beroende? Vad gör man om det blivit fel? Vad är en normalform? Hur når man de olika normalformerna? DD1370 (Föreläsning 6) Databasteknik

Läs mer

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö I programmet finns 11 olika aktiviteter för att träna varje bokstav och på att känna igen ord. För varje bokstav kan olika övningsblad skrivas ut: Inledningsvis väljer du vilken bokstav du vill öva på.

Läs mer

4 nödsamtal. SOS-operatören trycker nu på en knapp för att få fram telefonnummer och adress till telefonen pojken ringer från.

4 nödsamtal. SOS-operatören trycker nu på en knapp för att få fram telefonnummer och adress till telefonen pojken ringer från. 4 nödsamtal 1) Hjälp, farmor har ramlat! - SOS 112. Vad har inträffat? - Det är farmor, hon har ramlat! - Ja, hur är det med farmor då? - Hon svarar inte. - Andas hon? - Ja, jag tror det. - Hur ligger

Läs mer

Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler

Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler För handledare I den här lathunden finns detaljerade instruktioner om hur du gör för att ladda ner rapporter och ljudfiler från dina studenter. Först kommer

Läs mer

Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig!

Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig! Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig! Ann tog fram en liten ask ur fickan, en hemlig ask. Vad kunde det vara i den? Så spännande! Sakta gläntade hon på asken och - Va, den var ju tom! Men

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kiwiböckerna metod och begrepp Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara

Läs mer

Morgonsamling till lågstadier

Morgonsamling till lågstadier Morgonsamling till lågstadier Röda Korset är en världsomfattande organisation, vars huvudsyfte är att hjälpa människor i nöd. Organisationens verksamhet baserar sig på principer, som ger organisationen

Läs mer

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner 1(8) Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner Framtagen av Magdalena Nyberg, Jordbruksverket, 2016 Markavvattningssamfälligheter Inför en Grepparådgivning är det bra om

Läs mer

ÖSS jolles Seglarsaga

ÖSS jolles Seglarsaga ÖSS jolles Seglarsaga Det här är ÖSS lilla seglarsaga för dig som skall börja segla! Läs den gärna tillsammans med dina föräldrar under tiden du går i seglarskola. Längst bak finns en lista där du kan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Nämnarens adventskalendern 2007

Nämnarens adventskalendern 2007 Nämnarens adventskalendern 2007 1 När det närmar sig jul är det kallt. Då behöver de tre tomtenissarna både halsduk och mössa när de leker i snön. I korgen ligger en röd, en blå och en randig halsduk.

Läs mer

Förskolan är till för ditt barn

Förskolan är till för ditt barn Förskolan är till för ditt barn E N B RO S C H Y R O M F Ö R S KO L A N S L Ä RO P L A N Du är viktig Du är den som står ditt barn närmast. Därför är dina synpunkter be tydelsefulla i förskolan. Om du

Läs mer

Manual för BPSD registret. Version 6 / 2013 06 17

Manual för BPSD registret. Version 6 / 2013 06 17 Manual för BPSD registret Version 6 / 2013 06 17 Logga in Logga in till registret överst till höger på hemsidan. (Observera att du hittar testdatabasen längre ner på hemsidan) Fyll i ditt personliga användarnamn

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Virkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1

Virkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Virkade tofflor Storlek 35 37 & 38 40 By: Pratamedrut pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Innehåll Lite tips sid 3 Material sid 3 Maskor och förkortningar sid 3 Tillvägagångssätt Sulor sid 4 Skor, nedre

Läs mer

Nedan finns lite bilder från min utbytes tid,

Nedan finns lite bilder från min utbytes tid, Mitt Utbyte I Prag För ungefär ett år sedan blev jag intresserad av att prova på något nytt, att åka på utbyte. Jag var nyfiken över hur det känns att bo utomlands och fast jag har rest mycket så kändes

Läs mer

Drottningens gåta Elevmaterial

Drottningens gåta Elevmaterial SIDAN 1 Kapitel 1 De vilda hundarna 1. Vad tror du att Sif mumlar till Aram när han säger: Bara en liten bit till. Det klarar du. 2. Varför tror du att Aram vill att Sif ska gå först över bron? 3. Titta

Läs mer

TABLETT SVART SJUK FÅGEL HAND VÄSKA LED GRÄDDE VISP BALLONG MUS DATOR SKÄRM BLAD. sol. sol KATKATTKATT. sol. sol. sol. sol. sol. sol. sol. sol.

TABLETT SVART SJUK FÅGEL HAND VÄSKA LED GRÄDDE VISP BALLONG MUS DATOR SKÄRM BLAD. sol. sol KATKATTKATT. sol. sol. sol. sol. sol. sol. sol. sol. DEL 6 SPRÅK Suggestopedi är föredragen metod för språkdelen i Verkstaden. Metoden går ut på att lära ut språk på ett naturligt sätt så som små barn lär sig tala. Tanken är att grammatik kommer naturligt

Läs mer

Vardagar 11.00-14.00 Lunch 70 kr Lasagne Pasta med köttfärssås Fisk med ris Bröd, dryck och kaffe ingår

Vardagar 11.00-14.00 Lunch 70 kr Lasagne Pasta med köttfärssås Fisk med ris Bröd, dryck och kaffe ingår sida 1 Titta i menyn. Svara på frågorna. 1. Vad kostar en läsk? 2. När kan man äta lunch? 3. Kan man köpa lunch på lördagar? 4. Vad kostar fisk och ris? 5. Vad kostar en kopp kaffe och en kanelbulle? 6.

Läs mer

Södervångskolans mål i svenska

Södervångskolans mål i svenska Södervångskolans mål i svenska Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret känna till och kunna ljuda alla bokstäver kunna läsa enkla ord, ordbilder och enkel text samt förstå

Läs mer

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

LATIN SPRÅK OCH KULTUR LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del

Läs mer

Jämförelse länder - Seminarium

Jämförelse länder - Seminarium Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

SVENSKA år 5 ******** Övergripande mål i svenska

SVENSKA år 5 ******** Övergripande mål i svenska SVENSKA år 5 Övergripande mål i svenska Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Sanning och bedrägeri

Sanning och bedrägeri Sanning och bedrägeri En introduktion till semantik och pragmatik Elizabeth Coppock Docent, Göteborgs Universitet Ph.D., Stanford University Elizabeth Coppock (GU) Sanning och bedrägeri 1 / 23 Pippi, Annika,

Läs mer

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

Predikan Lyssna! 1 maj 2016 Predikan Lyssna! 1 maj 2016 Idag är det bönsöndagen en söndag då vi påminns om den fantastiska möjlighet vi har att prata med Gud och att lyssna till honom!! Och det är just det som den tredje vanan i

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Antalet människor som lever i extrem

Antalet människor som lever i extrem Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer