Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala"

Transkript

1 Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland de verksamma profession utan professionella - Ingen diagnostik, inget fokus på problemet - Inget strukturerat vårdinnehåll - Ingen eftervård - Ingen uppföljning av vårdens resultat - Uppgiven inställning till vårdens resultat - Vården kastades mellan olika trender och kritiserades för stark ideologipåverkan. 2 Under 80- och 90-talen - Nya psykosociala modeller introducerades ofta i ideologisk och teoretisk konkurrens. Minnesotamodell (12-stegs-behandling) Kognitiva och/eller beteendeinriktade modeller (KBT återfallsprevention) Med båda dessa introduceras olika diagnostiska instrument och båda initierar utbildning av personal. Uppföljningsstudier börjar komma. Men huvuddelen var fortfarande ostrukturerad och ofokuserad stödvård - Redan tidigare (60-talet) fanns några medicinska modeller Antabus för alkoholister i öppenvård Metadonprogram för heroinister bedrevs på dispens i relativt liten skala, och denna studerades tidigt avseende effekter (Dessutom fanns i medicinsk öppenvård en starkt kritiserad överförskrivning av beroendeskapande ångestmediciner). Svag kontakt mellan social och medicinsk vård, ofta ömsesidig misstro. 3

2 I början av 2000-talet kom nya stora systematiska översikter av behandlingsforskning SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001 Uppdaterad engelsk version: Berglund m.fl Andra översikter Lista med metaanalyser fram till 2006 som gäller behandling av narkomaner (Från Mats Fridell) Amato m.fl. (2004) 8 RCT Opiatbehandling Amato m.fl. (2005) analys av metaanalyser av underhållsbehandling Brewer m.fl. (1982) 69 studier prediktorer vid opiatberoende Burke m.fl. (1999) 30 RCT MI Carter m.fl. (1999) 30 st Relapse Prevention Crits-Christoph (1992) 11 RCT psykodynamisk psykoterapi Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis Fridell & Hesse (2005) 112 st Psykosocial opiatbehandling Fridell & Hesse (2005) Behandling av kriminellt beteende hos narkotikamissbrukare Hesse, M., Vanderplaschen, W., Rapp, CR., Broekart, E., Fridell, (2007). Hettema m.fl. (2005) 69 studier MI Irvin m.fl. (1999) 26 studier Contingency management Littell (2006). Multisystemic Therapy Mayet m.fl. (2005) 5 RCT drogfri behandling av opiatberoende, Prendergast (2000; 2002) 69 studier av flera metoder Stanton & Shadish (1997) 15 RCT familjeterapi Listan för metaanalyser om alkoholistbehandling är betydligt längre 5 Innebörden av systematisk översikt - Systematisk genomgång av publicerade behandlingsstudier där behandlad grupp jämförs med annan grupp som ej fått insatsen, eller som fått annan insats. - Främst används randomiserade kontrollstudier (Randomised control trial, RCT). Andra kontrollstudier finns. - Studiernas kvalitet skattas. Även RCT-studier kan variera i kvalitet och måste därför granskas - Om tillräckligt många studier med likartade förutsättningar finns analyseras resultaten kvantitativt med metaanalys. - Metaanalys skall förstås som en kvantitativ (statistisk) analys av många kvantitativa analyser. Ger säkrare skattning av effekt. 6

3 Vad är då en RCT-studie? RCT Randomised Control Trial (Klassiskt experiment) Experimentgrupp Ev. baslinjemätning Insats Utfall i e-grupp Ursprungspopulation Randomisering Effektmätning (skillnad i utfall) Kontrollgrupp Ev. baslinjemätning Ej /annan insats Utfall i k-grupp Fördel: God kontroll på inverkan av störande faktorer Problem 1. Både etiska och vetenskapliga problem t.ex. om insatsen redan från början antas ha effekt Problem 2. Experiment liknar aldrig verkligheten helt starkt manualstyrda. 7 SBU-översikterna tar upp områden där tillräckligt många studier fanns - Sekundärprevention: Insatser vid riskbruk av alkohol - Farmakologisk behandling av problem vid alkoholrespektive opiatabstinens - Psykosocial behandling av alkohol- resp. drogberoende - Farmakologisk behandling av alkohol-, opiat- resp. kokainberoende - Långtidsförlopp i alkohol- och drogberoende - Substansmissbruk under graviditet och tiden efter. Studier angående andra droger (t.ex. cannabis, amfetamin, ecstasy) var då ännu få men tillförs efterhand. 8 Sekundärprevention: Insatser i primärvården vid riskbruk av alkohol - Korta interventioner med testning och rådgivning (1-2 ggr a min) har visat sig kunna reducera riskabelt bruk. Evidensgrad 1. - Målgruppen är personer med hög riskabel konsumtion som ej utvecklat svårt beroende och ej har psykisk sjukdom - Exempel på insats: Bio-feedback + FRAMES. Dvs först identifiera riskfylld konsumtion, ge saklig feedback som informerar om risker, ge råd och stärk motivation om hur man minskar eller upphör - Och detta fungerar bra just därför att det handlar om personer som ännu inte är beroende. 9

4 Psykosocial behandling av alkoholberoende Flera strukturerade metoder har visat klar positiv effekt, EG = 1 1. Strukturerad 12-stegsbehandling utifrån AA:s filosofi (Minnesotamodell) 2. Motivationshöjande behandling (MET), en mer strukturerad variant av Motiverande samtal (MI) 3. Kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på missbruk, genom färdighetsträning (hantera risksituationer), självförtroendeträning och återfallsprevention. 4. Community Reinforcement Approach (CRA), dvs KBT-inriktade insatser i öppenvård för mer utslagna personer, inklusive insatser om sysselsättning och nätverk 5. Cue exposure, en renodlat beteendeterapeutisk återfallsprevention inriktad på att minska sug 6. Parterapi och familjeinriktade program både med patient närvarande och endast inriktade på familjen 7. Dynamisk interaktionell terapi (t.ex. transaktionsanalys, TA). Dock har TA mindre effekt än de ovanstående i behandling av alkoholister. Gemensamt för alla effektiva modeller är struktur, teoriförankring och fokus på missbruket Skillnader i effekt är generellt sett små 10 PROJECT MATCH jämförde 1736 deltagare i 3 distinkta manualdrivna program, varav hälften i öppenvård, hälften i sluten Bilden från Mats Berglund 11 Insatstrappan enligt Andreasson & Öjehagen, SBU 2001 Svårare problem kräver mer insatser inte mindre! Involvering av partner, familj Omsorg på institution Hög insatsnivå Farmakologisk behandling Motivationshöjande behandling 12-stegs & KBT CRA FRAMES, MI Lindrigare problem 12 Svårare problem Låg insatsnivå

5 Hur kan helt olika behandlingsmodeller användas för samma problem? Tankemodell för olika behandlingsansatser som syftar till att påverka beteendeproblem F: Psykobiologiska faktorer t.ex. temperament, sjukdom m.m. D: Grundläggande värderingar Djup-nivå C: Attityder B: Intentioner A: Beteenden Yt-nivå E: Signifikanta andras attityder och budskap Beteendeterapi fokuserar nivåerna A och B Kognitiv terapi fokuserar nivåerna B och C Existentiell terapi/logoterapi/analytisk terapi fokuserar D Nätverksterapi och miljöterapi fokuserar på samspelet, andras budskap, E, för att nå A-D Farmakologisk behandling fokuserar F Terapeut som E Gerdner, omarbetad efter Aizen & Fishbein Additiva, ineffektiva respektive skadliga effekter Insatser med additiv effekt (ökar positiv effekt) i kombination med annan insats - Motiverande samtal (MI) för att stödja deltagande i program och eftervård - Involvera partner eller familj i behandlingen (familjeprogram, nätverksprogram etc) Båda dessa stärker motivation att delta och tilltron till att lyckas Insatser utan effekt - Ostrukturerad stödvård utan direkt fokus på att hantera missbruket i sig (den vanligaste formen i Sverige) - Videokonfrontation se video om hur man såg ut vid intag på avgiftning Insatser med skadlig effekt - Självkontrollträning i kontrollerat drickande ger negativ effekt vid beroende (men positiv effekt vid riskbruk). 14 Psykosocial behandling av drogberoende Positiva moderata effekter har enl. SBU visats av 1. Omlärande terapi, dvs kognitiv och beteendeinriktad terapi, och 2. Psykodynamisk terapi där 1 är högst på drogfrihet och 2 bäst effekt på kvarstannande i vård 3. Program som involverar familj ökar positiv effekt Ingen effekt av stödjande behandling (t.ex. endast case management) Detta gäller opiater och kokain, men studier på t.ex. amfetamin saknas. Senare studier visar att det även gäller cannabis (Fridell 2009). Dvs tendenserna liknar alkoholstudierna, även om färre studier finns här. Praktiskt taget all psykosocial behandling av heroinister (24 av 25 studier) gavs som tillägg till underhållsbehandling med metadon. Har övertolkats. 15

6 Är psykosocial behandling av heroinister beroende av farmakastöd? (från Mats Fridell, 2009) Antal studier (K) Antal patienter (n) Buprenorphin (Subutex) K=1, n=39, Metadon K=43, n=6439 Blandat K=1, n=80 Naltrexone K=6, n=559 Ingen ( Drogfritt ) K=8, n=720 Ospecificerat K=2, n=100 Effekt av psykosocial behandling finns även vid drogfri, agonist- och antagonistbehandling 16 Kan tolvstegsbehandling användas för narkomaner? - SBU hade inga studier om detta. - Många har antagit att det därför inte kan rekommenderas till narkomaner. - Men det finns en stor multicenterstudie (RCT) om kokainister: Crits-Cristoph m.fl., 1999: En studie från NIDA (n = 487) som jämförde 4 olika behandlingsmodeller i 6-månaders öppenvård (12-stegs individuellt och i grupp, individuell KBT + grupp, individuell psykodynamisk terapi + grupp samt endast grupp). 12-stegs-behandling individuellt och i grupp var överlägset övriga alternativ vad gäller drogfria dagar efter 9 och 12 månader. Hypotesen att de båda psykoterapierna skulle vara bättre för dem med psykisk samsjuklighet stämde inte. 12-stegs var lika bra för samsjukliga. Stora multicenterstudier är jämförbara med flera RCT, alltså EG Måttliga matchningseffekter mellan patient och olika program Tidigare fanns stora förväntningar på rätt behandling för rätt patient Matchningseffekterna är allmänt sett inte stora, men följande har visats - Ilska personer med hög ilska har bättre utfall i MET, medan personer med låg ilska har bättre i 12-stegs och KBT - Beroendetyngd Personer med svårare beroende förbättras mer i långa program (< 3 mån) än i korta, och bättre om den inleds på institution än i öppenvård Personer med hög grad av beroende har bättre utfall i 12-stegs än i KBT medan personer lägre grad av beroende har bättre i KBT än i 12-stegs. - Nätverkets inställning Om personens nätverk inte stödjer nykterhet ger 12- stegs bättre utfall än MET, troligen pga att 12-stegs medför AA-deltagande och tillgång till nätverk som befrämjar nykterhet - Psykisk störning Vid högre grad av störning är dynamisk terapi inriktad på bakomliggande psykiska faktorer sämre än terapi inriktad på missbruksbeteendet. Förväntad skillnad mellan KBT och 12-stegs fanns inte båda fungerar väl. - Personer med lågt självförtroende (osjälvständiga) har bättre utfall i individuell terapi än i parterapi och de får sämre resultat i konfrontativt inriktade program. 18 Referenser: SBU 2001, Berglund m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003.

7 Iatrogena (sjukdomsalstrande) faktorer oberoende av behandlingsmodell Moos (2005) undersökte vilka faktorer som oberoende av programtyp kunder relateras till negativa utfall (dvs att patienterna försämrades jämfört med före behandling). Dessa var: program med bristande emotionell anknytning, för korta program, moraliserande kritik och bestraffningar, brist på struktur och övervakning, negativa rollmodeller och klimat som präglas av hopplöshet och demoralisering. 19 Viktiga ospecifika faktorer med stor betydelse oberoende av program - Patientens/klientens problem, svårighetsgrad och livssituation - Behandlarens kompetens och empati. Ökad kompetensutveckling och utbildning tenderar också att öka empatisk förmåga. - Terapisk allians: Samarbetet patient och behandlare. Förstärks av behandlarens empatiska förmåga, begripliga förklaringsmodeller och någon ritual som förenar patient och terapeut. - Vårdmiljö och gruppklimat: Centralt i grupporienterad vård/miljöterapi. Patienten spenderar mer tid med medpatienterna än med behandlarna. Behandlarnas roll mer inriktad på att utveckla positiv grupp-process Både terapeutisk allians och positivt gruppklimat kan utvecklas lättare i välstrukturerade program, men följer inte automatiskt av struktur. 20 Anpassa insatsnivå till individens problemnivå - Få välkontrollerade studier enl. SBU. - Många tidigare studier (ej RCT) antog likartade utfall i öppenvård och slutenvård, men de byggde inte på jämförbara grupper. - Likartade resultat vid mindre svårt missbruk, och då är öppenvård kostnadseffektivt. - Vid tyngre problem (svårare beroende och fler sidoproblem) ger vård som inleds på institution och följs av öppen eftervård bättre utfall, medan i direkt öppenvård är avbrott och återfall höga. - Enligt ASAM s placeringskriterier bör kraven på patientsäkerhet då avgöra till förmån för institutionsplacering. Referenser: Hoffman & Miller 1993, Alterman m fl 1994, SBU 2001, Berglund 21 m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003, Walsch m fl 1991, ASAM (Amerikanska sällskapet för beroendemedicin) 2001.

8 Helhetssyn på individens problem ingen motsättning till fokus på missbruket - Olika kombinationer av fysisk och psykisk ohälsa samt social problematik är vanliga bland tunga missbrukare. Inklusive relationsproblem och bristande nätverk, problem med boende, försörjning, kriminalitet eller prostitution. - Allsidig behovsbedömning nödvändig. - Stort naturligt experiment i öppenvård (både drogfri och metadon) visar klart bättre utfall (missbruk och psykisk hälsa) både på kort och lång sikt om andra insatser inkluderas vid behov: T. ex. medicinsk o psykiatrisk utredning o behandling, boendestöd, sysselsättningsprogram, undervisning i föräldraroll. Referens: McLellan, Hagan, Levine, m fl Vid dubbla diagnoser : Samordnad respektive integrerad behandling - Få kontrollerade studier om kombinerad behandling enligt SBU - En senare översikt av 10 studier varav 2 med kontrollgruppsdesign visar bättre resultat av integrerad behandling jämfört med om beroende och annan psykisk sjukdom behandlas separat. - Liknande slutsats i utvärdering av 10 svenska försöksverksamheter. - Stor multicenterstudie i USA av kvinnor med dubbla diagnoser visar bättre resultat av integrerad behandling än av traditionell missbruksvård. - Två studier av integrerad gruppterapi (IGT) av kokainister med bipolär sjukdom baserad på 12-steg + KBT visade överlägsna utfall jämfört med enbart missbruksvård och ingen vård. - Dock en översikt ang. öppenvårdsteam av schizofrena med missbruk visar ingen skillnad mellan integrerade ACT-team (intensiv case-management) och samordnade insatser utan integrerade team. Referenser: 23 Drake, Mercer-McFadden, Meuser m fl 1998; Weiss m fl 2000, 2007; Öjehagen m fl 2004; Clark & Young, 2009; Öjehagen 2009 pers. kom. Vikten av systematisk utredning - EBP kräver kvalificerade utredningar och vårdplanering i dialog mellan brukare och professionella 1. För att anpassa vården till individens behov. 2. Grund till löpande dokumentation för att följa individens process 3. Ger bättre förutsättningar för metodutveckling/forskning. 4. God utredning är också en stark motiverande insats - Systematiska utredningar av beroende och vårdbehov är en insats med egen positiv effekt (Gerdner 2004; Fridell & Gerdner 2008) - Diagnostik av beroende och psykisk hälsa krävs av etiska skäl för institutionsvård och andra mer ingripande insatser (ASAM:s placeringskriterier, USA) 24

9 Långsiktighet, kontinuitet och uthållighet - Få välkontrollerade studier enl. SBU. - Vägen ut ur missbruk är en lång och ofta krokig process. Bakslag och återfall är normalt innan stabilitet nås. - Störst återfallsproblem bland dem med psykisk ohälsa och social instabilitet. Behov av många års stödkontakt och eftervård - Självhjälpsgrupper fyller viktig positiv roll som komplement till behandling - Eftervård och självhjälpsgrupper svarar mot delvis olika behov och passar delvis olika grupper - Många är aktuella hos flera hjälpande instanser eller faller mellan stolarna. Övermäktigt att samordna för en kaotisk person. Case manager, personligt ombud (LSS), men svårt att få LSS-hjälp vid missbruk. Anglin 1988, Bokos m fl 1992, Moos 2005, Gerdner 2005, Möller 1998, Walsh m fl 1991, Hoffman & Miller 1993, Andreasson 2000, Öjehagen m fl 2004, McKay m fl Från forskningsunderlag till nationella riktlinjer, 2007 Bygger dels på SBU, dels omfattande ytterligare breda kunskapssammanställningar av såväl samhällsvetare som medicinare Finns inga tidigare riktlinjer därmed unikt dokument! Riktar sig till flera aktörer (socialtjänst, sjukvård, kriminaloch tvångsvården, berör också olika självhjälpsgrupper) Behandlar såväl medicinska som psykosociala insatser 26 Riktlinjerna ett pionjärarbete men ej den slutgiltiga sanningen Stort framsteg jämfört med tidigare situation, men Allt behandlas inte i nationella riktlinjerna Kön, ålder, etnicitet Nationella riktlinjerna är inte eviga, utan en sammanfattning i ett visst snabbt föränderligt läge.(sbu från kunskapssammanställning fram till 2004) Detta är inget nytt Vetenskapens landvinningar är alltid i viss mening provisoriska.

10 Boken innehåll 53 rek. - Upptäckt och förebyggande arbete - Bedömningsinstrument och dokumentation - Behandling av alkohol och narkotika - Samsjuklighet - Gravida kvinnor Riktlinjerna utgör en god grund att stå på men måste tolkas till den aktuella situationen Ledord: SAMVERKAN Stark betoning på att sjukvård, socialtjänst och kriminalvård samt olika självhjälpsorganisationer, med komplementära kunskaper, bör samverka i möjligaste mån! För att kunna samverka krävs dock några grundförutsättningar Exempel på fyra sådana multifaktoriellt perspektiv gemensamt språk kunskapsbaserad praktik dokumentation

11 Sluta slåss mellan olika kunskapsområden om problemets essens vad det egentligen är För att finna hjälp mot dryckenskap krävs kunskap om de orsaker som ger upphov till missbruket, oavsett om det har sin rot i olika situationer i livet eller i något underligt kroppsligt fenomen Thomas Trotter (1788), brittisk läkare SAMVERKAN Finna ett gemensamt språk - Avgiftning Abstinensbehandling - Missbrukare Personer med missbruksproblem eller beroendeproblem - Droger = narkotika Alkohol och narkotika - Dubbeldiagnos Samsjuklighet Underlättar kommunikationen mellan olika huvudmän/organisationer och mellan olika professioner 3. SAMVERKAN Insatser och åtgärder bör utgå från kunskapsbaserad praktik (EBP) Bästa rådande evidens (evidensbaserade metoder) Evidensbaserad praktik Brukares erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenheter

12 4. Dokumentation 1. Bidrar till den egna verksamheten Underlag för behandlingsplanering och/eller andra insatser Ger möjlighet att följa upp effekterna av insatserna Ger underlag för kvalitetssäkring 2. Dokumentation kan underlättar kommunikationen med dem vi samverkar med! 3. Dokumentation är en skattkammare för forskningen! Får möjlighet att prova hypoteser och frågeställningar. 4. Dokumentation är värdefullt för Socialstyrelsen som avser att följa upp och revidera riktlinjerna. Det som inte dokumenteras skriftligt finns inte! Riktlinjer tillämpa med eftertanke Evidensbaserad praktik kräver att professionella 1. Följer hur forskningsläget ändras och är lyhörda i mötet med den enskilde. 2. Följer utvecklingen i tillgängliga behandlingsverksamheter 3. Systematiskt tillsammans med den enskilde utreder dennes problem och behov och anpassar sina förslag efter dessa behov 4. Använder de nationella riktlinjerna som en utgångspunkt i diskussion med den enskilde - inte som ett recept som man mekaniskt skall hålla sig till. 5. Bidrar till kunskapsutvecklingen genom dokumentation av insatser och uppföljning av dess resultat och av brukarnas värderingar av insatserna. Det handlar om goda rutiner för vårdplanering och uppföljning. 35 Evidensbaserade principer vid alkoholproblem enl. Miller WR & Carroll KM, Identifiera riskkonsumtion och intervenera tidigt - Göra vården lättillgänglig och attraktiv - Öka individens motivation för förändring - Bemöta med empati - Förstärka det sociala stödet för missbruksfrihet - Använda evidensbaserade interventioner - Åtgärda andra sociala och psykiska problem - Stödja deltagande i AA, länkar, frivilligorganisationer 36

13 Kom ihåg - Ingen behandling är fullständigt överlägsen. - Många vårdformer är inte systematiskt studerade Senare studier kan visa att en del av dessa har effekt. - De systematiska studier som finns har ibland begränsade populationer - Det finns andra generella faktorer som visat sig ha betydelse oavsett behandlingsmodell vårdklimat & terapeutisk allians. - Behandling är ofta en kort tid i en lång process - Välj bort skadlig och ineffektiv behandling. - Betydelsen av individens val - Vårdplan utformas tillsammans med brukaren, i dialog. 37

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Vårdplanering vid missbruk och beroende

Vårdplanering vid missbruk och beroende Vårdplanering vid missbruk och beroende Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Olika planeringsbegrepp - Många delvis överlappande

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 3 347 personer var anmälda på utbildningen dag 3, 244 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Summering om kunskapsläget vad gäller tvångsvård från internationell och svensk horisont

Summering om kunskapsläget vad gäller tvångsvård från internationell och svensk horisont Summering om kunskapsläget vad gäller tvångsvård från internationell och svensk horisont Dr. Oscar Olsen seminar Kristiansand 26-27 maj 2010 Arne Gerdner Professor i socialt arbete Mittuniversitetet i

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Tolvstegsbehandling som strukturerad modell

Tolvstegsbehandling som strukturerad modell Tolvstegsbehandling som strukturerad modell Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Skilj på tolvstegsgrupperna AA och NA och

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Problemförändringar och brukarskattningar för

Problemförändringar och brukarskattningar för Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Psykosociala stödinsatser

Psykosociala stödinsatser Nationella Riktlinjer: Vård och stöd vid missbruk och beroende Konferens 11 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Psykosociala stödinsatser

Psykosociala stödinsatser Riktlinjekonferens i Göteborg 24 november 2015 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer