Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping"

Transkript

1 Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping

2 Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland de verksamma profession utan professionella - Ingen diagnostik, inget fokus på problemet - Inget strukturerat vårdinnehåll - Ingen eftervård - Ingen uppföljning av vårdens resultat - Uppgiven inställning till vårdens resultat - Vården kastades mellan olika trender och kritiserades för stark ideologipåverkan. 2

3 Under 80- och 90-talen - Nya psykosociala modeller introducerades ofta i ideologisk och teoretisk konkurrens. Minnesotamodell (12-stegs-behandling) Kognitiva och/eller beteendeinriktade modeller (KBT återfallsprevention) Med båda dessa introduceras olika diagnostiska instrument och båda initierar utbildning av personal. Uppföljningsstudier börjar komma. Men huvuddelen var fortfarande ostrukturerad och ofokuserad stödvård - Redan tidigare (60-talet) fanns några medicinska modeller Antabus för alkoholister i öppenvård Metadonprogram för heroinister bedrevs på dispens i relativt liten skala, och denna studerades tidigt avseende effekter (Dessutom fanns i medicinsk öppenvård en starkt kritiserad överförskrivning av beroendeskapande ångestmediciner). Svag kontakt mellan social och medicinsk vård, ofta ömsesidig misstro. 3

4 I början av 2000-talet kom nya stora systematiska översikter av behandlingsforskning SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001 Uppdaterad engelsk version: Berglund m.fl

5 Andra översikter Lista med metaanalyser fram till 2006 som gäller behandling av narkomaner (Från Mats Fridell) Amato m.fl. (2004) 8 RCT Opiatbehandling Amato m.fl. (2005) analys av metaanalyser av underhållsbehandling Brewer m.fl. (1982) 69 studier prediktorer vid opiatberoende Burke m.fl. (1999) 30 RCT MI Carter m.fl. (1999) 30 st Relapse Prevention Crits-Christoph (1992) 11 RCT psykodynamisk psykoterapi Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis Fridell & Hesse (2005) 112 st Psykosocial opiatbehandling Fridell & Hesse (2005) Behandling av kriminellt beteende hos narkotikamissbrukare Hesse, M., Vanderplaschen, W., Rapp, CR., Broekart, E., Fridell, (2007). Hettema m.fl. (2005) 69 studier MI Irvin m.fl. (1999) 26 studier Contingency management Littell (2006). Multisystemic Therapy Mayet m.fl. (2005) 5 RCT drogfri behandling av opiatberoende, Prendergast (2000; 2002) 69 studier av flera metoder Stanton & Shadish (1997) 15 RCT familjeterapi Listan för metaanalyser om alkoholistbehandling är betydligt längre 5

6 Innebörden av systematisk översikt - Systematisk genomgång av publicerade behandlingsstudier där behandlad grupp jämförs med annan grupp som ej fått insatsen, eller som fått annan insats. - Främst används randomiserade kontrollstudier (Randomised control trial, RCT). Andra kontrollstudier finns. - Studiernas kvalitet skattas. Även RCT-studier kan variera i kvalitet och måste därför granskas - Om tillräckligt många studier med likartade förutsättningar finns analyseras resultaten kvantitativt med metaanalys. - Metaanalys skall förstås som en kvantitativ (statistisk) analys av många kvantitativa analyser. Ger säkrare skattning av effekt. 6

7 Vad är då en RCT-studie? RCT Randomised Control Trial (Klassiskt experiment) Experimentgrupp Ev. baslinjemätning Insats Utfall i e-grupp Ursprungspopulation Randomisering Effektmätning (skillnad i utfall) Kontrollgrupp Ev. baslinjemätning Ej /annan insats Utfall i k-grupp Fördel: God kontroll på inverkan av störande faktorer Problem 1. Både etiska och vetenskapliga problem t.ex. om insatsen redan från början antas ha effekt Problem 2. Experiment liknar aldrig verkligheten helt starkt manualstyrda. 7

8 SBU-översikterna tar upp områden där tillräckligt många studier fanns - Sekundärprevention: Insatser vid riskbruk av alkohol - Farmakologisk behandling av problem vid alkoholrespektive opiatabstinens - Psykosocial behandling av alkohol- resp. drogberoende - Farmakologisk behandling av alkohol-, opiat- resp. kokainberoende - Långtidsförlopp i alkohol- och drogberoende - Substansmissbruk under graviditet och tiden efter. Studier angående andra droger (t.ex. cannabis, amfetamin, ecstasy) var då ännu få men tillförs efterhand. 8

9 Sekundärprevention: Insatser i primärvården vid riskbruk av alkohol - Korta interventioner med testning och rådgivning (1-2 ggr a min) har visat sig kunna reducera riskabelt bruk. Evidensgrad 1. - Målgruppen är personer med hög riskabel konsumtion som ej utvecklat svårt beroende och ej har psykisk sjukdom - Exempel på insats: Bio-feedback + FRAMES. Dvs först identifiera riskfylld konsumtion, ge saklig feedback som informerar om risker, ge råd och stärk motivation om hur man minskar eller upphör - Och detta fungerar bra just därför att det handlar om personer som ännu inte är beroende. 9

10 Psykosocial behandling av alkoholberoende Flera strukturerade metoder har visat klar positiv effekt, EG = 1 1. Strukturerad 12-stegsbehandling utifrån AA:s filosofi (Minnesotamodell) 2. Motivationshöjande behandling (MET), en mer strukturerad variant av Motiverande samtal (MI) 3. Kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på missbruk, genom färdighetsträning (hantera risksituationer), självförtroendeträning och återfallsprevention. 4. Community Reinforcement Approach (CRA), dvs KBT-inriktade insatser i öppenvård för mer utslagna personer, inklusive insatser om sysselsättning och nätverk 5. Cue exposure, en renodlat beteendeterapeutisk återfallsprevention inriktad på att minska sug 6. Parterapi och familjeinriktade program både med patient närvarande och endast inriktade på familjen 7. Dynamisk interaktionell terapi (t.ex. transaktionsanalys, TA). Dock har TA mindre effekt än de ovanstående i behandling av alkoholister. Gemensamt för alla effektiva modeller är struktur, teoriförankring och fokus på missbruket Skillnader i effekt är generellt sett små 10

11 PROJECT MATCH jämförde 1736 deltagare i 3 distinkta manualdrivna program, varav hälften i öppenvård, hälften i sluten Bilden från Mats Berglund 11

12 Insatstrappan enligt Andreasson & Öjehagen, SBU 2001 Svårare problem kräver mer insatser inte mindre! Involvering av partner, familj Omsorg på institution Hög insatsnivå Farmakologisk behandling Motivationshöjande behandling 12-stegs & KBT CRA FRAMES, MI Lindrigare problem 12 Svårare problem Låg insatsnivå

13 Hur kan helt olika behandlingsmodeller användas för samma problem? Tankemodell för olika behandlingsansatser som syftar till att påverka beteendeproblem F: Psykobiologiska faktorer t.ex. temperament, sjukdom m.m. D: Grundläggande värderingar Djup-nivå C: Attityder B: Intentioner A: Beteenden Yt-nivå E: Signifikanta andras attityder och budskap Beteendeterapi fokuserar nivåerna A och B Kognitiv terapi fokuserar nivåerna B och C Existentiell terapi/logoterapi/analytisk terapi fokuserar D Nätverksterapi och miljöterapi fokuserar på samspelet, andras budskap, E, för att nå A-D Farmakologisk behandling fokuserar F 13 Terapeut som E Gerdner, omarbetad efter Aizen & Fishbein 1980

14 Additiva, ineffektiva respektive skadliga effekter Insatser med additiv effekt (ökar positiv effekt) i kombination med annan insats - Motiverande samtal (MI) för att stödja deltagande i program och eftervård - Involvera partner eller familj i behandlingen (familjeprogram, nätverksprogram etc) Båda dessa stärker motivation att delta och tilltron till att lyckas Insatser utan effekt - Ostrukturerad stödvård utan direkt fokus på att hantera missbruket i sig (den vanligaste formen i Sverige) - Videokonfrontation se video om hur man såg ut vid intag på avgiftning Insatser med skadlig effekt - Självkontrollträning i kontrollerat drickande ger negativ effekt vid beroende (men positiv effekt vid riskbruk). 14

15 Psykosocial behandling av drogberoende Positiva moderata effekter har enl. SBU visats av 1. Omlärande terapi, dvs kognitiv och beteendeinriktad terapi, och 2. Psykodynamisk terapi där 1 är högst på drogfrihet och 2 bäst effekt på kvarstannande i vård 3. Program som involverar familj ökar positiv effekt Ingen effekt av stödjande behandling (t.ex. endast case management) Detta gäller opiater och kokain, men studier på t.ex. amfetamin saknas. Senare studier visar att det även gäller cannabis (Fridell 2009). Dvs tendenserna liknar alkoholstudierna, även om färre studier finns här. Praktiskt taget all psykosocial behandling av heroinister (24 av 25 studier) gavs som tillägg till underhållsbehandling med metadon. Har övertolkats. 15

16 Är psykosocial behandling av heroinister beroende av farmakastöd? (från Mats Fridell, 2009) Antal studier (K) Antal patienter (n) Buprenorphin (Subutex) K=1, n=39, Metadon K=43, n=6439 Blandat K=1, n=80 Naltrexone K=6, n=559 Ingen ( Drogfritt ) K=8, n=720 Ospecificerat K=2, n=100 Effekt av psykosocial behandling finns även vid drogfri, agonist- och antagonistbehandling 16

17 Kan tolvstegsbehandling användas för narkomaner? - SBU hade inga studier om detta. - Många har antagit att det därför inte kan rekommenderas till narkomaner. - Men det finns en stor multicenterstudie (RCT) om kokainister: Crits-Cristoph m.fl., 1999: En studie från NIDA (n = 487) som jämförde 4 olika behandlingsmodeller i 6-månaders öppenvård (12-stegs individuellt och i grupp, individuell KBT + grupp, individuell psykodynamisk terapi + grupp samt endast grupp). 12-stegs-behandling individuellt och i grupp var överlägset övriga alternativ vad gäller drogfria dagar efter 9 och 12 månader. Hypotesen att de båda psykoterapierna skulle vara bättre för dem med psykisk samsjuklighet stämde inte. 12-stegs var lika bra för samsjukliga. Stora multicenterstudier är jämförbara med flera RCT, alltså eg 1. 17

18 Måttliga matchningseffekter mellan patient och olika program Tidigare fanns stora förväntningar på rätt behandling för rätt patient Matchningseffekterna är allmänt sett inte stora, men följande har visats - Ilska personer med hög ilska har bättre utfall i MET, medan personer med låg ilska har bättre i 12-stegs och KBT - Beroendetyngd Personer med svårare beroende förbättras mer i extensiva program än i korta, och bättre om den inleds på institution än i öppenvård Personer med hög grad av beroende har bättre utfall i 12-stegs än i KBT medan personer lägre grad av beroende har bättre i KBT än i 12-stegs. - Nätverkets inställning Om personens nätverk inte stödjer nykterhet ger 12- stegs bättre utfall än MET, troligen pga att 12-stegs medför AA-deltagande och tillgång till nätverk som befrämjar nykterhet - Psykisk störning Vid högre grad av störning är dynamisk terapi inriktad på bakomliggande psykiska faktorer sämre än terapi inriktad på missbruksbeteendet. Förväntad skillnad mellan KBT och 12-stegs fanns inte båda fungerar väl. -Personer med lågt självförtroende (osjälvständiga) har bättre utfall i individuell terapi än i parterapi och de får sämre resultat i konfrontativt inriktade program. 18 Referenser: SBU 2001, Berglund m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003.

19 Felaktigt vald eller dålig behandling kan rent av vara skadlig - Träning av tunga alkoholister i s.k. självkontrollträning (kontrollerat drickande) leder till sämre utfall än ingen insats alls (Berglund m.fl. 2003) - Iatrogena (sjukdomsalstrande) faktorer oberoende av behandlingsmodell är (enligt Moos 2005) program med bristande emotionell anknytning, för korta program, moraliserande kritik och bestraffningar, brist på struktur och övervakning, negativa rollmodeller och klimat som präglas av hopplöshet och demoralisering. 19

20 Viktiga ospecifika faktorer med stor betydelse oberoende av program - Patientens/klientens problem, svårighetsgrad och livssituation - Behandlarens kompetens och empati. Ökad kompetensutveckling och utbildning tenderar också att öka empatisk förmåga. - Terapisk allians: Samarbetet patient och behandlare. Förstärks av behandlarens empatiska förmåga, begripliga förklaringsmodeller och någon ritual som förenar patient och terapeut. - Vårdmiljö och gruppklimat: Centralt i grupporienterad vård/miljöterapi. Patienten spenderar mer tid med medpatienterna än med behandlarna. Behandlarnas roll mer inriktad på att utveckla positiv grupp-process Både terapeutisk allians och positivt gruppklimat kan utvecklas lättare i välstrukturerade program, men följer inte automatiskt av struktur. 20

21 Anpassa insatsnivå till individens problemnivå - Få välkontrollerade studier enl. SBU. - Många tidigare studier (ej RCT) antog likartade utfall i öppenvård och slutenvård, men de byggde inte på jämförbara grupper. - Likartade resultat vid mindre svårt missbruk, och då är öppenvård kostnadseffektivt. - Vid tyngre problem (svårare beroende och fler sidoproblem) ger vård som inleds på institution och följs av öppen eftervård bättre utfall, medan i direkt öppenvård är avbrott och återfall höga. - Enligt ASAM s placeringskriterier bör kraven på patientsäkerhet då avgöra till förmån för institutionsplacering. Referenser: Hoffman & Miller 1993, Alterman m fl 1994, SBU 2001, Berglund 21 m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003, Walsch m fl 1991, ASAM (Amerikanska sällskapet för beroendemedicin) 2001.

22 Helhetssyn på individens problem ingen motsättning till fokus på missbruket - Olika kombinationer av fysisk och psykisk ohälsa samt social problematik är vanliga bland tunga missbrukare. Inklusive relationsproblem och bristande nätverk, problem med boende, försörjning, kriminalitet eller prostitution. - Allsidig behovsbedömning nödvändig. - Stort naturligt experiment i öppenvård (både drogfri och metadon) visar klart bättre utfall (missbruk och psykisk hälsa) både på kort och lång sikt om andra insatser inkluderas vid behov: T. ex. medicinsk o psykiatrisk utredning o behandling, boendestöd, sysselsättningsprogram, undervisning i föräldraroll. Referens: McLellan, Hagan, Levine, m fl

23 Vid dubbla diagnoser : Samordnad respektive integrerad behandling - Få kontrollerade studier om kombinerad behandling enligt SBU - En senare översikt av 10 studier varav 2 med kontrollgruppsdesign visar bättre resultat av integrerad behandling jämfört med om beroende och annan psykisk sjukdom behandlas separat. - Liknande slutsats i utvärdering av 10 svenska försöksverksamheter. - Stor multicenterstudie i USA av kvinnor med dubbla diagnoser visar bättre resultat av integrerad behandling än av traditionell missbruksvård. - Två studier av integrerad gruppterapi (IGT) av kokainister med bipolär sjukdom baserad på 12-steg + KBT visade överlägsna utfall jämfört med enbart missbruksvård och ingen vård. - Dock en översikt ang. öppenvårdsteam av schizofrena med missbruk visar ingen skillnad mellan integrerade ACT-team (intensiv case-management) och samordnade insatser utan integrerade team. Referenser: 23 Drake, Mercer-McFadden, Meuser m fl 1998; Weiss m fl 2000, 2007; Öjehagen m fl 2004; Clark & Young, 2009; Öjehagen 2009 pers. kom.

24 Vikten av systematisk utredning - EBP kräver kvalificerade utredningar och vårdplanering i dialog mellan brukare och professionella 1. För att anpassa vården till individens behov. 2. Grund till löpande dokumentation för att följa individens process 3. Ger bättre förutsättningar för metodutveckling/forskning. 4. God utredning är också en stark motiverande insats - Systematiska utredningar av beroende och vårdbehov är en insats med egen positiv effekt (Gerdner 2004; Fridell & Gerdner 2008) - Diagnostik av beroende och psykisk hälsa krävs av etiska skäl för institutionsvård och andra mer ingripande insatser (ASAM:s placeringskriterier, USA) 24

25 Långsiktighet, kontinuitet och uthållighet - Få välkontrollerade studier enl. SBU. - Vägen ut ur missbruk är en lång och ofta krokig process. Bakslag och återfall är normalt innan stabilitet nås. - Störst återfallsproblem bland dem med psykisk ohälsa och social instabilitet. Behov av många års stödkontakt och eftervård - Självhjälpsgrupper fyller viktig positiv roll som komplement till behandling - Eftervård och självhjälpsgrupper svarar mot delvis olika behov och passar delvis olika grupper - Många är aktuella hos flera hjälpande instanser eller faller mellan stolarna. Övermäktigt att samordna för en kaotisk person. Case manager, personligt ombud (LSS), men svårt att få LSS-hjälp vid missbruk. Anglin 1988, Bokos m fl 1992, Moos 2005, Gerdner 2005, Möller 1998, Walsh m fl 1991, Hoffman & Miller 1993, Andreasson 2000, Öjehagen m fl 2004, McKay m fl

26 Från forskningsunderlag till nationella riktlinjer, 2007 Stort framsteg jämfört med tidigare situation, men Allt behandlas inte i nationella riktlinjerna Nationella riktlinjerna är inte eviga, utan en sammanfattning i ett visst snabbt föränderligt läge. Detta är inget nytt Vetenskapens landvinningar är alltid i viss mening provisoriska. 26

27 Riktlinjer tillämpa med eftertanke Evidensbaserad praktik kräver att professionella 1. Följer hur forskningsläget ändras och är lyhörda i mötet med den enskilde. 2. Följer utvecklingen i tillgängliga behandlingsverksamheter 3. Systematiskt tillsammans med den enskilde utreder dennes problem och behov och anpassar sina förslag efter dessa behov 4. Använder de nationella riktlinjerna som en utgångspunkt i diskussion med den enskilde - inte som ett recept som man mekaniskt skall hålla sig till. 5. Bidrar till kunskapsutvecklingen genom dokumentation av insatser och uppföljning av dess resultat och av brukarnas värderingar av insatserna. Det handlar om goda rutiner för vårdplanering och uppföljning. 27

28 Evidensbaserade principer vid alkoholproblem enl. Miller WR & Carroll KM, Identifiera riskkonsumtion och intervenera tidigt - Göra vården lättillgänglig och attraktiv - Öka individens motivation för förändring - Bemöta med empati - Förstärka det sociala stödet för missbruksfrihet - Använda evidensbaserade interventioner - Åtgärda andra sociala och psykiska problem - Stödja deltagande i AA, länkar, frivilligorganisationer 28

29 Kom ihåg - Ingen behandling är fullständigt överlägsen. - Många vårdformer är inte systematiskt studerade Senare studier kan visa att en del av dessa har effekt. - De systematiska studier som finns har ibland begränsade populationer - Det finns andra generella faktorer som visat sig ha betydelse oavsett behandlingsmodell vårdklimat & terapeutisk allians. - Behandling är ofta en kort tid i en lång process - Välj bort skadlig och ineffektiv behandling. - Betydelsen av individens val - Vårdplan utformas tillsammans med brukaren, i dialog. 29

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Vårdplanering vid missbruk och beroende

Vårdplanering vid missbruk och beroende Vårdplanering vid missbruk och beroende Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Olika planeringsbegrepp - Många delvis överlappande

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Tolvstegsbehandling som strukturerad modell

Tolvstegsbehandling som strukturerad modell Tolvstegsbehandling som strukturerad modell Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Skilj på tolvstegsgrupperna AA och NA och

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1

Läs mer

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare Behandling av personer med komplexa vårdbehovv rdbehov Seminarium för f r chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm 1 Målgrupper Psykisk sjukdom personlighetsstörning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011

Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011 Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM7410 Avancerade vårdhandlingar vid psykiatriska tillstånd, 15 högskolepoäng Advanced nursing interventions in psychiatric conditions, 15 higher education credits

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år Christer Åkerlund Vilka kort- och långsiktiga behandlingsinsatser skall erbjudas och av vem? Hur ser evidensen ut för olika behandlingsmodeller. Hur fungerar haschavvänjningsprogrammet, HAP? Hur kan samarbetet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning

och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1:

Läs mer

Utbildningsprogram 2018

Utbildningsprogram 2018 Från och med oktober 2017 byter vi namn från Lars Öhman Utbildning, Utredning, Behandling och Stöd till KUMTURA AB. Samma erbjudanden nu som då Utbildningsprogram 2018 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun 6:1 6:2 6:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:217-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer