Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping
|
|
- Emma Hanna Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping
2 Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland de verksamma profession utan professionella - Ingen diagnostik, inget fokus på problemet - Inget strukturerat vårdinnehåll - Ingen eftervård - Ingen uppföljning av vårdens resultat - Uppgiven inställning till vårdens resultat - Vården kastades mellan olika trender och kritiserades för stark ideologipåverkan. 2
3 Under 80- och 90-talen - Nya psykosociala modeller introducerades ofta i ideologisk och teoretisk konkurrens. Minnesotamodell (12-stegs-behandling) Kognitiva och/eller beteendeinriktade modeller (KBT återfallsprevention) Med båda dessa introduceras olika diagnostiska instrument och båda initierar utbildning av personal. Uppföljningsstudier börjar komma. Men huvuddelen var fortfarande ostrukturerad och ofokuserad stödvård - Redan tidigare (60-talet) fanns några medicinska modeller Antabus för alkoholister i öppenvård Metadonprogram för heroinister bedrevs på dispens i relativt liten skala, och denna studerades tidigt avseende effekter (Dessutom fanns i medicinsk öppenvård en starkt kritiserad överförskrivning av beroendeskapande ångestmediciner). Svag kontakt mellan social och medicinsk vård, ofta ömsesidig misstro. 3
4 I början av 2000-talet kom nya stora systematiska översikter av behandlingsforskning SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001 Uppdaterad engelsk version: Berglund m.fl
5 Andra översikter Lista med metaanalyser fram till 2006 som gäller behandling av narkomaner (Från Mats Fridell) Amato m.fl. (2004) 8 RCT Opiatbehandling Amato m.fl. (2005) analys av metaanalyser av underhållsbehandling Brewer m.fl. (1982) 69 studier prediktorer vid opiatberoende Burke m.fl. (1999) 30 RCT MI Carter m.fl. (1999) 30 st Relapse Prevention Crits-Christoph (1992) 11 RCT psykodynamisk psykoterapi Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis Fridell & Hesse (2005) 112 st Psykosocial opiatbehandling Fridell & Hesse (2005) Behandling av kriminellt beteende hos narkotikamissbrukare Hesse, M., Vanderplaschen, W., Rapp, CR., Broekart, E., Fridell, (2007). Hettema m.fl. (2005) 69 studier MI Irvin m.fl. (1999) 26 studier Contingency management Littell (2006). Multisystemic Therapy Mayet m.fl. (2005) 5 RCT drogfri behandling av opiatberoende, Prendergast (2000; 2002) 69 studier av flera metoder Stanton & Shadish (1997) 15 RCT familjeterapi Listan för metaanalyser om alkoholistbehandling är betydligt längre 5
6 Innebörden av systematisk översikt - Systematisk genomgång av publicerade behandlingsstudier där behandlad grupp jämförs med annan grupp som ej fått insatsen, eller som fått annan insats. - Främst används randomiserade kontrollstudier (Randomised control trial, RCT). Andra kontrollstudier finns. - Studiernas kvalitet skattas. Även RCT-studier kan variera i kvalitet och måste därför granskas - Om tillräckligt många studier med likartade förutsättningar finns analyseras resultaten kvantitativt med metaanalys. - Metaanalys skall förstås som en kvantitativ (statistisk) analys av många kvantitativa analyser. Ger säkrare skattning av effekt. 6
7 Vad är då en RCT-studie? RCT Randomised Control Trial (Klassiskt experiment) Experimentgrupp Ev. baslinjemätning Insats Utfall i e-grupp Ursprungspopulation Randomisering Effektmätning (skillnad i utfall) Kontrollgrupp Ev. baslinjemätning Ej /annan insats Utfall i k-grupp Fördel: God kontroll på inverkan av störande faktorer Problem 1. Både etiska och vetenskapliga problem t.ex. om insatsen redan från början antas ha effekt Problem 2. Experiment liknar aldrig verkligheten helt starkt manualstyrda. 7
8 SBU-översikterna tar upp områden där tillräckligt många studier fanns - Sekundärprevention: Insatser vid riskbruk av alkohol - Farmakologisk behandling av problem vid alkoholrespektive opiatabstinens - Psykosocial behandling av alkohol- resp. drogberoende - Farmakologisk behandling av alkohol-, opiat- resp. kokainberoende - Långtidsförlopp i alkohol- och drogberoende - Substansmissbruk under graviditet och tiden efter. Studier angående andra droger (t.ex. cannabis, amfetamin, ecstasy) var då ännu få men tillförs efterhand. 8
9 Sekundärprevention: Insatser i primärvården vid riskbruk av alkohol - Korta interventioner med testning och rådgivning (1-2 ggr a min) har visat sig kunna reducera riskabelt bruk. Evidensgrad 1. - Målgruppen är personer med hög riskabel konsumtion som ej utvecklat svårt beroende och ej har psykisk sjukdom - Exempel på insats: Bio-feedback + FRAMES. Dvs först identifiera riskfylld konsumtion, ge saklig feedback som informerar om risker, ge råd och stärk motivation om hur man minskar eller upphör - Och detta fungerar bra just därför att det handlar om personer som ännu inte är beroende. 9
10 Psykosocial behandling av alkoholberoende Flera strukturerade metoder har visat klar positiv effekt, EG = 1 1. Strukturerad 12-stegsbehandling utifrån AA:s filosofi (Minnesotamodell) 2. Motivationshöjande behandling (MET), en mer strukturerad variant av Motiverande samtal (MI) 3. Kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på missbruk, genom färdighetsträning (hantera risksituationer), självförtroendeträning och återfallsprevention. 4. Community Reinforcement Approach (CRA), dvs KBT-inriktade insatser i öppenvård för mer utslagna personer, inklusive insatser om sysselsättning och nätverk 5. Cue exposure, en renodlat beteendeterapeutisk återfallsprevention inriktad på att minska sug 6. Parterapi och familjeinriktade program både med patient närvarande och endast inriktade på familjen 7. Dynamisk interaktionell terapi (t.ex. transaktionsanalys, TA). Dock har TA mindre effekt än de ovanstående i behandling av alkoholister. Gemensamt för alla effektiva modeller är struktur, teoriförankring och fokus på missbruket Skillnader i effekt är generellt sett små 10
11 PROJECT MATCH jämförde 1736 deltagare i 3 distinkta manualdrivna program, varav hälften i öppenvård, hälften i sluten Bilden från Mats Berglund 11
12 Insatstrappan enligt Andreasson & Öjehagen, SBU 2001 Svårare problem kräver mer insatser inte mindre! Involvering av partner, familj Omsorg på institution Hög insatsnivå Farmakologisk behandling Motivationshöjande behandling 12-stegs & KBT CRA FRAMES, MI Lindrigare problem 12 Svårare problem Låg insatsnivå
13 Hur kan helt olika behandlingsmodeller användas för samma problem? Tankemodell för olika behandlingsansatser som syftar till att påverka beteendeproblem F: Psykobiologiska faktorer t.ex. temperament, sjukdom m.m. D: Grundläggande värderingar Djup-nivå C: Attityder B: Intentioner A: Beteenden Yt-nivå E: Signifikanta andras attityder och budskap Beteendeterapi fokuserar nivåerna A och B Kognitiv terapi fokuserar nivåerna B och C Existentiell terapi/logoterapi/analytisk terapi fokuserar D Nätverksterapi och miljöterapi fokuserar på samspelet, andras budskap, E, för att nå A-D Farmakologisk behandling fokuserar F 13 Terapeut som E Gerdner, omarbetad efter Aizen & Fishbein 1980
14 Additiva, ineffektiva respektive skadliga effekter Insatser med additiv effekt (ökar positiv effekt) i kombination med annan insats - Motiverande samtal (MI) för att stödja deltagande i program och eftervård - Involvera partner eller familj i behandlingen (familjeprogram, nätverksprogram etc) Båda dessa stärker motivation att delta och tilltron till att lyckas Insatser utan effekt - Ostrukturerad stödvård utan direkt fokus på att hantera missbruket i sig (den vanligaste formen i Sverige) - Videokonfrontation se video om hur man såg ut vid intag på avgiftning Insatser med skadlig effekt - Självkontrollträning i kontrollerat drickande ger negativ effekt vid beroende (men positiv effekt vid riskbruk). 14
15 Psykosocial behandling av drogberoende Positiva moderata effekter har enl. SBU visats av 1. Omlärande terapi, dvs kognitiv och beteendeinriktad terapi, och 2. Psykodynamisk terapi där 1 är högst på drogfrihet och 2 bäst effekt på kvarstannande i vård 3. Program som involverar familj ökar positiv effekt Ingen effekt av stödjande behandling (t.ex. endast case management) Detta gäller opiater och kokain, men studier på t.ex. amfetamin saknas. Senare studier visar att det även gäller cannabis (Fridell 2009). Dvs tendenserna liknar alkoholstudierna, även om färre studier finns här. Praktiskt taget all psykosocial behandling av heroinister (24 av 25 studier) gavs som tillägg till underhållsbehandling med metadon. Har övertolkats. 15
16 Är psykosocial behandling av heroinister beroende av farmakastöd? (från Mats Fridell, 2009) Antal studier (K) Antal patienter (n) Buprenorphin (Subutex) K=1, n=39, Metadon K=43, n=6439 Blandat K=1, n=80 Naltrexone K=6, n=559 Ingen ( Drogfritt ) K=8, n=720 Ospecificerat K=2, n=100 Effekt av psykosocial behandling finns även vid drogfri, agonist- och antagonistbehandling 16
17 Kan tolvstegsbehandling användas för narkomaner? - SBU hade inga studier om detta. - Många har antagit att det därför inte kan rekommenderas till narkomaner. - Men det finns en stor multicenterstudie (RCT) om kokainister: Crits-Cristoph m.fl., 1999: En studie från NIDA (n = 487) som jämförde 4 olika behandlingsmodeller i 6-månaders öppenvård (12-stegs individuellt och i grupp, individuell KBT + grupp, individuell psykodynamisk terapi + grupp samt endast grupp). 12-stegs-behandling individuellt och i grupp var överlägset övriga alternativ vad gäller drogfria dagar efter 9 och 12 månader. Hypotesen att de båda psykoterapierna skulle vara bättre för dem med psykisk samsjuklighet stämde inte. 12-stegs var lika bra för samsjukliga. Stora multicenterstudier är jämförbara med flera RCT, alltså eg 1. 17
18 Måttliga matchningseffekter mellan patient och olika program Tidigare fanns stora förväntningar på rätt behandling för rätt patient Matchningseffekterna är allmänt sett inte stora, men följande har visats - Ilska personer med hög ilska har bättre utfall i MET, medan personer med låg ilska har bättre i 12-stegs och KBT - Beroendetyngd Personer med svårare beroende förbättras mer i extensiva program än i korta, och bättre om den inleds på institution än i öppenvård Personer med hög grad av beroende har bättre utfall i 12-stegs än i KBT medan personer lägre grad av beroende har bättre i KBT än i 12-stegs. - Nätverkets inställning Om personens nätverk inte stödjer nykterhet ger 12- stegs bättre utfall än MET, troligen pga att 12-stegs medför AA-deltagande och tillgång till nätverk som befrämjar nykterhet - Psykisk störning Vid högre grad av störning är dynamisk terapi inriktad på bakomliggande psykiska faktorer sämre än terapi inriktad på missbruksbeteendet. Förväntad skillnad mellan KBT och 12-stegs fanns inte båda fungerar väl. -Personer med lågt självförtroende (osjälvständiga) har bättre utfall i individuell terapi än i parterapi och de får sämre resultat i konfrontativt inriktade program. 18 Referenser: SBU 2001, Berglund m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003.
19 Felaktigt vald eller dålig behandling kan rent av vara skadlig - Träning av tunga alkoholister i s.k. självkontrollträning (kontrollerat drickande) leder till sämre utfall än ingen insats alls (Berglund m.fl. 2003) - Iatrogena (sjukdomsalstrande) faktorer oberoende av behandlingsmodell är (enligt Moos 2005) program med bristande emotionell anknytning, för korta program, moraliserande kritik och bestraffningar, brist på struktur och övervakning, negativa rollmodeller och klimat som präglas av hopplöshet och demoralisering. 19
20 Viktiga ospecifika faktorer med stor betydelse oberoende av program - Patientens/klientens problem, svårighetsgrad och livssituation - Behandlarens kompetens och empati. Ökad kompetensutveckling och utbildning tenderar också att öka empatisk förmåga. - Terapisk allians: Samarbetet patient och behandlare. Förstärks av behandlarens empatiska förmåga, begripliga förklaringsmodeller och någon ritual som förenar patient och terapeut. - Vårdmiljö och gruppklimat: Centralt i grupporienterad vård/miljöterapi. Patienten spenderar mer tid med medpatienterna än med behandlarna. Behandlarnas roll mer inriktad på att utveckla positiv grupp-process Både terapeutisk allians och positivt gruppklimat kan utvecklas lättare i välstrukturerade program, men följer inte automatiskt av struktur. 20
21 Anpassa insatsnivå till individens problemnivå - Få välkontrollerade studier enl. SBU. - Många tidigare studier (ej RCT) antog likartade utfall i öppenvård och slutenvård, men de byggde inte på jämförbara grupper. - Likartade resultat vid mindre svårt missbruk, och då är öppenvård kostnadseffektivt. - Vid tyngre problem (svårare beroende och fler sidoproblem) ger vård som inleds på institution och följs av öppen eftervård bättre utfall, medan i direkt öppenvård är avbrott och återfall höga. - Enligt ASAM s placeringskriterier bör kraven på patientsäkerhet då avgöra till förmån för institutionsplacering. Referenser: Hoffman & Miller 1993, Alterman m fl 1994, SBU 2001, Berglund 21 m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003, Walsch m fl 1991, ASAM (Amerikanska sällskapet för beroendemedicin) 2001.
22 Helhetssyn på individens problem ingen motsättning till fokus på missbruket - Olika kombinationer av fysisk och psykisk ohälsa samt social problematik är vanliga bland tunga missbrukare. Inklusive relationsproblem och bristande nätverk, problem med boende, försörjning, kriminalitet eller prostitution. - Allsidig behovsbedömning nödvändig. - Stort naturligt experiment i öppenvård (både drogfri och metadon) visar klart bättre utfall (missbruk och psykisk hälsa) både på kort och lång sikt om andra insatser inkluderas vid behov: T. ex. medicinsk o psykiatrisk utredning o behandling, boendestöd, sysselsättningsprogram, undervisning i föräldraroll. Referens: McLellan, Hagan, Levine, m fl
23 Vid dubbla diagnoser : Samordnad respektive integrerad behandling - Få kontrollerade studier om kombinerad behandling enligt SBU - En senare översikt av 10 studier varav 2 med kontrollgruppsdesign visar bättre resultat av integrerad behandling jämfört med om beroende och annan psykisk sjukdom behandlas separat. - Liknande slutsats i utvärdering av 10 svenska försöksverksamheter. - Stor multicenterstudie i USA av kvinnor med dubbla diagnoser visar bättre resultat av integrerad behandling än av traditionell missbruksvård. - Två studier av integrerad gruppterapi (IGT) av kokainister med bipolär sjukdom baserad på 12-steg + KBT visade överlägsna utfall jämfört med enbart missbruksvård och ingen vård. - Dock en översikt ang. öppenvårdsteam av schizofrena med missbruk visar ingen skillnad mellan integrerade ACT-team (intensiv case-management) och samordnade insatser utan integrerade team. Referenser: 23 Drake, Mercer-McFadden, Meuser m fl 1998; Weiss m fl 2000, 2007; Öjehagen m fl 2004; Clark & Young, 2009; Öjehagen 2009 pers. kom.
24 Vikten av systematisk utredning - EBP kräver kvalificerade utredningar och vårdplanering i dialog mellan brukare och professionella 1. För att anpassa vården till individens behov. 2. Grund till löpande dokumentation för att följa individens process 3. Ger bättre förutsättningar för metodutveckling/forskning. 4. God utredning är också en stark motiverande insats - Systematiska utredningar av beroende och vårdbehov är en insats med egen positiv effekt (Gerdner 2004; Fridell & Gerdner 2008) - Diagnostik av beroende och psykisk hälsa krävs av etiska skäl för institutionsvård och andra mer ingripande insatser (ASAM:s placeringskriterier, USA) 24
25 Långsiktighet, kontinuitet och uthållighet - Få välkontrollerade studier enl. SBU. - Vägen ut ur missbruk är en lång och ofta krokig process. Bakslag och återfall är normalt innan stabilitet nås. - Störst återfallsproblem bland dem med psykisk ohälsa och social instabilitet. Behov av många års stödkontakt och eftervård - Självhjälpsgrupper fyller viktig positiv roll som komplement till behandling - Eftervård och självhjälpsgrupper svarar mot delvis olika behov och passar delvis olika grupper - Många är aktuella hos flera hjälpande instanser eller faller mellan stolarna. Övermäktigt att samordna för en kaotisk person. Case manager, personligt ombud (LSS), men svårt att få LSS-hjälp vid missbruk. Anglin 1988, Bokos m fl 1992, Moos 2005, Gerdner 2005, Möller 1998, Walsh m fl 1991, Hoffman & Miller 1993, Andreasson 2000, Öjehagen m fl 2004, McKay m fl
26 Från forskningsunderlag till nationella riktlinjer, 2007 Stort framsteg jämfört med tidigare situation, men Allt behandlas inte i nationella riktlinjerna Nationella riktlinjerna är inte eviga, utan en sammanfattning i ett visst snabbt föränderligt läge. Detta är inget nytt Vetenskapens landvinningar är alltid i viss mening provisoriska. 26
27 Riktlinjer tillämpa med eftertanke Evidensbaserad praktik kräver att professionella 1. Följer hur forskningsläget ändras och är lyhörda i mötet med den enskilde. 2. Följer utvecklingen i tillgängliga behandlingsverksamheter 3. Systematiskt tillsammans med den enskilde utreder dennes problem och behov och anpassar sina förslag efter dessa behov 4. Använder de nationella riktlinjerna som en utgångspunkt i diskussion med den enskilde - inte som ett recept som man mekaniskt skall hålla sig till. 5. Bidrar till kunskapsutvecklingen genom dokumentation av insatser och uppföljning av dess resultat och av brukarnas värderingar av insatserna. Det handlar om goda rutiner för vårdplanering och uppföljning. 27
28 Evidensbaserade principer vid alkoholproblem enl. Miller WR & Carroll KM, Identifiera riskkonsumtion och intervenera tidigt - Göra vården lättillgänglig och attraktiv - Öka individens motivation för förändring - Bemöta med empati - Förstärka det sociala stödet för missbruksfrihet - Använda evidensbaserade interventioner - Åtgärda andra sociala och psykiska problem - Stödja deltagande i AA, länkar, frivilligorganisationer 28
29 Kom ihåg - Ingen behandling är fullständigt överlägsen. - Många vårdformer är inte systematiskt studerade Senare studier kan visa att en del av dessa har effekt. - De systematiska studier som finns har ibland begränsade populationer - Det finns andra generella faktorer som visat sig ha betydelse oavsett behandlingsmodell vårdklimat & terapeutisk allians. - Behandling är ofta en kort tid i en lång process - Välj bort skadlig och ineffektiv behandling. - Betydelsen av individens val - Vårdplan utformas tillsammans med brukaren, i dialog. 29
Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala
Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland
Läs merBEHANDLING AV DROGBEROENDE
BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merForskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Läs merInger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.
FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merBEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16
BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merVårdplanering vid missbruk och beroende
Vårdplanering vid missbruk och beroende Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Olika planeringsbegrepp - Många delvis överlappande
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella Riktlinjer
Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merTolvstegsbehandling som strukturerad modell
Tolvstegsbehandling som strukturerad modell Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Skilj på tolvstegsgrupperna AA och NA och
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:
Läs merKognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm
Läs merBehandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare
Behandling av personer med komplexa vårdbehovv rdbehov Seminarium för f r chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm 1 Målgrupper Psykisk sjukdom personlighetsstörning
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merBostad först i Stockholms stad 2014-02-03
Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merKognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet
Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merAtt söka kunskap i forskning. 4 februari 2011
Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merDaglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år
Christer Åkerlund Vilka kort- och långsiktiga behandlingsinsatser skall erbjudas och av vem? Hur ser evidensen ut för olika behandlingsmodeller. Hur fungerar haschavvänjningsprogrammet, HAP? Hur kan samarbetet
Läs merPsykologi 25 yh poäng
Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen
Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merLivsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM7410 Avancerade vårdhandlingar vid psykiatriska tillstånd, 15 högskolepoäng Advanced nursing interventions in psychiatric conditions, 15 higher education credits
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merEvidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius
Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merYttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merPsykosociala stödinsatser. Boendeinsatser
Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs meroch Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning
UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1:
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs mer2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!
Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen
Läs merRiktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun
6:1 6:2 6:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:217-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:
Läs merLägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merBehandling av alkohol- och narkotikaproblem
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs mersocialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet
Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merSödertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT
: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Datum för uttaget 2016-01-27. Det finns totalt 1815 registrerade åtgärder för 874 klienter, 26 procent är kvinnor och 60 procent är män. (För 14 procent
Läs merEvidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende
Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling
Läs mer