Långholmen konferens Stockholm

Transkript

1 Långholmen konferens Stockholm

2 Minnesanteckningar Träffpunkt- Service Dag 1: den 16 april 2015, (bilaga 1a och 1b inbjudan och program). Plats: Långholmen konferens, Stockholm Deltagare: Totalt 45 personer från, Länsstyrelser, Regioner, Jordbruksverket, Näringsdepartementet, ICA Sverige AB, Svensk bensinhandel, Serviceutredningen och Tillväxtverket (bilaga 2, deltagarförteckning) Konferensen började med förmiddagsfika i Värdshuset, diskussionerna var igång och samtalsintensiteten vittnade om att det fanns mycket att tala om, vilket lät lovande för den kommande tvådagars konferensen. I Tingsalen hälsade därefter Tillväxtverket välkommen till Långholmen och vårens Träffpunkt-Service (bilaga 3 OH inledning) Camilla Jägerhem redogjorde för uppföljningen av 2014 års regionala serviceprogram och den rapport som lämnats in till N.dep. (bilaga 4, OH uppföljning RSP 2014). Rapporten är en sammanställning av uppgifter om respektive läns genomförande 2014, den rymmer beskrivning av vilka områden som prioriterats och vilka insatser som genomförts under året insatser som inte genomförts enligt plan och ev. hinder på vägen. arbetet med genomförandeprocessen handlingsplan/ samarbete genomförandet i förhållande till riktlinjerna av de regionala serviceprogrammen de förändringar som skett avseende tillgången till kommersiell service under året Tillväxtverkets slutsatser och rekommendationer

3 Monica Selahn presenterade det slutliga förslaget från utredningen om service i glesbygd (bilaga 5, OH Service i glesbygd). Utredningens uppdrag har varit att utreda stöd till en grundläggande nivå av kommersiell service i de glesbygdområden som är särskilt sårbara och utsatta Det omfattar ta ställning till vilka former av service som omfattas hur ett stöd kan bidra till samordning av olika typer av service samt vilka geografiska områden som avses Föreslå kriterier för att få stöd, hur stödet skulle kunna utformas och beräknas, samt ta hänsyn till EU:s statsstödsregler och kommunallagen Därefter följde ett pass där ordet var fritt för diskussion och frågor kring behovet av åtgärder för att säkra tillgången till dagligvaror på landsbygden. Några lyfte frågan om kriterier för driftstöd till butiker i yttersta glesbygd. Vilka krav som ska ställas på stödmottagare beträffande butikens utbud och tillgänglighet? Det ledde diskussionen in på planering av och upplägget kring rådgivning och kompetensutvecklingsinsatser för dagligvarubutiker. Lunchen intogs i Värdhuset, de kreativa diskussionerna fortsatte och pågick under hela lunchen. Eftermiddagspasset inleddes av att Lars Ove Jonsson, ICA Sverige AB, hälsades välkommen till konferensen. Pär-Ove Bergquist lämnade över ordet till Lars Ove för en presentation av ICA Sverige AB s dagligvaruverksamhet i allmänhet och ICAs program för småhandlare i synnerhet. ICAs program för småhandlare vänder sig till handlare som omsätter 10 miljoner kronor och inkluderar en genomlysning av butikens utbud och verksamheten tillsammans med enskild rådgivning för utveckling av butiken mot ökad attraktivitet och omsättning. Därefter ska utvärdering göras för planering av ev. fortsatta insatser.

4 Publikens frågor var många och det uppstod en kreativ diskussion om vilka krav som kan ställas på dagligvaruhandlare och hur rådgivning och komptensutveckling kan utvecklas inom dagligvarubranschen som helhet. Bra input till kommande satsningar inom landsbygdsprogrammet. Eftermiddags kaffet intogs i Värdhuset och de kreativa diskussionerna fortsatte med samma intensitet. Som dagens sista punkt stod på programmet; Information om läget på drivmedelsmarknaden. Vad alla som ansvarar för och handlägger stöd inom kommersiell service bör veta om drivmedel. Robert Dimmlich, VD Svensk Bensinhandel, hälsades välkommen och tog till orda. Deltagarna fick en grundlig genomgång om hur det ser ut på den svenska drivmedelmarknaden, generellt och på landsbygden, vilka förutsättningar som styr och vilken utveckling som spås de närmaste åren. För många i publiken var det delvis ny och mycket värdefull information för det fotsatta arbete med stöd till kommersiell service. Roberts presentation bjöd på många Aha upplevelser. Möjlighet till frågor och diskussion vävdes in i presentationen så när klockan slog var det säkert många som upplevde att den ambitiösa titeln på presentationen (som Tillväxtverket satt) inte alls var för väl tilltagen.

5 Den 17 april Gemensam dag med Jordbruksverket För konferensens dag två riktas uppmärksamheten mot landsbygdsprogrammet och förvaltande myndighet Jordbruksverket. Andreas Mattisson, Carola Söder, Pasi Kemi och Anne-Charlott Franzén hälsas välkomna! Chef för samordningsenheten Andreas Mattisson inleder med att beskriva arbetet med landsbygdsprogrammets utformning och dess tidsplan. Dialogen med övervakningskommittén och EU. Det har skett relativt stora förändringar från den bild av programmet och det framtida genomförandet som gavs på mötet i oktober. Då det visat sig i kompletteringsbegäran från EU att programmet behöver ha en betydligt högre detaljeringsgrad än vad som var tänkt från Jordbruksverkets sida. Detta leder till att mycket behöver specificeras på nationell nivå och lämnar mindre utrymme för länen att göra egna tolkningar och bedömningar i sina respektive handlingsplaner. Kompletteringsarbetet har varit omfattande och Jordbruksverket hat tvingats arbeta parallellt med många processer samtidigt. Förhoppningsvis kommer programmet att godkännas nu i juni så att programmet kan öppna som planerat. Delåtgärd 7,4 investeringar i service, planeras att öppna för ansökningar i september. Systemen för beslut och utbetalning ligger dock längre fram i tidsplanen. Därefter följde en presentation av Carola Söder, förändringsledare ProCAP/ Kommunikatör Stödutvecklingsenheten. (bilaga 6 ProCap) Carola informerade om öppningsplanen för ansökningar och om e-tjänsten. Information gavs om vilka kommunikationsverktyg och kanaler som planeras, som finns tillgängliga och som ska utvecklas. Carola efterlyser förslag på specifik information, informationskanaler för att nå målgruppen för kommersiell service. Många i publiken framförde det olämpliga i att informationen om det kommande investeringsstödet till butiker kommer att ligga under projektstöd. Diskussion uppstod kring orsaken till detta, och man kunde enas om att oavsett vart stödet ligger i programmet, bör det utåt finnas en igenkännande och lätt sökväg för den som vill söka stöd till investeringar i sin butik etc.

6 Jordbruksverket genomför löpande utbildningar inför programstart. Inledningsvid har utbildningar genomförts med sk. ambassadörer och superanvändare. Efter utbildningen är det i första hand superanvändarna som uppdaterar sina kollegor om systemens användning. Det är också via dem frågorna knutna till detta ska gå. Ambassadörerna blickar framåt mot kommande öppningar, men fångar också upp stämningsläget efter en öppning och kanaliserar tillbaka till ProCAP. Pasi Kemi tog därefter över ordet och ledde diskussionen in på fördelningen av medel mellan länen och urvalskriterier (bilaga 7). Fördelning av medel är inte enkelt. Det finns mänga sätt att utforma fördelningsnycklar på. Oavsett vald metod kommer det alltid att vara några län som mer missnöjda än andra. Fördelningsmodell beräknas på hela stödet, men det faktiska utdelningen av stödet kommer inte att ske på hela stödvolymen utan snarare på 50%. Detta för att undvika inlåsningseffekter. Länen kan besluta om det belopp som faktiskt utdelas. Men om det beloppet skulle ta slut innan utsatt tidpunkt för utdelning av nästa pott, får en översyn göras. Om ett län inte förbrukar sin utdelade pott, kan översynen resultera i en lägre fördelningskvot inför nästa utdelningstillfälle. Urvalskriterier ska godkännas av övervakningskommittén (ÖK) Flera genomgångar har hållits med ÖK, slutligt formellt ställningstagande i juni och i september. Urvalskriterierna kan enkelt beskrivas som ett sätt att tydliggöra vad som lett fram till ett viss beslut. För att processen ska vara transparent. Vad som redan finns som villkor för stöd kan inte förekomma som urvalskriterier.

7 Efter förmiddagskaffet presenterade Anne-Charlott Franzén de åtgärder inom landsbygdsprogrammet som kommer att rymma insatser för utveckling av service på landsbygden (bilaga 8). Anne-Charlott informerade om syftet med de olika stöden, villkor för stöd, vilka uppgifter som ska tas in i samband med ansökan, stödberättigande utgifter och stödnivåer, gemensamma regler för stöden samt handläggarstödet. Frågor som togs upp var bland annat vad som menas med 100% i stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Här avses att 100% av finansieringen ska vara offentlig. En viss procent är övrig offentlig finansiering, som stödmottagren själv får finansiera om sökande är offentlig organisation. För åtgärd 7.4 service är stödnivån 50% eller 90%. Här fanns frågor kring när stöd kan beviljas till 50% och när till 90%? Det enda som finns angivet är att när det finns särskilda skäl kan stöd beviljas med 90%. Vad som bedöms vara särskilda skäl är dock inte fastställt. Beskrivning enligt nuvarande förordningstext är inte möjlig då bestämmelserna för de olika stöden skiljer sig åt bland annat gällande stöd för investeringar i enlighet med lagkrav. Det uppstod också diskussion i fråga om vilka uppgifter som ska tas in i samband med ansökan och beslut och investeringsstöd till butik. Som stödet ligger nu är det ett projektstöd och då är det en projektplan som ska tas in och inte en affärsplan, därmed faller kravet på och möjligheten att ta in uppgifter om företagets räkenskaper. Detta kommer att göra det mycket svårt att handlägga ansökan om investeringsstöd till butik i i det kommande programmet. Olika lösningar diskuterades. Många frågor och livliga diskussioner, men när klockan slog tolv fick avbrott för lunch göras för att eftermiddagens punkter skulle hinnas med. Efter lunch var det dags att runda av den presentation och de diskussioner som rör stödnivåer, handläggarstöd och gemensamma regler.

8 Pär-Ove Bergqvist ville passa på att sticka emellan med kort information om att Tillväxtverket arbetar på en lösning för beslut och utbetalning av hemsändningsbidrag för regionerna, enligt tidigare utskickat förslag på lösning. Vid slutlig uppföljningen av extra medel till länen för stöd till kommersiell service är det flera län som inte beslutat om alla medel, Pär-Ove informerar om att det inom kort kommer att skickas ut information om belopp för återbetalning. Därefter gjordes en återkoppling till de frågor som lyft från länen inför konferensen för avstämning huruvida frågorna blivit besvarade. Utfasning av köldgas: Så länge detta inte är ett lagkrav (att det finns ett datum för när detta ska vara infört) är det möjligt att genomföra investeringar inom åtgär 7.4 landsbygdsprogrammet. Kommunernas varuplanering: Hur stora butiker kans stödjas? Det finns ingen gräns. Särskilda skäl: se ovan. Investeringsstöd för små belopp: Den undre gränsen i Landsbygdsprogrammet gäller. Det kommer inte att vara möjligt att söka stöd på annat håll. Rån och inbrott i butiker på landsbygden: Ulf Kylander beskrev av oroande utveckling på Skånes landsbygd och ville lyfta frågan för att höra om man upplever samma utveckling på fler platser i Sverige? Pasi Kemi menade på att han inte kunde se något hinder för investeringar i säkerhetsutrusning inom ramen för delåtgärd 7.4. Leasing är inte en stödbar kostnad i landsbygdsprogrammet. Däremot så är avbetalningsköp en möjlig lösning.

9 Tillväxtverkets handlingsplan för landsbygdsprogrammet, (bilaga 9) Camilla Jägerhem Tillväxtverket, presenterar den handlingsplan som Tillväxtverket tagit fram för genomförande av insatser inom ramen för landsbygdsprogrammet. Handlingsplanen är nationellt gällande och avser stöd till service inom landsbygdsprogrammets fokusområde 6b. De åtgärder som omfattas är åtgärd 1 Kompetensutveckling och 16 Samarbete. Delåtgärderna o 1.1 kompetensutveckling och o 1.2 demonstrationer och information. o 16.2 stöd till pilotprojekt och innovationsprojekt Handlingsplanen har två inriktningar: 1. Regionalt och lokalt processarbete 2. Lokal servicelösningar Genomförandet kommer delvis att ske i Tillväxtverkets egen regi, genom upphandling, utlysningar och genom löpande ansökningsförfarande. Stödsökande kan vara myndigheter, offentliga organisationer, ideella föreningar och privata företag i samverkan. Tidsplan för genomförandet framgår av bilden nedan.

10 Som sista punkt på programmet välkomnades Hela Sverige Ska Leva, Bertil Degerlund, Bo Lönnqvist och Alexander Zuniga (bilaga 10). Hela Sverige Ska Leva vill nyttja sitt lokala nätverk i ett nationellt omfattande projektarbete för utveckling av service. Hela Sverige Ska Leva vill presentera en idé om att utforma ett projekt för nationellt brobyggande för service i lokalsamhället.

11 Projektet ska syfta till att stödja de regionala serviceprogrammen och de lokala processerna och utveckla medskapande arbetssätt och metoder för - att öka engagemang och delaktighet mellan lokal, kommunal och regional nivå. - integrering av lokala utvecklingsplaner i kommunala översiktsoch serviceplaner. - lokala initiativ och processbaserade servicelösningar (kapacitetsbyggande, planering och genomförande) - delansvar för inventering och kvalitetssäkring av serviceutbud och behov på lokal nivå. - etablering och utveckling av Servicepunkter.

12 Hela Sverige Ska Leva kommer att arbeta vidare med idén och meddelar att man är tacksam för input från länen. Man har för avsikt att lämna in en ansökan till Tillväxtverket i början av 2016 för ett projekt som omfattar åren Två intensiva dagar av Träffpunkt-Service har nått sitt slut - Tillväxtverkets Camilla Jägerhem och Pär-Ove Bergquist tackar medverkande och deltagare för två givande dagar. Tack!