KonsumentMakt. Hitta rätt! Tipsa oss! Krav- och Rättvisemärkt. Vägen till konsumentmakten

Transkript

1 KonsumentMakt e n t e m a - t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t e r n u m m e r t v å Hitta rätt! Vägen till konsumentmakten sidan 7 Tipsa oss! sidan 10 Krav- och Rättvisemärkt sidan 11 och 13 nummer två april 2007 KonsumentMakt

2 innehåll 3 Ledare Vi förutsätter en aktiv konsumentpolitik. 4 Nya konsumentministern Sveriges Konsumentråd kan utveckla opinionsbildningen. 5 EU-notiser Ny kommissionär för konsumentfrågor. 6 Europas konsumentorganisationer Holland och Polen skillnader, men också likheter. 9 BEUC Konsumenternas röst i EU. 10 Notiser: Skräpmat i fransk barntv-reklam. KRAV-märkt glögg till jul. Ingen läsk i handbagaget. Dålig service på stationerna. 12 Tele- och internetbyrån Rivstart för nya konsumentbyrån. 13 Standardisering Standardiserade produkter går att lita på. 14 Design för alla Genomsnittsmänniskan en felaktig mall. 15 Konsumentlagstiftningen EU:s konsumenträtt ska förenklas. 16 Debatt Släpp in ungdomarna! Polens konsumentförbund. sidan 7 Tele- och internetbyrån. sidan 8 KRAV-märkt sill till jul. sidan 10 Internationell standard. sidan 13 Design för alla. sidan 14 Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter består av 28 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumenter? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumenter.se kansli Lennart Ekström, kanslichef (vik) lennart.ekstrom@sverigeskonsumenter.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumenter.se Ingrid Jacobsson, kommunikationsansvarig (vik) ingrid.jacobsson@sverigeskonsumenter.se Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumenter.se Ylva Stråhle, assistent ylva.strahle@sverigeskonsumenter.se Emma Johnson, kommunikatör (vik) emma.johnson@sverigeskonsumenter.se Janina Blomberg Aldebo, projektledare Janina.blomberg@sverigeskonsumenter.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig (tjl) louise.ekstrom@sverigeskonsumenter.se KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumenter Box 6086, Stockholm telefon: fax: info@sverigeskonsumenter.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Jan Bertoft Layout Mia Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumenter Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. KonsumentMakt april 2007 nummer två

3 ledare Upp till kamp! ÅRET ÄR Konsumenterna är representerade i styrelser, råd, kommittéer, dialoger och överallt annars där deras öde avgörs. Vare sig det är i Borås eller Bryssel. Alla talar konsumentfrågor vid frukost-, fika- och sammanträdesbord. I centrum står en aktiv, frispråkig konsumentrörelse med rejäla muskler, tals enskilda medlemmar, en kader experter och som alla lyssnar på vare sig det är handeln, industrin, jordbruket eller politikerna. UNGDOMAR driver på, ifrågasätter, protesterar. De accepterar inte dåliga prylar, miljöbovar eller företag som är oschyssta mot sina anställda. Internet hjälper konsumenter att mötas och engagera sig. Frasen Som konsument accepterar jag inte det här hörs ständigt av unga och äldre, män och kvinnor. Kunskap i konsumentfrågor är inte längre en bristvara. Till det bidrar inte minst Råd & Rön. I andra tidningar, i radio och TV har abstrakta ekonominyheter fått ge vika för mer vardagsnära ämnen som alla kan ta till sig. NÄR KOM GENOMBROTTET? Ja, när vi står där om fem år och blickar tillbaka så ser vi att det var ungefär nu. Sveriges Konsumentråd hade 2006 blivit utgivare av Råd & Rön, fått allt fler medlemsorganisationer och därtill individuella medlemmar och var på det hela taget rejält på G. Så kom en ny regering. Den förstod att det krävdes en stark representant för konsumenterna för att en fri och allt öppnare marknad ska fungera. Det räckte inte med att tycka att vi är viktiga, det krävdes faktiskt resurser. SCENARIOT 2011 det är väl ändå bara fria fantasier? Inte alls. Vi är på väg dit. Delar av ovanstående är lånat från de intensiva diskussioner vi för just nu inom Sveriges Konsumentråd om vår egen framtid. Annat har jag lagt till själv. Av idéerna ska det bli en vision och en handlingsplan, vi återkommer till den här i Konsument- Makt. Klart är i alla fall att vi känner entusiasm och framåtanda. Och håll med visst borde ovanstående vara en självklarhet. I Danmark är det redan så. Trots att de har hälften av Sveriges befolkning har deras stora konsumentorganisation Forbrugerrådet 56 anställda och 45 miljoner i omsättning, varav 14 via statsanslag DE SENASTE veckorna har inneburit väntan på besked om hur konsumentvänlig den nya regeringen är. I skrivande stund väntar vi fortfarande. Men de första signalerna till oss i konsumentrörelsen är ändå goda. Du kan läsa mer i vår i intervju med konsumentminister Nyamko Sabuni på sid 4. Folkpartiet, som hon tillhör, har profilerat sig med ett ambitiöst, långtgående och förpliktigande konsumentpolitiskt program. Statsministern har talat om sund och säker mat, hållbar utveckling och ökad konkurrens, inte minst mellan elbolagen. Regeringens motton är att öka makten för människor i deras vardag och överbrygga klyftor för att minska utanförskapet. Vilket faktiskt är precis vad konsumentfrågorna handlar om. Så det finns anledning till optimism. NU ÄR DET UPP TILL BEVIS. Vi förutsätter en aktiv konsumentpolitik, att regeringen tar parti för medborgarna i deras roll som konsumenter och att deras politik ger konkreta resultat i hushållens vardag. Vi räknar med att spela en aktiv roll som en del av det civila samhälle regeringen vill stärka. n Jan Bertoft, generalsekreterare nummer två april 2007 KonsumentMakt

4 notistorg Biodynamiska studenter Vart går våra skattepengar? Stat, kommun och landsting är stora konsumenter av exempelvis livsmedel, byggmaterial och kontorsutrustning. Men under vilka villkor har dessa varor producerats? I dagsläget är det ovanligt att etiska krav ställs på de varor som upphandlas med offentliga medel. Det innebär att våra skattepengar kan gå till verksamheter där mänskliga rättigheter inte respekterats. I kampanjen Mina skattepengar som drivs av SKTF, Fair Trade Center, Rättvisemärkt och Rena Kläder, vill man att stat, kommun och landsting ska ställa etiska krav på sina leverantörer. Vill du själv påverka dina politiker finns en mall för en motion om etiska krav i offentligupphandling på n Nike fick svettas över sina skor Studenten Jonah Peretti I USA hakade på skojätten Nikes erbjudande om att skapa sina egna personliga skor genom att låta Nike brodera en text han själv valt på skorna. Det handlar om frihet att välja, frihet att uttrycka vem du är upplyste Nike. Jonah Peretti ville få ordet sweatshop, (svältlönefabrik) broderat på skorna. Till det sa emellertid Nike nej. Jonah Peretti använde då Nikes egen marknadsföringsstrategi för att argumentera: "Er webbplats annonserar att Nikes identitetsprogram handlar om frihet att välja och frihet att uttrycka vem man är". "Jag delar Nikes frihetsdyrkan och strävan efter personligt uttryckssätt... Min personliga ID ville jag som ett litet tecken på uppskattning tillägna de arbetare med svältlöner som ställer upp för att hjälpa mig förverkliga min vision. Jag hoppas att ni sätter värde på min frihet att uttrycka detta och omprövar ert beslut att tillbakavisa min order. En lång och komisk e-postväxling följde och denna spred sig snart på Internet. Till slut hade e-postväxlingen nåt över 11 miljoner människor världen over. Jonah Peretti fick aldrig sina Nikeskor men däremot chansen att tala om arbetsförhållandena på Nikes fabriker i all världens media. n feui tat luptat nim accum autpatuercil ut lut nim eugue conum zzrit, quipis euissent nit et ad tie vullupt feui tat luptat nim accum autpatuercil ut lut nim eugue conum zzrit, quipis euissent nit et ad tie vullupt Girlcott I USA har ett antal unga kvinnor startat en girlcott mot sexistiska T-shirttexter såsom Med dessa vem behöver hjärna? och Jag hoppas att du kan tjäna mer än vad jag kan spendera. I girlcotten uppmuntrar man konsumenterna att sluta köpa T-tröjorna, skicka protestmail till företaget som tillverkar dem samt sprida budskapet vidare. Företagen kommer att sluta göra dessa T-shirts om vi slutar köpa dem, framhåller girlcottarna. n Gruppen som deltog i kompostläggning på Kurinji Farms, Tamil Nadu, Indien. Oxfams kvittokampanj Bevisa att konsumenter bryr sig skicka oss dina kvitton. Den engelska solidaritetsorganisationen Oxfam uppmanar alla konsumenter som köpt sportskor eller sportkläder att skicka kvittot till Oxfam tillsammans med ett kort brev som intygar att man önskar att man kunde köpa skor och kläder som producerats under rimliga villkor. Med kvittona som bevis för att konsumenterna bryr sig kommer Oxfam trycka på för att företagen ska förbättra villkoren i låglönefabrikerna. n Källa: Handla för jämställdhet För dem som vill stödja jämställdhet genom sin konsumentmakt finns boken The feminist dollar av Phyllis Katz och Margaret Katz, Plenum publishing, Författarna har undersökt 400 företag från ett jämnställdhetperspektiv och graderar dem på en tregradig skala så att man kan välja bort varor från ojämställda företag och välja varor från jämställda företag. n KonsumentMakt april 2007 nummer två

5 åker till Indien Under fem veckor åkte åtta studenter Små barn behöver bra m100 demonstranter utklädda till kossor Den 8 februari i år satte 100 personer i Washington DC på sig kokostymer för att protestera mot klonade kossor. Demonstranterna skanderade Mjölkkor inte kloner, vi vill ha riktig mjölk i våra glasstrutar Bakgrunden till demonstrationen är att the U.S. Food and Drug Administration släppt en rapport där man hävdar att kött och mjölk från klonade kossor, grisar, getter och dess avkomma är lika säkert att äta som konventionellt uppfödda djur. n Medvetna Matval runt i delstaterna Tamil Nadu, Kerala och Karnataka i södra Indien för att studera biodynamiskt jordbruk. Vi besökte några olika organisationer för att se hur de arbetar och för att stödja dem i deras arbete, dessa var Kurinji mat. Att som förälder eller förskolepersonal göra ett medvetet matval med avseende på kvalitet, näring och miljö är inte lätt. Detta tog Hushållningssällskapet fasta på i projektet Farms, CHIREP, Seva Sangam, PDS och ISCON. Främst arbetar de med Medvetna Matval, som Biodynamiskt och Ekologiskt jordbruk genomfördes men i de flesta fall ingår även annat ullam, qui bla feui tat Totalt arrangerade man miljöarbete och socialt arbete kring luptat nim accum autpatuercil 110 informationsträffar hälsa, utbildning och trygghet. ut lut nim på förskolor runt om i När vi efter resan delat med oss av eugue conum zzrit, landet, med cirka 1500 quipis euissent nit et våra erfarenheter har det uppkommit deltagare, både föräldrar ad tie vullupt feui tat diskussioner kring aktuella globala luptat nim accum autpatuercil och dagispersonal. ut lut nim och lokala miljöfrågor. Vi skriver om Projektet blev mycket eugue conum zzrit, våra erfarenheter i Biodynamisk quipis euissent nit et lyckat, och Hushållningssällskapet hoppas att det Tidskrift och vi vill fortsätta att visa ad tie vullupt för människor att de val de gör i sin vardag har konsekvenser. Vi är länkade till resten av världen genom vår konsumtion och därför blir våra val en maktfaktor att räkna med. n bidrog till att föräldrarna får lättare att välja bra mat till sina barn. Kunskap är viktigt för att vara en medveten konsument! n Mycket kneg för lite deg År 2004 startade biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränsers opinionsbildningsprojekt Rättviseakademin en kampanj för att Pressbyrån skulle börja sälja Rättvisemärkt kaffe. Sedan kampanjen startade har konsumenter hört av sig till inköpschefen på Pressbyrån och påpekat att de borde köpa in schysst producerat kaffe. Konsumenttrycket gav resultat, dock inte såsom Rättviseakademin tänkt sig. Nu byter vi till ett kaffe som bryr sig framhöll Pressbyrån men bytte till kaffesorten Rainforest Alliance istället för Rättvisemärkt. Rainforest Alliance har regler för miljö och socialt ansvarstagande men Rättvisemärkt är den enda certifieringen som garanterar att bonden får ett schysst pris. Rättviseakademin är ändå nöjd med kampanjen som ju visar att konsumenttryck ger utdelning. För mer information se n Förbättra den personliga servicen Personlig service ger nöjdare kunder, det framhåller Synskadades Riksförbund i en kampanj för att förbättra den personliga servicen. Dagens stora köpcentrum med lite personal istället för små kvartersbutiker har bidragit till att det blivit svårare för synskadade att fungera som konsumenter på alla områden. Ett av målen med kampanjen är att minst fem större affärskedjor ska ha påverkats till att förbättra sin personliga service. På organisationens hemsida finns brev med frågor kring personlig service till bland annat SJ, Swebus, Coop, ICA, Ikea och HM. För ytterligare information se n Skuldfälla för unga Under 2006 bedrev Serbiska Ungdomsorganisationen, genom Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) medlem i Sveriges Konsumenter, ungdomsprojektet Kommunikationsskulder. Många unga skaffar abonnemang kopplade till mobil, Internet och TV men är ofta inte är fullt medvetna om vilka kontrakt de ingått i eller vilka följder en obetald eller försenad räkning kan få. I projektet ordnades därför seminarier av och för ungdomar om olika typer av skuldfällor. n nummer två april 2007 KonsumentMakt

6 notistorg Klimatet förändras I Burträsk har Biofuel region, ett samverkansprojekt för förnybara drivmedel och Sveriges Konsumenters medlemsorganisation Studieförbundet Vuxenskolan startat en studiecirkel om klimatförändringarna, förnybara drivmedel, och vad man kan göra som konsument för att driva på utvecklingen. Det är vårt engagemang som konsumenter och medborgare som avgör hur snabbt politiker och företag ställer om till förnybara drivmedel framhåller Biofuel region. För mer information se n Nike gav efter för konsumenttrycket Efter många år av press och protester från konsumenter och människorättsorganisationer offentliggjorde Nike år 2005 en lista över alla de 713 fabriker som producerar varor åt dem. Därmed blev Nike den första multinationella företaget som gav efter för kritiken om att hemlighålla leverantörer. Företag världen över hävdar att det inte är möjligt att offentliggöra leverantörer av konkurrensskäl. Men att få information om företagens leverantörer är en förutsättning för att kunna kontrollera att produktionen är etiskt godtagbar. Och om Nike kan, så kan väl andra företag också? Nikes offentliggörande visar att press och protester fungerar. n Källa: 50 måter å redde verden på, Annicken Vargel, J-M Stenersen forlag AS, 2005 Antipris till tjatig reklam I Australien delar en grupp föräldrar ut priserna Tjatmaktspriset och Rökridåpriset. Priserna går till företag med manipulerande reklam riktat till barn. Rökridåpriset 2006 gick till Kelloggs för sin Coco Pops annons som pekade på att produkten hade höga kalciumvärden men ignorerade att den innehöll mycket socker och lite fibrer. Tjatmaktspriset 2006 gick till McDonalds för deras marknadsföringstaktik med nya leksaker i barnmenyerna varje vecka vilket uppmuntrar barnen att tjata till sig nya McDonaldsbesök. De vill ha leksaken mer än maten och efter en vecka är leksaken uttjänt men fettet sitter kvar! sa en förälder. n Källa: Nestlé bojkotten 1977 inleddes en bojkott mot världens största barnmatsföretag, Nestlé. Orsaken till bojkotten var att företaget använde sig av en aggressiv marknadsföring för att få mödrar att ge sina barn mjölkersättning och därigenom bröt mot den av WHO antagna barnmatskoden. Bojkotten mot Nestlé pågår fortfarande och i Sveriges stöds den bland annat av Vårdförbundet, Amningshjälpen och Nordiska Arbetsgruppen för Internationella ammningsfrågor (NAFIA). I bojkotten hänvisar man till FN:s barnfond UNICEF som uppskattar att cirka 1,5 miljoner spädbarn dör varje för att de inte ammas ordentligt. n Föregångare som konsumentkämpe Ralph Nader har visat mer än de flesta andra vad konsumentmakt kan betyda i USA. Han är den hårt kämpande och beundrade advokaten som fört konsumenternas talan sedan 1965, då han skrev boken Unsafe at any speed om en ny, farlig bilmodell från General Motors. Ralph Nader har fört åtskilliga domstolsprocesser mot storföretag och byggt upp ett 100-tal konsumentorganisationer. En av hans metoder har varit att få människor att sluta sig samman i konsumentgrupper mot olje-, el- försäkrings- och telefonbolag. Det har bland annat skett genom broschyrer som han tvingat bolaget själva att lägga med i sina utskick av fakturor till kunderna. Ralph Nader har också ställt upp tre gånger i presidentval i USA 1996, 2000 och Mer om Ralph Nader finns på Internet och n PRO:s prisundersökning Foto: Mel Evans/scanpix Varje år genomför PRO sin omtalade prisundersökning för att jämföra matpriser mellan olika affärer över landet. PRO:s pensionärer stoppar ner 60 varor från ca 1300 olika matbutiker i kundvagnen. Prisundersökningen startade 1991 då arbetsmarkandens parter, efter flera år av höga pris- och löneökningar, förhandlat fram ett avtal med låga lönepåslag. För pensionärer och andra med begränsad ekonomi blev det nu särskilt viktigt att inte priserna fortsatte att stiga. Därför startade Konsumentverket, PRO, LO och Livsmedelsverket ett gemensamt prispressarprojekt i vilket PRO skötte en prisundersökning. Samarbetet upphörde efter några år men PRO fortsatte att genomföra den årliga undersökningen. Under prisundersökningen 2007 kommer PRO utöver priser att undersöka antalet rättvisemärkta varor i butikerna. n KonsumentMakt april 2007 nummer två

7 Använd din konsumentmakt! Sveriges Konsumenter startar nu en kampanj om konsumentmakt. Vi vill uppmana alla att använda sin konsumentmakt i vardagen. Det handlar om att, parallellt med politiska åtgärder, skapa ett tryck - för ett hållbart samhälle, större rättvisa och ökad jämställdhet. Som konsumenter röstar vi ju varje dag genom våra inköp. Eller genom att vi avstår från ett köp. Allt fler av de varor vi köper kommer från utvecklingsländer. Vår import skapar arbete och ger människor en chans att försörja sig. Men tillverkningen sker ofta under dåliga villkor för både människor och miljö. Sveriges Konsumenter vill ha bättre förutsättningar för konsumenterna att kraftfullt använda den styrka vi ska ha i en fungerande marknadsekonomi. Konsumenterna ska ha rätten till mångfald och kunna göra medvetna val. En fri och fungerande marknad kräver jämförbarhet, information, möjlighet att agera och lyhördhet bland företagen. Alla kan göra en insats! Ditt val som konsument gör skillnad. Om du köper ekologiska bomullskläder stödjer du en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i odlingarna. Om du och de andra dagisföräldrarna kämpar för mat som lagas på plats av ekologiska råvaror kan ni stödja lokal produktion och få hälsosammare barn på köpet. Vår kampanj gäller framförallt att verka för att med våra konsumtionsval främja en hållbar och socialt ansvarstagande produktion. Detta kommer vi att göra genom aktioner i Sveriges Konsumenters namn, men också på olika sätt i våra medlemsorganisationer. På vår webbplats kan du följa vårt arbete. Där hittar du också länkar till våra medlemsorganisationer. Genom att påverka din omgivning och dina politiker får din konsumentmakt ännu mer genomslag. Kanske finns det någon aktivitet som passar dig. Alla kan inte göra allting, men alla kan göra någonting! Läs mer på nästa sida hur du utnyttjar din konsumentmakt+ nummer två april 2007 KonsumentMakt 7

8 Här är några exempel på hur du kan Fråga företagen Genom att fråga vilka konsekvenser produktionen av det du köper får för miljön och människan gör du butikspersonalen uppmärksam på problematiken. Genom att fråga visar du också vad du själv skulle vilja ha, något som förstås är intressant för den som vill sälja något till dig. Men de kan ju inte svara på mina frågor, tänker du kanske. Och nej, det kanske de inte kan alla gånger. Men då kan de ju fråga sin chef som i sin tur kan få upp ögonen för att detta är viktigt för hans kunder. Fråga till exempel: Är varan miljömärkt? Respekteras mänskliga rättigheter i produktionen? Hur kontrollerar ni att mänskliga rättigheter respekteras? Får de som producerar varan en lön de kan leva på? Tala om hur du väljer Om du väljer bort en vara för att den förstör miljön eller för att tillverkaren exempelvis betalar ut för låga löner, tala då om för företaget eller butiken att du beslutat att inte köpa deras varor. Annars märker de sannolikt inte att du valt bort att handla hos dem eller tror att du valt bort varan av något annat skäl. Vill du klaga på en vara eller en tjänst är du i din fulla rätt att göra så. Det är också ett sätt att använda din konsumentmakt! Dina rättigheter att reklamera kan du läsa mer om här: se/klagoguiden/. Påverka handeln Uppmuntra din butik att marknadsföra samt ta in ett större sortiment av varor som producerats på ett garanterat etiskt och ekologiskt godtagbart sätt. Och detta gäller inte bara livsmedel och kläder utan också datorer, hemelektronik, telefoner, m m. Påverka restauranger När vi äter lunch eller middag på restaurang är vi oftast mindre benägna att anmärka på dålig kvalitet än i en butik. Varför är det så? Tja, kanske för att vi känner oss som gäster (även om vi betalar) och inte vill bråka. Men varför ska vi acceptera okokt fisk, torrt bröd, kallt kaffe? Om ingen säger ifrån så ändras ju inte utbudet. Förhoppningsvis tar serveringspersonalen eller kökspersonalen din anmärkning på allvar, och bättrar sig. På nu kan du läsa mer om hur vi väljer vår mat i butik och på krogen. Hur reser du? Har du miljöbil? Cyklar du eller går du till jobbet? Köper du utsläppsrätter om du flyger på semestern? ( ) Vår miljö är hotad, men det finns mycket du som enskild kan göra. Allas insatser spelar roll! Du som flyger mycket kan räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp du orsakar på och betala en extra avgift som går till miljöprojekt. Att samåka eller resa kollektivt minskar också miljöpåverkan. Din konsumentmakt kan du använda för att försöka påverka ditt lokala kollektivtrafikbolag att exempelvis ordna tätare turer. Handla rätt Genom att köpa varor som certifierats av Krav och Rättvisemärkt eller produkter i någon av de knappt 40 Världsbutiker som finns i Sverige stödjer du en miljövänlig produktion och bra arbetsvillkor. På www. varldsbutikerna.org kan du hitta den Världsbutik som ligger närmast dig. På nätet finns dessutom en rad webbutiker där du kan köpa ekologiska kläder, grönsaker, hygienartiklar, rättvist producerade smycken med mera. I eko- och rättviseguiden Asfaltsblomman, se finns en lista på sådana butiker. Svider det i plånboken? En av orsakerna till att Rättvisemärkt, Kravmärkt och dylika produkter är dyrare än andra är att mängden som säljs ännu så länge är liten, något som gör hanteringen dyr. Detta innebär att ju fler som handlar desto billigare kan varorna bli. I dagens läge kan du komma runt problematiken genom att helt enkelt handla lite mindre. Köp tre ekologiska tomater istället för fyra vanliga till exempel. Prata med vänner och alla som du känner Prata med vänner, släkt eller andra kunder i affären om hur du tänker när du handlar och vad du vet om hur olika varor producerats. Magen är vägen till människans hjärta Bjud på en Rättvisemärkt chokladbit eller varför inte en helt ekologisk middag så får du andledning att berätta vad du vet om hur produktionen gått till! På jobbet I Sveriges dricker vi i genomsnitt 150 liter kaffe per person och år. Det blir tre koppar om dagen. Föreslå att Rättvisemärkt och Kravmärkt kaffe köps in till arbetsplatsen. Och var och hur har förresten möbler och datorer på din arbetsplats tillverkats? Ställs etiska krav i din arbetsplats upphandlingspolicy? Etiska granskningar Ett sätt att skapa sig en uppfattning om vilket ansvar företagen tar är att läsa Råd & Röns etiska granskningar (www. radron.se) eller använda sig av den ideella organisationen Fair Trade Centers (www. fairtradecenter.se) Etikbarometer där du kan jämföra olika företag ur ett etiskt perspektiv. Men bojkotta inte utvecklingsländerna, de behöver jobben i exportindustrin. Exempelvis tillverkas i princip alla joggingskor och andra sportskor i utvecklingsländerna. Trots att priserna i butikerna i väst ofta ligger runt 1000 kr för ett par skor går bara ca 5 kr till löner i produktionsledet medan ca 75 kr läggs på reklam och 125 kr är skoföretagets vinst. ( En lönehöjning på bara några kronor skulle betyda mycket för dem som jobbar i skofabrikerna, men det skulle inte spela så stor roll för konsumenterna i t ex Sverige som köper skorna. På dagis Under vilka villkor har de leksaker barnen leker med på dagis tillverkats? Gå samman KonsumentMakt april 2007 nummer två

9 använda din konsumentmakt: med några andra föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar eller farbröder och kräv att etiska krav ställs när dagis handlar leksaker. Prata också om maten som dina barn får. Kommunerna sparar, och ofta drabbar det maten på dagis och skolor. Men ekologisk, närproducerad mat behöver inte bli dyrare. En skicklig kock kan göra underverk. Se på Jamie Olivers skolmatsrevolution i England. Vi har tack och lov inte så dålig mat här, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Och ingen läsk- eller godisförsäljning i skolan! Överviktsproblemen är stora, även om det i år kommit rapporter om att trenden är på väg att vända. Låt oss se till att den fortsätter neråt, och att våra barn blir normalviktiga och fysiskt aktiva. Handla för jämställdhet Innan vi nått lika villkor för män och kvinnor i arbetslivet och hemma har vi fortfarande en lång väg att gå. Jämställdheten i hemmet får var och en ordna själv på bästa sätt! Men jämställdheten i arbetslivet kan påverkas genom din konsumtion. Ta reda på hur många kvinnor som sitter i styrelsen för ett företag, en butik eller en organisation som du är intresserad av. Handla hos dem som aktivt jobbar för jämställdhet. Påverka könsrollerna Tycker du att pojkar ska ha ljusblått och flickor rosa? Att pojkar ska leka med bilar och krigsleksaker, flickor med dockor och gosedjur? Självklart ska barnen få ha det så om de vill. Men det som inte är bra är om valfriheten minskas. Om det inte finns några alternativ. Om marknadsföringen hela tiden förstärker könsrollerna och schablonerna för vad som är manligt och kvinnligt. Använd din konsumentmakt anmäl könsdiskriminerande och schabloniserande reklam till Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam, ERK. Protestera mot uppdelningen i flickigt och pojkigt kan du göra genom att underteckna tidningen Vi föräldrars upprop, finns på Påverka föreningen 90% av Sveriges vuxna befolkning är medlem i minst en förening. Här finns många frågor att ställa. Vilka krav ställer till exempel föreningen i upphandling av varor? Hur har tillverkningen av föreningens datorer, T-shirts eller kaffe gått till? Påverka dina politiker Stat, kommun och landsting är stora konsumenter av till exempel textilier, datorer, kaffe, byggnadsmaterial. Och det är förstås för våra skattepengar de handlar. Totalt motsvarar offentlig upphandling 400 miljarder kronor varje år. Skicka vykort eller e-post till politikerna i din kommun, landsting eller riksdagsledamöterna i din valkrets. Enligt lagen om offentlig upphandling får man inte ställa kravet närproducerat men man kan precisera krav på anpassade matsedlar och livsmedelsköp efter säsong. Man kan också ställa krav på leveranserna som kan underlätta för små livsmedelsproducenter, t ex leverans till bara en adress. Vid upphandling kan myndigheterna inte kräva varorna man vill köpa in ska ha en specifik märkning, men man kan kräva t ex kravmärkt eller motsvarande eller precisera krav som att bekämpningsmedel inte får användas i produktionen eller att transporter inte får ha högre koldioxidutsläpp än en viss nivå. För en dialog med EU Tycker du att EU är dom där i Bryssel? Ja, ofta kan det verka så. Men som medborgare i EU har du rätt att hävda dina rättigheter inom unionen. Det är inte så svårt att få kontakt med EU som du kanske tror. Hos Europa Direkt: europedirect/index_sv.htm finns allmän information om EU, svar på frågor om EU:s politik inom olika områden, praktiska upplysningar om ett dussintal områden som t ex hur du klagar på farliga produkter, adresser till organisationer som du kan vilja kontakta samt råd om hur du kan utöva dina rättigheter i EU. Har du frågor om EU kan du också ringa gratisnumret eller besöka ett centrum i informationsnätverket EUROPE DIRECT. I Sverige är det Konsument Europa, i Karlstad som är det svenska rådgivningskontor som ska ge information och stöd till konsumenter som handlar över nationsgränserna inom EU. Du kanske behöver råd inför ett köp, eller hjälp om det uppstår problem efter köpet. Till Konsument Europa kan du ringa eller maila för att få veta dina rättigheter och skyldigheter när det gäller köp i andra länder. Stöd en ideell organisation Att ge pengar till Rädda Barnen eller Röda Korset eller Läkare utan gränser är väl bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete? Eller? Tja, vilka argument du har för att stödja en hjälporganisation spelar faktiskt ingen roll. Huvudsaken är att du gör det. Hjälpbehovet tar aldrig slut, och många bäckar små blir en stor å. Men se till att du stödjer en organisation med så kallat 90- konto (dvs plusgironumret börjar på 90 ). Då är insamlingen kontrollerad, och du vet att dina pengar når dit de ska. Vad gör dina pensionspengar? Ställ krav på dem som förvaltar dina pengar. På webbplatsen se kan du hitta information om etiska fonder. I dag förvaltas ca 100 miljarder kronor i fonder med en etisk eller miljömässig inriktning (den internationella termen som oftast används är SRI, Socially Responsible Investing). Konsumentverket/(KO) och Fondbolagens Förening har undertecknat en överenskommelse om de krav som skall ställas på de så kallade etiska fonderna. I överenskommelsen sägs att: det anses vara god sed att lämna tydlig information om de hänsyn, grundade på etiska värderingar eller liknande, som fondens placeringsideologi utgår ifrån. Dessutom ska det även anges för konsumenter/placerare hur väl fondens ambitioner har uppfyllts och ifall att de inte gjort det; vilka ingripanden som gjorts för att korrigera detta. Kanske finns det skäl att titta över dina fondplaceringar och flytta pengarna? n Foto: Kjell johansson/scanpix nummer två april 2007 KonsumentMakt 9

10 Bildtext till illustrationen: Den rika 1/5-delen av jordens befolkning konsumerar för fulla muggar! Den rika 1/5-delen av jordens befolkning står för 86% av all privat konsumtion i världen. Den rika 1/5-delen av jordens befolkning äger 87 % av alla bilar. Den rika 1/5-delen av jordens befolkning använder 84% av allt papper. Den rika 1/5-delen av jordens befolkning konsumerar 45% av all fisk och allt kött. Den rika 1/5-delen av jordens befolkning förbrukar 58 % av all energi. (Källa UNDP, United Nations Development Programme, Human Development Report 1998 och 1999) Tipsa oss! Litteratur En schysst bok, om medveten konsumtion och andra handlingar för global rättvisa. Svenska Kyrkans Unga, 2004 The Rough Guide to Ethical Shopping, The issues, the production, the companies, Duncan Clarc, Rough Guides, 2004 The good shopping guide, Your guide to shopping with a clear conscience, Ethical Marketing Group, 2005 Världen i din ficka fattiga sömmerskor och rika företag, Carlström Carina, Federativs förlag, 2002 Sänkt Pris Kort Datum, Agebjörn Anika, Leopard förlag, 2004 Världsmarknad i obalans småbrukare, storföretag och den globala jordbrukshandeln, Rönnbäck, Forum Syd, 2006 Handla - om konsumenternas makt och ansvar, Björk Ingela, Atlas, 2002 Billig mat en dyr affär: Om matmakt och behovet av medvetna konsumenter, Brulin Gunnar, Premiss förlag, 2006 Guide för rättvis handel. LO-TCO Biståndsnämnd, 2004 Gränslösa kläder, Sverker Lindström, Atlas 2004 Hur många svenskar tål världen? Miljöeffekter i Syd av svensk konsumtion, Karin Gregov, Svenska Naturskyddsföreningen förlag, 2000 Länkar (Håll Sverige Rent) 10 KonsumentMakt april 2007 nummer två

11 krav- och rättvisemärkt Konsumentkraftens bromsas Konsumentmakt förknippas gärna med aktiva, engagerade kunder som väljer Krav- och Rättvisemärkt. Men kraften bromsas ofta av att handlarna lyfter fram sånt som de vet går att sälja och det är inte alltid ekovarorna. Om vi konsumenter valde ekomorötterna skulle butikerna fronta dem, så fungerar den kapitalistiska marknaden, säger Carina Holmberg, ekonomie doktor med eget företag i Stockholm. Carina Holmberg efterlyser en bredare diskussion kring den enskilde konsumentens makt att påverka. Risken är stor att många investerar kraft och energi i ett system som inte håller vad det lovar. Vi förväntas agera på så många nya arenor, placera premiepension, välja skola till barnen och byta teleoperatör. Ju fler krav som ställs på oss desto svårare blir det att få vardagen att gå ihop. Hon uppmanar politiker och lagstiftare att se över och ändra på regelverk och annat som bromsar konsumenternas kraft. Små producenter som vill ta sig fram och in i butikerna behöver till exempel hjälp. I dag krävs en oerhörd styrka av dem som vill konkurrera med närproducerat, betonar hon. Politikerna kan se över och ändra på slakteribestämmelser och andra regler som försvårar för nya aktörer som vill in på marknaden. Även ideella organisationer borde få möjlighet att utöva ett större inflytande. Man kan också jobba mer med skolans möjligheter och förutsättningar att ge eleverna de kunskaper de behöver för att kunna välja att vara aktiva konsumenter. Carina Holmbergs doktorsavhandling, Stores and Consumers Two Perspectives on Food Purchasing, visar att många använder butiken som inköpslista och köper de piroger och pizzor som handlaren flaggar för. De vänjer sig vid de enkla lösningar som erbjuds och tycker att de är okej. Det är också ett sätt att använda sin konsumentmakt, understryker hon. De som inte intresserar sig för mat kommer aldrig att kräva mer än så. Var ska man lära sig det om man kommer från ett hem som inte är så roat av matlagning? Fokus har legat på priser och storpack så länge att vi landat i något av ett moment 22 som kan vara svårt att ta sig ur. Att arbeta i butik har dessutom så låg status att många inte förväntar sig att få svar på sina frågor. Matglädje är en fråga om service, men istället är det lite bespisningskänsla över det hela, betonar hon. Skolungdomarna som jobbar extra är glada och snälla, men ofta får man mer hjälp av andra kunder än av dem. Min närmsta butik är så sorglig att jag undviker den. Jag är privilegierad som boende i Stockholm och kan gå till handlare som sätter kunden i centrum. Matvaruhandeln har mycket att lära av IKEA som bygger hela rum för att inspirera eller klädaffärer som hänger ihop olika plagg som passar tillsammans. Handlaren kan till exempel skylta med alla råvaror till en middag, erbjuda kunskap, inspiration och recept, tipsar hon. Handelns främsta uppgift borde vara att förenkla vår vardag genom att tillfredsställa olika behov. Den som inte kan så mycket om mat kanske behöver hjälp med inköpslistor och recept. Medan de kunniga vill ha en annan sorts möte. Hon tror inte på strategin att rösta med fötterna och byta butik för att sätta press på handlaren. Tänk så mycket mental energi vi investerat i att lära oss hitta var mandlarna och hjorthornsaltet står, påpekar hon. Vi har en begränsad kognitiv kapacitet och är programmerade till att hushålla med vår energi. De flesta nöjer sig så länge de får vardagen att gå ihop. Carina Holmberg hoppas att det ska dyka upp nya entreprenörer som går in för att sälja mer kundvänliga lösningar. Om de kan visa att det går att tjäna pengar på det följer matjättarna efter, gissar hon. Etablerade företag har ofta svårt att förändra sig själva, men när det dyker upp nya aktörer brukar de agera snabbt. n Text: Anna-Britta Ståhl, frilansjournalist Carina Holmberg, ekonomie doktor med eget företag i Stockholm. nummer två april 2007 KonsumentMakt 11

12 Vi sex om konsumentmakt Vad betyder konsumentmakt för din organisation och hur arbetar ni för att öka konsumenternas makt? Detta frågade vi företrädare för sex av Sveriges Konsumenters medlemsorganisationer. Bättre kollektivtrafik, högre kvalitet på dataspel och ökad service till synskadade är några av medlemmarnas krav. Martin Bergvall, Good Game Att kunna påverka marknaden utifrån vårt område (dataspel) och se till att producenterna lyssnar på konsumenterna det är konsumentmakt för oss. Vi arbetar för högre kvalité på spel, bättre priser men framför allt bättre syn på mediet man konsumerar. Det gör vi främst genom lobbying mot de parter som behövs, men även via debattartiklar, medier osv. Anita Mickos, Sveriges Pensionärsförbund Våra tre ledord är inflytande, valfrihet och livskvalitet. Av de tre orden är det inflytande och valfrihet som är de mest väsentliga eftersom de ger konsumenterna möjlighet att påverka. Genom att arbeta i Sveriges Konsumenter, aktivt arbeta med t ex livsmedels- och läkemedelsfrågor samt delta i projekt som ligger inom våra områden vill vi öka konsumentmakten. Information om detta sprids ut i våra distrikt. Kurt Hultgren, Resenärsforum Konsumentmakt är att kunna påverka trafikoperatörerna så att tidtabeller, informationssystem och fordon lever upp till de välmotiverade krav som resenärerna ställer. Än så länge har vi inte en maktposition, men vi arbetar på att skaffa oss den. Resenärsforum ser till att medverka på olika sammanträden och konferenser där operatörerna och de politiska beslutsfattarna diskuterar kollektivtrafiken. Eftersom både EU, den svenska regeringen, Banverket, Vägverket, pressen och våra medlemmar på olika sätt markerar att konsumentperspektivet måste framhävas mer än förut, så vore det egendomligt om vi inte skulle kunna driva våra frågor hårt men hellre med kunskapsauktoritet än med makt. Gunnela Ståhle, Djurskyddet Sveriges Konsumentmakt är en möjlighet att förbättra förhållandet för djuren genom att konsumenter kan göra medvetna val med utgångspunkt från sina värderingar. Svenska, men även europeiska, konsumenter bryr sig om hur djuren föds upp och hanteras. Inom ramen för projekt Matvalet verkar vi för att underlätta konsumenternas medvetna val. Djurskyddet Sverige är undertecknare av uppropet: Gör det enklare att välja mat. Vi har också skrivit debattartiklar kring ursprungsmärkning samt driver frågan på EU-nivå genom Eurogroup for Animals Hans Lindholm, TCO En central del av konsumentmakt utgörs av ett förhållande där individen i sin roll som konsument har tillgång till aktivt stöd och egna kunskaper som ger möjlighet till valfrihet, trygghet och en reell påverkan på produkter, produktutbud och marknadens aktörers agerande i väsentliga och avgörande konsumentfrågor. TCO medverkar inom området genom engagemang i Sveriges Konsumenter, nätverk, referensgrupper och som remissinstans i konsumentrelaterade frågor. 12 KonsumentMakt april 2007 nummer två

13 krav- och rättvisemärkt Pengarna stryr fortfarande Resan med krav- och rättvisemärkta varor har bara börjat. Än så länge betraktas de som mervärden, men i morgon är de självklara. Ulrika Norelius, Synskadades Riksförbund Konsumentmakt för oss betyder att man även som synskadad kan få tillgång till det utbud som presenteras i butikerna. Detta är svårt när texten på förpackningen är svårläst, eller om man inte kan läsa den alls. Vi vill också ha möjligheten att veta om vi köper kravmärkta varor eller var varan är tillverkad. Som synskadade är vi ofta beroende av personlig service. Något som inte alla affärer tillhandahåller. SRF driver två krav i olika instanser och på olika sätt. Det första är att få leverantörer att tydligt märka upp sina varor med stor stil och även med punktskrift. Det andra är att det ska vara en självklarhet att synskadade personer ska få hjälp att handla när de kommer in i en affär. Stormarna, regnandet och debatten kring klimatfrågan är för mig konkreta kvitton på att vår livsstil inte är hållbar i längden, säger Cecilia Sahlsten, informatör hos Svensk Handel i Göteborg. Hon ser sig som en del av handelns nya utmaning och efterlyser ett större utbud av schyssta varor. Butikerna har snart inget annat val än att bredda utbudet i hyllorna, understryker hon. Våra värderingar håller på att ändras. Allt fler börjar fundera över hur de lever och konsumerar. Snart blir det som med tvättmedlen. Förr lusläste jag på paketen, i dag förutsätter jag att de är bra för miljön. Hon uppmanar alla som vill öka sin konsumentmakt att prata med sin handlare. Kunderna har alltid rätt i den meningen att butikerna är beroende av att erbjuda det som de efterfrågar. Mycket, men inte allt hänger på konsumenterna. Handlarna kan också vara med och påverka, påpekar hon. Handeln står inför utmaningen att hitta nya sätt att kommunicera med kunderna. Lokala handlare kan till exempel bjuda in till fokusgrupper. Om butiken anpassar sig till kraven så blir kunderna lojala och trogna. En typisk vinna-vinna-situation som dessutom skapar grön business. Hon sneglar på England och Danmark där krav- och rättvisemärkta produkter trängs i butikshyllorna. Att Sverige hamnat på efterkälken kan bero på att marknaden inte varit mogen, gissar hon. Hittills har kunderna valt med plånboken. Men vi är på rätt väg. Varje gång jag väljer en ekovara stärks min känsla av att tillhöra the good guys. Producenterna har också ett ansvar, Cecilia Sahlsten, informatör hos Svensk Handel i Göteborg. men ofta ändrar de sig först när kraven kommer från de breda folklagren. Sockerdebatten är ett exempel, den har banat vägen för en rad nya, mer hälsosamma produkter. Cecilia Sahlsten vill också se fler närproducerade varor i butikerna. Enkla innehållsförteckningar som man kan läsa rakt upp och ner skulle också underlätta hennes val. Ytterst handlar det om ett kunskapsbyggande, menar hon. Det är svårt att säga vem som ska ansvara för det. Skolan kanske kan hjälpa till genom att föra in ämnet mat och hälsa på schemat. Hon hoppas också att e-handeln ska ta fart så att hon kan beställa basvaror via nätet och få dem levererade till dörren. Allt för att kunna koncentrera sig på sånt som är roligt att handla. Då kan matbutikerna inrikta sig mer på färskvaror som man känna och dofta på. Det skulle göra det till en häftig upplevelse att handla mat. n Text: Anna-Britta Ståhl, frilansjournalist nummer två april 2007 KonsumentMakt 13

14 kraft food bild på kaffebönor plus kaffe kopp Tydlighet krävs för Kraft Foods ville miljömärka sitt ekologiska Gevaliakaffe. Det var en följd av konsumenternas makt, Kraft visste att de ville ha kaffe som var tillverkat på ett schysst sätt. Men Krafts marknadsföring om hållbar utveckling utsattes för en annan form av konsumentmakt Svenska Naturskyddsföreningen anmälde den till KO. Nu ska Kraft ändra sig. Vi insåg att vi inte varit tillräckligt tydliga, säger Anders Carne på Kraft Foods. Vi anser att det inte finns någon produkt i dag som är hållbar, säger Eva Eiderström, SNF. Debatten flammade upp under Miljövänliga veckan förra året när Kraft Foods lyfte fram sitt samarbete med Rainforest Alliance, en nordamerikansk organisation som certifierar med en liten groda som symbol. Svenska Naturskyddsföreningen, (SNF), anser att Kraft Foods är förmätet som marknadsför märkningen som att man uppnått hållbar produktion. Vi blev lite ledsna, men sen insåg vi att vi inte varit tillräckligt tydliga, säger Anders Carne, Kraft Fooods informationschef i Sverige och Norden. Naturskyddsföreningen har skjutit in sig på något vi kanske kan bli bättre på. Vi ska trycka nya emballage. Från och med i höst ska det stå verkar för en hållbar produktion på alla paket. Men vi tycker att SNF:s agerande är lite märkligt, formuleringen har inte ifrågasatts i andra länder. Naturskyddsföreningen påpekar även att den lilla grodan plaskar med fötterna i gifter. En feltolkning, menar Anders Carne. Kaffeodlingen är certifierad av Krav, som inte tillåter kemiska bekämpningsmedel. Missuppfattningen kan bero på att Rainforest Alliance säger ja till kemiska medel i vissa fall, påpekar han. De får användas om de biologiska och mekaniska metoderna inte fungerar och under förutsättning att arbetarna skyddas. Det är en yttersta nödlösning för att människorna på platsen ska överleva på sikt. Naturskyddsföreningen fokuserar på ekologi och anser inte att kemiska medel behövs överhuvudtaget. Kraft Foods, som är en av världens största kaffeinköpare, har förbundit sig att öka inköpen från Rainforest Alliancecertifierade gårdar varje år. Målet är att det etiska kaffet ska ta klivet från nischprodukt till att bli ett självklart val för den breda massan. Vi har varit i kaffebranschen i 150 år och eftersom vi vill vara kvar måste vi säkerställa att vi får tillgång till ett kaffe som är tillverkat på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi vet också att konsumenterna vill ha bra produkter som är tillverkade på ett schysst sätt. Vi anser att det inte finns någon produkt i dag som är riktigt hållbar, säger Eva Eiderström, chef 14 KonsumentMakt april 2007 nummer två

15 hållbar märkning för Bra Miljöval på Svenska Naturskyddsföreningen. I sin KO-anmälan hänvisade SNF bland annat till att Konsumentverket och en ISO-standard framhåller att begreppet hållbar är otydligt och därför inte bör användas. Anders Carne betonar att Kraft Foods engagemang bottnar i en ärlig vilja att förbättra villkoren för arbetarna och miljön. När bönderna överlämnar sina gårdar till nästa generation ska de vara i bättre skick än när de själva tog över dem. Men varför valde ni att introducera ännu en märkning? Räcker det inte med de symboler som redan finns? Valet föll på Rainforest Alliance eftersom organisationen satsar allt på att förbättra villkoren för arbetarna och miljön. Att den är så pass okänd beror på att den inte lägger resurser på marknadsföring. Kraft Foods står även bakom 4 C, common code for the coffee community, en global uppförandekod som spänner över hela kaffebranschen. Den ska verka för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar produktion och förädling av råkaffe. Där återstår mycket att göra, men det tar tid. Det vore underbart om man kunde sätta ett slutdatum i den processen. Men vi har precis börjat och än så länge är det som att försöka vända en supertanker. Eva Eiderström på SNF betonar att KO-anmälan gällde Kraft Foods marknadsföring med uttrycket hållbar utveckling på förpackningarna och olika miljöutsagor på hemsidan. Uttrycket gav, tillsammans med KRAV-märket och Rainforest Alliance-märket, intryck av att kaffet var hållbart: Konsumentverket har tidigare starkt avrått från att använda ordet hållbar. Vi började trots detta se en ökande användning av ordet och insåg att det fanns en risk att det urvattnades. Därför ville vi få KO:s bedömning av hur man bör använda begreppet hållbar produktion. Vi ville veta vad som är god marknadsföringssed. KO gick dock inte vidare med anmälan till Marknadsdomstolen, utan nöjde sig med att Kraft Foods ändrade på de kritiserade texterna på hemsidan och på förpackningarna. Vi tycker förstås att det hade varit bra om KO också hade gjort ett uttalande om hur man bör använda begreppet hållbar produktion. Det hade kunnat bli vägledande för andra företag, menar Eva Eiderström Men Kraft Foods kaffe är ju ekologiskt, är inte det bra? Vår KO-anmälan handlade inte om vad de faktiskt gör utan hur de marknadsför detta. Vi tycker att det är bra att Gevalia är ett KRAV-märkt ekologiskt kaffe. Att det också är Rainforest Alliance-märkt tillför inte något som motiverar utsagor om att produkten skulle vara hållbar. Eva Eiderström framhåller att SNF har en annan syn på miljömärkning än vad Kraft Foods har och att kriterierna hos Rainforest Alliance är svaga i jämförelse med Krav och Rättvisemärkt. Rainforest Alliance är en bas för kvalitet, men vi tycker att miljömärkning ska vara något mer än så. Vi skulle helst se att Rainforest Alliance inte jobbade med produktmärkning. Rainforest Alliancekraven är grundkrav som egentligen alla borde nå upp till. Eva Eiderström tycker dessutom att det blir otydligt för konsumenterna med märkning från både Krav och Rainforest Alliance. Kraft Foods marknadsföring av Rainforest Alliance-certifierade produkter blir förvirrande för konsumenterna. Konsumenterna kan blanda samman Krav och ekologiskt med Rainforest Alliance. n Intervjuer: Anders Carne Anna-Britta Ståhl, frilansjournalist Eva Eiderström Emma Johnson, Sveriges Konsumenter nummer två april 2007 KonsumentMakt 15

16 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm debatt Satkärring eller bitsk och modig konsumentreporter? Charlotte Reimerson har alltid väckt starka känslor med sina avslöjanden. Nu har hon nyss fyllt 80 år och är lika kritisk och engagerad som förut. Enskilda konsumenter har inte mycket att säga till om, men en stor organisation kan fokusera på ett problem och driva det, säger hon. Charlotte Reimerson önskar att Sveriges Konsumenter aktivt ska gripa in och stötta sina medlemmar. Det kan betyda krig mot flera marknadskrafter samtidigt, när många konsumenter är drabbade, men det bekräftar bara hur utsatta vi är, menar hon. De enskilda medlemmarna kan liknas vid soldater som behöver en kraftfull ledning för att gemensamt kunna åstadkomma en förändring. Det går att göra väldigt mycket om man går ihop. Konsumenterna har samma makt i dag som de alltid haft och kommer att få. Alla kan säga NEJ! Makten förlorar vi i samma ögonblick som vi säger ja till ett erbjudande, anser hon. Vi kanske blir lurade och inser för sent att vi skulle sagt nej. Det finns alldeles för många som vill dra nytta av att vi inte orkar stå emot. Hon minns när extrapriserna kom från USA på 1960-talet. Allt fler varor försågs med röda lappar och att gå och handla var som att vandra i en lingonskog. Bluff och bedrägeri sattes i system. Extrapriserna har förstört vår känsla för matkvalitet. Och det gör också alla dessa prisundersökningar, som bara bryr sig om var du kan handla billigaste maten, understryker hon. Nu vill vi veta om vi fått sämre mat med dagens lågpriskedjor! Det är dags att Sveriges Konsumenter börjar undersöka kvalitet och pris. Om den billigaste maten är dålig så är den alldeles för dyr i alla fall. Är den bra så är det just den vi helst vill ha. Vi måste få fakta och det kan bara en stor organisation hjälpa oss med. Hon ser ingen skillnad på unga och gamla konsumenters engagemang, det är organisationens plikt att ta till vara det. Inspirationen måste komma uppifrån om konsumenterna ska bli en kraft att räkna med. Och den fruktade motståndare som krävs för att hålla marknaden stången. n Text: Anna-Britta Ståhl, frilansjournalist 16 KonsumentMakt april 2007 nummer två