Budchefen Berth-Inge Ericsson i Varberg ansvarar för 53 distrikt.

Transkript

1 Nr 43 - juni 2006 P E R S O N A L T I D N I N G F Ö R T A B Kortare väntetid hos TAB Kunderna fortsätter att var nöjda med TAB. Det visar svaren från den kundenkät som varje år sänds ut till kunderna tidningsföretagens verkställande direktörer och distributionschefer. Kundindexet totalt blev i år 4,28 på en femgradig skala. Enkäten ger tydliga svar på vad kunderna tycker att TAB är bra på och vad som kan bli bättre. Vi ska bli bättre på att korta våra telefonköer i vår kundtjänst, säger TAB:s marknadschef Hans-Ola Bodin. En gemensam telefonutrustning ska underlätta för kundtjänsterna, som kommer att samverka och därigenom minimera väntetiderna. SIDAN 2 Budchefen Berth-Inge Ericsson i Varberg ansvarar för 53 distrikt. Budcheferna som älskar sitt jobb Man ska veta vad man har i lön, säger Marcel Carlstedt. Marcel förhandlar för buden Marcel Carlstedt är ombudsman för Sveriges tidningsdistributörer. Det är han som sköter alla centrala förhandlingar och avtalsförhandlingar med arbetsgivarna. Han diskuterar gärna nuvarande kollektivavtal, som han tycker används på ett orättvist sätt. Tidningsdistributörerna ska vara anställda efter tidsmått, precis som alla andra. Hel-, halv- eller deltid. Arbetsinnehållet avgör arbetsgivaren. Arbetstakten ska avgöras av LAS, anser han. Det är dags att skrota det nuvarande lönesystemet. SISTA SIDAN De är båda budchefer, Berth-Inge Ericsson i Varberg och Eva Ovesson i Falkenberg. Det var Berth-Inge som värvade Eva till distributionsbranschen. Båda började som tidningsdistributörer och båda hoppar in i sitt gamla jobb när det behövs. Berth-Inge ansvarar för 53 distrikt i Varberg och han känner distributörerna väl. Fastighetsbox certifierad Från och med år 2011 ska samtliga flerbostadshus ha fastighetsboxar vid entrén. Fastighetsägarna ska betala boxarna. Det har post- och telestyrelsen beslutat. Kostnaden blir cirka tusen kronor per lägenhet och flera bostadsorganisationer och organisationen Fastighetsägarna kritiserar nu beslutet, men postoch telestyrelsen står fast vid att det är respektive fastighetsägare som ska betala. Den första fastighetsboxen har nu certifierats. Den är i robust plåt med sluttande tak och godkänt centrallås. Ett tiotal leverantörer förväntas kunna uppfylla certifieringsnormen. SIDAN 4 Jag vet att de gör ett bra jobb, säger han. Eva Ovesson ansvarar också för ett 50-tal distributörer och liksom Berth-Inge gillar hon sitt jobb. Eva Ovesson, Falkenberg Det är lika kul att gå till jobbet varje dag, säger hon. SIDORNA 4 5 Alkotest på Poståkeriet Alkoholtest av chaufförer blir allt vanligare. På Poståkeriet i Uppsala har man en egen unik lösning bestående av en alkoholmätare i ett nyckelskåp. En lösning som är betydligt billigare än att förse varje fordon med alkohollås. I det gemensamma nyckelskåpet finna alla bilnycklar samlade. Chaufförerna får blåsa både före och efter varje körpass. Efter testet som tar cirka 15 sekunder frigörs nyckeln om lampan lyser grönt. Det har fungerat mycket bra sedan starten i december förra året, säger platschefen Jan Olsson. Smidigt och enkelt, tycker chauffören Lennart Andersson. SIDAN 3

2 2 Att le i telefon... Det sägs att det krävs tretton plus för att uppväga ett minus. Vi har väl alla någon gång ringt till ett företag, en myndighet eller en organisation för att klaga, protestera eller framföra synpunkter. Någonting har gjort oss besvikna och nu vill vi söka rättelse, kompensation eller erkännande. Vi sitter där och laddar inför telefonsamtalet, förbereder oss för den oundvikliga konfrontationen. Den motpart som vi skall tala med har ju redan gjort ett fel det som ursprungligen fick oss att reagera och kommer naturligtvis att bortförklara eller förneka våra synpunkter. Kanske kommer det att bli ännu värre, kanske kommer vi att bli anklagade och angripna och riskera försämringar eller trakasserier i framtiden. Framför oss ser vi en oändlig korrespondens, otrevliga kontakter, anklagelser, tvister, stämningar och till sist kanske ett framträdande i något konsumentinriktat tv-program, där vi slutligen får schavottera inför hela svenska folket för att få vår rätt. Anfall är bästa försvar. Adrenalinet rinner till och vi greppar telefonen... Beskrivningen av denna situation är naturligtvis överdriven, men kanske stämmer sinnesstämningen in på en del av de abonnenter som ringer till Tidningstjänst och vill reklamera. Det är i detta läge ibland kallat sanningens ögonblick som man kan se skillnad mellan företag som bara utför ett uppdrag och riktiga serviceföretag. Det är nu som man kan vända kundkontakten till en fördel. Det är nu man skall le i telefon. Jag har i tidigare ledare skrivit om vikten att hålla en hög kvalitet i allt vi gör och hur jag gång efter annan inser vilket fantastiskt jobb som utförs av alla distributörer. Det vore dock orealistiskt att förvänta sig att det aldrig skall gå fel ibland. För det gör det, av olika orsaker. När abonnenten sedan kontaktar oss, kan han eller hon vara riktigt uppretad. Jag vet, för jag får ibland brev eller e-post från abonnenter som vill framföra sitt hjärtas mening. De små notiserna innehåller emellanåt både invektiv och ett språkbruk som ibland får mig att undra vad vi egentligen gjort mot vederbörande. Som jag tidigare skrivit, väljer jag att betrakta dessa känsloutbrott som kvitton på vår verksamhets betydelse. En överslagsberäkning visar att mellan 300 och 400 tidningar reklameras varje dag i de regioner som betjänas av Tidningstjänst (exkl. entreprenörer). Det blir cirka reklamationer per år. Eftersom jag ändå ser och hör ytterst få klagomål, antar jag att de abonnenter som haft synpunkter, fått tillfredsställande bemötande när de kontaktat våra kundtjänster eller annan personal på Tidningstjänst. Det är många minus som förhoppningsvis vänts till plus. En nyligen genomförd undersökning om hur nöjda våra kunder - tidningarna - är, visar liknande resultat. Man är mycket nöjd med vår tillgänglighet, vårt bemötande och vårt sätt att hantera klagomål och synpunkter. Uppenbarligen klarar vi även av dessa kontakter på ett professionellt och trevligt sätt. Tidningstjänst kommer under det närmaste året att uppgradera sin telefonteknik, för att möjliggöra för våra kontor att styra trafik och samverka t ex under lågtrafikperioder eller vid störningar i distributionen. Vi väljer att göra detta, då det är uttryckliga önskemål från våra kunder att förbättra tillgängligheten och utöka öppettiderna. På detta sätt kan vi öka vår service utan att behöva genomföra en fysisk centralisering av kundtjänsterna, vilket flera andra distributionsbolag gjort. Det är viktigt att kundtjänsterna, så långt det går, är väl insatta i lokala förhållanden och förstår abonnenternas synpunkter. Detta kan lätt gå förlorat om kundtjänster flyttas geografiskt. Oavsett hur teknik och rutiner fungerar ligger nyckeln till framgång ändå hos de människor som svarar i andra änden. En professionell och serviceinriktad attityd, kombinerat med ett äkta engagemang, kommer alltid att fungera, när det handlar om människor. Det vet alla Ni som har daglig telefonkontakt i Tidningstjänst. Det har Ni bevisat. Mats Berlin Verkställande direktör Tidningstjänst AB Fortsatt nöjda kunder Kunderna fortsätter att vara mycket nöjda med TAB. Det visar svaren från den kundenkät som varje år sänds ut till våra kunders VD-ar och distributionschefer. I år hamnade TAB:s totala kundindex på höga 4,28 på en femgradig skala, vilket ligger ligger i nivå med 2005 års notering på 4,29. Båda betygen ska klassas som mycket väl godkänt. Enkäten ger tydliga signaler på vad som TAB är bra på och vad som kan bli bättre. Det kunderna uppskattar mest hos TAB är att vi ställer upp och försöker lösa tidningarnas distribution och att vi gör det på ett korrekt och trevlig sätt. Vidare upplever kunderna vår utdelningskvalité som mycket hög, säger TAB:s marknadschef Hans-Ola Bodin. Promille , ,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Bra start på 2006 Enligt TU:s nyckeltalsredovisning har TAB-regionerna, för de första fyra månaderna 2006, branschens bästa utdelningskvalité! Under perioden nådde TAB på vardagar fina 0,77 promille, vilket ligger helt i nivå med reklamationsmålet på 0,78 promille. Så här ser utfallet: TAB-regionerna: 0,77 promille TAB:s entreprenörer: 1,25 promille. Svensk Morgontidningsdistribution: 0,88 promille. Premo: 0,98 promille. Väst- Enligt Tidningsstatistiks upplageredovisning för 2005 minskade upplagorna för 17 av landets 25 största dagstidningar. Tidningsexperterna Karl-Erik Gustafsson, Lennart Weibull och Stefan Melesko är rörande överens om orsaken till upplageminskningarna: Den mest påtaliga sak som vi enligt enkäten ska förbättra är att korta våra telefonköer i kundtjänst. Det är även något som vi sedan en tid har som högsta prioritet. Nu gäller det att sjösätta det vi planerar. Vi arbetar för fullt med att skaffa en gemensam telefoniutrustning för våra kundtjänster. När den utrustningen finns på plats, troligen under senare delen av 2006, kommer vi successivt att låta våra kundtjänster samverka och därigenom hoppas vi att våra väntetider i kundtjänsten sänks till ett minimum. Enligt planeringen kommer samtliga kundtjänster under 2007 att vara integrerade med varandra, vilket i sig medför att kundtjänsterna vid till exempel ett tryckerihaveri skall kunna gå in och hjälpa varandra. Samtidigt finns planer på markant Reklamationer i branschen månadsvis = TAB:s reklamationsmål, ej sommar 2006 svensk Tidningsdistribution: 2,20 promille. Tidningsbärarna: 2,36 promille. Genomsnittet för branschen var de första fyra månaderna 1,46 promille. TU:s nyckeltalsredovisning har pågått sedan januari månad Av totalt 16 avverkade månader har TAB-regionerna haft bäst reklamationsnivå i branschen under 11 månader. TAB:s marknadschef, Hans- Ola Bodin: Det är mycket glädjande att vi månad efter månad kan ligga Tidningarna är för dyra. Det enda sättet att råda bot på den negativa upplageutvecklingen är enligt eniga experter att sänka abonnemangspriserna. De senaste 25 åren har dagstidningarnas abonnemangspriser ökat mer än konsumentprisindex. Samtidigt har det dykt upp en rad andra nyhetsmedier, till exempel gratistidningar och förbättrade öppettider i kundtjänsterna. Den kundtjänstlösning som vi nu håller på att bygga upp kommer att vara unik i vår bransch. Vi behåller den lokala och regionala närheten, samtidigt som vi vid behov och vid lågtrafik samverkar på ett nationellt plan. Det kommer att ge våra kunders abonnenter kortare väntetid i telefon, samtidigt som vårt generösa öppethållande gör att abonnenterna på eftermiddagar får prata med en människa i stället, som idag, i bästa fall få information från en telefonsvarare. Lägger vi sedan till att vi nu har en ny modern hemsida på plats och att abonnenter där enkelt kan komma i kontakt med oss för att göra reklamationer m m, tycker jag att vi tagit ett stort steg i vår utveckling på kundtjänstsidan. TAB:s regioner TAB:s entreprenörer Tidningsbärarna Västsvensk Tidningsdistribution januari februari mars april så bra till. Det tyder på ett långsiktigt kvalitetsarbete, där alla inblandade ständigt försöker sätta kvalitén i högsätet. Ett stort tack till alla medarbetare! Nu är sommaren här med allt vad det nu kan innebär med risker för kvalitetsbrister. Vi har ju då en stor mängd sommarvikarier, vilket av naturliga skäl sätter sina spår i reklamationsnivåerna. TAB-regionernas reklamationsmål för sommaren 2006 (juni augusti) är 1,15 promille. Sjunkande upplagor och höjda abonnemangspriser Premo Svensk Morgondistribution Samtliga områden nyheter via internet. TAB:s tidningsvolymer, inklusive entreprenörsområden, minskade mellan 2004 och 2005 med 0,2 procent på vardagar, samtidigt som upplagan på söndagar ökade med över 21 procent! Den stora ökningen på söndagar beror på att Upsala Nya Tidning startat söndagsutgivning.

3 Digital tidning testas i Holland Dagstidningen De Tijd i Antwerpen, Belgien, testar nu som första tidning att distribuera sina nyheter på digitalt papper. Under tre månader kommer några hundra läsare att på prov få sin tidning presenterad på en tunn plastskärm. Plastskärmen uppdateras varje dag via Internet. Efter försöket kommer universitetet i Antwerpen att utvärdera testen. Plastskärmen, vilken är i ungefär samma storlek som en tabloidtidning, består av ett böjligt lätt plastark. Varje morgon får tidningsabonnenten ansluta sin skärm till sin dator för att via Internet datera upp skärmen med de senaste nyheterna. Därefter kopplar man loss skärmen från datorn och kan läsa tidningen var som helst. Skärmen drar marginellt med ström. Batteriet i skärmen räcker för en hel veckas läsning! Varje plastskärm kostar knappt kronor, Vid en massproduktion av skärmar kommer kostnadsbilden per styck att bli avsevärt lägre. (Källa: Computer Sweden) PTS utreder avstickare Regeringen har givit Post- och Telestyrelsen, PTS, i uppdrag att se över hur långt boende på landsbygden ska behöva ha till sin postlåda. Utredningen ska behandla frågan om vad som är rimligt avstånd med tanke på service och kostnader. Ulrika Messing, infrastrukturminister, uppger till Sveriges Radio: Jag tycker att det finns många skäl till att sätta ner foten och verkligen bestämma oss för vad som är ett rimligt avstånd till postlådan och hur mycket vi är beredda att betala för att hålla ihop vårt land geografiskt. I dag lutar sig PTS mot en lagstiftning och tolkning som är sedan 60-talet och det är klart att det har hänt mycket i Sverige sedan dess. Det gäller inte minst när vi tittar på var vi bor i dag. Ulrika Messing förutsätter att det kommer att finnas ett antal svenskar som kommer att få närmare till sin postlåda när nytt regelverk börjar gälla. Det regelverk som f n tillämpas bygger på en lagstiftning från 60-talet. Den norm som gäller kan sammanfattas i två punkter: 1. Den som bor mindre än 200 meter in på en sidoväg skall få hämta sin post vid en lådsamling placerad vid huvudvägen. 2. Finns det minst två fasta bostäder och/eller företag per kilometer på en sidoväg ska Posten åka in på vägen och dela ut försändelser. Idiotsäker nykterhetskoll på Poståkeriet i Uppsala Ett nyckelskåp med inbyggd alkomätare används sedan i december i fjol av Poståkeriet i Uppsala. Chafförerna får blåsa både före och efter varje körpass för att garantera sin absoluta nykterhet. Ett enkelt sätt utan något som helst krångel, säger Jan Olsson, platschef i Uppsala. Alkoholtest av förare blir allt vanligare inom åkeribranchen, men innebär normalt en dyr investering. I Uppsala har man kommit på en egen unik lösning. I stället för att installera alkohollås i varje enskilt fordon finns alla bilnycklar samlade i ett gemensamt nyckelskåp. För att hämta ut sin nyckel måste varje chaufför göra en utandningstest genom att blåsa i ett personligt plaströr. Testet tar mellan sekunder, och när lampan lyser grön kan nyckeln lösgöras. Allt har funkat klockrent ända från starten den 22 december, såväl chaufförerna som facket tycker att det här är kanonbra, berättar Jan Olsson. Enligt honom handlar det om att Poståkeriet har ett ansvar att inte släppa ut olämpliga förare i trafiken. Det är stora värden på spel i fråga om både gods, fordon och medtrafikanter. Sats- Upplagekrig i Jämtland I TAB:s region i Jämtland finns två starka dagstidningar, Östersunds-Posten och Länstidningen. Konkurrensen mellan tidningarna har alltid varit stark och har nu under den senaste tiden trappats upp mellan de båda tidningarna. Det hela inleddes med att Länstidningen valde att varje fredag distribuera sin tidning som gruppreklam till samtliga hushåll i Jämtland. Gruppreklamutdelningen ombesörjdes av Posten. Den ökade upplagan för Länstidningen gav i sin tur annonsförsäljningen på tidningen en skjuts framåt. Något som Östersunds-Posten inte stillasittande kunde acceptera. Östersunds-Posten valde därför att börja distribuera sin tidning gratis på torsdagar till en stor mängd hushåll i Jämtland. Smidigt och enkelt, tycker chauffören Lennart Andersson om det nya alkoskåpet. ningen i Uppsala ligger lite före sin tid. En arbetsgrupp inom Vägverket föreslår i ett lagförslag att samtliga åkerier ska ha system för nykterhetskontroll infört senast årsskiftet Uppsalas system har också mött stort medialt intresse. Radio, ett antal TV-kanaler och branschtidningar har redan uppmärksammat platskontorets satsning. Flera av Poståkeriets övriga platskontor står redan i kö för att införa motsvarande nyckelskåp, bland andra Segeltorp och Solna. En stor fördel med nyckelskåpet, eller alkoskåpet, är Hushåll som normalt inte läser Östersunds-Posten. Utdelningen har i detta fall skett dels genom ökad tidningsmängd hos tidningsdistributörerna, dels genom ökad postutdelning, samt genom tidningsutdelare från bemanningsföretag. Stefan Åström, TAB:s regionchef i Jämtland sammanfattar: Den utökade distributionen har varit en lärorik övning, jag tror både för oss och övriga inblandade parter. Det var en hel del inkörningsproblem, men ju varmare vi och tidningarna blev i kläderna ju enklare har det blivit. Som kuriosa kan nämnas att bemanningsföretaget Manpower tilldelades en intern utmärkelse för sin utdelning. Motiveringen för utmärkelsen var att man anställt tidningsutdelare från många olika länder och för att man kunnat visa att utdelarna, utan kunskap i svenska, kunnat göra ett bra den låga kostnaden. Att utrusta varje bil i Uppsala med ett alkolås (cirka 50 fordon) skulle gå loss på cirka 2.5 miljoner kronor. Nuvarande nyckelskåp kostar bara kronor och driftskostnaden ligger på cirka kronor per år. Vad händer då om en förare skulle blåsa rött och inte få ut sin nyckel? Då ska den föraren få stöd och erbjudas hjälp att komma ur sitt missbruk. Vår drog- och alkoholpolicy går ut på att hjälpa människor och inte stjälpa, säger Jan Olsson. Men finns det inte en risk att jobb. De tidningsutdelare som Manpower anlitat är studenter på Mittuniversitetet och de kommer från 16 olika länder runt om i världen. Nyligen offentliggjordes att Östersunds-Postens ägare MittMedia köpt Länstidningen. Det gör troligen att upplagekriget upphör. Köpet är en fortsättning på centertidningsaffären hösten I köpet ingår även endagarsdagstidningen Härjedalen. MittMedia:s koncernchef, Jan Cahling, uppger till Östersunds-Posten att man kommer att behålla de olika tidningarnas identiteter. En dag innan ÖP:s köp av LT blev offentligt blev det klart att MittMedia köper ÖP:s tryckeri av VTAB. Som en följd av detta kommer ÖP:s tryckeri att överta tryckningen av Länstidningen. I samband med flyttningen kommer tidningen att övergå till tabloidformat. Enligt LT:s styrelseordföran- Starka konkurrenter. 3 en kollega hämtar ut en nyckel åt en förare som druckit lite för mycket kvällen innan? Den risken ser jag som närmast obefintlig. Vilken förare vill ta på sig det ansvaret att skicka ut en trafikfarlig kollega med alla risker det kan innebära, säger Jan Olsson. Tidigare kontrollerades nykterheten enbart genom stickprovskontroller. I dag testas förarna två gånger varje arbetsdag. Vi ensamma i landet att även testa förarna efter ett körpass, säger Jan Olsson. Det aktuella nyckelskåpet, som tagits fram i samarbete med leverantören BRA Maskiner, har plats för 80 nycklar och är beläget mitt emot trafikledningen. Tidigare gick förarna till trafikledningen för att hämta ut sina körorder och bilnycklar. Alkolås i TAB-bilar TAB:s personalchef Göran Persson säger: TAB har fattat beslut om att nyinköpta distributionsbilar skall vara försedda med alkolås, i de fall alkolås finns som standardtillbehör till bilen. Tydligt exempel på det är våra nyinköpta VW Caddy. Där finns alkolås monterade. När Postens nyckelskåp med alkolås finns att köpa på den öppna marknaden kommer vi troligen att på orter med många egna bilar övergå till skåplösningen. de var en försäljning av LT nödvändig. Man ansåg att en nödvändig investering i ett eget nytt tryckeri skulle ha varit för kostsamt. LT har under en längre period haft en skral ekonomi och en vikande upplaga. I februari 2006 blev det klart att LT erhåller drygt 15 Mkr i presstöd, något som enligt Jan Cahling möjliggjorde tidningsaffären. Jan Cahling menar att utan presstöd skulle det inte långsiktigt kunna finnas två stora dagstidningar i Östersundsområdet.

4 4 Budchef i Varberg Jag känner buden och vet att de gör ett bra jobb 1994 började Berth-Inge Ericsson extraknäcka som tidningsdistributör. I dag är han Tidningstjänsts budchef i Varberg. Jag tycker om mitt jobb och rycker själv in som distributör ibland, berättar han. Berth-Inge, som sällan kallas annat än Bertan, bor i Tvååker drygt en mil söder om Varberg. I början av 90-talet byggde han hus och behövde dryga ut kassan. Jag jobbade på en betongfirma på dagarna och körde ut tidningar på nätterna. Det var tufft men det fick gå. Trots dubbeljobbet var Bertan ett pålitligt kort som tidningsdistributör erbjöds han fast anställning på dåvarande PS-distribution som fordonsansvarig. Han tackade ja och sade samtidigt upp sig från betongfirman. När PS-distribution några år senare tvingades lämna scenen tog Tidningstjänst över distributionen i Varberg. Bertan följde med och utsågs strax före jul i fjol till budchef. Vi delar ut två ton Hallands Nyheter varje natt, säger Berth-Inge Ericsson. Vi har 53 distrikt i Varberg och svarar för distributionen även i södra delarna av Kungsbacka kommun och en liten del av Marks kommun. Varje distrikt har sitt huvudbud men jag har även två jourbud som jag kan kalla in om någon blir sjuk eller får förhinder. Skulle det knipa rycker jag själv in, säger den 42-årige fyrabarnspappan. Tidningstjänst ansvarar i Varbergsområdet för distributionen av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Borås Tidning, Norra Halland, Kungsbacka Tidning, Hemmets Veckotidning, Travronden, Dagens Industri, Computer Sweden, Dagens Samhälle, Kyrkans Tidning, Ny Teknik, Land, ATL, Svensk Golf och Läkartidningen. Den dominerande tidningen på orten är Hallands Nyheter. Tillsammans väger alla Hallands Nyheter som vi distribuerar varje natt två ton, berättar Bertan. Att vara distributör ger god motion men kan vara påfrestande för axlar, knän, armbågar och rygg. Bertan tror sig dock veta att man i Varberg klarat sig hyggligt. Jag har i alla fall inte fått några oroväckande rapporter om arbetsskador. Men det gäller naturligtvis för alla att vara observanta på eventuella förslitningar. Tidningstjänst ställer upp med cyklar och väskor och har dessutom möjlighet att låna bilar av Posten för distributionen på landsbygden. Många av de drygt 50 distributörerna i Varberg har tidningsutbärandet som ett extraknäck. Jag känner dem väl och vet att de gör ett bra jobb, säger Bertan som på dagarna får hjälp med administrationen av kontoristen Nellie Pettersson. Den första tidningen som anländer till Tidningstjänsts central på industriområdet i Varberg är Dagens Nyheter som brukar komma redan före midnatt. Därefter kommer de övriga tidningarna i en jämn ström. Vissa nätter är Bertan själv på plats men normalt är det nattförmannen Thomas Harrison som ser till att allt fungerar. Fastighetsboxar möter motstånd och cerfifieras Post- och telestyrelsen har beslutat att samtliga flerbostadshus, fr o m år 2011, skall ha fastighetsboxar vid entrén. Undantag kommer att göras för äldre och funktionshindrade. Enligt direktivet skall respektive fastighetsägare bekosta fastighetsboxarna. Organisationen Fastighetsägarna motsätter sig nu, tillsammans med fem stora bostadsorganisationer, att det är fastighetsägarna som skall bekosta boxarna. Investeringskostnaden för fastighetsboxarna uppgår till cirka kronor per lägenhet. Chefen för postavdelningen på post- och telestyrelsen, Sten Selander, försvarar i tidningen Vår Bostad beslutet om att låta fastighetsägarna bekosta fastighetsboxarna. Hans argument är att villaägarna bekostar sina postlådor och samma bör gälla för de som bor i flerbostadshus. Den första fastighetsboxen Den första Posten-certifierade fastighetsboxen. Den betyder enormet mycket för att få bättre fart på installationsprocessen, säger Lennart Lindberg, projektledare för Forum för Fastighetsboxar. har nu blivit certifierad hos Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Certifieringen bygger på den norm som Forum för fastighetsboxar tagit fram. Forum för fastighetsboxar är ett samarbete mellan Posten, City- Mail, Fria Postoperatörers Förbund, SEKO, box- och låstillverkare, samt fastighetsägare. Den certifierade fastighetsboxen är i robust plåt. Den har sluttande tak och godkänt centrallås. Det sneda taket är till för att inget skall kunna läggas på taket och för att snö och vatten ska kunna rinna av i de fall boxen monteras utomhus. I boxens nederkant finns en utdragbar bänkskiva som man enbart kommer åt om man låst upp skåpet med centralnyckeln. Totalt förväntas ett 10-tal leverantörer kunna uppfylla certifieringsnormen. I Sverige finns redan över fastighetsboxar. Dessa boxar kommer, enligt Postens bedömning, inte att behöva bytas ut. Däremot kan det bli fråga om låsbyte. Hälften av samtliga hushåll i Sverige, 2,3 miljoner hushåll, bor i lägenhet. Noteras bör att det enbart är två länder i Europa som använder brevinkast i lägenhetsdörrar, Sverige och Finland. Delar av tidningsbranschen har tagit ett principbeslut att man även fortsättningsvis kommer att leverera dagstidningen till respektive lägenhets brevinkast. Saknas brevinkast kan det bli fråga om klämma/tidningsbygel eller att man lägger tidningen utanför lägenhetsdörren. Läs mer om fastighetsboxar på Lådsamlingar får kritik Över hela landet flyttar nu Posten, primärt av arbetsmiljöskäl, samman postlådor i villaområden till lådsamlingar, vilket upprör många privatpersoner. Inom de flesta områden har även tidningsutdelningen flyttat med till de nya lådsamlingarna. Tidningsbudens fackliga representant i Dalarna Mauritz Nuotio säger till Södra Dalarnas Tidningar att tidningsdistributörernas arbetsmiljö förbättrats efter det att postlådorna har flyttats till gemensamma lådsamlingar i Hedemora. Antalet halkolyckor har minskat märkbart. Vidare finns miljövinster genom lägre drivmedelsförbrukning. Flytten till lådsamlingar har mött skarp kritik från bland annat pensionärsorganisationer och andra intresseföreningar. Längst har man gått i Gällivare där kommunen förbjudit Posten att ställa brevlådesamlingar på kommunens mark, Motivet är att lådsamlingarna försvårar framkomligheten för rörelsehindrade personer. Där tvingas nu Posten återgå till det gamla systemet med postlådor vid respektive tomtgräns.

5 Budchefen Eva Ovesson hoppar in som bud då och då. Visste du att procent av Sveriges hushåll har satt upp Nej tack till reklam vid sin postlåda/brevinkast?...sveriges tidningsdistributörer varje vardagsnatt kör en sammanlagd sträcka med bil motsvarande knappt 6 varv runt jorden?...77 procent av de svenska ungdomarna (15 24 år) läser dagstidning en vanlig dag?...tab:s marknadsandel är cirka 45 procent? svenska dagstidningar publicerar nyheter även på Internet? Under våren redovisade Presskommittén 2004 sitt betänkande. Betänkandet behandlar bland annat distributionsstödet. Distributionsstödet nuvarande utformning innebär att exemplaravgiften för samtliga dagstidningar som finns med i samdistributionen inte får variera mer än 10 procent mellan olika tidningstitlar, s k likapris. I betänkandet föreslås att likapriset i fortsättningen även skall omfatta avräkning/packning, samt regionala transporter. Betänkandet har sänds ut Budchef i Falkenberg Kul att gå till jobbet Eva Ovesson, Tidningstjänsts budchef i Falkenberg, har flera likheter med Berth-Inge Ericsson som är budchef i grannstaden Varberg. Båda började som tidningsdistributörer, båda bor i Tvååker, båda är födda 1964 och båda har fyra barn och två hundar. Bertan och jag bor till och med grannar, berättar Eva. Det var Bertan som lurade in Eva i distributionsbranschen övertalade han Eva att överta hans distrikt i Tvååker. Därefter fick jag en egen runda och sedan dess har det rullat på, säger Eva. För drygt ett år sedan utsågs Eva Ovesson till budchef i Falkenberg. Hon har ansvar för nästan 50 distributörer och har tillgång till ett jourbud. Precis som Bertan rycker hon själv in och bär ut tidningar när det kniper. Inte sällan är det på de mest krävande distrikten som hjälpen behövs. som remiss till bl a utbärningsbolagen. TAB har naturligtvis valt att svara på remissen. Innebörden i vårt remissvar är att vi avstyrker att likapriset skall breddas till att omfatta fler delar av distributionsflödet. Våra argument är: 1. Avräkning/packning av lokala/regionala tidningar sker direkt i stacker direkt vid tryckeriet. I den mån inte övriga tidningar gör färdigställda buntar direkt till tidningsdistributören får distributionsföretaget manuellt avräkna/packa tidningarna. Kostnaden för manuell hantering överstiger vida Natten före Valborgsmässohelgen var lite extra kämpig. Hallands Nyheter hade totalutdelning och jag sprang upp och ner i 51 trappuppgångar utan hiss. Jag hade träningsvärk i flera dagar efteråt, säger hon med ett skratt. Eva inledde sitt yrkesliv med att arbeta på Björkängs Motell som ligger inte långt från Tvååker. Därefter hade hon blomsteraffär i Varberg under en följd av år. Om sitt nuvarande jobb som budchef säger hon: Hundar och katter Jag trivs väldigt bra med det. Det är faktiskt lika kul varje dag att gå till jobbet. Precis som sin kollega i Varberg arbetar Eva huvudsakligen dagtid. På fritiden får hon tid över till familjen och till sina djur. Förutom de båda hundarna samsas också flera katter i villan i Tvååker. Dessutom har vi en häst och en ponny. Fast numera är det mest yngsta dottern, som är 12 år, som rider och än så länge håller hon sig till ponnyn. Bevisat: TAB är prispressaren! Som underlag till Pressstödskommitténs slutbetänkande analyserade Håkan Westergren, tidigare anställd på Pressstödsnämnden, distributionsstödet. Distributionsstödet ges till samtliga dagstidningar som deltar i samdistributionen. Beloppet varierar f n mellan 5,16 och 10,3 öre per exemplar. Ju större samdistribuerad upplaga tidningen har desto lägre blir stödet per exemplar. Som krav för att distributionsstöd skall delas ut gäller att samtliga dagstidningar har samma distributionskostnad per exemplar (10 procent avvikelse tillåts), s k lika-pris. Håkans analys visar bl a: Distributionsstödet inrättades 1967 och började gälla uppgick stödet till 74,9 Mk, fördelat på cirka 900 miljoner tidningsexemplar. Syftet med att stödet inrättades var att neutralisera distributionen som konkurrensmedel och att rationalisera och effektivisera distributionen av budutdelade dagstidningar. Fem distributionsbolag har f n rätt att förmedla distributionsstödet: TAB, Premo, Västsvensk Tidningsdistribution, Tidningsbärarna, samt Svensk Morgondistribution. I de områden där TAB ansvarat för distributionen är prisnivån lägre än i övriga områden, samtidigt som TAB prisutveckling har varit lägre än i övriga områden. Håkan Westergrens slutsats är att det är viktigt att distributionsstödet bibehålls. Om det nuvarande kravet på lika-pris upphör tror Håkan Westergren att många tidningar kommer att buddistribueras enbart inom det egna naturliga spridningsområdet. Hela utredningen finner du som bilaga 8 på web-adressen /wwwroot/publikationer/utredni ngar%20mm/psn/presskommitt én%202006/bilagor.pdf TAB har lämnat remissyttrande maskinell buntning, vilket gör att likapriser ej bör tillämpas. 2. Den regionala transportkostnaden (transport från områdets knytpunkt till annan ort inom området) är direkt beroende av transportens storlek, med andra ord såväl tidningens volym som tidningens vikt. Vi anser därför att likapriser inte är ett lämpligt debiteringssätt. Större hänsyn måste tas till tidningarnas volymer och vikter. Under hösten 2006 förväntas Riksdagen ta ett beslut i frågan. Ev förändringar av distributionsstödet kommer troligen att börja gälla fr o m år Norrköpings Tidningar väljer TAB:s system Norrköpings Tidningar har kommit överens med TAB om att använda TAB:s distributionssystem i Norrköping och på Gotland. Hans-Ola Bodin, marknadschef på TAB säger: Vi är mycket glada över att man valt vårt distributionssystem. Jag vill passa på att tacka alla TAB-are som varit inblandade i de systemdemonstrationer vi gjort för kunden. Hans-Ola fortsätter: Nu går vi in i nästa fas, där vi tillsammans med kunden ska ladda distributionssystemet och föra över information från tidningarnas nuvarande distributionssystem. Vi räknar med att ha allt på plats i början av Därefter kan vi tillsammans med kunden gå vidare och titta på våra tilläggsfunktioner, till exempel GIS-optimering och elektroniska budböcker i handdator (PDA med/utan GPS). Norrköpings Tidningar är den andra entreprenören som valt att använda TAB:s distributionssystem. Sedan 2005 använder Östgöta Correspondentens distributionsbolag, Corren Distribution, TAB:s distributionssystem. Förlängt avtal med Prolog Prolog KB har tecknat ett nytt entreprenörsavtal med TAB. Avtalet sträcker sig t o m utgången av Prologs distributionsområden omfattar f n områdena Västerås, Eskilstuna och Södertälje. Tryckeriutredning i norr Sedan länge har diskussion förts om ett gemensamt tryckeri i övre Norrland. Tankarna på ett stortryckeri har nu blivit mer handfasta genom att man låter Bengt Arvidsson, tidigare tryckerichef inom Centertidningar, genomföra en utredning. Bengt Arvidssons uppdrag innebär att han skall utreda möjligheterna att trycka Norra Västerbotten, Norrbottens-Kuriren, Piteå-Tidningen och Norrländska Socialdemokraten på Tryck i Norrbotten i Luleå. Tryck i Norrbotten är ett dotterbolag till Norrländska Socialdemokraten och Piteå-Tidningen. För att samtliga fyra tidningar skall kunna tryckas i Luleå krävs att det nuvarande tryckeriet kompletteras med ny tryckpress och packsalsutrustning.

6 6 Entreprenörer på TAB-besök TAB har ett 10-tal entreprenörer som köper administrativa tjänster såsom fakturering, lönesystem m m. Regelbundet träffas entreprenörerna och TAB för att diskutera branschfrågor, inköp, gemensamma utvecklingsprojekt m m. Det senaste mötet gick av stapeln i Stockholm i slutet av april månad. På bilden syns, från vänster, Lars Brodén (Norrköpings Tidningar), Johan Lundin (Prolog), Sven-Erik Carlsson (Södermanlands Nyheter), Karl- Birger Österberg (Herenco), Magnus Johansson (TAB Hk), samt Mats Berlin (TAB Hk). Fyll i de tomma rutorna så att alla siffror mellan 1 9 finns med i varje lodrät och vågrät rad. Siffran får bara förekomma en gång i varje rad och en gång i varje liten region, de nio små rutorna i samma färg. Copyright Bulls Vänd på tidningen så får du den rätta lösningen Minnesgåvor i Gävle I samband med SMD:s övertagande av Gävle-regionen delades minnesgåvor till de som varit anställda år. På bilden till höger uppvaktas Hans-Erik Björkman av regionchefen Jan Persson. På långbordsbilden är det, på vänster sida av bordet, budchef Urban Larsson, Hans Erik Björkman, budchef Örjan Nordström, Kristina Larsson, Rolf Landgren, Rolf Lövgren, Tommy Åström och på höger sida av bordet budchef Anders Lundsten, Bernt Larsson, Ragnar Hagström, Siv Sjölin, Ingegerd Johansson. Christina Palm skulle även hon varit med, men kunde inte närvara. KRYSSET Vinn en bok! Varsågoda, ett nytt TAB-kryss att koppla av med. Vi lottar ut tre bokpriser till de tre först öppnade rätta lösningarna. Förra numrets priser gick till: Lars Gustavsson, Fagersanna, Jessica Lundberg, Karlstad och Rolf Löfstrand, Västerås. Grattis! Skicka in din lösning före den 1 juli till Tidningstjänst AB, Box 1121, Stockholm. Märk kuvertet TAB-kryss. Namn Adress Postadress......

7 Klart med lägenhetsnummer Riksdagen har beslutat att bostadslägenheter ska läggas in i ett centralt register. Det gör det möjligt att identifiera varje lägenhet. Med hjälp av lägenhetsregistret kommer det bl a att bli möjligt att få fram statistik för samhällsplanering och forskning utan att behöva göra folk- och bostadsräkningar med blanketter. Det gör det både enklare och billigare för staten. Samtidigt slipper vi medborgare fylla i blanketterna. Beslutet innebär att alla bostadslägenheter ska ha en entré med en så kallad belägenhetsadress, samt att varje lägenhet i ett flerbostadshus ska få ett lägenhetsnummer. Numret registreras i lägenhetsregistret. Registreringen gör att staten kommer att kunna folkbokföra personer på lägenhetsnivå. Något som hittills inte varit möjligt. På sikt förs även lägenhetsnumren in i folkbokföringen. De nya reglerna börjar gälla redan den 1 juli. För TAB:s del innebär beslutet att vi, med hjälp av Posten, kommer att komplettera vår adressdatabas med lägenhetsnummer. TAB:s utvecklingschef Gunnar Eriksson säger: När sådana här förändringar sker är det skönt att kunna samverka med Posten. Vi slipper därigenom en enorm massa manuell registrering. Gunnar fortsätter: För våra tidningsdistributörer innebär förändringen att det på sikt kommer att finnas lägenhetsnummer angivna i budböckerna. Något som säkert kommer att förbättra vår utdelningskvalité. Vett och rätt i trafiken Obevakat övergångsställe Övergångsstället är markerat med vägmarkering och/eller vägmärke. Vid obevakade övergångsställen har bilförare väjningsplikt mot gående. Gående får inte gå ut på övergångsstället utan att ta hänsyn till fordon som närmar sig. Som gående räknas även de som åker rullskidor, rullskridskor eller spark Ny modernare tab.se TAB har moderniserat sin hemsida, Den nya teknikplattformen bygger på senaste teknik och gör att hemsidan blir mer lättnavigerad, samtidigt som det blir enklare att genomföra ändringar på sidorna. TAB:s utvecklingschef, Gunnar Eriksson, säger: Den nya hemsidan är det första steget av totalt tre. Nästa steg blir att modernisera vårt intranet, d v s de sidor som enbart kan ses av TAB:s tjänstemän. Slutligen kommer vi även att presentera ett extranet. Extranetet kommer att vara öppet enbart för våra huvudkunder, entreprenörer och rikstidningarna. På extranetet kommer vi att kunna presentera nyheter, produktionsplaner, utbildningsaktiviteter m m. För den som vill surfa runt i tidningsdistributionsbranschen presenteras här en del användbara länkar: Premos hemsida. Premo ansvarar för morgontidningsdistributionen i Stor-Stockholm. Tidningsbärarnas hemsida. TB ansvarar för distributionen i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Västsvensk Tidningsdistributions hemsida. VTD:s tidningsdistribution omfattar västkusten mellan Halmstad och Bohuslän (med undantag för TAB-regionen i Falkenberg/Varberg). leder cykel, moped eller motorcykel skjuter barnvagn eller rullstol själv kör eller åker rullstol Tänk på att bilförare inte har någon väjningsplikt mot den som cyklar på ett övergångsställe. Man ska leda cykeln för att räknas som gående, vilket i sin tur innebär att bilförare har väjningsplikt. Väjningsplikten innebär att bilföraren, i god tid, ska sänka hastigheten eller stanna. Föraren får endast köra vidare om det kan ske utan fara. Kör aldrig om strax före eller på ett obevakat övergångsställe. Parkera eller stanna inte på ett övergångsställe eller närmare än tio meter före ett övergångsställe. Detta gäller både bevakade och obevakade övergångsställe. Vid ett bevakat övergångsställe regleras trafiken av ljussignaler eller av polis. Följ trafiksignaler eller polisens tecken! Vid samtidig trafiksignal och tecken från polis gäller polistecken. Tänk på att vid sväng i korsning har fordon väjningsplikt mot gående som på rätt sätt gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället. Cykelöverfart Cykelöverfarter ska användas av cyklister eller förare av moped klass II (konstruerad för att köras i högst 25 km/tim) för att korsa en väg eller en cykelbana. Det finns både bevakade och obevakade cykelöverfarter. Vid bevakade cykelöverfarter regleras trafiken med trafikljus eller av polis. Cyklister och förare av moped klass II som kommer från en cykelbana har 7 väjningsplikt när de korsar en väg även om det finns en obevakad cykelöverfart. Att cyklister har väjningsplikt när de kommer in på en väg från en obevakad cykelöverfart samtidigt som bilföraren har skyldigheter mot cyklisten kan verka motsägelsefullt. Tanken är att både bilföraren och cyklisten skall tvingas till att ta hänsyn till varandra. Då ökar trafiksäkerheten. Kör aldrig om strax före eller på en obevakad cykelöverfart! Du får inte stanna eller parkera på en cykelöverfart eller närmare än 10 meter före en cykelöverfart. Detta gäller både obevakade och bevakade cykelöverfarter. Hemsida för UNT Distribution AB, TAB:s entreprenör i Uppsala-området Hemsida för Prolog KB som ansvarar för tidningsdistributionen i Västerås-, Eskilstuna- och Södertäljeområdet. Tidningsutgivarnas hemsida. Här finns bland annat förteckning över samtliga dagstidningar i Sverige. Nyheter från hela dagstidningsbranschen. Pressens Tidning ges ut av Tidningsutgivarna, TU. Svenska Transportarbetareförbundets hemsida. Alltid aktuella sidor sammanställda av tidningsdistributören Lena. Lena är f n tjänstledig från sitt arbete på VTD, för att studera till journalist. Nyhetsartiklar, samt länkar till olika tidningsdistributörers dagböcker. Diskussionsforum för distributörer. Även arbetsgivare och fackliga representanter dyker upp och diskuterar olika ämnen. MTD ägs av utbärningsbolagen och TU. Presstödsnämnden administrerar presstödet, som är uppdelat i driftstöd och distributionsstöd. Index.aspx Tidningsstatistik. 5 svarar Vill du har fler MTD-titlar? Nej, jag tycker det är för många titlar att hålla reda på. Det är svårt att packa på ett bra sätt i väskorna. Anna Hådell, Borlänge Ja, om det tryggar jobbat, ger mer arbetstid och därmed högre inkomst, men helst inte fler titlar på onsdagar och fredagar. Sture Fredlund, Skövde Nej, det är redan nu för många. Jag tycker det är sämre med en titel som har få exemplar. Det bästa är tabloidformat och vanligt tidningspapper. Gert Strömberg, Borlänge Nej, men gärna bättre betalt för dessa titlar. Jag tycker att alla tidningar bör ha samma format. Vi har tillräckligt med titlar nu, minst 24 titlar totalt. Anette Alvarsson, Arvika Ja, bara den inte inträffar en fredag. Vissa dagar finns marginal och då gynnar det mig och Tidningstjänst om vi kan ta med fler tidningar på turen. Göran Granlund, Lövånger Vad har du för åsikt i frågan? Gör din röst hörd! Lämna dina synpunkter i ett brev till Insändare, TAB, Box 1121, STOCKHOLM eller med mail till insandare@tab.se. Du får vara anonym, men vår redaktion måste få veta ditt för- och efternamn, samt adress.

8 POSTTIDNING Utges av Tidningstjänst AB. Adress Box 1121, Stockholm, tel Ansvarig utgivare: Mats Berlin. Tryckning: Dalarnas Tidningar AB, Marcel Carlstedt, ombudsman för Sveriges tidningsdistributörer Dags att skrota lönesystemet Mer jobb för samma lön. Det blev effekten för tidningsdistribuörerna när satellitmätning började tillämpas för att mäta och planera distrikten Dags att skrota nuvarande lönesystem och se till att distributörerna blir anställda enligt samma villkor som alla andra i samhället, säger Marcel Carlstedt, ombudsman för landets tidningsdistributörer. Från att ha varit en icke prioriterad facklig fråga i många år har tidningsbudsavtalet blivit högaktuellt. GPS-satellitnavigering har ställt begreppen på ända eftersom den gör det möjligt för tidningsutgivarna att planera utdelningsdistrikten på ett sätt som inte ens var påtänkt när nuvarande lönesystem infördes för trettio år sedan. Resultatet är ökad effektivitet och bättre utnyttjande av tidningsdistributörerna som får arbeta mer för samma lön. Avtalet är inte konstruerat för den effektivitet som finns i den nya tekniken. Därför bör avtalet skrivas om till ett rent timlöneavtal, säger Marcel Carlstedt. Som ombudsman är det han och ingen annan som tolkar kollektivavtalet för alla distributörer i Sverige. Det är han som sköter alla centrala förhandlingar och avtalsförhandlingar med arbetsgivarna. Marcel Carlstedt är den enda som förutom ordföranden som har rätt att tolka kollektivavtalet i frågor som är oklara och där det inte går att läsa sig till svaren. Nu är han upprörd, eftersom han ser orättvisan i hur avtalet kommit att användas. Ett avtal är enkelt. Det står för två parters vilja. Då bör bägge parter slåss för det man kommit överens om. Men FAKTA Namn: Marcel Carlstedt Ålder: 40 år Familj: Fru och två barn; en sjuårig pojke och en fyramånaders flicka. Bor: Villa i Katrineholm Karriär: Maskinmekanikerutbildning, jobbat på slakteri och på järnverk(halmstad Stål). Läste in grundskolan på Komvux samt teknisk och naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Jur kand vid Lunds Universitet Till Transportarbetareförbundet 1998 som utredare, därefter som förbundsjurist med ansvar för försäkringsfrågor ombudsman med ansvar för stuveriavtalet i svenska hamnar ombudsman för tidningsbudsavtalet Aktuell: Tolkar kollektivavtalet för alla tidningsdistributörer i hela Sverige och sköter alla centrala förhandlingar och avtalsförhandlingar med arbetsgivarna. Dold talang: Är duktig på att meka med bilar och motorcyklar. Ägde i sin ungdom två Ford Mustanger, en vit -65:a och en röd -66:a. Den senare med vässad V8-motor på 4,7 liter och ca 300 hästar. ibland är det en part som får slåss och den andra som kan utnyttja avtalet. Parterna har haft återkommande diskussioner och det finns samsyn om hur verkligheten ser ut. Däremot inte hur en lösning kan te sig. Det vi ser är klassisk klasskamp. Distributionsbolagen är pressade från två håll. Tidningsutgivarna har pressen på sig att tidningarna ska vara utdelade före klockan sex samtidigt som de i det längsta vill undvika inte att höja priset på tidningarna. Det går ut över tidningsdistributörerna, som får sitta emellan och jobba mer för mindre pengar. Marcel Carlstedt växte upp i Halmstad och föredrog att göra annat än att gå i skolan. Han hade egentligen lätt för sig och när studiemotivationen väl infann sig tänkte han bli civilingenjör. Ända tills hans samhällskun- Som anställda ska man veta vad har man i månadslön. Med dagens avtal är det nästan omöjligt, säger ombudsmannen Marcel Carlstedt. skapslärare på Komvux tyckte det var synd eftersom han skulle passa mycket bättre som jurist. Han blev jurist och under studietiden i Lund såg han för första gången på allvar klassklyftorna och orättvisorna i samhället. Orättvisor berör mig mycket. Oftast kommer den som är orättvis undan med sin orättvisa, vilket gör mig ännu mer upprörd. Det får gärna vara hårda tag En ödesfråga för distributörerna Tidningsbudsavtalet har historiskt sett varit ganska gynnsamt för arbetstagarna. Nuvarande avtalskonstruktion härstammar från mitten av 70-talet och när den skrevs mättes och klockades distrikten manuellt. Distributörerna avlönas per kilometer enligt en viss tabell, eller efter tid, beroende på distriktets karaktär. Transportarbetareförbundet har ett treårigt avtal med option att säga upp avtalet sista juni i år och sluta gälla sista september. Vi har ett stort tryck utifrån att säga upp avtalet, säger Marcel Carlstedt. En postlåda till nytta och nöje En gammal cykel kanske inte längre kan fylla sin funktion som fortskaffningsmedel. Men tillsammans med den gamla mjölkkrukan är den både till nytta och nöje. För tidningsdistributören är den ett trevligt avbrott bland alla och hårda ord i förhandlingar, bara det sker på ett ärligt sätt. Grundinställningen ska alltid vara att hitta lösningar. Konfrontation för sakens skull är av ondo, tycker Marcel Carlstedt. Hur skulle han vilja att ett nytt avtal ser ut? Distributörerna ska vara anställda efter tidsmått, precis som alla andra. Hel-, halv- eller deltid. Arbetsinnehållet avgör arbetsgivaren. Arbetstakten ska avgöras av lagen om anställningsskydd, LAS. Ett anständighetskrav är att man som anställd ska kunna veta vad man har i månadslön. Med dagens avtal är det nästan omöjligt, det är så många parametrar som styr dagens system, att ett lönebesked ryms på tre papper. Det borde också ligga i arbetsgivarnas intresse att få ett lättadministrerat lönesystem. mer traditionella postlådor och den är till nytta varje dag när tidningen kommer till Ingemar Johansson i Ryssatorp utanför Mariestad. Mjölkbordet var förr i tiden en viktig samlingspunkt för utbyte av både lokala nyheter från granngårdarna men också lite skvaller från stan när mjölkbilen kom. Idag är tidningen nyhetsspridaren och vi hoppas att cykeln och mjölkkrukan får tjänstgöra många år framöver. En fiberkabel rymmer visserligen mycket men inte sprider den samma glädje utmed vägen som denna gamla cykel och kruka. Foto: Håkan Einarsson