vitbok.se - mångkulturellt FACIT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vitbok.se - mångkulturellt FACIT"

Transkript

1 vitbok.se - mångkulturellt FACIT

2 Innehåll Förord Inledning Kapitel 1: Massinvandring a) Jämförelser och karaktär b) Måluppfyllelse c) Barn som ankare Kapitel 2: Avsvenskning a) Behövs svenskar? b) Demografi c) Svensk kultur d) Svenska områden f) Nya svenksar g) Sämre gränskontroll Kapitel 3: Diskriminering a) Hetslagstiftning b) Diskrimineringslagar c) Ny diskriminering d) DO Kapitel 4: Orättvisor a) Arbetsliv b) Boende c) Skola d) Äldreomsorg e) Bidrag och ÄFS f) Bidragsfusk g) Dubbla måttstockar Kapitel 5: Lägre kvalitet a) Vård b) Skola c) Forskning d) Arbetsliv i övrigt e) Kulturinflytande Kapitel 6: Islamisering a) Islam och mångkultur b) Islam och demokrati c) Heder och våld d) Politik och makt f) Islam och slavhandel g) DO som spjutspets Kapitel 7: Avdemokratisering a) Demokrati b) Vägen utför c) Politisk korrekthet d) Statskampanjer e) Kriminalisera och jaga f) Kluvet samhälle g) Självstyre Kapitel 8: Fysisk otrygghet a) Våldsbrottslighet b) Invandrarandel c) Svenskfientlighet d) Udda brott Kapitel 9: Kostnader a) Sifferberäkningar b) Arbetsdeltagande c) Bidragsdeltagande d) Brottsdeltagande e) Migrationsverket f) Språk g) Mångfald h) Kampanjandet i) Bränder k) Trafik l) Vård och omsorg m) Boende n) Skola, mm Kapitel 10: Historisk återblick a) Invandring förr b) Reglerad invandring c) Omsvängning till mångkultur d) Jämlikhet och valfrihet e) FN, rättigheter och juridik f) Folkuppfostran g) Generositet h) Regeringen Bildt-Westerberg i) Mediakampanjer k) Diskrimineringar

3 l) Amnestier och barn m) EU n) Migrationsdomstolar Kapitel 11: Motståndet a) Sjöbo b) Partier c) Opinionsbildare Kapitel 12: Maktens metoder a) Yttrandefrihet b) Förhindra medborgare att nå ut c) Skrämma medborgare till tystnad d) Skandalisera, så att ingen lyssnar e) Två exempel f) Frontfigurer g) Lag och rätt Kapitel 13: Förljugenhet a) Statistik som ljuger b) Hängivna experter c) Media som mörkar d) Propaganda som smyger e) Alibidebatter och toppstyrning f) Antintellektualism och hyckleri g) Verklighetflykt Kapitel 14: Argument a) Svenskar? b) Skuld c) Demokrati mm d) Tillmälen e) Desinformation f) Grodkok g) Milgrameffekten Kapitel 15: Vilka bär ansvar? a) Politiker (m) b) Politiker (s) c) Politiker (fp) d) Politiker (mp) e) Småpartierna f) Intresseorganisationer g) Godhetsorganisationer h) Journalister, allmänt i) TV och radio j) TT och dagstidningar k) Övriga media l) Kolumnister m) Kyrkofolk n) Kulturfolk o) Vårdfolk p) Fackfolk q) Byråkrater och tjänstemän r) Forskare och experter s) Yrkesdebattörer t) Militanter och profitörer u) Invandrare v) Svenskarna x) Giganterna Kapitel 16: Andra västländer a) Allmänt b) Finland c) Norge d) Danmark e) Island f) Tyskland g) Nederländerna h) Belgien i) Storbritannien k) Frankrike l) Schweiz m) Österrike n) Kanada o) USA p) Australien r) Övriga länder av intresse s) Jämförelser t) EU och Medelhavet Kapitel 17: Varför? a) Aktörer b) Intressen c) Med facit i hand Slutord

4 Kapitel 18: Perspektiv framåt a) Vart är vi på väg? b) Vad bör göras? c) SD i riksdagen d) Murar kan falla! faktarutor tidslinjer forskningsfrågor personförteckning litteraturförteckning EFTERSKRIFT

5 Sverige är vårt, det är sex och en kvarts miljoner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det år oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss. Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk. Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här. Vad Sverige idag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihetens grund. Villhelm Moberg, i Svensk strävan, den som inte vill slåss för sitt eget land får slutligen dö för ett annat land... Sven Delblanc, i I draksåddens tid Mångkultur är en term som vi här använder endast därför att den är så vedertagen. Sverige har dock haft olika kulturer innan någon omfattande invandring förekom, t ex olika maträtter, olika musiksmak och olika sätt att klä sig. Detta utgör inget problem. Egentligen vore det riktigare att tala om ett mångetniskt samhälle. Ett sådant samhälle rymmer olika etniska grupper, där många individer har olika hemländer, språk, religioner, moraliska värderingar och utseenden. I ett mångetniskt samhälle är lojaliteterna inom respektive grupp ofta starkare än lojaliteten med samhället som helhet. Detta utgör ett problem. Förord Förräderi är ett starkt ord, men vad kan bättre beskriva den samhällsupplösning som åstadkommits i Sverige sedan 1980-talet, genom framförallt massinvandringen och det mångkulturella projektet? Under hela sin historia som nation har Sverige hållt sig med ett militärt försvar, för att om nödvändigt med våld värna sin suveränitet, sitt demokratiska statsskick och sina medborgares trygghet. Miljarder och åter miljarder har genom åren satsats på detta. Nu har gränserna öppnats för en storskalig invasion, utan att ett skott har avlossats för att avvärja detta. Tvärtom - landets egna makthavare inom politik och myndigheter, massmedia och stora organisationer, medverkar aktivt till det som sker! Stig Wennerström förorsakade Sverige stor skada genom sitt spioneri. Stig Bergling skadade vårt försvar än mer. Jämfört med den skada som tillskyndarna av det mångkulturella projektet åsamkat vårt svenska samhälle framstår dock både Wennerströms och Berglings brott som bagatellartade! VITBOK.SE - mångkulturellt facit syftar till att så långt möjligt beskriva och dokumentera detta händelseförlopp. Kanske något pretentiöst kallar vi den vitbok. Möjligheterna är ju begränsade, inte minst genom massmedias mörkande och svenska myndigheters hemlighållande av många faktauppgifter. Det ligger i saken natur, när vi nu ger ut ytterligare en bok i ämnet, att den ska tillföra något utöver vad hittills utgivna böcker redan gjort. Boken vill förmedla en bild av Sveriges väg från folkhem till ett s.k. mångkulturellt samhälle och vilka som i sammanhanget bär ett särskilt tungt ansvar. Vitboken tillägnas Sven-Olle Olsson - en svensk som tidigt sade ifrån mot galenskaperna. Vår motsvarighet till Enoch Powell i England. Vitboken tillägnas även Weine Berg och Eva Bergqvist, som lämnat oss alldeles för tidigt. Weine underhöll fram till sin bortgång hösten 2009 bloggen Rakryggad, ett namn som väl motsvarade hans gärning. Eva gav ut tidskriften Fri Information om Invandringen. Vad Blågula frågor skrev om Eva Bergqvist 2003 kan gälla för alla tre, liksom för Åke Wedin, Karl Johan Lidefeldt och många fler som inte längre finns hos oss: Eva Bergqvist hade s.a.s. både hjärta och hjärna i sitt politiska arbete. Hennes gärning som invandringskritiker bars fram av dels ett rättvisepatos, dels en reaktion på hyckleri och antiintellektualism......den bästa hyllningen till Eva Bergqvist blir att vi alla försöker verka i hennes anda. Dvs arbeta för ett samhälle mer präglat av demokrati och förnuft, ansvarstagande och trygghet. 3

6 Beslutet att Sverige skall bli mångetniskt är i realiteten ett beslut under extrem osäkerhet och dessutom oåterkalleligt. Att hals över huvud kasta sig in i ett sådant samhälle och på kort tid otalt omstöpa sitt land är som att köpa en lott för hela familjeförmögenheten. Det är en omdömeslöshet av monumentala proportioner. Jan Elfverson, i Politikens haveri Inledning Sverige var kring 1960-talet ett modelland i världen. Vi var ett föredöme beträffande både trygghet och välfärd, fred och demokrati. Ett folkhem, med små klasskillnader och hög materiell standard. Vårt väl fungerande samhälle, med både hög sysselsättningsnivå och utbyggda bidragssystem, har tveklöst varit en viktig orsak till att så många utlänningar - från sämre fungerande samhällen - valt att invandra till Sverige. Ofta har asylsökande i sina mediaframträdanden särskilt uttryckt förväntningar om för dem positiva besked med hänvisning till att Sverige har ett så högt anseende som demokrati. Ur Per Albin Hanssons folkhemstal i riksdagen 1928: Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ena ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade. Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande: medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få beta bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de anställda beredas andel även i den ekonomiska förvaltningen, demokratin genomföras även socialt och ekonomiskt. En fråga som härvid kan förtjäna att ställas blir dock: hur kom det sig att vi i Sverige fick fram ett sådant välfärdssamhälle? Grundläggande faktorer var: naturtillgångar som jordbruksmark och skog, malmer och vattenkraft. svenska uppfinningar och på dessa baserade industrier. en oavbruten fredsperiod och efterfrågan på svenska. produkter efter fred på arbetsmarknaden, med få avbrott för strejker. Med det senare sammanhänger en annan viktig faktor: attityder och kvalitéer hos människorna i landet: Sverige hade ett homogent folk - etniskt, språkligt, religiöst och kulturellt. Svenskarna genomsyrades av en hög arbetsmoral och goda yrkesprestationer. Made in Sweden stod för kvalitet. Hederlighet och ärlighet har varit ett nationaldrag, vilket gjort att brottsligheten varit låg. Massor av svenskar har gått till sina arbeten varje dag och samvetsgrant utfört sina uppgifter: - utan att behöva manas till detta i massiva propagandakampanjer, som i kommuniststaterna. - utan att ha kniven på strupen genom hot om avsked och materiell nöd, som i råa kapitaliststater. Sverige var en gyllene medelväg, som fungerade. Bakom detta låg något som få vid den tiden ens tänkte på, eftersom det föreföll så självklart. Det fanns en stark sammanhållning och inbördes solidaritet, genom en gemensam identitet. Vi svenskar kände en stolthet över vårt samhälle och vi hade tillsammans ett projekt: folkhemmet. Detta projekt har några decennier senare plötsligt ersatts av ett helt annat projekt: det mångkulturella samhället. Utan att svenska folket tillfrågats om saken. Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden. statsminister Tage Erlander,

7 Kapitel 1: MASSINVANDRING Vi svenskar kan inte hävda en exklusiv rätt till ett så relativt glesbefolkat land. Christer Hallerby, statssekreterare till Friggebo, 1994 Avsnitt: a) Jämförelser och karaktär b) Måluppfyllelse c) Barn som ankare Rätten till nytt land, ny jord, ny mark, har - enligt en evig naturlag - den som erövrat det, och det egna landets gränser inte räcker till för att föda det växande befolkningsöverskottet. Och det att vi har barn, som vill leva, rättfärdigar våra anspråk på de nya rikena. Adolf Hitler Global solidaritet med en tyngdpunkt på förebyggande insatser för att undanröja och lindra orsaker till flykt och migration måste prägla det internationella samfundets verksamhet vad gäller utvecklingssamarbete, internationell handel etc. De flyktingpolitiska åtgärderna är emellertid mer inriktade på att reagera på flyktingströmmar och omfattande befolkningsomflyttningar än på att förebygga dem. SOU 1995:75 Världens befolkning ökar med nära 100 miljoner varje år. Cirka 95% av denna befolkningsökning sker i u-länderna. Afrika har således gått om Europa och har snart en 1 miljard invånare. 7

8 1 a) Jämförelser och karaktär Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: Sverige är på väg att bli ett mångkulturellt samhälle och det ska man i Sverige vara väldigt glad för. justitieminister Laila Freivalds, 1995 att invandringen till Sverige har ökat väsentligt över tid - dagens invandring kan inte jämföras med den som förekommit tidigare i historien att en omfattande arbetskraftsinvandring på 50- och 60-talen avlöstes av en asylinvandring som började på 80-talet att det nu rör sig främst om anhöriginvandring och invandring genom missbruk av asylinstitutionen - inte om vare sig arbetskraft eller flyktingar att de flesta nu är muslimer och kommer från länder i Asien och Afrika Sverige har vid en europeisk jämförelse ett bra system för mottagande av asylsökande. Fri rättshjälp, garanterat husrum, kläder, mat, sysselsättning, akut sjukvård, rådgivning och skolgång för barnen. Ur I Sveriges väntrum att invandringen till Sverige är väsentligt mer omfattande än den till jämförbara länder Sverige har alltid haft invandring! 1. Jämförelser i tiden Så lyder ett budskap från de politiskt korrekta. Detta är både sant och osant: På medeltiden var en stor andel av handelsmännen i Stockholm tyskar. Under talet bosatte sig många holländare i Göteborg. Sedan kom vallonerna, som hjälpte fram svensk järnframställning....det fullkomligt idiotiska i att ge permanenta uppehållstillstånd och - i princip - livslång försörjning åt människor som vägrar uppge rätta identitet och som varken har asyl- eller skyddsskäl och kanske är terrorister eller kriminella. Merit Wager Det var dock fråga om invandring av begränsat antal personer, och det handlade om människor som försörjde sig själva. De gav viktiga bidrag till den svenska ekonomin. Under den närmaste efterkrigstiden blev det först fråga om flyktingströmmar från våra grannländer, därefter en ganska omfattande arbetskraftsinvandring - främst från Finland och Jugoslavien. Efter att möjligheterna till arbetskraftsinvandring minskat tillkom i stället asylinvandring. Denna tog fart under 1980-talet och utgjordes i allt högre grad av utlänningar från avlägsna länder och främmande kulturer. I kölvattnet på asylinvandringen följde snart en tredje typ av invandring: anhöriginvandring. Det handlar då om anhöriga eller bara påstått anhöriga. Denna är nu den mest omfattande kategorin. Hur man än jämför är den nu pågående invandringen omfattande: den är väsentligt större än tidigare i Sveriges historia den är större än i andra, jämförbara, länder den är framförallt varit större än vad vårt land klarar av. Alla är ju överens om att integrationen har misslyckats. Invandringen till Sverige har under det senaste halvseklet varit så omfattande att den hunnit få påtagliga demografiska effekter. Det blir därför ingen överdrift att här tala om en massinvandring. 8

9 2. Den årliga invandringen Innan vi går vidare, låt oss dröja vid begreppen flykting och migrant : En flykting flyr undan förföljelse, för att rädda sitt liv. Han/hon kan kanske inte påverka tidpunkten för sin avresa, ej heller fritt välja destination. Tanken är att få en tillfällig fristad, för att återvända hem när detta blivit möjligt. En migrant kan planlägga sin resa, välja tidpunkt och destinationsland. Han/hon flyttar för att bo permanent i det nya landet. Det handlar om att söka ett bättre liv. Antalet beviljade permanenta uppehållstillstånd i Sverige - PUT - har ökat stadigt sedan början av 1980-talet. Migrationsverkets statistik visar på c:a PUT i mitten av 1980-talet och en topp år 1994 med i samband med krigen i det forna Jugoslavien. Därefter föll siffrorna tillbaka, men de senaste åren var man åter uppe rekordsiffror. Under såväl år 2006, 2007 som 2008 låg antalet PUT på, År 2009 ökade det till Därtill kommer en arbetskraftsinvandring på tillfälliga uppehållstillstånd. Den siffran ökade från år 2008 till år De flesta som sökt asyl i Sverige har i slutänden fått PUT. Ur boken I Sveriges väntrum av Lasse Granestrand 2007: Om man räknar alla som sökt asyl i Sverige åren och sätter dem i relation till hur många som fått uppehållstillstånd efter prövning i sista instans så hamnar Sverige på den uppseendeväckande höga siffran 57 procent. 3. Olika slags invandring Den som fått PUT i Sverige efter att ha sökt asyl har inte nödvändigtvis fått asyl. De flesta asylsökande som fått stanna har fått göra det på andra grunder än skyddsbehov. De röda tårtbitarna i diagrammen t.v. representerar dem som fick asyl enligt Genèvekonventionen - ca 10%. De blå fälten representerar dem som tillerkändes andra skyddsbehov. De flesta har fått stanna på s.k. humanitära grunder, skäl som uppstått efter ankomsten till Sverige. Utöver dem som själva rest till Sverige och sökt asyl har Sverige varje år tagit emot ett antal s.k. kvotflyktingar. Under hela perioden uppgick antalet kvotuttagna till nära , av totalt flyktinginvandrade (där begreppet innefattar dem med humanitära skäl ). Kvotflyktingar tas ut av svenska myndigheter, från flyktingläger på olika håll i världen. Under perioden var antalet kvotuttagna flyktingar till Sverige , medan de enskilt inresta uppgick till Under perioden var motsvarande siffror och Som andel av flyktinginvandringen utgjorde de enskilt inresta under den första perioden 29%, för att sedan öka till 82%. Det har också visat sig att kvotuttagna kan generera en omfattande anhöriginvandring. Ur boken Det finns gränser av Wiwi Samuelsson: Den invandring av assyrier/syrianer som 1967 hade inletts med en blygsam kvotöverföring av 205 personer från Libanon hade följts, utan att myndigheterna först insåg det, av en spontaninvandring av asylsökande släktingar och vänner och familjeanknytningar till de ursprungliga kvotflyktingarna. En allt större andel av den totala invandringen till Sverige utgörs av anhöriginvandring. Nu utgör dessa fler än de asylinvandrade. Antalet anhöriginvandrade var år 2008 uppe i över år En annan kategori som ökat kraftigt är de gäststuderande. År 1990 var antalet 1.100, år 2009 hade antalet ökat till Av dessa kom mer än från andra världsdelar. 9

10 4. Invandring varifrån En allt större andel av invandringen har varit utomeuropeisk. Under år 2008 beviljades personer från övriga Europa PUT antingen som asylinvandrade, anhöriga eller gäststuderande. Motsvarande siffra för personer från andra världsdelar var dvs mer än fem gånger så många. Diagrammet t.h. avser flykting- och anhöriginvandring. Beträffande återvandring fungerade det som det var tänkt att göra beträffande flyktingar från Uruguay och i viss mån Chile. Efter att demokratin återinfördes i landet och skyddsbehov inte längre förelåg flyttade dessa politiska flyktingar tillbaka till sitt hemland. Kontrasten blir slående, när man jämför med afrikaner. Där är återvandringen obetydlig. Diagram ur boken Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. Ur SNS-boken Migrationsexplosionen, Jervas m.fl, från 1995: Under senare år har fattiga länder faktiskt satsat stora pengar på att skapa en välutbildad grupp av människor som skulle kunna gå i spetsen för det egna landets utveckling. Problemet är dock att dessa personer ofta söker sig till rikare länder för att där snabbare kunna öka sin välfärd, personliga säkerhet osv. För vissa länder och världsdelar har denna process antagit en snarast skrämmande omfattning. Således skall Afrika ha förlorat omkring en tredjedel av sina akademiker genom utvandring. Cirka 60 procent av Ghanas läkare beräknas ha utvandrat. Samtidigt har kontinenten invaderats av omkring västerländska biståndsarbetare. 5. Invandringen år 2009 Av beviljade PUT år 2009 gick till anhöriga, enligt EES-avtalet, till skyddsbehövande och till gäststuderande. Här ingår inte beviljade TUT - tillfälliga uppehållstillstånd. De anhöriginvandrade kom till nästan hälften från Asien(1): Från Afrika(2) kom och från Europa (3) kom För dem som fått PUT efter att ha sökt asyl kom nästan alla från Afrika (1) eller Asien. Av de gäststuderande kom 70% från Asien (1). 6. Jämför övriga Norden Sverige har tagit emot väsentligt fler asylsökande och beviljat väsentligt fler uppehållstillstånd än något av våra grannländer. Kontrasten blir särskilt skarp i förhållande till Finland och Island. Sverige är också generösare i ett annat avseende. Till skillnad från övriga länder som endast utfärdar tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) erhåller utlänningar i Sverige omedelbart permanent uppehållstillstånd (PUT). 10

11 Den förda flyktingpolitiken är o- solidarisk - osolidarisk mot utsatta grupper av svenskar, mot fattiga människor i u-länderna och mot kommande generationer. Den är också odemokratisk, då den inte respekterar folkviljan. Den utgör ett hot mot vårt välfärdssamhälle. Ur Lagom är bäst! 1 b) Måluppfyllelse Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att asylprocessen i Sverige är ineffektiv och måluppfyllelsen låg att vad som torpederar är id-lösheten och möjligheterna att bara dröja sig kvar efter avslag att det finns en utbredd slapphet och nyckfullhet att de flesta asylsökande som slutligen får PUT saknar skyddsbehov enligt Genevekonventionen Asylsökande i Sverige har... under senare år till mycket ringa del utgjorts av skyddsbehövande som skulle ha kunnat komma ifråga för uttagning på flyktingkvoten. SOU 1991:1...skillnaden ökar mellan de resurser som används för att hjälpa den relativt sett lilla andel flyktingar som kommit till industriländerna och de resurser som genom multilaterala och bilaterala kanaler används för merparten av världens flyktingar och flyktförebyggande insatser. SOU 1995:75 1. Generositet Starka drivkrafter att välja just Sverige kommer av dels goda möjligheter att få stanna, dels generöst tilltagna sociala förmåner. Rättigheter eller förmåner beviljas även den som inte har uppehållstillstånd. På samma sätt som ett svenskt PUT ger i stort sett samma rättigheter som ett svenskt medborgarskap - gränsen suddas alltmer ut mellan dem som saknar PUT och dem som har det. Även personer som befinner sig illegalt i Sverige kan i stor utsträckning få: svenska bidrag arbete svensk sjukvård skolgång Migrationsverkets webbsida: Asylsökande har rätt till akut sjuk- och tandvård. Asylsökandes barn har samma rätt till kostnadsfri sjuk- och tandvård som de barn som är bosatta i Sverige. Ett decenniums måluppfyllelse så urusel att den skulle ha blivit en skandal i långt mindre kostnadskrävande verksamheter, leder i tabusektorn inte till någon debatt alls, än mindre till åtgärder. Ur Exit - folkhemssverige 2. Låg måluppfyllelse Hur förklara den skarpa kontrasten mellan Sverige och Finland, som ju båda är bundna av samma internationella konventioner? Under 1992 ansökte personer om uppehållstillstånd i Sverige, i Finland var siffran Tanken med FN:s flyktingkonvention var att erbjuda en tillfällig fristad undan förföljelse och asylansökan skulle lämnas in i det första konventionsland som vederbörande lyckats ta sig till. Inte att ge välfärd åt utlänningar som söker ett materiellt bättre liv. Asylinstitutionen missbrukas nu i stor omfattning, Sverige. Bedrägerier har blivit mer regel än undantag. Detta har resulterat i en överbelastning, som givit en låg måluppfyllelse: de allra flesta som fått stanna efter asylansökan har inte haft skyddsbehov, de har inte varit flyktingar verkliga flyktingar riskerar att komma på undantag. 11

12 Det faktum att asylsökande inte haft några verkliga skyddsbehov illustreras av att så många snart kan resa hem till sitt hemland på semester efter att de fått sitt svenska PUT. Det går nu ett antal reguljära flyglinjer från Sverige till Irak och Iran, vilket betyder att där finns ett passagerarunderlag. Uppträdandet i Sverige rimmar ibland dåligt med vad man kan förvänta sig av en flykting. En händelse i Koppom i Värmland, 1992, gällde några kosovoalbaner. De var missnöjda med sin logi och vandaliserade därför den herrgård som tjänstgjort som flyktingförläggning. Ur Aftonbladet, den 23/9-92: Två nätter i rad har några av de asylsökande gått bärsärkagång på flyktingförläggningen i Koppom och förstört värden för hundratusentals kronor. Missbruket av asylinstitutionen kan generera ökad arbetsbelastning och längre väntetider, köer och strängare bedömningar, som går ut över verkligt skyddsbehövande. Ur boken Invandringen till Sverige : Sverige är mycket restriktivt när det gäller asylsökandes skyddsbehov. FN:s tortyrkommitté har prickat Sverige vid nio tillfällen för att asylsökande sänts tillbaka till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Svenska Amnesty konstaterar att Sverige därmed intar den föga hedervärda förstaplatsen bland de stater som fällts för brott mot tortyrkonventionen. a) Välståndssökare Flyktingar? Mönstret av asylsökande från Chile kan också illustrera hur det fungerar. En första våg kom direkt efter militärkuppen 1973, av personer som varit politiskt aktiva och riskerade att dödas. Sedan följder två nya vågor, av chilenare som hört om situationen i Sverige och sökte ett bättre liv. En topp nåddes just när Chile börjat återgå till demokrati. Grävande journalisters tidskrift Scoop, nr 3/91, rapporterade om avslöjanden i den chilenska tidningen Apsis : Artikeln berättade om den handbok som cirkulerade i Valparaiso och som klargjorde vad man borde säga till polisen på Arlanda för att säkra politisk asyl i Sverige. Den berättade också, och framför allt, om minst sex resebyråer i Valparaiso som inte bara sålde resor till Sverige med 24 månaders avbetalning, utan också bifogade falska intyg om politisk förföljelse för att resenären säkert skulle kunna räkna med politisk asyl. För den som var fattig gick det att resa på kredit, när chilenaren ifråga väl fått sitt PUT skulle ju bidragen från svenska skattebetalare ge möjligheter att betala tillbaka. Scoop konstaterade att sanningsvärdet varit lågt i historierna om politisk förföljelse som de närmare asylsökande chilenarna sedan 1982 med rätt små variationer berättade. De flesta av dessa historier, om än inte alla, var påhittade. Det handlade här om chilenare som ville migrera pga fattigdom, inte pga att de varit politiskt aktiva. b) Krigsförbrytare Det kan också handla om personer som faktiskt varit politiskt aktiva - men på ett helt annat sätt än vad man föreställer sig beträffande flyktingar. Det kan gälla grova krigsförbrytare och hantlangare till de diktaturer som tidigare drivit många på flykten får asyl i Sverige! Ur Fria Nyheter den 30/11-09: En av Saddam Husseins närmaste män, Muhamed Kemal Abed.., som arbetat med att ta fram kemiska och biologiska vapen får permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige av migrationsdomstolen i Malmö. Hans fru och deras tre barn erhåller också PUT. Muhamed Kemal Abed har varit generalmajor i krigsförbrytarens Baathparti.

13 Nu konstaterar Migrationsdomstolen i Malmö att Muhamed Kemal Abed ska betraktas som en flykting (enligt 4 kap. 1 utlänningslagen 2005:716) eftersom det finns en hotbild mot honom på grund av hans bakgrund. Muhamed Kemal Abed har erbjudits asyl i USA, men avböjt eftersom han såg det som otänkbart att bo i ett land som ockuperat och fördärvat Irak. Istället vill Saddam-medarbetaren bo i Sverige. c) Regimtrogna Eller så handlar det om personer som stöder den i sitt hemland sittande regimen. Hur många regimtrogna från olika diktaturer är det inte, som har fått PUT i Sverige? Ur SvD den 24/11-09:... den regimvänliga Eritreafestivalen fick kommunalt stöd, totalt kronor under fyra år. Arrangörerna, som menar sig ha världens största exil-eritreanska festival, ger enligt rapporten regimen sitt stöd såväl i åsikter som med pengar. d) Politiskt aktiva En fjärde variant är att man faktiskt varit förföljd, men efter att ha både PUT och medborgaskap i Sverige väljer att återvända till sitt hemland, för att där agera, i egenskap av svensk. Som Dawit Isaak från Eritrea. Wager på sin blogg: Det är obegripligt vilken jätteapparat som byggts upp kring den eritreanske Dawit Isaak, som flydde från Eritrea, fick skydd i Sverige och svenskt medborgarskap men sedan - frivilligt - återvände och startade en verksamhet som han med säkerhet visste skulle ge honom problem. Alla tidningar skriver och kampanjar och har skapat en logo för Dawit Isaak och Svenska Akademiens ständige sekreterare, Peter Englund, skriver en text och de flesta svenska dagstidningar publicerar den. 4. Mekanismer Två moment av betydelse har varit genomgående: att ursprungsland och identitet inte kan fastställas samt att man kan dröja sig kvar i Sverige. Genom en uttröttningstaktik kan man till slut driva igenom ett PUT, i strid med systemets intentioner. Det handlar m.a.o. av ett missbruk - vilket svenska myndigheter inte gjort mycket för att stävja. Genom överklagande och inlämnande av ständigt ny ansökan, har asylanten kunnat se till att det hela drog ut på tiden. I slutänden har man därigenom lyckats få uppehållstillstånd, inte pga skyddsbehov utan pga humanitära skäl. Skäl som uppstått efter ankomsten till Sverige: barn har rotat sig genom skolgång och kamrater, eller man har själv börjat må dåligt. Detta missbruk har gjort att köerna har växt och antalet oavgjorda ärenden samlats på hög. För att rensa bordet och nollställa tas därför beslut om amnestier - engångsbeslut som blivit återkommande. Ett annat fenomen av stor betydelse är id-lösheten. Ej uppvisande av id-handlingar har nu blivit det normala. Av de asylsökare som kom till Sverige under 2009 hade dvs 5% - passhandlingar när ansökan om asyl gjordes. Pass har man rimligen haft vid resan, men man har sedan inget pass eller annan identitetshandling att uppvisa vid sin ansökan om asyl. På så vis kan klarläggande om färdväg förhindras och därmed tillämpande av första-asyl-lands-principen. Det blir också möjligt att dölja ett eventuellt brottsregister. En allt större andel av de asylsökande har gjort sig av med sina handlingar, eller vägrar att uppvisa sådana. Fördelningen år 2007 på invandrare från olika länder såg enligt Migrationsverket ut enligt nedan. Av de irakier som anlände det året saknade 95% pass, av de somalierna saknade samtliga pass. 13

14 Det faktum att andelen asylsökande utan id-handlingar ökat så kraftigt visar att det är något som fungerar för dem som vill få stanna här. Missbruket möjliggörs av att svenska myndigheter accepterar att asylansökningar görs inte bara vid gränspassagen utan även efter att utlänningen sedan en tid befunnit sig i vårt land. I Sverige är det möjligt att få PUT utan det klarlagts vem vederbörande är. Ej uppvisande av id-handlingar har nu blivit det normala. Ur Flyktingpolitik i analys : I Kulturdepartementets broschyr Invandrar- och flyktingpolitiken sägs det litet troskyldigt att det hör till flyktingskapets natur att en människa som hals över huvud flyr från fängelse och tortyr eller annan akut förföljelse kan ha mycket svårt att visa upp giltigt pass eller andra erforderliga identitetshandlingar. Det skulle ju kunna passa in på nån som lyckats ta sig över gränsen till ett grannland, men det är knappast acceptabelt ifråga om utomnordiska asylsökande, som är långväga resande. Ur Invandringen till Sverige : Utan identitetshandlingar kan man söka asyl i vilket land som helst inom EU. Ingen kan ju visa vilket som är det första landet. 5. Anhöriga? En allt större andel av den totala invandringen till Sverige har utgjorts av anhöriginvandring. Där är de svenska reglerna väsentligt generösare än i andra länder. Det förekommer också att uppgivna släktskapsband inte stämmer. Någon systematisk kontroll genom t ex DNA sker inte. Ur skriften Immigrationsfakta : I USA har man under 2008 satsat på DNA-testning av afrikanska anhöriginvandrare, 80 procent visade sig vara bedragare släktskap kunde ej fastslås och ett annat problem för många somalier att klara konkurrensen om jobben är att de är analfabeter. Det talas om kedjeinvandring, där en anhöriginvandrade i sin tur resulterar i en eller fler anhöriginvandrade, vilka i sin tur, osv. Ur Politikens haveri : Anhöriginvandringen, som var tänkt som ett medel för familjeåterförening, har till stor del blivit en familjebildningsinvandring. Den som blir anhörig genom att gifta sig med härvarande partner, förvärvar i sin tur rätt att ta hit egna anhöriga utan skyldighet att försörja dem. Ur Flyktingexplosionen - vår tids ödesfråga? : Familjeanknytning utgör den dominerande anledningen till att utlänningar får stanna i Sverige. Ett släktskapsförhållande till någon som redan erhållit asyl är därför värdefullt och kan följaktligen bjudas ut på marknaden. Många har kommit till Sverige genom giftermål, där skenäktenskap nu är öppet erkänt som en metod för att utverka PUT. Ur Immigrationsfakta : Skatteverket befarar att Sverige är på väg att bli ett europeiskt center för skenäktanskap. Ur brev från Inger-Siv Mattson till Maud Olofsson i mars 2009: Skenäktenskap som ingås för att få uppehållstillstånd omsätter stora pengar inom EU... de flesta skenäktenskapen i EU ingås i Sverige. Flera belgiska förundersökningar visar att personer boende i Sverige arrangerar skenäktenskap åt icke-europeiska män - främst från Indien och Pakistan. a) Pass på drift 5. Låt-gå-politik Pass - inte minst svenska pass - har blivit en handelsvara, och betingar ett högt pris på marknaden dollar. 14

15 Antalet svenska pass som anmälts förlorade i Sverige har också ökat snabbt. Ur SIV-tidningen Ny i Sverige nr 4/94: Hela svenska pass försvann på olika sätt det senaste året. De flesta anmäldes försvunna eller stulna i Sverige. Det är enkelt att anmäla ett försvunnet pass, det räcker med polisanmälan och man kan få ett nytt pass på några timmar. Ett rekord 1996 var att en person inom loppet av 6 månader lyckats få ut 12 nya pass! b) Inga id-kontroller I enlighet med Schengenavtalet måste Sverige ta fingeravtryck på asylsökande för att det ska upptäckas om de redan sökt asyl i annat Schengenland. Det förhidnrar också att vederbörande söker asyl i Sverige mer än en gång. Däremot är det möjligt att första anhöriginvandra i en identitet, för att sedan söka asyl i en annan, och i slutändan kunna uppbära dubbla bidrag. Sådana fall har upptäckts. Det möjliggörs genom att anhöriginvandrade inte behöver lämna fingeravtryck, än mindre DNA-testas. c) Inga hälsotester Hälsotester är inget obligatorium, bara ett erbjudande. Ingen skyldighet finns att som nyanländ genomgå en undersökning för att konstatera eventuell HIV-smitta. Ny i Sverige, nr 1/92: Råkar man tillhöra en grupp där hivsmitta förekommer innebär det alltså inte att man är skyldig att testa sig, inte heller om man råkar komma från ett område där smittspridningen är stor. Det är heller inte tillåtet att testa en person utan att han eller hon vet om det. d) Gäststuderande En form av invandring utgör även de gäststuderande, som ökat kraftigt i antal under senare år - från drygt år 1990 till mer än det 10-dubbla två decennier senare. Verkligheten bakom denna dramatiska ökning framskymtade i ett nyhetsinslag i SVT: s Aktuellt den 9/8-09. Sverige tillhandahåller - till skillnad från andra länder - gratis universitetsutbildning för även utländska studenter. Kurser hålls även på engelska. Anmälan kan enkelt ske från hemlandet via internet. Det har visat sig att en stor del av de betyg som visas upp är förfalskade, Bara vid Lunds universitet var inte mindre än betyg från pakistanier förfalskade. e) Verkningslösa utvisningar Vid brott, så grova att fängelse ingår i straffskalan, ska utländska medborgare dömas till utvisning. Så sker dock i bara 20% av fallen. Även där utvisning både utdöms och verkställs saknas dock garantier mot att vederbörande snart är tillbaka i Sverige - sådana fall finns det mer än ett exempel på. Ur Nerikes Allehanda den 23/4-10: Utvisad man fast i fartkontroll I en hastighetskontroll utanför Askersund stoppades en man som är utvisad från Sverige på livstid. Han dömdes för några år sedan för rån och grovt rån. a) Nya vändor 6. Pengarullning Det förekommer att familjer med barn som avvisas för kostnader överstigande kr snart är tillbaka och ansöker om asyl och detta utan att några nya skäl uppkommit, 15

16 som inte redan prövats. Enligt gällande regelverk ska dessa familjer tas om hand, ges uppehälle osv samt prövas på nytt. b) Återvändarbidrag Ett annat exempel gäller återetableringsstöd, som i själva verket kan bli en faktor som genererar besökare som Sverige i annat fall skulle ha sluppit. Ur DN den 18/8.09: Statistiken visar att av de sammanlagt 685 irakier som ansökt i år har 291 ansökt efter asylavslag medan 385 ansökt sedan de själva återkallat sin ansökan. - Det var ju inte riktigt så det var tänkt. Vi vill inte att återetableringsstödet ska vara skälet till att man kommer hit, säger departementsrådet Anders Kessling. c) Bidrag åt illegala Bidrag går också till personer som uppehåller sig illegalt i Sverige! Ur Fria Nyheter den 11/9-09: Illegala invandrare uppbär bidrag Utlänningar som saknar legal rätt att vistas i Sverige har goda möjligheter att fortsätta leva som vanligt om de en gång stått med i folkbokföringen. Arbetarbladet skriver idag om gränspolisen och migrationsverket i Gävle som informerat politiker i riksdagen om att det är fullt möjligt att som illegal invandrare fortsätta att ha ett vanligt jobb och betala skatt, eller få både socialbidrag och bostadsbidrag, utan att någon myndighet reagerar. 7. Ineffektivitet Till den låga måluppfyllelsen beträffande de asylsökande som får stanna i Sverige kommer att - även där det verkligen rör sig om flyktingar - mottagandet av en flykting i Sverige kostar närmare 100 gånger så mycket som en flykting i läger nära konfliktområdena. Ur Flyktingpolitik i analys : En asylsökande i Sverige kostar alltså på fyra dagar vad FN:s flyktingsekretariats skyddsling i Jugoslavien kostar under ett helt år, eller en asylsökande här kostar lika mycket som 100 krigsflyktingar där. Man kan också säga att de (UNHCR) effektivt når med livsuppehållande hjälp medan vi (Sverige) för samma pengar bara underhåller asylsökande, låt vara på en bättre standard. Av dem har kanske 750 asylskäl. Varför diskuteras inte alternativa lösningar som skulle kunna ge en högre grad av måluppfyllelse genom större kostnadseffektivitet? Till detta kommer effekten av brain-drain, dvs i-länder dränerar u-länder på deras mest utbildade och bästa begåvningar. Deras insatser skulle ju behövas i deras hemländer, mer än i de i-länder som de kommer till. Om u-länderna utvecklas kan migrationsströmmarna avta. 16 Ur boken Invandring - sammanbrott eller utveckling?, Björkman m.fl, Det är välutbildade och relativt välbeställda som lämnar utvecklingsländerna. I de rika västländerna, t ex Sverige, blir de i regel en bidragsberoende underklass.

17 1 c) Barn som ankare Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att barn kan användas som ankare - nu som förr att det som tidigare kallades ankarbarn nu har fått en ny benämning 1. Ensamkommande? Tidigare kallades det ankarbarn. Vuxna utnyttjade dem för att utverka PUT. Först skickades barnet iväg, när barnet fått PUT anmälde sig de vuxna, med krav på att få PUT som anhöriga. Släktskapet kunde vara verkligt eller falskt, det kunde ändå fungera. Nu som tidigare skickas ankarbarn iväg till Sverige från fattiga länder i tredje världen. Naturligtvis är det hela organiserat, av människosmugglare. Hur skulle dessa barn kunna mobilisera de ekonomiska resurser som krävs för den långa resan? Ur SvD den 29/1-10: Människosmugglingen till Sverige har på senare år ökat i omfattning. Organiserad brottslighet omsätter miljarder kronor per år. Men för den svenska polisen är brottet inte prioriterat det är för dyrt att utreda och ger för låga straff. Enligt beräkningar från Rikskriminalen finns en organiserad smuggling bakom procent av alla som anländer till Sverige från framför allt Irak, Afghanistan och Somalia. Från Merit Wagers blogg: Ingenstans berättas hur alla dessa tusentals unga, särskilt de som ofta säger sig vara föräldralösa och släktlösa och mycket fattiga och traumatiserade, har kunnat ta sig ända till Sverige. Det skulle vara intressant att veta. Få svenskar kan skrapa ihop kronor för en resa till ett annat land, allra minst om de är under 18 år och utan föräldrar och släkt. Summan är stor för en svensk; för en ensam afghansk eller somalisk pojke kunde man tro att det är nästintill en omöjlighet. Skillnaderna jämfört med tidigare är främst två: 1. Det kommer nu så många fler. 2. De kallas inte längre för ankarbarn, utan istället ensamkommande flyktingbarn. Syftet är, nu som tidigare, att barnen ska kunna skapa en förankring, så att släktingar eller bara påstådda släktingar sedan ska kunna komma efter, för att återförenas. Mycket riktigt finns också ett mönster av att sådana släktingar dyker upp ganska snart efter att barnet fått sitt PUT. En migga i brev till Wager: Det här med Migrationsverkets barnhantering är rena tramset. Dessa barn hittar nämligen så gott som alltid sina föräldrar och andra släktingar så snart de har fått PUT. Och om de inte är barn utan vuxna så väntar de bara en tid och sedan visar de sin rätta identitet. Svenska myndigheter har direktiv om att återförenande i första hand ska ske i hemlandet, men det följs inte i praktiken. Hade så skett skulle trafiken med dessa barn snart minska. År 2000 var antalet ensamkommande 350, år 2008 hade det ökat till och år 2009 till Det har alltså skett en dramatisk ökning under de senaste fem åren. Jämfört med övriga nordiska länder befinner sig Sverige i en klass för sig. 17

18 Ur skrivelse från Socialstyrelsen 2001: I en undersökning med intervjuer av 100 barn som kommit ensamma till Sverige 1997 (Hessle 2000) var det bara åtta som själva fattat beslut om att resa. För de resterande 92 var flykten föräldrarnas eller släktingars beslut. 2. Barn? Det typiska barnet är en ung man från Afghanistan eller Somalia. Redan officiellt är de flesta i åldern år men i praktiken kan de vara betydligt äldre. De flesta visar ju inte upp några id-handlingar, så verklig ålder kan sällan fastställas. Påfallande många av dem har skäggväxt. Det har också förekommit att de tafsat på kvinnlig personal. I många fall är det alltså fråga om vuxna män, inte om barn. Ur SR:s webbsida den 25/11-09: Våld och hot på flyktingboende Personalen på Gullspångs boende för flyktingbarn utsätts för våld, hot och sexuella trakasserier.... får man tro Kommunals anmälan till kommunen så har det inte varit enkelt att arbeta på boendet som ligger i Hova. Enligt den ska flyktingbarn ha kastat inventarier mot personalen. Ett av barnen ska ha hotat personal med en potatisskalare. Även uttalade hot har förekommit, som till exempel jag ska märka dig. Henry Ascher, barnläkare och aktiv i KPMLr, anser att svenska myndigheter ska acceptera även 20-åringar som barn. Ur SR:s webbsida den 16/11-09: Migrationsverket felbedömer flyktingbarn Migrationsverket vuxenförklarar ibland ensamkommande asylsökande barn som saknar pass eller andra dokument som visar deras ålder. Det sker utan ordentliga bevis och bryter mot FN:s barnkonvention. Den kritiken kommer bland annat från ordföranden för Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn från Göteborg, Henry Ascher. - De barn som jag har träffat på, där har det definitivt inte funnits några medicinska skäl till att ifrågasätta barnets uppgivna ålder. Att vuxenförklara ett barn innebär att barnet förlorar rätten till god man och skolgång. Den personen behandlas som en vuxen asylsökande. Att beröva ett barn dess rätt till att vara barn är något oerhört och förfärligt och då ska man ha mycket på fötterna innan man gör det. I de fall jag har varit inblandad har de sagt att pojkarna är 19 år och det går aldrig att säga. Man måste ha ett spann på 2-3 år. Per Gudmundson i SvD den 13/3-10: När norska Utlendingsdirektoratet lät göra tandtester, förvisso också en osäker metod, visade dessa i nio fall av tio en högre ålder än den uppgivna. Hälften av dem som sade sig vara minderåriga befanns vara över 20. Ur Hufvudstadsbladet: In 2009 year 557 asylum applicants claiming to be under the age of 18 arrived in Finland. Of the group, 137 aroused the suspicions of police, and were sent to medical evaluations of their age. About 60 per cent of this group were found to be above 18. Wagers blogg den 15/4-10:...vad det är som gör att ingen tidigare har tagit upp de stora problem som finns kring unga män som kommer hit och säger sig vara 17 år gamla och ofta är betydligt äldre, men bland vilka det också finns en del som är 17 år. En del har egna familjer (fru och barn) i hemländerna och här tror man att de är barn... Ur Fria Nyheter den 25/11-09: 31-årigt flyktingbarn nekas uppehållstillstånd. Per Gudmundson i SvD den 13/3-10: Jag måste vara uppriktig och säga att det är ett stort antal av de personer, klienter jag möter, som varit över 18, säger Sara Darabi, ungdomscoach på boenden för ensamkommande flyktingbarn, till P4 Örebro (7/3). Det kan skilja på tio år. Hennes vittnesmål är trovärdigt. Migrationsverkets åldersbestämning sker i princip via okulär kontroll på ett möte där man normalt accepterar den ålder sökanden anger. När norska Utlendingsdirektoratet lät göra tandtester, förvisso också en osäker metod, visade dessa i nio fall av tio en högre ålder än den uppgivna. Hälften av dem som sade sig vara minderåriga befanns vara över

19 Mahmoud Najafi sökte asyl den 20 december Han påstod att han var född 1991 och skrevs in hos Migrationsverket som ensamkommande. Verket testade Mahmouds fingeravtryck och det visade sig vid en sökning att Mahmoud tidigare vistats illegalt i Grekland och då tvingats avge fingeravtryck. De grekiska myndigheterna tilldelade honom födelsedatumet 1 januari Flyktingar? Det är mindre fråga om att de flytt för sina liv än att de söker del av det materiella välstånd som Sverige kan erbjuda. Många har först tagit sig till något annat land i Europa, men fortsätter till Sverige, eftersom de här får det bättre. Av de som år 2009 fick uppehållstillstånd fick drygt 600 flyktingstatus, året innan var antalet mindre än Kostnader Vad kostar dessa ensamkommande barn? Från Migrationsverkets webbsida: Kommunen får ersättning per överenskommen plats och det handlar om 1900 kronor per barn och dygn. Pengarna ska täcka personal, kost, logi och omvårdnad. Merit Wager kommenterar:...en ensamkommande asylsökande som har fyllt 18 år kostar betydligt mindre: förutom de ca kronor som han får i dagersättning per månad, står Migrationsverket (staten) för hyra av del i lägenhet, kanske kronor i månaden. Alltså drygt kronor mindre per månad än de unga ensamkommande asylsökande. Detta rymmer ändå inte hela kostnaden: Årlig ersättning på kronor för ett kalenderår som ska underlätta mottagandet samt öka kvalitén på mottagandet. Ur VLT den 21/4-10: 15 nya, ensamkommande flyktingbarn ska placeras i Västerås. De ska bo i Iggebyvillan och i lägenheter som kommunen köper in. 15 nya tjänster är utlysta för dygnetruntverksamheten. En kock ska anställas som också ska lära de unga laga mat, en fastighetsskötare på Iggebyvillan ska lära dem sköta en lägenhet, städa, byta lampor med mera. Fritidspedagog, integrationssekreterare, föreståndare ska anställas samt språkresurser i somaliska, arabiska och dari, en dialekt som talas i Afghanistan. Både för de unga i villan och i lägenheterna ska det finnas vaken nattpersonal. 5. Dyra vanor Till detta kommer dyra vanor. Thoralf Alfsson, SD:are i Kalmar, har ägnat sig åt sådant som journalister alltför sällan gör: grävande journalistik. Vad Alfsson fick fram gäller telefonerande från boenden för ensamkommande. Det rörde sig om sammanlagt 25 barn på två boenden, under en perioden 2007 och framåt. Enligt min sammanställning har det ringts 3313 samtal till utlandet. Kostnaden för dessa samtal har uppgått till ca kronor. En genomsnittlig kostnad på ca 65 kronor/samtal, något som bara är en dröm för våra fattigpensionärer i samhället men en verklighet för våra nya svenskar. Att dessa så kallade ensamkommande barn har släkt och vänner över hela världen framgår med all tydlighet efter att jag synat dessa telefonfakturor, så ensamma är de definitivt inte. Frågan är vad de överhuvudtaget gör i Sverige med så mycket anhöriga och vänner i andra länder? Ovanpå detta skall givetvis läggas alla telefonsamtal inom landet. Det handlar om 19

20 1000-tals samtal varje kvartal till fasta och mobiltelefoner. Den totala kostnaden för dessa telefonsamtal och utlandssamtal närmar sig kronor på dessa boenden. På en telefon lyckades man skicka över 100 sms på ca 2 timmar. Till vilka länder ringde man? I Kalmarfallet var Syrien och Iran de länder där de ensamkommande hade flest bekanta: Renlighet verkar också vara en dygd bland de ensamkommande - duschandet på ett boende i Kopparberg blev så intensivt att bergvärmepumpen gick sönder. Ur Nerikes Allehanda, den 14/1-10:...många problem beror på att Migrationsverket placerat för många boenden i de fyra lägenheterna.... Värmesystemet är inte dimensionerat för att klara både värme och varmvatten till så många personer,... och man borde reagerat och krävt åtgärder på det man ansåg vara Migrationsverkets och de boendes ansvar. Mellan raderna framskymtar att det även handlade om beteenden hos de boende, att de slösade med varmvatten. Bloggen Politiskt inkorrekt : I ett inslag i Tvärsnytt förklarar fastighetsägaren vad som ligger bakom bergvärmepumpens kollaps. Migrationsverket har inhyst 32! personer i dessa fyra små lägenheter, 32 personer där vissa enligt uppgift skulle ha duschat både en och två gånger om dagen. Att pumpen inte var dimensionerad för detta överanvändande är ju en självklarhet. Fastighetsägaren redovisade också att han hade fått en vattenräkning för sista året på kronor för fyra lägenheter, något som enligt värden knappt kompenseras av hyresintäkterna. 6. Nykolonialt Några ensamkommande i Norrland gick i januari 2010 i hungerstrejk för att ge eftertryck åt sitt missnöjde med otillräcklig service. Ur Norrländska Socialdemokraten den 18/1-10: De kräver mer hjälp och aktiviteter i sin vardag. - Vi kan redan laga mat. Det har våra mammor lärt oss. Vi behöver lära oss Sverige och det svenska språket, säger Rustam Jofari. - Vi behöver läsa läxor i stället för att handla och laga mat, vi har inte tid med det. Rustam Jofari ställde sig också tveksam till att kronor - det månatliga beloppet för mat och hygienartiklar - räcker. Männen bor i två lägenheter, har egna rum men delar kök och badrum. Protesten gällde alltså främst det faktum att männen förväntades själva inhandla mat, laga till den, servera den och sedan diska. De krävde bättre service, ville komma till dukade bord. Dessutom ville de ha mer pengar. Kanske saknade de också kvinnlig personal att umgås med. I Gullspång fick en stor del av personalen sparken efter att de reagerat mot tafsande och annat märkligt beteende från dessa barn. Sådana attityder från dessa unga män som alls inte är ovanligt. Alfsson skrev hösten 2009 om en våldsam algerier, också missnöjd med den service som tillhandahölls:... det är ingen god mat, han har ingen internetuppkoppling... ja, han trivs inte i skogen i Mörbylånga... Ur Fria Nyheter en 28/1-10: Vilhelmina kommun har under onsdagen tagit ett beslut att skriva avtal med Migrationsverket om att ta emot åtta ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten kommer att ge ett tillskott på 6-7 nya arbetstillfällen i kommunen. Blir det en överdrift att här tala om koloniala attityder, med krav på att bli uppassade?...det svenska folkhemmet är utsatt för en fullständig och obarmhärtig attack från de styrande - journalister och politiker. I vårt oförstånd tvingas vi stå med mössan i handen likt tiggande grindpojkar, bocka för överhögheten och i armod acceptera alla förändringar av det svenska. Vad som totalt förringas av de makthavande är det faktum att detta land är uppbyggt av våra förfäder i ett hopp om en dräglig tillvaro. Det är deras strävan som vi skördar frukterna av. I det land som vi alla skall vara stolta över - invandrare eller inte - röd som blå. Caspar Blomberg i Fria Nyheter 20

21 Kapitel 2: AVSVENSKNING Om identitet är viktig för samhällets minoriteter bör vi därför inte göra misstaget att tro att det skulle vara mindre viktigt för en majoritet. Per Berntson, historiker Avsnitt: a) Behövs svenskar? b) Demografi c) Svensk kultur d) Anpassning Det har aldrig hänt tidigare i historien att ett folkslag ekonomiskt understött andra nytillkomna folkslag för att dessa ska kunna utöva sin kultur på det egna territoriet. Inget folk har frivilligt uppmuntrat andra folkslag att slå sig ner i det egna territoriet och utöva sin kultur på värdfolkets bekostnad. e) Svenskfria områden f) Nya svenskar g) Sämre gränskontroll Signaturen Räknenissen på Exilen-Passagen den programmatiska etniska nihilismen avser tydligen bara europeiska majoritetsbefolkningar... Samtidigt som vi svenskar ständigt indoktrineras med att svenskheten bara är en konstruktion och att varje form av preferens för vårt eget folk är rasism så fostras vi av skolan, TV, filmer etc. till direkt vördnad för etniska minoriteters rätt till nationellt medvetande och självhävdelse. Jonas de Geer Mycket av den politiskt korrekta argumenteringen bygger på att det svenska folket inte duger som det är, utan behöver bytas ut. Vi klarar ju inte att leva upp till de krav som mångkulturen ställer. Till detta kommer att ett folkutbyte i denna bemärkelse är just vad som pågår, och parallellt med detta ett tillbakaträngande av det svenska. 21

22 2 a) Behövs svenskar? Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att Sverige inte blir detsamma utan svenskar att ingenting är statiskt, men förändringar måste ske i en lagom takt - så är idag inte fallet 1. Innebörden av svenskhet Ett argument i de politiskt korrektas arsenal har formen av en fråga: Vad är svenskhet? Då någon precis definition och skarp avgränsning inte kan ges, tas detta för intäkt är att inget verkligt svenskt existerar. Andra folks existens ifrågasätts inte på motsvarande sätt. Alla är överens om att det finns turkar och kurder, tyskar och judar. Om man med en kultur avser något klart avgränsbart, unikt och oföränderligt - då finns ingen svensk kultur. Men ingen förnekar att det finns både unga och gamla, även om det inte heller där kan anges någon exakt åldersgräns i sammanhanget. Ja, vem är egentligen svensk? Som svensk-svensk förväntas det vissa saker av oss. Vi skall dela dom svenska demokratiska och kulturella värdegrunderna, vi skall aktivt delta i arbetet med att bibehålla och även utveckla vårt gemensamma samhälle, vi skall arbeta och betala skatt för att finansiera den gemensamma välfärden. Om man som invandrare gör allt detta och samtidigt av sig själv och andra upplevs som svensk vill jag hävda att man också har lika stor rätt att ta del av välfärdssamhället som alla infödda svenskar. Men handen på hjärtat, hur många av dom senaste tio-tjugo årens invandrare uppfyller dessa kriteria? Hur många bland dom uppskattningsvis 8000 invånarna i Herrgården, med åttiofemprocentig arbetslöshet där dom flesta står så långt från arbetsmarknaden att dom inte ens kan skrivas in på Arbetsförmedlingen, delar dessa svenska värdegrunder? Webbmagasinet Rebell En svenskhet finns, även om den är omöjlig att bestämt avgränsa. Inte desto mindre finns ett antal moment. Ett påtagligt moment är det svenska språket. Andra moment är rötter och minnen, känslor och värderingar, attityder och beteenden. Självbilder och förväntningar på - liksom förståelse av - varandra. Konkreta exempel (utan rangordning eller anspråk på att vara uttömmande): - vi är ofta tystlåtna - vi är ganska laglydiga - vi väntar på vår tur i kön - vi kommer i tid och håller ord - vi har en känsla för demokrati - vi kommer inte oanmälda på besök - vi undviker offentliga känsloutbrott - vi ogillar konflikter, söker gärna kompromisser - vi tror helst andra om gott, kan vara naiva intill dumhet Men... a) det gäller inte alla svenskar. b) det behöver inte vara exklusivt svenskt. c) det finns inte garanterat oföränderligt hos oss. T ex kan känslan för demokrati komma att blekna, i takt med att 1900-talets glansperiod för folkrörelserna tonar bort i vårt kollektiva minne. Likaså kan arbetsmoral och hederlighet påverkas av bidragsfusk och fallskärmar, bonusavtal och gräddfiler. Ett faktum är också att brottsligheten i Sverige har mångdubblats sedan mitten av 1950-talet. Innebörden av uppräkningen ovan är att de nämnda egenskaperna sammantaget, i nuläget, kan vara mer vanligt förekommande bland svenskar än hos de flesta andra folk. 22

23 Tar vi norrmännen som jämförelse kanske alls inga skillnader finns enligt ovan (dock firar norrmännen mer intensivt sin nationaldag och har en uttalad nationalkänsla utan att skämmas för det). Å andra sidan finns skillnader mellan olika regioner i Sverige. Lika självklart finns det klasskillnader, könsskillnader och generationsskillnader inom landet. Humor fungerar bara delvis över nationsgränserna. Den bygger ju på gemensamma associationer och tänkesätt. I frågesporter på TV förekommer sällan invandrare, av naturliga skäl. Det faller ju tillbaka på gemensamma upplevelser och kunskaper. Svenskhet rymmer dock något mer än kultur. Det handlar också om etnicitet och utseende. Detta har blivit kontroversiellt, men är iändå en faktor av betydelse om man går bortom individnivån. GÖR TANKEEXPERIMENTET att vi till Sverige skulle få 10 miljoner kineser, som arbetar flitigt, är laglydiga och även lär sig svenska. Antag att vi som nu bor i Sverige byts ut mot dessa kineser. Vore det OK? Är svenska folket utbytbart? Blir Sverige detsamma utan svenskar? Vill man på global nivå värna om en etnisk mångfald, då blir det värdefullt att det finns även blonda och blåögda människor, inte bara människor med svart hår och bruna ögon. Sverige är vårt, det är sex och en kvarts miljoner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss. Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk. Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här. Förvisso har aldrig ens en majoritet av svenskarna varit blonda och blåögda, men inslaget av människor med dessa karaktäristika är större bland svenskar och andra nordeuropéer än bland andra folk. När det gäller valar och fågelarter är alla överens om önskvärdheten av att bevara olika arter och att slå vakt om mångfalden i världen. Varför skulle inte detsamma gälla folkslag? 2. Ett ställningstagande Många kulturer är nu hotade genom globaliseringen. Detta gäller inte minst den svenska - i ett litet land med omfattande invandring, till stor del från fjärran kulturer. Ett värnande av en viss kultur behöver inte betyda att denna kultur är överlägsen andra kulturer. Det är värdefullt att det i världen finns både franmän och japaner, ryssar och engelsmän. Som svenskar har vi ett ansvar att värna vår egen existens - inga andra kan ta på sig den uppgiften. En viss invandring till Sverige kan förekomma, men den bör inte ske i sådan omfattning och på ett sådant sätt, att vi inte tappar det som idag är svenskt. Sverige måste förbli svenskarnas land. Vi har ju ingen annanstans att ta vägen. Lagom är bäst! Vad Sverige idag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. Vilhelm Moberg i Svensk strävan från

24 2 b) Demografi Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandringen till Sverige under de senaste decennierna varit så omfattande att det får demografiska effekter att även nativiteten är en faktor av stor betydelse att om denna utveckling fortsätter kan etniska svenskar inom en generation ha förvandlats till en minoritet i Sverige Först något om använda begrepp: 1. Begreppen 1. Utländsk bakgrund Det vidaste begreppet är utländsk bakgrund. Detta innefattar såväl de som är födda utomlands som andra generationens invandrare. Det senare avsåg tidigare barn, där minst en av föräldrarna är utrikesfödd. Numera avser det en snävare kategori, nämligen barn där båda föräldrarna är utrikesfödda. 2. Utrikes född Alla som är födda utomlands. 3. Utländska medborgare Denna kategori är ungefär hälften så stor som kategorin utrikes födda, eftersom ungefär hälften av de utrikesfödda fått svenska medborgarskap. 4. Andra generationens invandrare Eller enklare: invandrares barn. Sedan år 2003 har innebörden av detta begrepp ändrats, till att avse personer där båda föräldrarna är utrikesfödda. Därigenom påverkas naturligtvis totalsiffran för kategorin utländsk bakgrund. Ur boken Politikens haveri av Jan Elfverson: Fram till och med 2002 hade man i SCB:s befolkningsstatistik som invandrare och andra generationens invandrare redovisat utrikesfödda och födda i Sverige med minst en utrikesfödd förälder. Från och med 2003 redovisar man som andra generationens invandrare bara sådana personer som har två utrikesfödda föräldrar. Sverige har länge varit ett land med en osedvanligt homogen befolkning. Härvidlag håller stora förändringar på att ske. En ström av invandrare söker sig till Sverige för att arbeta här och stanna här kortare eller längre tid. Dessa invandrare kommer i allt större utsträckning från avlägsna länder med en befolkning av helt annat ursprung och en helt annan tradition än vår. SOU 1968:68, Lagstiftning mot rasdiskriminering Vi klarar inte av fler invandrare i Sverige idag. Det är kanske ett vågat påstående, men det är min fasta övertygelse och undersökningar från svenska skolor stöder mitt uttalande. Vi klarar inte ens av de invandrare som Sverige har idag. För första gången sedan 1809 har svenskarna inte reproducerat sig. För att få igång nativiteten måste vi stödja småbarnsfamiljerna på alla sätt och vis. Om denna trend fortsätter så är vi svenskar ett utdöende släkte, men kanske kan det ske en förändring om några år... Carl-Gustav Boethius, i GT den 13/11-78 Invandrarna har kommit för att stanna i Sverige. Idag överstiger antalet 1 miljon, om ett par decennier torde de bli 2-3 miljoner, beroende på högre födelsetal och det ökande trycket mot vårt lands gränser... David Schwarz i DN den 2/ Förändringen får dramatiska konsekvenser. Om antalet människor som redovisas som invandrare och andra generationens invandrare år 2002 var personer eller 21,4% av befolkningen så var motsvarande tal år personer eller 15,5% av befolkningen trots att antalet invandrare i första generationen ökade Befolkningsandelar År 1900 utgjorde andelen utrikes födda i Sverige 0,7 % av befolkningen. Drygt ett sekel senare, år 2009, var andelen 20 gånger så stor: drygt 14%. Antalet utländska medborgare i Sverige år 2008 var Av en befolkning på totalt 9,3 miljoner blir detta 6%. Antalet utrikes födda var år , eller drygt 14%. Antalet personer med utländsk bakgrund var och utgör nära 19%. Det innefattar personer med två utrikes födda föräldrar, vilka uppgick till

25 Om vi antar en motsvarande siffra för dem med bara ena föräldern utrikes född får vi en totalsiffra på drygt två miljoner av personer - dvs cirka 21% av befolkningen i Sverige har någon utländsk bakgrund. Integrationen är ju ett allmänt erkänt misslyckande. En konkret innebörd av detta är att man kan tala om även en tredje generationens invandrare: personer vars fyra faroch morföräldrar alla är utrikes födda. Den misslyckade integrationen gör att personer ur denna grupp ofta inte ser sig själva som svenskar. Hur stor deras andel av befolkningen kan vara är svårt att uppskatta, men diagrammet har har lämnat plats för en stapel som kan innefatta även denna grupp, utländsk bakgrund (3). Utländsk bakgrund (2) omfattar invandrares barn enligt den gamla definitionen. 3. Fjärrinvandrade Samtidigt har den andel av de utrikes födda som kommit från andra världsdelar än Europa ökat, som framgår av nedanstående två diagram (hämtade ur boken Exit folkhemssverige ), för år 1980 respektive år Denna trend har sedan fortsatt. Bland länderna utanför Europa ligger tre muslimska länder i topp: Irak, Iran och Turkiet. I Sverige fanns år 2008 nära irakier. Totalt blir det nära från arabländer och mer än från muslimska länder. Antalet afrikaner i Sverige har fram t.o.m talet varit helt försumbart, därefter har skett något av en explosion. År 2000 var antalet, födda i Afrika, drygt : År 2008 var antalet afrikaner i Sverige uppe i över Inklusive andra generationen blir siffran Antalet asiater var år 1900 inte fler än 87. Hundra år senare - år var antalet drygt och år 2006 var det uppe i nära Drygt hälften av dessa kom från Iran, Irak och Libanon. 4. Folkutbyte Till detta kommer nativiteten. Denna är högre bland utlandsfödda kvinnor än bland svenska kvinnor. Från bloggen Rakryggad inhämtar vi nedanstående diagram, som visar att nära 1/3 av födslarna i Sverige under år 2008 gällde barn till invandrare i första eller andra generationen. Kombinerat med invandringen ger detta ett befolkningstillskott som domineras av invandrare: Under 2008 föddes barn i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Av dessa har båda föräldrarna födda i Sverige. Barn födda detta år med en eller två föräldrar födda utomlands är stycken. Samma år invandrade människor till Sverige. Sverige fick alltså ett befolkningstillskott år 2008 med människor. 25

26 Av dessa siffror får man således att befolkningstillskottet 2008 bestod av (36 %) människor födda i Sverige med svenskfödda föräldrar och människor (64%) födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands. Med andra ord hade två av tre av nytillskottet förra året utländsk bakgrund. Blir det en överdrift, att här tala om ett utbyte av svenska folket? Ur Sydsvenskan den 6/11-01: Två av tre mödrar på förlossningsavdelningen på Universitetssjukhuset MAS har utländskt påbrå. Olika traditioner gör att ingen förlossning är den andra lik. Personalen har respekt för patienternas önskemål och ser arbetet i sin mångkulturella miljö som omväxlande och inspirerande: - Vi har barnmorskor här som har valt Malmö just därför att det är spännande, säger Ulla-Britt Andersson, avdelningsföreståndare.. Etniska svenskar kommer att bli en minoritet bland andra i Sverige redan tidigare än det år han angav dvs år om invandringen fortsätter som hittills, skriver Elfverson i Exit - folkhemssverige. I detta sammanhang bör det nämnas att förändringen i befolkningens sammansättning kommer att gå snabbare i storstadsområdena. Således var invandrarna 1999 redan i majoritet i Malmö i åldersgruppen 0-17 år och drygt 40 % i samma åldersgrupp i Stockholm och Göteborg. Boken Mångfald och ursprung, utgiven av Invandrarverket, ger uppgifter om antalet personer med utländsk bakgrund i Sverige, och deras andel av totalbefolkningen. Dels angavs utvecklingen från 1970 fram till 1995, dels gjordes prognoser för utvecklingen fram till år då andelen förväntades vara 28%. (Begreppet utländsk bakgrund innefattar här andra generationens invandrare enligt då gällande definition) Under år 2009 ökade Sverige befolkning med personer, till Ökningen hänfördes till dels ett födelseöverskott på , dels ett invandringsöverskott på ( invandrade, utvandrade) personer. 5. Påhejare Detta är en utveckling som många debattörer i Sverige har s.a.s. hejat på, och snarast önskat påskynda. Ett argument har varit Sveriges stora yta, som gör att vi har gott om plats. I vårt land finns utrymme för många fler miljoner invånare. Buden har härvid varierat: Michael Alonzo har uttalat: Sverige skulle hur lätt som helst få plats med 8 miljoner invandrare. Då skulle glesbygden blomma. Det skulle betyda cirka 15 miljoner invånare. Lena Klevenås - då riksdagsledamot (s) - tyckte i början av 90-talet att Sveriges befolkning kunde öka väsentligt mer: Sverige är ett mycket glest befolkat land... Vi skulle utan vidare klara en befolkning på 50 miljoner och tänk vilken tillväxt i ekonomin det skulle bli!. 26

27 Mauricio Rojas lade i tidskriften Avräkningsnotan 2/95 också ett bud på c:a 50 miljoner: Med avseende på Sveriges storlek och ekonomiska förutsättningar kan vi ta in runt 50 miljoner invandrare till, det skulle ge positiva ekonomiska effekter främst för glesbefolkade områden som Norrland genom billigare infrastruktur osv. Även Anders Ferm, s-redaktör, var inne på siffran 50 miljoner. I tidningen Kommunalarbetaren, nr 1/96, skrev kolumnisten Jenny Morelli, under rubriken MAKA DIG, SVENSK : Sverige skulle ju ha plats för åtminstone tio gånger så många invånare. Åttio miljoner svenskar som får lära sig att ge stjärterum till sin nästa. Svår omställning för oss men vi har nog inget val. Jorden blir knappast större. Morellis bud blev alltså drygt 80 miljoner. Torbjörn Björkman gick, i KPML(r):s tidning Proletären nr 7/96, än längre. Hans artikel tog sin utgångspunkt i Hollands befolkningstäthet, på 366 invånare per kvadratkilometer - ett land som Björkman inte fann överbefolkat. Översatt till Sverige skulle en holländsk befolkningstäthet betyda 160 miljoner invånare. Dessa debattörers resonemang förbiser ett antal faktorer: 1. Svenskarna kan inte ersättas av andra människor utan att Sverige blir ett helt annat land. 2. Överbefolkning eller inte sammanhänger mindre med antal kvadratkilometer än med jordens förmåga att uthålligt ge föda. 3. Jordens befolkningsökning ligger på nära 100 miljoner människor per år. Invandring till Sverige och andra västländer kan aldrig vara en lösning på detta problem. 4. Erfarenheter visar att nyanlända utlänningar bara undantagsvis bostätter sig i Norrland. Även om de skulle göra så, ägna sig åt jordbruk och arbeta hårt, är det föga sannolikt att de skulle få lönsamhet i den verksamheten. Detta senare argument är ju korkat att det bli genant att ens behöva bemöta det.det säger något om kulturklimatet i Sverige att sådana stolligheter kunnat framföras utan att få mothugg i media. En argumentering som ligger yt-resonemanget nära pekar på demografin: Sverige har låg nativitet och en åldrande befolkning. Invandring är därför nödvändig, för att inte säga räddningen i en prekär situation. Vem ska annars ta hand om alla våra åldringar och vårdbehövande? Med andra ord ligger det en ekonomisk lönsamhet i resonemanget. Det blir win-win - alla parter vinner på invandringen. Vad även detta resonemang förbiser är åtminstone två faktorer: a) Erfarenheten visar att många om invandrat aldrig kommer in på arbetsmarknaden, så kan det bli även fortsättningsvis. b) Även de som invandrat blir gamla, och behöver vård. 27

28 2 c) Svensk kultur Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att förminskandet av svenskarna och tillbakaträngandet av det svenska sker parallellt på flera plan Det officiella budskapet kring svensk kultur pendlar mellan att å ena sidan ifrågasätta dess existens å andra sidan förlöjliga eller förminska den. I mångkulturella samhällen lever människor under skilda villkor. När vissa grupper får mycket makt, leder det till andra gruppers underordning. Den etniska maktordningen i Sverige innebär framför allt att svenskheten är den överordnade normen. En norm som, om skolan inte är uppmärksam, kan utgöra ett hot mot värdegrundens budskap om alla människors lika värde. Presentationen av boken Etnisk maktordning i skola och samhälle Lars Jansson i boken Sveriges tragedi :... har SCB och den förra regeringen infört det onödiga begreppet personer med svensk bakgrund som omfattar ca 7,6 miljoner enligt den nya ordningen. Av dessa är 92% genuina svenskar (inhemsk befolkning) och 8% som har en utrikesfödd förälder. Förmodligen skulle inget annat land komma på idén att på analogt sätt beteckna sin majoritetsbefolkning. Den svenska befolkningen beskrivs i statistiken som ett slags blandfolk. Herman Lindqvist i AB den 15/11-09: I Sverige frodas en unik svensk variant av nationalism - den omvända nationalismen. De som hyllar denna linje kan kallas svenskförnekarna. De finns huvudsakligen på vänsterkanten och bland socialliberaler. Eftersom personer med den inställningen styr de största svenska opinionsorganen är det deras åsikt som för tillfället är den politiskt mest korrekta. De tar avstånd från det som kan kallas svenskt. De kan kokettera med sin ickesvenskhet genom att säga att de aldrig hejar på det svenska landslaget i fotboll därför att laget spelar sådan tråkfotboll. Denna form av nationalism, det totala avståndstagandet, är så typisk för Sverige att den kan kallas ett nationaldrag, unikt för Sverige. Det är också bara i Sverige man kan höra det för svenskar ytterst positivt laddade uttrycket att någon är så härligt osvensk. Motsvarande mening kan aldrig uttalas i till exempel USA, Frankrike eller Japan. I sin arrogans ställer sig de svenska självförnekarna i en alldeles egen nisch pekande finger åt den överväldigande majoritet av svenska folket som är född och uppväxt i Sverige, som har svenska som modersmål, som har en hemkommun i ett landskap där de hör hemma och som de tycker är lite vackrare och finare än alla andra landskap, för där har deras förfäder bott i generationer Enskilda uttalanden Fredrik Reinfeldt, vid besök i Södertälje 2006: Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån. Mona Sahlin 2002, inför turkiska ungdomsförbundets Euroturk : Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker. Maud Olofsson, 2007: Det var faktiskt inte vi svenskar som byggde Sverige. Det var människor som kom utifrån. Åsa Petersen, AB-kolumnist, i juni 2006: Sverige ser inte ut som förut... Vi vore inget, ingenting alls, utan vår mångkultur.

29 Magnus Karaveli i Corren den 28/8-98: Kamikazepartiet centern nöjer sig... inte med att vara mångkulturellt, utan förklarar därtill att Sverige inte tillhör svenskarna. Det låter fantastiskt, men är faktiskt sant. I helsidesannonser får vi således läsa att det förhållandet att Neil Armstrong var förste man att beträda månen inte betyder att månen tillhör USA - analogt skulle de som gått och harvat i Sverige i flera tusen år inte ha mer rätt till landet än nyanlända utlänningar. Ledare i Aftonbladet den 21/6 1981: Varifrån kom de invandrare som ursprungligen förde midsommarfirandet till Sverige? Från Centraleuropa? Eller kanske ännu troligare från någon av de bördiga slätterna på den italienska halvön? Klart är i all fall att vårt midsommarfirande i allra högsta grad bottnar i en uråldrig fruktbarhetskult som var vida spridd bland åkerbruksteologerna i det forntida Sydeuropa. Detta medan den fåtaliga befolkningen i Skandinavien ännu satt och gnagde på råa ben i sina grottor... Tacka invandrarna för våra nordiska majstänger. Kulturjournalisten Per Svensson 1999: Det finns en politisk poäng med bejakandet av Sverige som onatur, Sverige som konstutställning, Sverige som teater. Till en teaterföreställning är alla som är intresserade välkomna. Det är därför främlingsfobiker och nazister så envist håller fast vid en annan, mycket farlig fantasi: att det faktiskt finns något som är naturligt svenskt och några som är äkta svenskar. Skulle någon tala väl om svensk kultur kan vederbörande hamna i blåsväder. Som när rikskriminalchefen Therese Mattson hade år 2007 i en intervju uttalat följande: Vi har levt ett ganska skyddat liv en bit från allfarvägarna. Vidare har vi en kultur som bygger på gemensamma värderingar om att ta hand om sin nästa, värna om de svaga och respektera allas integritet. Migrationen innebär att vi får influenser från andra kulturer med andra värdegrunder. Detta resulterade i en JK-anmälan och en avhyvling i SvD av kolumnisten Ülkü Holago. Mattsson blev också anklagad för högerextremism av Lena Olsson (v) samt klandrad av Mehmet Kaplan (mp) för att sprida fördomar. Inger Davidson (kd) talade om polischefens olyckliga formuleringar. 2. Utställningar Statens historiska museum fick 1996 i uppdrag av regeringen att utarbeta ett handlingsprogram mot främlingsfientlighet och för grundläggande demokratiska värderingar. I sitt förord till materialet - KUNSKAP SOM KRAFT - skrev dåvarande kulturministern, Marita Ulvskog: I de sista raderna av förordet till pocketutgåvan av De andra summerar Stefan Jonsson sin syn på ett av vårt samhälles mest angelägna frågor. Hur går det till när vi utifrån vår förståelse av våra hem och våra identiteter försöker kartlägga andra människor och kulturer? Vilka är vi? Vilka är de andra? Av vilka skäl drar vi gränser mellan här och där? Är det för att finna en mötespunkt? Eller för att skilja oss från dem? Vad betyder det att tillhöra en kultur - äger man då ett hem? Allt fler journalister, kritiker och humanistiska forskare sysslar med att återupprätta, befästa och värna om den egna kulturella gemenskapen. Kulturkritik värd namnet borde handla om att i stället lösa upp alla sådana konstruktioner. Bilden t.v. - ur Pedagogiska Magasinet nr 3/03, från en utställning Kulturell identitet som konstruktion. 29

30 3. Historia En första argumentationslinje är att vi svenskar alls inte har någon historia. Här finns två spår: Det ena är att vi alla en gång har invandrat. I Sverige finns därför inga svenskar, bara invandrare. Det andra är att invandringen under de senaste decennierna gör att vi inte längre kan sägas ha en historia. Ur regeringsproposition 1997: Ett lands historia fungerar ofta som en förenande länk mellan människor. Eftersom en stor grupp människor har sitt ursprung i ett annat land saknar den svenska befolkningen en gemensam historia. Nationer, ska du veta, min son, likvideras på så sätt, att man först tar ifrån dem deras minne. Nationernas minnen av sitt eget förflutna, eller hela Europas minne, ja, vi insåg för sent hur nära vi hörde samman i denna gamla världsdel. Man vill förstöra våra böcker, vår bildning, vår historia. Andra skriver nu böcker åt oss, ger oss en annan bildning och tänker ut en annan historia. Europa börjar glömma vad det en gång varit. Sven Delblanc, I draksåddens tid I den mån vi svenskar trots allt har en historia, så är den något att skämmas för. Detta gäller inte bara eftergifter gentemot Hitler-Tyskland på 1940-talet, det gäller även längre tillbaka i tiden. I TV4 gick således en programserie hösten 2009 med rubriken Vår mörka historia, och fokuserade på slavhandel. Lars Berge, SvD-kolumnist den 21/9-09: Grekerna uppfann demokratin. Vi här uppe i norr utvecklade bärsärkargången. När något politiskt beslut går oss emot, när vi är hungriga, när vi inte har någon lokal eller bara är allmänt uttråkade. Då löper vi svenskar i regel amok. Redan 1743 brakade det loss på nuvarande Gustaf Adolfs torg i Stockholm när tusentals tillresta dalkarlar slogs mot regeringens soldater med högafflar och musköter. Ur Forsknings & Framsteg, nr 6/08: Kerstin Lidén är chef för det arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet... Men arkeologin har förändrats radikalt de senaste femton åren. Riksantikvarieämbetet kritiseras för att montera ner kompetensen om runor, och gör föga historiskt underbyggda utställningar, som den häromåret om Vik-Inga Muhamed, en muslimsk, kvinnlig viking. Syftet var att demokratisera och göra kulturarvet mångkulturellt och genuskorrekt. Och Historiska museet har fått massiv kritik för att försumma samlingarna till förmån för allmänna konstinstallationer... - Det är okunnigt att tro att besökarna inte är intresserade av de gamla fynden som finns på museerna och av de människor som vi har samlat materiella spår från, säger hon. Det har blivit något slags politisk korrekthet i hela denna verksamhet. Bloggen Robsten kommenterar: Ja, tydligare kan det knappast bli, en kvinnlig muslimsk viking, så smart av Riksantikvarieämbetet. Att framställa en viking som kvinnlig muslim bryter utan tvivel mot en del invanda föreställningar, men är knappast vetenskapligt korrekt. Man kan knappast komma längre från verkligheten än att framställa denna låtsasviking och gemene man gör utan tvivel en min av äkta avsmak inför detta försök att införa någon slags multikultiperspektiv i historien. Martin Rundkvist i SvD den 10/11-09, i recension av två nya historieböcker: Svenska folket har inget historiskt öde och det är tveksamt om folket i fråga alls existerar annat än som språkgemenskap. Vad Rundkvist syftar på är det två första böckerna i i en serie. Under ledning av Dick Harrison ska Sveriges historia skrivas på nytt, för att göra upp med myter, Sydsvenskan den 26/10-09: Vilken historisk myt ser du mest fram emot att se söndersågad? - Den allra största myten är Sverige, att Sverige alltid har funnits som den här nationalstaten. Många tror det fortfarande. Sverige och svenskarna, så som vi definierar dem i dag, har bara funnits i 100 år. 30

31 Om en ny och förljugen historieskrivning vittnar Stellan Bojerud på sin blogg: Banverket har en kursgård i Dala-Storsund... För att bevara minnet av driftvärnet har ett litet museum byggts upp i en barack... I en stor glasmonter står ett antal skyltdockor iförda olika typer av uniformer och försedda med olika vapen. Sist i raden fann jag en docka som var till förvillelse lik integrationsminister Nyamko Sabuni. En stilig mörklagd kvinna i fältuniform och utrustad med kulsprutepistol m/45. Som militärhistoriker blev jag förvånad, eftersom jag trott att SJ driftvärn inte haft någon kvinnlig medlem och ännu mindre någon med mörk hudfärg. Föreståndaren höll med mig och förklarade hur det hela låg till: För att vi skulle få anslag till att bygga museét krävdes det att en kvinna och en färgad ingick i utställningen. Detta av genus- och jämställdhetsskäl. För att i det politiskt korrekta Sverige få framställa historien krävs det alltså att den förfalskas! Vittnesmål om en ny tid ger också en artikel i Nationell Idag, nr 9/10: Skolverket: Slopa medeltiden och demokratins uppkomst Skolverket håller som bäst på att försöka få igenom en omfattande förändring av kursplanen i historia och religion. Myndigheten vill bland annat att fokus ska ligga på modern historia och hur historien har påverkat dagens politiska klimat. Ut med det gamla och in med det nya, anser man - nu vill man slopa kristendomens särställng i Sverige, samt stryka hela medeltiden och antiken. 4. Kulturarv Vi kan också gå miste om kulturarv indirekt, genom besparingskrav pga dålig ekonomi. Från bloggen Canuteocean: Svenska kyrkor ruttnar från grunden. Att det skulle bero på klimathotet är en bortförklaring. En stiftsantikvarie säger att problemen kommer av ett oförståndigt energitänk där man har sänkt temperaturen i kyrkorna som har isolerade bjälklag med krypgrund. Kan det verkligen stämma? Inte hade kyrkorna centralvärme för 100 år sedan? Eftersom kyrkorna var fullsatta på den tiden räckte det kanske med kroppsvärmen. SST är den statliga myndighet som fördelar bidrag till trossamfund, teologiska institutioner och andlig vård inom sjukvården. Årligen fördelas 50 miljoner kronor. Låter lite i underkant, eller snarare mycket i underkant om det ska räcka till underhåll av kyrkor. Men det finns ett annat hot mot våra vackra kyrkbyggnader. Religiösa samfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på kan få statsbidrag. Uppfyller islam kraven? Är det rätt att ge bidrag till moskéer? Att omvandla kyrkor till moskéer? Några kommentarer till ett tidigare inlägg: Och vi kan också antaga att svenska kyrkan - som mycket väl kan börsnoteras - kommer att sälja ut ett flertal kyrkor till islam för att omvandlas till moskéer. 5. Seder Man ska ta seden dit man kommer, brukar det sägas. Ska detta bara gälla i en riktning? Dick Erixsons blogg den 24/2-10: 31

32 Svenska seder mindre värda I Sverige får en man som vägrar ta en kvinna i hand skadestånd därför att hans agerande inte respekterats av svenska myndigheter. Svenska seder och bruk är med andra ord mindre värda än muslimska. Detta agerande försvaras i Göteborgs- Posten av den socialdemokratiske kolumnisten Cecilia Dalman Eek, Rätt att vägra skaka hand : Att hälsa utan kroppskontakt är hävdvunnet i stora delar av världen och anses mycket respektfullt. Så är det naturligtvis. Men frågan är varför vi ska respektera hävdvunna seder i andra delar av världen, men inte kräva att VÅRA seder ska gälla i Sverige? Det går inte tolka Dalman Eek på annat sätt än att våra seder och traditioner är mindre värda, lägre stående, mer primitiva än andra. För jag tror inte Dalman Eek kräver att muslimska män i Asien ska ta henne i hand när hon reser dit. Då underkastar hon sig - igen - andra kulturers seder och bruk. Varför denna underdånighet? Varför detta totala förakt för våra traditioner? I kolumnen heter det: Men i ett öppet och tolerant samhälle har vi ett ömsesidigt ansvar som går utöver rätten att kränka och förolämpa varandras känslor. Men det finns ju ingen som helst ömsesidighet i hennes budskap! Hon vill att alla svenskar ska anpassa sig till kulturer från andra delar av världen, och aldrig någonsin hävda sin egen - inte ens på hemmaplan. Det är inte ömsesidighet, det är självförakt och total underkastelse. Själv har jag respekt för andra kulturer i deras naturliga miljö. När jag besöker andra delar av världen kräver jag naturligtvis inte att de ska tala svenska och anpassa sig efter mina seder och bruk. Därför anser jag att de som kommer till Sverige har samma förbannade plikt att respektera det som gäller i Sverige. Vår kultur är lika mycket värd som andra. Och i Sverige kommer det svenska före allt annat. Vi har all anledning att bli irriterade när folk inte accepterar en utsträckt hand. 6. Språk Det pläderas även för att svenska språket inte längre behövs. Maud Olofsson tycker att språkkunskaper i Sverige kan vara bra, men det behöver inte vara kunskaper i just svenska. Marian Radetzki, går längre, och vill uttryckigene avskaffa svenskan som huvudspråk i Sverige. I DN den 28/6-07 skrev han: Hur stort är egentligen det svenska språkets egenvärde? Behövs svenskan över huvud taget? Skulle inte fördelarna överväga massivt om engelskan gjordes till Sveriges huvudspråk i alla väsentliga sammanhang, medan fortsatt odling av det svenska språket överläts åt grupper med särskilt historiskt eller kulturellt intresse för dess bevarande? 32

33 ...det är vettigare att nykomlingar tar seden dit de kommer än att man gör om systemet enligt vad som passar alla nykomlingar bäst. Detta utesluter givetvis inte att nykomlingarna kan förändra systemet i bättre fungerande riktning om förslagen faller i god jord. Men det blir både billigare och enklare att alla nyanlända grupper lär sig den svenska kulturens koder än att alla infödda och alla nyanlända lär sig varandras koder. Thomas Gür...vad den mångkulturalistiska ideologin implicerar; som Thomas, historiker och forskningsledare på Institutet för framtidsstudier, uttryckt det måste även de infödda svenskarna integreras i det nya mångkulturella samhälle som redan är här, det vill säga i klartext tillägna sig en förändrad, (och underförstått rikare) kulturell identitet. Invandrarna skall inte bli svenskar, det är svenskarna som skall bli mångkulturella och följaktligen mindre svenska. Magnus Karaveli, Blågul Frmtid 2 d) Anpassning Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det skett en övergång från assimilationspolitik till integrationspolitik att det sedan skett ytterligare en övergång, till att det främst är svenskar som ska integreras att det finns åtskilliga absurda exempel på svenskars anpassning till mångkulturen 1. Integration I vilken utsträckning som en viss invandring resulterar i svårigheter och problem beror inte bara invandringens omfattning och i vilken utsträckning det handlar om människor från främmande kulturer - det beror också på mottagandet, på vilka krav eller vilken undfallenhet man möter i Sverige. Fram till 1960-talet var det självklart att de invandrare som avsåg att stanna i Sverige permanent skulle assimileras. Även om det var orealistiskt beträffande invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder gällde detta ändå deras barn. Och för de vuxnas del gällde istället integration - dvs de skulle bli en del av det svenska samhället, såtillvida att de klarade sin egen försörjning och följde svenska lagar. I takt med ökad politisk korrekthet har en förskjutning skett. Margareta Wadsteins utredning Räkna med mångfald (SOU 1997:174): Utredningen har strävat efter att vända på perspektivet, att utgå från att också majoritetsbefolkningen behöver ändra sitt handlande och inte bara eller ens främst att olika etniska minoriteter skall anpassa sig. Integration skulle alltså vara ömsesidig. I ett TV-program gick sedan invandringsminister Leif Blomberg steget längre: det är framförallt svenskarna som behöver integreras i det nya Sverige! De konkreta exemplen har sedan blivit många, på hur svenskar måste ställa om sig och anpassa sig till nya omständigheter. Ur inlägg i Röda Rummet av Aje Carlbom 2005: Integrationsproblemet, så som det uppfattas och formuleras inom ramen för mångfaldsideologin, är att reducera det till en sak: den svenska majoritetsbefolkningens tänkande. Oberoende av vilka ord vi föredrar att använda för att beskriva integrationsproblemet så handlar det om en enda sak, nämligen att integrationen kan fungera endast om man förändrar tänkandet hos infödda svenskar i majoritetssamhället. Denna lösning på integrationsproblemet har förts fram mer eller mindre ihärdigt i flera decennier. Producerar man tillräckligt mycket information om andra kulturer så förändras tänkandet och därmed inställningen till invandrare. Ökar man kunskapen om andra kulturer så kommer integrationen att fungera. 33

34 2. Säkerhetsstrategier Ambulanspersonal har flera gånger blivit angripna under sin yrkesutövning. Utvecklingen har lett till att ambulanspersonalen utrustas med skyddsväst. Aftonbladet: Ambulanspersonalen i Göteborg har utrustats med skottsäker väst. Handskar som klarar knivhugg och överfallslarm står också på listan, uppger Ekot. För brandmännens del har det blivit aktuellt både med skyddsglasögon och specialglas på fodonen. Ur Nationell Idag, 19/09: Räddningstjänst som rycker ut till invandrarområden måste utrustas med pansarglas på fordonen. Det kräver facket, sedan invandrar-attackerna resulterat i att brandmän skadats. Från SR-ekots webbsida den 19/9-09: Den senaste tidens händelser med hot och våld mot brandmän har nu lett till att fackförbundet Kommunal kräver att en rad åtgärder genomförs, bland annat installation av övervakningskameror i samtliga räddningsfordon. Ur tidningsartikel i Skåne den 2/2-03: Alla körkortsprov är tills vidare stoppade i Landskrona. Orsaken är att en 23-årig man som i torsdags missade uppkörningen för fjärde gången slog den 28-årige trafikinspektören blodig. Vägverkets GD uttalar sig också om situationen: - Jag tycker det är fruktansvärt allvarligt och det är inte första gången det händer, säger han till Sydsvenskan. Det handlar om ett outvecklat förhållningssätt till våra förarprövare som jag tycker är bekymmersamt. Ur läsarkommentar på Hasse Aros blogg den 9/3-10:...de resultat vi får när vi massimporterar människor från medeltida kulturer med en kvinnosyn från 600-talet. Om en kvinna vistas ute på allmän plats utan att vara inlindad i stora tygsjok är hon en hora och lovligt villebråd, enligt vissa muslimska mäns sätt att se. Jag har vuxit upp i ett Sverige där alla människor kunde röra sig fritt ute på gator och torg, utan rädsla. Jag har som ensam kvinna joggat i skogarnas motionsspår i åratal utan att vara rädd. I dag inskränker vi kvinnor vår frihet enormt på grund av det ökande våldet. Man går inte ute ensam kvälls- och nattetid. Man tar inte t-banan hem på kvällen. Man tar taxi. - En möjlighet att komma till rätta med problemet är att resultatet meddelas när fler människor finns på plats. - Vi funderar också på larmknappar i bilarna. Men samtidigt bör man vara medveten om att de här hoten är väldigt koncentrerade till större städer och att förändringarna bör sättas in där. Ur Sydsvenskan den 21/9-09: Efter rån och hot måste personalen på Östra kyrkogården arbeta i par - med personlarm. Vi rekommenderar ingen att gå hit ensam på helgerna, säger kyrkogårdschefen... I Stockholm hade offren för gatuvåld redan i början av 1990-talet blivit så många, att sjukvårdspersonal talade om en ny folksjukdom. Och man gav ett säkerhetstips : svara inte obstinat på tilltal. I Malmöregionen - där svenska ungdomar ofta rånas och misshandlas av invandrargäng - har råden från polisen varit mer långtgående: Håll barnen inomhus så blir de ej skadade. VLT den 9/12-02: En eller flera rånarligor härjar i Västerås. Offren är oftast ensamma och utsatta, och under knivhot tvingas de lämna i från sig mobiltelefoner och plånböcker. Ligan drar sig inte för att använda våld - i förra veckan knivskars en ung man svårt vid ett rånöverfall. Ligan ger sig gärna på ensamma ungdomar som rör sig vid ensliga platser. - Oftast har rånen skett där det inte har varit så mycket folk, vid en gångbana, cykelväg eller en cykeltunnel. Jag vill uppmana folk att inte gå ensamma på sådana här ställen, särskilt inte nattetid....många lämnat likartade berättelser, bland annat att gärningsmännen ska tala svenska med brytning. Ur GP den 10/10-03: Tre elever på Hovåsskolan rånades på sina mopeder av maskerade ynglingar på fredagsmorgonen. Det är femte rånet sedan torsdagen. Eleverna uppmanas nu att lämna mopederna hemma. Ung invandrare från Göteborgsförort, i norsk TV 2009: Polisen ska inte komma hit och bestämma - här är det vi som bestämmer! Ung svensk i samma program: Man undviker att gå ut på kvällen, försöker uträtta sina ärenden medan det är ljust. 34

35 Blondhet kan bland unga invandrare förknippas inte bara med svenskhet, utan även med rasism. Risken att i invandrartäta miljöer bli trakasserad kan därför bli särskilt hög för blonda svenskar och svenskor. Det förekommer således att svenska pojkar och flickor i vissa områden färgar håret brunt eller svart för att minska sin utsatthet. När oxfilé visat sig försvinna från butikerna utan att ha stämplats in för betalning i kassan har många handlare funnit för gott att gömma oxfiléerna bakom disken och bara ta fram på uttrycklig begäran av kund. På bankkontoren kan man läsa anslag om att man sänkt maxbeloppet för kontantuttag till kronor, pga rånrisken! När bankerna höjt sin säkerhet har istället värdetransporter drabbats. När säkerheten höjs även där blir istället butiksrånen vanligare. Då drar man slutsatsen att kontanthanteringen där ska minskas, genom övergång till kortbetalningar. Varpå istället förfalskningar och kortbedrägerier ökar. Från SVT-webben den 17/11-09: Fortsatt kontantstopp på bussarna Det blir fortsatt stopp för kontanthantering på Malmös stadsbussar under kvällsoch nattetid. Det beslutades vid ett möte idag. Det innebär inte att passagerarna får åka gratis. Istället krävs att man har antingen ett Jojo-kort, ett gammalt rabatt- eller periodkort eller en biljett i mobiltelefonen. Bakgrunden till beslutet är de många rånen mot bussförare i Malmöområdet. 3. Ej kristna symboler Sverige har under de senaste tio seklerna varit att betrakta som ett kristet land. Nu ska detta inte längre gälla. Margareta Wadstein, DO, hävdade år 2003 att adventsljusstakar inte är så oskyldiga som de ser ut, att de kan vara besvärande för t ex judar och muslimer. Ur GP den 6/12-03: Nu tändas tusen juleljus på arbetsplatser över hela Sverige. Men adventsljusstakarna är inte så oskyldiga som de ser ut, tycker diskrimineringsombudsmannen. - Men man måste fråga sig om alla verkligen vill ha de där ljusstakarna, säger diskrimineringsombudsmannen Margareta Wadstein. Ska man till exempel tvinga en aktiv muslim eller troende jude att ha dem? Hennes eget svar är nej. DO ser det hela som en religiös manifestation - något som Europakonventionen ger människor en rätt att slippa bli utsatta för. GP fortsätter:... det är ju faktiskt en religiös symbol, det måste vi respektera, säger Margareta Wadstein. - Dessutom måste man vara konsekvent. Om man inte vill tillåta andras religiösa yttringar, till exempel att bära huvudduk eller turban, så kan man inte heller tillåta egna religiösa yttringar som adventsljusstaken,... Det handlar också om helgdagar: Kalenderns röda dagar följer kyrkoårets högtider och för de flesta är fortfarande söndagen vilodag.... för den som tillhör någon annan religion, eller som verkligen vill leva utan religion, kan anhopningen av kristna symboler och budskap vara besvärande. Ur lokaltidningen Mitt i Vasastan den 19/10-02: Ombudsmannen för etnisk diskriminering, DO, är kritisk till Adolf Fredriks musikklasseras obligatoriska sångprov Nu tändas tusen juleljus. 35

36 - Det är inte speciellt troligt att till exempel muslimer kan den sången. Det kan handla om olaga diskriminering, säger Sonya Aho, pressekreterare på ombudsmannen för etnisk diskriminering. Traditionella skolavslutningar i kyrkor, kan nu inte längre förekomma som tidigare. Ur bloggen Politiskt inkorrekt den 9/12-06: Luciafirandet ställs in i en förskoleklass i Huskvarna Förskolebarnen får inte något luciafirande på Sörgårdsskolan i Huskvarna. Det mångkulturella samhället gör sig påmind även hos småbarn i förskoleklasserna. Traditioner ska tydligen inte gälla i Sverige. Själv har jag som barn aldrig varit med om att luciafirandet har blivit inställt. Men i det apatiska politiska klimat som Sverige i dag genomlider... Ur Katrineholmskuriren den 9/12-09: Julavslutning i skolans gymnastiksal Katrineholm Skogsborgsskolans elever avslutar inte terminen i Mariakyrkan i Katrineholm, enligt traditionen. I stället blir det julavslutning i skolans gymnastiksal. Det finns flera skäl till förändringen, men ett är det faktum att skolan har fått många nya elever med annan religiös bakgrund. 4. Ej rasistiska symboler År 1997 tillkom, under Laila Freivalds tid som Sveriges justitieminister, ett förbud mot rasistiska symboler. 8a i brottsbalkens kapitel 16 kom således att lyda: Den som, utan att göra sig skyldig till brott enligt 8, på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt, offentligt bär eller annars offentligt brukar hakkors eller andra sådana symboler eller kännetecken som kan förknippas med allvarlig förföljelse av folkgrupper eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för otillåtet brukande av kränkande symbol till böter eller fängelse i höst 6 månader. Eva Bergqvist kommenterade i Fri Information: När man läser kommentarerna i Ds 1996:33 inser man att lagstiftarens avsikt är att varje kritiker av invandrings- och invandrarpolitiken skall sväva i ovisshet om kritiken är laglig eller inte... Det framgår att Laila Frievalds förespråkar ett absolut förbud mot hakkors och solkors... Däremot vill hon inte ha generellt förbud mot torshammare eller andra fornnordiska symboler. Straffbart eller ej - det beror helt på vem som iklätt sig symbolerna och i vilket sammanhang. Ett senare nummer av Fri Information refererade en HD-dom: HD fastställde Hovrättens dom och dömde för hets mot folkgrupp en 17-årig gotlänning till 100 dagsböter. 17-åringen hade gripits av polisen i Visby den 30 november Skälet till gripandet var de dekaler som dekorerade hans jacka. Dekalerna bestod av solkors, kugghjul, sädesax, örn, Livets träd, lagerkrans och odalruna. Däremot bar han inget hakkors. Många är det rektorer i svenska skolor som varit på alerten mot blågula färger eller andra antydningar till nationella symboler på elevers klädsel. Ur Sydsvenskan den 30/3-07: Sjukhus ska få utföra omskärelse 5. Mer anpassning Pojkar bör få rätt till omskärelse i den offentliga vården även när det inte finns medicinska skäl för det, föreslår Socialstyrelsen. 36

37 Samtidigt bör det fortfarande vara möjligt för personer som inte är legitimerade läkare att få särskilt tillstånd från Socialstyrelsen att utföra omskärelse. Från Newsmill den 12/6-09, artikel av Barbro Jöberger: Socialstyrelsen, som alltid har agerat som en vindflöjel för tendenser i tiden, vill att landstingen blir skyldiga att tillhandahålla omskärelse av pojkar. Socialstyrelsen säger i sin rapport (Omskärelse av pojkar. Rapport av ett regeringsuppdrag. S 2005/7490/SK 2007): Barnets rätt till veto kan anses åsidosatt, men detta är en värderingsfråga som kan diskuteras. Det kan finnas en intressekonflikt mellan barnets självbestämmande och föräldrarnas övertygelse. Den här konflikten är beskriven utifrån västeuropeisk eller kristen diskurs. Med andra ord - om man ser saken ur ett annat perspektiv än ett västeuropeiskt, det vill säga ur föräldrarnas perspektiv - så är det helt i sin ordning att frånta barnet dess rätt till sin kroppsliga integritet. Men varför skulle vi inte tillämpa ett västeuropeiskt perspektiv när vi befinner oss i Sverige? Om det föreligger en intressekonflikt mellan barns och föräldrars behov ska myndigheten självklart ta ställning för och skydda den svagare, det vill säga barnet. I Karlskrona plockades kommunens välkomstskyltar ned under vintern 2002/03. Orsak: skyltarna hade avbildat en vit familj, som hälsade besökare välkomna till staden. Somliga politiker ansåg att skyltarna associerade till nazismen. Stötande ansågs även det gamla kvartersnamnet Negern i Karlstad vara. År 2009 lyckades CMR där driva igenom ett namnbyte. Som ett uttryck för anpassning kan även ses boendet för ensamkommande flyktingbarn i Gullspångs kommun. En del av barnen hade utsatt kvinnlig personal för sexuella trakasserier, varvid personalen reagerade genom sitt fack, Kommnal. Det slutade med att fem av de anställda fick sparken. Ur Arbetarbladet den 14/1-10: Förskollärare fick lära sig arabiska Över hälften av barnen på Tallbacksgårdens förskola i Sandviken har annat modersmål än svenska. Nu har personalen fått lära sig arabiska vardagsuttryck, olika nationaliteters högtider och kultur. Invandringsminister Karin Andersson i SvD den 4/ : Barnäktenskapen är förskräckliga och jag tar avstånd ifrån dem. Men det är inte så lätt att komma åt dem. Det är en religiös rit som vi svenskar inte kan lägga oss i. Om vi förbjuder detta tar vi ifrån invandrarna deras valfrihet. Gustav Janson på Newsmill den 4/12-09:...den 13/ publicerade dagstidningarna Norra Skåne och Sydsvenska Dagbladet var för sig en artikel om dom ymnigt förekommande barnäktenskapen som man kunnat konstatera i Skåne. Norra Skåne hävdar bl a att man varje år upptäcker minst 25 fall av barn och ungdomar i skånska skolor som gifts bort mot sin vilja. I Sydsvenska Dagbladet säger en skolkurator på en stor skånsk skola att hon själv har personlig kännedom om över 100 barnäktenskap på hennes skola, bl a ett där flickan som gifts bort var tolv år och gick i femte klass. I sjätte klass bodde hon med sin make, blev gravid och födde sitt första barn. John Järvenpää:...i krig är räddningspersonal alltid fredad, men inte i Sverige i fredstid anno [---] En i sammanhanget förbisedd aspekt är att våld, vandalisering, brända bilar och byggnader är ett relativt normalt inslag i somliga, företrädesvis icke-europeiska länder, i krigshärdar, slumområden, mindre välbärgade kvarter osv. Detta är så att säga en orsak till att man söker sig därifrån. Därmed inte sagt att man per automatik gör sig av med sin gamla beteenderepertoar när man anländer till ett nytt land. Särskilt gäller detta om det nya landet, såsom Sverige, inte ställer några som 37

38 helst krav, t ex avståndstagande från våld, för att erhålla medborgarskap. På så sätt kan mottagarlandets kravlöshet bidra till att destruktiva beteenden bevaras och uppfattas som normalt hos vissa invandrare. För det nordiska sinnelaget är våld och bränder, än så länge, onormalt. Naturligtvis skulle ingen av överhetens parter erkänna att man bidrar till att normalisera våldsamma beteenden. Hursomhelst kommer de inte ifrån slutsatsen som följer av att oförvitliga brandmän, ambulansförare, lärare, och t o m byggnadsarbetare numera tvingas gå kurser i konflikthantering för att de på ett normalt sätt ska kunna utföra sina jobb: åtgärden är ett erkännande av att konflikten som sådan är inneboende i det mångetniska samhället. Någonstans vet man alltså med sig att problem finns, dock sällan hos den andre utan svensken är den som alltsomoftast får klä skott för dem. I den politiskt korrekta världen är det nämligen helt naturligt att invandrare som präglats av krig undslipper konflikthantering medan svensken som i 200 år levt fredligt, utan krig, är den som ska lära sig det,,. 6. Ingen mötesfrihet Mer än en gång har polisen vägrat invandringskritiker mötestillstånd i områden där det bor många invandrare. Detta har gällt inte bara torgmöten utan även inomhusmöten. Av hänsyn till de invandrade gäller inte längre demokratiska fri- och rättigheter för svenskar i dessa områden! Men var inte budskapet från dem som skulle hålla möten provocerande för invandrare? I själva verket var det mer den av media förmedlade nidbilden av främlingsfientlighet än de verkliga ståndpunkterna som kunde väcka anstöt. När BSS år 1980 ville hålla ett appellmöte på gågatan i Södertälje centrum blev polisens svar: Polismyndigheten har för avsikt att avslå Er ansökan om mötestillstånd med hänsyn till befolkningsstrukturen i Södertälje. Sannerligen en paradox! Enligt mediabilden rör det sig konsekvent om flyktingar. De lämnade alltså sitt hemland därför att där rådde förtryck och kom till Sverige därför att det är en demokrati. Med flytten har de kommit i åtnjutande av bl.a. mötesfrihet - men på bekostnad av svenskarna! 7. Frihet att trakassera Domen mot pensionären Roland Fasth i Småland fångar en situation i det mångkulturella Sverige. I ena ringhörnan har vi ouppfostrade snorungar med invandrarbakgrund. Deras föräldrar har lärt dem att hata svensakrna och det svenska samhället. I andra ringhörnan har vi en grupp svenska pensionärer som arbetat ideellt för att hålla ordning och göra fint i Folkets Park i Värnamo. Gång på gång får pensionärerna uppelva hur ungarna förstör och vandaliserar och struntar i tillsägelser. Istället svarar de i still med håll käften, gubbdjävel. Vad kan pensionärerna göra, för att få slut på vandalsieringen och trakasserierna? Att de skulle kunna vända sig till ungarnas föräldrar och få dessa att ingripa verkar inte realistiskt. Så en av dem, Roland Fasth, utdelade en örfil till 12-åringe Rasko Kardovic, när dennecyklade bland minigolfen och cafébord. Det blev åtal, rättgång och dom:fasth dömdes till 30 dagsböter, att betala kronor. Och kammen växer ytterligare på snorungarna, som fått klartecken att fortsätta trakassera. 38

39 Kan man åka till sin födelsestad och bli glad över återseendet? Jag kan det inte. Malmö är en stad som jag för alltid stötts bort av - och som jag i min tur stött bort lämnade jag Malmö efter trettio år... Jag trivs inte där. Jag är en främling där men saknar främlingens nyfikenhet, den jag hade under resorna i Israel/Palestina och Libyen. I Malmö vill jag inte vara en främling. I Malmö vill jag vara jag. Det är jag inte i Malmö. bloggen Nydahl 2 e) Svenskfria områden Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att utvecklingen medfört en enklavisering, med områden avskurna från svenskt kulturellt inflytande att vissa områden blir allt farligare för svenskar att vistas i att även svenska myndigheter har svårt att nå dessa områden Och svenskarna, det är klart att dom får bo här också... jag har ingenting emot dom bara dom inte försöker ge sig på oss, bara dom inte försöker beblanda sig med oss va. Dom får va dom dom é. Ju mindre vi slipper ha svenskarna i närheten, desto bättre mår vi....på ett eller annat sätt - det tror jag man ska göra klart för svenska folket - kommer vi att skaffa oss respekt, va. Frågan är vilket... Michael Alonzo 1. Exodus Från Malmö stad till kranskommunerna i området flyttade under år 2000 så mycket som personer. Vad låg bakom detta? Det ville kommunen veta, så man gjorde en enkät bland utflyttarna. 70% svarade på enkäten. Av dessa angav i och för sig inte någon majoritet invandringen som orsak. Då ska dock noteras att enkäten inte var så utformad, att invandrare fanns listad som ett skäl att kryssa för. Denna orsak kom fram genom egna kommentarer. Dessutom angavs andra skäl - brottslighet, otrygghet, skolgång för barnen med mera - som i praktiken också gällde invandringen. I nr 1/96 av tidningen Kommunalarbetaren skrev kolumnisten Jenny Morelli under rubriken: MAKA DIG, SVENSK. Det är just vad många svenskar gör. De följer Morellis råd, och flyttar bort från invandrartäta områden. Ur LänsTidningen den 27/3-07: SVENSKARNA FLYTTAR FRÅN TÄLJE Svenskarna lämnar Södertälje. Enligt ny statistik från SCB valde betydligt fler svenskar än utrikes födda att flytta från kommunen förra året. När det gäller inflyttning är det en helt annan femma. Förra året flyttade människor med svenskt medborgarskap från Södertälje. När det gällde de utrikes födda så valde totalt att flytta. Fakta: befolkningsströmmar i Södertälje 2006: Inflyttade Svenskar Utrikes födda Utflyttade Svenskar Utrikes födda Enklavisering Ur I Sveriges väntrum : År 2006 är barn inskrivna i den kommunala barnomsorgen i stadsdelen Skärholmen. Av dem har 86 procent annat modersmål än svenska.... I tjugosex av de tjugosju förskolorna har mer än hälften av de inskrivna barnen ett annat modersmål än svenska. Ur Kristianstadsbladet den 23/8-09: Skolan har börjat. Men inte för Hampus, sju år. Han skulle ha blivit det enda svenska barnet i sin F1-klass på Gustaf Hellströmskolan. Oacceptabelt tycker familjen och håller honom hemma. 39

40 Till att börja med hade han ett par svenska klasskompisar, men efter hand flyttade de. Hampus blev ensam kvar. Och vantrivdes. På rasterna pratade de andra barnen på sina hemspråk. Hampus kom inte in i leken utan kände sig utanför. - Jag vill inte vara där för ingen leker med mig. Ur I Sveriges väntrum : I en artikel i Länstidningen den 31 mars 2006 skriver dåvarande integrationsministern Jens Orback att regeringen ger Södertälje 24,5 miljoner kronor för att utveckla utsatta bostadsområden. Under åren har Södertälje kommun sammanlagt fått 184 miljoner kronor från staten för att bryta segregationen.... en stor grupp av invånarna är socialbidragsberoende, arbetslösa, lågutbildade och har få kontakter med det omgivande samhället. De kan få de flesta av sina behov tillfredsställda i stadsdelen utan att behöva tala svenska. Ur inlägg i Röda Rummet av Aje Carlbom 2005: I Malmö har det sedan i slutet av 1980-talet etablerats en arabisk offentlighet som innebär att människor kan upprätta kontinuitet mellan livet i hemlandet och det nya landet. För att överleva i vardagen finns idag ingen tvingande anledning att till exempel lära sig svenska eller att etablera kontakter i det svenska samhället. En hel del barn som föds på svenskt territorium tillbringar så mycket tid i arabiska (eller i andra etniskt annorlunda) sammanhang att de inte lär sig svenska överhuvudtaget eller en mycket bristfällig sådan. 3. Laglöst land Polis- och andra räddningsinsatser inte bara behövs oftare till utanförskapsområden än andra områden, de kan också där bli särskilt resurskrävande: Ur Sydsvenskan den 14/10-03: I söndags kastade någon en slägga mot en brandbil på Rosengård. För ett par veckor sedan vandaliserades en polisbil, en väktarbil och en bil som tillhörde en parkeringsvakt i samma stadsdel. Hot, trakasserier, våld och skadegörelse har blivit vardag för uniformerad personal som arbetar i Malmö och i synnerhet i delar av Rosengård. Efter att ha uppfattats som medborgarnas vänner och beskyddare behandlas plötsligt många uniformerade yrkesutövare som samhällets fiender....vandalisering av polisens och annan uniformerad personals fordon är ett utpräglat Rosengårdsproblem, säger han. Och det är ett problem som har ökat på senare år. Det har gått så långt att polisen ibland gör utryckningar till Rosengård med två fordon. Poliserna i det ena fordonet gör själva ingripandet, poliserna i det andra ser till så att bilarna inte blir vandaliserade. Ambulanspersonal som blir angripna under utryckningar, brandbilar som måste ha poliseskort till skydd mot stenkastande ungdomar. Sådan är verkligheten i många invandrartäta områden. Under år 2009 har antalet bränder - bilar, skolor och annat - i sådana områden eskalerat. De som utför dessa dåd skyller på polisen, polisen har provocerat dem. Ett mönster kan här anas att mycket av bränderna och våldet är organiserat, av grovt kriminella som vill kunna arbeta i fred i dessa områden, utan inblandning av svensk polis. Ur Sydsvenskan den 2/1-04: Efter att ha fått flaskor kastade mot sig från åttonde våningen och blivit utsatta för såväl stenkastning som spottloskor, fick Malmö brandkår nog när de attackerats med en slägga av ett ungdomsgäng i oktober. Då höjdes röster för krav på poliseskort vid samtliga utryckningar i Rosengård. 40

41 Polisen har också förstärkt utryckningar till Rosengård. - Ibland är stenkastningen en direkt hämnd för att vi har gripit någon. I andra fall handlar det om en grupp av killar som inte riktigt är nöjda med att vi har fokuserat på dem. De vill visa vem som bestämmer. Sverige och invandringen : I många utsatta förorter är det inte ovanligt med två generationer av arbetslösa. Det betyder att föräldrarna inte fungerar särskilt bra som förebilder för sina barn, vilket i sin tur betyder att gängen och de kriminella nätverken lätt tar över. Detta är i sin tur en av huvudanledningarna till att de som lyckas tillräckligt bra med sina liv för att ha en valmöjlighet flyr förorten. Det blir med andra ord glest med goda förebilder för barnen när de växer upp. I vårt moderna samhälle är det de unga män som inte prioriterar utbildning och som inte heller kan hitta ett jobb för att försörja sig som är det stora problemet. Ju lägre ned i tonåren de befinner sig, desto mer regellösa och gränslösa är de också i sitt handlande. Utöver att råna och skada andra människor gör de svårbegripliga saker som att sätta eld på dagis, krossa rutor, misshandla bussförare, etc. Det gör det inte främst som en samhällsprotest. De gör det för att det ger dem en känsla av makt. I Hammarkullen golar vi inte - ur krönika av Ulrika Claesson i nättidningen Yelah den 9/7-01:...i Alby säger dom aina, det räcker för att alla som bär vapen eller knark ska dra. Polisen cirklar runt, visar batonger, talar om att här ska inga jävla blattar komma och tro att dom e nåt, ungarna håller käften och vet att man inte ska gola, nu vet dom helt säkert att så gör vi inte här. Och den som ändå gör det, som pratar med polisen, som står en stund på torget och är artig eller som infinner sig på förhör när allvarliga brott utreds, den som gör det kommer att råka illa ut. I bästa fall slutar folk att hälsa, man blir paria, inget att lita på. I värsta fall får man ett skott i nacken, det vanligaste är att man åker på stryk, får tänderna utslagna eller sin lägenhet länsad. Och vad gör man då? Ringer polisen? Nej, för vi gör inte så, inte här. Om det är någon som inte fattar varför så får dom gärna bo här ett tag. Välkommen till förorten. Samma hållning till polisen i en sång av Latin Kings, på skivan Mina kvarter : men schyssta aine e också en jävla fitta en spelar dum och en spelar snäll men i bådas ögon e du svartskalle å kriminell så snacka snacket men snacka inte med nån om aina dyker upp bäst å hålla din mun för tala e silver, men tiga är guld Ur Sydsvenskan den 26/8-09: Polisen: Lugna gatan anmäler inte brott Flera Lugna gatan-personer misstänks för brott. Nu kommer polisen med ny, än mer omfattande kritik... - Vi tar avstånd från deras verksamhet och vill inte ha med dem att göra, säger Bengt Hersler. - De har ett system som bygger på att de inte anmäler brott som begås eller som man får kännedom om till polis eller till sociala myndigheter. Istället säger man att man löser det internt. - Det må vara logiskt för Lugna gatan men får till följd att ett alternativt rättssystem växer fram. Ur Gefle Dagblad den 27/9-09: Hon har trivts i Andersberg - men inte nu längre Birgitta sitter vid köksbordet och tittar ut på de lekande barnen utanför. Hennes armar är fulla av blåmärken och näsan och läppen såriga. I tisdags kväll blev hon brutalt nedslagen utanför hemmet i Andersberg. 41

42 Birgitta säger att det var män i årsåldern av utländsk härkomst. De frågade om hon hade cigaretter men Birgitta sa att hon inte hade några. - Din jävla hora, sa den ena och så small det... Blodet rann och någon hade ringt ambulans. Birgitta heter egentligen något annat. Hon vill inte visa sitt ansikte på bild eller ha sitt namn i tidningen. - Då kanske de slår ihjäl mig, säger hon och kryper ihop lite. - Jag har varit en glad person men nu har jag blivit tio år äldre, suckar hon. Birgitta har fått stöd av en granne. Båda berättar om nedkissade trappuppgångar, sopor och trasiga förrådsdörrar. De är överens om att Andersberg förfallit undan för undan. Kasper Støvring, i Jyllandsposten den 23/8-09: Nu lämnar fler och fler dessa utsatta områdena, eller så stannar man och låter bli att uttala sig av rädsla för att utsättas för övergrepp. Ja, dessa områden är snart på väg att utveckla sig till områden som står utanför vanlig lag, rätt och ordning. Pressen, räddningstjänsten vågar inte rycka in. Vi ser det i Gellerup, Vollsmose och på det inre Nørrebro. Där styr oro, censur, utpressning, ja, till och med något så gränsöverskridande som gäng, som upprättar visitationszoner. Självförsvar råder, det är våra områden, som då grönländarna blev jagade ur från Gellerup. Det är nu befriade områden - befriade från lag och ordning och allmän rättssäkerhet. 42

43 2 f) Nya svenskar Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det svenska medborgarskapet har devalverats, genom att utdelas kravlöst, till tals utlänningar att många har dubbla medborgarskap att det idag finns många sorters svenskar att intresset för att få svenskt medborgarskap är störst från icke-västländer att det blivit många förlorade svenska pass...utomnordiska medborgare... ansöker om svenskt medborgarskap allt tidigare efter sin ankomst till Sverige. Ur Ura 1998:1 från AMS 1. Kravlöst medborgarskap Ungefär hälften av invandrarna i Sverige är naturaliserade, dvs de har fått svenska medborgarskap. Det handlar om personer. Kan dessa personer betraktas som svenskar? Blir man svensk genom ett svenskt medborgarskap? Det är lätt att bli medborgare i Sverige. En utlänning kan genom naturalisering få svenskt medborgarskap redan efter fem års vistelse i Sverige. För den som är gift med en svensk gäller tre år. För medborgare i våra nordiska grannländer räcker det med två år. Erfarenheten visar att svenska medborgarskap ofta beviljas på lösa grunder. Det är inte ovanligt att även personer, vars identiteter inte är fastställda, kunnat bli svenska medborgare. Formellt finns ett skötsamhetsvillkor, dvs vederbörande ska inte vara kriminellt belastad. I praktiken finns dock åtskilliga fall, där denna prövning inte har fungerat. Beträffande språkkunskaper finns överhuvudtaget inga krav. Den sökande behöver inte kunna tala eller förstå svenska. David Schwarz i Invandrare & Minoriteter nr 5-6/93: Idag kan man bli svensk medborgare utan att kunna svenska. Det är ofattbart!...det har för övrigt börjat bli ett säkerhetsproblem det här att Sverige har en så liberal inställning till identitetskontrollen. Det kommer hit människor som man inte vet någonting om och inte ens är särskilt noga med att kontrollera på riktigt. I Sverige kan man få uppehållstillstånd utan att identiteten är klar, och sedan kan man ändå gå ut i samhället och få identitetshandlingar, ja, i princip kan man bli vald till kommunfullmäktige och t.o.m. bli dess ordförande. Även där ett medborgarskap beviljats genom bedrägeri är det svårt eller omöjligt att återkalla. Svenska medborgarskap beviljas till och med utan att utlänningen behöver säga upp sitt tidigare medborgarskap. Dubbla medborgarskap accepteras generellt och har ökat i antal. Det förs ingen statistik över antalet personer med både svenskt och annat medborgarskap, men uppskattningar från 1997 och framåt har legat på cirka (SOU 2006:2). 43

44 Ur I Sveriges väntrum : Krav på språkkunskaper finns i flertalet västländer. Riksdagens utredningstjänst har för folkpartiets räkning skickat en enkät till 51 länder. Trettiosex har någon form av språkkrav. Till exempel Finland, Norge och Danmark. Medborgarskapet skulle kunna vara ett instrument för anpassning, genom att krav på språkkunskaper samt kännedom om svensk kultur och svenskt samhälle. Så sker inte. 2. Statistik om naturaliseringar Diagrammet, från siffror i Tema invandrare, visar andelarna naturaliserade av de utrikes födda i Sverige som 1989 var berättigade att söka och som skaffat sig svenskt medborgarskap. Intresset var störst hos dem som kom från länder med fattigdom och förtryck. Det totala antalet naturaliseringar låg fram till början av 1970-talet på cirka per år, i början av 1990-talet var det uppe i Rättigheter och möjligheter Svenskt medborgarskap innebär att vederbörande får ett svenskt pass. Erfarenheten visar att det ibland kan bli många nya svenska pass för en och samma person. Merit Wagers blogg, den 12/ : svenska pass är anmälda förkomna eller stulna. Det är otroligt många, en kvarts miljon! Ett ganska stort antal av dessa pass tillhör människor som fått asyl och så småningom medborgarskap i Sverige. När personen ifråga anmält att passet är borta får han ett nytt. När han anmäler att även det passet förkommit får han ett nytt igen. När han, för tolfte eller femtonde gången anmäler att han tappat sitt pass så får han ett nytt pass... Detta diagram (t.h.) baserar sig på uppgifter i olika nyhetsnotiser i dagstidningar. Det handlar alltså om en explosiv ökning under 1990-talet. Vilka är det som ägnar sig åt dessa passbedrägerier? Förmodligen rör det sig till 90% eller mer om utrikes födda. Kanske står exempelvis somalier för en oproportionellt stor andel. Det vore intressant att få veta - men någon sådan statistik finns tyvärr inte att tillgå. Vid brott, även grova brott, är det omöjligt att döma en utlänning till utvisning om denne har fått svenskt medborgarskap. Denna senare formulering godkänns knappast av journalister. Den som en gång fått svenskt medborgarskap är inte längre utlänning. Han/hon är svensk, punkt slut, som det brukar heta i ledarkommentarer. Men när svenskar på senare år dragit till sig uppmärksamhet runtom i världen för uppseendeväckande brottslighet är det vanligen fråga om medborgarskaps-svenskar, inte etniska svenskar. I praktiken är det alltså skillnad på svenskar och svenskar. En följd av de många naturaliseringarna blir invandringens effekter till stor del kan döljas: statistiken kring bidrag, brott med mera kategoriserar ofta i bara två grupper - svenska medborgare och utländska medborgare. En annan konsekvens är att vi svenskar får dåligt rykte i världen. Blågula frågor 4/96: Svenska pass börjar få litet dåligt rykte ute i världen, konstaterar Kerstin Högback, kriminalinspektör på roteln mot illegal invandring på rikskriminalen, i SvD den 21/

45 Bakgrunden är att så många förfalskade svenska pass finns i omlopp. Vissa länder lär på grund av detta t.o.m. överväga införandet av visumtvång för svenska medborgare. 4. Nysvenskt Den omfattande och okontrollerade invandringen i kombination med det frikostiga utdelandet av svenska medborgarskap har resulterat i att tusentals och åter tusentals människor reser omkring i världen med svenska pass, utan att vara svenskar. Åtskilliga gånger figurerar således svenskar i nyhetsförmedlingen, svenskar som gjort sig skyldiga till grova brott eller misstänks för terrorism. Det finns också svenskar som varit krigsförbrytare, som leder gerillaverksamhet eller deltar i pågående krig i det land där de föddes. a) Kubasvensken Den kanske mest kända är kubasvensken, som satt fången på USA:s militärbas Guantanamo. Svenska media var länge förtegna om denne mans bakgrund. Den spanska tidningen El Mundo avslöjade dock den 1/8-02 att han hette Mehdi Ghezali och var en andra generationens invandrare - hans far kom från Algeriet, hans mor från Finland. Till stora ansträngningar fick svenska UD loss mannen och han flögs hem till Sverige med särskilt flyg, regeringsplanet. I september 2009 greps han i Pakistan, än en gång på väg till talibanområde i Afghanistan. b) Krigförbrytare Svenska Amnesty, den 4/3-04: ÄN LEVER KRIGSFÖRBRYTARE SÄKERT I SVERIGE Mellan 50 och 100 misstänkta krigsförbrytare finns i dag i Sverige enligt uppgifter från Migrationsverket. Ur DN den 23/11-05: KRIGSFÖRBRYTARE TRYGGA I SVERIGE De forna Saddammännen finns bland de cirka krigsförbrytare från en lång rad länder som vistas i Sverige, enligt Ölvebros uppskattning. Migrationsverket anger lägre mängd. Men att det finns ett stort antal krigsförbrytare i Sverige är klarlagt sedan ett par år tillbaka... Krigsförbrytarna får stanna och flera har lyckats bli svenska medborgare. c) Militärbefälhavare Ur Kvällsposten, februari 1995: Fyra år efter befrielsen från Saddam Hussein rasar ett blodigt inbördeskrig i irakiska Kurdistan. Många av militärbefälhav-arna, ministrarna och guvernörerna som låter skjuta ihjäl sitt eget folk har en sak gemensamt - de är svenska medborgare. Kvar i Sverige finns deras familjer. Försörjda av svenska skattebetalare. Den mest fruktade är guvernören i staden Sulaimania, 45-årige Salar Aziz. Aziz, som tillhör partiet PUK, lät i höstas avrätta tre ynglingar, varav två påstås ha varit minderåriga. Svensken Omar Say Ali, 49, tillhör den innersta kretsen av partiet PUK:s ledning. När Omar kommer till Sverige igen kan han återgå till sin tillvaro som sjukpensionär. Under tiden han är hemma i Kurdistan och krigar har hans fru svårt att försörja sig. Förra året deklarerade hon 0 kronor i inkomst. 40-årige Mala Bakhtiar har sedan flera år tillbaka permanent uppehållstillstånd i Sverige. I Kurdistan är han militärbefälhavare... d) Separatister 45

46 Från SR:s webbsida den 23/1-06: Thailändska separatister styrs från Sverige En av de väpnade separatistgrupper som är med i stridigheterna i södra Thailand styrs delvis ifrån Sverige. De två senaste åren har minst människor dödats i de tre södra provinserna i Thailand, där separatister vill bilda ett eget land. Från SVT:s webbsida: Våren 2003 kom en indonesisk delegation till Sverige med krav på åtgärder mot Hasan di Tiro, ledare för GAM (Rörelsen för ett fritt Aceh). Han bor sedan 1979 i Sverige och är svensk medborgare. Under kriget mot serberna i Kosovo fanns det svenskar - dvs kosovoalbaner - som reste ned för att deltaga. År 2009 ger kriget i Somalia motsvarande exempel. Där har flera svenskar stupat. e) Självmordsbombare mm Från SVT:s webbsida den 28/10-05: SVENSK SKULLE BLI SJÄLVMORDSBOMBARE Polisen i Sarajevo misstänker att den svensk som förra fredagen häktades i Sarajevo planerade att bli självmordsbombare, skriver en bosnisk tidning - I lägenheten där han bodde beslagtogs bl.a. en video där svensken och den andre killen ber Allah om förlåtelse därför att de kommer att spränga sig i luften... Från SR:s webbsida den 23/10-09: Allt fler åker utomlands för att strida Den svenska säkerhetspolisen säger sig ha sett ett ökat intresse för att åka och strida i olika konfliktområden de två senaste åren. Den senaste tiden har de sett att resorna till Pakistan och Afghanistan ökar....enligt Säpo finns ytterligare tio svenskar i Somalia av samma anledning. - De deltar i strid. De tränas och de förbereder attentat, säger Marlena Rembe. En annan nysvensk omtalas i Aftonbladet den 15/9-09: Terrorsvensk dömd till livstids fängelse Den terrormisstänkte svensken Oussama Kassir, 43 år, har dömts till livstids fängelse av en domstol i New York. Den 12 maj i år fällde juryn, som bestod av sex kvinnor och sex män, Kassir på samtliga elva åtalspunkterna för terrorbrott. Kassir, som är svensk medborgare, greps den 11 december 2005 i Prag under en mellanlandning på väg till sitt gamla hemland Libanon. f) Nio svenskar i sju länder Och det finns fler terroristmisstänkta svenskar på olika håll i världen. Ur Sydsvenskan den 25/9-09: Nio svenskar i fångenskap för terrorbrott Enligt ett dokument från UD, som Sydsvenskan tagit del av, sitter i dag 183 svenska medborgare frihetsberövade i länder utanför Norden. De flesta för vanliga brott: narkotikasmuggling, rån, bedrägerier och mord. Men minst nio av de fängslade svenskarna anklagas för terrorism. Fyra av dem är dömda. Mirsad Bektasevic från Kungälv greps 2005 i en lägenhet Sarajevo endast 18 år gammal. Polisen påträffade en inspelad självmordsvideo, sprängmedel och bombbälten. Flera svenska medborgare har på senare år gripits på misstankar om terror, men senare släppts. Och i Islamabad i Pakistan har nu den förre Guantánamofången Mehdi Ghezali och hans ressällskap... 46

47 Att USA betraktar Sverige som ett viktigt land i War on Terror framgår av en rapport om terrorism från US State Department från i våras: Terroristorganisationer utnyttjar Sveriges beaktansvärda skydd för personlig frihet och mänskliga rättigheter, konstaterar USA:s utrikesdepartement. Rapporten slår fast att en rad terrorgrupper har anhängare i Sverige: al-qaida, al-shabaab, Ansar al-islam och Islamic Jihad. Sveriges asylpolitik drar till sig personer från konflikthärdar, framhålls i rapporten. I samma dokument berättas att svenska extremister har dödats i strider i Somalia. Samt om den svenske medborgaren Abu Qaswarah, som sköts ihjäl... i en eldstrid med amerikanska trupper i Irak. Enligt USA:s regering var han terrornätverket al- Qaidas andreman i landet. De nio aktuella svenskarna fanns fördelade på sju länder: USA Marocko Algeriet Libanon Irak Pakistan Frankrike Bosnien-Hercegovina g) Fler svenskar Ur Aftonbladet den 21/1-06: TANDLÄKARE LÄT POJKVÄNNEN BORRA Den svenska tandläkaren hade sin praktik i södra London. Där fick hennes outbildade pojkvän gå loss på över 600 patienter innan han stoppades av myndigheterna. Enligt BBC hade de båda tjänat brittiska pund, eller över 1,6 miljoner svenska kronor, på bluffen. Rapporteringen i brittiska medier gav dock en annan bild av brottslingens etnicitet: Mojgan Azari was found guilty of serious professional misconduct for letting boyfriend Omid Amidi-Mazaheri work at her practices in south London between 2002 and 2003, the General Dental Council (GDC) said. The BBC said Amidi-Mazaheri, an Iranian national, had received a two-year sentence for similar offences. Det vart alltså fråga om iranier, som lyckats få svenska medborgarskap (den 15/5) rapporterade DN om att svenskar söker asyl i Norge. Det var då fråga om utlänningar med svenska pass. 47

48 2 g) Sämre gränskontroll Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att flera faktorer verkar i riktning mot sämre gränskontroll 1. Schengen Schengenavtalet har inneburit en avskaffad gränskontroll gentemot de flesta andra länder i Europa. Andra Schenländer lägger ett transportörsnsvar på flygbolag, som kan bötfällas om de medför passagerare utan passhandlingar. I Sverige gäller inte detta. 2. Pass på drift Antalat förlorade pass har ökat dramatiskt. En och samma person kan tappa sitt pass 10 gånger under ett år och varje gång efter ett par veckor få ut ett nytt. Alla dessa pass i omlopp underlättar naturligtvis framställandet av falska pass. 3. De nya svenskarna När passhandlingar i stor utsträckning kan vara förfalskade återstår för gränspolisen att istället gå efter utseende. Detta kan försvåras på två sätt. Dels blir det allt fler svenskar som har ett utländskt utseende. Dels kan diskrimineringsombudsmannen trycka på mot att gränspolisen agerar ändamålsenligt. DO Margareta Wadstein i Sydsvenskan den 21/10-99: Det är förbjudet att stoppa människor i passkontrollen på grund av deras utseende. Men det uppfattas av många, även högt uppsatta tjänstemän, som självklart att det görs. Samma sak har Cafer Uzunel på DO tidigare hävdat: Enligt mitt sätt att se det är det ett klart fall av laga diskriminering om en person stoppas vid gränsen enbart på grund av sitt utseende. Rikspolisstyrelsen hade dock föreskrifter som löd: Denna kontroll skall riktas mot andra utlänningar än medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Därav följer att bl.a. en persons utseende, klädsel, språk eller liknande utgör kriterier för passkontrollantens urval. Frågan är dock hur länge dessa föreskrifter kommer att fortsätta gälla. 48

49 Kapitel 3: DISKRIMINERING Förutom hets mot folkgrupp och olaga diskriminering har Sverige de så kallade motivhatbrotten, det vill säga där ett motiv för i princip vilket brott som helst har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Avsnitt a) Hetslagstiftning b) Diskrimineringslagar c) Nya diskrimineringar d) DO Erik Alhem, i SvD den 1/8-07 Att i vårt samhälle omfattas av lagen om hets mot folkgrupp är inte ett tecken på särskild utsatthet, det är istället tecken på särskild utvaldhet. För vad det innebär i praktiken är inte ett förbud mot att hetsa eller hata eller något annat, utan det innebär... ett förbud mot att uttrycka ringaktning för folkgruppen i fråga....träder en ny lag i kraft, som innebär att homofiler kommer att omfattas av lagen om hets mot folkgrupp. Samma politiker och debattörer som allt som oftast hävdar att svenskar inte existerar som folk utan är en konstruktion vill alltså klassa människor med förvänd sexualitet som folkgrupp - ve oss enfaldiga som trott att minimikriteriet på en folkgrupp är att den kan reproducera sig.... framme vid själva kärnan i det som förljuget kallas det mångkulturella samhället, för det är bara minoriteter som åtnjuter denna upphöjda status. För vanliga, normala svenskar får man gärna uttrycka grövsta tänkbara motvilja och förakt... Detta är det mångkulturella samhällets egentliga innebörd: ett minoriteternas privilegiesamhälle där vi svenskar de facto är reducerade till andra klassens medborgare i vårt eget land. Jonas de Geer En grundläggande rättsprincip är att envar betraktas som oskyldig intill dess att motsatsen har bevisats. En annan grundläggande rättsprincip är att alla medborgare är lika inför lagen - ett visst brott ska bedömas på samma sätt, oavsett vem som är förövare och vem som är offer. Båda dessa principer har kastats överbord genom lagstiftningarna kring diskriminering och hatbrott. 49

50 Kapitel 3 a) Hetslagstiftning Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det faktum att de politiskt korrekta så gärna talar om alla människors lika värde inte hindrar att de drivit fram en lagstiftning som behandlar människor mycket olika, beroende på etnisk tillhörighet att lagstiftningen bäst fyller sin funktion om den är oklar Det är bra att lagstiftaren gett vissa personer och grupper av personer ett extra högt skyddsvärde. Erik Alhem, överåklagare Ett hatbrott... utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. BRÅ:s webbsida 1. Definitioner Lagen om Hets mot folkgrupp tillkom Sedan 1989 har lagen utvidgats till att handla om huruvida någon givit uttryck för missaktning mot folkgrupp - genom språk, uppträdande eller klädsel. En oklarhet gäller huruvida lagen avser endast uttryck av känslor och åsikter - eller om den innefattar även förmedlande av faktauppgifter - sanna eller osanna. Rasistiska brott blir i praktiken svenskars brott mot invandrare, minoriteterna antas ju per definition vara antirasister. Anders Isaksson Straffen kan bli fängelse i upp till 4 år. På hatbrott använder åklagarväsendet i Sverige följande definition: Med hatbrott avses hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homofobiska brott, våld och hot m.m. mot förtroendevalda samt andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Det handlar dock inte bara om motiv och känslor, det handlar också om vem som är gärningsman och vem som är offer. Som folkgrupp räknas bara minoritetsgrupper, enligt ställningstagande från Justitiekanslern. Som förövare räknas bara etniska svenskar. Samtidigt som man hyllar principen om alla människors lika värde har man sett till att svenskar i detta sammanhang inte räknas - annat än som gärningsmän. En svensk eller en svenska anses inte kunna bli offer för hot eller våld, där brottet har sin grund i nationalitet eller etnisk bakgrund. Hatbrott vanligast mot invandrare, så löd en rubrik i Metro en 2/7-07. Det blir då lika informativt som att rapportera att cykelstölder främst drabbar cyklister eller att villainbrott främst drabbar villaägare. Det låg ju i själva definitionen, att en svensk inte kan drabbas av hatbrott, vilket också framgick av texten i Metronotisen: Ett hatbrott är då gärningsmannen kommer från en så kallad majoritetsgrupp och offret från en minoritetsgrupp. Brottet ska ha sin grund i en negativ inställning till hudfärg, nationalitet, etnisk bakgrund, religiös tro eller sexuell läggning. En propaganda som tuggar på. Från DO:s webbsida hösten 2009: En rapport från OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) visar att hatbrott är ett stort problem i många av OSSEs medlemsländer. Romer, svarta, judar, muslimer och homosexuella är särskilt utsatta för hatbrott, menar OSSE. 50

51 2. Hatbrotten ökar Klassningen av ett brott som hatbrott har inget att göra med hur grovt brottet är, avgörande är istället vilka motiv som kan anses ligga bakom brottet. Det kan röra sig om allt från mord och misshandel till klotter på en husvägg, skadegörelse eller text i ett flygblad. Dit kan även räknas olaga hot, ofredande, ärekränkning och hets mot folkgrupp. BRÅ ger två exempel: Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen. Robstens blogg:...införs en s.k. hatbrottslagstiftning, där den som hyser vissa känslor skall straffas hårdare. Det avgörande är alltså inte längre hur våldsamt du misshandlat en person utan vad du tycker eller känner. Om man inte direkt hatar någon utan bara ger sig ut på staden för att misshandla någon för sitt höga nöjes skull, då slipper den åtalade... straffskärpning... Logiken i detta är alltså att svenskar inte tillerkänns rätten till sina egna känslor. Skulle dessa vara negativa gentemot någon av de fridlysta grupperna, och detta framkommer, då kan vederbörande i princip straffas. Den praktiska innebörden av hatbrottsklassningen är dubbel. Det sker en straffskärpning i domstolen. Brottet förs in under en särskild kategori i BRÅ:s statistik. Antalet anmälda hatbrott har ökat kraftigt under senare år och uppgick 2008 till 5.900, varav 72% befanns ha främlingsfientliga motiv, 18% homofobiska motiv (riktade mot homosexuella). Vad förklarar denna ökning? Det kan bero på både en verklig ökning och en ökad anmälningsbenägenhet. Hos polisen i Stockholm finns en särskild hatbrottsjour för att fånga upp vad som rört sig i hjärnan på den som begått ett brott. Med ett begrepp som å ena sidan motiv, å andra sidan kränkning, ges utrymme för subjektiva tolkningar. Hatbrottsbegreppet har efterhand utvidgats. Det innefattar nu även bärande av vissa symboler - rasistiska sådana. Justitiedepartementet föreslog år 1996 förbud, varvid justitieminister Laila Freivalds såg även solkors som en rasistisk symbol. Det lämnades dock upp till domstolarna att avgöra om det verkligen var att betrakta som brott utifrån vem som bar symbolen och i vilket sammanhang det skedde. En 17-årig gotlänning dömdes 1995 till 100 dagsböter för ett sådant lagbrott. Det har även förekommit att rektorer i svenska skolor förbjudit elever att bära tröjor med svenska flaggan. Även den kunde tydligen ses som en rasistisk symbol. Mot detta kan ställas hur muslimer har DO:s stöd för att ha rätt att uppträda uniformerade (iförda slöjor) på offentliga platser och i yrkesroller. 3. Kan svenskar vara offer? Från och med 2008 har BRÅ ändrat sin klassificering, så att även brott mot svenskar kan räknas som hatbrott. Ändå befanns bara 3% av alla hatbrott vara riktade mot svenskar! Hur stämmer detta med det utbredda språkbruket om svennedjävlar och svennehoror? Hur stämmer det med statistiken på alla misshandelsbrott och våldtäkter samt med invandrares kraftiga överrepresentation bland förövare av våldsbrott? 51

52 Förklaringen ligger i att BRÅ sorterat bort sexualbrott och personrån vid sin bedömning. Sakine Madon i Expressen den 6/3-10: Även invandrare kan vara rasister Judar flyr Malmö och muslimer flyr Södertälje. Politiker har svårt att tala klarspråk eftersom rasism utövad av personer med utländsk bakgrund är känsligt. Men duckandet är inte hållbart. Sympatierna och engagemanget beror nämligen på vem som utsatts, och vem som utsätter. I stället för att se varje dåd för vad det är väcks engagemanget till liv om det är rätt offer och rätt förövare med i bilden... rasister med mörkt hår? Då gäller det tydligen att tiga. Juristen Mårten Schultz har gått igenom domar inom hatbrottskategorin. Schultz skriver i senaste numret av Neo att Det går inte att hitta en enda dom för diskriminering på grund av svensk etnicitet. Inte en enda dom för att en person är vit. Inga domar om hets mot svenskar. Ur Politisk korrekthet, Järvenpää: Under några år inkludras Säkerhetspolisen i sina rapporter Brott mot rikets inre säkerhet... brott med etniska och rasistiska dimensioner av minoriteter mot etniska svenskar. År 2000 raderades denna aspekt bort ur statistiken. Enligt en av Säpos analytiker, Michael Johnson, var orsaken till borttagandet att mörkertalet var stort, därför för man inte längre sådan statistik (Metors bilaga Gringo ). Mot denna (bort)förklaring kan invändas att inom andra områden där orättvisor av olika slag finns med, t ex misshandel av kvinnor, så brukar det tvärtom vara regel att lyfta fram mörkertalet som en viktig omständighet att ta hänsyn till. Fram till för två år sedan räknades inte hatbrott mellan minoritetsgrupper. Tror man att rasism inte finns bland invandrare är man rejält blåögd. Ändå låtsas många att det är så. Tidigare justitiekansler försvarade att hets mot svenskar inte är grund för åtal då syftet med lagen var att skydda minoritetsgrupper. Men i många förorter är svenskar i minoritet. 4. Exemplet romer BRÅ:s exempel om brott mot romer i butiker visar hur man kan vända upp-och-ned på begreppen. Det är ett faktum att s.k. snatterier är ett stort bekymmer för många handlare. Det är också ett faktum att just romer utmärker sig genom en hög benägenhet att snatta. Det blir därför naturligt, av ekonomiskt egenintresse, att handlare ibland försöka freda sig mot besök av romer. I det här sammanhanget blir det dock handlarna som betraktas som brottslingar och romerna som offer, inte tvärtom. Och den som - i likhet med vad vi gör här - påtalar ett faktum om romers överrepresentation i viss typ av brottslighet riskerar att betraktas som brottslingar, skyldiga till hatbrott... Jan Guillou i Aftonbladet, januari 1996: I ett inslag som handlade om zigenare påpekades bland mycket annat att alldeles för många zigenare stal för mycket. På den punkten fanns inga sakliga invändningar. Men det väckte indignation att denna rasistframkallande sanning hade framförts i TV. Radionämnden fällde programmet enligt sin allra strängaste regel som handlar om brott mot Sveriges demokrati och man motiverade sin fällning just med att denna typ av påpekanden skulle kunna framkalla rasistiska stämningar i landet. Det statliga forskningsorganet BRÅ tillsatte en utredning för att visa att zigenare verkligen inte stal för mycket. Utredningsresultatet gick emellertid dramatiskt åt motsatt håll, varför utredningen hemligstämplades. Denna gällande politiska moral, att förtiga olämpliga fakta, hindrade alltså länge all vettig journalistik i ämnet invandrare och brott. Följaktligen kunde denna brottslighet utvecklas i fred under lång tid, varför inga politiska åtgärder kunde sättas in för att bromsa utvecklingen. Här kan noteras två olika moment. Det ena är att en åsikt eller en faktauppgift kan framkalla fientliga stämningar, som i förlängningen kan resultera i negativa handlingar, riktade mot gruppen i fråga. Det andra är att individer ur gruppen i fråga kan bli ledsna, de kan känna sig kränkta av vad som sagts eller skrivits. 52 Ställ mot BRÅ:s uppgift om hatbrott i butiker följande nyhet från SR:s webbsida den 6/10-09: Stort svinn tvingar butiksägare att stänga Svinn och stölder från butiker är ett stort problem inom handeln. Flera butiksägare tvingas stänga på grund av svinnet. Svensk Handel genomför under hösten en omfattande kartläggning. En som drabbats av stölder är Laila Norling, som är butikschef för en stormarknad på Värmdö. - Vi hade en förra veckan som försökte stjäla 63 chokladkakor, i sina byxor. Vi har haft oxfiléstölder där man fyller väskorna och har en annan person som öppnar grindarna så att man kan gå rakt igenom. Under en period så var svinnet på batterier 40 procent,.. säger Dick Malmlund. Coop Forum på Värmdö utanför Stockholm har drabbats av många stölder. Svinnet uppgick förra året till 2,5 procent av omsättningen. Totalt uppgår svinnet i svenska butiker till omkring 16 miljarder kronor varje år.

53 Ur Borås Tidning den 27/2-08: 5. Kränkningar? Dömda för raketdådet hängs ut på rasistisk sajt: Kränkande Killarna som dömdes för de uppmärksammade dåden på nyårsafton hängs nu ut på en främlingsfientlig sajt på nätet. - Det känns för jävligt, säger en av dem och han tänker göra polisanmälan. De fem som dömdes har rötter i andra länder. På sajten nämns deras ursprungsland, födelseår, med mera. De beskrivs som mångkulturella våldsverkare. - Jag tänker göra polisanmälan. Jag är inte ute efter pengar eller något annat men jag tycker det är så kränkande att göra så här mot oss. Bloggen Rakryggad kommenterade denna historia: Ingen kan väl ha missat hur känsligt Det Nya Sverige är. Inte en dag går utan att någon känner sig kränkt av någon annan, av en åsikt eller av en företeelse....nu kommer nästa chockerande kränkning. Invandrargänget som misshandlade en entrévärd och tvingade in en raket i munnen på en svensk kvinna känner sig kränkta av att ha blivit uthängda för sitt dåd av systemkritiska bloggar på nätet (!). Bara i Det Nya Sverige är det förövaren som känner sig kränkt, inte offret. 6. Dimmigt Hetslagstiftningen är ett utslag av politisk korrekthet. Centralt inom pk-ismen är alltså att sudda ut gränsen mellan fakta och värderingar. Ur Vetlanda-Posten, den 10/12-98: Flera närradiostationer bryter mot grundlagen och sprider rasistiska budskap. - Uttalandena innebär hets mot folkgrupp, för att inte säga rasism. Kulturrasism, säger sociologen Birgitta Löwander som har skrivit en rapport om rasism i radio. Hon har granskat närradiostationer i Stockholm, Malmö och Karlstad. Det är enligt rapporten mycket kränkande påståenden om flyktingar och invandrare som sprids. Till exempel att de skulle vara orsaken till Sveriges ekonomiska problem. Birgitta Löwander är forskare och lektor i sociologi vid Umeå universitet och hennes rapport publiceras av Granskningsnämnden för radio och TV, på regeringens uppdrag - men hur opartisk, saklig och fri från subjektiva värderingar är hon? I många sändningar sägs att flyktingar utgör ett hot mot svensk kultur, att vissa grupper är särskilt benägna att sprida HIV-smitta, att de inte bryr sig om sina barn samt att de ägnar sig åt kriminalitet och våldsamheter. Programledaren försöker ofta förmedla en känsla av vi och dom. - Det här får ju konsekvenser, säger Löwander. Det är skrämmande att man så lätt kan spä på folks fördomar i ett politiskt syfte. De här sändningarna ser jag som ett direkt brott mot svensk grundlag. Generaliseringarna är det ju Löwander själv som står för:...kränkande påståenden om flyktingar och invandrare... att de skulle vara orsaken till Sveriges ekonomiska problem... De flesta invandringskritiker är noga med att inte uttala sig i generella termer. Invandrare eller grupper av invandrare är överrepresenterade i bidragsförsörjning och brottslighet. Detta är självfallet inte liktydigt med att de flesta, än mindre alla, invandrare är bidragstagare eller kriminella. Det faktum att den samlade effekten av den förda invandringspolitiken blivit ekonomiska problem och ökad fysisk otrygghet är inte detsamma som att varje invandrad individ är orsak till detta. 53

54 Kapitel 3 b) Diskrimineringslagar Sammanfattning Det har inte ingått i uppdraget att gå in på i vad mån etnisk diskriminering i arbetslivet förekommer i Sverige. SOU 1997:174 Detta avsnitt vill få sagt: att samma krafter som mest betonar att det inte finns vi och dom, mest energiskt har verkat för just en sådana tudelning av befolkningen i svenskar och invandrare att de diskrimineringslagar som tillkommit innebär diskriminering - av svenskar... skall arbetsgivare inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet. SOU 2000:16 att diskrimineringslagstiftning beträffande arbetslivet vilar på lös grund - det har inte kunnat konstateras någon verklig diskriminering av större omfattning 1. Ett icke-problem Mycket tid, arbete och utredningsresurser har ägnats åt att bekämpa etnisk diskriminering i arbetslivet. Ur SOU 1992:96: Uppfattningen att negativ särbehandling på etnisk grund inte skall förekomma är ju i sig inte kontroversiell utan tvärtom allmänt omfattad. En överväldigande majoritet av svenska folket är tveklöst motståndare till etnisk diskriminering. Men förutsätter inte långtgående åtgärder också att det faktiskt förekommer en sådana diskriminering? Mångfaldsideologins hållning, att det är etnicitet och religion som ska bidra till att samhället berikas, är i princip lika rasistisk som andra synsätt där det är ytan som utgör underlag för slutsatser om vilka människorna är. Aje Carlbom Har en sådan diskriminering kunnat konstateras? SOU 1983:18: Det kan ifrågasättas om det ens är rimligt att som utgångspunkt för en diskussion om behovet av lagstiftning ta upp frågan om hur vanlig diskriminering är... SOU 1997:174: Det har inte ingått i uppdraget att gå in på i vad mån etnisk diskriminering i arbetslivet förekommer i Sverige. Frågan har emellertid besvarats jakande i flera sammanhang... Vad man konsekvent blandat samman är en upplevd diskriminering och faktiskt konstaterad diskriminering. SNS-rapporten BORTOM ETNICITET av Farbod Rezania 2007, som baserade sig på statistiskt underlag, inte på subjektiva utsagor och gissningar, kom fram till: 22% av läkarkåren är idag invandrare. Bland universitetslärare är andelen invandrare 20%. Bland civilingenjörer är motsvarande siffra 10%. Vår undersökning visar att etnicitet inte spelar någon större roll för att få ett arbete. Ålder, utbildningsnivå samt vistelsetiden i Sverige påverkar i mycket högre grad invandrares situation på arbetsmarknaden. Var invandraren bor i Sverige har också mycket större betydelse i arbetsmarknadssammanhang än var invandraren är född. Fram till mitten av 1970-talet var förvärvsfrekvensen högre bland invandrare än bland svenskar. Diagrammet t.h. avser män och är hämtat ur boken Invandringen till Sverige av Christer Lundh (SNS förlag 2005). Ur boken Folkhemmets balkanisering, Eriksson/Rennerfelt: Om nu etnisk diskriminering är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar invandrare, på till exempel arbetsmarknaden, varför har det då inte visat sig tidigare? Fram till 70-talet var såväl sysselsättningsgraden som inkomsterna högre för invandrare än för svenskar. 54

55 Varför skulle då dagens svenskar vara benägna att diskriminera mer än tidigare generationer? När bilden förändrades hade det samband med två faktorer: Dels ersattes arbetskraftsinvandringen med en flykting- och anhöriginvandring. Dels förändrades den svenska arbetsmarknaden. Det skedde en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle, med större krav på bl.a. språkkunskaper. Ur inlägg i Röda Rummet av Aje Carlbom 2005: Ska vi vara realistiska är sannolikheten hög för att en stor andel av första generationens invandrare (de som kommit i vuxen ålder) aldrig kommer att bli integrerade i den etablerade ekonomin. Marknadsvärdet på deras kompetens är, tyvärr, för lågt eller obefintligt. Arbetskraftsinvandring, som regelbundet förs fram i den offentliga debatten, handlar inte om att importera fattiga bönder från Afrika eller Mellanöstern utan om att dagens globala företag konkurrerar om en välutbildad expertis oberoende av ursprung. Om västerländska arbetsgivare vore extraordinärt rasistiska skulle det naturligtvis vara svårt att flytta verksamheten till delar av världen där de tvingas anställa icke-vit personal. Svenska företag i Sverige verkar även de väl så villiga att anlita invandrare, så länge priset på arbetskraften är det rätta. 2. Diskriminering och statistik Varför skulle svensak arbetsgivare ägna sig åt etnisk diskriminering vid anställningar? Det ligger ju i företagets eget intresse få den arbetskraft som bäst kan klara arbetsuppgifterna! Thomas Gür i sin bok Positiv särbehandling är också diskriminering :...värt att åter notera den mycket tvivelaktiga utsagan att etnisk diskriminering skulle kunna spåras genom statistiska jämförelser, och att diskriminering därmed också skulle kunna definieras som avvikelser från ett statistiskt genomsnitt och inte som resultat av en medveten eller omedveten handling. I diskussionen om etnisk diskriminering har en glidning skett, från ett förhållande till ett annat. 1. Enskilda har vid arbetsansökan inte bedömts rätt, dvs efter sina meriter. Individens etnicitet har gjorts till ett hinder. 2. Andelen etniska svenskar i en arbetsstyrka har varit högre än inom befolkningen som helhet. Man har alltså förutsatt att det då rör sig om en överrepresentation, som behöver rättas till - vare sig den har sin förklaring i diskriminering eller ej. Men i vilket land och i vilken tid har det någonsin förekommit en sådana proportionalitet? Antag att absolut ingen etnisk diskriminering skulle förekomma. Vad säger att det då blir en lika fördelning av invandrare och svenskar inom olika yrken? Det vore snarast anmärkningsvärt om en enskild grupp - invandrare som helhet eller enskilda invand-rargrupper, kvinnor och män, unga och gamla, långa och korta, smala och tjocka, ljushåriga och mörkhåriga, högerhänta och vänsterhänta - skulle vara proportionellt representerade på alla nivåer i samhället. Vare sig man går tillbaka i historien eller ser till andra länder i världen, så har detta naturligtvis aldrig förekommit! Underrepresentation är inte automatiskt följden av diskriminering. Det finns skillnader, både mellan individer och grupper, vilket ger utslag. I hur många Vasalopp har alla tävlande gått i mål samtidigt? Här har man glidit över - från att kräva lika chanser, till att kräva lika resultat. Så ser ju inte världen ut, så fungerar det inte verkliga livet! Alla människor presterar inte lika. 55

56 3. Lösningen Framförallt på 90-talet sjönk arbetsdeltagandet drastiskt för invandrare - särskilt för nyanlända invandrare från Afrika och Asien. En näraliggande pk-tolkning blev då att felet låg hos det svenska samhället, förklaringen var diskriminering. Ur Bortom etnicitet : Genom enveten upprepning har en rad aktörer lyckats etablera föreställningen om den diskriminerande arbetsgivaren som en ovedersäglig sanning. Det betyder däremot inte att denna föreställning stämmer med verkligheten. En annan vanlig uppfattning är att invandrare får okvalificerade jobb, läkare som kör taxi är en återkommande fras i debatter och diskussioner om integration. I den senaste utredningen om diskriminering påstår utredarna att Sverige har en segregerande arbetsmarknad där invandrare bara får okvalificerade jobb. Detta påstående har inte stöd i statistiken... Ur AMS-skriften Ura 1998:1 : Många utomnordiska medborgare har otillräcklig utbildningsbakgrund för att kunna uppfylla de allt högre kraven på arbetsmarknaden. Framförallt gäller det grupper från Asien och Afrika, där andelen med enbart grundskola uppgår till över 50 procent. Vissa grupper av invandrare, t ex från länder med ett annat alfabet än vårt eller med en utbildning som är betydligt mindre omfattande än grundskoleutbildning, behöver även grundläggande undervisning i läsning och skrivning. Men när lagstiftning först började diskuteras, mot en förment etnisk diskriminering inom arbetslivet, var det utifrån signaler från internationell nivå, efter att Sverige år 1971 hade ratificerat 1965 års FN-konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Ur Folkhemmets balkanisering : 1978 tillsattes Diskrimineringsutredningen av regeringen. Enligt utredningen var konventionsåtagandet i sig ett fullt tillräckligt argument för en lagstiftning och något särskilt empiriskt stöd för förekomsten av etnisk diskriminering i arbetslivet behövdes inte. Frågan är varför svenska politiker låtit sig påverkas av FN. Vid tidpunkten för de mest tongivande FN-konventionerna var knappast FN ett demokratiskt föredöme, tvärtom. FN är en realpolitisk skapelse som har sin bakgrund i kalla krigets politik. Då, som nu, gav organisationen stort utrymme för olika diktaturer... Vilken slags legitimitet har därför denna organisation? Många av organisationens medlemsländer befinner sig ljusår från en rimlig hållning i frågor som rör diskriminering och jämställdhet. Lösningen på ett icke-problem blev nya lagar. Lagar som skulle skapa verkliga problem. 4. Vi och dom Ur Positiv särbehandling är också diskriminering : Särbehandling av individer på basis av etnisk grupptillhörighet leder ofrånkomligen till ett stort antal problem: allt ifrån avvägningar om grupptillhörighet till ökade motsättningar grupper emellan....varje krav på proportionalitet för också med sig ett krav på kategorisering och gruppindelning, alltså en specificering av den etniska mångfaldens olika element. Den lagstiftning som följde på Margareta Wadsteins utredning Räkna med mångfald! 1997 räknade i själva verket inte med mer mångfald än två grupper: svenskar och invandrare....får vi en indirekt definition på den etniska mångfald som uppges finnas i samhället och vars proportionella sammansättning skall återspeglas i sammansättningen 56

57 av företagets personalstyrka: Proportionerna mellan de anställda med svensk etnicitet respektive annan etnisk tillhörighet. Detta är givetvis en intellektuellt erbarmlig definition på etnisk mångfald: svenskar och icke-svenskar (i etnisk bemärkelse). Begreppet invandrare ju är luddigt, på flera sätt: - är en norrman lika mycket invandrare som en somalier? - är en person lika mycket invandrare efter att större delen av sitt liv ha bott i Sverige? - är en person invandrare även om han/hon är född i Sverige? Systemet skapar ett behov av att dra gränser och definiera vem som tillhör vilken grupp. Det cementerar en skarp uppdelning i vi och dom och det blir ägnat att permanenta invandrarskap. Folkhemmets balkanisering : Ett grundläggande krav för att hävda en diskrimineringsgrund är att de personer som omfattas av den någorlunda lätt kan identifieras. Kön är en kategori som... är enkel att fastställa. En person är antingen man eller kvinna... Men är etnisk bakgrund verkligen enkel att fastställa i ett samhälle som... inte registrerar vår etniska hemvist? 5. Etnisk rättvisa? Gür hänvisar till en bok av Mats Lundström, Jämställdhet eller sexistisk rättvisa?, utgiven på SNS förslag 1996: Lundström framhåller det oroväckande i ett begrepp som etnisk rättvisa. Rättvisan övergår från individnivå till kollektiv nivå. Men kollektiva lösningar på individuella problem får inte förväxlas med kollektiv rättvisa. Ty annars finns risken att orättvisorna löses genom etnisk rensning (som är en annan variant av etnisk rättvisa )...söker man att skapa en rättvis rasism eller rättvis diskriminering... Att med t ex lagliga tvångsmedel söka åstadkomma en proportionell fördelning av de etniska grupperna på en arbetsplats genom att tvinga ut individer ur den överrepresenterade gruppen för att kunna bereda plats åt individer ur den underrepresenterade är just att företa (partiell) etnisk rensning för att åstadkomma etnisk rättvisa. Lundström ger exemplet med professorn i rättsfilosofi vid Kölns universitet, Hans Kelsen, som 1934 fråntogs sin tjänst med motiveringen att hans ras var överrepresenterad. I sin propaganda mot judarna åberopade nazisterna just ett slags krav på rättvisa mellan raserna. Och i fallet med Kelsen var argumentet riktigt i statistisk mening. Men det moraliska brottet bestod i att likställa andel med representation. Kelsen var inte professor i egenskap av jude utan i egenskap av en för arbetet kvalificerad medborgare. 57

58 Kapitel 3 c) Nya diskrimineringar Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att samma krafter som mest betonar att det inte finns vi och dom, mest energiskt har verkat för just en sådana tudelning av befolkningen i svenskar och invandrare att de diskrimineringslagar som tillkommit innebär diskriminering - av svenskar att diskrimineringslagstiftning beträffande arbetslivet vilar på lös grund - det har inte kunnat konstateras någon verklig diskriminering av större omfattning 1. Rättsvidrigt Den wadsteinska utredningen resonerade aldrig kring möjligheten att en upplevd diskriminering många gånger inte är diskriminering. Istället infördes diskrimineringslagar som strider mot grundläggande rättsprinciper, enligt vilka man är betraktad som oskyldig intill dess att motsatsen har bevisats. Vi bör ge invandrarna företräde till nyckelbefattningar som domare, polismästare, landshövdingar och ambassadörer. David Schwarz i DN den 2/ Mellan förbud mot diskriminering och påbud om positiv särbehandling går en skarp gräns. Etnisk diskriminering anses äga rum när platssökande inte bedöms utifrån sina faktiska meriter utan sin grupptillhörighet; de blir utsatta för en individuell orättvisa. Med positiv särbehandling försöker man gottgöra den individuella orättvisan med grupprättvisa. I stället för likabehandling får vi ett nytt slags diskriminering. Positiv särbehandling av den ene leder nästan alltid till negativ särbehandling av den andre,.. Thomas Gür Möjligheter infördes även att inskrida mot indirekt diskriminering och det behövde inte längre ha funnits någon avsikt att diskriminera. Utredningen: Som diskriminering räknas t ex att kräva att de anställda talar svenska på arbetsplatsen och att inte underlätta för dem att utöva sin religion. Ur Fri Informations remissyttrande på SOU 1997:174: Omvänd bevisbörda Utmärkande för en rättsstat är bl a att en anklagad person är i lagens mening oskyldig till dess skuld har bevisats. Bevisbördan åvilar uteslutande åklagaren, den åtalade behöver inte bevisa sig oskyldig. Bevisningen är många gånger svår, varför skyldiga inte sällan slipper straff i enlighet med doktrinen att det är bättre fria en skyldig än att straffa en oskyldig. Likaså tar man i brottsbalken hänsyn till gärningsmannens uppsåt. Antidiskrimineringslagstiftningen avskaffar dessa för en rättsstat självklara begrepp. Gärningsmannen - d v s arbetsgivaren - döms om han inte själv kan bevisa sig oskyldig - anmälaren eller anmälarens ombud behöver inte anföra bevis - och oavsett om den påstådda diskrimineringen varit avsiktlig eller oavsiktlig, direkt eller indirekt. 2. Företagarfientligt Resultatet av lagstiftningen har blivit att företag fråntas rätten att fritt anställa sin arbetskraft, de måste gå helt på formella meriter. Lagarna drabbar särskilt småföretag, på tre sätt. Små företag har svårare att orka med domstolsprocessande, till sådant räcker inte deras resurser. I mindre företag, där personkemi och samarbetsförmåga betyder mycket, blir det viktigare att kunna rekrytera efter mer än bara formella meriter. Ett misstag i rekryteringen kan för ett litet företag bli mycket kostsamt. Fri Information: Med proposition 1993/94: 101 fråntar regeringen svenska arbetsgivare deras rätt att fritt anställa. Detta sker trots att regeringen påstått sig främst satsa på företagen och allra mest på småföretagen. 58

59 Enligt uppgift från Migrationsverkets juridiska expertis är alla som bor i Sverige dvs fått permanent uppehållstillstånd och/eller svenskt medborgarskap att betrakta som svenskar.... eftersom dessa invandrare...är svenskar tillhör de ju per automatik majoritetssamhället och kan således inte diskrimineras. De kan inte heller utsättas för hets mot folkgrupp eftersom de i sin egenskap av svenskar inte tillhör någon minoritet.. Inger-Siv Mattson Till skillnad från tidigare, då lagen föreskrev att flera diskriminerade hade att dela på ett och samma skadestånd, medger de nya lagarna att ett oändligt antal skadestånd utkrävs för en och samma anställningsprocedur. Även om endast en tjänst utannonserats och en sökande anställts har de exempelvis tjugo, som sökt tjänsten utan att få den, rätt att kräva skadestånd, om de anser sig diskriminerade. Detta således trots att av tjugoen sökande endast en kunde anställas och de övriga tjugo skulle ha känt sig diskriminerade oavsett vem som anställts. Övre gränsen för skadestånd föreslås till kr per diskrimineringsanmälan, vilket är en ökning jämfört med gällande lag och avsevärt mer än vad beviljas dem som allvarligt skadats av felbehandling i sjukvården, skadats av felaktiga myndighetsbeslut etc. Men som Wadstein citerar ju mer diskriminering kostar, ju mer mångfald lönar sig. 3. Svenskfientligt Ur Positiv särbehandling är också diskriminering :... utredningen skriver att positiv särbehandling innebär vid rekrytering att en kompetent sökande från en underrepresenterad grupp ges företräde vid tillsättning av befattning, trots att det finns mer meriterade sökande som tillhör en överrepresenterad grupp. (SOU 1997:174, s 151)... Lagen säger uttryckligen att personer tillhörande en etnisk grupp får diskrimineras om avsikten är att främja mångfald,...har företagsledningen, med hänvisning till att en av de sökande tillhör en överrepresenterad etnisk kategori i företaget, t ex majoritetsbefolkningen av etniska svenskar, rätt att gå förbi denne och tillsätta den andre, även om den förste kandidaten är mer meriterad... en förutsättning är alltså att den sökande har erforderlig kompetens för arbetet. Thomas Gür lyfter fram att diskrimineringskulturen bygger på ett grupptänkande, som ger nya diskrimineringar. S.k. positiv särbehandling av vissa individer betyder negativ särbehandling för andra individer. Man försöker kompensera individuella orättvisor med nya orättvisor. Resultatet blir inte likabehandling.... en persons positiva särbehandling i nuet antas uppväga en helt annan persons diskriminering någon gång i det förgångna.... kan positiv särbehandling inte kompensera individuella oförrätter, eftersom det inte är ett kollektiv som utsatts för orättvisan, utan en individ. 4. Invandrarfientligt Om företag pga lagstiftningen väljer att undvika nyanställningar eller om företag pga den extra bördan går omkull, då blir det totalt sätt färre arbetstillfällen. Detta kan då drabba även invandrare. Fri Information:... en arbetsgivare som inte får anställa den mest lämpade, föredrar med stor sannolikhet att om möjligt inte anställa alls. Ur Positiv särbehandling är också diskriminering : I USA, som torde vara det land i västvärlden där skydd och positivt särbehandling av olika grupper på arbetsmarknaden gått längst, har ett flertal studier konstaterat ett samband mellan stater med en omfattande skyddslagstiftning och lägre sysselsättning. I sådana stater, som Kalifornien, anses i dessa studier sysselsättningsnivån vara 2 till 5 procent lägre än stater som inte infört skyddslagstiftning i samma omfattning. 5. U-landsfientligt Många av dem som kommer till Sverige från Afrika och Asien är analfabeter, men andra kan ha hög utbildning. Behövs de inte bättre i sina hemländer? Ur Fri Informations remissyttrande på SOU 1992:96: 59

60 Många invandrare har mycket goda yrkeskvalifikationer och utbildningsmeriter. De asylsökande som kommer till Sverige sägs t o m bestå av en något större andel akademiker än vad som finns i den svenska befolkningen. Migrationen till Sverige från fattiga länder ger upphov till s k brain drain från de senare. Det reella problemet kan... inte vara att invandrarna inte kommer in på den svenska arbetsmarknaden utan att de lämnar sina hemländer eller inte återvänder till dessa, när möjlighet ges. De fattiga länderna i Östeuropa och tredje världen behöver sin utbildade arbetskraft. 6. Enkelriktat Diskrimineringsutredningarna har utgått ifrån att det är ett problem om en arbetsplats har högre andel etniska svenskar än befolkningsgenomsnittet, däremot aldrig det omvända. Gür ger exemplet kebabbarer eller pizzerior, som exempel på arbetsplatser med få eller inga etniska svenskar. Det upplevs knappast som ett problem av någon. Varför skulle det nödvändigtvis vara ett problem om i andra sammanhang etniska svenskar är fler på en arbetsplats än sin andel av befolkningen? Positiv särbehandling är också diskriminering : Utredningens skrivningar om aktiva åtgärder utgår genomgående från att det är minoriteter eller invandrare som är underrepresenterade på Sveriges arbetsplatser... Men vi kan lika gärna föreställa oss arbetsplatser där den etniska sammansättningen av arbetsstyrkan är oproportionerligt fördelad på ett sätt att etniska svenskar är i minoritet. Nästa fråga blir varför etniskt homogena arbetsplatser med etniska svenskar är skadliga, men lika etniskt homogena arbetsplatser med etniska icke-svenskar inte är det? 7. Lönsamt? På riktigt djupt vatten hamnade Wadstein i sin utredning då hon gjorde anspråk på att bättre än företagarna veta vad som är bäst för dem. Positiv särbehandling är också diskriminering : Vad lagstiftaren implicit fastslår är ett närmast axiomatiskt antagande att etnisk mångfald i en organisation, ett företag, är lönsamt, eller att organisationer vars arbetsstyrka uppvisar etnisk mångfald är mer framgångsrika än organisationer utan denna mångfald. Det är anmärkningsvärt att utredaren, i detta fall en statlig tjänsteman, hävdar att hon känner till ett sätt att öka vinsten för privata konkurrensutsatta företag som dessa företags ägare, vars huvudmål med verksamheten vi kan anta vara vinstmaximering, inte upptäckt själva än....själva det faktum att politiker eller offentliga byråkrater hävdar att de känner till styrmetoder eller modeller för personalsammansättning som ger möjligheter att hämta hem tidigare oupptäckta vinster, bör mötas med skepsis. Att människor som inte dagligen sysslar med en verksamhet där varje på marginalen förlorad vinstmöjlighet kan utgöra skillnaden mellan framgång eller konkurs - alltså politiker m fl - skulle vara bättre på att se var det finns vinster att hämta än människor vilka i sin dagliga gärning lever under dessa villkor - alltså företagare - är föga sannolikt. I själva verket kan denna typ av lagstiftning bli dyr, för både företagen och samhället. I Kalifornien har man haft en sådan lagstiftning, men beslöt 1996 att avskaffa den. I denna amerikanska delstat hölls i samband med presidentvalet i november 1996 en folkomröstning vilken resulterade i att majoriteten röstade för ett upphävande av de olika typer av positiv särbehandling, omvänd diskriminering och kvotsystem som länge förgiftat stämningen mellan befolkningsgrupperna. 60

61 Det är du som avgör vad som är diskriminerande. DO:s webbsida Diskriminering finns även inskriven i lagen. Det krävs till exempel svenskt medborgarskap för att bli polis. Margareta Wadstein Vi måste räkna med att några poliser med invandrarbakgrund, som skett i England, vill bära turban istället för den svenska polismössan. David Schwarz 1981 Kapitel 3 d) DO Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att DO har en dubbel funktion, av dels myndighetsutövning, dels åsiktsproduktion att DO vinner få fall i domstol, men vinner desto fler genom utpressning - förlikningar att vi fått ett diskrimineringskulturellt maktkomplex, med egna intressen - ett självspelande piano att det finns mycket pengar att inkassera för den som uppger att han/hon känner sig ha blivit kränkt 1. Komplexet...är det inte en viss skillnad på att inte få utöva sin religion och att inte få utöva religionen på arbetstid och arbetsplatsen? Ur Folkhemmets balkanisering Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inrättades 1986, men levde en ganska så slumrande tillvaro fram tills dess att Margareta Wadstein tillträdde ämbetet snart beväpnad med sin nya lag. Vid sidan om ombudsmannen för etnisk diskriminering, DO, fanns ytterligare statliga ombudsmän mot diskriminering: JämO, HomO och Handikappsombudsmannen. Verksamheten består av något mer än upprätthållandet av gällande lagstiftning. Folkhemmets balkanisering : Dessa myndigheter ska inte bara se till att diskrimineringslagarna efterlevs, de har också en uttalad uppgift att bedriva opinionsbildning... Från inte minst JämO och DO kommer en aldrig sinande ström av åsiktsmaterial som riktas mot arbetsplatser, skolor, universitet och andra områden i samhället... bildar detta diskrimineringskomplex en stark kraft i samhället, med en självförstärkande funktion. Med hjälp av undersökningar, rapporter och andra utgåvor som klätts i en vetenskaplig dräkt befäster man effektivt problembilden... Påståendena.. rapporteras sedan tjänstvilligt vidare av media,.. På detta reagerar våra politiker. Med krav på strängare diskrimineringslagar, och mer forskning. Mer projekt, mer seminarier och mer anslag till allt som kan stavas diskriminering. Det hela fungerar som ett självspelande piano. 2. Mångfaldsplaner Sedan 1999 finns ett krav från regeringen på myndigheterna att upprätta s.k. mångfaldsplaner, med syfte att öka andelen invandrare på olika poster. En del av DO:s verksamhet har blivit att bevaka att sådana planer verkligen presenteras. Ur Sydsvenskan den 15/4-04: En reklamkampanj för kronor ska få Lundaborna att förstå att kommunen har en mångfaldsplan. För kronor har kommunen hyrt sjuttio stortavlor under de två sista veckorna i april, där affischer med olika budskap ska sitta. Dessutom har tusen mindre affischer, femtusen broschyrer och ett stort antal vykort tryckts upp. Denna kampanj hade inte bara en ekonomisk sida. Det gällde också om att försöka påverka medborgarna. Lund har fått beröm från Integrationsverket för sin mångfaldsplan, som inrättades för två år sedan. I planen står bland annat att kommunen arbetar för att öka andelen chefer med utländsk bakgrund. 61

62 Hilma Frenning hade gärna sett en ännu större kampanj, med personliga attiraljer som reflexer och bildekaler med Hemma i Lund-tryck. Man måste banka in mångfaldstänkandet. Ta någon som inte är så välvilligt inställd. Om den personen sätter på sin reflex och varje dag ser Hemma i Lund-trycket så kanske det händer något till slut. 3. Förlikningar Med Margareta Wadstein och hennes efterträdare Katri Linna som DO har myndigheten i praktiken drivit igenom mer än vad lagen stadgar. Hot om processande i domstol har i många fall förmått företag och kommuner att gå med på förlikningar som medfört utbetalningar av stora belopp. Företagen kan i praktiken vara försatta i en utpressningssituation. Folkhemmets balkanisering : Förlikningar säger inget om att diskriminering förelegat. För en arbetsgivare kan det vara ett sätt att smidigt få en tvist ur världen. En tvist tar tid från kärnverksamheten, att leda och utveckla företaget och därför kan det ur arbetsgivarens synvinkel upplevas som mer attraktivt att ingå en förlikning än att processa i domstol. En tvist riskerar också att medföra negativ publicitet för företaget,.. Merit Wager på Newsmill den 19/8-09: Diskriminering och trakasserier ska anmälas till domstol och avgöras där. Det finns lagar mot diskriminering. Brott mot dessa, liksom brott mot andra lagar, ska hanteras inom rättsväsendet, inte i någon sorts obskyr mellanvärld där kommuner och andra förlikas utanför rättssystemet med DO av pur feghet. DO:s webbsida informerade att antalet förlikningar på samhällsområdet ökat från 6 till Katri Linna Katri Linna tillträdde som DO år Efter att de fyra diskrimineringsmyndigheterna år 2009 slagits samman är det hon som förestår den nya och större myndigheten. Anmälan till DO, för etnisk diskriminering, kan vara en väg att få stora och snabba pengar. En väg som står öppen för invandrare, men knappast för svenskar. Katri Linna har visat sig extremt lyhörd för klagomål från damer med slöja eller burka eller personer med bristfällig förmåga att kommunicera på svenska. Merit Wager på Newsmill den 19/8-09: Två kvinnor har alltså klagat hos DO på att de inte får ha heltäckande klädsel, niqab, där endast ögonen syns, på Västerorts vuxengymnasium Dessa få ord, från den ena anmälaren, sätter i gång en sanslös och dyr karusell. Tiotals människor måste avsätta tid för att diskutera, konsultera, utreda, besvara frågor etc. Innan karusellen har snurrat färdigt har processen slukat massor av energi och resurser av olika slag. Ett fall gällde Jönköpings kommun, som gått med på att betala kronor till en kvinna, som inte fått en praktikplats. Men det handlade ju inte om etnisk tillhörighet utan om att kvinnan inte kunde tala bra svenska!... nog måste man ju kunna kräva att människor behärskar svenska om de ska arbeta eller praktisera. Om det inte är ett jobb där man inte behöver tala med någon eller förstå instruktioner eller kunna läsa anvisningar, förstås. Ytterligare ett fall gällde en man och hustru som inte fick intyg för förtidspension. Där handlade det om ett väsentligt högre belopp kr. DO i pressmeddelande oktober -09: Kvinnan och mannen upplever utlåtandena som mycket förnedrande och kränkande. Läkaren skrev bland annat i utlåtandena att hos invandrargrupper från Medelhavet ( särskilt greker och turkar ), där en make/ maka har sjukpension, ökar sannolikheten att även den andra parten insjuknar. 62

63 DO menar att kliniken har missgynnat kvinnan och mannen genom att inte göra en saklig bedömning av deras individuella besvär utan i stället grundar läkarutlåtandet på en generell negativ uppfattning om invandrare från Grekland och Turkiet. Därmed har kvinnan och mannen blivit missgynnade på grund av sin etniska tillhörighet. DO kräver kliniken på kronor vardera till kvinnan och mannen i skadestånd. 5. Vinnare och förlorare Diskrimineringsindustrin har sina givna både vinnare och förlorare. Till vinnarna hör naturligtvis de som har sin utkomst genom verksamheten och kan göra karriär. Antalet anställda på DO var 90 år Till detta kommer konsulter och forskare, som också kan få sysselsättning och inkomster Folkhemmets balkanisering : I Sverige finns det ett diskrimineringsindustriellt komplex, där staten spelar huvudrollen. Medverkar gör också den akademiska världen, där särskilda anslag till forskning om genus eller strukturell diskriminering har ökat markant under senare år. Här hittar man även särskilda konsulter med inriktning på diskriminering. De senare har kunnat se goda intäkter strömma in, inte minst från EU-projekt men även från arbetsgivare som har att hantera diskrimineringslagstiftningen. Den av staten ledda kampen mot diskriminering har fött en helt ny näringsgren, eller industri om man så vill,.. att kämpa mot diskriminering har blivit lönsamt och en säker karriärväg. Till vinnarna hör naturligtvis även de som kan få ut höga skadestånd med hjälp av DO. Fri Information: Nytt i förslaget till skärpt lag mot etnisk diskriminering är även att en arbetssökande kan få skadestånd för etnisk diskriminering även om han/hon är ensam sökande och företaget beslutar sig för att avbryta rekryteringen, d v s inte anställa någon alls. Eftersom en ensam sökande alltid måste vara mest meriterad, öppnar sig här gyllene möjligheter till skadestånd. Från Merit Wagers blogg den 19/8-09: Att anmäla arbetsgivare och skolor för diskriminering hos DO har blivit ett enkelt sätt att tjäna pengar. Alltfler ärenden görs upp genom sk förlikning istället för i domstol. Ett nytt rekordkrav beskrivs på Fria Nyheter den 16/11-09, mot Friskis och Svettis i Malmö. DO kräver där ett skadestånd på kronor till två muslimska kvinnor, vardera. Chefen hade uttalat sig negativt om deras religion. Till förlorarna hör naturligtvis skattebetalarna, både genom vad DO kostar - 93 miljoner år och genom de skadestånd som kommuner pressas till att betala. Till förlorarna hör också småföretag, som kanske avstår från att nyanställa vid behov eller som tvingas betala skadestånd. Från Merit Wagers blogg den 19/8-09: Integrations- och diskrimineringsindustrin i Sverige sysselsätter massor av människor och kostar väldigt mycket pengar. Ingen vet hur mycket. Men gör den någon konkret och reell nytta att tala om? Nyttan är i själva verket negativ, genom all den tid och kraft som avleds från produktiv verksamhet. Folkhemmets balkanisering : En massa resurser och arbetstimmar läggs ner för att motverka diskriminering - vare sig den existerar eller inte - istället för att utföra mer produktiva saker. Som till exempel att forska om frågor som faktiskt är viktigare för vår välfärd än vad diskriminering är, eller att ägna sig åt företagets affärer i stället för att fylla i planer och kartläggningar... Har diskrimineringslagarna minskat diskrimineringen i det svenska samhället? Nej, i varje fall inte den självupplevda diskriminering, som kan generera extrainkomster: 63

64 Folkhemmets balkanisering : Den springande punkten i den diskrimineringskultur som vuxit fram tycks vara att den ena, förment förfördelade, parten själv får avgöra vad som är diskriminering samt en rätt att göra vad man vill även utanför den privata sfären.... diskrimineringslagstiftningen paradoxalt nog verkar leda till ökad diskriminering. Fler diskrimineringsgrunder, generösare definitioner, galopperande subjektivism, slappa bevisregler och en allmänt kravlös inställning... 64

65 Kapitel 4: ORÄTTVISOR Vi äldre kan jobba längre. Om var och en stannar kvar tre år längre i arbetslivet kan vi klara sjukvården, äldreomsorgen och pensionssystemet säger hon inför sin första partikongress som partiledare arbetade år räcker inte, det behövs omkring år. Mona Sahlin, SvD den 27/10-09 Avsnitt a) Arbetsliv b) Boende mm c) Skola d) Äldreomsorg e) Bidrag och ÄFS f) Bidragsfusk På regeringens uppdrag har RFV analyserat möjligheterna att överföra medel från AP-fonderna till statsbudgeten. Pensionsreformen medförde att pensionssystemet stärktes och statsbudgeten försvagades, bland annat för att förtidspensionen (sjuk- och aktivitetsersättning) numera finansieras över statsbudgeten. I syfte att kompensera statsbudgetens försvagning har medel förts från AP-fonderna till statsbudgeten. Totalt har drygt 250 miljarder kronor förts över (1999 års penningvärde). g) Dubbla måttstockar Eventuellt ska ytterligare medel föras från AP-fonderna till statsbudgeten den 1 januari 2005, om pensionssystemets finansiella ställning bedöms tillräckligt stark.... Riksförsäkringsverket, den 29/5-04 Bakom de många orättvisor som nu drabbar svenskar ligger en viss människosyn: människor ses inte som individer, utan som representanter för ett kollektiv. Detta öppnar för två tankebanor kring svenskar: Jag vill be Agneta Ringman att förklara för mig varför till exempel äldre anhöriga till invandrare kan få ett nytt tandgarnityr på skattebetalarnas bekostnad medan svenska fattigpensionärer som hela sitt liv varit verksamma i vårt land ofta får klara sig utan tandvård? Med andra ord: anser Agneta Ringman att vi bör vara mer solidariska med människor från andra länder än med vårt eget folk? Anders Johansson, författare a) Svenskarna utgör en majoritet, och har därigenom ett övertag. b) Många svenskar är materiellt välbeställda, detta gör att svenskar i allmänhet kan betraktas som sådana. Värst av allt är att vara en vit, medelålders, heterosexuell man, enligt dem som särskilt intensivt vill bekämpa diskriminering och gärna hyllar principen om alla människors lika värde. Resultatet blir orättvisor mot individer (svenskar), på ett antal områden. Vi svenskar har förvandlats till en andra klassens medborgare i vårt eget land! 65

66 4 a) Arbetsmarknad Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: Ja, låt oss fundera över kvotering, när det gäller jobb, arbetsmarknaden och när det gäller bostäder. Det kan behövas. Mona Sahlin att positiv särbehandling av vissa personer betyder negativ särbehandling av andra att alla människors lika värde inte tillämpas på arbetsförmedlingarna - invandrare ges, som utsatt grupp, företräde 1. Särskilda program Beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder finns en klart uttalad målsättning att främst satsa på svaga grupper, till vilka räknas invandrare och ungdomar. Ur AMS-skriften Ura 1998:1 : Inom arbetsmarknadspolitiken har målsättningen varit att ge utomnordiska medborgare hög prioritet... Att utomnordiska medborgare får en betydande del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är ett väsentligt mål för arbetsförmedlingen. Ur I Sveriges väntrum : Nu finns så kallade nystartsjobb. Anställning av långtidsarbetslösa ska stimuleras genom att arbetsgivaravgiften tas bort under en tid. Befrielsen från avgift gäller lika länge som den nyanställde varit arbetslös. Detta minskar förhoppningsvis antalet långtidsarbetslösa, varav en stor grupp har invandrarbakgrund. I april 2007 lanserar regeringen instegsjobb. Instegsjobb är riktade just till invandrare. För instegsjobb betalar staten 75% av lönekostnaden under två års tid. Villkoret är alltså att företaget ifråga anställer en invandrare, inte en svensk. Ur SvD-artikel den 8/3-03: Under åren 2003 till 2005 föreslår regeringen 300 miljoner kronor för specialutbildning av arbetsförmedlare. De runt 300 skall inrikta sig på att stötta invandrare med särskilda behov. Pengarna till insatserna får Ams ta fram genom omprioriteringar inom det redan givna anslaget för arbetsmarknadspolitiken. 2. Muhammed ska ha jobbet! Det förekommer en diskriminering av arbetslösa svenskar, då lediga arbeten i första hand ska gå till invandrare. David Schwarz i Dagens Nyheter den 2/10-80:... innebära att av två lika kompetenta sökande till en viss befattning kan invandraren få tjänsten om få eller inga invandrare finns på den aktuella arbetsplatsen. Denna positiva särbehandling bör naturligtvis inte enbart gälla sådana traditionella invandraryrken som städare, servitörer etc, utan även innefatta (för naturaliserade svenska medborgare) sådana nyckelbefattningar som domare, polismästare, skoldirektörer, officerare, landshövdingar, ambassadörer m fl. Jag är väl medveten om reaktionerna från svenskt håll - men vad är alternativet? Att invandrargrupperna sluter sig samman och blir militanta och efter utländskt mönster med våld försöker tillkämpa sig jämställdhet med svenskarna? Kurdo Baksi i SvD den 9/1-09: 66

67 De närmaste fem åren skall alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år ställas längst ner i anställningshierarkin, i universitetskorridorerna, på tidningsredaktionerna och i bolagsstyrelserna. Viljeinriktningen har uttryckts också av Mona Sahlin: om två arbetssökande är lika kvalificerade, då ska jobbet gå till den med utländsk bakgrund. Mona Sahlin i GP den 22/10-00: Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet. Ur ledare i Sydsvenskan den 9/12-98: Stadsdelsfullmäktige i invandrartäta Rosengård - där förvärvsfrekvensen är så låg som 33 procent - har i sitt lokala program... slagit fast att vid konstaterad lika kompetens i en rekrytering bör stadsdelsförvaltningen prioritera personer med utländsk bakgrund. Beslutet överklagades av en skånepartist... Länsrätten har nyligen avgjort ärendet. Domstolen nöjer sig inte med att ge stadsdelen rätt utan konstaterar också att den beslutade policyn kan ses som en metod att uppnå målet... om att stadens personalstab bättre skall återspegla befolkningens sammansättning. Redan bättre kunskap i svenska språket och det svenska samhället talar för att i normalfallet infödda svenskar skulle hävda sig bra i en konkurrenssituation. Någon sådan bedömning görs dock inte. Arbetsförmedlingarna har i själva verket uttryckliga direktiv att prioritera invandrare. Nya arbetstillfällen går således i allt lägre grad till svenskar. Så här löd ett nyhetsmeddelande den 22/1-08: Allt fler svenskar med utländsk bakgrund får jobb. Förra året gick vart tredje jobb till en person som fötts utomlands. En av anledningarna till att fler invandrade svenskar får jobb är att det är lättare att få utländsk examen godkänd i Sverige gick 23 procent av de nya jobben till utlandsfödda och förra året var siffran 33 procent. I år ser det ut som att hälften går till invandrade personer, det visar ny statistik från SCB och arbetsförmedlingen enligt TV4. Andelen utrikes födda i Sverige uppgår till drygt 12%. Även om man överslagsmässigt räknar med att andelen arbetslösa invandrare är mer än dubbelt så hög (10,8% år 2008) som andelen arbetslösa svenskar (4,2%), blir det ändå i absoluta tal väsentligt fler svenskar som saknar arbete ( mot ). Hur kunde då så mycket som 33% av de lediga jobben gå till denna kategori? Hur kunde det förutses bli 50% under år 2008? Hur kan andelen öka år för år? Förklaringen ligger i en målmedveten politik. Bakom siffrorna kan ligga flera åtgärder eller förhållningssätt: a) Man godtar utländska intyg om examina, även där risk finns att dessa inte är att lita på. b) Man bortser från brister i kommunikativ förmåga. c) Man gör en trubbig bedömning av vad som ska anses vara lika kvalifikationer, man tummar på kvalitetskrav utan att medge det. d) Man har infört ekonomiska styrmedel, som för det enskilda företaget kan bli billigare att anställa en invandrare. Regeringen lanserade år 2007 s.k. instegsjobb, riktade till invandrare. Staten skulle stå för 75% av lönekostnaden för privata arbetsgivare och 50% för offentliga arbetsgivare, under de första 18 månaderna efter ett beviljat PUT. e) Man kan genom DO-institutionen skapa obehagligheter för det företag som anställt en svensk istället för en invandrare - en risk som företaget inte löper i det omvända fallet. Inom polisen görs särskilda satsningar, där invandrare ges förtur. Ur Fria Nyheter den 28/11-09: Polisen i Västra Götaland låter meddela att man ska anställa 25 medarbetare med utomnordisk bakgrund. Polisen skriver: Den 1 december kommer 25 nya medarbetare att börja arbeta inom Polismyndigheten i Västra Götaland. De nya kollegorna varav 13 kvinnor och 12 män har 19 olika 67

68 nationaliteter och projektanställs under drygt ett år. Medarbetarna anställs inom ramen för projektet Polisen Integrerar Aktivt (PIA). Även polismyndigheterna i Stockholm och Skåne driver liknande projekt. I Skåne heter projektet Världen i Skåne och i Stockholm SPIRA. Alla tre satsningarna är en del i Polisens arbete för ökad mångfald och integration. Svenskar som blir arbetslösa kan tvingas söka arbete på orter långt från hemmet. Varför tvingas inte invandrare till detta? 3. Företagande Därutöver har särskilt gynnsamma villkor skapats för invandrare som driver småföretag. Ur insändare i Sydsvenskan den 31/7, av Sandor Herold:...nysvenskarna kan nu få fördelen att få starta småföretag på villkor som andra företagare inte ens kan drömma om. Moms, arbetsgivaravgifter, bokföring, redovisningar, egenavgifter och skatteinbetalningar blir ett minne blott. Ekonomiska frizoner har dock sedan några år tillbaka varit en realitet. Köpmän med utländskt ursprung har ju etablerat sig i kvarteren runt Möllevången i Malmö och där till stor del redan gjort sig av med byråkratiskt krångel såsom skatt och momsredovisningar. Restaurang- och taxirörelse är också exempel på delvis ekonomiska frizoner som har etablerats sedan landet har blivit berikat av det mångkulturella inslaget. 68

69 4 b) Boende Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandringen inte bara i sig förvärrar en bostadsbrist, ibland sker en diskriminering - invandrare får en särskild gräddfil och kan gå före i kön eller slippa betala för sig som svenskar måste göra Se även 9m 1. Allmänt När invandrare ges förtur till egna villor eller bostadsrätter i attraktiva bostadsområden betyder det en dubbel orättvisa. Det blir självfallet orättvist mot dem som de kan gå före, vare sig restriktionen utgörs av en kö eller av ett pris i pengar att betala. Det blir också orättvist mot de boende i det område de kommer till. Dessa får i många fall en påtagligt sämre boendemiljö och värdet på fastigheten sjunker, när de vill flytta därifrån. Kanske har de dessutom tagit lån till sina egna lägenheter och kan inte längre betala tillbaka dessa vid en flytt! 70% av Sverige kommuner har bostadsbrist. En undersökning av hyresgästföreningen visar att det idag behövs bostäder till unga som idag saknar bostad, en behovsökning med bostäder jämfört med år bor kvar hemma hos mamma. Nästan 9 av 10 av dessa mambos vill flytta hemifrån och få en egen bostad, men har inte råd. Den 19/2-10 skrev Luciano Astudillo (s) i DN och framförde krav om att kommunerna ska tvingas att se över bostadsförsörjningslagen så att det tydliggörs att kommunerna har ett ansvar också för nyanlända på bostadsmarknaden Det ska inte vara möjligt att framhålla avsaknad av bostäder som ett skäl till varför man inte kan ta emot några asylsökande eller nyanlända. På Newsmill skrev Yvonne Ruwaida (mp) samma dag: Bostadsbristen är ett bostadspolitiskt problem och inte ett invandrarproblem. Bristen på bostäder löser vi genom att bygga fler bostäder,.. Intill dess att vi lyckats bygga fler bostäder (det är inte billigt!) föreligger ändå en konkurrens om knappa resurser. Fler lägenheter åt nyanlända utlänningar betyder färre lägenheter åt svenskar. Från Newsmill den 8/11-09: 2. Exemplet Uppsala Uppsala kommun köper bostadsrätter till socialfall I bostadsbristens Uppsala är det tusentals som står i kö för en lägenhet. Men man har skapat en gräddfil åt människor som har straffat ut sig från hyresmarknaden genom obetalda hyror, bråk och vandalisering. Dessa får förtur och finns då inga tillgängliga hyreslägenheter köper man bostadsrätter till dessa problemmänniskor. Sålunda blandas de som har betalt miljoner för ett bra boende med de som gratis har tillskansat sig boendet. Det skapar oerhörda problem och konflikter i bostadsrättsföreningarna. 69

70 Artikelns författare, Maj Persson, beskriver sig som bostadsrättsinnehavare i Uppsala som blivit berikad och integrerad. I Uppsala har välfärdssamhällets åtaganden nått till nya rekordnivåer. För att stävja hemlöshet och utslagning har man skapat en speciell bostadsmarknad. Man köper helt enkelt bostadsrätter i välfungerande områden och låter problemmänniskor flytta in på vinst och förlust. Är då inte detta något vällovligt och behjärtansvärt? Nja. Om man betänker att de som kommer ifråga inte är de som sover i trapphus och parkbänkar, nej de får snällt stanna på Frälsningsarméns kollektivboende. Istället är det fråga om människor som t ex inte har betalat sina hyror, stört och förstört lägenheter, bråkat och förvandlat lägenheterna till kvartar. Nu kommer de alltså till färdigställda, renoverade bostadsrätter i välfungerande, prydliga och lugna områden. Här har människor miljonlån för att bekosta sitt boende. Det har de gjort just för att de väljer bort hyresområdenas alla problem och nergådda lägenheter. Det som då händer är, om man har otur, att man kommer att bo vägg i vägg med en familj som blivit vräkt p g a ovan nämnda orsaker. Uppsalas kommunpolitiker säger sig vilja främja integration och förbättra förhållandena för dessa människor. Det man istället gör är att man försämrar boendemiljön för de som har valt att betala för sina lägenheter. Man har valt detta därför att man har haft en föreställning om att man genom detta kan påverka och ha en del i sitt boende och dess närmiljö. Men vad händer? Problemen som de vräkta hyresgästerna har haft tidigare upprepas nu, fast i annan miljö. Så för vem förbättras situationen? Svar ingen. Däremot får de med sina miljonlån sitt boende kraftigt försämrat. Det börjar med att trapphuset blir en avstjälpningsplats för avlagda kläder, barnvagnar, leksaker, gamla möbler. Sedan fortsätter det med hög musik på nätterna, spring och skrik i trappen, klotter på väggar och dörrar, nerskitat, förstörda buskar och bänkar på gården, mopedåkning. Och därefter är det dags för kackerlackorna. Allt förvandlas till en kopia av vilken förort som helst. Gissa vilka som blir integrerade! Och det är nästan omöjligt att bli av med en sådan hyresgäst. Stackarna har ju ingenstans att ta vägen! 3. Exemplet Kalmar Thoralf Alfsson utförde hösten 2009 undersökande journalistik kring ensamkommande barns telefonerande i Kalmar. När jag gick igenom dessa fakturor så kunde jag inte annat än reflektera över våra fattigpensionärers situation där många knappt har råd att använda sina telefoner på grund av sin dåliga ekonomi. En fast telefon kostar idag ca kronor/år utan att du ringt ett enda samtal. En stor utgift för fattigpensionärer. På dessa boenden för ensamkommande barn tycks det däremot inte vara frågan om att det kostar pengar att ringa. Enligt min sammanställning har det ringts 3313 samtal till utlandet. Kostnaden för dessa samtal har uppgått till ca kronor. En genomsnittlig kostnad på ca 65 kronor/samtal, något som bara är en dröm för våra fattigpensionärer i samhället men en verklighet för våra nya svenskar. Till detta kommer ett stort antal samtal inom Sverige, däribland mobilsamtal. Thoralf Alfsson bedömer att det totalt kan bli fråga om en kostad på kronor under en tvåårsperiod. Då det handlade om cirka 25 barn skulle kostnaden per person och år kunna vara kronor. 4. Exemplet Filipstad Många svenskar drömmer om ett radhus eller en villa såhär inför våren, men den ekonomiska verkligheten lägger ofta hinder ivägen. De flesta får faktiskt drömma hela livet. Annat är det med våra ensamkommande flyktingbarn - de får egna radhus. Socialkontoret står för notan. Ur Fria Tider den 10/1-10: 70

71 Sedan några veckor tillbaka bor påstått 17-årige Asif Saadat i Filipstad. Han kommer från Afghanistan och hans asylhistoria går ut på att han ensam fick fly för sitt liv när talibanerna hotade att döda honom. Efter 6 månader i Sverige fick han PUT av Migrationsverket, trots att policyn är att barn ska återförenas med sina föräldrar i hemlandet om föräldrarna lever. Därför säger ankarbarn så gott som alltid att föräldrarna är döda. Annars utdelas inget PUT. Men nu har Asifs föräldrar återuppstått, erfar Värmlands Folkblad. Med hjälp av flygbiljetter som svenska skattebetalare betalade kom de till Filipstad fortare än kvickt.... och så fortsätter de med en fotnot: Kort efter VF:s intervju kom Asifs mamma, syster och lillebror till Filipstad. [...] Syskonen ska börja skolan och mamman vill gärna studera svenska och gå en matlagningskurs. Asif har flyttat från Bergslagaren och bor nu med familjen i ett radhus. Ur DN, den 26/12-09: 5. Exemplet Skåne Hyresgästföreningen presenterade i våras en rapport om att bara drygt hälften, 53 procent, av alla Malmö- och lundabor mellan 20 och 27 år hade egen bostad. 71

72 4 c) Skola Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det satsas mer på invandrarelever än på svenska elever att orsaken till behovet av särskilda satsningar på invandrarelever sammanhänger med egna hållningar och agerade från deras sida 1. Elevkostnader...ansträngningarna måste ökas för att bättre anpassa hela skolan till invandrarbarnens behov. s-programmet Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan Det jag funderar mycket över är hur vi kan göra att dom mesta och bästa resurserna hamnar i just dom här områdena, i just dom skolorna... Mona Sahlin Särskilda satsningar görs i skolor med hög andel invandrare, i linje med en deklaration från Mona Sahlin om att de bästa lärarna ska placeras i dessa skolor. Invandrarelever i grundskolan får således kosta väsentligt mer än svenska elever. På högstadiet i Stockholm handlar det om cirka det dubbla. Ur Exit Folkhemssverige : Statistiken visar att undervisningskostnaderna för grundskolans elever varierar högst avsevärt. Åren var t ex den årliga genomsnittskostnaden per elev på låg- och mellanstadiet i Stockholm generellt kronor, men i de utsatta områdena kronor. På högstadiet var motsvarande siffror respektive Medan kostnaderna under samma period sjönk med 4, 5% för grundskolorna generellt i Stockholm, Göteborg och Malmö, ökade de för skolorna i dessa städers utsatta områden med 2%. När Stockholm 1999 gjorde en jämförelse av grundskolans undervisningskostnader i olika stadsdelar, toppade invandrardominerade Rinkeby listan med kronor per elev. På listans botten, med en kostnad runt kronor, fanns stadsdelar med låg andel invandrare. Invandrareleverna var således betydligt mer kostnadskrävande. Hemspråksundervisningen är en del av förklaringen. Men därutöver kräver åtskilliga invandrarelever stödåtgärder av olika slag. Snedfördelningen av resurser blir särskilt uppenbar, när differenserna uppträder inom samma kommun, som fallet är t ex i Botkyrka hade Kassmyraskolan i Södra Botkyrka 442 elever, varav 10% var invandrare. Skolan hade en budget på 21,6 mkr och drygt 6 lärare per hundra elever. Fittjaskolan i Norra Botkyrka hade ungefär lika många elever, varav 98% var invandrare. Den hade 34,1 mkr i budgeten och 12 lärare per hundra elever. Trots att Fittjaskolan under flera år fått extra resurser hade elevernas resultat dock inte förbättrats. Ur Sydsvenskan den 30/10-03: Varje elev i Limhamn-Bunkeflo får bara kosta kronor om året - jämfört med genomsnittet på kronor i Malmö och kronor i Rosengård. I Limhamn-Bunkeflo får barnfamiljen betala den högsta skatten i sydvästra Skåne, samtidigt som skolorna har den sämsta lärartätheten i landet. Ur DN den 2/3-10: I dag har nästan var tredje elev som lämnar Stockholms gymnasieskolor ofullständiga betyg. Det övergripande målet för Socialdemokraterna är att halvera den siffran under nästa mandatperiod. - Det här är ett mycket ambitiöst mål och en förutsättning för att få in fler unga på arbetsmarknaden, säger Carin Jämtin, Socialdemokraternas gruppledare i Stadshuset, till DN.se. För att nå målet vill Socialdemokraterna höja det socioekonomiska tillägget, vilket bland annat utgår till elever med utländsk bakgrund. 72

73 2. Förstörelse Ur I Sveriges väntrum : År 2000 var 70 procent av eleverna i Hermodsdalsskolan behöriga till något nationellt program på gymnasiet men år 2004 hade andelen sjunkit drastiskt, till 48,8 procent. Skolverket konstaterade i sin rapport år 2006 att 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Rektor Jutte Lindborg beskrev läget på skolan som att en stor del av tiden gick åt till att agera på händelser såsom bränder, klotter, våld och hot om våld. - Ungdomarna töjer på normerna för vad som är att betrakta som normalt i en vardag fylld av gränsöverskridande... Ur inlägg på Exilen den 1/6-05, av signaturen Bo de Silva : Torsdagen den 26 maj 2005 meddelade man i TV4:s morgonsoffa och senare samma dag i SVT:s nyhetsprogram, att en skola i Malmö, Hermodsdalsskolan, hade tvingats avskilja ett 20-tal elever från skolan och undervisningen. Dessa elever hade under en lång tid terroriserat, vandaliserat och förstört skolans lokaler och utrustning och upp-trätt utomordentligt hotfullt där fruktan och rädsla hade spridit sig, inte bara bland eleverna, utan även bland lärare och övrig personal. Dessutom hade dessa 20 elever toppat sin terrorverksamhet mot skolan med att stjäla nycklar, ta sig in i källarlokalerna och bl a vräkt ut kemikalier och ammoniak så att skolan måste utrymmas för sanering. Detta var det som fick bägaren att rinna över, sa den kvinnliga rektorn Jytte Lindberg. Hon förklarade, att man hade så gott som dagligen stora problem med en stor grupp elever som ständigt uppträdde mycket hotfullt och ideligen vandaliserade skolans utrymmen. Rektor Lindberg förklarade också, att även om dessa bråkstakar togs bort från skolan, var risken stor att det dök upp nya, för det handlade om att ta kontroll, få respekt... Till TV4:s morgonsoffa hade man denna morgon också inbjudit, förutom rektor Jytte Lindberg en lärare från skolan samt en integrationslärare (!) Integrationsläraren avslöjade direkt som han fick ordet, att det rörde sig om 20- talet invandrarpojkar.. Dessa pojkar hyste ett sådant hat och sådan respektlöshet mot allt som var svenskt, upplystes vi om, och detta berodde på den negativa inställning som pojkarnas föräldrar hyste för Sverige! Ur Dagens Nyheter den 18/10-05: Var femte grundskoleelev har blivit utsatt för ett brott. Var tionde pojke uppger att han varit inblandad i våldsbrott, minst en gång. Men färre än hälften av brotten polisanmäls och många av de anmälningar som görs resulterar i nedlagda förundersökningar. DN har träffat några av brottsoffren. Henrik tittar ut genom fönstret. Där ute är det mörkt och tomt, ungefär som han har känt sig inombords sedan den där kvällen i januari då han blev misshandlad av ett gäng jämnåriga killar med utländsk bakgrund. Lågmält beskriver han de upprepade hoten om att han skulle skjutas, han minns rädslan som en paralyserande panik och han kommer aldrig att glömma känslan av den första sparken. Henrik fick ta emot ytterligare några slag innan det blev svart. Henrik gjorde en polisanmälan, men efter den blev det bara värre:... misshandlades Henriks kompis av samma gäng och sedan började några av dem leta efter Henrik. Han hotades på skolgården och på tunnelbanan, han blev mer och mer nedstämd. Mamman till Henrik är kritisk mot politikerna: Nu låter de några halvkriminella snorungar styra. Ingen vågar säga något, svenskarna flyr och våra barn får höra att de är svennejävlar och jävla rassar. 73

74 Ur nyhetsflödet i slutet av oktober -01: 3. Kulturbarriärer Bergsjöskolan i Göteborg är en skola med annorlunda förutsättningar. Mer än 90 procent av barnen har utländsk bakgrund, 80 procent kommer från hem som är socialbidragsberoende och 20 procent av barnen har kommit till Sverige de två senaste åren. Skolan tar dessutom emot en ny elev varje dag. -När vi hade föräldramöte där vi skulle tala om språket var ju problemet för oss att vi var tvungna att ta hit 22 tolkar. Ur Metro den 2/12-02: SKOLAN GÖR HEMBESÖK. Projekt vill förbättra dialogen med invandrarföräldrar. Artikeln handlar om en skola i en norrförort till Stockholm, som tar ett steg mot en bättre dialog mellan skola och föräldrar genom att göra hembesök. Integrationskonsulten Talal Imam säger: - Det finns klagomål från föräldrar om att skolan tar kontakt med dem bara när det är problem med deras barn i skolan. Flera av dem önskade att skolan kontaktar dem även när det inte finns problem för att i förväg undvika bekymmer. - Det finns fördomar om den svenska skolan hos invandrarfamiljer. Med våra besök kan vi minska dem. Om så att säga berget inte kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget. För svenska föräldrar gäller att de får träffa skolpersonal på skolans villkor - de får ta sig till skolan, för föräldramöten eller kvartsamtal med lärarna. Invandrarföräldrar ska däremot särbehandlas, skolträffar med dem ska ske på deras villkor. Ur AB-kolumn den 17/9-09, av Monica Gunne: Att inte hålla handen. Att inte dansa och sjunga. Att inte sitta bredvid en flicka eller pojke i skolan. Det lilla ordet haram håller på att luckra upp den svenska skolan. Men ordet haram kan också avgöra vad ett barn får lära sig. Enligt en ny undersökning förbjuder föräldrarna till mer än var tionde elev i Stockholmsområdet sina barn att vara med på lektionerna i biologi, sex och samlevnad, musik, simning och idrott. En annan undersökning: 27 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna är inte med på alla lektioner. Ett förbud med konsekvenser. Barn som tvingas hoppa över den obligatoriska undervisningen får inga slutbetyg. Och då är risken stor att de inte kan studera vidare och hamnar i arbetslöshet. En Metroartikel den 17/1-03 handlar om att elever tvingats skriva på ett papper, ett kontrakt med rektorn: Om de är borta eller kommer för sent till lektioner får de sluta på skolan. Rektorn förklarade bakgrunden: - Jag vet att bussar kan bli försenade... Men jag kan inte tolerera upp till 60-procentig frånvaro, som många har. Varje elev kostar samhället en halv miljon kronor, och så är de inte ens här. Det blev häftiga reaktioner, rektorn bombarderas nu av samtal från arga elever och föräldrar. Den skola som det handlade om var S:t Göran gymnasium i Stockholm, med hög andel invandrarelever. 74

75 4 d) Äldreomsorg Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att olika måttstockar gäller för svenska och invandrade pensionärer Inom äldreomsorgen finns en dubbel orättvisa mot svenskar. Den ena handlar om prioriteringar av resurser, den andra om rätten att mötas av personal som man kan förstå och bli förstådd av. 1. Resurser och prioriteringar 1970 fanns det c:a utrikes födda personer i Sverige som var över 65 år gamla, kring sekelskiftet var siffran Dagens Nyheter hade den 8/10 och den 9/10-01 artiklar om äldreboende och dagverksamheter anpassade för olika etniska grupper: I en kartläggning som Svenska kommunförbundet genomförde 1999 finns i Sverige tjugo äldreboenden avsedda för olika invandrargrupper. De var spridda över fjorton kommuner, varav Stockholm, Göteborg, Västerås och Örebro har fler än ett boende. Huvudsyftet med etniskt anpassad äldreomsorg är att erbjuda vård på modersmålet. Det finns många äldre invandrare som aldrig har lärt sig svenska ordentligt trots att de levt länge i Sverige... Andra har kommit hit som gamla och inte haft anledning att lära sig svenska. Förutom språket handlar det om att få leva i den kultur man är van vid, tillsammans med personer som har samma referensramar, så att man inte behöver förklara så mycket. Det skapar trygghet... I enkäten svarade flera kommuner att även om de idag inte har behov av äldreboenden anpassade för etniska grupper så finns en beredskap att öppna sådana om det skulle behövas. I Göteborg gjorde man så att säga en dammsugning av behovet: Genom en enkät till stadens äldreboenden tag man i mitten av nittiotalet reda på hur många spansktalande sydamerikaner som bodde i Göteborg och om de var intresserade av att flytta till ett spansktalande hem. Här fanns 13 pensionärer och sex av dem ville flytta. Resultatet blev avdelningen Dalian på Lillhagsparkens äldreboende, öppnad i augusti Där bor nu sju personer - fyra kvinnor och tre män. De är från Chile, Bolivia och Uruguay. På avdelningen arbetar inte mindre än fem undersköterskor. Det känns som jag är i himlen, säger en av de boende. Luis Narvarez, ordförande i Stödföreningen för äldre spansktalande, förklarar: Det är oerhört viktigt att få tala sitt modersmål med sköterskor och läkare. Utöver möjligheten att få tala sitt modersmål är målet att de boende ska känna trivsel och omtanke. Trivsel innebär att de ska få träffa likasinnade, och omtanke att de ska uppleva det de känner igen,... Dagens Nyheter hade våren 2007 en artikel med rubriken: ÄLDREOMSORG NY KARRIÄRVÄG Kulturell förståelse och krav på egna språket öppnar för personer med utländsk bakgrund 75

76 Högre krav, tydligare språkprofiler och chans att göra karriär. Så ser framtiden ut för äldreomsorgen - som i allt väsentligt är på väg att bli en servicebransch där personer med utländsk bakgrund dominerar. Artikeln handlar om Eyyüp Sürek och det företag som han är VD för: Järva Vård och Omsorg AB. Han såg chansen att skapa en äldreomsorg där respekten för den enskildes önskemål och värderingar får styra. - Jag ser människan och hennes behov. Det finns många språkliga, kulturella och religiösa aspekter på omsorgen om äldre. - Att äldre vill bli bemötta på det egna modersmålet och i ett sammanhang som han eller hon förstår är naturligt. Det kan handla om allt från vilken mat man serverar till hur man ser på religionsutövande. Vårt uppdrag är att anpassa verksamheten efter de behoven Etnisk anpassning Ur insändare från undersköterskan Lena Mannerhof på webbsidan SD-kvinnor : Min arbetsgivare Stockholms stads äldreomsorg verkar känna ett mycket stort ansvar att integrera folk från afrikanska länder. Så stort att jag vissa dagar inte har en enda svensk kollega. På min arbetsplats talas mest tigrinja,ibland t.o.m. över huvudet på våra vårdtagare. Du skriver fråga dom äldre... Dom äldre... känner sig otrygga i kontakten med dessa människor, men vågar inte driva saken vidare. Om dom kunde, vet vi alla vem dom skulle välja att vårdas av. Sen har vi alla dom som drabbats av en demenssjukdom som inte längre har den verbala förmågan. Dom vårdas av människor som varken förstår eller kan tolka vad den personen vill säga. Aftonbladet den 7/2-95: Äldrevård accepterar rasism Äldre människor som inte vill bli vårdade av personer med invandrarbakgrund, får ibland som de vill att döma av en rundringning som P3-programmet Front i Sveriges Radio har gjort. Front ringde till 20 ålderdomshem och hemtjänstenheter och frågade om de accepterar sådana önskemål. Endast fyra av de tillfrågade vägrade gå med på önskemålet. De övriga 16 svarade att det principiellt inte var något problem. Diskrimineringsombudsmannen fick år 2001 ett brev från en person som å sin gamla mammas vägnar frågade om mamman fick vägra hjälp av invandrare som talar dålig svenska. Dåvarande DO, Margareta Wadstein, svarade: Din mor gör sig inte skyldig till något lagbrott genom att framföra önskemål till hemtjänsten att hon inte vill få en invandrare som hemvårdare. Men det rättsliga problemet uppstår om kommunen, som arbetsgivare, tillmötesgår önskemålet. Ställ detta mot de krav som anses legitima, för att inte säga helt självklara, beträffande invandrare. 76

77 4 e) Bidrag och ÄFS Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att äldreförsörjningsstödet ger bidragsnivåer som överträffar vad fattigpensionärer kan nå att enskilda invandrarhushåll får mer i socialbidrag än svenska hushåll, av motsvarande storlek att det för barnrika familjer kan löna sig dåligt att arbeta 1. Socialbidrag Invandrares andel av de totala socialbidragsutgifterna ligger högre än för svenskar. De genomsnittliga summorna per bidragshushåll ligger dessutom högre för invandrare än för svenskar. Det senare beror inte bara på större hushåll. Även när man jämför hushåll av samma storlek visar det sig att större summor går till invandrarhushåll. Diagram - t.v. - baserat på siffror i SIV-skriften På tal om invandrare. Utspel från de fyra borgerliga partiledarna, publicerat i Dagens Nyheter den 11/5-05: Ett problem i dagens system för mottagandet av nyanlända invandrare är att inkomststödet under introduktionsperioden normalt utgår i form av socialbidrag. Socialbidraget avräknas med 100 procent mot ökade inkomster. Så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger socialbidraget och eventuella andra bidrag och kostnader förknippade med arbete är vinsten av att arbeta obefintlig. Vi vill att det ska löna sig bättre att arbeta. Vi vill därför pröva möjligheten att ta bort inkomstavräkningen under introduktionsfasen i Sverige. Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Maud Olofsson var alltså medvetna om att en orsak till att många invandrare gick utan arbete var låg motivation. Deras lösning är att invandrare ska kunna få både socialbidrag och arbetsinkomster, samtidigt! En förmån som inte skulle gälla svenskar Ur SkD den 8/9-09, Landskrona och sport: FK Besas vandring går tillfälligt i stå. Efter att ha sprungit igenom både division 7 och division 6 ser det nu ut som att FK Besa får göra ett litet stopp i sin vandring. Efter tre raka förluster blir det mycket svårt att nå en kvalplats. Tränaren Agim Sopi: - Jag tror det var de alldeles för långa semestrarna som knäckte oss. Många invandrarklubbar har samma problem, det vill säga spelarna åker på åtta-nio veckors semester till sina hemländer under sommaren och hinner sen inte komma tillbaka i form. 2. ÄFS Äldreförsörjningsstödet (ÄFS) utgör ett av flera exempel på hur invandrare görs till ett skatte- och avgiftsbefriat frälse. ÄFS går till personer som fyllt 65 år, och i praktiken huvudsakligen till invandrare. Cirka 2/3 av dem som får ÄFS är utrikes födda. Många utomeuropeiska invandrare - t ex somalier - som uppger denna höga ålder kan 77

78 i verkligheten vara åtskilliga år yngre. Närmare 100 procent uppvisar inga ID-handlingar eller andra dokument som på ett trovärdigt sätt styrker deras uppgifter om identitet och därmed ålder. De kan alltså välja sin ålder. För ensamhushåll kan ÄFS - kontantbelopp plus betald hyra - motsvara kronor skattefritt. Det blir mer än vad många svenska pensionärer får ut efter skatt. ÄFS ger en dubbel orättvisa. Dels det högre beloppet, dels det faktum att vederbörande får svensk pension utan att ha arbetat i Sverige och bidragit till den svenska ekonomin. Äldreförsörjningsstödet beslöts - i partipolitisk enighet - av riksdagen år 2001 och trädde i kraft år Syftet var att avlasta kommunerna utgifter för äldre invandrare. År 1998 var det nära personer, 65 år eller äldre, som fick ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen i tio månader eller mer. De flesta av dessa var invandrare, som inte hade intjänat ATPpoäng. Genom ÄFS kunde statistiken för socialbidragen hyfsas, samtidigt som kommuners ovilja att ta emot flyktingar motverkades. ÄFS utgår dels med ett kontantstöd, dels med ett belopp för att täcka bostadshyra. Kontantstödet låg år 2008 på kr för ensamstående och litet mer än kr för gifta, per månad. För boendekostnader kan stöd utgå med upp till kr. För ensamstående med hög hyra kan detta ge sammanlagt över kronor. Hela beloppet blir - till skillnad från vanlig pension - skattefritt! Vanliga svenska pensionärer blir lidande när börsen faller, då minskar pensionsbeloppen. Detta gäller inte ÄFS, där finns ett garanterat belopp. Enligt ett inlägg på Fria Nyheter är anlitande av hemtjänst för den som har ÄFS dessutom avgiftsfritt! De som har ÄFS får också gratis vård och omsorg (hemtjänst etc), eftersom ÄFS inte är avgiftsgrundande. Ålderspensionärer kan få betala upp till 1712kr/mån (högkostnadsskyddet) för samma tjänst, vilket motsvarar 2597kr/mån före skatt. Kan detta verkligen stämma?! Från Socialstyrelsen bekräftas detta, socialtjänstlagens bestämmelser för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen säger: Äldreförsörjningsstöd räknas inte som inkomst. Till detta kommer att reglerna tillåter skattefria utländska inkomster och stipendier upp till kronor utan att räkna ned äldreförsörjningsstödet. Det gör att den som får äldreförsörjningsstöd och har utländsk inkomst kan få ut totalt kronor netto. Eventuell pension i hemlandet beaktas inte eftersom administrativa svårigheter kan göra det omöjligt att föra över förmånerna från hemlandet. Vid beräkning av förmögenhet skall bortses från privat bostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet som utgör den sökandes permanentbostad. Utöver detta kan den sökande inneha en förmögenhet på kronor för gift och för ensamstående. Om en utlänning i hemlandet har en större förmögenhet lär detta inte kontrolleras. De som har ÄFS har rätt att bo i hemlandet under ett antal månader i sträck utan att pensionen upphör - 12 månader för EU-länder, 3 månader utanför EU. Detta kan betyda en gratis semestervistelse som inte ligger inom räckhåll för svenska pensionärer. Det ger samtidigt möjligheter till extrainkomster genom att hyra ut lägenheten i Sverige. Effektiviteten i kontrollen av hur länge vederbörande faktiskt är borta och var han/hon befinner sig, kan f.ö. betvivlas. År 2009 får cirka personer ÄFS varje månad. Prognosen pekar på en total kostnad på nära 500 miljoner kronor. 78

79 Jämförelser 1: Hur utfaller en jämförelse mellan ensamstående fattigpensionär, som bara har garantipension, och en mottagare av äldreförsörjningsstöd? ÄFS ger alltså ca kr. En garantipensionär får kr kvar efter skatt. Efter att hyran betalts - om denna totalt uppgår till kr - blir det ca kvar. Efter utgifter för hemhjälp, sjukvård och mediciner kan detta ha reducerats till ca kr. (förbehållsbelopp kr, möjlig avgift kr) Vilket ger vidstående diagram. Här kan invändas att en garantipensionär i normalfallet har lägre hyra än kr, men även om vi där drar av kr kvarstår en skillnad. Till detta kan komma att mottagare av ÄFS har rätt till utländska inkomster upp till kr utan att ÄFS räknas ned. 3. Introduktionsersättning De som kommer till Sverige klassas i media rutinmässigt som flyktingar. I den mån denna klassning stämmer är det alltså fråga om personer som vi givit skydd undan förföljelse. Förföljda eller inte förföljda, klart är att det svenska samhället ställt upp för dem materiellt, och i princip från första dagen i Sverige garanterat deras försörjning. Enligt i varje fall tidigare vedertagen moral har funnits en självklar förväntan om ett minimum av motprestationer, såtillvida att vederbörande ska anstränga sig att lära sig svenska och försöka klara sin försörjning genom eget arbete. Uppenbarligen har dessa motprestationer ofta uteblivit. En uppföljning på riksnivå visade att i genomsnitt cirka tio procent av männen har arbete efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år, 30 procent efter tre år och 50 procent efter fem år. Närvaron på Sfi-undervisning har också varit låg. Mot den bakgrunden vore det inte orimligt att i många fall sänka nivåerna för vad som kallas introduktionsersättning. Som ett exempel visar från Kävlinge kommun väljer dock pk-partierna en annan väg. Som en morot ges särskilt högt stöd till de flyktingar som bjuder till. Ur tjänsteskrivelse från Kommunkansliet av den 24/8-07, undertecknad av Bo Ekensteen och Rolf Perleij: Utgångspunkten har varit att nivån på introduktionsersättningen bör ligga något över nivån för ekonomiskt bistånd för att motivera deltagande i introduktionsprogrammet - vilket ska leda till egen försörjning och delaktighet i samhället. Vad betyder detta konkret, i siffror? Jämförelse 2: Kävlinge kommun presenterar jämförelser, med exemplet en familj på två vuxna och tre barn (på 3, 5 och 10 år). Utifrån socialbidragsnormen får familjen en disponibel inkomst på kronor. Utifrån introduktionsersättningen blir det för motsvarande familj fråga om kr, dvs nära kronor mer. Introduktionsersättningen är skattefri. Inte nog med detta! Ur Regler och riktlinjer för introduktionsersättning i Kävlinge kommun : 79

80 För att stimulera och underlätta inträdet till arbetsmarknaden medför inkomster av arbete eller eget företagande upp till kr netto/person och månad, ingen reduktion av introduktionsersättningen. Förutsättningen är att programmet i introduktionsplanen kan genomföras parallellt. Detta skulle, om båda vuxna i familjen får inkomster genom arbete att de kan plussa på sina kr med ytterligare kr. Det skulle då kunna bli fråga om drygt kr - att jämföra med drygt kr för en svensk bidragsfamilj kronor mer i plånboken. Blir orättvisa och diskriminering för starka ord i sammanhanget? Och om flyktingarna bara genom mutor kan förmås till att försöka bli delaktiga - vilken prognos ger det för att lyckas i längden? Måste inte de nödvändiga attityderna komma från vederbörande själv? Vad händer när den särskilda mutan efter tre år inte längre utgår? Har man då inte hunnit skaffa sig ett morotsberoende? Jämförelse 3: Vi kan också gå till andra kommuner. Leksand ger kr i introduktionsersättning till en ensamkommande asylant. En från sjukpenning utförsäkrad, som inte är med i a-kassan, får kr. Efter skatt blir det kvar ca kr. Det ger vidstående diagram. Till bilden kommer dock att båda kan ha en hyra att betala. Om vi förutsätter att den utförsäkrade får ett bostadsbidrag som gör att han/hon får lägre hyresutgifter krymper skillnaden. Å andra sidan finns det kommuner med högre introduktionsersättning än Leksand. Sollentuna ger kr. 4. Motivation Ur boken Bota eller skrota invandrarpolitiken? utgiven av SIV, 1996: Systemen förutsatte att alla människor alltid ville lönearbeta även om arbetet var både enformigt och trist och dessutom gav mindre i portmonnän än det man kunde få i bidrag. Systemens konstruktion förutsatte vidare en stark lojalitet mot samhället så att var och en alltid använde systemen endast när man behövde det. Det föreföll inte troligt att människor i någon större utsträckning skulle bruka systemen på gränsen till missbruk. Vi förutsåg inte heller den förskjutning i vad som uppfattas som nödvändigt. Inledningsvis var det nödvändiga husrum, mat och kläder. Efter ett antal år uppfattades fler och fler faciliteter ingå i den alldeles nödvändiga livshållningen. Snöbollen rullade. Löna sig att arbeta? Fyra räkneexempel, utifrån aktuella bidragsnivåer: 1a. Trebarnsfamilj, en förälder 1b. Trebarnsfamilj, två sammanboende föräldrar 2a. Sjubarnsfamilj, en förälder 2b. Sjubarnsfamilj, två sammanboende föräldrar Samtliga beräkningar utgår från en hyra på 6 200:- och bostadsbidrag 2 500:-. Alla siffror är angivna i netto. 1a. Trebarnsfamilj, en förälder Socialbidragsnorm :-. Barnbidrag 3 604:- Bostadsbidrag 2 500:- Underhållsstöd 3 819:- 80

81 Totalt från Försäkringskassan 9 923:- Med hyran och ett busskort fattas det 7 357:- vilket man får i socialbidrag. Totalt netto :- 1b. Trebarnsfamilj, två sammanboende föräldrar Socialbidragsnorm :-. Barnbidrag 3 604:- Bostadsbidrag 2 500:- Totalt från Försäkringskassan 6 104:- Med hyran och två SL-kort fattas det :- vilket blir socialbidraget. Totalt netto :- 2a. Sjubarnsfamilj, en förälder Socialbidragsnorm :-. Barnbidrag :- Bostadsbidrag 2 500:- Underhållsstöd 8 911:- Totalt från Försäkringskassan :- Med hyran och ett SL-kort fattas 4 325:- vilket blir socialbidraget från kommunen. Totalt netto :- 2b. Sjubarnsfamilj, två sammanboende föräldrar Socialbidragsnorm :- Barnbidrag :- Bostadsbidrag 2 500:- Totalt från Försäkringskassan :- Med hyran och två SL-kort fattas det :- vilket blir socialbidraget. Totalt netto :- ANTAG, med exempel 2b som utgångspunkt, att familjefadern får ett arbete med en månadslön som ger kr kvar efter skatt. Vad skulle det betyda ekonomiskt, i nettotillskott? Svar: inte en krona. Trebarnsfadern i exempel 1b får däremot ett plus i sin plånbok - på 674 kr. 5. Övrigt Somalier på skidutflykt, Orsa Grönklitt Hur finansieras detta? Hur många svenskar har råd med sådana fritidssysselsättningar?. Ur gratistidningen CITY Malmö den 16/12-09: Efter fem år i Sverige har bara varannan invandrad person arbete. Tuffast av alla har somalier - inte ens 40 procent av dem har arbete efter tio år. Ur tidningen Metro den 20/8-09: De som deltar i ramadan spenderar i snitt kronor på presenter till barn under månaden. Det visar en ny undersökning från Svensk Handel. Framsidesrubriken löd: RAMADAN. Handeln missar storkovan. Fastemånaden Ramadan firas av muslimer. De muslimer som bor i Sverige kommer huvudsakligen från olika arabländer, från Iran, Turkiet och Somalia. Hur får dessa invandrare ekonomiska resurser att tillhandahålla en storkova åt handlare i Sverige? Statistiken är tydlig: självförsörjningsgraden är låg bland dessa invandrargrupper. Ytterst blir det således skattebetalarna - däribland handlarna själva - som tillhandahåller storkovan. Karl-Olov Arnstberg, ger i sin bok Svenskar och zigenare exempel på okritisk journalistik beträffande zigenare, han refererar till en artikel om en zigensk förlovningsfest i SIV:s tidskrift Migranter nr 3/96, skriven av journalisten AE: AE tillåter inte heller sig själv att häpna över det välstånd som blir synligt på festen. 81

82 Utan att undra över om detta är normalt för människor som lever under knappa ekonomiska förhållanden, beskriver hon den mat som serveras: För på zigenska fester är det alltid generöst och rikligt med mat. Här har slaktats 6 skinkor, 4 kalkoner, 15 kg revbensspjäll, 8 hela laxar, 20 kålhuvuden och två jättegrytor kåldolmar. För att inte tala om alla sallader, ost och frukt. Zigenare bejakar i dag en mycket kvalificerad dubbel ekonomi, som dels består av inkomster från affärsverksamhet, dels av alla de bidrag de genom olika tillkortakommanden meriterar sig till att få från samhället. Välfärdssamhället är sedan decennier zigenarnas viktigaste ekonomiska nisch: medan genomsnittstiden för en socialbidragstagare i dag är 5 1/2 månad, så går en överväldigande majoritet av zigenare på socialbidrag generation efter generation. Om affärsverksamheten kan man säga: lite vit, mycket svart och en obekant mängd kriminellt. Sammantaget ger denna form av ekonomisk anpassning flertalet zigenare möjlighet att leva på en nivå som ligger långt över socialbidragsnormen. 82

83 4 f) Bidragsfusk Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: det förekommer ett utbrett fusk med förtidspensioner, särskilt bland sydeuropéer att äldreförsörjningsstödet ger bidragsnivåer som överträffar vad fattigpensionärer kan nå 1. Förtidspensioner Greker, särskilt grekiska kvinnor, ligger i topp beträffande förtidspensionerande. På andraplats kommer jugoslaver. Skillnaderna mot infödda svenskar är anmärkningsvärda. Ur boken Invandrare på arbetsmarknaden : De höga indextalen för... sydeuropeiska medborgare kan inte förklaras med deras socioekonomiska tillhörighet. Enligt en motsvarande undersökning, se SCB (1977), har de utländska medborgarna i klart högre utsträckning nedsatt arbetsförmåga och långvariga sjukdomar än svenskar med samma yrke och i samma ålder. Siffrorna här är från 1991, och visar andel i procent i olika åldersklasser som då hade förtidspension. Bland svenska män i åldersgruppen år var 10,7% förtidspensionerade. Motsvarande siffra för greker var 40,2%! Systemet medger att människor kan komma hit från andra länder och efter kort tid få förtidspension. Redan efter fem års vistelse kan man resa hem igen, och för resten av sitt liv uppbära svensk pension. Till detta kommer att man genom en kort tids intensivt förvärvsarbete kunnat nå en hög inkomst och därigenom pumpa upp sin ATP-del av förtidspensionen. Beloppen ligger vanligen högre för invandrare än svenskar. Ur rapporten RRV 1995:33 :...var år 1992 den genomsnittliga årspensionen för svenskar födda i Sverige kronor, medan den för svenskar födda utom landet var kr. Högst var den för utländska medborgare i Sverige från Grekland och fd Jugoslavien, med kr. RRV påtalade den överkompensation som gör att man i vissa fall tjänar mer pengar som pensionerad än vad man gjorde som yrkesverksam: Det ter sig inte rimligt att personer kan ha upp till kronor mer per år i samlade inkomster efter förtidspensioneringen jämfört med vad som skulle ha varit fallet om vederbörande varit frisk. Detta ger givetvis incitament att försöka bli förtidspensionerad. Fusk förekommer också. Förtidspensioner har i viss utsträckning beviljats på falska grunder. Det finns läkare som låtit sig köpas och mot betalning skrivit ut falska intyg, vilka lett till förtidspension. Inte alla förtidspensionerade är egentligen berättigade till denna pension. Skillnaderna blir påfallande, mellan olika grupper. Här finns siffror från Medan andelen förtidspensionerade vid 64 års ålder bland svenskar låg kring 45% låg den bland utrikes födda kring 55%. För greker och jugoslaver låg den kring 80%, för grekiska kvinnor 87%! 83

84 Teoretiskt sett skulle ju detta kunna återspegla ett markant sämre hälsotillstånd inom just dessa grupper. Men om så verkligen vore fallet, så skulle också dödstalen vara markant högre för invandrare från Sydeuropa. Men så är det inte alls. ESO-rapporten Ds 1995:68 : De åldersspecifika dödstalen bland vuxna individer är låga, klart lägre än i den infödda svenskbefolkningen. RRV har också konstaterat att det, särskilt inom vissa branscher, förekommer att förtidspensionerade förvärvsarbetar och får lön. Det rör sig om både svartjobb och vanligt förvärvsarbete. Det förekommer även att man lyfter dubbla förtidspensioner från olika länder. Bo Södersten i DN den 12/2-04: Ur ett svenskt perspektiv (särskilt från den offentliga horisonten) ses förtidspensionering ofta som en form av stigmatisering. Men detta synsätt är ingenting självklart. Många kan tvärtom föredra ett tidigt utträde ur arbetslivet. Hos oss gäller vidare tvåförsörjaridealet. Vi finner det naturligt och prisvärt att även gifta kvinnor skall arbeta. Men i Sydeuropa och Mellanöstern gäller inte alls detta ideal. Ur Fria Nyheter den 26/10-09: Diskrimineringsombudsmannen (DO) skriver i ett pressmeddelande att man har stämt en psykiatriker i Stockholm för att läkaren skall ha gjort kränkande utlåtanden om en grekisk kvinna och en turkisk man. DO: Kvinnan och mannen upplever utlåtandena som mycket förnedrande och kränkande. Läkaren skrev bland annat i utlåtandena att hos invandrargrupper från Medelhavet ( särskilt greker och turkar ), där en make/maka har sjukpension, ökar sannolikheten att även den andra parten insjuknar. Om kvinnan, skrev han, att hon hade mager psykiatrisk problematik och föreslog en enkelbiljett till Grekland. - Man blir förvånad över att han uttrycker sina fördomar så tydligt, och att han dessutom anser sig ha en vetenskaplig grund för att personer från den här regionen kan simulera sjukdom. Sjukvårdens och i synnerhet läkarnas bedömning förväntas utgå från vetenskapliga fakta..., DO menar att kliniken har missgynnat kvinnan och mannen genom att inte göra en saklig bedömning av deras individuella besvär utan i stället grunda läkarutlåtandet på en generell negativ uppfattning om invandrare från Grekland och Turkiet. Därmed har kvinnan och mannen blivit missgynnade på grund av sin etniska tillhörighet. DO kräver kliniken på kronor vardera till kvinnan och mannen i skadestånd. 2. Sjukskrivningar RRV (Riksrevisionsverket) har konstaterat att antalet sjukpenningdagar per sjukförsäkrad år 1990 för svenskar var 25, för invandrare 43. Särskilt hög var siffran för sydeuropéer. Medan siffran för kvinnor, födda i Sverige, var 28, var den för sydeuropeiska kvinnor 73. Medan inom andra grupper av kvinnor de ensamstående konsekvent har fler sjukdagar än de gifta, är det tvärtom för sydeuropeiska kvinnor. Anmärkningsvärt är också en jämförelse inom samma yrkesgrupp, städare. Kvinnliga städare, födda utomlands, får i genomsnitt 60% mer i sjukersättning per år än kvinnliga städare, födda i Sverige. Ingrid Segerstedt Wiberg, i boken Det andra Sverige :...en jugoslavisk kvinna anställd... efter något år började hon sjukskriva sig med jämna mellanrum, ibland någon dag i veckan. Till slut gick det så långt att arbetsledaren fann sig föranlåten att ta ett samtal med henne. Då kom det fram att hon hade hört att man hade rätt att göra så i Sverige. Hennes kamrater hade sagt att om man 84

85 var trött eller behövde städa kunde man stanna hemma. Hon hade även uppsnappat att en del bakade eller gjorde annat. Själv hade hon räknat ut att hon fick mindre skatt genom att regelbundet sjukkassa. Hon tyckte att det var en egendomlig ordning, men den passade henne förträffligt. 3. Annat bidragsfusk Redan generösa bidrag kan drygas ut eller dubbleras genom fusk. Metoderna är lika många som kontrollerna är slappa! Ur Helsingborgs Dagblad, den 17/10-03: Lyxiga bilar tecken på kriminalitet? Ett brev från en privatspanare har fått kommunalrådet Niklas Karlsson (s) att omedelbart utlova en utredning som ska ge svar på om de många lyxbilarna i Landskrona är ett tecken på utbredd kriminell verksamhet. En kommuninvånare, eller privatspanare om man så vill, som på eget initiativ kontrollerat 40 lyxbetonade bilar av märkena BMW och Mercedes i Landskronas invandrartäta områden och sedan via bilregistret fått fram ägarens namn, vars taxerade inkomst han slutligen kontrollerat hos skattemyndigheten. Slutsatsen påstås vara att den överväldigande majoriteten av ägarna är invandrare, och att de taxerats för låga inkomster. Tove Lifvendahl, ung m-politiker, har bott en tid i Rosengård och skrivit en bok om detta, Vem kastar första stenen?. Hon vittnar om samma förhållande. Ur recensionen i SvD den 28/10-03:...Lifvendahl har inget att försvara och behöver inte vara tillrättalagd; systemet gör människor till vad de är. Många hon möter berättar om utbrett svartjobbande och bidragsfuskande, om människor som får socialbidrag men har bilar i kronorsklassen. Sådant brukar avfärdas som vandringssägner och rasistpropaganda men Lifvendahl ser det med egna ögon och vill veta hur det är möjligt. Hon får veta att man anses smart om man kan få bidrag och samtidigt jobba svart. Den som inte tar chansen anses snarast konstig. Flyktingpolitik i analys : När myndigheterna i Tensta gjorde sin kontroll och fann att 40% av dem som uppbar socialbidrag inte fanns på plats och kunde komma personligen till socialbyrån gick startsignalen för en grundligare utredning... Beräkningar av SCB uppskattar att cirka utlänningar, folkbokförda i Sverige, inte längre bor här. De kan därigenom fortsätta att få ut svenska bostads- och barnbidrag, trots att de bor i utlandet. Man kan ha en bulvan i Sverige, vars adress tar emot bidrags-checken varje månad. Myndigheterna i Tensta fattade misstankar och bestämde att bidragstagarna måste infinna sig på socialbyrån, för att där hämta ut sina pengar. Det visade sig att en tredjedel inte kom! En uppfattning om hur omfattande bidragsfuskandet är ger också en rapport från Thore Jeppsson på utlänningssektionen vid Malmöpolisen, till Socialdepartementet, i mars 1993: Jag vill fästa departementets uppmärksamhet på det fusk som innebär att ett stort antal socialbidragstagare och arbetslösa får många och/eller långa nöjesresor till utlandet bekostade av socialförsäkringarna. Genom att de enskilda personerna underlåter att meddela till socialtjänsten/arbetsförmedlingarna om resorna är det tyvärr mycket vanligt att bidrag utbetalas för perioder som tillbringas utomlands. Mycken förslagenhet, initiativrikedom och osanning används för att få det att verka som om vederbörande personer befinner sig i Sverige hela tiden. Vänner och släktingar brukar vara behjälpliga för att genomföra fusket. 85

86 Vanligen går resorna till länder i Östeuropa, Afrika och Asien. Dessa länder har lägre kostnadsnivåer än vad Sverige har. På så vis räcker pengarna längre tid än om pengarna istället hade konsumerats i Sverige. Och vår handelsbalans försämras. Spenderas pengarna i Sverige bidrar de till arbetstillfällen i vårt land. Jeppsson nämner två exempel: En man vistades i Libyen under fem månader. Vän/släkting i Sverige deklarerade honom som arbetslös alla fem månaderna. Oriktigt utbetalt belopp netto cirka kr. En man vistades i Kenya under tre månader. Vän/släkting i Sverige deklarerade honom som arbetslös alla tre månaderna. Oriktigt utbetalt belopp netto cirka kr. Polisrapporten ger också exempel på att personer som återmigrerat till sina hemländer står kvar som folkbokförda i Sverige och åtnjuter diverse bidrag: Ett färskt exempel är detta: En kvinna reste med sina fyra barn till Sydamerika efter att ha smitit från tre månadshyror. Lägenheten i Sverige tömdes och övergavs utan att lägenhetskontraktet sades upp. Överföring av barnbidrag, bidragsförskott och hyresbidrag ägde rum från svensk bank till peruansk bank. När myndigheterna upptäckte fusket och stoppades vidare utbetalningar hade...redan kr utbetalats på oriktiga grunder. Det är tyvärr inte ovanligt att ovan nämnda bidrag sätts in på bankkonton upp till två år efter att utvandring skett. Fusken omfattar även samlande av pensionspoäng och utnyttjande av svensk sjukvård vid tillfälliga besök i Sverige. Denna typ av fusk underlättas genom det alltmer ökande bruket att betala ut offentliga transfereringar till konton som kan disponeras från utlandet. En annan typ av fusk är att med hjälp av ambulerande barn pumpa upp sin familjestorlek inför bidragsbeviljande myndighetspersoner. Tidningen Sunt Förnuft nr 5/98: I extremfall kan det röra sig om familjer med upp till tio barn, som rimligen inte kan vara makarnas egna. I de fall där de vuxna saknar försörjningsförmåga handlar det om direkta bidrag i storleksordningen kronor i månaden. Någon möjlighet att kontrollera familjeförhållandena finns inte, varför försäkringskassorna tvingas acceptera den information som ges. Projekt Argus bedrevs under två år inom Migrationsverkets region Stockholm och lämnade sin rapport i december Syftet var att få fram en bild av på vilket sätt utländska medborgare fuskar till sig uppehållstillstånd och bidrag i Sverige. Ur Argus-rapporten:...Genom att inte stoppa utbetalningarna i samband med att verket fick vetskap om att B var svensk medborgare betalade man felaktigt ut kr till B. En kontroll med socialförvaltningen visade att han dessutom fick socialbidrag och andra bidrag... Att Migrationsverket inte omgående reagerar när man får kännedom om att en svensk medborgare ansökt om asyl är minst sagt betänkligt. Detta ärende är tyvärr inte unikt. Under projekttiden har vi stött på ärenden där information kommit in, ibland till och med från sökanden själv, om att bistånd felaktigt betalats ut. Ändå har Migrationsverket fortsatt att betala ut bistånd till den sökande. Argusrapporten tycks nu vara begravd och glömd, med de problem som den pekade på består. Merit Wager refererar den 11/9-09 på sin blogg till en artikel i Gefle Dagblad om hur man genom dubbla identiteter kan få ut dubbla bidrag: 86

87 Somalier som redan hade uppehållstillstånd sökte asyl på nytt för att kunna kvittera ut bidrag. Det handlar om ett helt nytt sätt att fuska med bidrag. Personer från Somalia som med hjälp av anhöriganknytning sökt och fått permanenta uppehållstillstånd på ambassader utomlands har efter ankomsten till Sverige ansökt om asyl på nytt. En variant är alltså att få del av svensk välfärd utan att bo i Sverige. Från Riksdag&Departement den 13/9-09: Missbruket av svensk välfärd ska stoppas Med nuvarande regler kan en EU-medborgare med familj anmäla att de ska flytta till Sverige och bli folkbokförda här utan att ha rätt att vistas i landet i mer än tre månader. Enligt Migrationsverket är 7000 EU-medborgare folkbokförda i Sverige utan att ha uppehållsrätt här. Folkbokföringen öppnar dörren till det svenska välfärdssystemet. Uppehållsrätt är däremot inte något krav för att få svenska bidrag. Dessutom föreslår utredningen att personer från länder utanför EES-området ska strykas ur folkbokföringen om de blir av med sitt uppehållstillstånd. Med nuvarande regler går det att vara skriven i Sverige utan giltigt uppehållstillstånd. Enligt Skatteverket borde många av de utlandsfödande mammorna vara strukna ur svensk folkbokföring för att de har flyttat från Sverige men inte brytt sig om att meddela det. Utredningen ifrågasätter också existensen för en del av barnen. Uppgifter om födelser utomlands är svåra att kontrollera, påpekar utredningen. Id-lösa invandrare har också en möjlighet att uppge högre ålder än sin verkliga, vilket ger tidigare pension. Det handlar inte bara om bidragsfusk i sig, och vad detta kan kosta skattebetalarna. Beloppen kan i enskilda fall dessutom bli helt svindlande. Ur Hallands Nyheter den 17/12-09: Låtsassjuk fick miljoner i stöd En fullt frisk man i 50-årsåldern misstänks för att ha bluffat till sig 7,8 miljoner kronor i bidrag av Försäkringskassan blev mannen beviljad över 400 timmar i månaden i assistansersättning av Försäkringskassan. Det är drygt två heltidstjänster. Mannen påstod för en läkare att han inte kunde röra sig, vilket gjorde det omöjligt att klara sig själv. Eftersom han inte ville anlita ett assistansbolag anställde han sina barn som personliga assistenter. Det får man inte om barnen bor i samma hushåll. - Då skilde sig mannen från sin fru och barnen skrev sig hos sin mamma, berättar Karl-Arne Ockell. Från 2004 fram till dags datum har Varbergsbon fått ut 7,8 miljoner kronor i bidrag. Av dem har 3,5 miljoner gått till att betala löner till barnen som har byggt upp smärre förmögenheter. Bedragarens namn: Dourmouch Iachar Mestan, född Det handlar här om: månadslöner på kronor per person ersättningar som går till de egna barnen Även där det inte handlar om direkt bedrägeri måste så generöst satta regler ifrågasättas! 87

88 4 g) Dubbla måttstockar Sammanfattning Både SvD och DN hade med Uzels död i sina årskrönikor, däremot inte mordet på Wretström. Ur Invandring och demokrati Detta avsnitt vill få sagt: att med den vida innebörd som ordet rasism kommit att ges, så förekommer en rasism gentemot svenskar i bedömningen av brott att brott där svenskar är gärningsmän och invandrare offer bedöms väsentligt strängare än de fall där invandrare är gärningsmän och svenskar offer att svenskars känslor väger lätt jämfört med muslimers 1. Allmänt Det tycks som om svenska liv inte värderas särskilt högt av svenska massmedier eller etablissemanget överlag. Inte heller av det egna rättssystemet värderas de högt......våldet mot svenskar skulle troligen inte vara så utbrett om det politiskt korrekta etablissemanget inte hade skapat ett samhällsklimat där vit hudfärg anses vara ond. Ur Politisk korrekthet Främlingsfientlighet och rasism är ett begrepp som hamrats in genom återkommande kampanjer. Däremot har det aldrig talats om svenskfientlighet och rasism, trots att den typen av brott förmodligen är både vanligare och grövre. Brott mot invandrare bedöms således allvarligare än motsvarande brott mot svenskar. Detta har kunnat noteras vid flera fall av mord eller dråp. Massmedia och politiker är snabba att rubricera brottet som rasistiskt, om offret är invandrare och förövaren svensk Uppmärksamheten blir väsentligt större än vid motsvarande brott mot svenskar. Vinklingen slår även igenom i domarna - där strängare straff utdöms mot svenska gärningsmän. Massmedia, politiker och jurister använder sig här av dubbla måttstockar - svenskar tillmäts inte samma människovärde som invandrare Salem och Skogås Jämte mordet på John Hron var kanske mordet på Daniel Wretström i Salem det grövsta av alla mord i Sverige på unga människor - ett överlagt mord med etniskt motiv. En lynchning, med många mot en. När Daniel stod och väntade vid busshållplatsen dök ett större gäng om minst tio personer upp. Gänget, som till övervägande del bestod av invandrarungdomar, skränade och var högljudda. Hans utseende och klädsel väckte till liv en rad associationer hos gänget. Kort hår och bomberjacka innebär rasism, ansåg gänget varpå det gav sig på Daniel och misshandlade honom samtidigt som det skreks svennejävel och rassejävel. Efter att Daniel redan låg medvetslös gick en yngling med arabiskt påbrå för att hämta sin storebror, som genomförde avrättningen. Storebrodern, Khaled Odeh, satte sig gränsle över Daniel och flera gånger högg en brödkniv i hans hals. Några veckor senare dödades en ung turk i Skogås, Salih Uzul, i samband med gängslagsmål. En manifestation hölls några dagar senare på Sergels torg för att uppmärksamma den döde, varvid statsrådet Ulrika Messing höll tal. SALT nr 7 kommenterar medias förhållningssätt till mordet på Daniel Wretström i Salem den 9 december 2000 och jämför: Genomgående i alla de kampanjdrivande tidningarna har varit att tona ner grymheten i mordet och att framställa offret i dålig dager. Kommentarer utanför nyhetsplats har nästan helt saknats. Det kan jämföras med publiciteten kring Salih Uzuls död förra nyårsnatten. Uzul, 19 år, knivhöggs till döds i ett större bråk där han deltog aktivt. Händelsen fick stort

89 utrymme i flera dagar, och gav starkt eko på ledar- och debattsidor, och beskrevs från första början som ett rasistdåd. Regeringen uppvaktade offrets familj och var representerad vid manifestationen som hölls vid brottsplatsen, där en fingerad blodpöl gav fina bilder. Både SvD och DN hade med Uzuls död i sina årskrönikor. Där platsade däremot inte mordet på Wretström. Skillnaden i nyhetsvärdering är inte svår att förklara. För media kunde Uzuls död enkelt passas in i den pågående kampanjen mot nynazism och vardagsrasism. Wretströms död går däremot helt på tvärs mot den inkörda dramaturgin. Anders Isaksson kommenterade också Skogåsfallet i Dagens Industri den 9/2-01: När politikerna i den goda viljans namn väljer att skydda minoriteter med extra hårda straff för rasistiska brott, riskerar de i stället en kategorisering som gör våld på principen om likhet inför lagen. Rasistiska brott blir i praktiken svenskars brott mot invandrare, minoriteterna antas ju per definition vara antirasister. Just så var det för ett år sedan i Skogås när mordet på en invandrare föranledde två statsråd att lägga blommor på mordplatsen och att proklamera kamp mot rasismen. Dessvärre kunde varken polisen, åklagaren eller domstolarna finna något uttalat rasistiskt motiv, bara ett vanligt gängbråk som gått snett. När ett gäng unga invandrare nyligen mördade en skinnskalle i Sätra var det aldrig ens tal om någon liknande utryckning, brottet stämde inte med mallen: fel sorts offer och fel sorts gärningsmän. Åklagaren avstod också från att rubricera dådet som rasistiskt och antydde i stället ett politiskt motiv, vad det nu kan innebära... Skogåsdråpet är intressant också ur en annan aspekt. Efter att förundersökningsledaren förklarat att det förmodligen inte rörde sig om ett rasistiskt brott utan om vanligt dödande våld blev stämningen hätsk bland turkar i Skogås. Sedan den turkiska familjen och olika invandrarorganisationer fått framträda i massmedia och kritiserat utredningen beordrade länspolismästaren Gunno Gunnmo ett byte av utredare. Här föll myndigheterna alltså undan inför en hotbild. Där offret är etnisk svensk föreligger aldrig motsvarande risker för kravaller och allmän skadegörelse. 3. Ronnie och Ronny Ett mordfall, snarlikt det i Salem, inträffade i Sollentuna år Offret var James White, en vithyad 14-årig pojke och mördaren var en yngling med invandrarbakgrund. Detta väckte ingen större uppmärksamhet i media, inte heller blev det några statsråds-tal. Detsamma gällde mordet på skinnskallen Ronnie Öhman på Södermalm i Stockholm år 1986 av ett gäng på fyra ungdomar, varav två invandrare. Reaktioner blev det däremot efter dödsmisshandeln av Ronny Landin på en campingplats i Nynäshamn samma år, i ett fylleslagsmål på midsommarafton mellan skinnskallar och unga invandrare, där båda sidor var villiga att slåss. I Landin-fallet blir gärningsmännen successivt demoniserade, få nyanser fanns och det största utrymmet ägnades offret. I Öhman-fallet var intresset däremot fokuserat på gärningsmännens utsatta situation, medan offret blev anonymt och bortglömt. En stor manifestation anordnades några dagar efter Landin-dråpet på Sergels torg i Stockholm för att hedra offret. Landin fick också ge namn åt ett särskilt pris, Ronny- Landin-priset, vilket delas ut av Riksförbundet Stoppa Rasismen till personer som gjort insatser mot rasism och främlingsfientlighet. Pristagare år 1992 var Bengt Westerberg. 4. Domar och skadestånd Domen mot Khaled Odeh i Salem blev rättspsykiatrisk vård. De tre skinnskallar som dödat Ronny Landin dömdes till fängelse i 4 till 6 år. 89

90 Domen mot Ronnie Öhmans mördare blev i tingsrätten 4 och 5 års fängelse. Domen överklagades dock, och hovrätten upphävde domen. Det blev istället omhändertagande enligt LVU. Lagen om vård av unga. Skadestånd som tilldöms etniska svenskar blir ofta lägre än vad som tilldöms invandrare, även när brotten gentemot svenskarna är väsentligt grövre. Ur tidningen Nationell Idag, 16/09: Att en våldtagen flicka får kronor i skadestånd, hälften av de kronor som en invandrarflicka i Landskrona tilldömdes för att hon inte fick göra praktik med sin slöja på sig, hade inte varit möjligt utan mediernas snedvridning. Ett krav från DO beskrivs på Fria Nyheter den 16/11-09, mot Friskis och Svettis i Malmö. DO krävde kronor till två muslimska kvinnor, vardera. Chefen hade uttalat sig negativt om deras religion. Hur ofta tilldöms ens grovt fysiskt misshandlade skadestånd på sådana belopp? Ett rekordbelopp från DO beskrivs på Spikharrys blogg den 19/2-10: Diskrimineringsombudsmannen stämmer en bostadsrättsförening i Haparanda. Detta efter att en romsk familj nekats att köpa en lägenhet. DO stämmer nu föreningen på totalt kronor inför Haparanda tingsrätt. Spikharry jämför: Tag ett exempel, när Engla blev mördad av Anders monstret Eklund tilldömdes dom anhöriga till kronor. Högsta domstolen har fastställt beloppen till ca kr vid uppsåtligt dödande och kr vid dödande som sker av oaktsamhet. Normal ersättning vid våldtäkt är för närvarande kr för sveda och värk samt kr för kränkning. 5. Verklig rasism Ann-Marie Begler presenterade den 16/3-00 på DN Debatt en Brå-undersökning om ungdomsrånen, vilken bekräftade att invandrare är överrepresenterade bland gärningsmännen, svenskar överrepresenterade bland offren. I sina kommentarer skrev Begler: De fysiska, psykologiska och ekonomiska konsekvenserna till trots är det ändå frågan om inte den allvarligaste konsekvensen av ungdomsrånen kan bli en alltmer invandrarfientlig inställning i ungdomsgenerationen, en grogrund för ökad vardagsrasism och i extrema fall ett ökat engagemang i grupperingar med invandrarfientliga ideal. Alltså: dessa ungdomsrån är allvarliga framförallt därför att de kan leda till rasism. Vad Ann-Marie Begler då bortsåg från var att redan rånöverfallen på svenskar till stor del var uttryck för rasism. Offren valdes ofta ut till offer just på grund av sin etniska tillhörighet. Tydligen uppfattade hon det inte som ett problem när offren är svenskar. Drabbade svenskar räknas inte på samma sätt som drabbade invandrare. Detta synsätt är Ann-Marie Begler alls inte ensam om, det har uttryckts av även många andra företrädare för etablissemanget. Det ingår i det politiskt korrekta paketet. Samma sjuka tankegång manifesterade t ex ett polisbefäl i september 2009, efter unga invandrares bärsärkagång i flera av våra städer. Ur SvD den 12/9-09: Natten till lördagen blev orolig på flera platser i Sverige. I Uppsala kastades sten mot en polisbil och flera bilar sattes i brand. Också på Västkusten kom larm om flera bilbränder och i Göteborg försökte någon tända eld på en spårvagn. Sedan mitten av augusti har minst 85 anlagda bilbränder rapporterats i Göteborg. Samtidigt ser polisen en annan oroande utveckling. Bilbränderna och stenkastningen orsakar starka reaktioner hos boende och allmänhet. 90

91 - Det som är riktigt allvarligt är att vi märker hur de rent rasistiska tendenserna växer fram. Vi får sådana påringningar från allmänheten och det är allvarligt. Kanske inte bra med vandaliseringen, men det verkligt allvarliga var att svenskar reagerat mot vad som skett! 6. Känslor Med religionen och känslor knutna till denna, verkliga eller föregivna känslor, gör muslimer anspråk på eftergifter från det svenska samhällets sida. Svenskar kan också ha känslor och åsikter, men det räknas inte på samma sätt. Om de alls noteras är risken stor att det klassas som utslag av rasism, fientlighet eller islamofobi. John Järvenpää: När heterosexuella svenskar uttrycker sig i ord kan det i millennieskiftets Sverige ge upp till fyra års fängelse, enligt lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Det bedöms allvarligare att yttra fel åsikt än att stjäla och göra inbrott liksom det kan bedömas allvarligare än normalgraderna av misshandel och vållande till annans död. Härtill kommer att svenskar saknar möjlighet att åberopa hetsparagrafen. Som framgått kan svenskar inte åberopa hetsparagrafen eller väva in synpunkter kring rasism om de anser sig ha utsatts för etniskt motiverade kränkningar. Lagen tycks därmed utgå från att svenskar inte heller anses hysa känslor i samma utsträckning som andra folkgrupper. Om en svenska gruppvåldtas av ett invandrargäng som tycker att svenskor är mindre värda och därför ska våldtas, så anser rättsväsendet inte att det kan handla om rasism från gängets sida. Emellertid är det ingen känslomässig skillnad i upplevelsen av kränkningen och skräcken mellan Ida som gruppvåldtas av invandrare för att hon anses vara en i deras ögon mindre värd svennehora, och Hassan som misshandlas av svenska rasister för att de anser honom vara en svartskalle. Ur SvD den 8/5-96: 7. Tillmälen och tillmälen Att kalla någon för svartskalle är brottsligt. Det har ett 35-årigt butiksbiträde fått erfara. På tisdagen dömdes han av Huddinge tingsrätt till böter för förolämpning. Dramat utspelades i februari i år i den butik som 35-åringen jobbar i. Den besöktes av en man med invandrarbakgrund. 35-åringen misstänkte att denne stulit varor, något som mannen förnekade. I samband med denna händelse kallade 35-åringen honom för svartskalle. Den dömde har förklarat att han inte haft för avsikt att förolämpa mannen. Han hade bara svarat med samma mynt, eftersom han av mannen beskyllts för att vara rasist. 35-åringen får böta 600 kronor för sitt ordval. 8. Namn och bild Hur ska tidningar förfara med brottslingar? Ska namn och bild publiceras, och i så fall under vilka förutsättningar. Ett kriterium skulle ju kunna vara att avvakta med sådant tills vederbörande är dömd och alltså befunnits skyldig. Det kriterium man i praktiken följer verkar dock vara ett annat, nämligen om den gripne är svensk eller har annan etnicitet. När Hagamannen i Umeå greps publicerade Expressen både namn och bild inom några timmar. 91

92 Annat var det med Smygaren - enligt Jerzy Sarnecki en av de allra värsta överfallsvåldtäktsmännen i svensk historia. Han greps i juni 2008 och dömdes för sex våldtäkter. Innan dess hade han 11 domar på sig. Media valde att inte publicera vare sig bild, namn eller uppgift om etnisk bakgrund. Hans namn var Shino Mohamed Hashi och mannen kom till Sverige år 1989 som flykting från Afrikas horn. 92

93 Kapitel 5: LÄGRE KVALITET Avsnitt a) Vård b) Skola c) Forskning Ja, låt oss fundera över kvotering, när det gäller jobb, arbetsmarknaden och när det gäller bostäder. Det kan behövas. Mona Sahlin d) Arbetsmarknad i övrigt e) Kultur Kopplingen mellan invandring och kvalitén på vad olika samhällsinstitutioner presterar är dubbel. Det ena sambandet gäller resurser. När invandringen kostar mångmiljardbelopp, då tränger detta ut annat - så att det blir mindre pengar över att satsa på vård och omsorg, skola och rättsväsende. Det andra sambandet gäller yrkesprestationer från de individer som finns på olika funktioner - är det verkligen kvalificerade, kan de göra sig förstådda och förstå på svenska, eller har man tummat på kvalitetskriterier vid tillsättningen? 93

94 5 a) Vård Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att ambitionerna att öka andelen invandrare inom vården kan få direkt livsfarliga konsekvenser 1. Svenska läkarleg Svenska myndigheter är uppenbarligen generösa med beviljandet av svenska läkarlegitimationer. Ur Sydsvenskan den 31/3-07: I höstas fick den danske läkaren Hazim Al-Ansari svensk läkarlegitimation. Samtidigt utreddes han av åklagare för flera misslyckade omskärelser utan tillstånd i Sverige. Sedan dess har han skadat ytterligare två pojkar svårt. Socialstyrelsens tillsynsenhet i Malmö anmälde Hazim Al-Ansari till åklagarkammaren i Helsingborg i juli. Förundersökningen pågår fortfarande.... Ändå beviljades han svensk läkarlegitimation den 30 oktober - av Socialstyrelsens behörighetsavdelning i Stockholm. Från SVT:s webbsida den 16/1-07: Läkaren Rafik Abu-Ramadan har varnats fyra gånger - i ett fall för en så allvarlig felbehandling att en liten pojke var nära att mista livet. Han har överförskrivit narkotiska läkemedel, förfalskat sina egna tjänstgöringsbetyg och anses som opålitlig och olämplig att arbeta som läkare. Ändå kan han fortsätta jobba. Uppdrag granskning har följt hans karriär och hopp mellan olika arbetsgivare... Till en enda patient hade han skrivit ut närmare 4000 tabletter på drygt en månad, bland annat 1750 tabletter av Rohypnoltyp som är vanligt bland missbrukare. NÄSTAN SAMTIDIGT som han får sparken från Rosengård kommer så hans första varning i HSAN - men samma dag beslutar Socialstyrelsen att ge honom svensk legitimation. Och karriären kan fortsätta uppåt. Till Ystads lasarett kom läkaren 2001 med hjälp av sina förfalskade intyg och ville då bli specialist i ortopedi. Trots att nattsköterskan tre gånger tillkallar honom igen när patienten kraftigt försämras kommer han aldrig. På morgonen är patienten avsvimmad och förs akut till operation där det konstateras att hans kroppspulsåder brustit. FRÅN YSTAD GÅR läkarens resa vidare till Karlskrona där hans förfalskade papper från respekterade läkare ger honom ett nytt jobb på Blekingesjukhuset. Där kommer så varning nummer tre från HSAN. En kvinna kommer in akut med en bruten fotled, men utan att fixera den låter läkaren den vara till nästa dag när den skulle opereras. Då var foten så svullen att man fick vänta ytterligare ett dygn med att operera och med svåra komplikationer som följd. 94

95 2. EU-läkare I en enkät som Rapport skickat ut svarar 55 procent av landstingen att läkare från andra EU-länder saknar tillräckliga språkkunskaper. Men i Sverige får inte vårdgivarna kräva att läkarna kan svenska - det är olagligt. Ur SVT:s webbsida den 17/11-08: Som en konsekvens av den svenska läkarbristen har antalet utländska läkare ökat kraftigt i Sverige. Till Socialstyrelsen har flera vårdgivare hört av sig och klagat på att många av läkarna saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Ett EU-direktiv förbjuder Socialstyrelsen från att testa eller ställa några krav på EU-läkares språkkunskaper när de ansöker om svensk legitimation. Sådana krav får bara ställas på läkare från övriga världen. Några av frågorna och svaren i enkäten: Hur bedömer du de genomsnittliga svenskkunskaperna hos EU-läkare vid den första anställningsintervjun? 11 av 21 landsting svarade för yrkets utövande icke acceptabla kunskaper i svenska = 55 procent. Får era EU-läkare någon utbildning i svenska i samband med deras anställning? 7 nej = 35 procent. Upplever ni att det uppstår problem i kommunikationen mellan EU-läkare och patienter på grund av språkproblem? 11 ja = 55 procent. Har patienter klagat på att EU-läkare kan för dålig svenska? 10 ja = 50 procent Lika många svarade ja på frågan Har det kommit in klagomål från vårdpersonal när det gäller språkkunskaper hos EU-läkare? 3. Farlig vård I många fall kan bara konstateras att svensk sjukvård i största allmänhet kan vara farlig för patienterna. Ingenting framkommer i nyheterna om etniciteten hos den personal som förorsakar hälsoriskerna eller dödsfallen. Vi hänvisas då till att gissa hur det förhåller sig. Text-TV den 30/1-07: TUSENTALS DÖR I ONÖDAN PÅ SJUKHUSEN Socialstyrelsen beräknar att patienter dör i onödan varje år inom vården. Orsakerna kan vara bristande hygien som ger patienten sårinfektion, förväxling av läkemedel eller blodpåsar, felaktiga diagnoser med mera. 95

96 5 b) Skola Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: Det är nästan tragiskt att en så rik skola som den svenska genomgår den här utvecklingen med ständigt försämrade kunskapsresultat och en allt större social segregering. Per Thullberg, chef för Skolverket att den svenska skolan är sämre nu än förr att den dåligt klarar jämförelser med många andra länder att invandringen - på mer än ett sätt - är en del av förklaringen till skolproblemen Ur s-program 1978 : 1. Inga resurstillskott räcker Ett genomförande av hemspråksreformen kräver en ökad information till föräldrarna och skolpersonalen samt en kraftig satsning för förbättrad utbildning av hemspråkslärare och på produktion av läromedel och SYO-material på språk som finska, serbokroatiska, grekiska, turkiska etc. Dessutom krävs för invandrarbarnen en utbyggd stödundervisning så att garantier skapas för att de, när de slutar skolan, verkligen har samma kunskaper som alla andra barn. Åren satsade Malmö stad och regeringen gemensamt 148 miljoner kronor för att höja betygen i några av Malmös mest problemtyngda skolor. Nu är utvärderingen klar. Effekterna på betygen uteblev... Mats Skogkär i SDS den 30/9-09 Den svenska skolan har blivit sämre under de senaste decennierna. Trots ihållande extra satsningar på utsatta områden uteblir resultaten. Från SR ekots webbsida den 12/8-09: Var tionde grundskoleelev underkänns Trots allt tal om att få fler elever att klara av grundskolans kärnämnen, så blev det ingen förändring det senaste läsåret. Drygt var tionde elev, alltså samma andel som läsåret innan, lämnade grundskolan utan slutbetyg i antingen engelska, svenska eller matematik. Flest elever misslyckades i ämnet svenska som andraspråk, drygt var fjärde. Näst svåraste ämnet var matematik, där 8,5 procent underkändes. Att skolorna har fått extra resurser och att frågan om slutbetygen har varit på tapeten i flera år har alltså inte hjälpt. Ur tidningen Scoop, nr 1/92: Den svenska modellen, att i skolarbetet prioritera hemspråket jämfört med svenska, drabbar många barn hårt... Systemet avspeglar väl den kluvenhet som ligger i att samtidigt vilja inlemma invandrare i det svenska folkhemmet men samtidigt låta varje etnisk grupp behålla sin särart. Expressen den 15/ redovisade genomsnittliga betygsnivåer i de svenska grundskolorna, kommun för kommun. Skillnaderna var stora och det finns ett mönster: det är skolor med en hög andel invandrarelever som hamnar lägst. Fittjaskolan: 123 Albyskolan: 149 Rinkebyskolan: 149 Rosengårdsskolan: 153 Genomsnittet för hela Sverige var 201. Det är ett känt faktum att om en lärare rör en elev kan det bli omedelbara och kännbara konsekvenser för honom/henne. Redan risken för att bli kallad rasist kan få mången lärare att avhålla sig från att reagera på dåligt elevbeteende. 96

97 Ur DN den 16/10-09: Förortsskolor sätter ofta för höga betyg Sju grundskolor och lika många gymnasier i Stockholms stad sätter regelmässigt högre betyg än förväntat. Av de sju grundskolor som konstant satt högre betyg än förväntat... är Akallaskolan, Hjulstaskolan, Husbyskolan, Matteusskolan, Rinkebyskolan, Sätraskolan och Österholmsskolan. Martin Agård på AB:s kultursida den 8/9-09: Sverige och invandringen : Genomsnittsfuskaren är man, går på Södertörns högskola och fuskar genom att plagiera texter som han hittat på internet. Ur Sydsvenskan den 15/1-10: Malmöelever halkar efter Satsningen på 148 miljoner kronor har gett klent resultat. Malmös niondeklassare rasar i betygsstatistiken. Endast 70,8 procent av niorna på kommunens högstadieskolor har gymnasiebehörighet. Nästan var tredje elev riskerar att hamna utanför gymnasiet. Vid samma tid förra året låg behörigheten på 74,3 procent. Andelen som inte når gymnasiebehörighet var alltså 29,2%. Motsvarande siffra för Stockholm var 11,1% och Göteborg 16,4%. Linköpings Tidning, den 17/12-09: Segregationsproblem på Bäckskolan På en kort tid har Bäckskolan i Berga haft en 50 procentig genomströmning av elever med utomnordisk härkomst. Detta har lett till segregering. ett problem som Barn och ungdomsnämnden tar tag igenom ett utvecklingsprojekt för 1,5 miljoner kronor. Inom en tvåårsperiod byts hälften av eleverna i en klass ut, vilket försvårar arbetsron och möjligheten att arbeta långsiktigt. I dag har 85 procent av eleverna annat modersmål än svenska. Konflikter mellan familjer förs med till skolan. Resultatet blir en konfliktfylld skolmiljö och mycket låg måluppfyllelse. Ur DN den 10/1-04: Rinkeby har fått nog av miljonnotor för stölder och skadegörelse. Övervakningskameror på förskolorna. Det blir snart verklighet i Rinkeby. Stadsdelen har fått nog av skadegörelsen och stölderna som kostar en och en halv miljon kronor varje år. I Rinkeby anmäls runt 300 fall av skadegörelse mot allmänna lokaler varje år. Det handlar om krossade rutor och nedskräpning... Varje år avsätter stadsdelen en och en halv miljon kronor för att bekämpa vandaliseringen och stölderna. 2. Jämför andra länder Jämfört med många andra länder, särskilt Finland, klarar sig Sverige dåligt. I SvD den 13/12-04 skriver Inger Enkvist, författare till boken Utbildning, utbildning och åter utbildning (Gidlunds 2004): VI FALLER TILLBAKA UNDER TYSTNAD...Sverige ligger kvar på en medelposition bland OECD-länderna, på plats beroende på vad som jämförs. Det verkar av kommentarer från Skolverket och olika tidningar som om de flesta är nöjda med detta. 97

98 Sverige borde dock fråga sig är varför Finland har kunnat gå om oss. Finland har dessutom förbättrat sig ytterligare från den föregående undersökningen och har liksom Japan, Korea och Hongkong samtidigt goda resultat i matematisk problemlösning och när det gäller social jämlikhet.... Det de här länderna har gemensamt är en stark inriktning på inlärning kombinerat med arbetsro i skolan. Rapporten visar också att västeuropeiska länder har problem med att få invandrarelevers resultat i nivå med övriga elevers,.. SR:s webbsida den 9/12-09: Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik har försämrats kraftigt de senaste 13 åren. Detta enligt en internationell studie som presenteras i dag. Undersökningen heter TIMMS - elever från 10 länder har varit med, från Sverige. Alla har gått på gymnasiets naturvetenskapliga eller tekniska program, dit motiverade elever som vill studera vidare söker sig. I avancerad matematik motsvarande D och E-kurserna har elevernas kunskaper sjunkit kraftigt nådde 6 procent av eleverna den högsta nivån, nu gör bara 1 procent av eleverna det. Då nådde inte 36 procent av elever medelgod nivå. Nu är det dubbelt så många som inte gör det, 71 procent. Det är samma trend inom fysiken... Jämfört med de andra länderna faller Sverige kraftigt,...förklaringar till nedgången är bland annat att kunskaperna från grundskolan är sämre,.. Ur SvD, hösten 2006: OECD:s internationella skolundersökning kallas Pisa, Programme for International Student Assessment. Studien genomförs vart tredje år. I den senaste mätningen testades en kvarts miljon 15-åringar i totalt 41 länder, varav 30 OECD-länder. De finländska eleverna lyckades bäst. Sverige hamnade en bit ner på listan men över OECD-snittet. Finlands framgång Det finns många förklaringar till att finländska elever lyckas på proven. Här är några orsaker, enligt forskare och myndigheter i landet: Läraryrket har hög status i Finland. Tydliga mål i läroplanen. Stark lärarutbildning. Blivande lärare pluggar i fem år. Omfattande stödundervisning sätts in tidigt för svaga elever. Tidiga betyg och bedömningar bidrar till att fånga upp elever som behöver extra hjälp. Finland är socialt och kulturellt homogent. Låg andel elever med utländsk bakgrund. Elever som talar ett annat språk än skolspråket hemma lyckas sämre i läsning. Många bibliotek. Finländska elever lånar fler böcker än svenska. Vanligt med stöd från föräldrarna, till exempel läxhjälp. Traditioner och kultur. Utbildning och kunskap anses som viktigt. Positiv respekt för lärarna. Enhetligt skolsystem. Små skillnader i elevernas resultat mellan olika skolor. Läroplanen stämmer ganska väl överens med de kunskaper som Pisa-undersökningen mäter. Ur Brännpunktsinlägg i SvD den 12/2-05: Finlands 15-åringar är bäst i matematik inom OECD. Hur kommer det sig? En orsak är att det ställs krav på eleverna, läxor ges och görs. Det finns ingen genväg till framgång, skriver lärarutbildaren Lisen Häggblom, doktor i pedagogik vid Åbo Akademi. 98

99 En av orsakerna till den höga resultatnivån anses vara att andelen svaga elever är låg. Ur insändare i Fagersta-Posten våren 2009, av Björn Hammarbäck: Varför är då den finska skolan så mycket bättre än den svenska? Förklaringen är att i Finland råder partipolitisk konsensus om en stram invandringspolitik. Inget finskt parti har profilerat sig i någon annan riktning. Antalet utrikes födda i Finland utgör ca: 2% av befolkningen. Den officiella siffran för Sverige är 16%,... I Sverige skall invandraren först lära sig att läsa och skriva på sitt hemspråk, det undervisas i 128 olika språk i den svenska skolan, för att därefter lära sig svenska som andra språk. Finland kom inte upp till sin andel av kvotflyktingar En ministeriegrupp valde ut 123 kvotflyktingar i Turkiet, vilket betydde att 100 kvotplatser blev ofyllda. De uppfyllde inte Finlands kriterier. Finland lägger stor vikt vid att de som tas emot kan läsa, skriva och har utbildning. Att det skulle strida mot andan i flyktingkonventionen tycker jag inte, säger Leena-Maija Qvist i delegationen. Ur Sverige och invandringen : Medan andra länders representanter i flyktinglägren vanligen försökte välja ut dem som hade bäst förutsättningar att integreras, ansåg svenskarna att det humanitära perspektivet var viktigare. 3. Ett konkret exempel Gunnar Ohrlander kritiserade i Aftonbladet den 11/1-99 den svenska skolan och refererade till en gymnasieuppsats. Den består av ett sextiotal ord på fjorton rader och är skriven av en pojke som går på gymnasiet. För att komma in på gymnasiet måste man ha godkänt i svenska och det får man alltså om man skriver uppsatser som den här. Han skriver som ett ganska litet barn och går i en av världens dyraste utbildningar för gymnasister, ett yrkesprogram med komplicerad teori, maskinpark och instruktionsböcker på främmande språk...vem utvecklar industri, demokrati och människans rättigheter utan ett språk? Det svenska språket håller på att rasa samman i den skola som nu startar sin vårtermin. Ansvariga myndigheter döljer detta faktum så som man döljer en skamlig sjukdom. Uppsatsen härintill är tyvärr inget extremfall. Birgitta Allard följde förra våren det nationella provet i nian på en skola. Hon gjorde kriterier för vad som krävs för att behärska skriftspråket och fann att bara fyra i varje klass borde vara godkända. Med viss generositet kunde hon tänka sig att godkänna tio i varje klass. Men av de elever hon tittade på hade alla utom en blivit godkända. Skolverkets nationella prov godkände. Läsforskaren underkände. Vem som har rätt? Tja, läser man uppsatsen härintill så får man väl svaret. Egen storry. En dag vaknade jag o gick till skolan. när jag komm dit var det ingen som var där, sen tänkte jag efter och kom på att jag inte har sett ett enda persion på vägen till skolan. Det var det märkligaste jag har varit med om. Då började himlen få en ganska mörk röd färg, då förstog jag att världen håller på att gå under, jag viste att jag hade några timmar på mig. så jag gick hem för att såva. Det var en nog en Man som hatade Djur. En tidig somar morgon så blev Johan biten i armen av en jift kobra betet var så kraftigt att det drabade hans gärna så kraftigt så att han helt plötsligen kuna gör vad som hels för att död som en kobra. Helt plötsligen gav han på sin brosa och bet i gäl honom. Dan efter så låg han på sjukhust och mode illa sedan efter så fik han veta att han hade dödat sin bror. 99

100 Sedan sa läkaren att most liga kvar här i en väka. två dar efter så kom hans syster och kolade hur han mode det första hansa Du ska dö! två dar efter hitade man hans syr ligande på en park benk med ett kobra teken på armen. Sen den dagen blev det en masa mot. tills en dag så blev han skuten i röven och Dog slut. 4. Varför så svaga resultat? Hur kommer det sig att svensk skola blivit så dålig, varför lyckas den inte bättre i att förmedla kunskaper till eleverna? Här finns flera förklaringar: 1. En allmän slapphet, vilken hårdast drabbar dem med svagt stöd hemifrån. 2. Dålig studiemiljö genom negativa attityder från många elever, särskilt de med utländsk bakgrund. 3. Invandrarelever kräver mer stöd, detta tar tid från undervisningen av övriga elever. 4. Hög andel svaga elever drar samtidigt ned genomsnittsresultaten för klassen och skolan. 5. Skolorna är ofta mer fokuserade på indoktrinering i politisk korrekt riktning än av att förmedla de kunskaper som skolan är till för. Elever kan således ges ledigt för deltagande i politiska manifestationer - i skolans regi. Är pk-glöden så stark hos skolledningar att de organiserar sådant - hur ter sig då vardagen i klassrummen?! Hur mycket av tiden där ägnas egentlig kunskapsförmedling? 100

101 5 c) Forskning Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att i ambitionerna att öka andelen invandrare inom olika yrken sänker man kraven att förlorarna blir två grupper: dels de mer kvalificerade som inte får jobb, dels allmänheten 1. Skolans inverkan När grundskolan misslyckas med att förmedla tillräckligt av kunskaper i kärnämnena, då fortplantar sig detta till gymnasiet. När gymnasiet lyckas dåligt sker en motsvarande överföring av problem till högskolestudier och forskning. 2. Politisk styrning Forskningens mest påtagliga problem sammanhänger dock med politisk styrning och politisk korrekthet. BRÅ - Brottsförebyggande Rådet - har utmärkt sig genom att just leverera av från ministernivå beställda resultat. Detta har blivit så återkommande att BRÅ i folkmun kommit att uttydas Brottsförnekande rådet. Ur Aftonbladet har den 11/1-03: Sten Levander är professor i psykiatri och sitter med i BRÅ:s vetenskapliga nämnd: - Det är katastrof överallt på BRÅ. Rapporterna som de gör är filtrerade, det utövas censur. - BRÅ:s uppdrag är att serva regeringen med forskning och kunskap. Det gör de inte. BRÅ tillhandahåller istället önskad information på beställning av justitieministern och departementet. Johannes Knutsson förde i Polistidningen fram kritik mot BRÅ:s utvärdering av Exits verksamhet. Aftonbladet: Exits ledare Kent Lindahl sammanställde själv statistiken om nazistiska avhoppare och det hela presenterades sen som fakta med tabeller i BRÅ:s utvärdering. - Vi hade inga papper, Kent Lindahl tog allt ur huvudet och sen förde jag in det i BRÅ:s rapport, berättade Hanna Otterdal som jobbade som kontorist på Exit. BRÅ fick bara intervjua 14 av de 125 påstådda avhopparna - men slog ändå fast att alla 125 hade hoppat av. Ett ovanligt grovt exempel på politisering av forskningen gav Mona Sahlin prov på, när hon satte in Masoud Kamali som integrationsutredare. Ur inlägg i Röda Rummet av Aje Carlbom 2005: Den förre integrationsutredaren, Anders Westholm, som kickades av Mona Sahlin efter påtryckningar från olika aktivister, ville genomföra empiriska studier som var öppna för att man prövade olika hypoteser kring integrationsproblemet. Den nuvarande utredaren, Masoud Kamali, har tyvärr redan på förhand bestämt sig 101

102 för vad som är sant. Ännu mer ideologiproduktion riskerar att bidra till att konfliktnivån höjs kring integrationsproblemet. Ur I Sveriges väntrum : Masoud Kamali... Från början var han en ledamot som andra i den utredning som regeringen tillsatte den 7 september år 2000 med uppgift att ta fram fakta om fördelningen av maktresurser och inflytande mellan invandrare och befolkningen i övrigt. I april 2003 valde Maoud Kamali och en annan ledamot, Paulina de los Reyes, att hoppa av. De skrev på DN Debatt att det redan var klarlagt att strukturell diskriminering förekommer och att detta borde vara utredningens utgångspunkt. Dåvarande integrationsministern Mona Sahlin bestämde sig för att satsa på Masoud Kamali istället för Anders Westholm, som fick kliva åt sidan. Ett sjuttiotal forskare protesterade mot Kamalis utnämning, bland annat tunga namn som statsvetarna Bo Rothstein och Olof Petersson. Anders Westholm och två andra forskare har på DN Debatt sammanfattat sin syn: Men vi är samtidigt skeptiska till den ensidighet och det bristande intresse för empiriska belägg som den postmodernistiska och postkoloniala diskursanalysen ofta visar prov på. Kamali vill att statliga myndigheters personal inom fem år ska återspegla landets etniska sammansättning. Han vill också bygga upp en parallell politisk struktur i utsatta områden, så kallade medborgarråd. 3. Korrekta experter Det politiskt korrekta klimatet har också skapat ett eldorado för personer som i kraft av att företräda en efterfrågad åsiktsriktning kring svenskhet kan belönas med både anslag och mediautrymme. Kring Sverigedemokraterna och andra högerextremister har således växt fram en hel kader av experter, som genom sin expertis skaffar sig ett levebröd. Några kritiska frågor möter de knappast av journalister, så några vetenskapliga kvalitetskrav behöver de inte leva upp till. Det faktum att de ska gälla för att passera som forskare hindrar dem inte från att använda opreciserade och negativt laddade begrepp som främlingsfientlig mm. Det rör sig mao mer om ensidig politisk propaganda än om ens ansatser till en opartisk och objektiv forskning. 102

103 5 d) Arbetsliv i övrigt Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att i ambitionerna att öka andelen invandrare inom olika yrken sänker man kraven att förlorarna blir två grupper: dels de mer kvalificerade som inte får jobb, dels allmänheten Ur DN den 23/11-06: 1. Polis Ett 40-tal sökande till polisens grundutbildning som inte klarade svenskprovet får ändå gå vidare. Vi har ett krav att öka mångfalden, säger polishögskolans rektor Birgit Hansson, till DN. Genom tuffa fysiska och psykiska prov sållas de sökande ut. Men vad polisen inte informerar om är att den nya satsningen på mångfald gör att en stor grupp som inte klarat svenskproven ändå klarar sig vidare. Det rör sig alltså, som rektor Hansson ser det, om en målkonflikt: Jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna nå vår målsättning med större mångfald om vi inte vågade oss på att göra den här typen av försök. Ur Sydsvenskan den 5/10-09: 2. Brandkår Brandmän rasar mot särbehandling Ilskan pyr bland brandpersonal i Lund och Malmö. Orsaken är en förkortad utbildning... Kommunals ombud på Räddningstjänsten Syd i Lund, Jonas Härle, kallar utbildningen en gräddfil. - Vi är naturligtvis inte emot att personer med utomnordisk bakgrund blir brandmän. Det vi vänder oss emot är att de som ingått i den tio månader långa ESFkursen, har möjlighet till samma jobb som de som gått den officiella tvååriga SMOutbildningen, säger han. En orsak till den kortare utbildningen var att brandmän utsatts för stenkastning vid utryckningar i Rosengård: Räddningstjänsten behöver medarbetare som kan föra dialog med de boende på olika språk. 3. Översättningar Ur kolumn i Kvällsposten den 26/12-98, skribenten hade hyrt en Dickensfilm över julen: Översättaren, som inte vågat sätta ut sitt namn, kan inte stava till bråttom. Rakt igenom filmen står det brottom. Höjdpunkten är när Estella säger no rush och översätts med ingen brottom. I var och varannan textremsa slår denne språkmarodör till. Några exempel: Gratulerar över framgången, jag ska berätta till dig

104 ...Finns det inga krav på översättare? Och hur kan någon som har svenska som modersmål säga berätta TILL dig? Denna form är vanlig bland invandrare, men aldrig trodde jag att det skulle lyckas sprida sig till de människor, vars arbete är svenska språket. Svenskkunskap inget för Ams? 4. Övrigt Så löd rubriken till en insändare i SvD den 23/9-02, skriven av en egen företagare, tillika invandrarkvinna: Ams har hittat på ett märkligt sätt att motverka etnisk diskriminering - man låter inte arbetsgivare ställa krav på kunskaper i svenska i platsannonser. Krav på engelska eller norska eller kinesiska går bra, men inte svenska. Så här gick det när jag skulle annonsera ut ett jobb i vår kundtjänst. I det här jobbet pratar man mycket i telefon och mejlar med kunder i Sverige och utomlands, därför är språkkunskaper viktiga, liksom intelligens, datorvana och servicekänsla. Jag skriver ihop en platsannons och lämnar in den på Ams - Arbetsförmedlingens websajt platsbank (säger inte lagen att jag måste det?) Inga arbetssökande hörde av sig, varpå kvinnan ringde Ams och frågade om orsaken. Det visade sig att hennes annons inte blivit godkänd. Orsak: där fanns en formulering som jag inte fick använda, nämligen att den sökande bör tala utmärkt (engelska och) svenska. Jag häpnar. Jag anmodas läsa föreskrifterna för hur man får skriva platsannonser. Där står det så här: För att undvika diskriminering av utländska arbetstagare som ännu inte fått undervisning i svenska ska inte svenska språket anges vid publicering genom arbetsförmedlingen om det inte föreligger särskilda skäl. Vidare läser jag under krav på språkkunskaper i svenska : Det är lätt hänt att man ställer upp slentrianmässiga och onödiga krav som i praktiken utesluter individer som omfattas av diskrimineringslagarna. Omotiverade krav kan leda till indirekt diskriminering. Jag protesterar. Det enda slentrianmässigt här är hur Ams väljer att motverka problemet med indirekt diskriminering. Utredningen pågår nu hos Ams, de kommer att höra av sig, säger de, kanske blir det jurister inkopplade. Kul. Jag däremot är mycket klar över den frågan. Det är min rätt och skyldighet att redovisa kunskapskraven - öppet och tydligt - i en platsannons. Vi ska inte slösa bort min tid, eller några arbetssökandes tid, på intetsägande texter. För övrigt leder jag ett lag av sex anställda, där fyra av oss inte har svenska som modersmål. Till nya sysselsättningar hör de som arbetar inom Lugna gatan. Dessa är ofta tidigare kriminella, en del är fortfarande kriminella. Ur artikel i Sydsvenskan, augusti 2009: Platschefen för Lugna Gatan i Skåne misstänks för bedrägeri. Han förhördes under fredagen. Därmed är ytterligare personer vid Lugna Gatan, en organisation inrättad för att förebygga brottslighet bland unga, misstänkta för brott. De flesta rör bedrägerier, men vapenbrott och våld mot polisen finns med bland brotten. Tre anställda på Lugna Gatan misstänks sedan i våras för inblandning i en härva som omfattar 139 olika brott. En av dem har varit häktad, men släppts. En av dem är efterlyst och enligt polisuppgifter till Sydsvenskan även misstänkt för vapenbrott. 60 av brotten i härvan handlar om bedrägeri och totalt ingår 16 misstänkta. 104

105 5 e) Kultur Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandringen medför ett kulturellt inflytande att detta inflytande kan vara mycket negativt De som under de senaste åren fått uppehållstilstånd i Sverige har i allt större utsträckning kommit från områden i Afrika och Asien där man lyckats dåligt eller inte alls med vare sig demokrati eller välfärd. Det är samhällen, präglade av klanvälden, korruption och diktatur. Där blir det personliga kontakter, mutor eller hot som ofta avgör om man som individ ska få ett positivt i ett ärende. Den kultur och de värderingar som format dessa samhällen för man till stor med sig till Sverige. Konsekvenserna har blivit märkbara på en rad områden. Socialsekreterare och arbetsförmedlare blir allt oftare utsatta för hot eller våld, då deras beslut inte går klientens väg. Trafikinspektörer som inte godkänner en invandrare vid uppkörning kan råka illa ut. Då poliser ingriper mot kriminella kan följden bli omfattande hämndaktioner i form av bränder och vandlisering. Lärare har låtit det gå inflation i goda betyg, inte minst i invandrartäta skolor. En diskrimineringskultur har vunnit terräng, där priserna är höga. Detta har föralldel tillhandahållits av det svenska samhället, men många har snabbt förstått att utnyttja systemet. Lika litet som ett nej betyder nej beträffande uppehållstillstånd i Sverige accepteras oönskade besked i andra sammanhang. 105

106 Kapitel 6: ISLAMISERING De är goda människor med liberala värderingar på vänsterkanten som tagit på sig den vite mannens skuldbörda. De har en förmyndaraktig syn på den värnlöse och missförstådde andre - denne behöver deras skydd och engagemang till varje pris. Det är inte en jämlike man talar om. Halal-hippierna är tyvärr oförmögna att se brister hos den grupp de värnar om. De ser inte exempelvis den problematiska kvinnosynen, hederstänkandet, kränkningarna av barns rättigheter och den utbredda homofobin bland muslimer. Pernilla Ouis Avsnitt a) Islam och mångkultur b) Islam och demokrati c) Heder och våld d) Politik och makt e) Islam och välfärd f) Islam och slavhandel g) DO som spjutspets Det har aldrig hänt tidigare i historien att ett folkslag ekonomiskt understött andra nytillkomna folkslag för att dessa ska kunna utöva sin kultur på det egna territoriet. Inget folk har frivilligt uppmuntrat andra folkslag att slå sig ner i det egna territoriet och utöva sin kultur på värdfolkets bekostnad. Signaturen Räknenissen på Exilen- Passagen 2001 Det är en väldig skillnad på A. en grupp invandrare som respekterar vårt land och vill bygga sin framtid och göra rätt för sig här och B. en grupp som kommit för att tala om för oss vad som ska gälla här. Ian Wachtmeister Islamism är ett växande europeiskt problem. Islamismen är en aggressiv politisk rörelse som har lärt sig att bästa skyddet för sin saboterande, smygundergrävande strategi är att klä det politiska arbetet i religionens förtecken - då blir det per automatik fullständigt skyddat: ingen vill bli anklagad för att vara rasist eller islamofob. Judit Burda, fritidspolitiker (m) 107

107 6 a) Islam och mångkultur Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att antalet muslimer i Sverige ökat explosionsartat 1. Varför finns det muslimer i Sverige? Varför finns det muslimer i Sverige? De etniska svenskar som konverterat till islam kan vi här bortse från. Av den nästan halva miljonen muslimer i Sverige utgör dessa en försumbar andel - kanske mindre än en promille. Nej, det rör sig om utlänningar - den typ av personer som våra massmedia reflexmässigt kallar flyktingar. Sant är i varje fall att det är asylinstitutionen som gör att de kunnat komma hit och stanna kvar. Även där de inte fått asyl, utan lyckats få PUT på humanitära grunder, så har de själva föreburit skyddsbehov. De påstod sig vara förföljda, de flydde från de muslimska samhällen där de levde. Andra har sedan kommit efter, som verkliga eller bara påstått anhöriga. Det är inte svårt att hysa förståelse för att de vill lämna dessa samhällen. Där råder intolerans och förtryck. Straffen, även för småbrott, kan vara omänskliga. Ekonomierna i dessa länder är också dåligt utvecklade, där råder fattigdom och elände. Problemet är att Sverige och övriga västvärlden inte kan ta emot alla muslimer som lever i misär. De är helt enkelt för många, för att kunna integreras. Till detta kommer en annan faktor: vill de överhuvudtaget integreras? Har de kommit hit för att anpassa sig till vårt samhälle? Svaret vet vi redan. Det är till stor del ett rungande NEJ! Detta har under många år stått klart genom kvinnosynen och klanmentaliteten, den egna rättsskipningen och demokratiföraktet. Det framgår också av alla hedersmord, våldtäkter och hot mot individer som anses ha kränkt muslimer. Detta reser naturligtvis frågor! Vad flydde man egentligen ifrån? Om man förkastar demokrati och yttrandefrihet, om man slår vakt vid den kultur som råder i hemlandet - varför stannade man inte kvar där? Även om man personligen hade skäl att lämna sitt land, varför sökte man sig inte till något annat muslimskt land - närmare både geografiskt och kulturellt? Varför har det rika Saudiarabien ingen flyktingmottagning? För 20 år sedan tror jag att de flesta svenskar skulle ha mycket svårt att tänka sig att islam skulle komma att bli Sveriges näst största religion, att svenska konstnärer som kritiserar eller skojar med islam skulle leva under ständigt dödshot, att ett tiotal muslimska terrororganisationer skulle komma att etablera sig i Sverige, att ledande muslimska företrädare skulle framföra krav på införande av sharialagar i Sverige, att svenska landsting skulle använda skattebetalarnas pengar till att skära av förhuden på fullt friska småpojkar, att Sverige skulle ha flest våldtäkter i Europa och att muslimska män skulle vara mycket kraftigt överrepresenterade bland förövarna, att svenska badhus skulle införa separata badtider för män och kvinnor, att svenska kommuner skulle överväga införandet av könssegregerad simundervisning i skolorna, att frysdiskarna i våra livsmedelsbutiker skulle erbjuda ritualslaktat kött samtidigt som svenska förskolor slutar att servera fläskkött, att svenska skolor skulle införa nya lov för att fira avslutningen på Ramadan samtidigt som kyrkliga skolavslutningar förbjuds på fler och fler skolor... Jimmie Åkesson, i AB den 19/10-09 Människor tillhörande minoritetsgrupper kan behöva särskilda rättigheter för att kunna existera på jämlika villkor med majoritetsbefolkningen. Det största problemet som muslimer står inför är majoritetsbefolkningens synsätt. Samhället gör sig ständigt skyldigt till assimileringsförsök av landets invandrare. Mahmoud Aldebe Det intrycket blir ofrånkomligt, att man tagit sig till Sverige och andra västländer mindre pga skyddsbehov än av en önskan att omvandla dessa samhällen i religiöst fundamentalistisk och därmed auktoritär riktning. Man kommer mindre som flyktingar än som erövrare och ockupanter. De demokratiska och kulturella landvinningar som svensk arbetarrörelse och liberala krafter i Sverige uppnått genom seklers kamp vill man omintetgöra. Klockan ska plötsligt vridas tillbaka. 2. Muslimer av olika slag Hur många muslimer finns det i Sverige? Här går att mäta och räkna på olika sätt. Ett mått kan vara antalet personer som invandrat från muslimska länder, och deras barn. Ett annat mått kan vara antalet person, anslutna till muslimska organisationer. 108

108 Det senare ger en väsentligt lägre siffra, men kan ändå vara missvisande hög om bidragsregler stimulerat uppgivande av höga medlemssiffror.på 1960-talet var antalet personer i Sverige, födda i Afrika eller Asien, mindre än Ett knappt halvsekel senare handlar det om cirka en halv miljon. Där ingår även personer från många ickemuslimska länder. Nativiteten bland dessa invandrargrupper är hög. Åke Sander i boken Tvärkulturella möten (2008): 1930 angav sig 15 individer som muslimer, 1953 uppskattades antalet till ca 500 och runt 1960 till obetydligt fler... runt 1970 uppskattades antalet till ca , runt 1980 till ca , runt 1990 till ca och kring 1995 till närmare Dagens antal är osäkert och svåruppskattbart, men ligger antagligen i den bortre delen av intervallet De islamiska samfunden (genom Aldebe) beräknade år 2006 antalet muslimer i Sverige till Ur tidningen Dagen den 22/8-01: Muslimer har lättare att få asyl i Sverige än kristna. Det kan Nya Dagen avslöja efter att ha gått igenom statistiken för de flyktingar som fick asyl beviljad av Migrationsverket förra året... Av de flyktingar som i fjol fick besked av Migrationsverket att de får stanna var nio av tio muslimer. Det uppskattade antalet muslimer varierar alltså kraftigt. Det ligger någonstans mellan och Sanders siffra på avser muslimer i etnisk bemärkelse, dvs individ med bakgrund i av muslimsk/islamsk tradition dominerad miljö. Han bedömer att 40% av dessa också är muslimer i religiös bemärkelse. Sander: Enligt samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) har Sveriges tre islamska riksorganisationer ca 85 medlemsförsamlingar vilka 1997 tillsammans betjänade ca medlemmar. Enligt de tre islamska riksorganisationerna själva blev dock siffran ( ). Boken Sanningens många nyanser av Kianzad/Sandström (2008) säger i en fotnot (27,sid.173) : Quick Response uppgav... att den siffra Sveriges muslimska Råd, SMR, har är , varav personer är anslutna till något muslimskt samfund, varav i SMR:s medlemsföreningar. En indelning kan göras i tre grupper. A. Den stora majoriteten muslimer består av sekulariserade - antingen är religionen för dem en privatsak, eller så är det överhuvudtaget inte praktiserande muslimer. B. En grupp är islamister som vill omvandla det svenska samhället efter muslimska normer, men med fredliga medel. C. En liten grupp är också islamister, men redo att tillgripa hot, våld och terror för att nå sina politiska mål. Ur Dick Erixons blogg den 7/12-09: Islamisterna behöver inte vara våldsamma, även om de är påträngande och agitatoriska. De vill skilja muslimer från övriga samhället. Motsatsen till integration. Det är dock till islamisterna, inte till vanliga muslimer utan politisk agenda, som både Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har vänt sig för dialog. Därigenom förstärker svenska politiker radikaliseringen inom islam: I SVT:s Dokument Inifrån gör Evin Rubar en utmärkt dokumentär om hur islam- 109

109 ister gör sig till talesmän för alla muslimer och lyckas - eftersom svenska politiker springer benen av sig för att tillmötesgå islamisterna, inte muslimer i vardagen. De troende ägnar sig åt sin privata relation med Gud, medan islamisterna är fokuserade på sharialagar och regler om hur muslimer ska leva. Islamister känns igen på att de alltid lägger sig i hur andra människor lever, säger en muslim i programmet. Malin Lernfelt i GP den 13/12-09: En majoritet av Sveriges muslimer är inte fundamentalister. De är vanliga människor vilka som helst. Vissa bär slöja, men de flesta gör det inte. Vissa äter bara halal-kött, men det finns lika många som inte bryr sig. De är lika mycket muslimer oavsett. Precis som man inte behöver vara med i Livets ord för att vara kristen så behöver man inte vara bokstavstroende för att vara muslim. Ändå är det människor som Abdirisak Waberi, ordföranden för Sveriges muslimska förbund Mahmoud Aldebe och imamen Abd el Haqq Kielan som närapå oemotsagda får representera svenska muslimer i medierna och i politiken. Människor som utan att blinka blandar ihop religion och politik. Som inte delar den demokratiska uppfattningen att religionen är personlig och handlar om den enskilda människans relation till Gud,.. När majoritetssamhället börjar definiera en muslim som någon som är bokstavstroende och möter fundamentalisternas rop på särlagstiftning och specialregler med förståelse är vi ute på hal is... Det är dags att alla från regeringen till nyhetsmedia slutar upp med att låta muslimernas verklighet definieras av islamister. De muslimer som inte kan hälsa på en kvinna, genom att ta i hand är egentligen udda. De flesta muslimer kan hälsa på ett i Sverige normalt sätt. Å andra sidan visar muslimska taxiförares aktion i Oslo i januari 2010 att även extrema yttringar kan ha stöd av många muslimer. Nära taxiförare lamslog Oslo i två timmar genom sin aktion den 6/2-10 mot Muhammedkarikatyrer. Någon motsvarande aktion mot hedersvåld eller våldtäkter har inte förekommit. 3. Anpassning Islamisternas utgångspunkt är att det är det svenska samhället som ska anpassas till dem, inte tvärtom. Konkret kan det handla om: De ska ha rätt att bära slöja i arbetslivet, även som yrkesutövare - deras önskemål ska övertrumfa gällande uniformsbestämmelser. Motsvarande beträffande motionshallar och badanläggningar - muslimer ska inte behöva respektera gällande regler. På arbetsplatser och i skolor ska de ha särskilda ledigheter och särskilda bönerum, de ska också ha särskild mat. Muslimska barn kan inte deltaga i simundervisning eller gå i vanliga musikklasser. Muslimska pojkar ska omskäras på svenska sjukhus. Muslimer ska inte behöva ta i hand för att hälsa. I våra städer ska stora moskéer uppföras på centrala platser. En annars normal kritisk diskussion om religioner kan inte föras, när islam berörs. Ur AB-kolumn den 17/9-09, av Monica Gunne: Haram är ett uttryck i den islamska rättsläran och betyder förbjudet eller synd. Ett begrepp med stor genomslagskraft. I alla fall i en skola där de flesta barnen har en invandrarbakgrund. 110

110 Det är mycket som kan kallas haram: Den svenska kulturen är haram. Julgran och tända ljus är haram. Att tala om Jesus är haram. Att pojkar och flickor leker ihop är haram. Gymnastik är haram. Att ta av sig kallingarna och duscha är haram. Att vara homosexuell är haram. De krav som från pk-håll med emfas riktas mot den svenska kyrkan gäller dock inte mot moskéer, islam och muslimer: När vigdes senast en kvinna till imam i en moské? Hur många homosexuella par har kunnat ingå äktenskap inom islam? Hur toleranta är muslimer beträffande kvinnors klädsel? Frågorna blir ju retoriska - svaren är uppenbara. Krav som anses självklara gentemot kristna och den svenska kyrkan, krav som drivits med stor frenesi, riktas inte alls gentemot muslimer och moskéer. Om vissa muslimer är så kravfulla redan idag, då de fortfarande utgör en minoritet på cirka 5%, hur kommer det då att låta när de utgör 20% eller 50%? Kommer de då att acceptera att sharialagar inte gäller för alla medborgare? I den politiskt korrekta propagandan förknippas islam och muslimer med mångkultur, men vill muslimer själva ha ett mångkulturellt samhälle? Sekulära muslimer kanske vill det, men är de tongivande? Är det till dem svenska politiker eller journalister vänder sig, när de vill veta vad islam innebär? Så här skrev Seyfettin Balta, sekulär muslim, på Newsmill den 9/3-10: I Malmö hotas judar av muslimska extremister. I Södertälje förföljs muslimer av kristna extremister med rötter i mellanöstern. I Stockholmsförorten Rinkeby trakasseras muslimer av egna extremister. Åke Sanders uppsats i Tvärkulturella möten vittnar om långtgående anspråk från islam:...islam inte är begränsat till någon speciell sfär, några speciella tider eller platser, utan är något som gäller för hela livet och hela tillvaron, för hela skapelsen. Om inte människan väljer att underkasta sig Allahs vilja med henne rubbar hon... hela skapelseordningen. Islam är en kosmocentrisk religion som innefattar tillvarons alla delar: hela det privata såväl som det sociala, kulturella, ekonomiska och politiska livet, och inte enbart det som från vår horisont betraktas som den religiösa sfären. Inom religionens värld kan alltså vad Gud säger vara viktigare och gå före t.o.m. demokrati, jämställdhet mellan könen och att ha hjälm när man cyklar....det inte är en ren privatsak huruvida man följer religionen ( är religiös ) eller inte. Individens beslut påverkar kollektivets lycka, därför anser kollektivet sig ha rätt att utöva tvång på individen......att lära känna och bringa sitt samhälleliga och privat liv i överensstämmelse med Allahs heliga skapelsevilja. Detta är en muslims - ja enligt islam varje människas - yttersta angelägenhet. 111

111 6 b) Islam och demokrati Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att islam och demokratiska friheter svårligen kan förenas att om kravfullheten är så stor redan när muslimerna utgör en minoritet, hur blir inte om de kommit i majoritet? Låter sig islam förena med demokrati? 1. Demokrati Klart är att det i hela världen inte finns ett enda land, dominerat av islam, som kan kallas för demokrati. Är detta bara en tillfällighet? Sannolikt inte! Och de som kommer från dessa länder till Sverige, är de i allmänhet avvikande från det samhälle de vuxit upp i? Är de övertygade demokrater, med känsla för demokratiska principer, respekt och tolerans? Mer sannolikt är att de flesta bär med sig sitt eget samhälles värderingar. 2. Yttrandefrihet År 1988 skrev Salman Rushdie boken Satansverserna, vilket renderade honom en dödsdom - en fatwa - från ayatollah Kohmeini i Iran. Intellektuella i västvärlden ställde då upp, samlat och självklart, till Rushdies försvar. Efter 16 år av musliminvandring till Västeuropa var en sådan solidaritet inte längre lika självklar. Man ville inte spela främlingsfientliga krafter i händerna... År 2004 mördades den holländske filmaren Theo van Gogh på öppen gata i Amsterdam av en fanatisk muslim. Efter avrättningen satte han en lapp på den döde van Goghs bröst med en hälsning till Ayaan Hirsi Ali, som tillsammans med van Gogh gjort filmen Submission, en film om islamskt kvinnoförtryck. Hirsi Ali lever nu under dödshot. Samma år yttrade den svenska frikyrkopredikanten Runar Sögaard att Muhammed var att betrakta som pedofil, eftersom hans yngsta hustru var bara 9 år. För detta uttalande blev Sögaard hotad och levde en tid i skräck för att bli mördad. 632 dör Muhammed. Ett halvt århundrade senare har de arabiska arméerna erövrat de gamla kristna kärnländerna Mindre Asien och Nordafrika. De arabiska arméerna sätter därefter över Gibraltar sund, erövrar Spanien och tränger djupt in i Frankrike, och endast för att frankerrikets härskare Karl Martell besegrar araberna i slaget vid Poitiers 732, undslipper Europa att bli islamiserat. Araberna trängs tillbaka, men därefter fortsätter islam sitt stormanlopp mot Europa med osmanerna som sätter in stöten mot Europas mjuka underliv. Balkan erövras, och 1529 belägrar osmanerna Wien för att därifrån kunna tränga in i Mellaneuropa. I sista ögonblicket räddas Wien av europeiska hjälptrupper, men det muslimska stormanloppet har inte stoppats för det, för 1683 belägrar osmanerna åter Wien och endast en hjälpaktion i yttersta stund, särskilt från den polska kungen, räddar Wien och Europa. Saken är att det existerar ett beständigt religionskrig eller en kulturkrock mellan kristenheten och islam. Den totalitära religionen eller ideologin islam kan och vill inte acceptera att dess heliga herradöme inte är världsomspännande, för islam kan och vill inte acceptera otrogna. Dessa ska erövras och omvändas eller reduceras till andra rangens medborgare, så kallade dhimmier, som böjer knä för islam. Bit för bit, från den ena punkten till den andra ska kristenheten trängas tillbaka och övervinnas, och varje erövring leder endast till nya krav på nya erövringar. Sören Krarup, DF-ledamot i Folketinget Året därpå publicerade Jyllands-Posten sina Muhammedkarikatyrer, med känt resultat. Till de mordhotade hör även den nederländske politikern och islamkritikern Geert Wilders. Yttrandefriheten kan begränsas genom uttryckliga hot, om människor viker sig. Den kan också begränsas genom självcensur, utan att några hot har hunnit uttalas. Det kan röra sig om ett skymningsland av att var rädd för egen del eller att bara vara politiskt korrekt och inte vilja riskera att kränka någon som kan tänkas ta illa upp. Filmen Submission visades i februari 2009 på Nobelmuséet i Stockholm, i samband med utställningen Yttrandefrihet, var går gränsen?. 112

112 Den sekulära demokratin förutsätter ett fritt ifrågasättande av övertygelser. Men vill vi undvika övertygelseskada måste man ge upp den principen. De mest lättkränkta (och våldsbenägna) sätter då ribban för de övrigas yttrandefrihet. Per Bauhn Om detta skrev Fredrik Ekelund på Newsmill den 28/10-09: Nu, i efterhand, visar det sig - genom TV-programmet Existens efterforskningar - att filmen hade censurerats. Dock ej av Statens Biografbyrå utan av imamen vid södermoskén, Abd Al Haqq Kielan!...för några år sedan svarade han följande på frågan om kvinnans rätt till ett eget socialt liv utanför hemmet: Det är tveksamt. Om kvinnan vill besöka muslimska väninnor går det bra, men om mannen säger nej, så är det nej. Svensk äktenskapslagstiftning ger han heller inte mycket för:...jag förstår inte Sverige och dess lagar. Det är okej att homosexuella gifter sig men det är inte tillåtet att ha fyra fruar... (se Den mannen vänder sig alltså Nobelmuseet till för att gå igenom filmen för vilken Theo van Gogh mördades. Det som började med ett yttre hot har nu landat i oss och alltför många konstnärer, författare och intellektuella i väst är idag rädda för att säga, skriva eller skapa något som av muslimska ledare skulle kunna uppfattas som kränkande. Theo van Gogh kunde på Nobelmuseet ha hedrats med en visning av hela Submission. Istället lät museet en reaktionär imam avgöra vad en svensk publik fick se. Det är en skandal och ett hån inte bara mot den döde van Gogh utan mot alla som tror på yttrandefriheten. 3. Ingripanden uppifrån Den svenska regeringen, genom justitieminister Laila Freivalds, gjorde å 2006 ett extraordinärt ingripande. Man såg till att webbsidan Sverigedemokraternas tidning SD-Kuriren stängdes. Från BBC:s webbsida den 10/2-06: SWEDEN SHUTS WEBSITE OVER CARTOON The Swedish government has moved to shut down the website of a far-right political party s newspaper over cartoons of the Prophet Muhammad. The site s host, Levonline, pulled the plug on the website of the Swedish Democrats SD-Kuriren newspaper after consulting with the government. It is believed to be the first time a Western government has intervened to block a publication in the growing row. Swedish Foreign Minister Laila Freivalds described Kuriren s move as a provocation by a small group of extremists. Levonline CEO Turkel Nyberg told the BBC News website his company had pulled the plug on the site after discussions with the foreign ministry and the security police. The SD-Kuriren website is currently back online via a back-up server. SD-teckningen här till vänster förefaller inte särskilt provocerande, men det räckte för Lila Freivalds.. Ingripandet mot SD från Laila Freivalds var inte så klokt, skriver Göran Greider i SvD den 12/2-06: Att UD bidrog till att Sverigedemokraternas karikatyrer av profeten Muhammed togs bort från nätet är olyckligt. Även om den UD-tjänsteman som ringde webbhotellets vd Torkel Nyberg bara upplyste honom om riskerna för svenskar i muslimska länder, så skapades bilden av att det ytterst är regeringen som bestämmer vad som publiceras i Sverige. I länder där det självklart är regeringen som bestämmer vad som får tryckas kan den logiska slutsatsen bli att det som den svenska regeringen inte stoppar, det står den också bakom. 113

113 Från FN-nivå har också krav kommit att muslimer inte ska behöva utsättas för vad de kan uppfatta som obehagligheter. Religionskritik ska vara förbjuden. Muslimska terrorister har försökt iscensätta attentat mot den danske tecknaren Kurt Westergaard. De har också planerat ett attentat mot den svenske konstnären Lars Vilks. Al Qaida har utfäst en belöning på 10o.000 dollar till den som dödar honom. Vilks hade ritat en rondellhund. 114

114 ...begreppet religionsfrihet övergick Sverige från att definiera religionstillhörighet kollektivt till att tillämpa ett individuellt begrepp för religion. Man behövde från det året inte längre tillhöra ett av staten erkänt religionssamfund. Man kunde utträda ur statskyrkan, utan att man behövde gå in i något annat samfund. Man kunde alltså vara religionslös. Religions- och konfessionstillhörighet privatiserades. Individen fick rätt att inte bara att byta religion eller samfund, utan också att vara utan helt och hållet. Det fick som konsekvens att rätten och lagarna måste vara sekulära och lika för alla - oberoende av religionstillhörighet (eller ingen alls). Om man alltså nu skulle knyta någon del av rätten till religionstillhörighet, så måste man på nytt införa en offentlig registrering av medborgarnas religionstillhörighet, och låta religions-, samfunds- och konfessionstillhörighet vara en del av deras civila status. Religionen upphör då att vara en individens privata angelägenhet. Jan Hjärpe 6 c) Heder och våld Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att islam är något mer än en religion att svenska och muslimska hedersbegrepp skiljer sig åt att även om vissa influenser från muslimska länder handlar mer om kultur än religion blir resultatet detsamma att islam i förlängningen inte betyder mångfald 1. Kvinnosyn Ayaan Hirsi Ali ser tre element som kännetecknande för islam: Det första elementet är att muslimer har ett skräckfyllt förhållande till sin Gud. Muslimens gudsbegrepp är absolut. Vår Gud kräver fullständig underkastelse. Det andra elementet är att islam bara har en moralisk källa: profeten Muhammed. Muhammed är ofelbar. Det tredje elementet är att islam i hög grad domineras av en sexualmoral med ursprung i värderingar som var gängse bland arabiska stammar på den tiden då Guds ord uppenbarades för profeten Muhammed: en kultur i vilken kvinnor var ägodelar som tillhörde fäder, bröder, farbröder, farfäder, förmyndare. När det visat sig att män från muslimska länder är kraftigt överrepresenterade bland våldtäktsmän, säger det något om islam? En tolkning är att dessa män ser det som att de kvinnor, vilka klär sig västerländskt, har sig själva att skylla. I botten ligger en föreställning att kvinnor inte har någon egen vilja som behöver respekteras. Män och kvinnor är ojämlika. Ur Aftonbladet den 6/1-04: UTMANANDE KJOLAR SKAPAR VÅLDTÄKTER Svenske rappstjärnan Ayo, 25, konverterade till islam strax före sommaren. Religionen har färgat hans syn på kvinnor. - Muslimska tjejer ska bära slöja. Det stoppar suget efter våldtäkt, säger han. Ayo, känd för sin Betongdjungelboken, föddes i en muslimsk by i Nigeria. Två år gammal kom han till Sverige med sin svenska mamma och sina bröder. Aftonbladet frågar: Menar du att lättklädda tjejer har ett eget ansvar om de våldtas? - Jag kan inte säga att de har ett ansvar, men hon gör det ju enklare för honom att våldta. Såna tjejer utmanar sitt öde. Det är därför jag respekterar kvinnor som använder slöjor. Där kan våldtäktsmannen aldrig se vad det är för tjej han... förstår du vad jag menar? Han kan bara se slöjan. Det stoppar suget efter våldtäkt. Det kan hävdas att detta kulturdrag inte är specifikt bara för islam, utan att det finns övergripande i dessa områden i Afrika och Asien. T ex även bland assyrier/syrianer. Den praktiska innebörden bli ändå densamma: invandring från dessa områden får denna innebörd. 115

115 2. Heder Ett annat utslag av islamsk kvinnosyn är hedersvåldet. Männens heder i en familj - fader och söner - ligger i att kvinnorna - döttrar och systrar - inte har någon sexuell kontakt med män utan godkännande av männen inom familjen. Vid överträdelser står männens heder på spel och de måste straffa kvinnorna. Som exemplet Fadime och andra demonstrerat kan detta betyda döden. 3. Fred Det hävdas att islam är en fredens religion, men hur stämmer det med alla mord och mordhot eller de våldsamma reaktionerna på några karikatyrer? Osmanska riket, Turkiets föregångare, brukar i diskursen om nationalism framhållas som ett mångnationellt, icke-nationalistiskt föredöme. Riken som de osmanska och habsburgska kan i historiens backspegel framstå som mångkulturalistiska lyckoriken, men då bortser man från deras militarism och inriktnng på erövring. Kriget föddes inte med nationalismen. Magnus Karaveli Koranen innehåller åtskilliga suror som rättfärdigar våld mot de otrogna. Samtidigt finns suror som talar i annan riktning. Det problematiska blir om de som är mest intoleranta och fundamentalistiska i praktiken skaffar sig ett tolkningsföreträde genom att vara mer organiserade och/eller aggressiva. Även om de själva bara utgör en minoritet av muslimerna kan då sätta sin prägel på islam i Sverige. Ur Sverige och invandringen :... har två bombattentat avvärjts i London och Glasgow... Det som ger en extra tankeställare är att de genomfördes av läkare och välutbildad personal inom den brittiska sjukvården. Mohammad Asha, utpekad som hjärnan bakom bilbombsdåden, är neurolog. Tvärtemot vad man skulle kunna önska är gränsen mellan islam och islamism varken tydlig eller okomplicerad. Med hänvisning till de visserligen lokala men inte desto mindre våldsamma reaktionerna mot Muhammedteckningar och Rondellhundar vid namn Muhammed är det också svårt att lyfta fram fredligheten som karaktäristisk för just islam. Som Svenska Dagbladet påpekar i en ledare ger det en allvarlig tankeställare att det inom islam finns en religionstolkning som kan övertyga läkare att helt överge sin läkaruppgift att rädda liv, för att istället bli mördare. Även om det bland Sveriges nära en halv miljon muslimer skulle finnas bara ett dussintal som kan vara redo för terrorattentat så är det illa nog. Den islamska miljön tillhandahåller dessa individer en miljö att verka i. 116

116 Att muslimer vill bygga gudstjänstlokaler är ett tecken på att man känner sig hemma i Sverige. Moskébyggande bör uppmuntras och inte bekämpas. Muslimer brukar kalla sig för Sveri-ges största undergroundrörelse med tanke på alla moskélokaler som finns i källare runt om i vårt land. Tack vare moskébyggen, i Malmö, Uppsala och Stockholm och andra städer, har vackra moskéer blivit synliga i det offentliga rummet. De utgör en omistlig del av Sveriges religiösa, kulturella och arkitektoniska mångfald. Birgitta Olsson, fp 6 d) Politik och makt Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att muslimer genom sitt antal snabbt kan bli till en maktfaktor inom politiken i Sverige att det dessutom finns en strävan att lyfta fram muslimer inom politiken i Sverige Miljöpartiet har Mehmet Kaplan. 1. Miljöpartiet Mehmet Kaplan är riksdagsledamot för Miljöpartiet sedan år 2006 och sitter i partistyrelsen. Han har varit presstalesman för Sveriges muslimska råd och ordförande i Sveriges Unga Muslimer. I Aftonbladet den 30/11-09 tog Kaplan avstånd från folkomröstningen i Schweiz: Vi var många som reagerade med bestörtning och oro när folkomröstningen i Schweiz resulterade i ett klart ja för ett minaretförbud. Detta är förvisso ett av många tecken på en utbredning av islamofobin i Europa,.. Självfallet är inte byggnader i sig något hotfullt. Minareter och moskéer är en del av svensk kultur precis som pizzerior och kiosker. 2. Socialdemokraterna Nalin Pekgul var riksdagsledamot (s) och är sedan år 2003 ordförande i Sveriges socialdemokratiska Kvinnoförbund. Pekgul har efter folkomröstningsresultatet i Schweiz, mot fler minareter, förespråkat en bojkott av Schweiz. 3. Moderaterna Som Judit Burda, själv med ungersk bakgrund, påtalat så förser moderaterna muslimer med en gräddfil till valbar plats på partiets riksdagslista. I det aktuella fallet rörde det sig dessutom om en islamist: Abdirisak Waberi. Han har sagt sig vilja leva i ett samhälle, styrt av Koranen. Dvs ett samhälle där kvinnan är underställd mannen. Burda på Newsmill den 12/12-98: Problemet med att lyfta Abdirisak Waberi från 13:e platsen i provvalet till 5:e på riksdagslistan har inte enbart med hans islamism att göra. Problemet är allvarligare än så. Hos Moderaterna i Göteborg finns det vissa spelregler om jag har förstått det hela rätt. Man skall engagera sig, gå ut den Moderata Friskolan eller den politiska utbildning som finns tillgänglig, vara behjälplig i ett antal valrörelser, skriva många artiklar och få de helst publicerade, visa helt enkelt vad man går för och jobba sig upp. Det är inget nytt för min generation, 60-talisterna. Problemet börjar enligt min mening när man gör avsteg från dessa outtalade regler och belönar folk med uppdrag eller en valbar plats på listorna. Jag har varit med sedan Under dessa år har jag inte sett Abdirisak ofta, han har inte gått Friskolan heller utan helt plötsligt blev invald i Förbundsstyrelsen. 117

117 Malin Lernfelt i GP den 13/12-09: Waberi är rektor för Römosseskolan och ordförande för Islamiska förbundet. I en intervju som RFSU gjort med Waberi sade han bland annat att en man kan ha fyra fruar, att mannen bestämmer i familjen, att kvinnor och män har olika roller i livet, och att en man får slå sin kvinna om hon är otrogen. Ganska magstarka uttalanden från en man som skall representera ett parti som säger sig kämpa för att ingen ska särbehandlas på grund av sitt kön. Och att alla former av diskriminering, förtryck och generaliseringar måste motverkas. Sedan dök Waberi upp igen i SVT:s Uppdrag granskning Slaget om muslimerna : Han säger saker som att han gärna skulle vilja leva i ett samhälle styrt av koranen. Alltså ett samhälle där kvinnan är underställd mannen. Waberi slår också fast att en kvinna som inte har slöja inte är en riktig muslim, att alla muslimer måste äta halalslaktad mat och att koranen bara har en enda tolkning. 4. Centerpartiet Inom Centern figurerade en annan känd islamist - Mahmoud Aldebe, även om han till sist valde att hoppa av. Hans fru, Ebtisam Aldebe, är dock redan suppleant i riksdagen för Centerpartiet. Ur Sydsvenskan den 9/10-09:...kandiderar Mahmoud Aldebe som krävt sharialagar i Sverige för Centern i riksdagsvalet Fem månader före förra valet skickade ordföranden i Sveriges muslimska förbund Mahmoud Aldebe ett öppet brev till alla politiska partier. Där krävde han att landets muslimer ska lyda under islamsk lag vad gäller äktenskap, skilsmässa och vård av barn. Förslaget möttes av en våg av protester inte minst från muslimer. Den interna strid som utkämpades inom Centern blev delvis en upprepning av vad som hände inför förra valet. Den gången kandiderade Mahmoud Aldebes hustru Ebtisam till riksdagen. Efter makens uppmärksammade brev krävde flera centerpartister att hon skulle ta avstånd från hans krav. Så skedde inte. I Rapport förespråkade Ebtisam Aldebe att en särskild arvsrätt borde gälla för muslimer i Sverige. - Mannen ska alltid ta hand om kvinnan. Om kvinnan ärver en del så får hon behålla det för sig själv. Mannen som ärver två delar ska ta hand om hennes försörjning, förklarade hon i en tv-intervju. Efter stor tvekan uttalade ändå Maud Olofsson sitt förtroende för Ebtisam Aldebe, som i dag är ersättare i riksdagen Moskéer och minareter Antalet moskéer i Sverige växer stadigt. Likaså ökar antalet källarmoskéer, dvs enkla bönelokaler, som omvandlas till stora byggnader. Dessa syns i stadsbilden och får symbolvärde. De blir till manifestationer av makt, samtidigt som de kan fungera som nervcentra i en verksamhet. Följande moskéer finns i Sverige år 2010: Gävle: En metodistkyrka har byggts om och används numera som moské. Göteborg: Islamiska sunnicentret (Bellevuemoskén). Nasirmoskén, uppförd 1976 och ombyggd Ytterligare tre moskéer finns. Två nya fullskaliga moskéer planeras - en på Hisingen med byggstart våren 2008, en i Angered med byggstart tidigast Eskilstuna: Det har givits klartecken för att bygga om ett slakthus till moské.

118 Jönköping: Jönköpings islamiska församling har en egen lokal. Karlstad: Islamiska kulturföreningen i Karlstad fick 2007 en ny moskélokal. Landskrona: Det finns två moskélokaler en arabisk och en bosnisk. Linköping: Islamiska kulturcentret i Linköping har någon sorts lokal. Lund: Lunds moské finns men är ingen fullskalig moské. Planer finns på nya lokaler. Malmö: Malmö moské (Malmö Islamic Center), uppförd 1983/84. Skövde: Skövde moské håller på att byggas. Stockholm: Stockholms (stora) moské (Zayeds moské), invigd Fittjamoskén, invigd Även Imam Ali-moskén i Järfälla. Sundsvall: Islamiskt kulturcentrums moské i Skönsberg (Skönsbergs moské) Trollhättan: Trollhättans moské, uppförd Umeå: Bygglov har givits för Umeå moské En påkostad byggnad med springbrunnar utvändigt och en 22 meter hög minaret utrustad med kraftfulla högtalare. Uppsala: Uppsala moské, uppförd Västerås: En före detta pingstkyrkolokal byggdes om till moské Örebro: Örebro moské (Islamiska kulturcentret i Örebro). Under rubriken Maktens torn skrev Ayan Hirsi Ali i Expressen den 5/12-09 och uttalade sitt stöd för resultatet av den schweiziska folkomröstningen om minareter. Hon tolkar resultatet på två sätt: För det första som ett nej till politisk islam, inte till muslimer. I den meningen var det en röst för tolerans och integration, företeelser som politisk islam tillbakavisar. För det andra var resultatet ett avslöjande av det stora gapet mellan hur det schweiziska folket och den schweiziska eliten ser på politisk islam. I striden om idéer är symboler viktiga. Vad européerna får reda på om islam när de ser närmare på saken är att det är mer än bara en religion. Islam erbjuder inte bara en andlig inramning åt mänskliga skeenden som födsel, död och det som borde komma efter denna värld; islam påbjuder också ett sätt att leva. Islam är en idé om hur samhället ska organiseras. I strikt mening är minareten och andra yttre symboler särskiljande tecken. Minareten står för islamistisk överhöghet, en markör för överhöghet som kommit att symbolisera islamiska erövringar. Att konstruera stora moskéer med extremt höga torn som kostar miljoner att resa blir det tal om endast när de muslimska demografitalen börjar bli betydande. Moskén utvecklas från bönehus till politiskt center. Imamer kan då predika ett självsegregerande budskap och göra kraftfulla avståndstaganden från ickemuslimers beteenden. Ur DN den 27/2-10: Uppgörelse över blockgränsen: Viktigt med bred överenskommelse om den nya moskén för att motverka fördomar. Sedan flera år har muslimer i Rinkeby efterfrågat mark för att kunna bygga en moské. Vi har bejakat detta och nu har vi kommit överens och funnit en lämplig plats för moskén. Vår förhoppning är att det blir en positiv ekonomisk effekt för Rinkeby och att moskén samtidigt kan öka tryggheten i området. Fördomar och diskriminering grundläggs vanligen i okunskap om det som är främmande för oss. Därför har det varit viktigt för oss att hitta en bred överenskommelse, skriver företrädare för M, S, FP, MP, KD och C. För att uppfylla människors önskningar om att kunna utöva sin religion är det viktigt att vi politiker från olika politiska partier söker enighet när det gäller att finna lösningar för detta. Sedan flera år har muslimer i Rinkeby efterfrågat mark för att kunna bygga en moské, där man just betonat att en moské har en viktig roll i det svenska samhället. Vi bejakar detta

119 Initiativet kommer från Islamiska förbundet i Järva. Organisationen får nu möjlighet att bygga en mötesplats i Rinkeby där muslimer från järvaområdet kan utöva sin tro. Moskén blir inte bara en plats för bön utan också en naturlig mötesplats som utvecklar och bygger vidare på Rinkebys mångfald. Dessutom kommer en moské, med central placering, att bidra till att öka tryggheten i området. Fördomar och diskriminering grundläggs vanligtvis i okunskap om det som är främmande för oss. Därför har det varit viktigt för oss i de politiska partierna att hitta en bred överenskommelse om hur vi genom att bereda plats för en ny moské och mötesplats ska kunna motverka fördomar. Undertecknare var: Joakim Larsson (M) ytterstadsborgarråd Carin Jämtin (S) oppositionsborgarråd Lotta Edholm (FP) skolborgarråd Yvonne Ruwaida (MP) oppositionsborgarråd Ewa Samuelsson (KD) äldreborgarråd Per Ankersjö (C) gruppledare 120

120 6 e) Islam och välfärd Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det inte är någon tillfällighet att det i världen - bortsett från oljestater - inte finns några islamska välfärdssamhällen Bortsett från de muslimska länder som blivit rika pga oljetillgångar finns i världen inget islamsk dominerat välfärdssamhälle. Det har samband med den muslimska attityden till arbete. För detta har en arabisk imam redogjort i sin fredagspredikan: I svensk översättning: Vi använder tåg och flygplan, men det är inte våra tåg eller flygplan. Västerlänningar producerar dem och exporterar dem till oss. Det stämmer nog att vi kan köpa de mest fantastiska saker i världen till våra hem och oss själva. Vårt folk kan köpa de mest lyxiga bilar, Rolls-Royce och Mercedes 500 eller med alla typer av lyx. Vi äger dem, men vi tillverkar dem inte. Vi producerar inte så mycket som en enda skruv i någon av dessa bilar. Andra gör det åt oss. Inkomsten i hela arabvärlden inklusive de oljeproducerande länderna når inte nivån för ett europeiskt land som Spanien - för att inte tala om länder som Tyskland, Frankrike, England eller Italien. Inte ens Spanien, som ligger i botten bland de europeiska industriländerna - inte ett enda arabiskt land har nått i nivå med Spanien. Hur kan det vara så? Det är för att vi inte arbetar. Och om vi arbetar, då vi gör det inte professionellt. I ett arabiskt land gjordes en undersökning av hur länge den genomsnittliga offentligt anställde tillbringar i arbete. Medelvärdet var 27 minuter per dag. 27 minuter. Resten av sina dagar dricker han kaffe och läser tidningen eller går ärenden här och där. Få människor arbetar. I mitten av 1970-talet var jag i Tyskland. Vi anlände på morgonen. Jag frågade mannen som körde mig från flygplatsen, varför gatorna var så tomma. Hur kunde det komma sig att det inte fanns massor av människor på gatorna som det finns i vårt land? Han svarade: människor är i arbete. Efter kl. 7 på kvällen körde han mig till hotellet och jag såg åter att gatorna var tomma. Jag frågade: vad händer? Gatorna är tomma igen! Han sa att nu kommer folk hem från jobbet. Nu är de trötta, så nu vill de bara att äta sin middag och titta på TV-nyheterna. Och sedan gå till sängs, för att tidigt nästa morgon gå upp och arbeta hårt igen. De pendlar mer än en timme fram och tillbaka från jobbet. Bortsett från en timmes lunchpaus så arbetar de hela tiden. Vi är ett folk som inte arbetar. Hur kan vi utvecklas om vi inte arbetar? Och om vi ändå råkar arbeta är vi inte professionella. Vi säger ständigt: oroa dig inte, senare, senare. Islam lär oss att vi måste göra saker professionellt. Göra saker professionellt är en religiös plikt. Profeten sade att Allah gav oss budskapet att ta itu med allt. Han gav oss budskapet att vara korrekt och professionell. Allt måste göras professionellt. Om du dödar, gör det professionellt, och om du slaktar, gör det med skicklighet. Även när du dödar, måste du göra det ordentligt. Tyvärr hanterar vi varken militär eller civil produktion. Vi importerar allt från synålar till missiler. Vad är det med oss. Vi har hittills inte producerat en enda motor i våra arabiska länder. Vi använder delar, men har ingen tillverkning. Indien producerar både bilar och flygplan, men vi går fortfarande runt i cirklar. Som en oxe 121

121 som drar en kvarn eller ett vattenhjul, tills den är tillbaka där den började. Hur kommer det sig att det sionistiska gänget utklassar oss, trots att de är så få? De har passerat oss i kraft av kunskap, genom teknik och genom styrka. De har klarat av oss genom arbete. Vi kunde se öknen framför oss, men vi gjorde ingenting åt det. Men när de tog över gjorde de öknen till en grön oas. Hur ska en nation som inte fungerar kunna utvecklas?! Detta förhållande åskådliggörs också genom statistik på andra håll i denna vitbok, om: arbets-/bidragsdeltagande brottsdeltagande trafikbeteende. Ur Världen Idag den 18/11-09: Islam är 500 år efter väst Bristen på mänskliga rättigheter i muslimska länder beror på att islam inte har reformerats ännu. Detta hävdade den egyptiske filosofen Hassan Hanafi, vid Mänskliga rättighetsdagarna, på Stockholmsmässan,.. - Islam och mänskliga rättigheter hör hemma i två olika historiska perioder. Mänskliga rättigheter är en produkt av den moderna tiden. Och islam ligger fem århundraden efter, sa Hassan Hanafi, professor i filosofi vid universitetet i Kairo, och argumenterade utifrån den muslimska kalendern, som nu visar år 1430 efter Muhammeds färd till Medina. - Ni har gått igenom er reformation, renässans, rationalism, upplysning, positivism och den stora krisen på 1900-talet med två världskrig. Nu möter ni postmodernismen. Vi håller fortfarande på med att separera kyrka och stat. Under årets Mänskliga rättighetsdagar på Stockholmsmässan talade Hassan Hanafi, som tidigare har gjort det - i den muslimska världen - kontroversiella uttalandet att Koranen är en stormarknad där man kan hitta vad man än letar efter. 122

122 6 f) Islam och slavhandel Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att vi västerlänningar skuldbeläggs pga vår historia, inte minst genom kolonialism och slavhandel att muslimer historiskt ägnat sig åt slavhandel i betydligt större omfattning Den slavhandel som bedrevs över Atlanten under framförallt och 1800-talen utgör ett mörkt kapitel i västerlandets historia. Totalt rörde det sig om kanske 11 miljoner afrikaner som överlevde färden, varav de flesta hamnade i nuvarande Latinamerika. 4,4% gick till USA. En slavhandel som har uppmärksammats mindre är den arabiska slavhandeln, trots att denna: är av färskare datum varade under en längre period var av större omfattning var än grymmare. Den atlantiska slavhandeln pågick under den 300 år, den arabiska under år - och är dessutom av färskare datum. Saudi-Arabien förbjöd slaveriet så sent som 1962, i Sudan och Mauretanien kan det pågå än idag. Ur DN den 28/5-02: Slavhandel bedrivs än i dag. Sudan En representant för den amerikanska biståndsorganisationen CSI avlönar män som hjälpt till att befria slavar ur fångenskap. Dagspriset för att köpa en slav fri är trettiofem dollar. Detta är ett ögonvittnes skildring från slavmarknaden i Djibouti år 1956, nästan hundra år efter det att slavhandelns bannlystes. Man skulle tro att jag har skrivit fel, men det är så sent som Ronald Segal hänvisar till den i sin bok Islam s Black Slaves. Denna islamska slavhandel har pågått alltsedan Muhammeds tid på 600-talet: I det ständigt expanderande islam var slavhandeln en av de viktigaste ekonomiska aktiviteterna. Det är givetvis svårt att beräkna det totala antalet slavar men forskarna tycks vara ense om att det rör sig om långt mer än tio miljoner människor. De flesta av dem var svarta och muslimer. Det är uppenbart att vissa muslimer var mindre bröder än andra. Det var oftast de minst utvecklade stammarna i det centrala Afrika som var fullständigt försvarslösa mot de ytterst kompetenta yrkesmilitärerna från de olika islamiska riken som sändes mot dem. Området kring Tchadsjön har förmodligen bidragit med mer slavar än något annat ställe på jorden. Den kristna grymheten var att betrakta människorna som maskiner. Den islamiska att betrakta dem som konsumtionsvaror. Officiellt har slavhandeln bannlysts sedan 1867, men den pågår alltjämt i Mauretanien och Sudan maskerad som militära operationer, menar Segal. Det är det ena problemet. Det andra är att islamiska ledare och intellektuella inte gärna tar upp den saken. Det var många afrikaner som dog under resan över Atlanten, men dödligheten var än högre bland de afrikaner som tvingades vandra genom Saharaöknen. Bara tre av tio beräknas där ha överlevt. 123

123 Araberna förslavade minst 11 miljoner afrikaner och dessutom cirka 1 miljon européer. En skillnad skulle också ligga i sammansättningen och användningen av slavarna. De amerikanska slavarna var avsedda främst för produktion och utgjordes till 2/3 av män. De arabiska slavarna utgjordes till 2/3 av kvinnor och var ofta avsedda för hemtjänst, sexuella ändamål och status. Kenth Ekeroth: Inom den muslimska världen var det också utbrett att kastrera slavarna och göra dem till så kallade eunucker. Detta utfördes på så unga pojkar som 9 år. Kastreringen gjordes såklart utan bedövning och dödligheten i dessa var Murray Gordon så hög som 90% De manliga slavarna kastrerades och många dog av det. Ur DN: Förbudet att kastrera någon löste man genom att antingen låta detta ske någon annanstans eller genom att låta andra, ickemuslimer göra det. Kastrationen av männen tillsammans med det faktum att få kvinnliga slavar fick barn, i varje fall barn som tilläts att överleva, förklarar att det i arabvärlden inte finns någon svart befolkningsgrupp. Slavhandel är en del av det muslimska trossystemet. Kenth Ekeroth: Islams heliga texter accepterar explicit och implicit slaveri i flera suror och hadither. Muhammed själv tog många slavar, främst kvinnor, som krigsbyte. 124

124 Efter framgångarna i valet har Sverigedemokraterna för första gången kallat alla sina förtroendevalda till kommunkonferens. Men Nyheternas granskning visar att partiet redan börjat driva motståndet mot invandringen på flera håll i landet. Enligt ombudsmannen mot etnisk diskriminering strider flera av förslagen mot grundlagen. TV4:s webbsida den 10/ g) DO som spjutspets Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att diskrimineringsombudsmannen fungerar pådrivande och hjälpande, för att kränkta muslimer ska kunna dels utverka skadestånd, dels driva på en för dem önskad omvandling av det svenska samhället 1. Arbetsklädsel a) Polisen I ett uttalande för tidningen Sesam, nr 30/99, uttalade DO Katri Linna att kravet på uniform inom poliskåren kan vara indirekt diskriminering. b) Sjukvården Det kan även gälla klädsel inom sjukvården, där hygieniska aspekter och patientsäkerhet spelar in. SR:s webbsida den 15/1-08: Högskolan i Halmstad måste nu svara på två anmälningar om etnisk diskriminering från två studenter som utbildar sig till sjuksköterskor... Det andra gäller en student som gått en utbildning för utländska sjuksköterskor och som inte fick ha en långärmad rock på sin praktik. Diskrimineringsombudsmannen vill nu ha svar från Högskolan om studenternas uppgifter stämmer. c) Matbutiker Ur SvD den 3/2-07: ICA har medgett att man gjort fel och har tagit fram en huvudduk som alternativ till den klädpolicy som gäller i övrigt. Förutom en ursäkt får kvinnan kronor i ersättning av affären. d) Friskis & Svettis Ett motsvarande klädfall gällde Friskis & Svettis i Malmö år Där krävde DO kronor. e) Hotell Ur HD den 18/2-08: Hotellkedjan Scandic ändrade för en tid sedan sin uniform så att de anställda nu kan ha slöja, om de vill. Från Ekots webbsida den 29/1 08: 2. Klädsel i övrigt Det var diskriminering när två muslimska kvinnor tvingades lämna en simhall i Göteborg på grund av sin klädsel. Det har hovrätten slagit fast. Det var inte kvinnorna själva som skulle bada, utan deras barn. Det hela inträffade våren 2004: 125

125 Mammorna följde med in för att titta till sina barn från bassängkanten. Enligt simhallens regler skulle medföljande föräldrar vara klädda i shorts och t- shirt, träningsoverall eller likvärdig klädsel. Detta visade sig omöjligt: kvinnorna hade nämligen en religion som inte tillät dem att ha annat än heltäckande klädsel. Nu slår hovrätten fast att Göteborgs stad gjorde sig skyldig till etnisk diskriminering när de två kvinnorna tvingades lämna simhallen. Kvinnorna fick inte bara rätt i sak. Det handlar också om pengar kronor i skadestånd. 3. Språk Merit Wager skrev på Newsmill den 19/8-09 om ett fall. Jönköpings kommun hade gått med på att betala kronor till en kvinna, som inte fått en praktikplats. Men det handlade ju inte om etnisk tillhörighet utan om att kvinnan inte kunde tala bra svenska!... nog måste man ju kunna kräva att människor behärskar svenska om de ska arbeta eller praktisera. Om det inte är ett jobb där man inte behöver tala med någon eller förstå instruktioner eller kunna läsa anvisningar, förstås. 4. Hälsning En bosnisk muslim som på Arbetsförmedlingen vägrat ta en kvinna i handen avstängdes från aktivitetsstöd. Han tilldömdes i februari 2010 ett skadestånd på kr. Ur DO:s pressmeddelande: - Rätten att utöva religiösa sedvänjor har ett starkt stöd i internationella konventioner. Genom diskrimineringslagen har Sverige förstärkt den rätten ytterligare. Staten får bara inskränka religionsfriheten om det finns starka skäl, och det måste ske med stöd av lagen. 5. Anställningsintervju En felaktigt formulerad fråga i en anställningsintervju kan också stå ett företag dyrt. Ur Aftonbladet den 24/11-09: En 56-årig man från Göteborg kränktes under anställningsintervjun. Första frågan: Är du en kvinnoförtryckare? Efter förlikning tvingas företaget nu betala i skadestånd. Ur Dagens samhälle den 3/9-07: 6. Gynundersökning Uppsala kommun stäms av DO för att ha tvingat en 11-årig flicka till en gynekologisk undersökning. Hon misstänktes ha blivit könsstympad. Fallet gäller en fembarnsfamilj med somaliskt ursprung där föräldraparet kom till Sverige för 15 år sedan. Hela familjen är numera svenska medborgare och barnen är födda i Sverige. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har stämt Uppsala kommun inför Uppsala tingsrätt och kräver skadestånd för olaga diskriminering. När pappan besökte en barnhälsovårdsmottagning med ett av barnen berättade han för distriktssköterskan att den äldsta dottern skulle åka till Kenya under sommarlovet. Där skulle hon besöka släktingar hon aldrig träffat tidigare. Enligt DO:s stämning ledde upplysningarna till att distriktssköterskan begärde att få undersöka flickan när hon kom tillbaka från Kenya. 126

126 Enligt DO-stämningen var det fråga om diskriminerande på grund av sitt ursprung. Hur vanligt är könsstympning av etniskt svenska flickor? Finns det inte ett samband mellan ursprung och risk för könsstympning? DO krävde att kommunen skulle dömas att betala föräldrarna kronor var och flickan kronor, totalt kronor, i skadestånd på grund av diskriminering. 7. Förtidspensionering Ytterligare ett fall gällde en man och hustru som inte fick intyg för förtidspension. Där handlade det om kr. DO i pressmeddelande oktober -09: Kvinnan och mannen upplever utlåtandet som mycket förnedrande och kränkande. Läkaren skrev bland annat i utlåtandet att hos invandrargrupper från Medelhavet ( särskilt greker och turkar ), där en make/maka har sjukpension, ökar sannolikheten att även den andra parten insjuknar. DO menar att kliniken har missgynnat kvinnan och mannen genom att inte göra en saklig bedömning av deras individuella besvär utan i stället grundar läkarutlåtandet på en generell negativ uppfattning om invandrare från Grekland och Turkiet. Därmed har kvinnan och mannen blivit missgynnade på grund av sin etniska tillhörighet. DO kräver kliniken på kronor vardera till kvinnan och mannen i skadestånd. 127

127 Kapitel 7: AVDEMOKRATISERING Avsnitt a) Demokrati b) Vägen utför c) Politisk korrekthet d) Statligt kampanjande e) Kriminalisera och jaga f) Kluvet samhälle g) Självstyre Ska en omfattande samhällsförändring genomdrivas i strid mot folkets intresse, då krävs olika former av förtryck Det finns ett ömsesidigt samband mellan å ena sidan politiskt förtryck och urgröpt demokrati, å andra sidan det mångkulturella projektet. 129

128 7 a) Demokrati Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att mångkultur och demokrati går inte att förena att vem som verkligen är demokrat må bedömas utifrån vederbörandes handlingar att det finns totalitära moment i dagens svenska samhälle 1. Demokrati och mångkultur Demokrati förutsätter en gemensam arena, en gemensam budget och gemensamma värderingar. Den kräver ett minimum av samhörighet, ömsesidighet och solidaritet. Det mångkulturella projektet spricker av rent matematiska och ekonomiska skäl. Utgifterna balanseras inte av motsvarande inkomster. Det blir en ekvation som inte går ihop. I ett samhälle, vars ekonomiska grundvalar undermineras, kommer motsättningarna att skärpas. Motsättningar skapas och fördjupas även genom segregering, olikheter i värderingar och i verklighetsuppfattningar. Det blir språkproblem inte bara i bemärkelsen att alla inte talar och förstår svenska. Även där alla har svenskan som språk blir det svårt att tala samma språk, att förstå hur andra känner och tänker. Många har redan givit upp, de ägnar sig åt att kasta sten på poliser och misshandla meningsmotståndare istället för att kommunicera med ord. 2. Vad är demokrati? Demokrati betyder ju folkstyre. Majoriteten ska bestämma, efter att ha fått tillgång till en allsidig information. För att problem ska kunna bli allsidigt belysta måste olika åsikter få komma fram. Fakta ska bemötas med fakta, argument med argument. Vad som är bäst vaskas fram genom brytningen mellan olika åsikter. I botten ligger ett förtroende för medborgarna, att de ska vara förmögna att bilda sig egna uppfattningar och fatta förnuftiga beslut. Till demokratin hör också respekterandet av vissa principer, om demokratiska rättigheter. Yttrandefrihet finns inte, om den inte finns för meningsmotståndare. En demokratisk hållning i djupare mening är att envar i princip har sina åsikter bara tills vidare, dvs är beredd att ta intryck andras argument och nya fakta. Man kan rentav välkomna en kritisk granskning av sina egna ståndpunkter, för att i slutändan kunna få fram det mest förnuftiga resultatet. Centralt för demokratin är medborgarskapet, med både rättigheter och skyldigheter. En demokrati måste bäras upp av upplysta medborgare, som bryr sig. 3. Vem är demokrat? Demokrati har i den politiska debatten blivit ett allmänt honnörsord, som gör att nästan alla gör anspråk på att själva vara demokrater - samtidigt som de ofta ifrågasätter det demokratiska sinnelaget hos sina meningsmotståndare. 130

129 Det ger anledning till att resonera närmare kring detta. Till att börja med må individer och organisationer här bedömas inte bara efter vad de säger utan framförallt hur de handlar. Vilka objektiva kriterier kan då finnas? Ett förslag på frågor att ställa sig: 1. Vem anser att folkviljan ska få genomslag i den förda politiken - vem anser det inte? 2. Vem anser att folket ska få tillgång till en allsidig information - vem anser det inte? 3. Vem belägger sina påståenden - vem gör det inte? 4. Vem använder tillmälen - vem undviker tillmälen? 5. Vem är beredd att ta intryck av nya fakta och argument - vem är det inte? 6. Vem är redo för en dialog och att möta sina meningsmotståndare i en offentlig debatt - vem är det inte? 7. Vem uppträder öppet - vem uppträder anonymt? 8. Vem kan reservationslöst ta avstånd från våld - vem kan det inte? 9. Vem bedömer handlingar efter samma mått, oavsett vem som begått dem - vem gör det inte? 10. Vem förespråkar yttrandefrihet även för sina motståndare - vem vill förbehålla yttrandefriheten bara för dem som tycker likt en själv? Varje ståndpunkt måste kunna bli kritiskt granskad. En demokrat vill inte få rätt, om han/hon inte har rätt. 4. Totalitära moment Vad innebär diktatur? De flesta förknippar nog begreppet med ett osminkat förtryck och öppet våld, kanske också materiell nöd och synbart elände. Detta kan följa med diktatur, men diktaturens kärna är något annat. Det är kontroll. Närmare bestämt kontroll uppifrån - frånvaro av medborgarinflytande. Ett samhälle kan vara en diktatur även om där finns ett materiellt välstånd, även om det formellt finns vissa demokratiska fri- och rättigheter. I själva verket kan just detta göra diktaturen så mycket mer effektiv. Starkast är den diktatur där människor inte ens vet om hur det är, utan tror sig leva i en demokrati. Den perfekta diktaturen är ett samhälle där människor inte bryr sig och inte lägger sig i, utan villigt låter andra bestämma. Då försöker de aldrig använda sig av mötes- och yttrandefrihet i någon viktig fråga, och behöver inte märka att dessa friheter i verkligheten saknas. För varje diktatur krävs ett mått av samtycke, åtminstone passivt, från de kontrollerade. Propagandan är således central. Då som nu gäller att makthavarna företräder det goda och det rätta, då som nu utdefinieras och avhumaniseras oppositionella genom etiketterande. Samtidigt som medborgarna ska tro sig leva i ett bra samhälle måste de ändå vara medvetna om att det kan straffa sig att vara olydig. Men medan de gamla diktaturerna från 30-talet byggde på strypt information bygger den moderna diktaturen snarare på ett överflöd av information, där det viktiga s.a.s. drunknar i floden. Detta går hand-i-hand med ett obegränsat utbud av underhållning och tidsfördriv, som avleder intresset från väsentligheter. Här finns alltså kvar de båda klassiska momenten: piskan och moroten. Till morotsmomentet hör att det finns en kader med särskilda privilegier, som har mycket att vinna på systemet och därför är lojala Det fascistiska och kommunistiska diktaturen från 1930-talet brukar kallas totalitära, till skillnad från diktaturer dessförinnan. Vad var skillnaden? 131

130 Diktatur i allmänhet kräver bara att medborgarna låter makthavarna styra, att de är passiva. De kan tänka och känna kritiskt och oppositionellt - så länge de inte låter detta ta sig några politiska uttryck är det OK. I den totalitära diktaturen ställer makthavarna högre krav, där vill de styrande kontrollera även hur medborgarna känner och tänker. De kräver ett aktiv bifall. Rättslösheten är också självklar. Det räcker långt att vara misstänkt, själva anklagelsen kan vara bevis nog. Sverige idag rymmer totalitära moment. Betecknande är Pierre Schoris uttalande i riksdagen den 21 maj 1997 om att främlingsfientligheten skulle jagas och kriminaliseras. Med andra ord: staten ska bestämma till och med hur medborgarna känner. Kampanjerna för tankekontroll över medborgarna har i själva verket avlöst varandra - bekostade av medborgarna själva. Och kampanjandet har inte varit utan framgång! De flesta har gjorts medvetna om vad som är känsliga områden och icke-rumsrena åsikter. Makthavarna har i stor utsträckning lyckats internalisera tankekontrollen hos medborgarna - många har blivit sina egna åsiktspoliser. Där osanktionerade tankar ändå tänks, luftas de helst i enrum. Uppriktighet kan visas bara mellan fyra ögon och öron, där ingen annan ser och hör. Kommer tabubelagda ämnen på tal i ett sällskap lägrar sig plötsligt tystnaden, och man byter ängsligt ämne. Gör det något om demokratin försvinner? Kan vi inte leva gott ändå? Det fanns ju en anledning till varför den svenska arbetarrörelsen kämpade så hårt för allmän och lika rösträtt kring förra sekelskiftet. Det var för att vinna politiskt inflytande, vilket i sin tur krävdes för att påverka arbetarnas levnadsvillkor. Kopplingen mellan folkligt inflytande och materiella villkor gäller fortfarande. Det finns ett samband mellan å ena sidan yttrandefrihet och demokrati, å andra sidan ekonomiska villkor och sociala förhållanden. När det inte är möjligt att fritt diskutera viktiga problem i ett samhälle, då blir följden att problemen växer. 5. Exemplet Sjöbo 1988 Mångkultur och demokrati kan också sägas vara oförenligt i en annan bemärkelse. År 1988 fick befolkningen i Sjöbo vara med om något för svenska förhållanden helt unikt: de gavs tillfälle att rösta om huruvida kommunen skulle ta emot eller inte ta emot s.k. flyktingar? Svaret blev ett rungande nej! Med 2/3 majoritet förkastade sjöboborna det mångkulturella projektet. 132

131 7 b) Vägen utför Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att avlägsnandet från demokratiskt tänkande har skett stegvis och under godhetens banér Demokratiska principer har plötsligt kastats över ända och ersatts med något rakt motsatt i Sverige. Hur gick detta till? Tre händelser kan illustrera avvecklingen av demokratiska principer. Det var något som smög igång, i godhetens namn. 1. Damen med handväskan Ett första exempel är från Växjö Vid en nazi-demonstration agerade en äldre dem med att slå sin väska i huvudet på en skinnskalle. Detta fångades på bild, en bild som blev en klassiker. Vem kunde inte dra på munnen åt denna scen? Budskapet var klart. Här såg vi en spontan folklig protest mot fördomsfullhet och ondska. Vad man därvid lätt missar är de principiella konsekvenserna. Om våld mot politiska meningsmotståndare accepteras, vart leder det? Det kan bli som i Salem år Ett mord som sedan har öppet hyllats av företrädare för AFA. Växjökvinnans agerande innebar alltså ett angrepp på demonstrationsrätten och principiellt ett tillämpande av våld som politisk metod. Hade det fortsättningsvis begränsat sig till damer, vevande med handväskor, vore det väl av mindre praktisk betydelse. Istället har det rullat på i två avseenden: A. Våldet har blivit alltmer organiserat och allt grövre. Det begränsar sig inte bara till symboliska markeringar utan är fråga om allvarliga försök att fysiskt skada meningsmotståndare. Exempel från år 2009 är mordförsöken på Vavra Suk, redaktör för tidskriften Nationell Idag och Erik Almkvist, ordförande i SDU. B. Kriterierna på nazister och fascister har blivit allt vidare, så att de nu kan omfatta envar med kritik av det mångkulturella projektet. Även demokrater, som själva arbetar strikt med fredliga metoder, har blivit legitima måltavlor. Denna utveckling har kunnat eskalera under många år, utan reaktioner från etablissemang inom media, politik eller juridik. Tvärtom! Man har snarast uppmuntrat till fortsatt politiskt våld, på flera sätt: offren pekas ut som fredlösa genom stämplingar typ högerextremister, främlingsfientliga, rasister, osv våldsverkarna har inte placerats där de hör hemma, dvs bakom galler de förses i media med plus-epitet, som antifascister, politisk aktionsgrupp, osv man relativiserar det grova våldet mot SD och ND - dels med hänvisning till att politiker från alla partier är utsatta, dels med hänvisning till det omfattande gatuvåldet och alla hatbrott. 133

132 Man manar - lögnaktigt - fram en bild av kålsupare och ömsesidighet, där offren för övergreppen själva skulle ha gjort sig skyldiga till motsvarande övergrepp. 2. Westerbergs uttåg ur TV-studion Ibland gäller inte vanligt folkvett. Bengt Westerberg reste sig således ur TV-soffan på valnatten 1991, när Ian Wachtmeister och Bert Karlsson kom in i studion. Som politiskt korrekt var Westerberg anständig och företrädde en högre moral än Wachtmeister. Ett sätt att ge eftertryck åt sin egen förträfflighet blev att inte kunna tala med, eller ens vistas i samma rum som, de icke-rumsrena ledarna för Ny Demokrati.. Bengt Westerbergs agerande gav en kraftfull signal. Detta förhållningssätt till politiska meningsmotståndare, denna aggressiva självgodhet, har sedan blivit normgivande: Med invandringskritiker skulle man inte kommunicera, gentemot dem gäller inte normala umgängesregler. De ska bara isoleras Faurissons besök Året därpå, 1992, kom den kände historierevisionisten fransmannen Robert Faurisson till Sverige, för att - på inbjudan av Ahmed Rami - hålla föredrag om Förintelsen. Faurisson möttes av upprörda judar, som handgripligen ville hindra honom från att få möjlighet att tala. Eftersom han, enligt dem, hyste så avskyvärda åsikter eller skulle framföra så felaktiga faktauppgifter, var man beredda att s.a.s. välta det demokratiska spelbrädet över ända. Människor kunde i detta fall inte tilltros förmågan att göra sina egna bedömningar. Behandlingen av Faurisson blev till en spjutspets och snöplog. Nu gäller samma undantag från demokratiska principer även kritik av massinvandringen och mångkulturen. Detta ligger i linje med ett uttalande av David Goldman, företrädare för Hatewatch, som övervakar internetsidor med hate speech. I tidskriften Arena nr 3/98 sade Goldman: - Vårt mål är... att ringa in och marginalisera extremister, hålla dem borta från det legitima politiska samtalet. Samma tankespår var Åke Sander, fil doktor i praktisk filosofi, inne på i antologin Rasismens varp & trasor från En stridsskrift, med Statens Invandrarverk som utgivare. Sander pläderade där för att man ska klistra termen rasism på fienden. Som fiende räknades då envar som närde idéer om gruppsärskiljande, dvs ansåg att vi svenskar existerar som folk. Vänsterpartiet och dess ungdomsförbund har sedan hakat på, med proklamationer om nolltolerans mot rasism, där man uttryckligen manar till att riva ned affischer för meningsmotståndare och att blockera deras möten. Från Ung Vänsters webbsida : Nolltolerans.nu är en sida för dig som är antirasist. Här kan du anmäla rasistiska affischer, flygblad eller klistermärken så hjälper vi dig att få väck dem. Vi är trötta på att mötas av rasistpropaganda när vi är i skolan, på stan eller på bussen. Nu är det dags att vi verkligen gör något åt det! Vi i Ung Vänster vägrar ge rasisterna mer utrymme. Vare sig det gäller naziklistermärken i trappuppgången eller sverigedemokrater i nyhetssoffan på tv. Vi säger: nolltolerans mot rasismen! Riv ner, klistra över, förstör! Ur Sveriges tragedi : Vid valet 2002 vägrade brevbärarna i Mölndal att dela ut valmaterial från det valberättigade oppositionspartiet Sverigedemokraterna. De belönades med ett pris för civilkurage av deras fackförening.

133 De kunskaper och tolkningar som vi skaffar oss är ju inte i första hand till för moraliska och ideologiska positioneringar. De är till för att vi ska klara oss i världen, som den ser ut. Människor oroar sig för hur det kommer att gå för deras barn, om de kan röra sig fritt på olika platser, var de kan handla utan att bli illa behandlade, etc. Fördomarna minimerar det individuella risktagandet och ingår i en tankegestalt som gör att tillvaron fungerar. En person som går omkring och inbillar sig att det inte finns skillnader utan att vi alla är lika är därför detsamma som en socialt handikappad person. Den som alltid bemöter allt och alla förutsättningslöst är en person som inte riktigt förstår tillvaron och världen. Inte ens Jesus klarade ett sådant förhållningssätt. Han tyckte illa om fariséer... Ur Sverige och invandringen att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper. Oxfords Dictionarys definition av politisk korrekthet Från Aftonbladets kultursida den 26/9 1988: Det fula trynet i Sjöbo Du har ett fult tryne Sven-Olle, liksom de andra svinen i din sjöbostia. Vilken skadlig näring har du förätit dig på? Är det stekt fläsk och kokt gröt med grädde? Det är en ensidig kost som förstockar. Men den alldeles råa och lidande världen strax utanför din egen hank och stör har du mage nog att ignorera och förskjuta. Vad är du rädd för, Sven-Olle? Att sittfläsket skall börja brinna?. Vem är du rädd för, Sven-Olle? Att någon där utanför skall komma? Att någon utanför skall komma och ta maten ur munnen på dig. Oroa dig inte! Ingen vettig människa vill dela ditt bröd! 7 c) Politisk korrekthet Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det finns ett ömsesidigt samband mellan å ena sidan massinvandringen och mångkulturen, å andra sidan den politiska korrektheten att politisk korrekthet är både antidemokratisk och antiintellektuell att pk-ismen ofta tar sig löjeväckande uttryck 1. PK-ism Politisk korrekthet utpekar vissa åsikter som absoluta, icke ifrågasättbara sanningar. Envar som inte instämmer i dessa betraktas som mindre vetande eller ond. Med den politiska korrektheten ställs demokratibegreppet på huvudet - ordet demokratisk ges en helt ny innebörd, 180 grader bort från den tidigare vedertagna. Som demokrat räknas den som hyser vissa bestämda åsikter, närmare bestämt de av makthavarna sanktionerade. Dissidenter klassas som antidemokrater, och sådana behöver inte få komma till tals. Det kan rentav upplevas som ett ansvar hos sanna demokrater att skydda folket från att få del av odemokratiska budskap. Här ligger således en attityd av förmynderi. Några tar sig rätten - på grunder som inte redovisas - att avgöra vad som är sant och falskt, gott och ont. De som sitter vid makten vet bäst, varvid diskussioner blir överflödiga. Inte heller behöver folket tillfrågas. Det kan rentav vara farligt - det kan ju leda till populism. När Sjöbo kommun år 1988 höll en folkomröstning om flyktingmottagning blev resultatet ett ramaskri från etablissemanget, där inga okvädningsord mot kommunalrådet Sven-Olle Olsson var för grova. I den politiskt korrekta tankevärlden råder en uppdelning av människor i tre kategorier: a) de onda, mörkerkrafterna. b) de goda (som lyckligtvis har makten och tillträdet till massmedia) c) offren, de utsatta och av mörkerkrafterna hotade. Centralt i pk-ismen är begreppet obehaglig. Fakta kan vara både riktiga och relevanta, men ändå avfärdas - som obehagliga. Någon kan tycka illa om att ta del av dem och känna sig kränkt. Målkonflikter och politikens kärna av att prioritera ur begränsade resurserna förnekas. Pk-ismen befrämjar en antiintellektualism, där det handlar om att bara ha avsikter som är goda. Här flyter fakta och värderingar, dröm och verklighet, samman. Avgörande är inte resultaten av ett visst handlande eller en viss politik. Avgörande är istället intentioner, eller föregivna sådana. Något ansvar för att göra en nykter bedömning av vad ett visst agerande faktiskt kan förväntas leda till har man inte, ens som politiker. Det viktiga är att man menat väl. Till pk-ismen hör också beröringsångesten och guilt-by-association. Inte bara kan meningsmotståndare komprometteras för att ha talat med fel person eller läst fel tid- 135

134 skrift. Det gäller också att för egen del passa sig - inte bara i vad man själv säger, utan också i vad man läser och hör, eller i vilka man umgås med. Pk-ismen lägger sig som en våt filt över uppriktiga meningsutbyten medborgare emellan, om väsentliga samhällsfrågor. Den sprider en rädsla och skapar tystnad. Människor vågar inte längre lita till sina egna erfarenheter och sitt eget sunda förnuft. 2. Polisarbete och ordval Med den politiska korrektheten följer att envar på ett sätt som tidigare inte krävdes, måste vakta sin tunga och noga välja sina ord. Ett antal begrepp har plötsligt förklarats kränkande, och därför inte användbara. Detta gäller inte bara i massmedia utan även inom polisarbete. Ur Nationell Idag den 10/8-09: Ett polisbefäl i Landskrona riskerar att varnas av polisens personalansvarsnämnd sedan hon refererat till en 23-årig misstänkt rånare som neger i ett internt mejl. Den 23-årige misstänkte mannen misstänkts dels ligga bakom ett personrån mot en ung kvinna den 1 februari, och dels för att två dagar senare ha rånat en butik där han kom med på bild. Polisbefälet skickade då ut ett mejl till poliserna i yttre tjänst i Landskrona där hon efterfrågade detaljer kring den misstänkte. Bl.a. skrev hon På whiteboarden vid avrapporteringsplatserna sitter ett foto på en neger iklädd militärgrön jacka. Detta foto fanns i en av radiobilarnas kameror. Vem har tagit bilden, vem förställer det mm? I ett personrån i söndags var en av gärningsmännen neger iklädd militärgrön (enfärgad) jacka. Sedan formuleringen upptäcktes.. har nu en arbetsrättlig utredning påbörjats och en varning kan vara aktuell. Polisen har i sitt arbete ett behov av att snabbt och så exakt som möjligt ge ett signalement på misstänkta. Att inte kunna använda sig av en persons etnicitet är därför ett problem. Polismyndigheten i Skåne menar att epitet som lätt mörkhyad, mörkhyad, eller mycket mörkhyad ska räcka för att ge ett exakt signalement, men detta beskriver bara hudens pigmentering och inte andra etniska aspekter av utseendet. Att säga afrikan är inte korrekt, då det finns många vita afrikaner. Svart är inte heller exakt, då många negrer betraktar sig som bruna och anser att det är nedsättande att bli kallad svart. Resultatet i det politiskt korrekta Sverige har i många fall blivit att inte bara medierna censurerar efterlystas signalement, utan även polisen internt i sitt arbete. Den misstänkte mannen har också meddelat att han känner sig mycket kränkt av internmejlet och har nu vänt sig till justitiekanslern för att försöka få ut ersättning. 3. Mer ordval I nedanstående genomgång stötte vi på mer material än förväntat. Det blir något av en kulturhistorisk exposé. Ur Sveriges tragedi : EU babblade om att göra ordlistor över användbara eller inte användbara ord. Det gjorde TCO redan 2004, och denna galenskap griper om sig inom EU. Broschyren Ord som gör ont rådde svenskarna att undvika ord som invandrare, exotisk, adoptivbarn, färgad, ras, arabiskt utseende etc. Organisationen Centrum mot rasism ville anmäla GB-Glace till DO då de menade att den nya glassen Nogger Black var rasistisk. De uppmanade konsumenterna att bojkotta firman. Vi är emot hela tankemönstret i reklamen, sa chefen på Centrum mot rasism, Amina Ek. Den svarta lakritsen med namnet Nogger leder tanken till Nigger och Neger. Stötande ansågs även ett kvartersnamn i Karlstad vara. År 2009 lyckades några kränkta driva igenom ett namnbyte. 136

135 Ur Nationell Idag: Kvarteret Negern får nu byta namn, detta beslut har stadsbyggnadsnämnden i Karlstad tagit. Det är bland annat Centrum Mot Rasism, CMR, som har bedrivit en omfattande kampanj för ett mera politiskt korrekt namn. CMR har tidigare gjort sig kända för att ha startat den uppmärksammade kampanjen mot den rasistiska glassen Nogger. En stridsfråga blev också namnet på en populär sötsak. Också här avgick de kränkta med segern, efter rådigt ingripande från dåvarande diskrimineringsombudsmannen, Margareta Wadstein. Hon klargjorde, att en benämning som negerboll kan rendera böter på kr, om någon person anmäler saken och uppger sig känna sig kränkt. Det blev snart en DOanmälan mot ett konditori i Sjöbo vilket - precis som tidigare under alla år - salufört bollarna som negerbollar. Det talades om att byta namnet till chokladbollar, men konditoriet duckade genom att överhuvudtaget inte använda något namn. Man överlät den saken åt kunderna: Kalla den vad du vill. Ett annat problemområde gäller äldre litteratur, som barnböcker, läroböcker och sångböcker. Pippi Långstrump i Söderhavet verkade således - enligt nya rön - på Kurreduttön och inget annat. I boken Nu ska vi läsa av Stina Borrman, Ester Salminen och Frits Wigforss, illustrerad av Ingrid Vang Nyman illustrerades bokstaven N med en badande ung man och versen Negern blir så ren och fin. Titta på hans glada min. Vi kan förutsätta den boken inte används längre, inte i den versionen. Agatha Christies storsäljare från 1939, Tio små negerpojkar har också fått nytt namn, när Bonniers 2007 gav ut den i ljudversion. Det nya namnet är Och så var det bara en. I USA genomfördes detta namnbyte långt tidigare, kanske beroende på att originaltiteln där verkligen var kränkande: Ten little niggers. Är bilden t.v. kränkande? Klart är att den inte längre används i reklam för bananer. Bilden nedanför, däremot, användes för inte länge sedan av Stockholms Läns Landsting i pläderande för användning av kondom. Den ansågs tydligen inte kränkande för svenskar/svenskor, eller så upplevdes en sådan bedömning ovidkommande. Denna genomgång vore inte komplett, om vi inte tog med även seriefiguren Tintin. Ur Expressen den 23/8-07: Bokförlaget Bonnier-Carlsen sprider rasistisk propaganda genom att ge ut en nyutgåva av seriealbumet Tintin i Kongo. Därför är det bra att seriealbumet JK-anmälts, anser Kitimbwa Sabuni och Fatima Doubakil. Ur skrivelse från de båda kränkta: Förlaget Bonnier-Carlsen passerar klart gränsen för det smaklösa och går över till det rent rasistiska genom att i vår tid ägna sig åt att sprida kolonial propaganda från 1930-talet. Nyligen gick vi i Afrosvenskarnas riksförbund ut med att vi stödjer svenskkongolesen som JK-anmält Tintin i Kongo för hets mot folkgrupp. Mot bakgrund av namnbytet på kvarteret i Karlstad blir även sångboken Nu ska vi sjunga intressant. En utgåva från år 2002 har en sångtext med inte bara ordet neger utan t.o.m. varianten nigger - allmänt vedertaget som nedsättande. Även om det förmodligen aldrig var så avsett vid utgivningen år I innehållsförteckningen lyder titeln I Niggerland händer ibland, men på sidan 42 har den ändrats till Familjen Krokodil. Texten är dock oförändrad: Herr Krokodil, fru Krokodil och lille Krokodille-lilleman, de dra åstad, vandra i rad till gamle niggerdokter Pillerman... Här finns även Hottentottvisan, sjungen av Margareta Kjellberg: Långt ner i mörka Afrika vid floden Chickadooah. Där bodde det en negergrabb som hette Hoa-Hoa

136 Allvarliga problem för CMR att ta allvarligt tag i! I själva verket hopar sig viktiga arbetsuppgifter för CMR. Betrakta bara kartbilden till höger! I Afrika finna alltså en stor flod som heter Niger. Och inte nog med det: kontinentens folkrikaste land heter Nigeria - granne till ett annat land, med samma namn som nämnda flod. Går vi över till språk kan konstateras att spanskans namn för svart är negro, som enligt spansk-svensk ordbok även kan betyda substantivet neger. Där återges även ett ord för negress - negra : Har personalen på CMR aldrig slagit upp en ordbok för latinska språk? Det 1887 konstruerade språket esperanto är inte mindre kränkande. Adjektivet svart heter på esperanto nigra. Även där använder en ordbok begreppet neger, vilket översätts till nigrulo, dvs en som är svart. Går vi till den 1995 utgivna och av Ebbe Vilborg skrivna Etimologia vortaro de esperanto finner vi att mn där går än längre, och återger ett uttryck för negerjävel : negracho. Det finns en ändelse, -ach-, på esperanto som särskilt markerar nedsättande. Svennedjävel översätts således svedacho, men det blir kanske inte lika kränkande som negracho? Visst ska vi människor undvika att onödigtvis göra varandra ledsna, men det är inte orden i sig som kränker utan känslorna bakom. Man kan inte lagstifta mot känslor. Däremot kan negativa känslor motverkas genom dialog och en ömsesidig respekt Åtalbart? Konsekvenserna av den politiska korrektheten kan alltså bli löjeväckande. De kan också bli kännbara, eftersom lagar om hets och hatbrott, liksom DO-institutionen och skadeståndskrav, kan mobiliseras till dess stöd. Just genom att lagarna är så suddiga i sin gränsdragning ges utrymme för godtycke, och den som vill vara på den säkra sidan kan finna bäst att hålla marginal. Ur boken Sveriges tragedi av G. Castonier 2007: Rasismparagrafen i strafflagen är en följd av ratifikationen av FN:s konvention om rasdiskriminering från Den handlar emellertid bara om biologisk rasism,.. De senare tillkomna tolkningarna av rasism som förolämpning eller nedvärdering på grund av nationellt eller etniskt ursprung, tro eller sexuell läggning är ett helt annat redskap än det som FN-konventionen föreskriver. Den verkar som ett censurinstrument varefter till och med upplysningar grundade på fakta kan straffas. Tag nedanstående citat om läskunnighet i Sverige på 1800-talet, ur boken Den agrara revolutionen, av Gadd. Kombinationen av två möjliga glidningar skulle kunna göra den till föremål för åtal: 1. Sammanblandningen av fakta och värderingar. 2. Prisande av den egen gruppen, när det handlar om majoritetsbefolkningen, kan anses kränka andra grupper. En viktig faktor för böndernas politiska och sociala ställning var den från 1600-talets senare del alltmer utbredda läskunnigheten... Läskunnigheten... var vida spridd i den svenska landsbygden... Långt före folkskolans inträde i handlingen frapperades utländska resenärer av den nästan universella läskunnigheten i Sverige och de övriga nordiska länderna.

137 Bestraffas kan också den som ger uttryck för känslor eller åsikter. Erfarenheten har visat att detta kan gälla även den som via e-post tar kontakt med lokala politiska företrädare. Ett första exempel gäller Bunkeflostrand, en villaförort till Malmö. Dit skulle en stor bidragsförsörjd familj från Afghanistan flytta. En boende hade då protesterat, via e- post till en s-politiker. Texten innehöll några svepande köksbordsformuleringar: Bunkeflostrand är en av de få sista utposterna i närheten av Malmö att fly till om man vill slippa araber inpå knutarna. Vad är det för mening med att flytta hit en hoper araber som inte kan försörja sig själva, sannolikt är kriminellt belastade och inte har ett uns av vilja att anpassa sig utan endast kräver saker. Detta räckte för s-politikern skulle se till att åtal väcktes, för hets mot folkgrupp. Domen föll i mars Det blev 100 dagsböter, motsvarande kronor! Vad hade gjort mannens text åtalbar? 1. en hoper. Anses det ligga förakt i detta begrepp? Hade bedömningen blivit annorlunda om mannen istället skrivit ett antal eller en familj? I så fall riktar sig åtalet i praktiken mot svag språkhantering. 2. araber. Detta var sakligt fel, då det i själva verket rörde sig om afghaner, men detta kan knappast ha betydelse för åtalet. 3. inte kan försörja sig själva. Var det inte ett faktum att familjen levde på socialbidrag och att kommunen tog hand om bostadskostnaden? 4. sannolikt är kriminellt belastade. Är inte det ett dokumenterat faktum att brottsligheten är hög bland unga invandrare i Sverige, inte minst muslimer? 5. inte...vilja att anpassa sig. Kan detta anses kränkande att påstå? Det är ju vad socialdemokraterna själva anser, att invandrare inte ska behöva anpassa sig. 6. endast kräver saker. Här finns ju otaliga exempel. En afghansk familj i Tyresö krävde större lägenhet men kunde inte acceptera en i Norrland. Man krävde att få gå före i den lokala bostadskön, vilket man efter en mediakampanj också fick. Ett liknande fall gäller polisbefälet Bengt Lindström i Malmö, som år 2005 uttryckt missnöjde med s-politiken i ett brev till kommunalrådet Ilmar Reepalu. Ur Sydsvenskan den 20/4-05: POLISBEFÄL MISSTÄNKS FÖR HETS MOT FOLKGRUPP Det 43-årige biträdande polisbefälet skrev ett grovt rasistiskt brev till Ilmar Reepalu. Nu utreds polisen för hets mot folkgrupp. - Vi ser allvarligt, mycket allvarligt på ärendet och har kommenderat mannen att lämna sin normala tjänst, säger länspolismästare, Anders Danielsson. Bakgrunden till Bengt Lindströms brev var att den 98-årige Gustaf Holmström fått svårigheter att få plats på ett ålderdomshem. Lindström är upprörd över hur kommunen behandlat gamlingen. Brevet, som var undertecknat med namn och adress, löd så här: Hej, Ilmar! Både du och jag förväntar oss en trygg och behaglig ålderdom. Jag har de senaste dagarna följt turerna kring en gammal man i massmedia som inget hellre vill och har med all rätt krav på det svenska samhället att få en trygg tid i sina sista år i livet. Han har jobbat och slitit och betalt skatt efter sin förmåga i hela sitt liv och nu blir han utsatt för en omänsklig behandling genom att skickas runt som ett paket mellan olika så kallade vårdformer. Psykisk misshandel. Han har rätt till ett eget boende enligt sin egna vilja med den hjälp han behöver. Punkt slut. Du visar än en gång prov på din omänskliga sida som en desperat sosse i nöd. Malmö kommuns kassa tillåter faktiskt den lilla utgift som det innebär att låta Gustav och många andra pensionärer att leva ett bra liv i Malmö under sina sista levnadsår. 139

138 Du måste naturligtvis ändra inriktningen på ekonomin och låta mer pengar gå till åldringsvården. Dra in på ditt gigantiska understöd till alla jävla blattar i Malmö (läs Rosengård) och låt svenskarna som jobbat och slitit i ett helt liv för att bygga upp Sverige att få ta del av vårt välstånd. Slutkläm: Fy Fan vad jag hatar dig och ditt jävla sosseparti. Jag kräver att du tar en del av pengarna som du och dina jävla sossekollegor lägger på kriminelle Mohammed i Rosengård och satsar dom på våra svenska pensionärer istället. Sydsvenskan betecknade språket i brevet som extremt grovt och rasistiskt. Samma sak hade naturligtvis ha kunnat uttryckas med andra ord, t ex: Jag kräver att du tar en del av de pengar som nu läggs på Rosengård och satsar dem på våra svenska pensionärer. Då skulle skrivelsen inte ha lett till att Lindström förlorade sitt arbete, den skulle överhuvudtaget inte ha väckt någon uppmärksamhet. 5. Dröm och verklighet Pk-iterna blandar gärna ihop ett önskat idealtillstånd med hur det faktiskt är. Dröm och verklighet får flyta samman. Svensk flyktingpolitik bygger på önsketänkande och moraliserande. Den kunde vara riktig, om ett antal förutsättningar (som inte föreligger) förelåg. Den förda politiken hade varit den rätta, om bara... Se vidare 13g. 140

139 Är det något vi kan lära av både 1600-talets häxprocesser, 1930-talets Moskvaprocesser och nazisternas förföljelser, så är det väl att vara kritisk mot signaler uppifrån, att streta emot om någon försöker förvandla oss till sprattelgubbar, att tänka efter en gång till innan vi börjar yla med. Tyvärr är situationen i Sverige nu sådan, att detta behöver sägas. Nu mer än på väldigt länge! 7 d) Statligt kampanjande Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att staten tar på sig rollen att forma medborgarnas åsikter - för medborgarnas pengar Blågula frågor, januari 2000 Levande historia är ett annat exempel på lögnspråket. Detta statliga sanningsministerium ägnar sig inte åt något levande överhuvudtaget utan snarare åt en dödskult. Man sysslar heller inte med historia utan ren och skär propaganda för sionistiska intressen. Alla seriösa historiker tycker illa om det, men tiger och låter politrukerna fortsätta med det statliga projektet att fördumma och indoktrinera ungdomen. Jonas de Geer, i Motströms Invandringen och den tillhörande propagandan höll på att bli en egen industri med tusentals anställda vars uppgift var att tillvarata invandrarnas intressen. De som anställdes på t ex Invandrarverket och på invandrarnämnder var ofta gifta med invandrare eller själva invandrare. De avlönades med skattemedel för att arbeta för ett mångkulturellt Sverige. Ur boken om BSS Trenden är ju klar: opinionsbildning har blivit något allt mindre för vanliga medborgare, drivna av idealitet, övertygelse och eget engagemang. Istället har olika myndigheter tillkommit för övertyga medborgarna om vad som är rätt åsikter. 1. Fenomenet En fungerande demokrati bygger på ett aktivt medborgarskap, på medborgare som är engagerade, redo att avsätta både tid och energi åt politiken. Tyvärr har partipolitiken i Sverige gått i stå. Från att ha varit organisationer, uppburna av många medlemmar, har de alltmer blivit till apparater som hålls igång med skattemedel. Olof Petersson m.fl, på DN Debatt den 15/6-00: År 1991 hade partierna tillsammans medlemmar. Förra året hade siffran sjunkit till Det innebär en nettominskning på nästan medlemmar per år. Ett alltmer realistiskt scenario är att det inom något årtionde i praktiken inte finns kvar några vanliga partimedlemmar. Partier blir detsamma som politiker. De lokala partimötena samlar bara de personer som annars möts i skolstyrelsen, stadsdelsnämnden och landstingsfullmäktige. Partistödet från staten till riksdagspartierna uppgår till 400 miljoner kronor per år. Detta stöd står, i det stora hela, i proportion till det antal mandat som respektive parti lyckats erövra i val till riksdagen. Ur SvD den 17/1-10: Toppolitikerna omger sig med allt större skaror av medhjälpare och pr-folk. De senaste tio åren har partiernas anställda blivit dubbelt så många och antalet pressekreterare har trefaldigats. Medan partiernas medlemssiffror rasar och fler förtroendevalda, ofta fritidspolitiker, hoppar av, så växer lönelistorna för politiska sekreterare och pressekreterare i riksdag och regering. För tio år sedan, riksdagsåret hade de sju partiernas 349 valda ledamöter till sin hjälp 161 politiska sekreterare, handläggare och pressekreterare. Antalet har sedan dess exploderat och var tio år senare 331. Ett steg längre går man med de statliga medel som anslås till opinionsbildning genom olika andra institutioner. Vi får statliga myndigheter för åsiktsproduktion. Man tar medborgarnas pengar för att uppifrån forma deras attityder eller uppfattningar i sakfrågor. 2. DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) jobbar mot diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. 141

140 Så presenterar DO sig själv. Att jobba med rymmer här ett dubbelt uppdrag, varav ett är missionerande. Ur Boken Folkhemmets balkanisering, om DO: Dessa myndigheter ska inte bara se till att diskrimineringslagarna efterlevs, de har också en uttalad uppgift att bedriva opinionsbildning... Från inte minst JämO och DO kommer en aldrig sinande ström av åsiktsmaterial som riktas mot arbetsplatser, skolor, universitet och andra områden i samhället. Sveriges näst första ombudsman mot etnisk diskriminering skrev i boken De fyra första åren - en redovisning om västeuropeiska länders försök att tillämpa en politik för reglerad invandring: Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att människor från dessa länder bortom Europa icke är önskvärda. Detta leder lätt till nedvärderande tankar om dem som människor. 3. Integrationsverket Integrationsverket inrättas 1998 och lades ned Dess verksamhet bestod mest i att försöka bilda opinion i politiskt korrekt riktning. Delar av anslagen har således gått till att göra undersökningar om människors uppfattningar, vars resultat sedan kunnat föranleda artiklar i dagspressen. Några ställda frågor kring integration kunde således mynna ut i rubrik på DN Debatt den 29/4-00: Vi vill ha invandrare i samhället. GD Andreas Carlgren har heller aldrig stuckit under stol med sin ambition av att vara opinionsbildare. Rubriken på hans krönika i Avisen den 5/2-00 löd: Satsa på mångfald, eller gå under! Med avstamp i Danmark skrev Carlgren: Kanske är lärdomen att det gäller att skapa goda cirklar för integration och generositet människor emellan. Att en stark och aktiv integrationspolitik faktiskt skapar större öppenhet och generositet i samhällsklimatet. ALLRA VIKTIGAST är måhända vilka frågor som ställs överst på dagordningen. Att inte låta problemen vara utgångspunkten, utan istället ta vara på möjligheterna till utveckling och framsteg tack vare mångfald. 4.Statens Invandrarverk Statens Invandrarverk gav 1995 ut antologin RASISMENS VARP & TRASOR. Huvudinlägget skrevs där av Åke Sander - fil doktor i praktisk filosofi och docent i religionshistoria vid Göteborgs universitet. Hans tes var att rasismbegreppet bör vidgas, och klistras på fienden, dvs kritiker av invandringspolitiken. Ideologiskt var Sanders inlägg riktningsgivande. Hans grundidé var att omöjliggöra mellanlägen, att särskilt brännmärka nyanserade ställningstaganden. Åke Sander kritiserade en av SOU 1989:13 ( Mångfald mot enfald ) given definition på rasism, då den höll sig till föreställningar om biologiska skillnader och därav följande olika människovärde. Sander ville ha ett vidare begrepp, som fångar in varje form av kritik: Som jag vill se det är alltså vi - de dikotomin, i kombination med idéer om gruppsärskiljande och grupp-purism rasismens varp. De kriterier man använder för att dikotomisera liksom de teorier, symboler, myter och uttryck som sedan slås in i denna varp kan variera. Den traditionella biologi-orienterade trettiotalsväven är sedan 1945 alltför politiskt och intellektuellt diskrediterad för att kunna användas just nu. Vi bör dock inte låta detta förblinda oss för det faktum att de nya trasor som nu av nya väveriarbetare slås in i den gamla varpen i allt väsentligt tjänar samma syften och därmed kan beskrivas som en ny rasism. Hur som helst: Definitioner är inte sanna eller falska utan i hög grad något man väljer givet syften och målsättningar. När nu fienden (de vi - de dikotomister som uppfyller ovan skisserade fem kriterier) och målsättningen (att bekämpa denna) är 142

141 Statens Invandrarverk gav 1995 även ut boken Strategier mot rasism och främlingsfientlighet, skriven av Christer Nordmark. Där ges en hel del information om det kampanjande som vi här tar upp. Det handlar om en djungel av kommittéer, anslag och projekt: Vid sidan av ordinarie myndighetsanslag har regeringen under budgetåren 1992/ /95 gett särskilda anslag till Statens invandrarverk, Skolverket, Statens ungdomsstyrelse (f.d. Statens ungdomsråd) och Statens kulturråd för att vidtaga lämpliga åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. Ytterligare ett exempel är regeringsbeslutet 1992 att ställa medel ur Allmänna arvsfonden till förfogande för Barn- och ungdomsdelegationen på Civildepartementet, att fördela till projekt mot rasism och främlingsfientlighet. I maj 1994 genomfördes i Stockholm med stöd från bland annat Invandrarverket och Ungdomsstyrelsen en ungdomsriksdag på temat Vår gemensamma framtid. Utgångspunkten var att se vad ungdomen kan göra för att motverka rasism. April 1994 beslutade den dåvarande borgerliga regeringen att tillsätta en ny Kommission mot främlingsfientlighet och rasism. Drygt fem år efter att den tidigare avslutat sitt arbete. Upprinnelsen till den första kommissionen beskrivs så här: I augusti 1987 besökte statsminister Ingvar Carlsson Stoppas Rasismens sommarläger på Gotland. Enligt uppgift var Ingvar Carlsson stärkt av de goda erfarenheterna från kampanjen mot ungdomsvåldet, och inför de de samlade antirasisterna på Gotland ville han visa att regeringen inte tolererar några som helst rasistiska yttringar. Kommissionen arbetade i drygt ett år (1988) och delade ut 12 miljoner kronor till olika organisatioenr, enskilda, myndigheter, kommuner, teatrar, forskare och andra. Utvärderingen av projektbidragen finns redovisade i Att främja goda etniska relationer. Som framgår av rapportens namn likställde man bemötandet av rasism med att främja goda etniska relationer. Den 17 september 1987 lade invandringsminister Georg Andersson fram direktiven till Kommittén mot rasism och främlingsfientlighet. identifierade, och då jag anser mig gjort rimligt att med vetenskaplig heder i behåll kunna klistra termen rasism på fienden oberoende av i vilken skepnad (biologisk, etnisk, religiös, etc.) hon/han uppenbarar sig, och då jag anser möjligheten till ett vetenskapligt någorlunda hederligt etiketterande av honom som rasist är taktisktpolitiskt viktigt, skall jag i resterande del av detta inlägg hålla mig med just indikerade vida, funktionalistiska, definition av rasism. Ur inlägg i Röda Rummet av Aje Carlbom 2005:...den antirasistiska kampen har blivit godtycklig. Vem eller vilka är det som ska bekämpas när alla betraktas som rasister? Politik bygger ofta på att man utser en fiende, föreställd eller verklig. Här är det öppet för att hela befolkningen blir politisk måltavla för en upplyst, men totalitär, elit av akademiker och politiker som utifrån de rätta idealen har tagit sig an att skapa en ny människa. Problemet är naturligtvis, som Alain de Benoit påpekat, att när alla är rasister är ingen rasist. Eller, så hamnar man i det intellektuellt absurda förhållandet att om en svensk pensionär säger det bor för många invandrare i mitt bostadsområde jämställs det med det nazistiska påståendet alla judar måste utplånas eftersom de tillhör en lägre stående ras. När alla företeelser som på något sätt är kritiska i förhållande till invandrare/ invandring beskrivs som rasism så trivialiseras den riktiga rasismen. 5. Levande historia Levande historia är nu en förvaltningsmyndighet under Kulturdepartementet, officiellt bildad i juni Myndigheten har en årsbudget på omkring 40 miljoner kronor. Enligt Wikipedia har Levande historia till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Myndighetens egen webbsida formulerar sig så här: För att förstå dagens situation är det viktigt att känna till historien. Och genom att ta hjälp av historien skapar Forum för levande historia kunskaper om samtiden. Forum för levande historia gör lärar- och elevmaterial, webbmaterial, rapporter, skrifter, böcker, programverksamhet och seminarier. Vi producerar utställningar och under 2006 har Sverige och Förintelsen och Anne Frank & Jag stått i våra lokaler och gått på turné. Vi har också ett referensbibliotek i våra lokaler i Gamla Stan, Stockholm. Vi stöttar kommuner och organisationer i högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag, den 27 januari. Vi arbetar internationellt,... för utbildning, minneshållande och forskning om Förintelsen. Ursprunget till myndigheten var kampanjen Levande historia som drogs igång år 1997 av dåvarande statsminister Göran Persson. En engångskampanj, mest känd för boken Om detta må ni berätta, skriven av Stéphane Bruchfeld. Regeringen tillsatte år 2000 en kommitté för att utreda en permanentning av verksamheten och i december 2001 togs ett riksdagsbeslut om inrättande av den nya myndigheten. Motivet är oförändrat från 1997 års kampanjande. Laila Freivalds, justitieminister, i riksdagen den 28/10-99: Det är också viktigt att komma ihåg att hotet mot demokratin och mot enskilda människor inte bara kommer från övertygade högerextremister utan även från vanliga människors fördomar mot det som är annorlunda och från människors likgiltighet inför främlingsfientlighet och diskriminering. Det handlar därför kanske först och främst om att undanröja grunden för högerextremism genom att öka kunskaperna om och förståelsen för vår tid och vår värld. Vi måste lära av historien, men historien betyder ingenting om den inte är levande i dag. Det är motivet till regeringens projekt Levande historia. Det uttalade målet var alltså att undanröja grunden för högerextremism. Vad räknades då som högerextremism? 143

142 Inom ramen för kampanjen om Förintelsen utgavs boken Vit makt och blågula drömmar, skriven av Anna-Lena Lodenius och Per Wikström. Den rekommenderas till alla landets skolor i katalogen Levande historia - bakom vilken står regeringen, skolverket och två stora lärarfack. I rekommendationen presenterades boken som en kartläggning av rasismen i Sverige, en handbok och uppslagsbok som ger ny och unik kunskap. Där finns Blågula Frågor med under rubriken Nazister på Internet, tillsammans med Ariska Kampförbundet och Ku Klux Klan. 6. Arvsfondsprojekt Ett annat spår är medel ur Allmänna Arvsfonden, vilka går till olika projekt, där ansökningarna har rymt nyckelbegrepp som mångfald, integration, lika värde, mm. Björn Fries på webbsidan Arm-i-arm år 2003: Vi har nu slutfört ett par delar av vårt uppdrag, bland annat ett projekt med ungdomsambassadörer och en uppsatstävling för elever i gymnasieskolorna. En stor del av uppdraget har varit att fördela 30 miljoner kronor till olika projekt mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi. Det demokratiska samhället måste under de kommande fyra åren förbättra arbetet med integrations- och flyktingpolitiken för att motverka de främlingsfientliga uppfattningarna och undanröja rädslan för och okunnigheten om människor från andra delar av världen. Här har vi även CMR - Centrum mot rasism, startad år 2003 med stöd av integrationsminister Mona Sahlin. Sedan 2005 delar Centrum mot rasism ut ett årligt pris CMR-priset. Prissumman är på kronor och pristagare har varit: 2005 Expo och Asylgruppen i Skåne KG Hammar 2008 Mariam Osman Sherifay. Sherifay är nu ordförande för CMR. 7. Fem-i-tolvrörelsen Fem-i-tolv-rörelsen startades 1988 av Stig Wallin, vars dotter Sara och hennes tjejkompis mördats av en eritrean. Istället för att vända sin vrede mot förövarna vände Wallin den mot rasisterna, dvs andra svenskar. År 1993, den 5 december, klockan fem i tolv, hölls en första nationell manifestation. Sådana har därefter hållits, på olika håll i landet. På organisationens webbsida stod hösten 2009 att läsa: Rasism och intolerans - ett politikområde 5i12 Så heter vårt nystartade projekt som kommer att pågå fram till valet i september Syftet är att frågan om rasism, främlingsfientlighet och diskriminering måste högre upp på den politiska dagordningen. Nu kan vi inte längre blunda för att rasistiska och främlingsfientliga partier och grupper växer sig allt starkare. Målgrupp är politiker och etablerade partier som vi vill engagera och aktivera. Även andra ideella organisationer, studieförbund m fl vill vi samverka med i lokala aktiviteter under året. Till de som gärna samverkar med 5i12 hör tydligen landets rektorer och skolor. Manifestationen i Falun 2009 hölls på en fredag, då det var skoldag. Då kunde eleverna ges ledigt och dessutom i respektive skolas regi bussas från olika orter, så att torget i staden kunde fyllas av skolelever. I Falu-Kuriren blev det ett helt uppslag: Fem i tolv - en mäktig folklig manifestation mot främlingsfientlighet. 144

143 Också Dala-Demokraten täckte evenemanget: Bland talarna återfanns också Ola Brossberg (S) som alltså varnade för de mörka krafterna i samhället, Nils Persson (S) som lovade fortsätta jobba för att 5/12 och fem i tolv-mötet på Sveatorget ska bli en manifestation där samtliga skolor ska delta och Nils Gossas (MP) som värnade om demokratin. Samtliga slog fast att de tar avstånd från intolerans, diskriminering, rasism, våld och trakasserier. I Falu-Kuriren tillfrågades några elever varför de var där. En svarade Vi ska vara med, det har skolan bestämt, en annan För att man måste... och så är det kul att slippa skolan. Tidningen rapporterade: I år kommer även Hälsinggårdsskolan och Svärdsjöskolan, för första gången på flera år. De har haft problem med att bekosta skolskjutsar, men i år har nya skolchefen Lena Stoltz bestämt att skolförvaltningen måste ha råd. 8. Skolan Indoktrineringen, enkelriktningen och kampanjandet går - både vad gäller massmedia och skolan - fram under stridsrop om värdegrund och alla människors lika värde. I praktiken blir detta till en kulturrelativism - alla kulturer är lika mycket värda. Och vad blev då kvar av denna värdegrund, om ett smörgåsbord av olika värderingar alla i lika hög grad ska accepteras? Inger-Siv Mattson skrev år 2007 till Lärarförbundet: Lärarförbundet har tydligen kampanj under devisen Lärare leder. I DN har Lärarförbundet en propagandistisk annons föreställande ett par ögon som tittar ut genom den smala springan i en kvinnoförtryckande, heltäckande burka. Texten lyder Vem öppnar dörren för nya världar? Nu pågår diskussionen om hur lärare ska få bättre förutsättningar att leda Sveriges barn och unga in i framtiden. Välkommen att delta på lararforbundet.se. Vad är syftet med detta budskap? Jag tolkar bilden som att den burkaklädda kvinnan representerar en ny värld av muslimskt kvinnoförtryck, könsstympning, s k hedersmord etc som Lärarförbundet uppenbarligen anser att vi skall anpassa oss till. Är denna tolkning korrekt? Vad säger i så fall JämO? Vad säger jämställdhetsminister Sabuni? Vad säger FI? Om denna burkaklädda kvinna representerar de lärare som skall leda Sveriges barn och unga in i framtiden och om våra barns och ungdomars framtid i Lärarförbundets värld är synonymt med islam kan jag bara säga: Arma Sverige. Risken att Salman Rusdies profetia är på väg att infrias är uppenbarligen stor: Om 25 år kommer vi att undra varför vi i toleransens och acceptansens namn bakband våra händer, slet upp våra strupar och gav upp det västerländska samhället. Det svar hon fick löd: Kul att du sett vår kampanj! Hej Tack för synpunkter på vår Lärare leder-kampanj framförda per fax 6 nov 07., Bilderna väcker olika reaktioner och associationer - dina hör till de mest extrema. När jag läser dina tankar förstår jag verkligen att lärarna har ett mycket svårt uppdrag när det gäller värdegrunden om alla människors lika värde. Vänliga hälsningar Alf Lindberg, Ansvarig Kommunikation och Opinion, Lärarförbundet 145

144 7 e) Kriminalisera och jaga Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att Pierre Schoris ord i riksdagen 1997 var inte tomma - de följdes upp med handling att ett samlat angrepp mot dissidenter skedde mediamakt och statsmakt s.a.s. arm-i-arm 1. Ord och handling Det var i maj 1997 som dåvarande invandringsminister Pierre Schori (s) fällde sitt famösa uttalande om att främlingsfientligheten skulle kriminaliseras och jagas. Det visade sig snart, att detta inte var tomma ord. De följdes upp av både stat och massmedia, i ett samlat angrepp under framförallt åren Demokratiutredningen höja medvetenheten om demokratins undergrävare bland dess mer eller mindre reflekterande vänner. Vår förhoppning är att skriften skall bidra till att öka den svenska folkstyrelsens intellektuella motståndskraft. Erik Annå, demokratiutredare Jag hoppas att den tid kommer då den siste rasisten har hängts i den siste fascistens tarmar. Hemming Sten i Expressen, den 20/ Sverigedemokraterna måste stoppas till varje pris. Ingvar Carlsson, 1996 Angreppet riktade sig mot olika schatteringar av invandringskritiker - mot demokrater såväl som mot icke-demokrater. Det skulle resultera i både grov misshandel och mord på unga svenskar. 2. Fyra dagstidningar hänger ut Det började hösten 1999 med uthängningar av 62 personer med namn och bild i de fyra stora Stockholmstidningarna: Aftonbladet och Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I botten låg en medveten och systematisk begreppsförvirring. Man kan tala om en trestegraket : 1. Demokratiska invandringskritiker blandas - med hjälp av termen högerextremism - samman med nazister. 2. Nazister blandas samman med mc-kriminella och annan organiserad brottslighet, i en enda smet. 3. Demokratiska invandringskritiker hör därigenom hemma bland grovt kriminella. Detta tydliggörs i fallet Jackie Arklöv, som är född i Liberia och kom till Sverige som treåring. Han deltog i Balkankriget på 90-talet och gjorde sig skyldig till krigsförbrytelser. Han greps 1995 och dömdes av högsta domstolen i Sarajevo till ett åttaårigt fängelsestraff. Genom Röda Korsets försorg genomfördes dock en fångutväxling och redan 1996 var Arklöv åter hemma i Sverige. Där lades förundersökningen ned i januari 1997 och Arklöv blev fri, han fick dessutom ett skadestånd på kronor av svenska staten. I maj 1999 deltog Arklöv i ett bankrån i Östergötland som slutade med att han avrättade två polismän, med nack-skott. Invandringskritiker och nationella, som konsekvent motsatt sig den slappa politik som återförde Arklöv till Sverige och möjliggjorde morden i Malexander placeras nu i samma kategori som denna dubble polismördare: högerextremister. Ur tidskriften SALT nr 2: Tisdagen den 30 november 1999 skrevs svensk presshistoria. Och till skillnad från tidigare tillfällen då förstasidor etsats in i det allmänna medvetandet - krigsslutet 146

145 45, Palmemordet, Estonia - var det denna gång pressen själv som skapade nyheten. Nyheten bestod nämligen inte i något egentligt nytt avslöjande utan i de fyra stora Stockholmstidningarnas beslut att gemensamt publicera en lång artikel som gentemot gängse pressetik innehöll namn och bild på 62 personer. Kollektivt fick de därmed, som det heter, ge ett ansikte åt vad som i de olika tidningarnas lätt varierande rubriksättningar beskrevs som hot mot demokratin, rättvisan och rättsstaten. Men oberoende av vilken löpsedel eller förstasida man den dagen tog del av stod det klart att läget var mycket allvarligt, att något liknande ett krigstillstånd inträtt! När nu ondskan samfällt identifierats av de fyra tyngsta opinionsbildande dagstidningarna blir naturligtvis pressen stark på de stämplades omgivning att distansera sig från dem. Få familjerna att förskjuta dem. På arbetsgivare att avskeda dem. På fackföreningar att utesluta dem På skolor att avstänga dem. Det är svårt att tro att de i många fall unga och aldrig ens dömda personer som tidningarna hängde ut förtjänar denna behandling... För samtliga torde publiceringen cementera deras samhällshat. Genom sampubliceringen uppstår en ny intressegemenskap mellan fyra av medias huvudaktörer vars inbördes konkurrens antas borga för mångfalden inom opinionsbildningen. Spelrummet för olika tolkningar av nynazismens betydelse har krympt. De fyra redaktörerna är nu allierade i ett korståg... SALT noterade att det inte är all brottslighet, riktad mot rättsväsendet, som tas upp i de fyra dagstidningarnas artikel. Inte ens riktiga nazister står för mer än en liten andel av alla hot mot polis och åklagare. Tidningarna säger inte hela sanningen. I den sampublicerade artikeln anges (på grundval av enkäter) att tre av fyra åklagare haft vittnen som skrämts till tystnad. I vart femte fall handlar det om hot från den organiserade brottsligheten, från kriminella mc-gäng och nazister. Vidare att nio av tio poliser utsatts för hot: var sjätte av de svarande uppger att hoten också kommer från kriminella och mc-gäng. Tydligen kommer merparten av hotelser mot såväl åklagare som poliser från andra håll än nynazister. Och då från en annan organiserad brottslighet än den som tidningarna inriktat sina artiklar på. Vad kampanjartiklarna ville åt var inte minst demokratiska invandringskritiker - som vid uthängningarna tre år tidigare, av först Expressen i maj -96, sedan Aftonbladet och Expressen tillsammans i juni -96. Istället har den sampublicerade artikeln blivit avstampet för en skamlöst demagogisk kampanj mot en högerextremism som omfattar mycket mer än bara nazister. Hit räknas, med hjälp av vinklad och insinuant journalistik t ex Sverigedemokrater, folkomröstningen i Sjöbo och det ouppklarade (!) pyromandådet mot biblioteket i Linköping. Nu handlar det om att en gång för alla dra en skammens mur mot allt tänkande som inte accepterat de senast decenniernas samhällsomvandling som både god och oundviklig, som ifrågasätter den totalitära vänsterliberalism som behärskar kultur och politik. För den skull piskas nu upp hat och vrede mot 62 personer, där missledda ungdomar med fel åsikter blandas med psykopater och mördare. Hotet mot demokratin är det offentliga Sveriges bristande tilltro till demokratin. Istället bådar man upp en pöbel med kampanjjournalistik... Det är den goda viljans triumf vi bevittnar. Den är ihålig, och olycksbådande,.. Till bilden hör också att Aftonbladet år 1998 haft en egen nazistkampanj. SALT: Då, i januari 1998, presenterade AB ett scoop: en hittills okänd men extremt farlig och våldsbenägen nazistgrupp hotade kända personer till livet. Beviset var bilder där maskerade nazister med skarpladdade vapen stod utanför de hotades hem. Men historien var ett fabrikat som snabbt genomskådades av polisen. En ung reporter på jakt efter sensation hade lovat pengar och publicitet åt några tonåriga amatörnazister om de kunde fixa fram häftiga bilder. Det kunde de, även om vapnet i realiteten var en kolsyrepistol och inga egentliga attentatsplaner förelåg. Framkallning och kopiering av bilderna stod Aftonbladets fotolobb för, med tidningsledningens vetskap. 147

146 Detta hindrade alltså inte Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin från att mindre än två år senare deltaga i de fyras korståg. Ur BGF-kommentar år 2000: Nazi-hotet är ju till stor del ett resultat av massmedias eget agerande. Man göder och skapar nazism, på flera sätt: a) Man ger nazisterna uppmärksamhet och utrymme, skapar ett intresse kring dem. b) Man får dem att känna sig orättvist behandlade, vilket ökar deras motivation. c) Man stänger demokratiska kanaler för alla nationellt inriktade, driver unga människor i armarna på nazisterna. SALT: De fyra redaktörerna är nu allierade i ett korståg som ger psykologiska effekter på deras egna tidningar och på hela offentligheten... Allmänhet, kändisar och politiker mobiliseras, och används för att legitimera kampanjen. Budskapet är att alla måste sluta upp - eller räknas till de fördömdas skara. Det är en dynamik som bör bekymra de mer insiktsfulla även bland dem som i detta fall instämmer med majoriteten. De fyra dagstidningarnas artikel följdes upp på en rad olika sätt: En opinionsmätning, som visade att 73% av svenska folket ville förbjuda rasistiska organisationer. Rädda Barnen initierade en namninsamling, med stöd av media. Aftonbladets rubrik blev Skriv på mot nazismen, medan uppropets inledning talade om rasism och det i texten talades om främlingsfientlighet. Också på arbetsplatser bedrevs namninsamlingar, för att ge tillfälle att uttrycka sin avsky för det avskyvärda. På ett gymnasium i Stockholm hade artiklarna fungerat som en väckarklocka, där samlades samtliga elever och lärare för en manifestation på skolgården den 20/12. Från lektionerna hade de fått ledigt. Ett kändisupprop hade publicerats i AB redan den 30/11, på initiativ av Kurdo Baksi. Slutkläm: Vi måste alla kämpa för demokratin: varje generation måste återerövra demokratin. Överåklagare Sven-Erik Alhem hade invändningar mot de fyra dagstidningarnas uthängningar. Enligt hans sätt att se saken vittnade det om mod: Visst finns det pressetiska regler och det är modigt att ta risken att bli fälld. Den fege hade i stället valt att låta bli att publicera och dragit en filt över sig. Ur Aftonbladet den 13/8-00: Chefredaktörer får pris Chefredaktörerna för Sveriges fyra största tidningar får dela på kronor för den gemensamma kartläggningen av svenska nazister. Pengarna kommer från John Hrons insamlingsstiftelse och delas ut på torsdag, på femårsdagen av mordet vid Ingertorpsjön vid Kode. De fyra chefredaktörerna är Aftonbladets Anders Gerdin, Expressens Staffan Thorsell, Dagens Nyheters Joachim Berner och Svenska Dagbladets förre chefredaktör Mats Svegfors. Joachim Berner har förklarat att han skänker sina kronor vidare till Kurdo Baksi. 3. Demokratiutredningen Demokratiutredningen tillsattes år 1997, med Bengt Göransson som ordförande. Innan utredningen år 2000 avgav sin slutrapport hade den producerat ett stort antal delrapporter. 148

147 En av dessa rapporter var SOU 1999:10, Demokratins förgörare - om främlingsfientlighet, rasism och nazism. Som fiender till demokratin definierades där Skånes Väl, Ny Demokrati och tidskriften Fri Information, däremot inte Revolutionär Kommunistisk Ungdom. Journalisten Hans Lindquist skrev där: Varje kämpande demokrat och antirasist bör ställa sig frågan: Vilken kategori är farligast? Rasistiska extremister, som smyger fram i filttofflor och demokratisk förklädnad eller uniformerade nynazister, som stampar fram i spikbeslagna stövlar, som effektivt avslöjar dem redan i farstun? Lindkvists resonemang sammanföll alltså här med en linje hos både Expo, Anna-Lena Lodenius och Ana Maria Narti. Vissa personer är något annat än vad de utger sig för att vara. De kallar sig demokrater, men är inga verkliga demokrater. Utredningens sekreterare, Erik Annå, uttryckte som sin förhoppning att skriften skulle bidra till att öka den svenska folkstyrelsens intellektuella motståndskraft. 4. SJF-handboken ÖVERLEVA DEADLINE - handbok för hotade journalister. Så löd titeln på en bok som är skriven av Stieg Larsson/Expo och utgiven av Svenska Journalistförbundet, år Anslaget i inledningen var : Minst 662 journalister har dödats i tjänsten under 1990-talet. Det visar siffror från IFJ, Internationella journalistfederationen... I Sverige har hoten mot journalister, i synnerhet från rasistiska och högerextrema grupper, ökat sedan 1980-talet... I boken nämndes inte bara nazistiska grupperingar, grupper som framfört hot eller grupper som på något sätt kan misstänkas vara delaktiga i våldsdåd. Där nämndes även demokratiska invandringskritiker. Tre sidor handlade om Blågula frågor. Ingenstans i boken ens påstår man dock att demokratiska invandringskritiker skulle ha hotat någon journalist, metoden är den beprövade guilt-by-association. Larsson/Expo skrev: Sverigedemokraterna och liknande högerextrema grupper hävdar att en massmedial konspiration arbetar för att föra det svenska folket bakom ljuset när det gäller flyktingpolitiken. Resonemanget återkommer i olika former och varierande utsträckning hos andra invandrarfientliga grupper som Fri Information, Blågula Frågor och Folkviljan, liksom hos flertalet populistiska missnöjespartier. Det handlar om generella påståenden om att svenska massmedia inte representerar den allmänna opinionen,... Några av de invandrarfientliga grupperna har specialiserat sig på en variant av den massmediala konspirationen,... Nyckelargumentet är att invandringskritiker inte släpps fram. I verkligheten är det väl närmast så att vid sidan av EU-debatter, frågan om arbetslösheten och liknande huvudrubriker finns det väl knappast någon fråga som är så grundligt genomdiskuterad i svensk politik som just invandrarfrågan. Påtalandet av det faktum att invandringskritiker inte släppts fram i massmedia likställs alltså med att hota journalister! 5. Mer mediahets Per T Ohlsson, chefredaktör för Sydsvenskan, hade eldat på inför uthängningen av de 62. I slutet av november 1999 skrev han i Sydsvenskan: Låt oss möta utmaningen. Genom att göra dem rädda. Året efter de fyra dagstidningarnas korstågsartikel hade Göran Persson, Mona Sahlin och Thomas Bodström en gemensam artikel i Expressen med samma inriktning. Man skulle slå tillbaka. Rubrik: Vi ska krossa dem. 149

148 6. Misshandel och mord I linje med det klimat man skapat fick en 17-åring i Huskvarna knäskålen krossad på senhösten Fyra maskerade personer bröt sig in i den lägenhet ynglingen befann sig, misshandlade honom över hela kroppen, bröt av ett ben och krossade knäskålen på det andra. Ynglingen påstods vara nazisympatisör. Aftonbladet hade den 17/12-99 en tvåspaltare om detta under rubriken 17-åring misshandlad i kända nazisters lägenhet. En 17-åring från Hjo blev i går morse svårt misshandlad av 6-7 personer beväpnade med järnrör. I samma skede mördades en annan 17-årig svensk. Mordet begicks i Salem och offret var Daniel Wretström. Det var fråga om en lynchning, där Daniel - som vägde bara 53 kilo och var helt ensam - mot sig hade ett stort gäng. Det inträffade den 9 december Ett år efter uthängningarna av de 62. En vecka efter s-politikernas Krossa-artikel i Expressen. Integrationsminister Ulrica Messing höll sedan ett tal på Sergels torg i Stockholm om en ung man som förlorat livet. Det gällde dock inte Daniel Wretström, utan en ung turk i Skogås, dödad i ett gängslagsmål. Anders Isaksson i Dagens Industri den 9/2-01: Rasistiska brott blir i praktiken svenskars brott mot invandrare, minoriteterna antas ju per definition vara antirasister. Just så var det för ett år sedan i Skogås när mordet på en invandrare föranledde två statsråd att lägga blommor på mordplatsen och att proklamera kamp mot rasismen. Dessvärre kunde varken polisen, åklagaren eller domstolarna finna något uttalat rasistiskt motiv, bara ett vanligt gängbråk som gått snett. När ett gäng unga invandrare nyligen mördade en skinnskalle i Sätra var det aldrig ens tal om någon liknande utryckning, brottet stämde inte med mallen: fel sorts offer och fel sorts gärningsmän. 7. Yrkesförbud och åtal I riksdagen den 21 maj 1997 hade Pierre Schori även uttalat att om en tjänsteman vid invandrarverket har rasistiska åsikter bör han eller hon överväga om det går att vara lojal mot arbetsgivaren. Likaså är det rimligt att invandrarverket tar ställning till i vilken grad en sådan person tillåts ha kontakt med asylsökande. Uttalandet syftade på Kenneth Sandberg, handläggare på SIV:s mottagningsenhet i Malmö och aktiv i Folkviljan och Massinvandringen. Detta fick fart på Invandrarverkets GD, Lena-Häll-Eriksson. Sandberg blev avskedad. För yrkesförbud agerade även en annan framträdande socialdemokrat, Mona Sahlin. Under sin tid som demokratiminister applåderade hon år 2001 yrkesförbud mot Richard Jomshof, genom detta uttalande: - Jag förstår Karlskronabor som finner det orimligt och obehagligt att en ledande sverigedemokrat undervisar i samhällskunskap. - Tydligen fortsätter han att söka jobb. Jag begriper inte att en lärare med främlingsfientliga värderingar och med en ledande position för sverigedemokraterna samtidigt kan undervisa i samhällskunskap. Det går inte ihop med läroplanens krav om respekt för demokrati och alla människors lika värde,.. I den socialdemokratiska offensiven har även ingått att väcka åtal mot missnöjda väljare. 150

149 Detta fick en boende i Bunkeflostrand erfara år 2001, efter att i e-postmeddelande till ett s-märkt kommunalråd ha lagt synpunkter på sin boendemiljö. Det slutade med åtal och böter. 151

150 7 e) Kriminalisera och jaga Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att antalet utanförskapsområden har ökat snabbt att skolresultaten där är svaga, bidragsberoendet högt och brottsligheten utbredd att andelen invandrare, särskilt från utanför Europa, har ökat inom många av dessa områden att vårt samhälle klyvts på mer än ett sätt Den omfattande invandringen har lett till en misslyckad integration, vilket konkret inneburit att Sverige fått ett antal segregerade bostadsområden och stadsdelar, med hög andel invandrare. Områden med låg självförsörjning, dåliga skolresultat och hög brottslighet. Utanförskapsområden som det kallas på etablissemangska. Allmän enighet råder om att integrationen har misslyckats, inget av de sju riksdagspartierna kan dock medge att grunden till detta ligger i en alltför okontrollerad invandring. Insändare i Mitt i Haninge den 13/5-97: Jag var med och startade en vuxenvandrarförening i norra Botkyrka för ungefär tre år sedan och såg det helt förändrade samhälle som efter klockan visade sig. Ett samhälle bebott av bara ungdomar, socialarbetare och poliser. Var fanns alla vuxna? Mitt engagemang för saken bottnar i att jag är övertygad om att detta är ett invandrarproblem i grunden och ej något socialt problem, invandrarna kan bara själva lösa problemet. Invandrarna måste själva säga stopp, vi accepterar inte att våra ungdomar är ute på nätterna och misshandlar andra, vi vill inte heller bli ansedda som andra klassens människor och vi vill visa att vi klarar oss själva i Sverige. Men gör invandrarna detta, nej i vuxenvandrargrupperna var det bara svenskar med... I invandrartäta bostadsområden finns människor som aldrig vare sig talar eller hör svenska. De TV-program man ser på är på modersmålet och expediter i affärer och personal på dagis är tvåspråkiga. Incitamenten att lära sig svenska saknas... En invandrare kan leva hela sitt liv i Sverige utan att behöva praktisera annat än sitt modersmål. Ur boken Bota eller skrota invandringspolitiken? De hårdast segregerade förorterna formas till egna världar. I stället för att få ett samhälle där de flesta parter vinner - som var fallet med sextiotalets Sverige och som är förhoppningen bland dem som hyllar det mångkulturella samhället - ser vi ut att få ett samhälle med många förlorare. Sverige och den moderna västerländska världen håller på att för första gången i sin historia få en underklass som inte behövs, som inte ens har sina händers arbetskraft att erbjuda. Karl-Olov Arnstberg 1. Utanförskapsområden Anders Lago, Södertälje: Jag tycker inte det är orimligt att samhället bestämmer bostadsort innan någon fått uppehållstillstånd. Ett stående dilemma för flykting-, invandrings- och integrationspolitiken har varit om de nyanlända ska bo där det finns bostäder eller där det finns jobb, där de själva önskar bo eller där utsikterna för integration kan bedömas bäst. Ur I Sveriges väntrum : År 1993 introducerade invandringsminister Birgit Friggebo den lag om rätten till eget boende som inte gett Ilmar Reepalu någon ro. Tanken var att en asylsökande redan under utredningstiden skulle kunna välja att bo hos någon släkting istället för i lägenheter eller förläggningar anvisade av Migrationsverket. Den som gjorde det fick ett bidrag till hyran. I propositionen tror regeringen att fem, tio procent av de asylsökande ska välja den möjligheten. I verkligheten blev det ungefär femtio procent. Ebo-lagen är en av de främsta orsakerna till att antalet invandrare är stort i vissa kommuner och i vissa områden,.. 152

151 Landskrona drabbades hårt när det stora Öresundsvarvet lades ned... Lägenheter stod tomma,.. Kommunen och privata fastighetsägare sa tacksamt ja när Invandrarverket behövde boende för asylsökande och nyanlända. Folkpartiet publicerade år 1990 en rapport, Utanförskapets karta. Ur Sverige och invandringen : I rapporten studerade man sysselsättningsläget under två högkonjunkturtoppar 1990 och 2002 i landets olika delar. Till detta kopplade man siffermaterial om skolresultat och valdeltagande och i vissa fall brottsfrekvens....år 1990 fanns det tre bostadsområden i Sverige som kvalade in under beteckningen utanför : Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Hammarkullen i Göteborg. Det betydde att sysselsättningen var lägre än 60%, att mer än 30% av eleverna lämnade grundskolan utan fullständiga betyg och att valdeltagandet låg under 70%. Tolv år senare, år 2002, hade antalet bostadsområden som uppfyllde kriterierna blivit så många som 139. Från att ha varit ett storstadsproblem kunde man konstatera att samma problem numera fanns i flertalet stora och medelstora svenska städer. Lars Leijonborg m.fl i DN den 20/8-05: 1990 fanns det bara 9 områden där sysselsättningen låg under 50 procent för befolkningen mellan 20 och 64 år fanns det 91 områden i en sådan belägenhet. Områdena där sysselsättningen låg under 70 procent ökade i sin tur från 93 år 1990 till 746 år 2002! Nyamko Sabuni i DN den 8/7-08: Trots att konjunkturen vände uppåt mellan 2004 och 2006 fortsatte utanförskapet att fördjupas. Rekordmånga 156 områden med totalt invånare kunde hösten 2006 klassas som utanförskapsområden. Några av utanförskapsområdena i Folkpartiets undersökning från år 2006 (ranking inom parentes) var: Malmö: - Södra Rosengård (1) - Möllevången (2) - Nydala (7) - Norra Rosengård (8) Göteborg: - Hammarkullen (3) - Hjällbo (4) - Gårdstensberget (5) - Ö Bergsjön (6) - V Bergsjön (21) - N Biskopsgården (22) Stockholm: - Hjulsta (9) - Södra Rinkeby (10) - Norra Rinkeby (11) - Husby (16) - Norra Tensta (24) - Södra Tensta (30) - Skärholmen (95) Andra utanförskapsområden, dvs områden med hög andel invandrare: Borlänge: Tjärna Ängar Botkyrka: Fittja, Alby och Norsborg Eskilstuna: Råbergstorp, Fröslunda-Tallåsparken och Årby Gävle: Öster, Andersberg och Sätra Helsingborg: Högaborg, Furutorp och Närlunda Huddinge: Vårby och V Flemingsberg Karlskrona: Kungsmarken Kristianstad: Gamlegården och Östräng Södra 153

152 Landskrona: Landskrona 3, 4, 6, 7 och 8 Linköping: Ryd och Skäggetorp Lund: Norra Lund Norrköping: Hageby och Marielund Nyköping: Brandkärr Sundsvall: Nacksta Södertälje: Hovsjö och Ronna Trollhättan: Kronogård och Sylte N Uppsala: Gottsunda och Södra Vallsätra Västerås: Vallby S, Råby och Bäckby centrala Örebro: Mikael och Längbro De största utanförskapsområdena är Husby, Alby, Norsborg, Södra Rosengård, Möllevången och Nydala - alla med mer än invånare. Och varför hamnar så många invandrare utanför? Enligt pk-propagandan är svenskarna skyldiga, som är intoleranta och inte släpper in dem i sitt samhälle. En rapport från ett annat västeuropeiskt land - förhållandena i Sverige lär inte skilja sig avsevärt - motsäger dock detta. Från Fria Nyheter den 20/9-09: Turkar och marockaner i Nederländerna är mer intoleranta gentemot vita holländare än vita holländare är mot turkar och marockaner, säger Jochem Tolsma sociolog... Bland de vita holländarna anser 22 procent att det är problematiskt till mycket problematiskt om deras dotter eller son gifte sig med en invandrare. Bland andragenerationens turkar i Nederländerna tycker 32 procent att skulle vara problematiskt till mycket problematisk om deras dotter eller son gift sig med en holländare. Bland marockanerna är siffran 25 procent. Dessutom är både låg- och högutbildade turkar och marockaner lika negativa. 2. Bidragsberoenden I framförallt vissa bostadsområden är egenförsörjningen mycket låg. Wikipedia om Rosengård i Malmö: I hela Rosengård har 38 procent av invånarna mellan år ett arbete. 62 % av de vuxna, arbetsföra invånarna är därmed arbetslösa. I Rosengård lever 21 % av invånarna på socialbidrag (försörjningsstöd). Den totala andelen invånare vars inkomst utgörs av någon form av bidrag är runt 80 % ( invånare av är inte förvärvsarbetande). I stadsdelen Herrgården är 85 % av invånarna mellan 20 och 64 år arbetslösa. Totalt arbetar 353 av invånare. Därmed utgörs den totala andelen invånare vars inkomst är någon form av bidrag till 93 % av befolkningen. Socialbidragsutgifterna i Malmö uppgick år 2008 till totalt 617 miljoner kronor. Av detta gick 468 miljoner till invandrarhushåll. För Landskrona var motsvarande siffror 71 och 53, för Södertälje 243 och 192. Till bilden hör att de utrikesfödda utgör 28,3% av befolkningen i Malmö, 22,7% i Landskrona och 28,5% i Södertälje. Sverige och invandringen :...att Reepalu år 2004 krävde ett totalstopp för inflyttning av fler arbetslösa invandrare. Ett annat exempel är det socialdemokratiska kommunalrådet Anders Lago som flera år i rad krävt stopp för inflyttning till Hovsjö i Södertälje. Ett utanförskapsområde behöver inte betyda ett område med dålig service och tunt med satsningar från samhället. Det kan snarare vara tvärtom, som i Rosengård. Från Weine Bergs blogg Rakryggad : Det finns ständigt återkommande mantran i Det Nya Sverige. Mantra betyder att det upprepas i oändlighet. En lögn som upprepas tillräckligt många gånger blir till officiell sanning. Därför vet alla att det ständigt brinner i Rosengård på grund av att 154

153 immigranterna där är ekonomiskt och socialt utsatta.... Men hur ligger det egentligen till i Rosengård? Webmagasinet Rebell har nu kunnat avslöja hur verkligheten ser ut i just denna fråga. Rebell klargör att det bor ungefär invånare i Rosengård (officiell siffra), att dess yta är 332 hektar och att 86 % av de boende där är immigranter. Låt oss nu titta på eftersattheten. I Rosengård finns enligt Rebell följande att tillgå: * Två fritidsgårdar * Ett friluftsbad * En vattenlekplats * En spontanidrottsplats * Två sporthallar * En ishall * En vanlig idrottsplats med en gräsplan för 11-mannafotboll, en grusplan för 11- mannafotboll, en grusplan för 7-mannafotboll och skolfriidrottsytor * En tävlingsarena för friidrott * En basketplan * Ytterliggare en vanlig idrottsplats med två gräs- och en konstgräsplan för 11-mannafotboll * En sandplan för fotboll * Två tennisbanor med asfalt * Nio källarmoskeer * Europas största församling i moskén Islamic Center * Läxhjälp av studenter från Malmö högskola alla dagar i veckan * En polisstation * En brandstation Ur DN den 17/7-01: De som bor i Rosengård i Malmö kan strunta i att lära sig svenska. Där kan man leva och umgås med sina landsmän ungefär som i hemlandet, utan jobb och utan kontakt med det svenska samhället. Nästan 70 procent av de böckerna i biblioteket är tryckta på något annat språk än svenska. I kiosken säljer Al Arab bättre än svenska dagstidningar. Socialantropologen Aje Carlbom säger: - Många flyttar hit för att slippa Sverige, för att skydda sig mot en hotfull omvärld. Här kan de leva utan arbete och utan att kunna tala svenska. - Rosengård är en muslimsk enklav, ett komplett samhälle i samhället som har växt fram tack vare massiva resurser i form av bidrag och stöd av olika slag från staten och kommunen. Här har den officiellt önskade integrationsprocessen gått baklänges - här har vi segregation enligt amerikansk modell. 3. Grad av segregering SVT-Aktuellts webbsida den 27/10-03: STORSTÄDERNA ALLT MER SEGREGERADE Miljardsatsningen på att minska boendesegregeringen i de svenska storstäderna har misslyckats. Det visar SVT:s Aktuellts undersökning från Malmö, Stockholm och Göteborg. I allt fler områden har andelen utländska medborgare ökat och andelen svenska medborgare i motsvarande grad minskat de senaste 20 åren. I Kista utanför Stockholm har andelen utländska medborgare ökat från 15 procent 1980 till 44 procent år I Västra Skrävlinge i Malmö, där bl.a. området Rosengård ligger, ökade andelen från 28 till 53 procent samma år. Boendesegregationen har av politikerna länge setts som ett problem. Anledningen är att det får negativa konsekvenser för de invandrare som kommer hit, berättar Roger Andersson som är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. - Förskolor och skolor domineras av barn som kanske kan svenska sämre, som har bott kort tid i Sverige och som kanske saknar nätverk till jobbmöjligheter, säger Roger Andersson till Aktuellt. 155

154 - Det har politikerna sett som ett växande problem, men man har inte riktigt vetat vad man kan göra, säger Roger Andersson. De siffror som redovisades i Aktuellt avsåg enbart andelen utländska medborgare - de invandrare som fått svenskt medborgarskap och andra generationens invandrare ingick inte. Andelen invånare med utländsk bakgrund i respektive område är således än högre. Dagens Nyheter redovisade den 26/9-09 siffror på hur andelen invånare med utländsk bakgrund ökat i redan invandrartäta förorter till Stockholm mellan år 1997 och år (Begreppet utländsk bakgrund rymmer ju andra generationens invandrare. I DN:s statistik höll man sig därvid till den nya definitionen: personer vars båda föräldrar är utrikes födda.) DN:s siffror visade att stadsdelarna Fittja och Rinkeby låg i topp. Där hade nära 90% år 2008 utlänsk bakgrund. Därnäst kom Tensta och Hovsjö. Snabbast ökning hade Rågsved, följt av Jordbro. Det två diagrammen nedan visar utvecklingen för Rinkeby, förort i nordvästra Stockholm, under de senaste decennierna. Finländare och greker var tidigare de största enskilda invandrargrupperna där. Nu är de största etniska grupperna i Rinkeby somalier och irakier. År 2008 har följande kommuner högst andel invånare med utländsk bakgrund: 1. Botkyrka 51,4% 2. Södertälje 41,4% 3. Malmö 38,3% 4. Burlöv 33,4% 5. Huddinge 32,7% 6. Sundbyberg 32,4% 7. Landskrona 30,4% Göteborg 28,6% 13. Stockholm 28,0% Ur I Sveriges väntrum : Skolledarna i Stockholms stad har uttalat: En skola där knappt trettio procent har utländsk bakgrund är ganska lagom. Slagsida är inte bra. Det är säkert sant, men verkligheten i många stadsdelar runtom i Sverige är att andelen kan ligga på femtio, sextio, sjuttio eller till och med hundra procent. 4. Brottsdeltagande Folkpartiet talade om tre kriterier: arbetsdeltagande/bidragsberoende, skolresultat och valdeltagande. En fjärde faktor berörde man bara försiktigt: brottsdeltagande. Tidningsrubrikerna har på senare år avlöst varandra om bilbränder och skolbränder, 156

155 vandalisering och misshandel, angrepp på polis och räddningspersonal, problem vid offentliga bad eller biografer, osv. Det handlar då om invandrartäta områden. Beväpningen blir allt grövre. Ur Kvällsposten den 24/12-09: De kriminella rustar för krig - Det är fruktansvärda vapen, säger kriminalteknikern Hans-Inge Johansson. Bland vapnen finns automatvapen som alla terroristers favorit kalasjnikov, en tjeckisk scorpio, en licenstillverkad uzi, ett par magnumrevolvrar, ett avsågat hagelgevär och en rad andra pistoler och revolvrar. - Det verkar komma in hur mycket vapen som helst till Sverige, säger Hans-Inge Johansson. Det som oroar polisen mest är att automatvapen med hög eldhastighet verkar bli vanligare i Malmös kriminella miljöer. 5. Dubbel klyvning Det sker alltså en klyvning av vårt samhälle mellan etniska svenskar och invandrare. Denna är till stor del fysisk, då vi bor på olika håll och lever olika liv. Den är också mental, det bli svårt att kommunicera, vi tänker på olika sätt. Detta senare gäller även bland svenskar, till följd av den långvariga och intensiva pkindoktrineringen. Det är ju känt hur det blev i Hitler-Tyskland, där en del föräldrar kunde känna sig rädda för att bli angivna av sina egna barn. I Sverige på 2000-talet kan också åsikterna skära tvärs igenom familjer, på ett oförsonligt sätt. Ur en kommentar på Newsmill, i november 2009: Man blir verbalt attackerad av flera personer samtidigt om man säger något negativt om invandringen. T.o.m personer man har varit kompis med sen skoltiden reagerar direkt. Det gör mig ledsen. Jag är idag 42 år och har kvar barndomskompisar som jag har byggt kojor med, fnissandes tjuvrökt med, busat och har haft fantastiskt roligt med under tonåren. Men nu är jag nazist och invandrarfientlig i deras ögon. Jag har upptäckt hur vi svenskar delats upp i två läger. Som Sverigedemokrat känner jag mig som en fiende till staten, nästan som om jag sysslade med olagliga saker. 157

156 7 g) Självstyre Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandringen medför inskränkningar av demokratin på såväl kommunal som nationell nivå 1. Kommunal nivå Vellinge är en omvittnat välskött kommun, en av de bäst skötta i Sverige. Det är också en av de många kommuner som inte önskat ta emot de unga utländska män som i media går under beteckningen ensamkommande flyktingbarn. Därom har ledande politiker och en majoritet av befolkningen inom kommunen varit överens. Plötsligt gjorde Malmö en kupp, genom att placera ut 30 av dessa unga män i ett vandrarhem i Vellinge, varpå Vellinge pådyvlas det fortsatta ansvaret. Inledningsvis protesterade både befolkning och m-politiker i ansvarig ställning, men togs snart under behandling : sedvanligt drev i massmedia opinionsmätning per telefon och med vinklade frågor som gav önskat resultat: majoriteten ville de emot barnen direktiv från moderatledningen på riksnivå till lokala m-politiker. Ur Aftonbladet den 14/11-09: M-ledning läxar upp Vellingemoderat Lars-Ivar Ljungmans agerande har lett till en intern strid bland Skånemoderaterna. Nu har Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann läxat upp Lars-Ingvar Ljungman i Vellinge för hans uttalanden om flyktingbarnen och deras ankomst till transitboendet i Hököpinge. Jag tycker själv att flera uttalanden varit olämpliga, säger Per Schlingmann i ett brev som han på lördagen skickade till moderata kommunpolitiker runt om i landet. Per Schlingmann säger till TT att Ljungman klargjort att han står bakom grunderna i moderaternas och regeringens integrations- och flyktingpolitik. - I mitt samtal med Lars-Ingvar Ljungman markerade jag också vikten av att vara aktsam med språket så att inte enskilda uttalanden riskerar att leda diskussionen fel. Vellinge uppmanades också att teckna avtal med Migrationsverket. Vellinge, genom Lars-Ingvar Ljungman, lovar nu att agera konstruktivt för att erbjuda dem som bor på transitboendet trygga förutsättningar. På så vis framtvingades en pudel från kommunalråden i Vellinge. Samtidigt har i debatten alltmer höjts röster om tvingande lagstiftning, för att i denna del upphäva den kommunala självstyrelsen. Kommuner ska, vare sig de vill eller inte, bli tvungna att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Kravet förs fram av den rödgröna oppositionen, men har stöd även inom regeringspartierna. Man ser det som att kommuner måste ta sitt ansvar - och det handlar då inte om ett ansvar gentemot de egna medborgarna och skattebetalarna. 158

157 I DN den 19/2-10 pläderade Luciano Astudillo (s) och Anders Lago (s) för en Lex Vellinge, som skulle avskaffa det kommunala självstyret: Vi vill ändra i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) så att det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att kunna ta emot såväl asylsökande som nyanlända flyktingar och se över bostadsförsörjningslagen (SFS 2000:1383) så att det tydliggörs att kommunerna har ett ansvar också för nyanlända på bostadsmarknaden. Det ska inte vara möjligt att framhålla avsaknad av bostäder som ett skäl till varför man inte kan ta emot några asylsökande eller nyanlända. 2. Nationell nivå Inflytandet för demokratiskt valda politiker kringskärs även på nationell nivå, genom internationella konventioner och vida tolkningar av dessa. Med hänvisning till mänskliga rättigheter har således FN-byråkrater krävt att Sverige måste göra långtgående ekonomiska åtaganden för även personer som befinner sig illegalt i landet. Efter folkomröstningsresultat i Schweiz om minareter har Johannes Åman på DN argumenterat att domstolar ska kunna upphäva det schweiziska folkets beslut. Istället för bojkott av Schweiz: En bättre väg är den juridiska. En anmälan lämnades häromdagen in till Europadomstolen i Strasbourg. Sannolikt kommer den inte att tas upp av domstolen. Dels för att anmälaren inte personligen har ansökt om att få bygga någon minaret. Dels för att ärendet ännu inte förts så långt det går att driva inom det nationella rättsväsendet. Men tids nog kommer ett fall som uppfyller villkoren. Och då finns gott hopp om att minaretförbudet underkänns av Europadomstolen. 3. Folkomröstningar Hållningen till folkomröstningar blir allt tydligare från etablissemanget: folket kan ju rösta fel. Efter Sjöboomröstningen 1988 var centerledare Olof Johanssons kommentar: Man röstar inte om medmänsklighet. 159

158 Kapitel 8: FYSISK OTRYGGHET Det sprids en sorts föreställning att det mångkulturella samhället inte fungerar. Och det ropas på stramare regler och kulturell likriktning. Våra motmedel måste vara att visa att det mångkulturella samhället fungerar bättre. Det är ett mer spännande och mer intressant samhälle. Fredrik Reinfeldt, statsminister Avsnitt a) Våldsbrottslighet b) Invandrarandel c) Svenskfientlighet d) Udda brott Det är unga män i de mest segregerade förorterna, själva arbetslösa och barn till arbetslösa föräldrar, som svarar för de tunga rånen. Att situationen är allvarlig framgår också av en mer omfattande granskning som Dagens Nyheter gör. På förstasidan den 27 september 2005 skriver de med stora svarta bokstäver: För tio år sedan fanns 6 tungt kriminiella gäng i Sverige. Idag är de 46. De finns över hela landet.... Det finns över tusen unga, som tillhör någon form av kriminellt ungdomsgäng. Ur boken Sverige och invandringen Sverige är inte längre den homogena hemvävda nation den varit. Den kommer aldrig att bli det igen. Kjell Öberg, 1979 Jag tror på det mångkulturella samhället... Jag tycker det främmande är spännande.... Christer Hallerby, (fp) 161

159 8 a) Våldsbrottslighet Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att antalet allvarliga brott i Sverige har ökat dramatiskt att våldet blir allt grövre att uppklarningsprocenten samtidigt har sjunkit att mörkertalet är högt att brottsligheten i Sverige är högre än i våra grannländer Svenskarna och alla andra europeiska folk har i decennier systematiskt matats med filmer, tv-serier och annan propaganda där vita västerlänningar framställs som inskränkta och onda medan t ex invandrare, svarta och judar, numera även homofiler, ständigt porträtteras som sympatiska offer. Utan det konstgjorda skuldkomplex som vi på detta sätt fått inympat skulle upplösningen av våra etniskt homogena nationer inte gått att genomföra. Och hade massmedia rapporterat sanningsenligt om t ex invandrarkriminalitetens grovhet och omfattning hade massinvandringen för länge sedan framkallat folkliga revolter. Jonas de Geer I fokus sätter vi här våldbrottsligheten, men tar upp även annan brottslighet. 1. Ökningen av antalet anmälda brott Dom kan väl i alla fall vara snälla när vi försörjer dom! Gammal dam på norra Öland Brottsutvecklingen Sverige har varit dramatisk under det senaste halvseklet. Sedan 1950-talet har det varit fråga om en mångfaldig ökning, som statistiken från BRÅ visar, över antalet anmälda brott. År 1950 anmäldes brott mot brottsbalken, år 2009 var siffran nära 1,4 miljoner. En flerfaldig ökning. I förhållande till antalet invånare var siffran för år 1950 och för år En mer än 5-faldig ökning. Går vi till enskilda kategorier av anmälda brott blir resultatet följande: Antalet misshandelsfall låg år 1950 på År 2009 hade den stigit till nära Det blir det en nära 12-faldig ökning på ett drygt halvsekel. Antalet anmälda våldtäkter år 1950 var 350. År 2009 var siffran Det blir det en nära 25-faldig ökning. Särskilt snabb har ökningen varit under de senaste åren. Skadegörelsebrotten har ökat från år 1950 till över år En nära 40-faldig ökning. Antalet rån har samtidigt ökat från 190 till En 50-faldig ökning. Olaga hot och utpressning är också brottskategorier med en kraftig och nästan oavbruten ökning under det senaste decenniet. 2. Allt grövre våld Samtidigt som brottsligheten ökat har våldet blivit allt grövre. Från SR:s webbsida den 1/2-10: Mördade utsätts oftare för övervåld Det är allt vanligare att människor som mördas i dag utsätts för kraftigt övervåld. 162

160 Det visar den första studien som granskat skador på mordoffer under de senaste 40 åren. - Ofta är det knivskador, att personen hugger, hugger och hugger i flera minuter. - Vi gjorde en definition där vi räknade antalet skador på offren, om det är 40 skador eller mer uppfattar vi som ett kraftigt övervåld Uppklarningsprocent och mörkertal Speglar ökningen av den anmälda våldsbrottsligheten en ökning också av den faktiska brottsligheten? Eller handlar det bara om en ökad anmälningbenägenhet, som den av svensk TV flitigt anlitade Jerzy Sarnecki återkommande hävdar? En indikation ger statistik från SÖS-akuten. Ur BRÅ:s tidning Apropå, nr 1/08: Vad antivåldsgruppen på Södersjukhuset (SöS) studerat sedan 1988 är våldsskador och våldsskadade och en del sociala omständigheter både för offer och gärningsmän, till exempel ålder och alkoholintag. Vi mäter enbart våldsskadade inkomna till SöS, vilket är cirka personer skadade av så kallat gatuvåld per år. Det vanligaste offret är en pojke mellan 15 och 24 år, som skadats utomhus på offentlig plats, natten mot lördag och söndag. Att skadorna blivit grövre och fler på varje offer som inkommit till SöS antas bero på att 61 procent av de våldsskadade är misshandlade av fler än en gärningsman. Gärningsmännen är numera betydligt yngre och av den anledningen så går de ihop i grupp för att inte komma i underläge. Det i sin tur leder till fler skador (alla vill sätta sitt bomärke) och fler skador innebär grövre våld. BRÅ förmedlade dock inte hela sanningen med sin uppgift om 2000 per år. I själva verket har det varit fråga om en 50%-ig ökning under den senaste tioårsperioden. År 1997 var antalet gatuvåldsoffer hos SÖS År 2005 var siffran Ur tidningen Östermalmsnytt nr 2/06: Det polisanmälda våldet har ökat med 16 procent under 2005,... Men den verkliga omfattningen av våldet kommer aldrig till polisens kännedom. Nära hälften av alla offer gör aldrig någon polisanmälan, enligt undersökningar från akutkliniken på Södersjukhuset, SÖS. Förra året vårdades våldsoffer på akuten på SÖS av dem var offer för gatuvåldet. Det är det högsta antalet som sjukhuset haft sedan de började studera våldet i slutet av 1980-talet. Robsten skrivier på sin blogg i mars 2010 om våldsoffer som hamna på SÖS-akuten: Som grabben på 24 år som kom gående på Ringvägen och mötte tre killar med ett basebollträ. Han blev misshandlad med påken och fick en hjärnblödning. Sören Sanz till journalisten Anna Rönngren: Han kan inte prata och måste använda högtalare och mikrofon. Han har en förlamning i halsen och kan aldrig mer äta eller dricka. Han måste sondmatas. Han kan inte svälja sin egen saliv och måste spotta hela tiden. Alla brott anmäls alltså inte, det finns i många fall ett stort mörkertal. Ur Stockholm CITY den 4/3-08: Bara en av fyra som blivit utsatta för vålds- och sexualbrott anmäler det till polisen, visar Brottsförebyggande Rådets trygghetsundersökning för Den låga anmälningsbenägenheten kan sammanhänga med om man upplever en hotbild från brottslingen eller hans krets, som gör det farligt att anmäla. Det kan också kännas mindre meningsfult att anmäla, då man vet att uppklarningsprocenten är låg. 163

161 För att ett brott ska redovisas som uppklarat så behöver det inte innebära att någon person bundits till brottet. Att ett brott redovisas som uppklarat kan innebära att brottet klarats upp genom att en gärningsman bundits till brottet, ett så kallat personuppklarat brott, men det kan även innebära att brottet klarats upp genom så kallad teknisk uppklaring. I det sistnämnda fallet handlar det om olika nedläggningsbeslut som polis eller åklagare använder, till exempel: gärningen ej brott, brott kan ej styrkas, misstänkt minderårig eller brottet är preskriberat. Uppklarningsprocenten har sjunkit successivt sedan 1950-talet. År 2008 var andelen personuppklarade brott, av samtliga brott, nere i 17%. För misshandelsbrott var den 18%. 4. Jämförelser med andra länder Jämfört med våra nordiska grannländer ligger brottsligheten i Sverige genomgående i topp, även per invånare. Ur tidningen Nationell Idag, 14/09: Kongo vs Sverige i våldtäktsstatistik Enligt Sveriges Radio P1 Ekot den 31 juli 2009 har kvinnor våldtagits i en väpnad konflikt i Kongo under åren , alltså på 13 år. I Sverige anmäls ca våldtäkter om året, enligt SvD den 27 april Det skulle bli kvinnor våldtagna på 13 år. I Sverige är folkmängden 9 miljoner och i Kongo 62 miljoner. Om Sverige haft en lika stor befolkning som Kongo skulle de i jämförelse bli ca kvinnor våldtagna i Sverige på 13 år. Vad som pågår i Sverige är värre än en väpnad konflikt i Kongo. Den kritiske skulle här kunna invända att tidningen hårdrar: siffran anmälda våldtäkter i Sverige avsåg år 2008, och var en toppnotering. Samtliga tidigare år har siffran varit lägre. Å andra sidan har siffran stigit varje år. Det talar för att den förmodligen kommer att fortsätta stiga och visa sig än högre år och

162 Tendensen i resultaten är att ju grövre brott desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare. Ur Brå-rapport 1996:2 8 b) Invandrarandel Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandrare är kraftigt överrepresenterade att överrepresentationen även gäller naturaliserade att den även gäller andra generationens invandrare att det finns stora skillnader mellan olika invandrargrupper, där araber och afrikaner ligger i topp att det inte handlar bara om socialgrupp utan även etnicitet 1. Invandrares andel i brottsligheten Nästa fråga blir invandrares andel i brottsligheten i Sverige. Överrepresentationen är särskilt hög för våldsbrott. En undersökning kring gruppvåldtäkter har gjorts av Hans Klette, professor i straffrätt, presenterde i Dagens Nyheter den 3/6 97. Klette har granskat 24 män som dömts för gruppvåldtäkt. 21 av dessa var utländska medborgare. Huruvida även de övriga 3 var utrikes födda framgick inte, men så kan mycket väl vara fallet. En aktuell undersökning i Oslo beträffande överfallsvåldtäkter visade att samtliga eller nästan samtliga, förövare var invandrare med icke-västlig bakgrund. Diagrammen här baserar sig på statistik från Brå och avser fyraårsperioden , dvs ca ett decennium tillbaka i tiden. Sedan dess har både invandringen och brottsligheten ökat, så helt aktuella uppgifter skulle förmodligen visa en än tydligare bild. Den redovisar för tre grupper: infödda svenskar, invandrares barn och utrikes födda (enligt den äldre och vidare definitionen, dvs minst en svenskfödd förälder). Vad som avses är andelen inom respektive grupp som varit misstänkt för en viss typ av brott. Det rör sig i de flesta fall om 1-2% eller lägre (vad som inte avses är alltså hur stor andel av en viss brottstyp som begås av personer inom respektive grupp). Mönstret blir detsamma för kategorin Brott mot liv och hälsa (mord, dråp och misshandel) och Brott mot frihet och frid (hemfridsbrott, olaga intrång, olaga hot och ofredande). Den brottskategori som har den högsta överrepresentationen för utrikes födda är våldtäkter. Ur Sveriges tragedi : Av dem som dömts för så grova brott att det ger straff på mer än fem års fängelse är hälften utländska medborgare. Skulle inkluderas även de utrikes födda som fått svenska medborgarskap blir andelen än högre. (Caldwell) En undersökning vid tingsrätter i storstadsregioner visade att i 50% av brottmålen var de tilltalade personer med utländsk bakgrund. Bland åldringsrånare är också övervikten för personer med utländsk bakgrund massiv. 2. Naturaliserade svenskar Den officiella statistiken och mediarapporteringen klumpar ofta ihop svenska medborgare som en grupp. 165

163 Som diagram nedan visar, är dock brottsligheten väsentligt högre bland utrikes födda som fått svenska medborgarskap (stapel 3) än bland infödda svenkar (staplarna 1 och 2). I själva verket var skillnaden liten mellan utländska medborgare och övriga utrikes födda: 3. Andra generationens invandrare Ur Politikens haveri av Jan Elfverson: Fram till och med 2002 hade man i SCB:s befolkningsstatistik som invandrare och andra generationens invandrare redovisat utrikesfödda och födda i Sverige med minst en utrikesfödd förälder. Från och med 2003 redovisar man som andra generationens invandrare bara sådana personer som har två utrikesfödda föräldrar. Förändringen får dramatiska konsekvenser. Om antalet människor som redovisas som invandrare och andra generationens invandrare år 2002 var personer eller 21,4% av befolkningen så var motsvarande tal år personer eller 15,5% av befolkningen trots att antalet invandrare i första generationen ökade. Diagrammen här t.h. också på en överrepresentation i brottslighet hos andra generationens invandrare, jämfört med etniska svenskar. Beträffande vissa typer av brott är brottsdeltagandet till och med högre bland invandrares barn än bland utrikes födda: bilstölder, bostadsinbrott, narkotikabrott, rattfylleri, skadegörelse och brott mot vapenlagen. Kategorin invandrares barn ( andra generationens invandrare ) omfattar enligt den äldre definition de, vars ena eller båda föräldrar är utrikes födda, dvs de i staplarna 2 och 3 i diagrammet ovan till höger. Enligt nu gällande kategorisering omfattas bara de, vars båda föräldrar är utriikes födda, dvs stapel 3. Som framgår av diagrammet hör finns dock en överrepresentation i brottsdeltagande även för dem som har bara sin ena förälder utrikes född. Det visar att även denna grupp behöver finnas med i statistiken Tredje generationens invandrare Det skulle också vara relevant att skilja ut en tredje generationens invandrare - dvs personer som både själva är födda i Sverige och vars både föräldrar är födda i Sverige, men vars fyra mor- och farföräldrar är utrikes födda.

164 I vad som kallas utanförskapsområden, med hög andel personer med utländsk bakgrund, är ju arbetslösheten hög, bidragsberoendet högt och kunskaperna i svenska dåliga. Föräldrarna är då inga positiva förebilder. Skolresultaten blir svaga, asociala attityder breder ut sig och många unga begår brott. Detta gäller förmodligen till stor del även tredje generationens invandrare. Ur Politikens haveri :...familjebildningsinvandringen blivit en vanlig företeelse. Invandrare, antingen de är födda i Sverige eller ej, väljer ofta äktenskapspartner från hemlandet i syfte att stärka den egna etniska gruppen i det främmande landet och bevara dess etniska identitet, (Ingrid Björkman i Exit Folkhemssverige) I sådana fall är det uppenbart att barnen i ett sådant äktenskap får en annan identitet än en svensk med sig i bagaget. Men i den förändrade befolkningsstatistiken redovisas de som svenskar, om en av föräldrarna är född i Sverige. Om och 1960-talets arbetskraftsinvandrare i stor utsträckning gifte sig med svenskar blir detta alltmer ovanligt vad gäller de senare invandrarna. Endogami, giftermål inom den egna etniska gruppen, är huvudregeln. Numera är det också regel att emigranter inte kommer till sitt nya land för att smälta in dess kultur och skaffa sig en ny identitet. I dag vill invandrarna behålla sin identitet och sin särart som befolkningsgrupp (Jonathan Friedman i Exit Folkhemssverige). Vi skulle därför i den offentliga statistiken också behöva få redovisat tredje generationens invandrare. Idag redovisas dessa som svenskar. Sammanfattningsvis kan sägas att den nya statistiken bara redovisar en del av invandrarbefolkningen. Hur stor den är och hur stor den svenska befolkningen är döljs. Felet kommer också att bli större allteftersom tiden går. Lika lite kommer det att gå att utläsa ur den offentliga statistiken om den svenska befolkningen är en döende befolkning eftersom allt större invandrargrupper med högre födelsetal redovisas som svenskar. Eftersom den avgörande frågan är om invandrarna assimileras till en svensk identitet eller i varje fall ställer upp för grundläggande svenska värderingar i samhället som och 1960-talets arbetskraftsinvandrare gjorde, är deras ursprung egentligen ointressant. Om svenskt medborgarskap hade inneburit att invandrare kommit dithän, hade vi kunnat gå till den offentliga statistiken, där svenska och utländska medborgare särskiljs. Men inte heller där kan vi få svar på våra frågor. Kraven som ställs på den som söker svenskt medborgarskap är utomordentligt lindriga. Man behöver inte ens kunna tala svenska eller försörja sig själv än mindre visa att man känner lojalitet mot Sverige och de grundläggande värden det svenska samhället bygger på. 5. Skillnader mellan olika invandrargrupper Till bilden hör att det finns en stor spännvid mellan olika etniska grupper, invandrare är i sammanhanget ingen enhetlig grupp! Uppgifterna till diagrammet här är hämtade ur BRÅ:s undersökning år Uppgifterna nedan är hämtade från BRÅ:s motsvarande undersökning år Från denna första undersökning har uppgifter offentliggjorts även om brottstyp för brottstyp, för respektive grupp. Det visar sig då att invandrare från Nordafrika och Mellanöstern på 90-talet låg i topp beträffande våldsbrott (bruna staplar). Italienare låg också högt (blå stapel). Huruvida detta gällde även vid den senare Brå-undersökningen vet vi inte, eftersom dessa uppgifter hålls hemliga. Förmodligen ligger dock italienare lägre i den nya undersökningen. Thomas Gür i SvD den 8/6-98: För ursprungsländer varifrån invandrarna har hög brottsbenägenhet har också deras barn det. I fråga om brottsparticipation uppdelat på ursprungsland framkommer många intressanta mönster. Ett är att brottsligheten inte är kopplad till det kulturella avstån- 167

165 det. Till exempel har invandrare från Indien, Kina, Taiwan, Korea, Japan eller Vietnam mycket lägre brottsparticipation än t.ex. norska eller danska invandrare. Inte heller är brottsligheten kopplad till flyktingskap - att traumatiska uppevelser och större risk för familjesplittring obönhörligen skulle ge högre kriminalitet. Vietnameser, mestadels flyktingar i Sverige, har t.ex. mycket lägre brottsparticipation än invandrare från länder med huvudsakligen arbetskraftsinvandring som Italien, Grekland och Finland. Invandrares överrepresentation i brottslighet gäller i synnerhet sexualbrott och i första hand personer från arabländer. En faktor kan här vara kvinnosyn. Bland män från dessa kulturer finns en föreställning om att kvinnor måste skyla sina kroppar. I den mån som de inte gör detta, ser man dem som horor och lovliga byten. 6. Betydelsen av klasstillhörighet/socialgrupp Thomas Gür i SvD den 8/6-98: Stockholmspolisens integrationsgrupp presenterade för ett tag sedan en rapport om kriminella ungdomsgäng som bl.a. visade att huvuddelen av gängmedlemmarna hade invandrarbakgrund. Massmedierna fäste sig vid ett uttalande från en av rapportens författare, Michael Lundh: - Men det här är inget invandrarproblem, utan ett socialt problem. Nu är invandrarproblem också sociala problem, och polisrapportens egna skrivningar är något mer nyanserade än en truism: Det som brister mest är föräldrakontrollen, där mångas föräldrar har svårt att anpassa sig till samhället. Många familjer är splittrade och en hög arbetslöshet råder. Samtidigt finns det stora språkproblem. Sålunda har vi inget invandrarproblem, utan ett socialt problem som drabbar invandrargrupperna. Men även med denna nyansering underlättar inte distinktionen inte invandrarproblem utan sociala problem en diskussion om förhållandet mellan kriminalitet och invandring. Ty bristande föräldrakontroll, svårighet att anpassa sig till samhället, splittrade familjer, hög arbetslöshet och språkproblem är alla problem kopplade till att vara invandrare i Sverige i dag. Vi vet också att invandring i större utsträckning leder till splittrade familjer och att splittrade familjer leder till bristande föräldrakontroll. Invandrarungdomarnas överrepresentation i kriminella gäng är således ett invandrarproblem... Som ett mantra från politiskt korrekta upprepas att den höga brottsligheten bland invandrare inget har med invandringen att göra, det är ett socialt problem, det handlar om klasstillhörighet och brister i det svenska samhället. Denna propaganda fortsätter trots att fakta finns tillgängliga, som visar på något helt annat. Diagrammen här ovan redovisar särskilda staplar för arbetare, tjänstemän, företagare, övriga respektive personer utan arbete. Som framgår är skillnaderna alltjämt stora mellan svenskar och invandrare. Det sista diagrammet jämför svenska arbetare och invandrade arbetare beträffande tre brottstyper. Återigen tydliga skillnader! Det handlar således om något mer än klasstillhörighet! 168

166 8 c) Svenskfientlighet Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att unga invandrare är överrepresenterade som gärningsmän, svenskar eller svenskor som offer att anmälningsbenägenheten är låg, av två skäl att samtliga HIV-män har utländsk bakgrund att det ofta finns svenskfientliga motiv bakom brotten 1. Mönstret - ungdomsrån Ett mönster är tydligt: rån- och våldsoffer är påfallande ofta etniska svenskar medan förövarna påfallande ofta har utländsk bakgrund. BRÅ-rapport 2000:6 undersökte ungdomars rån av andra ungdomar i Malmö och Stockholm, perioden Dessa rån hade ökat markant under perioden. Både rånoffer och förövare var vanligen pojkar. Rapporten visade också på två förhållanden: bland offren för var etniska svenskar överrepresenterade bland förövarna var utlandsfödda överrepresenterade Ur BRÅ-rapport 2000:6: Enligt uppgifter om de polisanmälda ungdomsrånen var omkring procent av målsägarna födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Detta gällde både i Malmö och Stockholm och både år 1995 och år Enligt SCB:s befolkningsregister var cirka 55 procent av Malmös, och drygt 60 procent av Stockholms, ungdomar i årsåldern födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Omkring 5 procent av målsägarna var födda utomlands (förutom i Malmö år 1995 då denna grupp utgjorde 15 procent). Enligt befolkningsstatistiken var ungefär 24 procent av ungdomarna i Malmö och ungefär 13 procent av ungdomarna i Stockholm födda i utlandet. Andelen misstänkta gärningsmän som var födda i Sverige av svenskfödda föräldrar sjönk mellan åren 1995 och 1999 i både Malmö och Stockholm, från 21 respektive 36 procent, till 10 respektive 15 procent. Denna grupp ungdomar var således kraftigt underrepresenterade bland de misstänkta gärningsmännen då de enligt SCB:s befolkningsregister utgjorde cirka procent av den totala andelen åringar. 169

167 Utlandsfödda ungdomar utgjorde i Malmö drygt hälften av alla misstänkta gärningsmän år År 1999 hade denna andel ökat till 69 procent. I Stockholm utgjorde ungdomar som var födda i utlandet cirka 40 procent av de misstänkta gärningsmännen både år 1995 och år Utlandsfödda ungdomar var kraftigt överrepresenterade bland de misstänkta gärningsmännen då de enligt befolkningsstatistiken utgjorde 24 procent (Malmö), respektive 13 procent (Stockholm), av samtliga åringar. BRÅ-rapporten förmodade att invandrarungdomar är mindre benägna att anmäla rån än svenska ungdomar. Det kan dock vara så att anmälningsbenägenheten - pga välgrundad fruktan för repressalier - är än lägre bland svenska pojkar. 2. Anmälningsbenägenhet Ur interpellation om ungdomsrån från centerpartisten Gunnel Wallin (1999/ 2000:138): Denna typ av brott återfinns nu i alltfler städer och polisen säger att det verkar ha blivit populärt bland ungdomar att råna varandra. Man bedömer dock att mörkertalet är stort. Många av offren är rädda för hämnd om de anmäler brottet. I en enkät i en gymnasieskola i Uppsala uppger 78 av de tillfrågade att de blivit rånade eller bestulna. Detta är en fördubbling jämfört med liknande enkäter gjorda 1995 och Oftast är både förövare och offer tonåringar och det vanligaste bytet är mobiltelefoner. De unga rör sig i olika grupperingar och de kan vara två - fem deltagare som frågar om de kan få låna telefonen och övergår sedan till att hota offret. För utomstående ser det ut som en grupp ungdomar som samlats och det kan vara svårt att upptäcka att det rör sig om ett rån. Utredningsarbetet är ofta komplicerat med svårigheter att identifiera de skyldiga. Även om offren känner till förövarna så är de rädda för hämnd om de identifierar de som överfallit dem. Att offren inte vågar anmäla brott och vittnen inte vågar vittna i rättegångar är mycket allvarligt och ytterst är det ett hot mot rättssäkerheten. Många som drabbats av våldsbrott finner det inte meningsfullt att anmäla till polisen, eftersom sannolikheten för att förövarna skulle både gripas och dömas är liten. Dessutom kan många känna att de riskerar repressalier genom att anmäla. Det finns således ett stort mörkertal beträffande både våldtäkter och misshandelsfall. I själva verket ligger, enligt BRÅ, antalet verkliga våldtäkter och misshandelsfall flera gånger så högt som de anmälda fallen! 3. Mönstret - våldtäkter I Sverige är det svårt att få fram aktuella uppgifter på hur stor andel av våldtäkterna som begås av personer som är utrikesfödda eller i övrigt har utländsk bakgrund. Ett undantag är professor Hans Klettes undersökning om gruppvåldtäkter från år Denna visade att 87% av förövarna var utländska medborgare. Beträffande gruppvåldtäkter finns även en BRÅ-undersökning från år 2000 (Jan Ahlberg). Denna visade för perioden att 57% av förövarna hade utländsk bakgrund (med den äldre och vidare definitionen på andra generationens invandrare ), 43% var etniska svenskar. I gruppvåldtäkter med mer än två förövare var den utländska andelen högre. En indikation om etnicitet ger följande DN-notis från den 3/12-07: Brist på pengar gör att många dömda våldtäktsmän inte får någon behandling i fängelserna. Problemet är att männen ofta har dåliga kunskaper i svenska språket och några resurser för att anställa tolkar finns inte. En uppgift finns dock att tillgå. Ann-Christine Hjelm vid högskolan i Karlstad undersökte våldtäktsfall för år 2002 som var uppe i Svea hovrätt. I 85% av fallen hade förövaren utländsk bakgrund! 170

168 Därutöver kan vi indirekt få en bild, genom att gå till Storbritannien och Norge - där uppgifter är offentliga. Av gruppvåldtäkter i London 2008/09 begicks 92% av icke-vita, medan 50% av offren var vita. Så gott som samtliga överfallsvåldtäkter i Oslo under de senaste åren begicks av invandrare med icke-västlig bakgrund. De var ofta asylsökande. Detta framgick av Aftenposten den 16/4-09. Bilden var densamma i Stavanger begicks 18 överfallsvåldtäkter. I 17 av dessa fall hade gärningsmannen icke-västlig bakgrund. Ser man till våldtäkter i allmänhet i Oslo så har en stor majoritet icke-norsk bakgrund, och det har skett en ökning under det senaste decenniet. År 2001 var andelen 53%, år 2004 var den 63% och år 2007 var den 73%. I 17 av totalt 21 överfallsvåldtäkter i Oslo år 2009 hade offren ett etniskt nordiskt utseende. 80% av våldtäktsoffren var norska kvinnor, 20% hade utländsk bakgrund. Intressant beträffande den norska statistiken är också att jämföra andelarna gärningsmän utifrån dels medborgarskap, dels etnisk bakgrund. Kontrasten blev stor - i det första fallet var 60% norrmän i det andra fallet bara 27%. Tydligen hade många afrikaner och asiater förvärvat norska medborgarskap: Ur DN den 18/2-00: - Invandrarkillar får ju ha sex före äktenskapet. Då borde de tjejer som vill också få ha det utan att bli stämplade som billiga horor! säger Jessica. Alla fyra märker i sin vardag den omvända rasismen, den som innebär att vissa invandrare klassar svenskar som mindervärdiga varelser. - Jävla svenne, så säger de, berättar Jessica... Och det är de svenska tjejerna som drabbas hårdast. För de är ju dessutom horor. Svennehoror. Jag berättar vad en 16-årig invandrarkille i Hjulsta sade till mig i måndags:...om jag skulle våldta en tjej så skulle jag välja en svensk tjej, en med kort kjol och höga klackar. Svenska tjejer måste lära sig att skydda sig. De måste förstå hur vi invandrarkillar fungerar Mönstret - HIV-män Beträffande de många HIV-männen ha förövarna genomgående utländsk bakgrund och i de flesta fallen (kanske samtliga) är offren etniska svenskor. Olika åldrar figurerar, liksom olika orter i Sverige. I bakgrunden kan också skönjas olika ursprungsländer. Blågula Frågor har gjort denna översikt om de HIV-män som figurerat i media : Av totalt 13 HIV-män var 11 afrikaner, en var iranier och en var brittisk medborgare. Fördelat på kontinenter ger det följande diagram: Ur SvD den 11/10-07: 80 kvinnor hörda om hiv-mannen - 12 testade Utredningen kring den så kallade hiv-mannen går framåt och hittills har polisen kontaktat cirka 80 kvinnor på de listor man hittat i mannens bostad. 5. Petra Åkessons uppsats Detta mönster är inte bara en tillfällighet. Bakom valet av etniska svenskar som våldsoffer finns ofta ett etniskt motiv, ett förakt och en fientlighet gentemot svenskar. Det handlar det om att förnedra och förödmjuka, att känna en berusning av makt och kontroll. 171

169 Petra Åkesson, studerande vid Lunds Universitet, gjorde år 2006 en C-uppsats i sociologi. Den fick titeln Vi krigar mot svenskarna. Uppsatsen byggde på intervjuer med 11 pojkar i Malmö som gjort sig skyldiga till personrån av jämnåriga. Samtliga hade utländsk bakgrund och var i åldern år. Hennes frågeställning löd: Vad kan locka och attrahera ungdomar till att råna andra ungdomar? Det visade sig att Petra Åkesson skulle få ganska öppenhjärtiga svar. En bidragande orsak till detta - som hon själv antar - kan vara att hon själv var adopterad från Sri Lanka och således mörkhyad. Pojkarna uppfattade henne inte som en svenne/svennehora. Ett genomgående uttalande - oberoende av varandra, från olika pojkar och vid olika intervjutillfällen - var att man krigade mot svenskarna : o När vi är ute på stan och rånar, så krigar vi, vi krigar mot svenskarna! Det är ett argument som de pojkar som intervjuats använder för att förklara vilka känslor de får när de rånar. Jag frågade även ungdomarna på Villaskolan vad de menade med att kriga mot svenskarna och de svarar: jo, det är ett krig mot svenskarna, vi bråkar om sakerna. En av pojkarna från Villaskolan förklarar vad makt betyder för honom och säger följande: makt för mig är att svenskarna ska se på mig och lägga sig ner på marken och pussa mina fötter. I detta sammanhang berättar pojken att det endast handlar om att svenska personer ska pussa hans fötter och att det inte alls vore samma sak om några andra personer skulle utföra handlingen. De ovanstående citaten visar att pojkarna medvetet vill bråka och hota svenskarna och det bidrar till att pojkarna utvecklar ett illvilligt och elakt uppförande. o Ungdomarna säger att de krigar mot svenskarna och ur denna synvinkel visar de att de känner fientlighet och aggression mot svenskar. Alla ungdomar berättar att de utför rånen utanför sina egna bostadsområden, främst i centrala delarna av Malmö, exempelvis Gustav Adolfs torg, Kungsparken, Kirseberg, Lugnet och Södervärn. Katz diskuterar som tidigare nämnt att ungdomar vanligtvis ser på omgivning utanför hemmet som ett slagfält. Ingen av de intervjuade ungdomarna väljer att utföra rånen i deras närområde och ur denna synvinkel går det att tyda att ungdomarna har lättare för att genomföra brottsliga handlingar när de befinner sig utanför hemmet (slagfält). o Intervjuerna med pojkarna visar även att de inte behöver pengar för att kunna försörja sig i samhället, det vill säga pengarna går inte till mat, kläder eller bostad. De pengar som de intervjuade ungdomarna får tag i när de rånar ger ingen långsiktig ekonomiskt vinst på grund av att de inte har möjlighet till att livnära sig på pengarna. o Ungdomarna agerar spontant och impulsivt och de berättar att rånen vanligtvis sker när de är ute på stan och roar sig. De bestämmer inte var någonstans brotten ska ske eller vilka saker de skall råna. De unga männen säger att de för mesta rånar svenska ungdomar därför att det är lättast att råna dem och för att svenskarna är rädda under rånet. Fler uttalanden från de av Petra Åkesson intervjuade rånarna: svenskarna gör ingenting och de ger oss bara sakerna, de är så mesiga.....det bara kommer att vi rånar någon, vi ser några svenskar som verkar rika eller ser att de har bra mobiler och då rånar vi dom.... vi bara rånar dem, när det är en svensk går vi fram... vi kan råna när vi vill och känner för det, det är roligt och ibland kul, som en rolig lek... Ibland till exempel frågar vi vad de heter, var de bor, vad de gör och pratar med dom snällt, vi är snälla och de blir lurade och tror att vi är snälla 172

170 de är så rädda, de vågar inte gå ut, de svenskarna som blir rånade av oss vågar inte gå ut det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar, man känner sig nöjd och glad, det känns som man lyckats, det känns helt enkelt bra...det är lek, det är också en lek med poliserna... Här framkommer alltså en mycket tydlig svenskfientlighet. Inte bara finns ett etniskt mönster, såtillvida att rånarna har utländsk bakgrund, medan offren är svenskar. Dessutom finns en uttalad avsikt att ge sig på just svenskar, därför att de är svenskar. Bortsett från en pk-knorr på slutet i uppsatsen, om att vända en förödmjukelse var ju detta ett föga politiskt korrekt resultat. Inför det seminarium den 27/10-06 som skulle behandla uppsatsen hade således skett en mobilisering. Det blev en het debatt om omstridd uppsats. Opponenter var Arben Latifi och Navid Yousefi från Lugna gatan : En debatt som inleds med en skur vassa kommentarer, från både publik och Lugna gatan-anställda, riktades mot uppsatsen. De tycker att Petra Åkesson missförstått pojkarna i förorten. Yousefi menar att uppsatsen generaliserar då det består av en intervju med endast elva pojkar som alla är kompisar och invandrare. Att de har pushat varandra till att svara på ett för dem, häftigt sätt. Han tror inte att de begår brott för att känna sig coola, utan att de kan behöva vissa kläder som inger status, och dessa kläder har de inte råd med hemifrån och att det handlar om grupptryck, de är ju aldrig ensamma. Brottsförebyggande Rådet tog på sin webbsida fasta på nämnda pk-knorr, för att legitimera de brottsliga handlingarna: RÅN - EN HÄMND PÅ ETT SAMHÄLLE SOM SVIKER? Att råna svenskfödda unga män kan vara ett sätt för utlandsfödda unga män att ge igen på ett samhälle som varken respekterar dem eller arbetar för att integrera dem. Det framkommer i en C-uppsats... Ytterst skyldiga var alltså snarare offren än förövarna. Ur Trollhättans tidning, den 30/1-01: 6. Motiv - fler exempel Dom kallar oss svennejävlar och svennehoror Är man rasist om man reagerar när man blir illa behandlad av invandrare? Det tycker inte några elever på Pettersbergsskolan. I tre år har de trakasserats av stöddiga skolkamrater... Svenne har blivit ett otroligt förnedrande skällsord, berättar tre elever i tidningen: - Dom kallar oss svennedjävlar och svennehoror, säger de. Tidningen har talat med flera personer som beskriver situationen på skolan. Det är ständiga trakasserier. Det har också förekommit stölder och vissa elever har blivit hotade med rakblad. Krongårdsgänget, med företrädesvis invandrarungdomar, beter sig som kungar Dom äger skolan. I otaliga tidningsartiklar har svenska pojkar och flickor givit liknande vittnesmål om trakasserier. Det faktiskt utövade våldet är bara toppen av ett isberg. Därunder ligger en hotfull miljö som gör att många av våra ungdomar nu lever i konstant otrygghet. Det betyder försämrad livskvalitet, även för dem som lyckats undgå att bli fysiskt och psykiskt misshandlade. 173

171 Blondhet kan bland unga invandrare förknippas inte bara med svenskhet, utan även med rasism. Risken att i invandrartäta miljöer bli trakasserad kan därför bli särskilt hög för blonda svenskar och svenskor. Ur GT, den 27/8-96: Jesper, 12, har haft så många hjärnskakningar att han kan dö av bara ett lättare slag mot huvudet. På Näsets badstrand överfölls han brutalt... Trots att J bad för sitt liv sparkade gänget honom upprepade gånger i ansiktet. - Jag trodde att jag skulle bli förlamad för resten av mitt liv, säger han till GT. - Efter badet gick vi för att leta efter björnbär. När vi kom tillbaka för att hämta våra handdukar och badbyxor dök plötsligt ett gäng på invandrarkillar upp. De skrek fascistjävel och rasistsvin efter mig. Tonårsgänget hade retat sig på J:s nyfriserade huvud. J:s centimeterstubb och blonda lugg gillades inte. Därför gick de till samlad attack. Att J bar en T-shirt med texten Mot våld och rasism väckte ingen tanke hos förövarna. 7. Salemmordet år 2000 Mordet i Salem den 9 december på Daniel Wretström var ett svenskfientligt mord med politiska förtecken. Pojken hade just fyllt 17 år när han mördades. Daniel Wretström klassas i Wikipedia som svensk nynazist och mördaren var en ung palestinier. Mordet hade föregåtts av en intensiv hets i massmedia mot just nazister. 174

172 Det skulle kunna radas upp ett antal särskilt brutala brott eller osannolika händelser, som vårt samhälle tidigare inte erfarit: - hur taxikunder våldtas av chauffören - hur taxiförare kommer i slagsmål med varandra - hur lärare misshandlas av elever - hur handikappade blir nedslagna och rånade - hur arbetsförmedlare hotas till livet - hur även åklagare och polis hotas - hur portade nattklubbsgäster skjuter skarpt för att försvara sin heder - hur HIV män blir ett fenomen - hur kvinnor drogas och kidnappas - hur grov s exmobbing utövas av småpojkar. Ur Dialog om invandringen? 8 d) Udda brott Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det nu förekommer brott i Sverige som vid tidigare aldrig hört talas om att många av dessa brott är grova Med invandringen har i vår vardag börjat förekomma ett antal udda incidenter och våldsutbrott av en typ som tidigare var sällsynta eller överhuvudtaget aldrig förekom i Sverige. 1. Hedersmord S.k. hedersmord är något som vi fått bekanta oss med, framförallt genom Fadime Sahindal, som sköts av sin far i Uppsala år Kurdo Baksi, själv kurd, hade år 2000 en krönika om detta i DN den 25/ Han talade om en etnocentrisk mentalitet i Sverige: Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes i fjol nästan fall av kvinnomisshandel... Den absoluta majoriteten av dessa brott begicks av svenskar och inte av invandrare. Ändå hävdar ingen att kvinnomord och misshandel är en del av den svenska traditionen. I dessa fall individualiserar samhället - inte minst medierna - brotten. Lena Petterson replikerade i DN den 29/11, mot Baksis kålsuparteori : Kurdo Baksi hävdar att det inte finns någon kulturell bakgrund till hedersmord. Att det inte är någon skillnad mellan dessa mord, och svenska kvinnomord....det finns, i flera arabiska länder, en tradition att samhället godkänner dessa vidrigheter. Till och med uppmuntrar dem....vilken svensk tonårsflicka som är osams med sin pappa riskerar som straff för detta två kulor i huvudet av sina farbröder? Vilken svensk domstol skulle kalla mordet en hedervärd handling såsom domstolen gjorde i irakiska Kurdistan? Ingen svensk hustru- eller dottermördare kan räkna med omgivningens och lagstiftningens helhjärtade stöd. Med grannarnas lyckönskningar och släktens lättnad. Ur Aftonbladet den 6/1-04: 2. Barnvagnsbråk Misshandlades av kvinna i bråk om barnvagn på buss - Vi hade väntat ungefär en kvart när bussen kom. Då kom det två kvinnor med en tom barnvagn och trängde sig före alla. Han tog tag i den tomma barnvagnen och frågade vems den var. När ingen svarade lyfte han ut vagnen på gatan. - Då tog kvinnan tag i vagnen och spottade mig i ansiktet. Majid vände sig till kvinnans son, som han tror var i årsåldern, och bad honom be sin mamma sluta, eftersom han uppfattade att hon inte förstod svenska. 175

173 - Jag ramlade på marken. Då tog hon av sig sin sko och slog mig, i huvudet och i ansiktet. Enligt Majid träffades han i ögat av den kraftiga platåskon och ögat svullnade direkt igen. Ur Sydsvenskan, den 22/3-05: 3. Biografbråk Hot, bråk och slagsmål är ett växande problem på Malmös biografer. I fredags tvingades personalen på Filmstaden tillkalla polis och avbryta visningen av Hitch för att slänga ut ett bråkigt ungdomsgäng. Inför fullsatt salong saboterade ett gäng ungdomar filmvisningen genom att kasta papper och popcorn på publiken, skrika till varandra över salongen och springa ut och in genom nödutgångarna för att släppa in kompisar. Publiken blev i uppror. Biopersonalen blev tvungen att tända ljuset och avbryta filmvisningen....då hade vi bett gänget hålla tyst flera gånger, men de bara hånskrattade åt oss. När vi skulle peka ut de skyldiga blev vi hotade. De sa att de skulle slå ner oss när vi kom ut ur biografen. Ur DN den 8/ Bussbeskjutning Efter ännu ett attentat mot en SL-buss i Husby i nordvästra Stockholm har huvudskyddsombundet stoppat all busstrafik på Norgegatan där beskjutningarna har inträffat. De senaste skotten avlossades vid halv ett-tiden i lördags, då en av Busslinks bussar, linje 178, träffades och fick tas ur trafik. Inga personer skadades vid attacken. Totalt har nu fyra olika bussar angripits, i tidigare tillfällen har Connex buss, tidigare Linjebuss, och linje 514 och 155 utsatts för attentaten. Trots att väktare satts in för bevakning av området hade beskjutningarna fortsatt. Ur Hallands Nyheter den 13/9-03: 5. Falsklarm Falsklarm på Mäshult har kostat kr Falsklarmen på flyktingförläggningen Mäshult fortsätter. Någon eller några har roat sig med att larma brandkåren genom att trycka på de sex larmknapparna eller att elda under rökdetektorerna. Hallands Nyheter skrev första gången om detta problem i maj 2003: En dag hade någon tryckt på larmknappen tre gånger och brandmännen hann inte tillbaka till stationen förrän det var dags för nästa utryckning. - Andra människors liv och hälsa kan sättas på spel när våra resurser används i onödan, sa Sören Pihl, Skällingekåren. Totalt blev det 28 falsklarm på ett halvår. Ur Expressen den 5/1-04: 6. Tejprånare Tre rån på åtta dagar. Brutala rån där beväpnade rånare hotat personalen, tvingat ned dem på golvet - och bundit dem med tejp. I går drabbades två Vivoanställda i Rinkeby. 176

174 Ur Expressen den 27/12-03: Det blev en skräckfylld lördagsmorgon för personalen på Ica Maxi i Alby, sydväst om Stockholm. När de kom till arbetsplatsen väntade tre maskerade män med pistol och yxa på dem. En efter en fick de 20 anställda armar och ben ihoptejpade och slängdes sedan in på lunchrumsgolvet, medan rånarna plockade på sig växelkassan. Ur Aftonbladet den 7/9-05: SÖKTE ASYL FÖR ATT STJÄLA 7. Brott mot äldre Affärsiden var enkel: som asylsökande bodde de gratis och kunde leva på bidrag: Barnen användes som tjuvar och begick över brott - på tre månader. Till offren för denna brottslighet hörde en 83-årig dam som gick för att handla mat. Hon har precis tagit ut pengar i bankomaten och hängt sin handväska på rollatorns armstöd. Hon flyttar undan rollatorn lite när hon böjer sig över kyldisken för att ta upp ett paket margarin. Samtidigt lutar sig en yngre kvinna fram och tar ett paket Lätta. När 83-åringen går till kassan för att betala märker hon att plånboken är borta. Ur Aftonbladet den 1/6-02: 8. Barnbrott 13-åringen var bekant med de misstänkta gärningsmännen och anade därför inte oråd när hon ombads att bege sig till en lägenhet där en av dem bor. - De sa att det var fest och att en pojke som flickan tyckte om fanns i lägenheten.. I lägenheten utsattes flickan för en utdragen våldtäkt. Hon har uppgivit att fem unga män turades om att våldta henne i flera timmar... De tvingade henne både till oralsex och vanliga samlag, säger källan. AB ger en bakgrund/översikt: Gruppvåldtäkter - ett allt vanligare brott Gruppvåldtäkter det senaste året mot unga flickor - den yngsta var 12 år. Januari 2001: 17-årig flicka utsätts för en gruppvåldtäkt i en lägenhet av fyra unga män. Eftersom det inte kunde styrkas att något brott begåtts lades utredningen ned och männen släpptes. Augusti 2001: Två flickor, 13 och 14 år gamla, våldtas på en kyrkogård i Malmö. Gärningsmännen var inga män. De var pojkar mellan åtta och tolv år gamla. September 2001: 17-årig flicka utsatts för en gruppvåldtäkt utanför Halmstads teater. På väg genom en park tvingades hon in i buskarna av flera unga män. Mars 2002: 12-årig flicka blir våldtagen hundra meter från sin skola i Botkyrka av fyra pojkar mellan 12 och 15 år. Ur tidningen Svensk Polis den 4/10-05: BARNGÄNG GICK TILL ATTACK Under en av sommarens mest hektiska nöjeskvällar tvingades Boråspolisen att kalla på förstärkning från Göteborg. Orsak: samtliga tjänstgörande poliser var fullt sysselsatta med ett gäng barn i åldern år som trakasserade och misshandlade folk i Stadsparken. Den gångna sommarens torsdagskvällar har barngängen blivit allt större och offensivare i sitt beteende. De har hållit till i Stadsparken, där det är lätt att gömma sig bland träd och buskar medan de väntat ut lämpliga offer, berättar Lars Björklund: - Mönstret har varit att skicka fram den minste killen att knuffa och provocera. När 177

175 så det tilltänkta offret reagerar på påhoppet kommer hela gänget fram och attackerar. En del personer har fått ordentligt med stryk av de här ungarna, som av allt att döma inte är onyktra eller påverkade på annat sätt. Ur Fria Tider den 31/1-10: 9-åringar rånar unga flickor i Malmö Två flickor blev rånade på sina mobiler av ett gäng som sa att de hade vapen. Polisen kunde snabbt identifiera de misstänkta gärningsmännen, som visade sig vara 9 år gamla. Rånet inträffade i Beijers park i Malmö vid 18-tiden på fredagskvällen. Två flickor i tolvårsåldern kom gående när de stoppades av ett pojkgäng. Ur Aftonbladet den 11/7-05: 9. Föräldraslagsmål FOTBOLLSFÖRÄLDRAR I GÄNGSLAGSMÅL Ett stort gängslagsmål utbröt i samband med en fotbollsmatch på Fittja IP på söndagskvällen. Enligt Stockholmspolisen var ett hundratal personer inblandade. Flera piketbussar, radiobilar och ambulanser skickades till platsen. Ur Metro den 21/7-05, TT-telegram: En 18-årig våldtäktsdömd man fritogs av sina föräldrar i hovrätten i Sundsvall. 18-åringen försökte smita från kriminalvårdens personal, men stoppades i receptionen. Då kastade sig föräldrarna och några vänner över personalen med slag och sparkar. Och 18-åringen och en 17-årig kamrat lyckades rymma. Ur Metro den 24/8-01: 1o. Hot mot arbetsförmedlare Tjänstemän på arbetsförmedlingen utsätts allt oftare för våld och hot. I flera fall har anställda fått personskydd under resorna till och från jobbet. Enligt en undersökning gjord av Statstjänstemannaförbundet, ST, har hälften av alla arbetsförmedlare känt sig hotade den senaste månaden. Så sent som i förra veckan misshandlades en handläggare på arbetsförmedlingen i Vällingby. Hittills i år har 28 olika incidenter inträffat på arbetsförmedlingarna i Stockholms län. Enligt en fackordförande gör hårdare a-kasseregler att många känner sin försörjning hotad och tror att det är tjänstemännen som fattar besluten. Nu behöver medlemmarna personskydd allt oftare. Anställda... har även fått rådet att inte låta foton på barn och familj stå alltför synliga på tjänsterummen. Ur Sydsvenskan den 21/9-09: Våg av våld på kyrkogården 11. Överfall på kyrkogårdsbesökare Höga häckar omger de kvadratiska gravkvarteren. Det lugn som ska prägla platsen har de senaste veckorna fått ett brutalt avbrott. Ungdomsgäng gör begravningsplatsen osäker för både personal och besökare. - Jag har arbetat på kyrkogårdsförvaltningen sedan 1974 men aldrig varit med om något liknande....säger Malmös kyrkogårdschef Malte Sahlgren. Den enskilt allvarligaste händelsen inträffade fredagen den 11 september, när en kyrkogårdsbesökare sparkades ner och rånades. 178

176 Vid flera tidigare tillfällen har utbrända sorgeblomster hittats uppe på kapellens tjärade papptak. Bara tur har gjort att branden inte spridit sig. Flera bilar har... anträffats brinnande runt kyrkogården de senaste veckorna. Andra kyrkogårdsanställda berättar om knytnävsstora stenar som har kastats mot dem. 12. Överfall på ambulanspersonal Tidningsrubrik år 2003: AMBULANSPERSONAL ÖVERFÖLLS. Vilt slagsmål i centrala Stockholm. Ambulansen skickades ut efter ett larm om en skadad person som låg på Norra Bantorget i centrala Stockholm. - De blev kallade dit men hittade ingen skadad. I stället stod ett gäng på 8-9 personer där som började hänga på ambulansbilen, säger Claes Hedbom. - När de blev tillsagda att gå så gav man sig på ambulanspersonalen. Vilka var dessa våldsfigurer? Det framgick inte av tidningsnotisen, men TV3-programmet Efterlyst hade den 15/9 information kring detta:... när de kommer till parken hittar de båda sjukvårdarna ingen skadad man. Däremot sitter en grupp på omkring femton personer, alla med afrikanskt ursprung, i parken och dricker öl. Snart börjar 5-6 personer slå och sparka på föraren. När de fått ner honom på marken tar en av männen sats och försöker hoppa på hans huvud, men föraren lyckas rulla undan i sista sekunden. Den andre ambulansmannen hoppar ur och försöker stoppa misshandeln, men blir då också misshandlad... den man som startade bråket är fortfarande på fri fot. Han hade vid överfallet på sig en mörkgrön jacka och svart baseballkeps. Enligt vittnen kallas han för Affie och kommer från Somalia. 13. Gruppvåldtäkter Ett fenomen som vi tidigare överhuvudtaget inte hörde talas om i Sverige är gruppvåldtäkter, där flera pojkar eller män ger sig på en kvinna. Under slutet av 90-talet hade det blivit ett allt vanligare fenomen i Stockholm. 14. Krogbeskjutningar Ur Expressen den 26/12-03, om en södertäljebo: Två gånger tog han sats, tryckte gasen i botten och siktade på dörrvakterna. Den 22-årige företagaren - som mejade ner tre personer utanför nattklubbens entré... I går morse hittade polisen flyktbilen totalt utbränd. Enligt 22-åringen var det en kompis som satte eld på bilen, för att göra honom en tjänst. 22-åringen är tidigare dömd för en rad olika brott. Han driver två företag, äger fyra bilar - som är registrerade på en svårt skuldsatt person i bekantskapskretsen. 15. Misshandel av trafikinspektörer Lika litet som vissa unga män inte klarar att ta ett nej från en kvinna, lika litet klarar det att göra det efter en uppkörning för körkort. Många är de trafikinspektörer som råkat illa ut. UPPKÖRNINGAR STOPPAS EFTER BLODIG MISSHANDEL Så löd rubriken till en tidningsartikel i Skåne den 2/2-03: Alla körkortsprov är tills vidare stoppade i Landskrona. Orsaken är att en 23-årig man som i torsdags missade uppkörningen för fjärde gången slog den 28-årige trafikinspektören blodig. 179

177 Först försökte 23-åringen hindra inspektören att skriva ut det negativa resultatet. När det inte gick tog han till handgripligheter. Trafikinspektören tvingades blodig och med sönderrivna kläder åka till lasarettet. Han är nu sjukskriven och djupt chockad över vad som hänt. Det förs ingen statistik över hur många av dessa våldsutövare som har utländsk bakgrund, men beteendet kan nog betecknas som mycket osvenskt Misshandel av fotbollsdomare I Skånska Dagbladet den 28/9-85 uttalade sig en fotbollsdomare efter en match med deltagande av ett invandrarlaget Turk Anatolu : Jag har aldrig i hela mitt liv varit så rädd som idag. Dom hotade inte bara att döda mig utan också min familj. Under de 11 år som jag varit domare har jag aldrig varit med om något liknande. Detta hände alltså redan år Liknande erfarenheter har sedan blivit vardagsmat för fotbollsdomare i Sverige. 17. Lantbrukarmord Under perioden mördades flera lantbrukare i Småland. Det gällde orter som Ukna, Traryd, Gislaved, Urshult, Bråaryd och Sibbhult. Så långt vi känner till har förövarna aldrig haft annat än utländsk bakgrund. 18. Misshandel av lärare Vid sökning på Google av misshandel av lärare får man nära träffar. 11-åring polisanmäld för misshandel av lärare När läraren på Frejaskolan tillrättavisade den 15-årige högstadieeleven i skolmatsalen blev eleven aggressiv och ska enligt uppgifter ha knuffat... Elev åtalad för misshandel av lärare - Gävledala En tonårspojke i Svenljunga kommun åtalas nu för misshandel alternativ ofredande av en lärare 19. Misshandel av byggnadsarbetare En byggnadsarbetare blev i januari 2003 misshandlad på sin arbetsplats vid Apelgårdsskolan i Rosengård, av tre tonåringar. Sydsvenskan, den 21/1-03: Enligt pojkarna gjorde byggjobbaren nazihälsning då de motades bort från byggarbetsplatsen i måndags. - Byggnadsarbetaren säger själv att han signalerade stopp till en kranförare,.. Skolan var under ombyggnad och skolbarn måste ideligen köras ut från byggområdet: I måndags avhystes en grupp pojkar av en 41-årig byggnadsarbetare, som gjorde tecknet till kranföraren för att mana denne till försiktighet. Pojkarna, som uppfattade tecknet som en hitlerhälsning, begrundade skymfen under natten. Och kl 12 igår gick fyra pojkar till byggarbetsplatsen för att göra upp. De anklagade byggnadsarbetaren för att vara rasist åringen fick flera knytnävsslag i huvudet och på överkroppen innan han föll till marken. Då fortsatte pojkarna med att sparka honom,.. Skolbygget fick avbrytas. 20. Angrepp på brandmän Vid sökning på Google av brandmän attackerade får man mer än träffar. 180

178 Exempelvis: I Göteborg attackerades räddningtjänstens personal ikväll när de skulle släcka en bilbrand i stadsdelen... Brandmän attackerade med slägga - Malmö - Sydsvenskan - Några brandmän attackerades vid 19-tiden på söndagskvällen av ett ungdomsgäng på Hårds väg i Rosengård. Brandmän attackerade i Salem I Göteborg attackerades räddningtjänstens personal ikväll när de skulle släcka en bilbrand i stadsdelen Hjällbo. En grupp ungdomar kastade smällare. Släckningsarbetet av en lägenhet för två veckor sedan i den invandrartäta göteborgsförorten Gårdsten försenades flera minuter då anhöriga till... Under släckningsarbetet i den här gångtunneln blev brandmännen attackerade med smällare och fyrverkeripjäser. Ingen blev skadad.... Nu har det hänt igen. Räddningstjänsten i Malmö har blivit attackerade med tomburkar och ägg av ligister som legat i bakhåll under en... Det grövsta attentatet inträffade i augusti 2009 i Göteborg: Ur SvD den 29/8-09: Splittret yrde inne i förarhytten efter att någon släppt en fem kilo tung sten på brandbilens vindruta. Två brandmän skadades och fick söka hjälp på sjukhus. - Det kunde gått mycket illa. Att få en så tung sten på vindrutan i de hastigheter utryckningsbilarna åker i är livsfarligt, säger räddningschefen i beredskap, Per Jarring, till TT. Händelsen natten till lördag ses som kulmen på de oroligheter som drabbat Göteborg i veckan som gått. Inga personer har skadats men miljonvärden har förstörts. Ett tiotal bilar har satts i brand, och en fritidsgård i stadsdelen Tynnered har bränts ned. Föraren av tankbilen fick stenen på armen, och en av brandmännen som satt i baksätet i hytten fick glassplitter i ögat. De som skadades är tagna ur tjänst och sjukskrivna,.. Göteborgs-Posten den 22/1-10: 21. Otrygg hemtjänst Knarkskandal inom hemtjänsten utreds Stadsdelen Gunnared startar en intern utredning efter avslöjandet om att en liga kapat gamlas identiteter för att smuggla kokain. Den anställda inom hemtjänsten är en 36-årig kvinna. Hon arbetar med att hjälpa de gamla med till exempel städning och matlagning. Men hon har gjort mer än så enligt tullkriminalens utredare. De gamla har utnyttjats i kokainsmugglingen. - Vi anser att den här personen beställt narkotika bland annat i en äldre, strokedrabbad pensionärs namn. Sedan, när försändelsen kommit, har hon löst ut paketet genom att stjäla hans körkort och legitimera sig med det,.. Fria Nyheter den 14/2-10: Slagsmål efter tvättstugebråk 22. Otrygg tvättstuga Sex män slogs med basebollträn och andra tillhyggen på Danska Vägen i centrala Göteborg... Polisen tillkallades och fick skicka flera patruller till platsen

179 ...ska upprinnelsen till slagsmålet bero på osämja i en tvättstuga. Enligt polisen ska det vara två familjer som har råkat ordentligt i luven på varandra som är orsaken till detta. En person har förts till sjukhus efter slagsmålet. 23. HIV-män Om man vet med sig att bära på HIV och inte desto mindre inlåter sig i oskyddat samlag med en annan människa, vad kan det rubriceras som annat än dråpförsök? På senare år har ett nytt begrepp uppstått i svenska massmedia: HIV-män. Så vanligt är det numera att HIV-smittade män är sexuellt aktiva på ett helt ansvarslöst sätt. I vissa fall är de aktiva så till den grad att det för en och samma HIV-man kan handla om mer än 100 kvinnor. Ur DN den 4/7-07: Av de kvinnor som polisen haft kontakt med i samband med utredningen av den så kallade hivmannen har tolv testats för hiv. T... I början misstänktes mannen ha haft kontakt med 130 flickor och kvinnor på nätet... Enligt polisen återstår en hel del utredningsarbete. Man söker nu kontakt med ytterligare 30 kvinnor som kan ha haft kontakt med mannen via nätet. Ur Expressen den 25/5-07: En man i 30-årsåldern misstänks för försök till grov misshandel, sexuellt utnyttjande alternativt våldtäkt mot barn. Han är hivsmittad - och övergreppen ska ha pågått under de senaste fem åren. 182

180 Kapitel 9: KOSTNADER En helt fri invandring kan bara finnas i länder och situationer där det inte finns någon aktiv fördelningspolitik (som i Sverige under slutet av talet då också invandringen var fri). Hans Esping... länder som dels har utvecklade system för social trygghet, dels har inriktat sig på flyktinginvandring, får det svårare med kostnaderna. Karl-Olov Arnstberg... dämpat mångas lust att föra en klargörande debatt i denna oerhört viktiga framtidsfråga. Den som försökt har fått veta att det alltid finns två påsar med pengar. Den som går till invandringen är närmast metafysisk och har inget egentligt samband med andra pengar. Vanliga människor vet däremot att det bara existerar en påse med pengar. Den svenska flyktingpolitiken är en nästan bottenlös kassakista. Samtidigt sker överallt åtstramningar; sämre service och höjda skatter blir följden. Avsnitt a) Sifferberäkningar b) Arbetsdeltagande c) Bidragsdeltagande d) Brottsdeltagande e) Migrationsverket f) Språk g) Mångfald h) Kampanjande i) Bränder k) Trafik l) Vård och omsorg m) Boende n) Skola, bad, mm Anders Johansson Sanningen är att invandringen till Sverige under de senaste decennierna varit en ekonomisk vinst. I dag är vi kanske i större behov av att människor kommer till Sverige än någonsin tidigare, då den arbetsföra befolkningen blir allt äldre. Gustav Fridolin, miljöpartist Invandringskostnaderna blir som en gökunge i statens, landstingens och primärkommunernas budgetar - en enorm utgiftspost, som tränger ut satsningar på andra områden, som vård och omsorg, skola och rättsväsende. 183

181 9 a) Sifferberäkningar Mångkultur är inte gratis. Lars Jansson Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att frågan om invandringens kostnader är kontroversiell att det går att räkna på många sätt - det finns beräkningar på alltifrån 30 till 240 miljarder kronor eller mer att de främsta kostnaderna kan hänföras till bristande egenförsörjning att skattetrycket i Sverige är högre än i andra länder Sverige har 12 procentenheter högre skatt än EU-genomsnittet, men inte motsvarande högre välfärd. BNP per capita är lägre i Sverige än de flesta EU- och OECD-länder. Alla våra skandinaviska grannar har högre BNP/ capita. När det gäller BNP-tillväxt kom Sverige på 25 plats inom OECD. Signaturen Räknenissen på Exilen-debatten 1. Tabubelagd fråga Vad kostar invandringen det svenska samhället? Det är en fråga som helst inte får ställas, och ställs den uteblir svaret. Detta fick Sten Andersson på sin tid som företrädare för moderaterna uppleva i riksdagen. Huvudargumenteringen från de politiskt korrekta har varit att när det handlar om människor får man inte se till kostnader. En halsbrytande argumentering! Det är ju vad politik hela tiden handlar om, att prioritera bland nödvändiga satsningar utifrån begränsade resurser. Satsar man mer på invandring, då blir det mindre över till bl.a. vård, skola och omsorg. Eftersom den pågående massinvandringen kostar mångmiljardbelopp blir effekterna ofrånkomligen kännbara på andra utgiftsområden. Parallellt med dessa två linjer - att vägra ge fakta och förneka själva relevansen av fakta - presenterade regeringen Bildt-Westerberg uppgifter i frågan. Det skedde genom en broschyr som 1994 distribuerades till samtliga hushåll i Sverige. Den siffra som uppgavs var 12 miljarder kronor - grafiskt illustrerat som en obetydlig tårtbit i statsbudgeten, på 555 miljarder. I själva verket utelämnade man då ett stort antal kostnader för invandringen, varav de största handlar om försörjningen av alla dessa människor. Detta utgjorde tyngdpunkten i de beräkningar som trots allt har gjorts: De första gjordes av professor Jan Ekberg vid Växjö universitet, under början av 1990-talet. Senare beräkningar har gjorts av Lars Jansson, presenterade i hans bok Mångkultur eller välfärd?. Propagandabroschyrens siffra avsåg i huvudsak anslagen till Statens Invandrarverk (SIV), men redan beloppet miljoner kronor är en stor summa. Ökningen från verkets första budgetår /70 - är anmärkningsvärd. Då var det fråga om mindre än 17 miljoner kronor Jan Ekberg Jan Ekberg arbetade faktiskt på regeringens uppdrag. Hans undersökning baserade sig på uppgifter kring Han såg till dels arbetskraftstalet - dvs andelen som antingen har arbete eller söker arbete - dels arbetslösheten. Sammantaget visade det hur stor andel som var i arbete:

182 Ekbergs beräkningar visade betydelsen av vistelsetiden i Sverige. Av dem som invandrat 1984 eller senare var bara hälften eller en tredjedel i arbete. Ekberg tog med tre typer av kostnader: offentliga transfereringar, offentlig konsumtion och invandrarspecifika kostnader. Bland offentliga transfereringar finns dels skattepliktiga, dels skattefria ersättningar/ bidrag. Till de skattepliktiga hörde bl.a. sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning för arbetsmarknadsutbildning, vårdbidrag, ålderspension, förtidspension och sjukbidrag. Till de skattefria hörde bl.a. bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, studiebidrag, barnbidrag och socialbidrag. Offentlig konsumtion innefattade sjukvård och tandvård, service till pensionärer och handikappade, barnomsorg och insatser för barn, utbildning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, missbrukarvård och kriminalvård. Invandrarspecifika kostnader avsåg hemspråksträning i förskolan, hemspråksundervisning i grundskolan, studieförbundens utbildning i svenska för vuxna invandrare, speciell undervisning i svenska för invandrare i skolväsendet samt tolkning och tolkutbildning, stiftelsen invandrartidningen, DO. De totala invandringskostnaderna blev cirka 26 miljarder, men efter att Jan Ekberg dragit ifrån vad invandrare betalat in i skatt hamnade han på ett nettobelopp på cirka 9 miljarder kronor. Senare har Ekberg hamnat på högre belopp. I finansdepartementets ESO-rapport Ds 1995:68 kom han fram till ett belopp på miljarder kr netto. Där konstaterades att de tidigare samhällsekonomiska vinsterna från arbetskraftsinvandringen upphört kring 1985 på grund av att invandrarna började ta i anspråk det offentliga välfärdssystemet i betydligt större utsträckning än tidigare. Därefter har ett årligt underskott förelegat, dvs inkomster överförs numera från svenskbefolkningen till invandrarbefolkningen 1997 uppskattade Ekberg bruttokostnaderna för invandringen till cirka 100 miljarder per år. Netto blev det dock bara 30 miljarder kr. Åke Wedin och andra har ifrågasatt Jan Ekbergs räknesätt. Ur Exit - Folkhemssverige : Ekberg och hans uppdragsgivare ville visa, att invandrarna inte bara kostar utan även bidrar och ville därför inte bara redovisa kostnaderna rätt av. Men nu är det ju så, att alla kostnader på en statsbudget är bruttosiffror... Den skatt sysselsatta invandrare betalar, används ju inte enbart för att täcka kostnader för invandring och invandrare. Ett exempel till jämförelse: Vårt försvar kostar 45 miljarder kronor, brutto förstås. Ingen skulle komma på idén att reducera den siffran med den sammanlagda skatt de anställda inom försvaret betalar och kalla resultatet nettokostnaden för det svenska försvaret. År 2002 angav han fortfarande 30 miljarder kronor som aktuell årsnettokostnad, trots alla nya uppehållstillstånd som meddelats under åren och trots att arbetslösheten bland invandrarna stigit. Vi andra gör nog klokt i att räkna med en betydligt högre årskostnad idag för det svenska folkhushållet, både netto på Ekbergs manér och, framför allt, på verklighetens bruttospråk 3. Lars Jansson Lars Jansson räknade på en invandrarbefolkningen bestående av dels utrikes födda, dels andra generationens invandrare - till vilka räknades dem som hade minst en förälder utrikesfödd. Siffran blev då personer, fördelade enligt nedan: i åldern 0-18 år förvärvsarbetande, år icke-förvärvsarbetande, år 185

183 förtidspensionerade, år ålderspensionärer, över 65 år. Jansson tog upp fyra poster, avseende kostnader år 1999: 1) Centrala samhällsfunktioner ( polis, domstolar, kriminalvård, forskning, universitetsutbildning, kommunikationer, bostäder, näringsliv och kultur samt centrala ämbetsverk och räntor på statsskulden). Här blir kostnaden nära 32 miljarder kronor för invandrarna. 2) Offentlig konsumtion genom kommuner, landsting eller staten (t ex barnomsorg, skola, handikapp- och åldringsvård, sjukvård). Här blir kostnaden nära 123 miljarder kr. 3) Transfereringar (kontanta överföringar till hushåll, t ex barnbidrag, föräldrapenning, socialbidrag, underhållsstöd, sjukpenning, a-kassa etc, samt statens överföringar till EU, kommuner och företag). Drygt 84 miljarder kr var transfereringar till invandrare. Därutöver tar Janson upp en fjärde post: 4) Inkomstförluster (de icke förvärvsarbetande betalar inte inkomstskatt etc, vilket ska räknas som förlust). Dessa beräknade han till 28,5 miljarder kronor. Summan för invandrarkollektivets andel av kostnaderna blev: Centrala funktioner 31,8 miljarder Offentlig konsumtion 122,9 miljarder Transfereringar 84,2 miljarder Inkomstförluster 28,5 miljarder. Totalt: mer än 267 miljarder kronor. (i senare beräkningar har Jansson landat på något andra belopp) Invandrarbefolkningen betalade samma år, dvs 1999, cirka 120 miljarder kronor i skatt och sociala avgifter. Lars Jansson har senare publicerat uppdaterade beräkningar, gällande år Han utgick därvid från samma - vida - definition på andra generationens invandrare som han tidigare använt. I boken Sveriges tragedi skriver han: Under perioden tillkom inga nya jobb netto i Sverige. Under dessa 14 år ökade invandrarbefolkningen med ca personer netto efter viss utvandring varav långt över hälften var i arbetsför ålder. Den arbetsföra befolkningen med utländsk bakgrund (20-64 år) uppgick till 1,3 miljoner per december Av dessa var utrikes födda. De som var födda i Sverige med minst en utrikesfödd förälder uppgick till Av hela den arbetsföra befolkningen på 5,3 miljoner uppgick den med utländsk bakgrund till nästan 25%. Av de utrikes födda var ungefär en halv miljon i arbete i slutet av 2005 enligt SCB. I dessa ingår även företagare, deltidsanställda och vissa personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Sysselsättningsgraden beräknas till drygt 60% för nämnda år. Många invandrare deltar uppenbarligen ej i arbetslivet. Totalt handlar det om omkring personer (20-64 år) som står utanför. Det har visat sig att av de (20-64 år) som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar får en ganska stor andel sin försörjning genom studiefinansiering. I sammanfattning betyder detta att av hela befolkningen med utländsk bakgrund på 1,3 miljoner (20-64 år) beräknas cirka ha arbete på heltid eller deltid, medan cirka saknar arbete. 186

184 ... 38% av invandrarbefolkningen i arbetsför ålder kan inte försörja sig själva. Sedan 1990 har kostnaden för invandringen ökat 2-3 gånger så snabbt som kostnaden för hela den offentliga sektorn... av hela invandrarbefolkningen får över 70% sin försörjning genom skattefinansiering. Kanske inte förvånande att skattetrycket ökat med cirka fem procentenheter enbart på grund av invandringen. Mångkultur är inte gratis. Kostnaden för invandring har beräknats till 260 miljarder kronor (mdkr) får år Därtill kommer inkomstförluster på 30 mdkr. Sammantagna blir det 290 mdkr. Allt är skattefinansierat. För samma år uppgick de samlade skatter och avgifter i stat och kommuner till omkring mdkr (prop.2004/05:1). Ungefär 22% därav användes för att finansiera invandringen. (I Danmark är motsvarande andel drygt 7%). För ålderspensioner disponeras samma år cirka 170 mdkr i statens budget. Lars Jansson har kritiserats för att ha räknat för högt och ha hamnat på för stora belopp. I själva verket finns en lång rad kostnader för invandringen som inte återfanns i Jansson kalkyl: Sjukvård samt inkomstbortfall för de många våldsoffer, där invandrare är gärningsmän. Säkerhetsåtgärder; t ex belysningar, larmsystem och kameraövervakning. Brandkårens och ambulansernas extraordinära åtgärder för att skydda sig. 4. Jämförelser Ekberg-Jansson Ur artikeln Invandringens ekonomi i Blågula frågor 2004, där Lars Jansson polemiserar mot Jan Ekberg: Utgångspunkten...är ett antal riksdagsbeslut. Enligt dessa skall välfärden och andra gemensamma verksamheter vara solidariskt finansierade och invandrarna skall ej särbehandlas. Alla boende i Sverige skall i princip kunna försörja sig själva och bidra till finansieringen av gemensamma verksamheter. Invandrarna skall vara medbetalare av alla skattefinansierade utgifter, ej enbart för invandringen. Forskarna betraktar alla invandrarnas skatter som öronmärkta för att finansiera just invandringen. Men så är det inte i verkligheten. Invandrarna betalar en del av vad hela den offentliga sektorn kostar. De är inte befriade från att delta i betalning av utgifter för forskning, försvar, ränta på statsskulden eller kostnader för gator och parker, även om det inte finns något direkt samband med invandringen. De är helt enkelt skyldiga att solidariskt delta i finansieringen av alla skattefinansierade utgifter. Att inte ta med alla kostnader i beräkningen innebär en särbehandling av invandrarna, vilket ej skall ske enligt riksdagens beslut. Antag att man skulle göra en beräkning av nettokostnaden för skolan. Från den totala kostnaden gör man avdrag för alla skatter inkl. obligatoriska avgifter som skolbarnens föräldrar betalar. Resultatet skulle kallas nettokostnad för skolan. Förmodligen skulle det bli ett stort överskott (vinst) på skolans verksamhet. Vem skulle ha någon glädje av en sådan beräkning? Lars Jansson skriver också: Enligt min beräkning uppgick kostnaden för invandring till 12 procent av BNP 1999 exkl. inkomstförluster. Den kan t ex jämföras med försvaret, som kostade ca 3 procent av BNP samma år. Således 4 ggr mer resurser till invandringen än till det militära skyddet av vårt land procent av hela invandrarbefolkningen får sin service och utkomst genom skattefinansiering. Även räknat brutto hamnar Lars Jansson (260) på en mer än dubbelt så hög siffra som Jan Ekberg (100). Hur förklara detta? 187

185 Den främsta förklaringen ligger i att Janssons beräkningar baserar sig på situationen vid en senare tidpunkt, år Under 1990-talet fortsatte ju en omfattande invandring, med över PUT. Dessutom försvann jobb. Ekberg tog inte med skattefinansierade kostnader som investeringar och försvar, ej heller inkomstförluster. Konsumentprisindex ökade under 90-talet med 24 procent. Anders Johansson i Invandringspolitiken i Månas Sverige : Sammanlagt får 70 procent av hela invandrarbefolkningen i allt väsentligt sin utkomst i Sverige genom skattefinansiering. Den årliga kostnaden för icke-förvärvsarbetande uppgår till kr per år och person. Kostnaden för invandringen är i själva verket lika stor som för all skattefinansierad verksamhet i alla primärkommuner under ett år! 5. Frågor om skatter Sverige ligger i topp i skattetryck vid en internationell jämförelse. Närmast efter oss kommer, i nämnd ordning: Danmark, Finland, Österrike, Frankrike, Belgien, Norge, Luxemburg, Italien och Grekland. Måttet är skatter i procent av BNP, året är 2001 och källan är Skattebetalarnas förening. Sverige hade år 2001 hela 1,8 procentenheter högre skattetryck än Danmark. Vad är det vi får, som danskar inte får? (gröna stapeln i diagrammet) Sverige hade år 2001 hela 23,7 procentenheter högre skattetryck än Japan. Vad är det vi får, som japaner inte får? (svarta stapeln längst till höger) Invandringskostnaderna blir som en gökunge i statens, landstingens och primärkommunernas budgetar - en enorm utgiftspost, som tränger ut satsningar på andra områden, som vård och omsorg, skola och rättsväsende. 188

186 Man måste själv ta sig i kragen, man måste arbeta, man måste ha en inställning att inte söka bidrag, att inte förutsätta att andra ska göra det åt en. Fredrik Reinfeldt 1993 Det sprids en sorts föreställning att det mångkulturella samhället inte fungerar. Och det ropas på stramare regler och kulturell likriktning. Våra motmedel måste vara att visa att det mångkulturella samhället fungerar bättre. Fredrik Reinfeldt 2007 I dag har Sverige bland de lägsta lönerna i Europa och sämst klimat. Vem vill arbeta här när hela Sydeuropa står öppet? Gunnar Wetterberg, i DN den 27/12-03 Den plats migranten flyttar till kan se fram emot en hårt arbetande person som inte sällan genererar fler arbetstillfällen. FN-rapport (UNDP) år b) Arbetsdeltagande Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att bristande egenförsörjning inte bara gäller öppen arbetslöshet, utan än mer att inte stå till arbetsmarknadens förfogande att egenförsörjningen är lägre bland invandrare än bland svenskar att invandrarnas egenförsörjning har minskat över tid, även under högkonjunktur att egenförsörjningen är särskilt låg bland invandrare från Afrika och Västasien att ett antal nya yrken har tillkommit, som konsekvens av invandringen 1. Kapacitet och motivation Beträffande invandringens direkt ekonomiska kostnader - för skattebetalarna och mätbart i kronor - utgörs den tunga posten av försörjningen, genom olika former av bidrag. Bland invandrare är det ju en mindre andel än bland svenskarna som har arbete. Ett i och för sig föga överraskande förhållande: människor som kommer från fjärran länder och främmande kulturer har inte bara ett språk att lära sig, det är långtifrån säkert att de har yrkeskunskaper som efterfrågas på svensk arbetsmarknad. Det kan också handla om motivation och arbetsmoral: varför söka ett - lågavlönat - arbete, om man med en stor familj kan nå högre inkomster genom bidrag? Enligt socialtjänstens normer från 1995 låg bidragsnormen på kr för makar, kr för barn upp till 3 år, kr för barn 4-10 år och kr för barn år. En sexbarnsfamilj, med två barn i varje åldersintervall, kommer då upp i kronor. Till detta kommer bostadsbidrag. Om denna familj lever i en 7-rummare ligger hyran på minst kronor - vilket också betalas av samhället. Detta motsvarar en total inkomst på cirka kronor i månaden. Skattefritt. Problemen förstärks av den förändring som skett på den svenska arbetsmarknaden sedan 1970-talet. Tidigare fanns många arbetstillfällen inom industrin, som kunde klaras utan stora språkkunskaper. Nu dominerar tjänstesektorn. Ur Invandringen till Sverige : Fram till mitten av 70-talet var sysselsättningsgraden högre bland invandrare än bland infödda svenskar. Detta gällde såväl män som kvinnor. Därefter har bilden drastiskt förändrats. Den bild som manats fram från politiskt korrekt håll är att det huvudsakligen rör sig om högutbildade, men som - pga diskriminering - tvingas arbeta som taxiförare eller spärrvakter. Detta stämmer inte idag. Ur Skånska Dagbladet den 18/7-09: Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens - något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden. 189

187 Egenförsörjningen blir således lägre, och olika typer av bidragsberoende högre, bland utrikes födda än bland infödda svenskar. Det ska påpekas att det handlar om mer än de som arbetslösa registrerade. Därutöver finns ju väsentligt större grupp i arbetsför ålder som inte ens står till arbetsmarknadens förfogande. Vilka är dessa? Det handlar om studerande, pensionerade, hemarbetande, värnpliktiga och personer i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det gäller också att hålla isär begreppen beträffande invandrare - det vidaste begreppet utländsk bakgrund, sedan utrikes född och till sist utländsk medborgare. Fria Nyheter, den 5/10-09: I Borlänge finns 1000 somalier men bara tio procent har jobb, rapporterar Sveriges Radio.... ett av de största problemen för somalierna är att de inte kan låna pengar för att starta företag då det inte är tillåtet enligt Sharialagarna att betala ränta. En annan faktor som kan tänkas påverka somaliernas möjlighet att bidra på arbetsmarknaden är den låga läs- och skrivkunnigheten. I augusti 2008 var 53 procent av de nyanlända i Borlänge analfabeter, den siffran gäller inte specifikt somalier utan alla invandrargrupper Invandrare - svenskar De två diagrammen nedan är hämtade ur boken Invandringen till Sverige, utgiven 2005 på SNS förlag och skriven av Christer Lundh. De handlar alltså om utrikesfödda respektive infödda i Sverige och visar andelen sysselsatta under 40-årsperioden Det första diagrammet avser sysselsättningsintensitet. Till de ej sysselsatta räknas dels de öppet arbetslösa, dels de i arbetsför ålder som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Till den senare kategorin hör studerande, hemarbetande och förtidspensionerade, som inte ens söker ett arbete. Som framgår skedde ett tydligt brott under 1970-talet, därefter har andelen sysselsatta sjunkit kraftigt för utrikesfödda. Även under 80-talets högkonjunktur hade alltså de utrikes födda problem på arbetsmarknaden. Det fanns mao lediga arbeten att söka - ändå gick man utan arbete. År 2000 var andelen sysselsatta bland utrikes födda nere kring 50%, för såväl män som kvinnor. Nästa diagram handlar om utländska medborgare respektive svenska medborgare och visar utvecklingen av arbetslösheten under en drygt 20-årsperiod, från slutet av 80- talet till år Som framgår ökade arbetslösheten generellt i mitten av 90-talet, samtidigt som den blev ungefär tre gånger högre för utländska medborgare än för svenska medborgare. Detta gällde för såväl män som kvinnor. Uppgifterna nedan kommer från SCB och avser år 2008, december, åldersgruppen år. Denna omfattade totalt personer, varav inrikes födda och utrikes födda. I arbetskraften befann sig av de inrikes födda och av de utrikes födda. Med andra ord stod av de inrikesfödda utanför arbetskraften och av de utrikes födda. Till detta kommer de arbetslösa. För inrikes födda var antalet där , för de utrikes födda Det betyder att sammanlagt utrikes födda i arbetsför ålder - dvs 37% - inte klarade sin försörjning genom eget arbete. Här ingår alltså inte invandrares barn, andra generationens invandrare.

188 Det relativa arbetskraftstalet anger hur stor andel av en grupp i arbetsför ålder (här år) som ingår i arbetskraften. Sysselsättningsintensiteten anger hur stor andel som har arbete. Det relativa arbetslöshetstalet anger andelen arbetslösa. Arbetskraftstalet låg för inrikes födda på 79,7%, medan det för utrikes födda låg på 70,7%. Sysselsättningsintensiteten låg på 76,3%, respektive 63,1%. Arbetslösheten låg på 4,2% respektive 10,8%. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för 3:e kvartalet 2009 stod 26,7% av de utrikes födda i åldern år utanför arbetskraften. Av dessa var personer, eller 11,7% av alla utrikes födda, utanför arbetskraften pga sjukdom. Luciano Astudillo (s) och Anders Lago i DN den 19/2-10: Under de senaste tre åren har arbetslösheten ökat nästan dubbelt så snabbt bland utrikes födda som bland dem som är födda i Sverige. 3. Efter tid i Sverige Uppgifterna till diagrammen nedan är hämtade ur SNS-boken Invandrare på arbetsmarknaden, av Jan Ekberg/Björn Gustafsson. De visar vistelsetiden i Sverige har betydelse för att komma in på arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta för män som invandrat låg på 44%, mot 81% för infödda. Procenten arbetslösa var 25% mot 4%. Ur gratistidningen CITY Malmö den 16/12-09: Efter fem år i Sverige har bara varannan invandrad person arbete. Tuffast av alla har somalier - inte ens 40 procent av dem har arbete efter tio år. År 2008 hade av nyanlända flyktingar, efter tre år i Sverige, fortfarande bara 30% ett arbete. Efter fem år hade bara hälften av dem arbete. Detta gällde män. För kvinnor var siffrorna än sämre: bara 35% hade ett arbete efter fem år i Sverige. 4. Utomeuropéer Diagrammet från Invandrare på arbetsmarknaden visar sig också finnas tydliga skillnader mellan invandrare från andra länder i Europa och invandrare från andra världsdelar. Särskilt låg var självförsörjningen för utomeuropéer. Ur Invandrare på arbetsmarknaden : Det finns stora skillnader i arbetsmarknadssituation för invandrare av olika ursprung. Personer som kommer från länder som utvecklingsmässigt och kulturellt liknar vårt land får en situation som inte är så olik svenskföddas. Men många av dem som kommit från utvecklingsländer har låg, eller mycket låg, inkomst jämfört med infödda svenskar. Till viss del kan invandrarnas försämrade situation på arbetsmarknaden föras tillbaka på förändringar i invandringens ursprung. Ett AMS-PM Utrikesfödda på arbetsmarknaden ger siffror för år Där bekräftas den lägre sysselsättningsfrekvens för framförallt utomeuropeiska invandrare. 5. Olika grupper Nedanstående två diagram redovisar en uppdelning på olika etniska grupper. De baserar sig på siffror ur boken Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. De visar sysselsättningsintensiteten år 1993 för utländska medborgare från olika länder. 191

189 I Invandringen till Sverige, redovisas dessutom siffror för år 2003, från SCB:s AKU (arbetskraftsundersökning). Där tillhandahålls en uppdelning på olika regioner. Det visar sig vara en markant skillnad mellan å ena sidan europeiska länder, å andra sidan länder i andra världsdelar. SCB-statistik visar också hur det skiljer sig åt mellan olika språkområden. Diagrammen nedan visar procenten arbetslösa respektive sysselsatta, män och kvinnor. Framförallt är det alltså personer från arabländer som lyckas dåligt med att försörja sig själva - de har både högst arbetslöshet och lägst sysselsättningsgrad. Andelen sysselsatta från arabländer var 48% för män och 33% för kvinnor. Motsvarande siffror för infödda var 81% och 78%. Nyamko Sabuni i UNT den 26/1-10: Av de drygt irakier som fanns i Sverige 2007 var 36 procent sysselsatta. Bland de somalierna i Sverige 2007 var det bara 28 procent som hade jobb. Det kan jämföras med att 80 procent av inrikesfödda och 56 procent av utrikesfödda var sysselsatta samma år. 6. Arbetsmarknadsprogram I gränslandet mellan försörjning genom eget arbete och försörjning genom bidrag finns olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Har finns en klart uttalad målsättning att främst satsa på svaga grupper, till vilka räknas invandrare och ungdomar. Ur AMS-skriften Ura 1998:1 : Inom arbetsmarknadspolitiken har målsättningen varit att ge utomnordiska medborgare hög prioritet... Att utomnordiska medborgare får en betydande del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är ett väsentligt mål för arbetsförmedlingen Nya yrken - skapade arbeten En annan faktor som delvis döljer den faktiska arbetslösheten bland invandrare är tillkomsten av nya yrken, för arbetsuppgifter som inte skulle ha behövts utan den typ av invandring som förekommit. Vi har således fått bekanta oss med yrkestitlar som: stadsdelsvärdar mångfaldskonsulent mångfaldssamordnare integrationsmentorer demokratipiloter hemspråkslärare integrationslärare tvättstugevärdar lotsar trygghetsvärdar. Från SR:s webbsida den 11/9-09: Med hjälp av särskilda lotsar ska nya svenskar komma snabbare in på arbetsmarknaden. Staten ska genom arbetsförmedlingen ta över ansvaret för nyanlända flyktingar från kommunerna. Detta enligt ett nytt förslag från regeringen. Ur Sydsvenskan den 29/8-03: Stökiga och aggressiva tonårsgäng har skrämt bort uppemot besökare från äventyrsbadet Aq-va-kul... Badhusets chef Lars Wallinder föreslår också att Aq-va-kul ska anställa vuxna invandrare, som kan arbeta som trygghetsvärdar. - Jag tror att vuxna har en helt annan auktoritet när de säger till än om vi har en ung tjej som är badvakt. Jag tror mycket på den modellen att ha en vuxen från samma språkgrupp som kan säga till att här i Sverige beter man sig si och så, säger Lars Wallinder.

190 Till detta kommer yrken som i och för sig har funnits redan tidigare, men där behovet av nya anställningar ökats dramatiskt genom invandringen. Det kan gälla tolkar och översättare, det kan gälla väktare och andra inom säkerhetsbranschen. Ur DN den 26/7-02: Arbetsmiljöverket hotar att stänga sex tunnelbanestationer sedan flera spärrvakter misshandlats och hotats till livet,.. Connex har anställt flera vakter men det anser inte Arbetsmiljöverket är tillräckligt. Problemen kvarstår. Förra året anmäldes 70 fall av hot och våld mot personalen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska ägna sig åt bl.a. etnisk diskriminering. På DO finns 90 personer anställda. Införandet av särskilda etniska äldreboenden kan också skapa arbetstillfällen för invandrare. Ur DN våren 2007: ÄLDREOMSORG NY KARRIÄRVÄG Kulturell förståelse och krav på egna språket öppnar för personer med utländsk bakgrund Högre krav, tydligare språkprofiler och chans att göra karriär. Så ser framtiden ut för äldreomsorgen - som i allt väsentligt är på väg att bli en servicebransch där personer med utländsk bakgrund dominerar. Ur Sverige och invandringen : Klientifieringen och hanteringen av invandrare skapade många jobb åt svenskar och företagsamma invandrare. Fria Nyheter den 28/1-10: Vilhelmina kommun har under onsdagen tagit ett beslut att skriva avtal med Migrationsverket om att ta emot åtta ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten kommer att ge ett tillskott på 6-7 nya arbetstillfällen i kommunen. 193

191 9 c) Bidragsdeltagande Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att bidragsdeltagandet är högre bland invandrare än bland svenskar att bidragsdeltagande är särskilt högt bland invandrare från Afrika och Asien Professor Jan Ekberg har i studier visat att av de som invandrat från andra EU-länder ligger sysselsättningen på 71 procent för män och 67 procent för kvinnor, det vill säga i stort sett samma tal som de som gäller för infödda svenskar. För invandrare från Afrika eller arabisktalande länder ser siffrorna helt annorlunda ut. Här ligger sysselsättningsgraden under 50 procent för män och mycket lägre för kvinnor. Här är det bidrag, inte arbete som gäller... Bo Södersten, i DN den 28/ Tre citat Ur boken Bidragskulturen, av Helena Rivière: 1965 levde 16 procent av Sveriges befolkning på bidrag och pensioner. 30 år senare, 1994, var siffran dubbelt så stor, 31 procent betalades nästan 12 miljarder ut i socialbidrag hade 11 procent av hushållen i Sverige socialbidrag... I gruppen unga invandrare, år, har över hälften socialbidrag, 55 procent. Bland svenska ungdomar är motsvarande siffra 16 procent. Ur boken Alltid mer, Aldrig nog av Anders Isaksson: Socialbidraget...har... förvandlats till en kassareserv för närmare en femtedel av befolkningen i yrkesaktiv ålder...formas bilden av en ständigt växande, offentligt försörjd underklass, ett proletariat på folkhemmets nedre botten som i sin relation till kommunernas sociala myndigheter påminner om ett krävande barn inför sina föräldrar: de vill ha pengar till än det ena, än det andra,... Den som står utanför arbetsmarknaden och saknar möjlighet att få a-kassa måste överleva på annat sätt. Det är förtidspensionärer, socialbidragstagare eller nyanlända invandrare som får introduktionsersättning. Helt enkelt bidrag av olika slag. Ur I Sveriges väntrum Välfärdsstaten kommer att förändras om vi har fri invandring. Välfärden räcker inte till och transfereringssystemen måste skäras ned. Per Svensson, kulturredaktör på Expressen (och anhängare av fri invandring) Det sociala lever inneslutet i sin egen värld, en glaskupa utan ömsesidighet där staten spelar sin roll och medborgaren sin: statens uppgift är att ge och att bädda mjukt, medborgarens rätt att kräva och få... I denna värld existerar ingenting så banalt som en andrahandsmarknad för barnvagnar, där finns inga vänner som ställer upp med vad de inte längre behöver... I det socialas verklighet är alla hjälpsökande på något sätt drabbade, utan egen förskyllan och ansvar, offer för ditten och datten,... Här sitter välfärdsstatens ömma punkt,..den rör vid den enskildes ansvar för sitt liv, hans beteende, hans val i skilda livssituationer, hans motivation, hans ambitioner att förkovra sig, ja ytterst hans vilja att försörja sig själv....förutsättningen för bidraget ligger i just avsaknaden av tillgångar. Det missgynnar vanliga löntagare med ett förflutet (en ärvd sommarstuga, ett mindre sparkapital på banken etc) men gynnar flyktingar och ungdomar - vilka också råkar vara just de grupper som sedan några år dominerar bland bidragsmottagarna....en mycket enkel fråga: ska medborgaren med en sparad slant tömma sin bankbok innan han får samma hjälp som den som inte sparat en krona eller som gömt undan sina pengar i madrassen? I en del förorter, exempelvis Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Malmö, lever nu närmare hälften av den vuxna befolkningen på bidrag... Något hundratusental 194

192 människor sitter... fast i välviljans fattigdomsfälla och fler är på väg, alla försedda med goda bostäder och hyggliga löpande inkomster, men utan möjlighet att höja sin levnadsstandard på vanligt hederligt, beskattat arbete: i låglönejobb äts i stort sett varje intjänad krona upp av minskade bidrag, så den ekonomiska rationaliteten leder mot svartjobb och kriminalitet... för den som vill förgylla sitt liv med lite mer guldkantad konsumtion....efterfrågan stiger när priset faller och när det faller ner mot noll är efterfrågan utan gräns. Välfärdsstaten har satt priset för att inte arbeta till noll för mycket stora grupper, minimerat skillnaderna mellan att försörja sig själv och upphöjt möjligheterna att låta staten försörja sig till en medborgerlig rättighet... Utbudet skapar sin egen efterfrågan,.. Ur Invandringen till Sverige : Romerna spenderade de pengar de fick på konsumtionsvaror och sparade inte till hyra, kläder och mat. Emellanåt samlade de vad de hade till fest, samtidigt som de inför myndigheterna hävdade att pengarna tagit slut. De tenderade att betrakta de sociala bidragen som någon slags lön, en ersättning de fick för att de hade kommit till Sverige. De avsatte mycket tid på socialbyråer och för att söka bidrag. De skämdes inte för socialbidragen. De tyckte det var rätt att gå till socialen när pengarna inte räckte. Snabbt blev de regelkunniga och mycket kompetenta i att pressa ut maximala bidrag. 2. Socialbidrag Utgifterna för socialbidrag - eller ekonomiskt bistånd, som det döpts om till - uppgift år 2009 till 8,8 miljarder kronor. Detta innebär en ökning med 20% jämfört med föregående år. Till detta kommer introduktionsersättning för asylanter, som år 2009 uppgick till 2,3 miljarder kronor. Under 2007 utgjordes antalet bidragshushåll av ensamstående till 58% av svenska hushåll, till 42% av utländska hushåll (utrikes född, SCB). För gifta/sambo blev andelarna annorlunda: 18% av svenska hushåll respektive 82% av utländska: I nästa diagram, som avser en åttaårsperiod, har staplarna slagits samman, för svenska respektive utländska hushåll. Belopp i tusental kronor. Medan det år 2007 utgick nära 5,5 miljarder kronor till hushåll med utrikes födda utgick mindre än 3,4 miljarder kr till svenska hushåll. Vi kan konstatera att: invandrares andel av antalet bidragshushåll ökar. invandrares andel av de totala socialbidragsutgifterna ligger högre än för svenskar. de genomsnittliga summorna per bidragshushåll är högre för invandrare än för svenskar. Det senare beror inte bara på större hushåll. Även när man jämför hushåll av samma storlek visar det sig att större summor går till invandrarhushåll. (se även 4e) Ur tidningen Smålänningen den 12/3-96: Flera invandrare tackar nej till fasta jobb och väljer att leva på socialbidrag. - Vi har haft ett antal sådana ärenden där framförallt bosnier avböjt erbjudande om fasta anställningar. Trots all information vi gått ut med tycks de inte ha förstått att bidrag inte är detsamma som lön, säger Ingrid Alsén, distriktschef för individ- och familjeomsorg på socialbyrån i Älmhult. 195

193 Gratistidningen Södertälje-Posten rapporterade i februari 2010 om hur kommunen gjort en lönsam affär. Flyktingen Saad Kassir hade bott i kommunen i 20 månader. På honom satsade man nu kronor - pengarna som går till ett företag i Malmö som anställt mannen. Södertäljes arbetslivschef Dag Tingsgård förklarade: För kommunens del är det lönsamt inom ungefär ett år beroende på personens familjeförhållanden. Vi slipper betala försörjningsstöd från dag ett. Södertälje-Posten förtydligade: Att det tar i snitt sju år för en manlig flykting att få ett arbete gör det hela till en stor besparing. 3. A-kassa Ur tidningen Kommunalarbetaren, nr 12/99: Invandrarna en positiv kraft Kommunals förbundsstyrelse har antagit riktlinjer för integration - Medlemskapet ska ha lika stort värde för invandrarna, säger förbundsordförande Ylva Thörn. - Många har kommit in genom arbetsmarknadsåtgärder. Om många kommit in genom arbetsmarknadsåtgärder, kan det betyda att de åter hamnar i arbetslöshet efter kort tid? Kan detta i sin tur betyda att de får leva på ersättning från Kommunals A-kassa? Hur mycket pengar kan det bli fråga om? Kan det i förlängningen bidraga till höjda avgifter eller sänkta ersättningsnivåer i allmänhet för kommunalare? 4. Sjukkassa År 1974 registrerades sjukfrånvarofall per personer, år 2003 var siffran uppe i Samtidigt sjönk dödligheten från 440 fall per invånare år 1970 till 256 fall år Begreppet ohälsotal mäter antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukbidrag eller förtidspension. Talet är indexerat efter ett genomsnitt. Den befolkning som mäts är personer i arbetsför ålder, dvs år. SCB redovisar för den 31/ siffror, uppdelat på följande grupper: 1. personer födda i Sverige, svenska och utländska medborgare 2. personer födda utomlands, svenska medborgare, samt 3.personer födda utomlands, utländska medborgare. Resultatet blev 41 för grupp 1, 82 för grupp 2 och 154 för grupp 3. Tydliga skillnader! Invandrare hade under tidigt 1990-tal drygt 50 % fler sjukdagar per år än infödda svenskar. Statistik från RFV (Riksförsäkringsverket) visar att antalet sjukpenningdagar varit särskilt högt för sydeuropéer. År 1988 hade en sydeuropé nära tre gånger så många sjukpenningdagar som en svensk. Sjutton år senare är det andra grupper som har en särskilt hög överrepresentation: Ur Sydsvenska Dagbladet, den 15/ : Försäkringskassans nya utredning visar att utrikes födda är sjukskrivna i genomsnitt 31 procent mer än de som är födda i Sverige. För människor från Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet är siffran 75 procent. Från Integrationsbloggen, den 1/9-08: Födelseland främsta förklaring av antalet sjukskrivningsdagar Tommy Bengtsson och Kirk Scott har i rapporten Human Capital and Ethnic Deter- 196

194 minants of Sickness Absence in Sweden undersökt vad som förklarar olika individers sjukskrivningar. Studien visar att det finns stora skillnader i antalet sjukdagar mellan inrikes födda och olika grupper av utrikes födda. Personer födda i Grekland, Irak, Turkiet och f.d. Jugoslavien har till exempel mer än dubbelt så många registrerade sjukdagar som inrikes födda svenskar mellan 1993 och Skillnaderna är stora även om man kontrollerar för andra faktorer som utbildning, ålder m.m. Författarna konstaterar att de faktorer som huvudsakligen förklarar antalet sjukdagar är födelseland följt av utbildningsnivå. 5. Förtidspension År 1970 var 3,3% av den arbetsföra befolkningen i Sverige förtidspensionerad. År 2005 var andelen uppe i 9%. Antalet förtidspensionerade är nu uppe i mer än personer - en halv miljon. Thomas Jacksson i Sydsvenskan den 23/3-09: Men hur skall vi då förklara att vi utan konkurrens är världens mest arbetsodugliga folk på grund av sjukdom? Vi måste ställa oss den frågan när svenska läkare sjukförklarat cirka 20 procent av den arbetsföra befolkningen. Det är den högsta siffran i världen. En studie i Dalarna visade att åtta av tio läkare sjukskriver patienterna trots att de anser det olämpligt eller skadligt. Orsaken anges bland annat vara rädsla att komma i konflikt med patienter som alltså vill vara sjukskrivna. Många patienter vill alltför ofta komma åt en gratis förtidspension värd 4 5 miljoner kronor och som till skillnad från socialbidrag och a-kassa kan tas med utomlands. Jag har två kollegor som blivit mordhotade när de nekat sjukskrivning och åtskilliga andra som blivit utsatta för andra obehagligheter i form av fysiska hot, misshandel och anmälningar. Ökningen har varit väsentligt brantare för utrikes födda än för svenskar och andelen var år 1992 nästan dubbelt så stor som för svenskar. Ur boken Invandrare på arbetsmarknaden : Även bland män från Grekland och Jugoslavien är pensionsbeloppen i medelåldern väsentligt högre än bland svenska män. Detta är svårt att förklara. Svenska män arbetar i allmänhet heltid. Det torde därför knappast ha varit möjligt för dessa invandrare att genom långa årsarbetstider ha förvärvat väsentligt högre arbetsinkomster och därmed fler ATP-poäng än svenska män. De faktiska årsarbetsinkomsterna bland män från Grekland och Jugoslavien har också enligt tidigare undersökningar varit tämligen måttliga. En förklaring skulle kunna vara hög frekvens pensionärer med hel förtidspension. Boken redovisar siffror på hur arbetsförmågan under perioden var oftare nedsatt bland utländska medborgare, och särskilt bland sydeuropéer, än bland infödda svenskar: De höga indextalen för... sydeuropeiska medborgare kan inte förklaras med deras socioekonomiska tillhörighet. Enligt en motsvarande undersökning, se SCB (1977), har de utländska medborgarna i klart högre utsträckning nedsatt arbetsförmåga och långvariga sjukdomar än svenskar med samma yrke och i samma ålder. Därefter redovisas dödstal för olika grupper, perioden Det visar sig att dessa är lägre för sydeuropéer än för infödda svenskar, beträffande såväl män som kvinnor. Bland svenska män i åldersgruppen år var 10,7% förtidspensionerade. Mot-svarande siffra för greker var 40,2%! RRV har också konstaterat att det, särskilt inom vissa branscher, förekommer att för- 197

195 tidspensionerade förvärvsarbetar och får lön. Det rör sig om både svartjobb och vanligt förvärvsarbete. Det förekommer även att man lyfter dubbla förtidspensioner från olika länder. Beträffande sjukskrivningar är bilden densamma. Antalet sjukpenningdagar per sjukförsäkrad år 1990 var för svenskar 25, för invandrare 43. Särskilt hög var siffran för sydeuropéer. Medan siffran för kvinnor, födda i Sverige, var 28, var den för sydeuropeiska kvinnor 73. Medan inom andra grupper av kvinnor de ensamstående konsekvent har fler sjukdagar än de gifta, är det tvärtom för sydeuropeiska kvinnor. Anmärkningsvärt är också en jämförelse inom samma yrkesgrupp, städare. Kvinnliga städare, födda utomlands, får i genomsnitt 60% mer i sjukersättning per år än kvinnliga städare, födda i Sverige. Bo Södersten i DN den 12/2-04:...försäkringskassorna styrs av lokala politiker men finansieras med statliga medel. De lokala politikerna kan med andra ord köpa sig popularitet på skattebetalarnas bekostnad. I dag kostar exempelvis förtidspensionerna ungefär 50 miljarder per år. Det är en absurt hög siffra. Ur Dagens Industri den 7/4-04: AP-fonderna trumfkort i Ringholms budget 2005: 100 miljarder extra till statskassan Enligt statistik från Försäkringskassan utgjorde utrikesfödda år 2009 drygt 20% av de förtidspensionerade, medan de utgjorde drygt 15% av de försäkrade. 6. Äldreförsörjningsstödet (ÄFS) Äldreförsörjningsstödet beslöts - i partipolitisk enighet - av riksdagen år 2001 och trädde i kraft år Syftet var att avlasta kommunerna utgifter för äldre invandrare. 198

196 Här i vårt rike har länge varit en osed, att de män som kring riket fara, hur rika de än äro, vilja jämt gästa fattigmans hus utan penningar och nöta upp på ringa stund vad den fattige länge arbetat för. Ur kungabrev från kung Magnus, som regerade d) Brottsdeltagande Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandrares och invandrares barns brottslighet kostar det svenska samhället enorma belopp Utöver kostnader som har samband med icke-arbete och utebliven egenförsörjning finns ett antal utgiftsposter, sammanhängande med invandringen. Listan kan i själva verket bli mycket lång. Lars Jansson landade i sina beräkningar på beloppet 240 miljarder kronor, men hade med bara en del av vad vi här ska räkna upp. Den verkliga invandringskostnaden kan alltså hamna betydligt högre än 240 miljarder kronor per år. Uppenbart är dock att många av kostnaderna blir svåra att översätta i siffror. Ett brott innebär en kostnad inte bara i människoliv och mänskligt lidande. Det handlar dessutom om stora summor för skattebetalarna. All brottslighet belastar rättssystemet, där delar av kostnaderna blir översättbara i kronor. 1. Hedersvåld Som följd av en moral där hela familjens heder är avhängig att döttrar inte har samlag före äktenskapet, eller överhuvudtaget kontakt med män utan familjens godkännande, har invandringen från arabvärlden och andra islamskt dominerade länder, resulterat i hedersvåld. En konsekvens av detta blir att många unga invandrarkvinnor behöver särskilda skyddsinsatser från det svenska samhället. Ur VLT den 28/8-09: Ett lika unikt som enträget samarbete mellan Sverige och Irak har gett resultat: en 15-årig flicka från Västmanland kunde i somras räddas hem från en tvångsförlovning i Irak. Hemtagningen av flickan kan ses som ett genombrott för arbetet i länet för att hjälpa flickor som hotas av tvångsgiften utomlands. Efter sex veckor med många hundra telefonsamtal mellan polisen i Västmanland, svenska ambassaden i Irak, åklagarmyndigheten, Arosdöttarna och det ideella kvinnonätverket i Irak kunde den västmanländska polisen slutligen möta flickan på Arlanda. Hon hade fått nytt pass och biljett via svenska ambassaden. Förloppet för att få ut henne var bitvis dramatiskt. Ärendet är nu överlämnat till socialtjänsten. 2. Åldringsrån En sammanställning kring åldringsrån gjordes på BGF:s webbsida Det visade sig att gärningsmännen hade utländsk bakgrund i åtminstone 12 av 15 fall, kanske samtliga fall. 3. Ungdomsbrott Det som brukar rubriceras ungdomsbrott är ofta invandrarungdomars brott, där de rånar svenska ungdomar på mobiltelefoner eller mopeder. 199

197 Ur Sydsvenskan 30/10-03 : Politikerna i Hyllie har tappat greppet om ungdomskriminaliteten. Kostnaderna skenar iväg så nu vill man tvinga föräldrarna att betala för barnens brott. Att vårda ett brottsbelastat barn/ungdom på en statlig institution kostar mellan och kronor per dygn. - Multiplicera detta med den tid som de sitter på institution, från ett halvår till två à tre år, så blir det ganska mycket, säger Freddie Åkerblom, ordförande i myndighetsutskottet i Hyllie till Skånska Dagbladet. Hyllie har i år budgeterat 13,7 miljoner kronor för placering av barn och ungdomar. Men det kommer inte att räcka. Institutionerna har höjt avgifterna, så Hyllie räknar med ett underskott på cirka kronor. Hylliepolitikerna har i ett brev till justitieministern krävt en lagändring som på olika sätt skärper föräldraansvaret. Från SR:s webbsida den 6/10-09: 4. Butiksstölder Stort svinn tvingar butiksägare att stänga Svinn och stölder från butiker är ett stort problem inom handeln. Flera butiksägare tvingas stänga på grund av svinnet. Svensk Handel genomför under hösten en omfattande kartläggning. Totalt uppgår svinnet i svenska butiker till omkring 16 miljarder kronor varje år. Snatterier och stölder har visat sig bli vanliga inte minst runt asylantförläggningar. Ur PM från SIV, : Här på förläggningen har vi en massa utredningar på gång. Majoriteten av dessa utredningar rör snatterier. Som vi alla vet händer inget med dessa snattare. Polisen har gjort razzia, där man hittat ett stort antal stulna cyklar. Under utredningen om dessa cyklar vill ingen kännas vid dem. Jag som skriver det här har ca 20 års erfarenhet av arbete med flyktingar i huvudsak och även med asylsökande de senaste åren. Under alla dessa år har jag ej varit med om något liknande det vi har med gruppen kosovoalbaner. Jag har aldrig mött människor med en näst intill avsaknad av normer, respekt och solidaritet... Umgänget med de andra boende på förläggningen handlar i stort sett om hot och våld. Situationen är densamma när det gäller förhållandet till de boende i närsamhället. De har skrämt iväg barn från lekplatser för att själva gunga och åka karusell mm. Kastat sönder fönster, skurit bildäck på tjänstebilar, trakasserat kökspersonalen. Ur PM från RPS från 1992 : Ett län rapporterar en markant ökning av tillgreppsbrott bland asylsökande som har fått avslag på sina asylansökningar. Vid utresor förekommer att den avvisade har en nyinköpt begagnad bil som är fullastad med kläder och hemutrustning. I stort sett samtliga län noterar en ökning av tillgrepp i butiker i anslutning till Invandrarverkets förläggningar Värderån Alltmera spektakulära rån har under de senaste åren genomförts i Sverige, inte bara mot banker och värdetransporter utan även mot värdedepåer, där det handlat om mycket stora summor. Efter helikopterrånet mot värdedepån i Västberga år 2009 blev det akut brist på kontanter till bankautomaterna i Stockholmsregionen. Det var ett rekordrån, där rånarna kan ha fått med sig så mycket som 67 miljoner kronor. 200

198 Det var ändå inte det värsta. Dick Malmlund, säkerhetsansvarig på Svensk Handel: - Problemet är inte de pengar rånarna har kommit över. Pengarna kan man säkert återställa... Det som är bekymmersamt är att rånarna skadat depån, vilket gör att man inte kan bedriva verksamhet där. Tidigare hade flera andra stora rån genomförts i Sverige. Ur Smålands-Posten den 23/9-09: Göteborg, januari 2008: En tungt beväpnad liga rånar postterminalen i centrala Göteborg. Kumpaner i ligan hindrar polisens utryckning genom att placera ut bombattrapper och antända bilar. Rånarnas byte: kronor, mot tilltänkta 80 miljoner. Bromma, september 2007: Flera män rånar en värdedepå i Bromma i västra Stockholm. Med hjälp av skärbrännare, sprängmedel och en skylift tar rånarna sig in i pengacentralen. Bytet blir miljoner kronor. Arlanda, juli 2006: En värdetransport från flygplatsen stoppas av män med automatvapen. Rånarna spränger bilen i bitar och får med sig miljonbelopp. Runt 19 miljoner kronor i sedlar hittas runt vraket. Landvetter flygplats, mars 2006: Män med automatvapen hotar personalen på ett plan från London, lämnar en bombattrapp och flyr med nära åtta miljoner kronor. Stora Höga, november 2005: Två rånare prejar en Securitasbil och spränger den med en kraftig laddning. Bytet blir 5,6 miljoner kronor och två väktare skadas av splitter. Akalla, augusti 2005: Rånare får med sig 26 miljoner kronor från ett rån mot en värdedepå. Hallunda, augusti 2005: Bytet blir 14 miljoner kronor vid ett spektakulärt rån mot en värdetransport. Totalt rör det som om nära en miljard kronor under det senaste decenniet, pengar som sällan återfås - även där rånarna gripits och dömts. SVT-webben den 27/12-07: Endast trettio procent av värderånen klaras upp och leder till fällande domar. Av de rån som klaras upp är det endast ett fåtal där samtliga inblandade döms eller åtalas. Under den senaste tioårsperioden har uppskattningsvis 800 miljoner kronor stulits i samband med värderån och nästan inga pengar har återfunnits. Dessa brott förövas av en begränsad grupp tungt kriminella, där de flesta har utländsk bakgrund. Sverige ligger här i topp i Europa. Ur Sydsvenskan, den 6/11-05: Statistik på europeisk nivå visar att 224 värdetransportrån inträffade i Sverige mellan 1998 och Bara Storbritannien, Frankrike och Polen, länder med betydligt fler invånare, ligger före. Sverige ligger också fyra på listan över länder där rånarna kommit över mest pengar. Över 450 miljoner kronor har stulits från värdetransporterna under en sexårsperiod. Försäkringsbolagen pekar också ut landet som fjärde farligaste i Europa. Allt detta i kombination med att polisen endast klarar upp hälften av rånen gör att branschen kräver en rad åtgärder från svenska myndigheter. Sverige hade alltså under perioden 224 rån. Danmark hade 93 värdetransportrån, Norge 42 och Finland bara 4. Rånarna är ofta väl informerade: de vet var, när och hur de ska slå till. Hur har de fått denna information? Uppenbart är att de haft tillgång till en eller flera insiders. 201

199 Här finns med andra ord en koppling med anställningspolitiken. Gällande mångfaldsplaner och övervakning mot diskriminering försvårar extra kontroll av personer från förorten med utländska namn, även om detta de facto är en varningssignal om möjlig kriminell infiltration. Risken blir ju där större för lojaliteter med strukturer i sin närhet. 6. Narkotika Narkotikabekämpningen var tidigare högt prioriterad i Sverige, försäljning av narkotika var ett allvarligt brott. Med rätta, eftersom narkotikaanvändning genererar många andra brott, ofta allvarliga sådana. Denna brottslighet leder också till höga vårdkostnader. Ur Expressen den 29/2-00: SÅ STYRS HEROINET TILL SVERIGE. Polisen har kartlagt hur albanska ligor kontrollerar narkotikahandeln De albanska ligorna har kopplat ett allt hårdare grepp om den internationella rökheroinmarknaden. Statistiken tyder på att alltmer rökheroin smugglas till Skandinavien. - Det här är ett stort problem för hela Europa. I Sverige kan vi knyta etniska albaner till 80 procent av beslagen av rökheroin, säger Walter Kegö, chef för narkotikaroteln på rikskriminalen. Ligorna är organiserade efter klassisk maffiamodell och består av ett fåtal familjer. De yngsta familjemedlemmarna får arbeta sig upp i hierarkin. Klanerna härstammar i regel från Kosovoprovinsen, men även från andra delar av rest-jugoslavien. Polisen har kunnat se länkar mellan heroinligorna och den kosovoalbanska gerillan UCK. Och läget är akut. Enligt polisens uppskattningar smugglas fyra ton heroin in i Skandinavien varje år. Endast ett par hundra kilo beslagtas. Ligorna är framgångsrika. Kostnaderna för affärerna blir lägre då hela vinsten stannar i familjen. Polisen har svårt att få uppgifter om klanerna eftersom familjemedlemmar inte skvallrar på varandra. Kosovoalbanerna har dock fått konkurrens, av västafrikaner: Från SR:s webbsida den 18/1-05: Det är stora mängder vitt heroin i omlopp, och bakom det ligger kriminella nätverk med rötterna i västra Afrika. I Stockholm finns idag flera hundra representanter för nätverken som säljer droger, främst vitt heroin men också kokain och marijuana, för hundratals miljoner kronor varje år. Genom att dumpa priserna och alltid ha narkotika att sälja har de kriminella västafrikanska nätverken i princip helt tagit över den tidigare ganska uppdelade heroinmarknaden. Marknaden är stor, det finns omkring heroinmissbrukare i Sverige, och antalet ökar. Invandrare förekommer inte bara som distributörer av narkotika, utan även som missbrukare. Ur SIV-tidningen Ny i Sverige, nr 3/93: Antalet invandrare som fastnat i omfattande narkotikamissbruk blir allt fler, enligt en rapport från socialtjänsten i Stockholm. Förr var narkomanerna på Plattan, Sergels torg i Stockholm, till större delen svenskar. Enligt rapporten har bilden förändrats markant de senaste åren. Bland svenskarna finns nu stora grupper afrikaner och människor från olika delar av Mellersta Östern, framförallt Iran. Den etniska mångfalden bland missbrukarna har ökat, men enligt socialtjänsten finns inga entydiga svar på varför de missbrukar. En orsak kan vara att det finns invandrare, t.ex. iranier, som kommer från områden där narkotikan är billig och där 202

200 det inte är ovanligt att medelklassen röker heroin och hasch i hemmet. De afrikanska missbrukarna har inte velat ha kontakt med uppsökande socialarbetare eftersom en stor del av dem vistas illegalt i Sverige. 7. Skattefusk Invandrarföretagare deklarerar i genomsnitt för kr brutto per år. Detta är mindre än vad man kan leva på. Ur inlägg av Räknenissen på Exilen, i sept -03: Invandrarföretagare deklarerar i genomsnitt kronor per år i inkomst (forskaren Hedi Bel Habib på DN Debatt för ett par år sedan) vilket förstås gör att de betalar in väldigt lite skatt i genomsnitt. Däremot förbrukar de offentliga tjänster och transfereringar mycket mer. Ingen kan ju leva på brutto, alltså får de bostadsbidrag och andra bidrag. Har de familj får de barnbidrag, troligen bostadsbidrag, kanske kompletterande socialbidrag, kanske underhållsstöd om de skiljer sig, plus att de förbrukar skola, sjukvård, kollektivtrafik etc. Invandrare får mer generösa starta-eget-bidrag än svenskar, trots detta går de oftare i konkurs, och då kanske en släkting startar om med starta-egetbidrag, etc. Invandrares småserveringar brinner oftare än svenskars - kostnader för brandsläckning, polisutredning och försäkring. Ur Dagens Nyheter, 14/12-03: Miljarder i svarta pengar försvinner varje år inom krog-, butiks- och frisörbranscherna. Nu förbereds ett helt nytt regelverk för att stoppa fusket. Alla företagare kan i framtiden tvingas använda plomberade kassaapparater. Ett stort problem är att dagens kassaapparater går att manipulera så att endast en del av inkomsterna redovisas. Enligt... skattemyndigheternas särskilda restaurangprojekt plockas nästan varannan krona ut svart inom krogbranschen. Det skulle betyda att staten går miste om 15 miljarder kronor årligen bara här. Ur DN, januari 2004: NY KROGSKATT SKA RÅDA BOT PÅ FUSK Finansminister Bosse Ringholm vill göra om skattesystemet för krogbranschen efter spansk modell. Skatten ska styras av krogarnas storlek i stället för, som nu, redovisad försäljning. Skatteförlusterna i restaurangbranschen är ett välkänt bekymmer för staten. Enligt beräkningar undandras årligen cirka 15 miljarder kronor från beskattning. Förlusterna för statskassan är här inte den enda negativa konsekvensen. Det betyder också att konkurrensen snedvrids. Hederliga företagare slås ut av de ohederliga. Enligt TV-nyheterna i slutet av september 2009 uppskattas det belopp som totalt undanhålls skattemyndigheterna genom kvittolöshet och fiffel med kassaapparater till cirka 40 miljarder kronor. Åtgärder ska sättas in i form av nya apparater, som kommer att kosta cirka kr per styck. Detta måste företagarna själva bekosta och åtgärden drabbar såtillvida även ärliga småföretagare. Ur Sydsvenskan den 14/5-98, intervju med moderat kommunpolitiker: - Det jag uppfattar som skattefusk, ojuste och illegal konkurrens är nog vanligast förekommande bland de här mindre butikerna på Möllevångstorget, svarar Carl- Axel Roslund. - Så tyvärr sprider sig det här mönstret även till svenskar med blixtens hastighet... de här butikerna egentligen tränger ut normala arbeten på de företag som betalar tull, moms och skatt enligt reglerna. 203

201 -.. många av de här småaffärerna får starta-eget-bidrag och att de får gratis anställda genom API, arbetsplatsintroduktion. Trots det betalar de inte ens in momsen utan skattefuskar. Från SR:s webbsida den 26/5-09: 8. Skadestånd Könsstympad flicka får skadestånd En 19-årig flicka som tvingades till Somalia för könsstympning har beviljats kronor i skadestånd av Brottsoffermyndigheten, rapporterar Dagens Nyheter. När flickan var elva år tog mamman med henne till hemlandet och lät en man könsstympa henne. Ingreppet skedde utan bedövning. Ur DN den 28/10-03, om diskoteksbranden i Göteborg 1998: Rekordbelopp kommer att utbetalas i skadestånd efter diskoteksbranden. Många blir ändå besvikna. De anhöriga får vänta längst på besked. Katastrofen på Backaplan i Göteborg för fem år sedan utgör en exceptionell händelse - även ur försäkringssynvinkel. - Bara vi har hittills betalat ut sex till sju miljoner kronor i skadestånd. Diskoteksbranden är den största enskilda händelsen i vår verksamhet. Till det kommer utbetalningarna från försäkringsbolagen, påpekar Hans Sjölander, handläggare på Brottsoffermyndigheten i Umeå. Tidigare har totalbeloppet uppskattats till snarare mer än mindre än 50 miljoner. Slutsumman kan emellertid skjuta i höjden. Ur Metro den 15/7-05: JOY RAHMAN FÅR 2,5 MILJONER TILL Justitiekanslern har beslutat att bevilja ytterligare kronor i ersättning till Joy Rahman. Han har tidigare fått cirka 10 miljoner. Hemvårdaren Rahman dömdes i juli 1994 till livstids fängelse för mord på en pensionerad kvinna i Sätra. Han friades efter nästan åtta år i fängelse, i maj En anledning till att Rahman fälldes var att starka indicier pekade på att han var mördaren. Någon annan person har inte dömts som skyldig, så indicierna kan väl sägas fortsätta att peka mot honom, även om de inte ansetts räcka för en fällande dom. Indicierna stärks av att Rahman senare även i sitt hemland Bangladesh blev anklagad för ett mord. Ur BLT den 21/10-03: 9. Advokater och utredningar ADVOKATERNAS ERSÄTTNINGSKRAV STÖRRE ÄN RÅNBYTET Advokaterna som försvarar de misstänkta för rånet i Bräkne-Hoby begär tillsammans nästan kronor i ersättning för sitt arbete. 29-åringens advokat, Tomas Rothpfeffer, anger att han jobbat 145 timmar med ärendet. För det begär han kronor. 37-åringens advokat, Nils Uggla, anger att han jobbat 142 timmar. Han begär kronor. I går lämnade också advokaten Gunnar Falk in sin kostnadsräkning. Han försvarar 27-åringen som misstänks för båda rånen. Han anger att han jobbat minst 180 timmar. För det begär han kronor. Det betyder att de tre tillsammans begär kronor för försvaret av de misstänkta vid rånet då kronor blev bytet. Chefsöveråklagare Sven-Erik Alhem förklarar hur det kan bli så höga ersättningsanspråk: - Stora mål drar ofta stora advokatkostnader. Det kan låta som väldigt mycket pen- 204

202 gar, men man måste också väga in att det rör sig om affärsverksamhet med kringpersonal, resor och många andra kostnader. Till detta kommer kostnader för bl.a. åklagaren: Kammaråklagare Magnus Ramebäck, som för statens talan i målet, har månadslön och tjänar kronor i månaden. Han berättade i lördagens BLT att han lagt ner uppskattningsvis 96 timmar på rånen. Ur DN den 1/11-98, om diskoteksbranden i Göteborg: Snabbheten i eldens utbredning, och tecken som tydde på att det brunnit i ett av trapphusen, gör att utredarna ännu på lördagen inte kunde utesluta att branden som krävde 60 ungdomars liv var anlagd. 170 poliser arbetar med utredningen. Ur Smålandsposten den 3/10-03, om Sjöbodamordet på en lantbrukare: Dråputredningen en kostsam affär Drygt 2,4 miljoner kronor. Smålandspostens undersökning visar att det blev notan för att utreda brottet och ställa de misstänkta inför rätta. Advokaternas arvoden slutade på kronor, vilket är nästan lika dyrt som polisens hela utredningsinsats. Enligt polis och åklagare har det varit en mycket tungrodd utredning, bland annat eftersom det varit flera inblandade i brottet. Det faktum att det krävts tolk vid förhören med misstänkta och vid en stor del av vittnesförhören har gjort arbetet extra tidskrävande. En tung kostnad för rättsväsendet är att hålla de misstänkta brottslingarna bakom lås och bom på häkten. En häktesplats kostar omkring 1900 kronor per dygn. Därmed har häkteslogin för de dråpmisstänkta i Sjöboda kostat statskassan drygt en halv miljon kronor fram tills tingsrättens dom faller. - Dessutom krävdes att häktespersonal gick in på övertid och att vikarier kallades in för att klara transporterna till Ljungby tingsrätt. Det blev en merkostnad på kronor, konstaterar kriminalvårdsinspektör Leif Karlsson. Under de fem rättegångsdagarna fanns det mestadels sju häktesvakter omkring de misstänkta för att förhindra rymningar. Ur Smålandsposten den 5/1-04: 10. Outredda brott Antalet outredda brott i Kronobergs län blir allt fler. Under 2003 ökade de med närmare 20 procent. Ökad brottslighet och misslyckade satsningar på utredningssidan är några av förklaringarna. Antalet anmälda brott ökade under 2003 med 4,5 procent i länet totalt,.. - Förundersökningarna har också blivit alltmer komplicerade och tar mycket längre tid. Dels beror det på att fler nekar till brott, dels att fler behöver tolk vilket fördubblar utredningstiden, säger Stefan Karlsson, ansvarig för utredningsverksamheten i länet. Vad kan då ligga bakom denna ökning? Internationaliseringen de senaste åren, med öppnare gränser och mindre kontroll, är den främsta anledningen till att brottsstatistiken har ökat. Sverige har blivit en del av kriminella, europeiska nätverk. 205

203 9 e) Migrationsverket Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att kostnaderna, knutna till Migrationsverket är höga, även om de utgör bara en liten del av invandringens totala kostnader 1. Verket Statens Invandrarverk (SIV), tillkom 1969 och heter numera Migrationsverket. Verkets budget under det första året uppgick ett 10-tal miljoner kronor. Idag handlar det om närmare 11 miljarder kronor. Utgiftsökningen har alltså varit nästan tusenfaldig och det var under 80-talet som det sköt i höjden. 2. Processande En flyktingadvokat har i timarvode kr + moms. Vid tidspillan blir ersättning under kontorstid drygt kr, i övrigt 640 kr/timme. De totala kostnaderna för offentligt biträde uppgick under år 2008 till mer än 230 miljoner kronor. Ur TT-telegram i SvD den 28/5-05: När den nya processordningen för utlännings- och asylärenden träder i kraft behöver Migrationsverket 120 tjänstemän som företräder verket i de nya migrationsdomstolarna och som ska pröva hinder för att verkställa avvisningar av flyktingar. Den nya ordningen kommer därtill att kräva nyrekrytering av 580 jurister till domstolarna före omläggningen. Till detta kommer fler advokater att behöva biträda de asylsökande i domstolsförhandlingarna och domstolarna behöver anlita fler tolkar. Ur DN den 5/0-09: Mottagning 98 av 290 kommuner har överenskommelser med Migrationsverket om mottagande. Kommunen ersätts med kronor per år för varje placerat barn. Därutöver ersätts varje plats i gruppboende med kronor/dygn, plus 300 kronor om den är belagd. Dessutom ersätts kommunen för skolgång, särskilda behov, transport till kommunen, för utredningen samt för ersättning till god man. Sydsvenskan ger den 15/5-07: Utöver schablonersättningarna kan kommunerna söka ersättning för kostnader i samband med boende och vård. Ur Dalarnas Tidningar den 30/9-09: I snart två år har Ludvika kommun tagit emot ensamma flyktingbarn finansierat med statsbidrag från Migrationsverket.

204 Totalt blir det arbete åt 13 personer: Förutom psykolog eller läkare föreslås Notgårdshemmet få både en föreståndare och en biträdande föreståndare samt nattpersonal på fyra personer. Dessutom innefattar den nya organisationen fyra handledare och en lärare. Alkazami beräknar att personalkostnaderna kommer att öka med närmare kronor per år men trots det presenterar han en prognos för nästa år som beräknas ge ett överskott på 2.8 miljoner kronor. Det grundar sig på ett statsbidrag på 11.5 miljoner. Ur Sydsvenskan den 21/10-09: Privat aktör tar hand om flyktingbarn Malmös fem så kallade transitboenden är överfulla och så sent som i fredags bodde sexton barn och ungdomar på hotell. Helt enkelt därför att det inte fanns plats för dem någon annanstans. Sedan den 1 oktober har Malmö ett avtal med Attendo om 23 platser i gamla hotell Horn i Erikslust. I samma stund som boendet öppnades blev det fullt. Kostnaden är kronor per barn och dygn för de första 15 platserna, därefter kronor. Under år 2000 kom 350 s.k. ensamkommande flyktingbarn till Sverige, år 2009 blev antalet Kostnaderna för varje ensamkommande kan uppgår till mer än en 1 miljon kronor per år. Totalt kan detta ge ett belopp cirka 2,5 miljarder kronor per år för de som ankom år Ur GT/Expressen den 20/3-07: Ekvationen går inte ihop...ingen vet hur de ska hantera det ökade trycket från Irak. Förra året tog Sverige emot irakier, fler än hela EU tillsammans och totalt nästan hundra tusen invandrare, nytt rekord. Ett tydligt tecken på problemet är när flyktingmottagandet tvingas till avreglering. I dag finns det företag som sköter det som migrationsverket inte hinner med. För kronor natten per person tas ensamma flyktingbarn om hand för att slussas ut i samhället. De samlade utgifterna för introduktionsersättningar til asylanter uppgick år 2009 till 2,3 miljarder kronor, vilket betyder en ökning med 5% jämfört med föregående år. 4. Avvisningar Aftonbladet hade i april 1998 en artikelserie om avvisningar och kostnaderna för dessa transporter. Enskilda fall har gång på gång krävt chartrade flygplan, ofta till Mellanöstern eller Afrika. Exempelvis kostade 1997 avvisningen av Theophilius Owie till Ghana kronor. Resekostnaderna för deporteringar av asylsökande under 90-talet uppgick till i genomsnitt 150 miljoner kr per år Dagens Nyheter skrev den 16/6-01 om kostnader för avvisningar. Dyrast var en avvisning till Chile, för drygt kr: Mannens ovilja att resa och hans grova kriminella bakgrund gjorde att reguljärflyg inte kunde användas. För att inte äventyra andra resenärers säkerhet chartrade kriminalvården ett plan. Resan kostade kronor, exklusive utlägg för de fyra bevakare som följde med. Det var förra årets toppnotering, som dock var nära att trilla ned till andra plats. Ett plan inhyrt för att åka till Peru avbokades i sista stund. 207

205 Eftersom personen senare kunde utvisas på annat sätt slapp kriminalvården betala planhyran på 1,2 miljoner. Andra särskilt dyra utvisningar gällde Kongo-Kinshasa ( kr) och Gambia ( kr). DN gav en översikt av Sveriges kostnader för utvisningar år 2000: Till Norden: 11 personer för kr per person. Övriga Europa: 417 personer för kr per person. Asien: 25 personer för kr per person. Nordamerika: 2 personer för kr per person. Sydamerika: 38 personer för kr per person. Afrika: 30 personer för kr per person. Migrationsverket står för försörjning även av dem med avvisningsbeslut och som uppehåller sig illegalt i Sverige! 5. Återvändande Återvändarbidrag omfattar inte bara personer som fått asyl, och ska återvända när förhållandena i hemlandet så medger. Det omfattar tydligen även personer som fått avslag på sin begäran om asyl och PUT i Sverige. Ur VLT den 11/8-09: För år 2009 är året som regeringen valt att satsa stora summor pengar på att effektivisera återvändandet av asylsökande personer som fått avslag. Migrationsverket har fått cirka 40 miljoner kronor extra ur statens ficka för att kunna prioritera arbetet med återvändanden. 208

206 9 f) Språk Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det finns flera typer av kostnader, knutna till språket Ds 1995:68 återger uppgifter i Statsliggaren 1991/92, från Utbildnings- och Socialdepartementen - utgifter i miljoner kronor: 1. Hemspråksträning i förskolan: Hemspråksundervisning: Studieförbundens utbildning i svenska för vuxna invandrare: Speciell undervisning i svenska för invandrare i skolväsendet: Övrigt (viss annan utbildning i svenska för invandrare, tolkning och tolkutbildning, stiftelsen invandrartidningen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering mm): 32. Summa: drygt 2 miljarder kronor. 1. SFI SFI - Svenska för invandrare är en stor och ökande utgiftspost i statens budget. Dess verksamhet har dock ofta låg effektivitet. Ur Thomas Gürs recension av en bok av Masoud Kamali, i SvD den 10/1-98: Enligt arbetsförmedlingens regler kan bara den som avslutat Sfi anmäla sig som arbetssökande, få ersättning eller vara föremål för någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vissa invandrare, vars strategi är att leva på socialbidrag, vill inte avsluta sina språkkurser alltför snabbt, konstaterar Kamali. Med närvaron på SFI-undervisningen har det ofta varit litet si och så. Ur Thoralf Alfssons blogg, feb.2010: För hela Sverige kostade SFI-utbildning under 2008 hela 1550 miljoner kronor. Efter 2 år har bara ca 35 procent blivit godkända i sin SFI-utbildning. Det mest anmärkningsvärda är att ca 40 procent avbryter sina studier i SFI. Utav dessa är de så många som nästan 20 procent i riket som slutar av okänd anledning. Kan det ha varit så att motivet för att gå SFI inte var att lära sig svenska, utan att få ut bidrag? Ur Sydsvenskan den 5/9: BURLÖV HAR INTE RÄTT NEKA FAMILJ BIDRAG. Barnens bästa viktigare än skolk från svenskundervisningen. Socialnämnden i Burlöv har inte rätt att neka en familj bidrag bara för att mamman i familjen skolkat från undervisningen i svenska för invandrare. 209

207 Det har kammarrätten slagit fast i en dom och i beslutet lutar man sig bland annat åt kraven i FN:s barnkonvention om att särskilt beakta hänsyn till barnens bästa. Burlövfamiljen består av fyra barn, en pappa som har ett halvtidsjobb och en mamma som i vintras började läsa svenska för invandrare. Men hon kom inte till alla lektioner. För den period tvisten gäller var hon frånvarande utan giltigt skäl från tio av 20 lektionsdagar....bidragen var kopplat till närvaroplikt och kvinnan var informerad om kraven, hävdar Burlövs socialnämnd. Men pappan överklagade beslutet till länsrätten med motivering av avslaget drabbade barnen... Länsrätten dömde till familjens fördel, precis som kammarrätten nu gjort sedan Burlövs kommun överklagat länsrättens dom. Ur I Sveriges väntrum : I stället för piska innehöll förslaget en extra morot till den som deltar i sfi (svenska för invandrare) och introduktionen. I Malmö finns redan ett sådant system. Den som deltar får 700 kronor extra per månad förutom den vanliga introduktionsersättningen som alla nyanlända utan jobb eller annan försörjning får från kommunen. Folkpartiet skriver i sin rapport att av nyanlända utomnordiska invandrare är det cirka hälften som deltar i sfi. Andelen har de senaste tretton åren varierat mellan sextioen och fyrtiotre procent. Resultaten har försämrats sedan mitten av 1990-talet. Då var 48 procent godkända efter två år, jämfört med 35 procent nu. Ur Fria Nyheter den 12/1-10: Vuxenförskola för analfabeter i Sundsvall...Nu öppnas skolan igen, åter i kommunal regi, och inte för vilka elever som helst utan för invandrade analfabeter. Nu blir skolan istället en investering för framtiden, enligt kommunen, som skall lära upp vuxna analfabeter så att de skall klara av att sedan lära sig Svenska för invandrare. - Här kan studerande som behöver praktisk träning förbereda sig inför SFI, säger skolan rektor Stig Eriksson till tidningen Dagbladet och tillägger: - Många som kommer hit är analfabeter och behöver träna på att skriva och tala innan de kan börja studera. 2. Tolkning Ur SvD den 2/1-04, artikel av Riita Öberg, VD för Stockholms Tolkförmedling: SVERIGE BEHÖVER NYA TOLKAR I dag talas över hundra språk i Sverige. Detta ger tolken en nyckelposition. Årligen utförs över en miljon tolktimmar. Det kan vara allt ifrån tolkning i domstolen där en misshandlad invandrarkvinna kan föra fram sin berättelse, till tolken som är med på en förlossning och förmedlar information till en förstföderska. Auktorisation kan idag fås i endast 34 språk. Över personer arbetar idag som tolkar i Sverige, av dessa är bara drygt 800 auktoriserade av Kammarkollegiet. Men behovet kommer att öka drastiskt, förutspår Öberg: Inom ett par år kommer det sannolikt att behövas dubbelt så många tolkar, dvs tolkar i landet. De flesta bör självfallet vara auktoriserade. Idag finns exempelvis bara två auktoriserade tolkar i rumänska. I somaliska, som är ett stort invandrarspråk, finns bara sex auktoriserade tolkar. I dag är alla auktoriserade tolkar i de mest efterfrågade språken i princip garanterade full sysselsättning. Bristen på auktoriserade tolkar medför att dessa söker sig till de högst betalda uppdragen, de inom domstols- och rättsväsendet. Auktoriserade tolkar behövs även inom andra sektorer. 210

208 Den hårda konkurrensen i tolkbranschen med bl a regelbundna upphandlingar där det lägsta priset - den lägsta lönen - vinner, riskerar att resultera i att många av de mest kvalificerade tolkarna söker sig bort från branschen. Kvalitetsproblem, alltså. Ändå kostar det mycket pengar: I ett internationellt perspektiv satsar det svenska samhället mycket på tolktjänster, totalt över 400 miljoner årligen. Därtill kommer anslagen för den statligt finansierade tolkutbildningen genom Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och auktorisationsförfarandet inom Kammarkollegiet. Det räcker dock inte för att täcka behoven. a) asyleriet Ur TT-telegram i SvD den 28/5-05: När den nya processordningen för utlännings- och asylärenden träder i kraft... domstolarna behöver anlita fler tolkar. Med hjälp av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet är flera folkhögskolor i färd med att anordna kurser i rättstolkning för auktoriserade tolkar i de stora asylspråken som arabiska och ryska. Kammarkollegiet har i höst lagt in extra prov för blivande rättstolkar. b) rättsväsendet Från SR:s webbsida den 3/11-03: Behovet av tolkhjälp i Sverige ökar. Enbart i tingrätter genomfördes förhandlingar där minst en tolk fanns i rättsalen. Vem som helst kan bli tolk. Det finns inga formella krav och ingen kontroll av tolkarna hos domstolarna. Ekot har talat med advokater, nämndemän, domstolspersonal, poliser, dömda, auktoriserade rättstolkar och alla ger samma bild. Felaktiga översättningar förekommer i våra domstolar och är ett hot mot rättsäkerheten. En auktoriserad tolk kostar mer. Men vissa myndigheters avtal med tolkbyråerna är skrivna så att myndigheten betalar samma summa pengar oberoende av vilken tolk som kommer. Det är inte heller lätt att veta vem det är som kommer. Så tolkförmedlingen tjänar mer på att skicka en icke auktoriserad tolk. Ur DN den 28/10-03: 19-årige Foad erkänner att han kanske har det största ansvaret för att branden uppstod. Sedan även Behrouz förhörts har tingsrätten nu tre olika versioner av händelseförloppet. För de 36 tolkarna är rättegången ett unikt uppdrag. Ur Smålandsposten den 5/1-04: Antalet outredda brott i Kronobergs län blir allt fler... - Förundersökningarna har också blivit alltmer komplicerade och tar mycket längre tid. Dels beror det på att fler nekar till brott, dels att fler behöver tolk vilket fördubblar utredningstiden,... c) sjukvården Ur DN den 2/9-08: Allianspartierna i Stockholms län utövar självkritik: Vi har missat invandrares behov... Vi höjer också tolktidsersättningen med 50 procent vilket ger väsentligt större resurser till exempelvis Skärholmen, Tensta och Rinkeby. d) kommunerna Ur UNT den 20/5-03: UPPSALAS 98 OLIKA SPRÅK Acholi, ewe, gajarati - många språk låter som exotiska frukter. Men de talas här i Uppsala, och kommunen kan erbjuda tolkhjälp till dem alla. Randa Khalil Lindberg är kommunens enhetschef för Tolkförmedlingen med ansvar för omkring tolkärenden i månaden. 211

209 Randa Khalil Lindberg, enhetschef för kommunens Tolkförmedling berättar... - Våra kunder är i första hand landstinget och primärvården, men också polis, tingsrätt, myndigheter, skola, och socialen. De kontaktar oss, beställer en tolk och vi ringer upp någon av våra 300 tolkar och ger honom eller henne uppdraget. Det förekommer då och då att barn ibland får agera tolk åt sina föräldrar. Randa Khalil Lindberg är kritisk till detta. - Det är absolut fel att barn tolkar åt sina föräldrar på BVC eller inom sjukvården. Plötsligt blir barnen föräldrar åt sina föräldrar - de ombytta rollerna är inte bra. Dessutom sker detta ofta i känsliga situationer, hos advokaten eller hos soc. Jag tycker inte det är rätt att utsätta barn för den belastningen. e) övrigt Ur Arbetet, den 16/2-99: Det är svårt att ta körkort idag och ännu svårare är det om man är invandrare och har begränsade kunskaper i svenska. Automatiskt byte av körkort får bara göras mellan EU-länderna, Norge, Schweiz och Japan. Andra nationaliteter måste ta nytt körkort. Det är få trafikskolor som har utbildning på andra språk....det nya datorbaserade teoriprov, provit, som enligt Vägverkets planer.....finns bara på svenska. - Det här kommer att bli ett mycket stort problem för oss. Det finns idag inga begränsningar när det gäller språkanvändning vid körkortsproven. Det innebär att vi måste anlita tolkar. Vi räknar med att tolkkostnaderna i år kommer att hamna mellan och 1 miljon kronor för oss i sydvästra Skåne. - Jag har hört att det diskuteras olika lösningar... bl.a. att tolkkostnaderna helt eller delvis måste betalas av körkortstagaren. Det kanske är en bra lösning....en del elever kommer hit gånger för att avlägga prov, säger Lars-Erik Svensson. 3. Översättningar Även översättningar av textmaterial kan behövas inom de områden som räknats upp ovan beträffande tolkning. Till detta kommer kostnader för översättning och upptryckning av valmaterial på olika språk. Man behöver ju inte kunna svenska för att få svenskt medborgarskap och beträffande kommunalval har även utländska medborgare rösträtt, efter tre år i Sverige. 212

210 Att vi skulle få en sådan byråkrati för invandrar- och flyktingfrågan...det har ju växt fram en hel industri för detta ändamål, med en massa tjänstemän och s.k. invandrarexperter. David Schwarz, redaktör för Invandrare & Minoriteter Modersmålsspråk i Sverige: albanska amhariska arabiska armeniska assyriska/syrianska bengali bosniska* bulgariska danska dari engelska estniska feili finska franska grekiska hebreiska hindi isländska italienska kantonesiska koreanska krotatiska kurmanji lingala luganda mandarin mandinka nederländska norska persiska polska portugisiska punjabi romani rumänska ryska samiska serbiska singalesiska somali sorani spanska swahili tagalog tamil thailändska tigrinska tjeckiska turkiska tyska ungerska urdu vietnamesiska wolof 9 g) Mångfald Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att målsättningen om mångkultur skapar kostnader utöver vad som annars hade varit nödvändigt 1. Hemspråksundervisning Hemspråk hette det tidigare, nu heter det modersmål. I inget annat land tar samhället ett sådant ansvar för att invandrarbarn ska bevara det språk man talar i föräldrarnas hemland. Här går föräldrarna ofta arbetslösa och om det är något de kunde ha tid med, om de själva tycker det är viktigt, vore det väl att ta sig an sina barns kunskaper i ifrågavarande språk. Men i Sverige ligger alltså detta ansvar på samhället och skattebetalarna barn i Sverige, 18,1% av samtliga elever, var läsåret 2008/09 berättigade till sådan undervisning, i årskurserna 1 till 9. Här gäller fortfarande den äldre definitionen på andra generationens invandrare : har man minst en förälder född utomlands kan detta räcka. För många barn räknas alltså inte svenskan som modersmål, trots att de både är födda i Sverige och bor i Sverige. Kompromisslösheten är dessutom total: även om det bara finns ett barn i området som ska lära sig ett visst språk, så ska det kunna ordnas. Kosta vad det vill. Hur mycket det hela kostar går nu inte att få fram, men det rörde sig 2008/09 om nära deltagande elever, fördelade på ett 100-tal olika språk. Bortsett från kostnader kan naturligtvis ifrågasättas hur denna språkundervisning påverkar integrationen i det svenska samhället. Uppgifterna nedan kommer från Skolverket. Siffrorna avser antalet elever läsåret 2008/09. Kring år 2000 var siffran , på knappt tio år har alltså skett en ökning med 37%. De ligger arabisktalande överlägset i topp, följt av serbo-kroatiskan, både vad gäller antalet berättigade till, och antalet deltagande i, modersmålsundervisning. Högst deltagandeandel har de som talar somali, följt av arabiska och albanska. En rektor för modersmålsundervisningen i Stockholm uttalade i Metro den 14/2-00 att det viktigt för unga med ursprung i andra länder att lära sig sitt modersmål : - Det handlar om att finna sin kulturella identitet... Ur Svensk invandrarpolitik : En principiellt viktig reform som låg i linje med denna förändrade syn på invandrarnas och minoriteternas rätt till det egna språket och kulturen var den sk hemspråksreformen (1976), varigenom kommunerna blev skyldiga att ge barnen undervisning i deras modersmål. Redan 1965 beslöt regeringen att införa kostnadsfri undervisning i svenska för invandrare via studieförbunden. Verksamheten har kommit att bli mycket omfattande, och 700 miljoner kr har totalt satsats på denna undervisningsform sedan mitten av 1960-talet. Ur Det finns gränser : Efter en granskning av Riksrevisionsverket (RRV), som presenterades 1990, framgick att kostnaderna per elev i invandrarundervisningen var mycket höga i förhållande till kostnaden per svensk elev. 213

211 ...att även invandrarelever som hade mycket små, eller nästan obefintliga kunskaper i hemspråket, fick tillträde till hemspråksundervisningen och att kommunerna också fick statsbidrag för dessa elever. RRV noterade att undervisningen ibland gavs i mycket små grupper, ibland bara en eller två elever. Läraren kunde i ibland vara de egna föräldrarna - så skapades sysselsättning för invandrare. Ur Svenska Dagbladet den 15/4-04: 50 MILJONER TILL NY SATSNING PÅ HEM- SPRÅK. Modersmålet ska även användas i matematik. 2. Föreningar och tidskrifter Tidningen Dala-Demokraten meddelade i mars 2003 att Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande har beslutat att storleken på bidragen till invandrarföreningarna i Borlänge ska ligga på kronor. Ur I Sveriges väntrum : Ulrika By menar... - Jag vet invandrarföreningar som får bidrag till jämställdhetsprojekt som är ett skämt. Det snackas öppet om att bara man har med ordet jämställdhet i sin ansökan om bidrag så är det lugnt. Till och med tjänstemän är kritiska, men ingen orkar bry sig. Ur Sydsvenskan den 14/11-99: Staten ger för mycket pengar till invandrarföreningar. Det sade socialantropologen Aje Carlbom från Lund när han talade på seminariet Lokal kultur - världskultur i Malmö?... Han anser att föreningarna som arbetar för att bevara sin kultur ökar segregationen. Det förekommer också direkt fusk med bidrag, förmodligen i stor omfattning. Ur DN Stockholm den 21/3-95: BIDRAGSFUSK I FÖRENINGAR - bara 1 av 30 invandrarföreningar hade rätt medlemsantal. Invandrarföreningar i Borlänge som fick bidrag: Iranska föreningen ( kr), Filippinska föreningen ( kr), Multikulturarbetareföreningen Ziryab (2 000 kr), Kurdiska föreningen ( kr), Somaliska föreningen ( kr), Islamiska förbundet ( kr), Bosniska folkets förening ( kr), Islamiska ungdomsföreningen (5 000 kr), Arabiska kulturföreningen (5 000 kr), Somaliska svenska föreningen Sahan ( kronor), Unga örnars sommarkollo ( kr), Somaliska kvinnors friskvårdsförening ( kr), Jubbaland förening (2 000 kr), Somaliska förefattarföreningen (2 000 kr), Horn av afrikas kulturförening ( kr), Badhere (2 000 kr), Birbirso ungdomsförening (5 000 kr). Det handlar om en granskning från revisionskontoret inom Stockholms kommun, som förra året specialgranskat 30 invandrarföreningar: En hade angett 700 medlemmar fast det bara var 100 stycken, några hade dålig ordning på ekonomi och redovisning. Bara en förening hade uppgett rätt medlemsantal. Bara 1 av 30! Men Iris From från invandrarförvaltningen var fylld av förståelse: Det finns en stor okunnighet och det kan vara svårt att förstå reglerna för bidrag. Själva systemet inbjuder till fusk, genom att varje medlem möjliggör mycket i statsbidrag. Även utan direkt fusk kan medlemsantalet hållas högt på ett konstlat sätt, genom mycket låga medlemsavgifter. Bidrag kan hamna också hos föreningar som stöder den regim de har flytt ifrån. Ur SvD den 24/11-09: Föreningsbidrag granskas hårdare Det är konsekvensen av sommarens starka kritik mot att den regimvänliga Eritreafestivalen fick kommunalt stöd, totalt kronor under fyra år. Arrangörerna, som menar sig ha världens största exil-eritreanska festival, ger enligt rapporten regimen sitt stöd såväl i åsikter som med pengar. 214

212 Just nu ligger ett 80-tal bidragsansökningar från invandrarföreningar för bedömning. Sharafs Hjältar är en föreningen i stil med Lugna gatan, av unga invandrare som ska ha bytt spår. I detta fall är målet att bekämpa hedersförstryck. Det har dock blivit si och så med redovisningen av bidrag. Fria Nyheter, den 17/2-10: Sharaf hjältar får skarp kritik av Göteborgs kommun I Göteborgs Posten kan man läsa om att Sharafs hjältar får kritik av Göteborgs kommun för bristfällig redovisning av hur bidrag använts. Men också att organisationen tog emot kommunbidrag och samtidigt krävde betalt för att föreläsa på Göteborgs skolor. Sedan 2007 har kommunen pumpat in ca 3 miljoner kr i Sharafs hjältar Nu har flera tjänstemän synpunkter med hur dessa skattemiljoner använts. Trots flera påminnelser har organisationen inte lämnat in det underlag som kommunen begärt att få för att se hur kommunbidraget har använts. 3. Bibliotekens bokinköp De flesta bibliotek i Sverige har gjort omfattande inköp av böcker på olika invandrarspråk. 4. Utredande Hur många statliga utredningar - SOU - har inte ägnats åt invandringspolitik och flyktingmottagning, integration och mångfald, diskriminering och språkfrågor? Listan blir häpnadsväckande lång, och till SOU:n kommer utskottsutlåtanden och propositioner, eller skrivelser från regeringen. Det blir en avsevärd byråkrati och forskningsapparat som hålls igång av invandringsfrågorna! En sökning på riksdagens webbsida gav hundrtals eller tusentals träffar på sökord som invandring, integration, flyktingar, medborgarskap och diskriminering för SOU respektive propositioner/skrivelser. Några av träffarna på utredningar om diskriminering: SOU 2006:87: Arbetskraftsinvandring i Sverige SOU 2006:79 Integrationens svarta bok SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering SOU 2006:73 Den segregerande integrationen SOU 2006:60 På tröskeln till lönearbete SOU 2006:59 Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2006:56 Ansvarsfull servering - fri från diskriminering SOU 2006:52 Diskrimineringens retorik SOU 2006:40 Utbildningens dilemma SOU 2006:37 Om...det villkorade medborgarskapet SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering.. SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning SOU 2006:19 Att återta mitt språk SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd SOU 2005:112 Demokrati på svenska? SOU 2005:91 Agenda för mångkultur SOU 2005:69 Sverige inifrån Röster om etnisk diskriminering SOU 2005:56 Det blågula glashuset SOU 2005:41 BORTOM VI OCH DOM SOU 2005:40 Rätten till mitt språk SOU 2004:49 Engagemang, mångfald och integration SOU 2004:48 Kategorisering och integration. SOU 2004:33 Kunskap för integration. SOU 2004:21 Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? SOU 2003:17 Diskrimineras invandrarföretagen 215

213 SOU 2001:48: Arbete mot etnisk diskriminering SOU 1999:8 BYGG EN INTEGRERAD VÄLFÄRDSSTAT SOU 1997:174: Räkna med mångfald SOU 1996:55: Sverige framtiden och mångfalden SOU 1995:76: Arbete åt invandrare SOU 1992:96: Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet SOU 1984:55 I rätt riktning - Etniska relationer i Sverige. SOU 1983:18 Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet Ur boken Sverige och invandringen, Karl-Olov Arnstberg, 2008: Det var många som skulle sammanträda och diskutera invandrarfrågor. Invandrarrådet, invandrarverkets stora referensgrupp, lilla referensgrupp, utbildningsradion, arbetsmarknadsdepartementet, socialdepartementet, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och statens kulturråd. Vid mitten av 1980-talet fanns i Invandrarsverige omkring lärare som undervisade i svenska för invandrare och över hemspråkslärare. Det fanns invandrarpsykologer, invandrarkuratorer och naturligtvis invandrarjournalister. Bara på Sveriges Radio och TV var de ungefär 150 till antalet Klientifieringen och hanteringen av invandrare skapade många jobb åt svenskar och företagsamma invandrare. Merit Wager den 15/11-09: Många utredningar tillsätts och analyseras och utreds på nytt; många hearings och seminarier och konferenser hålls och resulterar i en massa dokumentation. Mycket snack och lite verkstad verkar vara den officiella svenska parollen. 5. Diskrimineringslagar Diskrimineringslagstiftningen har en kostnad som är omöjlig att uppskatta i kronor, men förmodligen är hög. En kostnad i form av större svårigheter för småföretag och i färre nyanställningar. Ur Positiv särbehandling är också diskriminering : Med all sannolikhet kommer de nya lagarna med sina skärpningar och sina ålägganden om aktiva åtgärder eller stöd- och kompensationsåtgärder osv, att snarare innebära att utrymmet för massmedialt motiverade men i sak godtyckliga ageranden från olika ombudsmannamyndigheter ökar, samtidigt som den belastning som nya lagar och regler innebär för företagare minskar möjligheten för de grupper som lagarna avser att skydda att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Och då har de nya lagarna blott tjänat till att tillfredsställa en självrättfärdigande politisk elit, men till en samhällsekonomisk kostnad vars storlek ingen riktigt förmår att ange. 216

214 Antirasism har blivit en födkrok för allt fler. För att födkrokar skall fortsätta existera krävs rasism, nynazism och antisemitism, vilket är en av förklaringarna till att allt fler svenska företeelser etiketteras som rasistiska, nazistiska, främlingsfientliga, antisemitiska osv. Det finns alltså betydande ekonomiskt intresse av att underblåsa konflikter mellan invandrare och svenskfödda,.. 9 h) Kampanjande Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det omfattande kampanjandet för att övertyga svenskarna om mångkulturens fördelar vittnar i sig om en mångfald... Fri Information 1. Fenomenet kampanjande Alltsedan 1980-talet har det bedrivits olika kampanjer mot främlingsfientlighet och rasism, från stat, landsting, kommuner och organisationer. Kampanjandet har omfattat manifestationer och möten, teaterföreställningar och seminarier, uppsatstävlingar och studieresor till Auschwitz, utdelande av priser och stipendier, utgivning av böcker och tidskrifter. Indelningen av den svenska befolkningen i svenskar och invandrare har skapat en marknad för politiker, debattörer och mediefigurer av utländsk härkomst. Personer som annars inte skulle ha uppmärksammats i den allmänna debatten eller inom politiken har vunnit berömmelse och kunnat göra karriär genom att framträda i rollen som självutnämnda talesmän för ett fiktivt invandrarkollektiv. Magnus Karaveli Webbdresser för pk-propaganda: Alla betyder alla Amnesty Arm i arm Centrum mot rasism Diskrimineringsombudsmannen Expo Fem i tolv Get educated Gringo Immigrantinstitutet Integrationsverket Levande historia Mana Miljonkulturell ungdom Mångfald och dialog Mångkulturellt Centrum Nätverket mot rasism Svenska FN-förbundet Svenska Helsingforskommittén Sverige mot rasism Ungdom för mångfald Ungdom mot rasism Quick response Framförallt satsas alltmer skattemedel eller medel ur Allmänna Arvsfonden på en flora av projekt och tidskrifter för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och ett antal otäcka fobier. Ur NT den 20/9-01: Integrationsverket får extrapengar Integrationsverket får tio miljoner kronor för introduktion av invandrare i arbetslivet och fem miljoner kronor för att öka mångfalden på arbetsmarknaden. Det är samma summa som i förra årets budget. - Satsningen på att öppna dörrarna för personer från andra länder fortsätter, säger Andreas Carlgren, generaldirektör på Integrationsverket. Hälften av verkets projektstöd på tio miljoner kronor är öronmärkta för arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. 2. Ny födkrok Det är ingen överdrift att säga, att antirasismen och det politiskt korrekta opinionsbildandet blivit till en födkrok för en växande skara. Floran av webbadresser till sådana sidor är således omfattande. 3. Inte bara skattemedel Tillflödet av resurser kommer alltså inte bara genom skattebetalarnas insatser, utan även genom avlidna. Exempelvis tidskriften Expo har kunnat påräkna bidrag från Allmänna Arvsfonden. Denna fond har sina tillgångar genom svenskar som avlidit utan att lämna arvingar efter sig och utan att ha testamenterat sina pengar. Ur arvsfonden går överhuvudtaget stora belopp till ett otal politiskt korrekta projekt. Tidningsnotis, den 17/5-01: Fem miljoner kronor mot rasism och homofobi Regeringen har beslutat att anslå fem och en halv miljon kronor till sjutton lokala organisationer för arbete mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi. 217

215 Det berättade demokratiminister Britta Lejon vid den internationella konferensen Learning Democracy i förra veckan. Fryshuset, Teater Amabile i Klippan och Expo är några av de föreningar som får dela på stödet. Anslaget är ett led i regeringens arbete mot rasism som inleddes våren miljoner kronor kommer att delas ut genom Allmänna Arvsfonden till olika lokala projekt under tre års tid. Några exempel på nationella projekt, hämtade från Arvsfondens webbsida, oktober 2009: Svenska Röda Korset, Stockholm Förstudie - ensamkommande barn och unga har beviljats stöd med kronor Syftet är att utveckla Röda Korsets arbete med ensamkommande barn och unga för att ge dem stöd att tillvarata sina rättigheter, minska isolering, bryta ofrivillig ensamhet samt skapa mervärden för individen oavsett om denne får stanna i landet eller inte. Rötter, Stockholm STOCK TV har beviljats stöd med kronor Projektet ska skapa en nischad och unik videokanal online för unga oetablerade filmskapare som med sina digitala berättelser vill dokumentera och skildra sin egen gatukultur. Projektet syftar till att stärka unga att delta i samhällsdebatten. Ungdomsalternativet, Malmö Träning för förändring värdegrundsarbete i praktiken har beviljats stöd med kronor Projektets syfte är att ta fram och sprida enkla, effektiva och attraktiva pedagogiska verktyg för att förhindra utveckling av aggressiva och antisociala beteenden och attityder innan ungdomar fastnat och etablerat sig i utanförskap, våld och kriminalitet. Skyddsvärnet, Stockholm Jalla för alla har beviljats stöd med kronor I projektet ska killgrupper och utbildningar startas upp för ensamkommande flyktingungdomar så att de får ett så snabbt och bra stöd som möjligt för att komma in i det svenska samhället. Den primära målgruppen är unga killar och män i åldern år, som är ensamkommande flyktingar och söker asyl eller har fått uppehållstillstånd i Sverige. Eller lokala projekt: Fotbollsklubben FC Rosengård, Malmö Framtidsprojektet Förebyggande åtgärder för ungdomar i Rosengård har beviljats stöd med kronor Den grundläggande tanken är att företagen, gymnasie-, och grundskolor tillsammans med ungdomar arbetar för ett ökat intresse till vidareutbildning och yrkesliv. Rinkeby Folkets Husförening, Spånga Eblas hus har beviljats stöd med kronor Projektet ska skapa en mötesplats för flickor, varav många är nyanlända, oftast ensamkommande flyktingar, som är våldsutsatt och/eller lever i isolering. Målen är att ge dem utvecklande fritidsaktiviteter, anpassade utbildningsalternativ, hjälpa dem att skapa nätverk med andra unga, vara en sluss till andra organisationer och myndigheter, ge dem verktyg att förstå sin situation och kraft att förändra den samt påverka kvinnosynen i lokalsamhället, såväl hos föräldrar som andra vuxna. Författarcentrum Väst i Västra Götaland, Göteborg Made in Backa har beviljats stöd med kronor 218

216 10-15 barn från olika skolor i Backa med olika etnisk bakgrund ska bilda en redaktion och göra ett provnummer av en litterär tidning kallad Made in Backa. Den ska innehålla barnens egna dikter, prosatexter, noveller och reportage. Projektet vill motverka segregering och utanförskap. Wikipedia om Expo: Indirekt har stiftelsen Expo erhållit ekonomiska medel från staten i form av 2,2 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för det tvååriga projektet Demokrati mot rasism som syftade till att definiera metoder som kan motverka rasistiska och extrema gruppers lokala rekrytering av skolungdomar. Projektet involverade de demokratiska politiska ungdomsförbunden. Under 2002 och 2005 mottog Expo sammanlagt 1,1 miljon kronor från (med fem miljoner kronor statsunderstödda) Stiftelsen Hela Sverige - Artister mot nazister. Under 2006 beviljades man en halv miljon kronor per år under en femårsperiod från samma stiftelse. I januari 2008 premierades 14 Expo-medarbetare med sammanlagt kronor från artister mot nazister. Stockholms läns landsting delade 2006 ut ett pris på kr till Expo. Centrum mot rasism delade 2005 ut ett pris på kr till Expo. Stiftelsen Expo har fått in Euro (ungefär 3.5 miljoner kronor) via sina kontrakt som nationell samordnare för projekten RAXEN3 - RAXEN 6. Vissa år får man stöd från kulturrådet, 2006 fick man exempelvis kronor och i januari 2008 beviljades tidningen Expo ett distributionsstöd för kulturtidskrifter på kr. En del av Expos inkomster är stöd från privata organisationer (bland annat det stiftelsedrivna Bokförlaget Natur och Kultur) och privatpersoner. Expo får även in ekonomiska medel genom föreläsningar. På sin webbsida ger Expo besked om vilka kostnader som detta är förenat med: kronor + moms + resersättning är det lägsta priset, en heldag kan komma upp i kronor: 4. Generöst tilltagna belopp Som exemplet CMR - Centrum Mot Rasism - visar kan det röra sig om väl tilltagna summor att disponera för dem som företräder rätt åsikter. Ur SvD den 26/8-05, en kommentar av Tove Lifvendahl: Under Almedalsveckan fick jag påkostade broschyrer från Ungdomsförbundet för mångfald som ville lansera ett nytt parti, allt bidragsfinansierat. För några dagar sedan erbjöds jag en gratis tidningsprenumeration, kompish, för att gå med i en nystartad förening så att de kommer upp i tusen medlemmar innan 15 september och därmed får möjlighet att söka statsbidrag. På nätet går att läsa att Miljonkulturell ungdom vill göra kulturrevolution och visa Sverige vilken potential som vilar i miljonprogramsområdena. Det låter bra, men luddigt. Föreningen förtydligar funktionen i nästa stycke: Ifall det låter flummigt så är det så här enkelt: Genom att vi är en förening kan vi söka bidrag för olika projekt. Det finns inte riktigt några gränser. Staten bombar oss gärna med cash så länge det är bra idéer vi har, och vi genomför idéerna på ett bra sätt. Ur boken Sveriges tragedi av G. Castonier 2007: Sveriges tidigare regering satsade oerhörda summor pengar på kampen mot rasismen. Från 2002 till hösten 2006 gick således 180 miljoner kronor till olika organisationer. Hälften av det jättebelopp som paraplyorganisationen Centrum mot rasism (CMR) fick, gick till resor, hotelluppehåll och ett dyrt 180 kvadratmeter renoverat kansli i Stockholm med tre anställda och en styrelse på elva man!...centret upprättades av dåvarande integrationsministern Mona Sahlin. SvD den 16/7-05: Centrum mot rasism, CMR, har kansli på en av landets dyraste adresser. De tre anställda förfogar över en yta på 180 kvadratmeter, alltså 60 kvadratmeter per person. Trots att det är en hyreslokal har CMR genomfört påkostade renoveringar. Förra året byggde man om och köpte möbler för kronor. 219

217 Förra året reste, hotellövernattade och åt styrelsen och kanslipersonalen för närmare kronor. Bara maten och hotellen gick på kronor. Styrelsen har ledamöter från olika delar av landet. Vissa sammanträden sker på hotell- och konferensanläggningar i Stockholm, trots att man har ett stort, elegant inrett sammanträdesrum på kansliet. CMR betalar middag med vin och även ledamöter bosatta i Stockholmsområdet bor på hotellen,.. I en anläggning där CMR konferensade kostade de billigaste hotellrummen kr. Amina Ek har också en handkassa på kronor i veckan som hon får använda fritt. Räcker den inte till är det kassörens uppgift att sätta in mer pengar på kontot. SvD beskrev vad CMR-sammanträden kan handla om: Två dagars sammanträde - tre annonser i Mana Arbetsutskottet i CMR ägnade två dagars sammanträde åt tre punkter. Besluten: Ja till en resa för kanslichefen till ett möte i Budapest. Ja till att låta ett externt företag göra en hemsida trots att man samma månad anställer en webdesigner på kansliet. Ja till att köpa tre annonser för kronor i den lilla antirasistiska tidningen Mana. Ett annat tvådagarsmötet innehöll endast en punkt. Frågan då var om CMR skulle stötta ett projekt för antirasistiska filmdagar med kronor. SvD avslöjade vidare: En av de ledande medlemsföreningarna i Centrum mot rasism har uppgett falska medlemssiffror för att få bidrag av Integrationsverket. En annan medlemsförening har avslöjats med bidragsfusk för miljonbelopp. Afrosvenskarnas riksförbund, ASR, har haft en ledande roll i inriktningen av centret. ASR:s riksorganisation har en medlemsplats i CMR samtidigt som föreningen har registrerat sina lokalavdelningarna i Stockholm och Göteborg som enskilda medlemmar. På så sätt höjer de CMR:s medlemsantal och skaffar sig mer makt på årsmötet, eftersom varje förening har en röst. Iransk-svenska solidaritetsföreningen gör likadant genom att ha tre lokalavdelningar som separata medlemmar. Afrosvenskarnas riksförbund får bidrag av Integrationsverket. År 2001 uppgav förbundet att de hade medlemmar. För det fick de drygt kronor. Större delen av medlemmarna, stycken, uppgavs finnas i Stockholmsavdelningen. Men enligt en intern rapport, som SvD tagit del av, hade Stockholmsavdelningen bara 47 betalande medlemmar. En revision har gjorts, men:...i revisionen antas det att varje kvinnlig medlem har tre barn. Dessa schabloniserade barn, sammanlagt 765 stycken, räknas som medlemmar oavsett om de existerar eller inte. 220

218 9 i) Bränder Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att antalet anlagda bränder är stort, ökar och blir mycket kostnadskrävande att det handlar om bl.a. skolbyggnader och bilar 1. Bilbränder Försäkringsbedrägerier eller vandalisering. Ur brev från BGF-läsare: I mina kontakter med Folksam har jag fått veta under bordet att antalet skador på hemförsäkring och andra försäkringar, är utlänningar grovt överrepresenterade i skadestatistiken. Detsamma gäller även för andra försäkringsbolag så man har bildat ett samarbete för att i någon mån avvärja bedrägerier, hur pass effektivt detta är vet jag ännu inte. Om hela befolkningen som helhet består av ca 10-12% invandrare men utnyttjar 60-65% av samhällets välfärd och ca 75-80% försäkringsfall inser man inte då att hela samhällsstrukturen är i fara och att man samtidigt blåser sina egna medborgare. Ur DN den 22/3-07: Bedrägerier misstänks bakom ökning av bilbränder I Södertälje och Botkyrka brinner en bil var tredje dag. Försäkringsbolagen misstänker att utbredda bedrägerier ligger bakom. Störst är ökningen i Söderort - siffror för år 2006: Södertälje 127 (plus 40 procent) Botkyrka 115 (plus 35 procent) Kista 72 (plus 40 procent) Brännkyrka 57 (minus 20 procent) Haninge 47 (ingen förändring) Huddinge 33 (minus 40 procent) Solna och Sundbyberg 27 (plus 10 procent) Nynäshamn 13 (minus 40 procent) Lidingö 2 (minus 50 procent) Sedan år 2000 har 750 bilar brunnit i Södertälje som är värst drabbat. På fem år har antalet bilbränder i kommunen ökat med 40 procent. Ökningen i Botkyrka och Kista är nästan lika stor. Tre av fem bilar som eldhärjades i Södertälje fattade eld mellan klockan 22 och 3 på natten. Ur Stockholm City den 23/12-05: 2. Skolbränder Varje vecka brinner det i en skola i Stockholms län. Det kostar skattebetalarna miljoner. Majoriteten av bränderna anläggs av tonåringar. En del är ute efter att förstöra för skolan, andra vill få uppmärksamhet och protestera mot något, men för de flesta är det rena busstreck. 221

219 ... trots att de flesta skolbränder oftast får en begränsad omfattning så kostar reparationerna stora pengar - pengar som skattebetalarna får stå för. De stora bränderna i Stockholms stad i år har varit i Katarina södra folkskola, Vällingbyskolan och förskolan Skäftingebacken. Enbart den sistnämnda kostade 12 miljoner kronor. Ur Göteborgs-Posten den 21/10-03: Första halvåret i år anlades 47 bränder i skolor, daghem och idrottsanläggningar i Göteborg. Det oroar Räddningstjänsten, som varnar för att flera skolor börjat brinna på dagtid - när byggnaderna är fulla med lärare och elever. Totalt inträffade 49 bränder under perioden, 47 av dem konstaterades vara anlagda. Den mest omfattande drabbade en idrottsanläggning i Kortedala. Värden för två miljoner förstördes. Under år 2002 kostade storbränderna 54 miljoner kronor i Göteborg. Ur boken Sveriges tragedi : Skolbränderna ökar dramatiskt gav 450 skolbränder i Sverige, och kostnaderna var omkring 300 miljoner kronor noterades ett svart rekord då fler än 500 svenska skolor och förskolor eldhärjades. År 2008 var antalet skolbränder i Sverige uppe i 513. Av dessa bedöms hälften vara anlagda. År 2009 hade antalet skolbränder minskat till 457, men kostade inte desto mindre cirka miljoner kronor. SR Ekot:s webbsida den 22/3-10: Kostnaderna för skolbränderna förra året hamnar på omkring en miljard kronor. Det drabbar skolor, kommuner och försäkringsbolag. Ur insändare i Falu-Kuriren den 20/10-09: Färsk statistik visar att de anlagda skolbränderna har ökat med mer än hundra procent under de senaste tio åren. Visserligen täcker i dag försäkringsbolagen en del av kostnaderna för bränderna, men realiteten är att det snart inte finns några försäkringsgivare som vågar försäkra våra brandbenägna skolbyggnader. Om man mot förmodan nu vågar försäkra blir det med enorma försäkringspremier och höga självrisker. Mig veterligen finns ingen rikstäckande uppföljning över vilka som ligger bakom alla dessa bränder, hur många eldsvådor som klaras upp och inte heller någon analys av orsakerna till den alarmerande ökningen. Från bloggen Varförgörnidetta, den 17/11-09: Torslandaskolan i Göteborg brändes ned natten till Lördag den 14 November Skadorna beräknas kosta 100 miljoner kr. Det var en av tusentals skolor som brunnit de senaste åren. Om någon undrar vad uppklarningsprocenten for skolbränder är så blir svaret, det finns ingen. Inte ens 1 % av bränderna klaras upp. Minst en skola brinner varje dag. Unga sverigebrännande ligister som vill förstöra så mycket som möjligt av Sverige kan ohindrat fortsatta bränna ner Sverige eftersom ingen grips. En ny skola byggs upp, det tar ett eller två år. Under en natt brinner en annan skola ner, och så fortsätter den onda cirkeln tills vi har slut på skolor. 222

220 3. Diskoteksbranden 2003 Diskoteksbranden i Göteborg blev kostsam på mer än ett sätt. Den kostade i döda och skadade, men även i pengar. Förutom skattebetalarna fick försäkringstagarna hos Folksam vara med och betala. Ur DN den 28/10-03: Smidigaste lösningen erbjöds de ungdomar som vistades i lokalen utan att få mer omfattande skador. Folksam tog initiativ till en uppgörelse som innebär att alla som kan visa att de uppehöll sig där inne får kronor i ersättning för kränkning och kronor för sveda och värk. Brandoffrens jurister ger Folksam beröm på den punkten, men många drabbade anser att beloppen är otillräckliga. Folksam var alltså berett att betala ut pengar till personer som inte var försäkrade i bolaget. Kan detta kallas annat än svindleri med försäkringstagarnas medel?! 4. Höjda försäkringspremier och varupriser Alla bränderna leder naturligtvis till högre försäkringspremier. I vissa områden eller för skolbyggnader kan det till och med bli tveksamt om det i framtiden finns försäkringsbolag som vill ställa upp med försäkringar. Hit kan räknas även skadegörelse på butiker vid rån, som också ger höjda försäkringspremier för handlarna - vilket de tvingas kompensera genom sin prissättning. 223

221 9 k) Trafik Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att vägtrafiken i Sverige blivit otryggare genom invandringen att vi aldrig får veta hur många döda och skadade som orsakats av invandringen, men att det förmodligen rör sig om ett stort antal 1. Trafikosäkerhet Faktorer bakom de många trafikolyckorna bland invandrare ligger inte bara i förfalskade körkort och fusk med körkortsprov. Vägverket har lyft fram även att körkort från hemländerna - giltiga i Sverige - inte håller nödvändig kvalitetsnivå. Ur Sydsvenskan den 4/5-02: Under det första året, innan en invandrare bytt sitt körkort, är han eller hon mer olycksdrabbad. Likaså är de som bara kunnat byta sitt utländska körkort till ett svenskt mer olycksdrabbade än de som tagit sitt körkort här. Mohammad-Reza Yahya, forskare på VTI, har undersökt saken, säger: - Olika körkortsutbildning gör att man kör på olika sätt. Invandrare med en annan religion och från kulturer, där man har en annan inställning till livet och döden, från länder där man är van att möta döden och kanske sett lik på gatorna, tar kanske större risker, exempelvis vid omkörningar. - Av Sveriges befolkning är totalt 11 procent födda i utlandet, medan 9 procent av körkortsinnehavarna och 13 procent av olycksförarna är det. Det finns också vissa mönster, att invandrare från olika delar av världen, är mer olycksdrabbade än från andra. Yahya konstaterar att det jämfört med svenska körkortsinnehavare finns betydligt fler olycksförare bland invandrare från Mellanöstern och Nordafrika (3,7 gånger högre än för svenskar) och länder söder om Sahara (3,1). Central- och Sydamerika, Medelhavsländerna och länder i före detta Östeuropa, utom gamla Sovjetunionen, ligger på dubbelt och något under det, medan förare som fått sin utbildning i Västvärlden är ungefär lika utsatta som svenskar. Nåja, utsatta blir här också andra människor som befinner sig ute i trafiken, om de kommer i de olycksdrabbades väg. Ur Metro den 27/2-04: Invandrare löper nästan tre gånger så stor risk att bli inblandade i trafikolyckor som svenska förare. Det säger trafikforskaren Mohammed-Reza Yahya. - Det är fel att invandrare som kommer hit ska få köra bil med sitt gamla körkort, säger Yaha. VTI (Statens Väg- och Trafikforskningsinstitut), där Yahya arbetar, satsade därför 3,6 miljoner kronor på ett projekt med namnet Invandrare i det svenska vägtransportsystemet, att pågå under tre år. Syftet är att ta reda på varför invandrare oftare är inblandade i trafikolyckor. Forskarna ska ta reda på invandrarnas förarbeteenden och attityder till fartgränser, användning av bilbälten och bilbarnstolar och körning med alkohol och andra droger i kroppen. 224

222 Yahya har granskat samtliga trafikolyckor i Sverige under år 1998: Det visade sig att det finns mycket stora skillnader vad gäller invandrares trafiksäkerhet och att vissa grupper löper betydligt större risk att råka ut för trafikolyckor än infödda svenskar. Ur DN den 14/8-03: Många invandrare är en fara i trafiken och behöver information, menar Vägverket. Enligt Vägverkets expert Haval Davoody uppfattas svensk trafik som ett under av trygghet i jämförelse med hemlandets. Bilbälten och annan trafiksäkerhet blir i det perspektivet lätt överkurs. - Man glömmer bort att följa hastighetsbegränsningen, många struntar i bälte och bilbarnstol, säger Haval Davoody. Som framgår av vidstående två diagram var detta ett problem redan år Värst är de förare som kommer från Mellanöstern och Afrika. Ur Sydsvenskan den 28/4-05: Svarta skolor garanterar godkända teoriprov Svarta teoriskolor erbjuder garanterat godkänt resultat på uppskrivningen. Sydsvenskan har varit i kontakt med två skolor i Malmö som erbjuder hjälp mot betalning. Idag finns det mesta av det teoretiska körkortsmaterialet bara på engelska och svenska. Bara teoriprovet finns översatt på flera andra språk. Detta kan vara en av anledningarna till att det finns en efterfrågan på svarta körskolor. Där erbjuder man översatt material, i det ena fallet till sju olika språk. Ur Sydsvenskan den 2/2-03: UPPKÖRNINGAR STOPPAS EFTER BLODIG MISSHANDEL Den misshandlade trafikinspektörens chef Lars Andersson i Helsingborg berättar att problemen tilltagit de senaste åren. - Just Landskrona har blivit en tuff och hotfull stad för oss inspektörer, säger Lars Andersson. Det uppstår ofta kulturkrockar då någon kör upp och till exempel ett gäng kompisar kommer för att stötta. - Det verkar som man tror att det ska gå att hota till sig ett körkort. En förklaring är att vi har olika syn på vad det betyder att kunna köra bil. En faktor kan vara att man vant sig vid att få köra bil i Sverige: - Att utländska medborgare utanför EU/EES dessutom får köra bil i Sverige på sina hemlandskörkort i väntan på uppehållstillstånd och ett år efter, kan också göra det svårt att förstå varför man sedan inte blir godkänd. Det sägs att även mutförsök förekommer? - Ja, det stämmer, svarar Lars Andersson. Man blir erbjuden både vin- och whiskyflaskor. Vid ett teoriprov lade en elev upp åttatusen kronor på bordet för att jag skulle godkänna. Ur Sydsvenskan den 21/1-99: Trafikinspektörernas arbetsmiljö har försämrats alltmer på senare år. Många privatister kör upp i bilar som är äldre än tio år. Dessutom har hoten från kuggade elever ökat. En tredjedel av trafikskoleeleverna och drygt hälften av privatisterna i Malmöområdet blir underkända i körprovet när de ska ta körkort. I landet som helhet är siffrorna något bättre. - Det har blivit vanligare att vi hotas. Mest med ord - jag vet minsann var du bor och liknande

223 - Själv har jag en gång fått en knytnävsstor sten kastad efter mig på tolv-femton meters håll. Den träffade inte, men visst är det obehagligt. Trafikinspektörerna skälls för fascister och invandrarhatare. Ur Arbetet den 16/2-99: Vägverkets förarprövare fruktar för sina liv. Samtliga körinspektörer i Malmö har utrustats med personlarm eftersom de drabbats av allt fler hot om våld när de underkänt elever. Men det är inte bara förarprövarna som är rädda, även de tolkar som anlitas har utsatts för hotelser. - I vårt tidigare datoriserade frågesystem fanns teoriprovet översatt till 17 olika språk, men svaren har läckt ut och därför kan vi inte använda detta system längre. Nu har vi gått över till att hålla en del av teoriproven på främmande språk som muntliga förhör. Ur RPS-rapport 1995:6, om asylsökandes bil- och körkortsinnehav: En överväldigande majoritet hos både polis- och förläggningspersonal anser att de asylsökandes bilinnehav och framförandet av bilarna utgör ett problem. Det allvarligaste problemet består närmast i en uppgivenhet inför myndighetens möjligheter att på ett effektivt sätt kunna rapportera en asylsökande som överträder gällande trafikregler. Denna uppgivenhet har i huvudsak sin grund i språkproblem, identitetsproblem, avsaknaden av handlingar och svårigheten att tolka eventuella handlingar, svårigheten att utreda äganderätten till fordon som framförs av asylsökande samt en svag och vacklande rättstillämpning... Föreliggande språkproblem förefaller i huvudsak ha sin orsak i den asylsökandes attityd mot polisen. Han vill eller försöker inte förstå polismannens budskap. Kommunikationsproblemen har många gånger medfört att den asylsökande inte rapporterats när han misstänks för ett trafikbrott... Ur Sydsvenskan den 7/1-08: 2. Felparkeringar Projektet mot personer med miljontals kronor i p-böter i Malmö läggs på is. Samtidigt stiger topp tio-värstingarnas skuld och är nu uppe i 17 miljoner kronor. - Lagstiftningen räcker inte till. Det vore bra med ett lagrum som gjorde det möjligt att knyta skulden till själva bilen och inte personen, säger Tomas Strandberg, vd hos Parkering Malmö. Samarbetet mellan Kronofogden och Parkering Malmö inleddes under Det syftade till att komma åt de målvakter som registrerar hundratals bilar på sig och leasar ut dem för en billig peng. Poängen är att den som kör bilen kan strunta i att betala felparkeringsavgifter och fordonsskatter, eftersom de skulderna hamnar hos målvakterna, som struntar i att betala. De notoriska p-smitarna är personer som aldrig har några utmätningsbara tillgångar. I början av år 2006 hade de tre värsta p-syndarna tillsammans mer än obetalda p-avgifter. Ett femtiotal bilar togs i beslag, men det hela blev för dyrt och gav för litet. Man kunde göra retroaktiva ägarbyten. Bilregistrets ägarantecknignar räckte inte som bevis juridiskt. För ett år sedan var 477 bilar registrerade på de tio personer i Malmö som hade flest obetalda p-skulder. Vid årsskiftet hade de tio värsta p-syndarna 1079 bilar registrerade på sig. 226

224 9 l) Vård och omsorg Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att invandringen, genom flera olika faktorer, skapar en ökad belastning på sjukvården 1. Sjukvård Det finns flera kopplingar till invandringen och behovet av sjukvård eller problem inom vården. a) sämre hälsotillstånd Lars Jansson i Sveriges tragedi : Flera undersökningar visar att invandrare har sämre hälsotillstånd än svenskar. Risken att drabbas av långvarig sjukdom är 70% högre för utrikes födda än infödda. I spåren av invandringen följer sådana sjukdomar som HIV, tuberkulos och diabetes. Ur DN den 2/9-08: Allianspartierna i Stockholms län utövar självkritik: Vi har missat invandrares behov av vård för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vårdval Stockholm har ibland underskattat enskilda patienters faktiska vårdbehov. Exempelvis har vi missat att många invandrare drabbas av ålderssjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar tidigare än infödda svenskar. Därför ska Vårdval Stockholm bättre uppmärksamma medelålders invandrare och ge högre ersättning till mottagningar i kommuner som Botkyrka, Upplands-Bro och Nykvarn. Vi höjer också tolktidsersättningen med 50 procent vilket ger väsentligt större resurser till exempelvis Skärholmen, Tensta och Rinkeby. Ur brev från Inger-Siv Mattson den 6/9-08, till bl.a. folkhälsoministern: Ämne: Vårdval Stockholm har missgynnat invandrarna Sanningen har äntligen kommit fram: Vi har missbedömt invandrares behov av vård för diabetes och hjärtoch kärlsjukdomar. Det talas ständigt och jämt om att vi äldre - och gamla - svenskar är för många, kostar för mycket och inte har vett att dö i tid. Det är m a o enbart vi svenskar som belastar välfärdssystemen. Därför måste vi antingen arbeta längre eller importera ännu fler invandrare för att garantera välfärden. Och skatterna måste fortsätta att ligga på en mycket hög nivå - åtminstone för pensionärerna! Att även de importerade utlänningarna åldras och är i behov av sjukvård har man dolt och förtigit. Men nu har sanningen till slut krupit fram. Ålderssjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar inträffar ofta tidigare i livet hos utomeuropeiska invandrare, det vill säga deras ålderssymptom visar sig vid en lägre ålder än hos människor födda eller uppvuxna i Sverige. Ur tidskriften Fri Information om invandringen (FIIN), nr 1/03: Tidskriften Dagens Medicin nr 11, 2003 informerade om att samhällets sjukvård 227

225 för asylsökande under 2002 kostade mer än en halv miljard kr, vilket är tre gånger mer än motsvarande vård för fem år sedan. Sjukvården för de asylsökande sköts av landstingen men betalas av staten, d v s Migrationsverket, via ett schablonbelopp som automatiskt betalas ut kvartalsvis till landstingen och beräknas efter antalet asylsökande inom landstingets upptagningsområde. Om ett vårdtillfälle för en asylsökande kostar mer än kr, kan landstinget söka extra ersättning från staten i efterhand. Man kan av detta dra slutsatsen att det i varje fall inte är landstingets resurser som tas i anspråk för asylanterna. Landstingsskattebetalarna skulle därför inte ha anledning protestera mot de stigande vårdbehoven. Så enkelt är det emellertid inte. Vårdkostnader är till procent lönekostnader. Eftersom landstingen inte anställer extra personal och inte inrättar extra vårdplatser för de asylsökande, konkurrerar dessa med landstingets invånare om de knappa resurser i form av sjukvårdspersonal och vårdplatser som landstingen har att erbjuda. Följden är att ju fler asylsökande som kommer till Sverige och söker sjukvård här, desto längre vårdköer för övriga vårdsökande, d v s i huvudsak svenskar. För dem som fått uppehållstillstånd utgår som bekant statliga schablonbidrag till kommunerna, däremot får landstingen inget extra. Det innebär att landstingen varje år tillförs ett stort antal mer eller mindre vårdkrävande nysvenskar, som i flertalet fall inte kommer att betala landstingsskatt på flera (många?) år. Ekvationen går inte ihop. b) våldsoffer Våldsoffren blir allt fler, på SÖS-akuten har man talar om en ny folksjukdom. En hög andel av offren har råkat ut för invandrargäng på gatan eller män med särskilda hedersbegrepp. Varje enskilt våldsoffer kan ta stora sjukvårdsresurser i anspråk. c) trafikskadade - se vidare trafikosäkerhet d) blodbrist Mängden av våldsoffer och trafikskadade medverkar till blodbrist på många sjukhus vissa perioder. Från SR:s webbsida den 12/5-07: BLODBRIST PÅ SVENSKA SJUKHUS Det råder stor blodbrist på sjukhus i hela landet. Det innebär risk för att större planerade operationer ställs in. Blodbristen är störst i storstadsområdena. Det finns flera orsaker till den ovanligt svåra situationen just nu, säger Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för blodcentralerna i Stockholm. - Det har varit stora operationer och organtransplantationer, som har krävt mycket blod. Tyvärr har det varit många olyckor och våldsbrott ute i samhället. Kniv- och skottskador kräver väldigt mycket blod för att personen ska överleva, säger hon. I Stockholmsområdet råder det stor brist på blod just nu. Speciellt blodgrupperna 0 och A är eftertraktade. Det behövs runt bloddonationer omedelbart för att läget ska kännas något så när tryggt. Metoden är förlängda öppettider och fler turer med blodgivarbussarna. Även i Skåne och i Göteborgsområdet råder det brist på blod. e) HIV-sjuka Av 226 HIV-positiva afrikaner i Stockholms län var, enligt DN den 15/4-93, så många som 44 föremål för ingripande från smittskyddsläkare, då de inte följt givna förhållningsorder. Ur Dagens Nyheter den 7/1-98: 228

226 Den heterosexuella smittan är helt avhängig av invandringen, säger Staffan Sylvan (smittskyddsläkare). Bland homosexuella män och bland missbrukare har antalet nya smittade planat ut och ligger konstant år efter år. Ökningen står invandrare för. I början av 1990-talet kom stor grupper från områden i Afrika där hiv och aids är utbrett. Många var smittade redan när de kom hit. I de grupperna är risken att bli hiv-smittad stor. Smittskyddsinstitutet: Av alla anmälda hiv-fall 2008 har över hälften smittats (56 %) före ankomst till Sverige i länder med hög förekomst av hiv, framförallt afrikanska länder söder om Sahara samt Thailand. Antal fall som rapporteras där smittan har skett före ankomst till Sverige påverkas av den aktuella migrationsströmmen. f) TBC-sjuka Under 2008 rapporterades totalt 554 nya fall av tuberkulos i Sverige, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med Ur BLT den 17/2-04: I Afrika, Asien, Latinamerika, Baltikum och Ryssland är tuberkulos ett utbrett problem. Av de fall med TBC som upptäcks varje år i Sverige står invandrare för två tredjedelar av fallen. I ett avtal mellan Landstingsförbundet och staten står det att personer som söker asyl ska erbjudas en hälsokontroll. Syftet är att utröna om de bär på smittsamma sjukdomar. Men en undersökning som Landstingsförbundet gjorde för två år sedan visade att endast 37 procent av de som sökt asyl under året verkligen blivit hälsoundersökta. Ur Norrköpings Tidningar, den 25/2-05: Lungsjukdomen tuberkulos (tbc) ökar i Sverige.... Majoriteten av de nysmittade, 296 personer, var födda utomlands och 110 var födda i Sverige. Problemet med bakterien bakom sjukdomen är att den på senare år börjat utveckla motståndskraft mot några eller i värsta fall alla tillgängliga tbc-mediciner. Svenska dagisbarn har också blivit smittade, av invandrade anställda. Ur DN Debatt den 26/3-07: TUBERKULOS KAN BLI LIKA DÖDLIG I SVERIGE SOM I TREDJE VÄRLDEN Tbc ökar globalt bland annat på grund av hiv- och aidsepidemin och den ökande läkemedelsresistensen. Men också i Sverige insjuknar allt fler i tbc till följd av invandringen av människor från krigs- och katastrofdrabbade länder - före detta Jugoslavien, det forna Sovjetunionen och Irak. Allvarligaste problemet är att vi inte har något effektivt vaccin mot nya, extremt multiresistenta former av tbc... Ur artikel i SvD den 27/12-98: En kartläggning av tuberkulosutvecklingen under 1990-talet som gjorts av Smittskyddsinstitutet visar att också Sverige nu nåtts av de fruktade resistenta tuberkelbakterierna Sverige har under lång tid varit synnerligen skonat från tuberkulos som årligen dödar mellan två och tre miljoner människor i världen. Under 90-talet har antalet fall i vårt land varierat mellan 500 och 600 varje år, hittills utan några tecken på en ökning. Flertalet patienter kommer från länder där tuberkulos är utbrett och de har oftast smittats där. Det nya som nu hänt är alltså att ett antal personer, främst barn och ungdomar med invandrarbakgrund, nyinfekteras här i Sverige. Alltså: 215 utlandsfödda, 82 som inte är utlandsfödda. Nu vill Migrationsverket under Dan Eliasson tömma flyktingläger i Afrika och ta 229

227 dem hit som kvotflyktingar, dvs de anländer med PUT. Risken ökar därmed för fler HIV-smittade och fler TBC-sjuka. g) nya mödomshinnor Ur tidningen Everyday den 12/10-00: KRONOR FÖR ATT BLI OSKULD IGEN Flickor hotas till livet om de inte har mödomshinnan kvar på bröllopsnatten Kvinnorna kommer ursprungligen från Mellanöstern och de flesta är muslimer. Kvinnorna har haft föräktenskapliga förbindelser... Att förlora oskulden innan bröllopet är ett brott mot Koranen. Men sveket mot familjen är allvarligare. För många familjer är så kallade hedersmord enda utvägen. Ur tidningen Stockholm City har den 29/11-02: UNGA KVINNOR OPERERAS FÖR ATT BEHÅLLA HEDERN - Landstinget hjälper invandrartjejer få ny mödomshinna Sara Mohammad, ordförande i föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, kommer själv ofta i kontakt med unga kvinnor som är livrädda att det ska upptäckas att de inte är oskulder. - Många gånger får man hjälpa dem med olika trick för att de ska kunna lura sina makar eller sin familj. Det är en tragedi att det ska behöva vara så, men om en operation är sista utvägen är det bra att alternativet finns,.. h) omskärelse av pojkar Både Socialstyrelsen och SKL har tagit ställning för att svenska sjukhus ska utföra omskärelse på pojkar. Från Newsmill den 12/6-09, artikel av Barbro Jöberger: Barnen offras på den politiska korrekthetens altare... den 1 oktober vill SKL, Sveriges kommuner och landsting, att läkarna ska bli tvungna att utföra stympning av pojkar. Majoriteten av Sveriges barnkirurger är negativa till att utföra omskärelse. Här finns ett slags gisslansituation - om ingreppen inte görs på sjukhus är risken stor för att pojkarna råkar ut för köksbordskirurgi utförd av amatörer, med svåra och handikappande konsekvenser. Flera dödsfall har inträffat efter omskärelse (även utförd av läkare), och svenska barnsjukhus har fått in åtskilliga allvarliga fall med svåra komplikationer där pojkar har omskurits. Det är en etiskt besvärlig situation, men den kan inte lösas genom att läkarna tvingas att utföra omskärelse. Det vore ungefär lika begåvat som att hävda att man måste ge rånare pengar i förebyggande syfte så att de slipper begå brott. Cirka pojkar omskärs varje år. Mörkertalet är givetvis stort. Ingreppet görs av religiösa skäl i judiska och muslimska familjer. Läkarna vill inte tvingas att omskära och vill inte använda sjukvårdens resurser till ingrepp som inte är medicinskt motiverade. Operationer på växande barn ska göras enbart på medicinsk indikation efter noggrann prövning inklusive risken för komplikationer skriver Svensk Barnkirurgisk Förening... i) reparation av könsstympade kvinnor Nyhet i oktober 2005, TV4: Kvinnor som blivit könsstympade som barn kan nu få hjälp att bli helt återställda. På Södersjukhuset i Stockholm ska man för första gången i Sverige börja med operationer där de delar som skurits bort ska återskapas med hjälp av plastikkirurgi. Vården för könsstympade kvinnor i Sverige har länge varit eftersatt menar landstingspolitikern Fatima Nur

228 k) kusinäktenskap Kusinäktenskap är vanligt förekommande bland invandrare från vissa muslimska länder. Det är framförallt turkar, pakistanier, assyrier och kurder som gifter sig inom den egna släkten Barnalstring i sådana äktenskap leder till mer än dubbelt så hög risk att barn föds med olika typer av handikapp. Ur Jyllands-Posten den 22/10-03: Medan två-tre procent av alla nyfödda föds med medfödda sjukdomar eller missbildningar sker det för fem-sju procent av barnen i äktenskap mellan närbesläktade par, typiskt kusinäktenskap. Det rör sig om sjukdomar som hörselskador, synhandikapp, blodsjukdomar och mental efterblivenhet. Denna inavel kostar svenska samhället stora belopp! Kusinäktenskap är f.ö. ofta kopplade till barnäktenskap och tvångsgifte. Det medverkar till att generera en omfattande anhöriginvandring - av en karaktär som är ägnad att motverka integration. Redan för ett decennium sedan var problemet känt, även i Sverige. Ur tidningen VI den 24/6 1999: Invandrarbarnen är klart överrepresenterade bland de svårt handikappade barnen. Det visar undersökningar från specialskolor i flera europeiska länder. En huvudorsak tros vara att det inom flera invandrargrupper är vanligt med giftermål mellan nära släktingar. I Sverige har under senare år antalet invandrarbarn med svåra handikapp ökat oroväckande snabbt. Enligt Denho Özmen, en assyrier som arbetade som konsulent vid Statens Institut för handikappfrågor i skolan, var huvudorsaken förekomsten av äktenskap inom familjen i vissa invandrargrupper. En undersökning våren 1997 i Malmö särskolor (för utvecklingsstörda barn) konstaterade att 46 procent av eleverna hade invandrar- och flyktingbakgrund. I Botkyrka bor många assyrier och turkar. Av tradition är äktenskap inom släkten där vanligt förekommande. Botkyrka har relativt sett 50 procent fler handikappade barn än i landet i övrigt. Kostnaderna för personliga assistenter har ökat inte minst pga detta. Se nedan. Kusinäktenskap är lagliga i Sverige, men förekommer knappast bland etniska svenskar. l) resistenta bakterier Ur Nationell Idag, nr 25/09: Det blir allt vanligare med bakterier som är resistenta mot antibiotika, och de omfattande folkomflyttningarna har bidragit till att sprida smittan. Inte bara nytillkomna invandrare, utan även svenskar på semester och invandrare som tillbringar långa perioder i sitt hemland bär med sig de dödliga bakterierna till Sverige. 2. Psykiatrisk vård Ur boken I Sveriges väntrum av Lasse Granestrand 2007: I Stockholm betalade Migrationsverket år 2000 ut tre miljoner kronor för barn- och ungdomspsykiatrisk sjukhusanknuten vård. Två år senare hade summan ökat till tretton miljoner kronor. På Stockholms enda barnpsykiatriska heldygnsavdelning för barn under tolv år gick år 2002 femtioåtta procent av vårdresurserna till flyktingbarn. Ur Sundsvalls Tidning den 5/

229 Flyktingar invaderar psykiatrin Man kan inte behandla politiska problem med sjukvård, säger Kimmy Lindholm, chefsöverläkare. Förra onsdagen upptogs nästan var tredje akutvårdsplats av asylsökande. Under fjolåret var 25 procent av alla som lades in för depression eller kriser flyktingar. Samtidigt som långa komplicerade sjukdomsbilder utreds, växer köerna till psykiatrin. Vuxna asylsökande har bara rätt till akut vård som inte kan vänta. Men för flyktingbarnen gäller samma rättigheter som för svenska barn. Ofta handlar det om hela familjer som behöver hjälp, familjer med många barn som är svåra att nå, inte minst på grund av språkförbistringar. Ur FIIN, nr 1/03: Speciellt drabbad är psykiatrin, och alldeles särskilt barnpsykiatrin. I SVT Aktuellt den 25 februari intervjuades migrationsminister Jan O Karlsson om problemen. Det framkom att kostnaderna för enbart psykiatrisk vård av asylsökande ökat från 88 miljoner kr 2001 till 159 miljoner kr 2002 och att i 23 procent av alla överklaganden till Utlänningsnämnden bifogas läkarintyg om självmordsrisk... Antalet s.k. apatiska flyktingbarn som sedan år 2001 kommit till Sverige uppgår till mer än 400. Många av dessa har varit inlagda på vårdinrättningar under flera månader. I vissa fall har de varit extremt personalkrävande, då de vägrat äta och gjort aktivt motstånd mot tvångsmatning. En vårdplats på Eugeniahemmet kostar kronor eller mer per dygn, och de barn som varit inlagda på vårdavdelning har stannat där mellan en och fyra månader. Ur Sydsvenskan den 5/10-03: Minst var femte Malmöbo mår så psykiskt dåligt att de är i behov av hjälp, stöd eller behandling. Det betyder möjliga patienter för Malmös nye psykiatrichef Herman Holm. Psykiatriutredningen anger 13 procent av befolkningen att de mår så dåligt att hjälpinsatser behövs: En motsvarande undersökning i Region Skåne ger siffran 18 procent. Herman Holm är övertygad om att siffran för Malmö är ännu högre. - Här finns erfarenhet av krig och fångenskap. Missbruket av både tung och lätt narkotika ökar. Här finns allt, säger Herman Holm. Ur DN den 11/10-03: Allt fler psykiskt störda brottslingar har utländsk bakgrund. Många är flyktingar som varit med om tortyr, krig och flykt. Andra är bara människor på samhällets botten: fattiga, arbetslösa och marginaliserade. Fler än var tredje person som genomgår rättspsykiatrisk undersökning har utländsk härkomst, merparten är födda i utlandet. Var femte kommer från länder utanför Europa. Det visar ny statistik från Rättsmedicinalverket. 3. Tandvård Ur boken Invandringspolitiken i Månas Sverige, av Anders Johansson, 2003: Min fråga varför äldre asylsökande ofta får omfattande tandvård på skattebetalarnas bekostnad, medan svenska fattigpensionärer ofta får klara sig utan tandvård, Missbrukarvård Narkotikamissbruket, där invandrare står för det mesta av distributionen, leder till stora vårdbehov. Varje vårdplats och vårddygn kostar stora belopp.

230 5. Ungdomsvård och fångvård Detta gäller även ungdomsvården och fångvården, där de flesta intagna har utländsk bakgrund. 6. Äldreomsorg Särskilt etniskt boende för äldre invandrare byggs, med hög personaltäthet. Ett tidigt exempel är avdelningen Dalian på Lillhagsparkens äldreboende i Göteborg, öppnad i augusti Där bodde år 2003 sju personer - fyra kvinnor och tre män. De var från Chile, Bolivia och Uruguay. På avdelningen arbetade inte mindre än fem undersköterskor. En kartläggning från Svenska Kommunförbundet år 1999 visade att det då fanns 20 äldreboenden i Sverige särskilt för invandrare. 7. Personlig assistans Det var Bengt Westerberg som drev igenom rätt till personlig assistans åt handikappade. Detta är utgifter som sedan har galopperat. År 1994 handlade det om 4 miljarder kronor, år 2008 var kostnaderna uppe i 22 miljarder. En oproportionerligt stor andel av detta går till invandrare, där andelen handikappade är större, inte minst pga kusinäktenskapen. Möjligen visar invandrare också större driftighet i sammanhanget - avslöjade fall av fusk i mångmiljonklassen pekar i den riktningen. Ur Politiskt Inkorrekt den 26/12-09: Grovt bedrägeri mot Försäkringskassan: frisk man lurade till sig 7,8 miljoner kr Barnen har skrivit upp timmar, från måndag till söndag, att de varit hos sin pappa dygnet runt. På kvällar och morgnar har det skrivits upp dubbelbemanning. Barnen har inte alltid bott i Varberg. De har arbetat och studerat. En har gått på en skola 140 mil från sin pappa,.. Bedragarens namn: Dourmouch Iachar Mestan, född Ur Fria Tider den 6/2-10: Den gravt rörelsehindrade invandrarmannen ansåg sig behöva hjälp av två personliga assistenter för att ta sig från rullstolen till sängen, vilket gav honom en mångmiljonersättning från Försäkringskasssan. Men nu har handläggarna upptäckt att han gjort flera egna resor till Bulgarien. En gång reste han 24 timmar i en buss och en annan gång i sin egen bil - som inte var handikappanpassad. Det är den tredje familjen på under ett år som lurat Försäkringskassan på mångmiljonbelopp genom att låtsas vara sjuka, och många menar nu att de som avslöjats bara är toppen på ett isberg. I alla tre fallen har förövarna bestått av invandrarfamiljer, och allt fler ifrågasätter nu lämpligheten i att man överhuvudtaget kan få berika sina barn med 8 miljoner kronor i assistentersättning, och vill istället se att hjälpen alltid ges genom kommunens försorg. Förra året dömdes en irakier till fängelse för bidragsbrott, sedan han lurat Försäkringskassan på fyra miljoner kronor. Eftersom mannen påstod sig vara sjuk betalade Försäkringskassan ut kr i månaden i ersättning för att han skulle kunna betala sina två assistenter - dvs sina egna barn. 233

231 9 m) Boende Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: Det har också visat sig att blandäktenskap spricker betydligt oftare och de vårdnadstvister som ofta uppstår är betydligt mer uppslitande, både socialt och psykiskt, än i svenska äktenskap. Boken om BSS att bostadsbristen inte vore lika allvarlig utan invandringen att det gjorts ett stort antal miljon- och miljardsatsningar, med magert eller inget resultat Se även 4b. 1. Bostäder Invandringen inverkar på bostadsfrågan i flera olika avseenden, som förvärrar bostadsbristen: Lägenheter som byggdes för att avhjälpa bostadsbristen bland svenskar upp-tas av bidragsberoende invandrarfamiljer. Bostäder i invandrartäta områden blir snabbt nedgångna. Kommuner drar ned på bostadsbyggande för kunna skylla på detta för att slippa ta emot flyktingar (vilka de alltså inte ser som en ekonomisk tillgång) Sommaren 2003 framkom att Lundafastigheter köper in tre villor för 7,5 miljoner kronor för uthyrning. Det är det enda sättet att ordna bostad åt barnrika flyktingfamiljer, anser majoriteten i kommunens socialnämnd. Lundafastigheters ordförande säger i Sydsvenskan: - Jag kan förstå att det här sticker i ögonen på gemene Lundabo. Det är klart att den som gått på ett bygge hela sitt liv och kämpat utan att få fatt i en tomt eller en kåk kan tycka det här är för jävligt. Men det är inte frågan om att köpa in ett hus och skänka bort det, utan det är så att det finns inga stora lägenheter och alternativet är då tyvärr bara att fixa fram ett hus och hyra ut det. Många flyktingfamiljer är trångbodda i bostadsbristens Lund. Det finns fyrabarnsfamiljer som bor i tvårumslägenheter. - Det är inte rimligt att så många bor i så små lägenheter, säger socialnämndens ordförande Erland Stensson (v). - Socialnämnden har därför bett kommunstyrelsen ordna fram större bostäder. Kommunstyrelsen har sagt ja till detta och har gett Lundafastigheter i uppdrag att köpa in tre större villor. Lundafastigheter har sonderat husmarknaden och uppskattar att villor med 3 eller 4 sovrum kostar cirka 2,5 miljoner kronor per styck. - Jag gissar att hyran för villorna kommer att ligga runt kronor per månad och då ingår värmekostnader, säger fastighetschef Dag Samuelsson. Villorna ska ligga nära allmänna kommunikationer och tätort. Det är en rödgrön majoritet som sagt ja till husköpen. De borgerliga är kritiska, särskilt Centern. Dess representant i Lunds socialnämnd säger: - Flyktingarna får flytta till kommuner där det finns tomma lägenheter istället. Den etablerade linjen är alltså en annan. Asylanterna ska få bo där de själva önskar. Det blir en dyr hänsyn. 234

232 Ur DN den 12/5-04: Ilmar Reepalu går nu till hård attack mot Mona Sahlin för att hon inte tar Malmös problem med den oreglerade inflyttningen av invandrare på allvar. EBO innebär att asylsökande flyktingar får bidrag för att ordna sitt eget boende under tiden de väntar på besked om uppehållstillstånd. Det innebär ofta att en stor familj blir inneboende hos en redan trångbodd familj. - Allvaret i situationen kan inte nog betonas, säger Ilmar Reepalu vidare. Oftast kommer den ena vuxna först och då räcker det med en liten bostad. Men när sedan resten av familjen kommer förväntas socialtjänsten snabbt skaffa en större bostad. Med hänsyn till bostadssituationen i Malmö är detta en svår uppgift. Det innebär i många fall att familjerna ges tillfälliga login på hotell. Det medför höga kostnader för kommunen och är en dålig lösning för flyktingfamiljerna. När kommuner snabbt måste ordna boende för asylant-familjerna tvingas de ofta betala oskäligt höga hyror hos värdar som utnyttjar situationen, kanske blir det rentav hotellboende. Från SR:s webbsida, Dagens Eko den 13/2-03: I många storstadskommuner är kostnaderna för att ge asylsökande bostäder så höga att de utarmar socialtjänsten. Det viktiga arbetet som socialtjänsten har att göra får allt oftare stå tillbaka eftersom en stor del av socialbudgeten går till asylsökandes bostäder. Så här ser det ut i många av landets storstadskommuner visar den rapport som socialstyrelsen tagit fram. Det innebär att individ- och familjeomsorgens pengar som skulle kunna använts till annat, till exempel barnverksamhet eller missbrukarvård, går faktiskt till boende i de här områdena,.. En effekt av invandringstrycket kan också bli att färre bostäder byggs. Kommuner med många lediga hyreslägenheter får ju svårare att säga nej till krav om att ta emot flyktingar. Utan tillgång till tomma bostäder kan kommunerna ha den nödvändiga ursäkten för att slippa s.k. flyktingmottagning. Från SR:s webbsida den 6/10-09: Sverige bygger färre antal bostäder än grannländerna i Norden, så har det varit under hela 2000-talet. Och i år blir det kanske bara nya lägenheter, det är bara en tredjedel av vad som borde byggas varje år. - Om man gör en väldigt schematisk bedömning av det så har vi ungefär 4,5 miljoner bostäder i Sverige. Om alla de bostäderna står i hundra år, så skulle det behöva byggas lägenheter per år, bara för att behålla beståndet, säger Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier. Siffran för påbörjade lägenheter per 1000 invånare är 2,4 i Sverige, i Danmark 3,3, Finland 4,5 Norge 5.5 och på lilla Island byggs hela 10 lägenheter per invånare. SR:s webbsida den 12/3-10: Högre priser på små lägenheter att vänta De rekordstora barnkullarna från början av 1990-talet ska snart flytta hemifrån. Det kommer att påverka bostadsmarknaden kraftigt. Priserna på framförallt små bostäder kommer att pressas uppåt, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH. En omfattande invandring får rimligen samma typ av inverkan - knapphet på bostäder och höjda lägenhetspriser. 235

233 Ur Sydsvenskan, i slutet av 90-talet: Utsatta områden Regeringen beslöt nyligen att öronmärka 1,5 miljarder kronor under en treårsperiod till de sju invandrartäta och utsatta storstadskommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje. Även andra särskilt utsatta kommuner ska kunna få del av stödet. - Pengarna ska fungera som smörjmedel för att bryta segregationen i utsatta bostadsområden och skapa fler jobb, säger storstadsminister Ulrika Messing. - De statliga insatserna förutsätter att det anslås nya pengar även från den kommunala sektorn. Ur I Sveriges väntrum : Annika Billström... skriver: De närmaste fyra åren satsar vi 2,5 miljarder kronor på att rusta förorternas skolor, torg och boendemiljöer.... Som jämförelse kostade den omtalade statliga och kommunala Storstadssatsningen totalt fyra miljarder kronor som spenderades under åren 1998 till Storstadssatsningen gällde tjugofyra stadsdelar i kommunerna Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Göteborg och Malmö. Miljarder har satsats utan att segregationen rubbats. Ur Exit Folkhemssverige : De misslyckade integrationsprojekten har under decennier kostat de svenska skattebetalarna miljardbelopp. Blommanprojektet (1995) blev enligt utvärderingen ett misslyckande i förhållande till målsättningen och en prislapp på 325 mkr. Målsättningen var att motverka segregeringen i åtta invandrartäta storstadskommuner, stärka kompetensen hos invandrarna och öka deras arbetskraftsdeltagande. Projektet skulle bryta segregeringen och vända utvecklingen i rätt riktning. Ytterstadssatsningens (1995) syfte var att för 500 mkr främja den lokala demokratin och förbättra boendemiljön i 13 av Stockholms utsatta områden. Projektet misslyckades. I april 2000 meddelades att en av landets största satsningar på demokrati och mot segregation, Stockholm stads egen ytterstadssatsning, gått i stå. Storstadskommitténs (1995) syfte var att förbättra boendet i Stockholms, Göteborgs och Malmös invandrartäta bostadsområden. Stockholm ska bli den första stad i världen som bryter utvecklingen mot ökad social och etnisk segregation hette det. Projektet misslyckades. I Storstadskommitténs slutbetänkande Tre städer SOU 1998:25 konstaterades att mångmiljardbelopp gått åt till allehanda försök att bryta boendesegregationen och minska arbetslösheten i de utsatta områdena. De storslagna satsningarna hade varken påverkat segregationens orsaker eller följder. Slutbetänkandets författare skrev: Detta är upprörande. Först satsar stad och kommun miljardbelopp på tusentals enskilda projekt, sedan visar man ett högst mediokert intresse för resultaten. Storstadsdelegationen dvs ytterligare en statlig utredning blev resultatet av Storstadskommitténs utredningar och betänkanden. Regeringen avsatte två mdr av skattemedel för att utveckla samma sju kommuner som Storstadskommittén redan inriktat sig på. Men inte heller detta miljardprojekt gav önskat resultat erkände Integrationsverkets GD Andreas Carlgren att delegationen misslyckats: även om enskilda invandrare integrerats hade boendemiljöerna inte förbättrats. Ur SvD den 27/9-07:

234 Socialdemokraterna vill satsa minst 15 miljarder under sex år på miljonprogramsområdena. Det lovade Mona Sahlin i sitt första sommartal som partiledare. 3. Nya husdjur Det har visat sig att i invandrartäta bostadsområden utgörs de boende inte bara av människor. Det har kommit också ett stort antal nya husdjur, närmare bestämt skadedjur som kackerlackor och vägglöss. a) Kackerlackor Det finns ca olika arter av kackerlackor. De är allätare och de förstör matvaror genom att äta av dem. De kan sprida virus och bakterier som kan ge upphov till salmonella, gulsot och gula stafylokocker, även kallad sjukhussjuka. De är aktiva på natten och gömmer sig dagtid. Kackerlackan är ljusskygg och springer mycket snabbt. De kan även flyga kortare sträckor. Kackerlackan söker sig till någon form av värmekälla för att trivas och föröka sig, vilket innebär att de nästan alltid trivs bäst i köket under kyl och frys. Ur SvD den 19/5-09: Kraftig ökning av kackerlackor Kackerlackorna utgör ett allt större problem Sverige. Det finns det nu klara siffror på. Anticimex i Stockholm ryckte 2006 ut gånger för att sanera lägenheter och villor som drabbats var samma siffra och bara under de första månaderna i år har man fått ingripa 713 gånger. Trygg-Hansas siffror för hela Sverige visar samma bild. Vad kan det bero på, att vi plötsligt fått denna ökning av antalet kackerlackor i Sverige, så att Anticimex måste göra täta utryckningar? Den officiella förklaringen är tydlig: vi svenskar reser mer nu än tidigare. Detta är förmodligen en del av förklaringen, men är det hela förklaringen? Är etniska svenskars solsemestrande eller globetrottande ens den viktigaste orsaken? Medias rapportering från bostäder, drabbade av kackerlackor och andra problem har varit snävt vinklade. Ur Exilen-inlägg, signaturen Skribenten: Varför ställde ingen av de uppbragta reportrarna från SVT frågan av vad skäl svenskar ej drabbas av kackerlackor? Nej - det hela var hyresvärdarnas fel. Anticimex representanten gled undan frågan och påstod att skälen till ohyran berodde på våra ändrade resvanor och nya matvanor (import av mat).men - nu måste vi granska nyhetsinläggen med samma ögon som vad fd östtyskar tvangs göra på diktatorn Eric Honeckers tid. Kackerlack-affären handlar om take-away food, hemburen konsumtion av pizza och kebab tillredd i otjänlig miljö, (snuskig hantering). Kvalster och kackerlackor och deras äggkapslar trivs och förökar sig i den varma gatu- och restaurangköksmiljön. I pizza kartonger och andra emballage medförs upphovet till kackerlack-attacken till hemmen. Efter snabbmåltiden i bostaden bärs vanligen kartongen ej omedelbart ut i fastighetens gemensamma soprum, utan kvarblir på diskbänk eller tryckes ner i lägenhetens sophink, allt till glädje och förökelse av kackerlackorna. b) Vägglöss Ökat har även vägglössen. Ur Expressen den 11/1-06: Vägglusen är tillbaka I början av 2000-talet kom de första larmen om att lusplågan var på väg tillbaka. 237

235 Statistik från saneringsföretaget Anticimex visar att den tycks ha kommit för att stanna. Medan företaget i mitten av 1990-talet bara gjorde ett tiotal utryckningar mot vägglus per år i Stockholmsområdet, har det de senaste åren handlat om mellan 250 och 300 stycken. Troligen ser det likadant ut på andra håll i landet. Ur Hallands-Poten den 17/8-09: Råttor och vägglöss blir ett allt allvarligare problem i Halmstads kommun, uppger Anticimex. - Rent generellt har det gått från att lusen varit helt utrotad på 1990-talet till att vi idag kanske får fem-sex samtal om dagen från folk som råkat ut för dem. Ökningen är rent explosionsartad,... Ur Aftonbladet den 20/4-09: Antalet fall med vägglöss i Sverige har ökat sexfaldigt sen 2004 Enligt Anticimex är vägglöss en större plåga än kackerlackor, på två sätt: de förökar sig än snabbare de är mer svårbekämpade SVT-webben den 19/5-09: Anticimex skadedjurstekniker Sven Jeppsson tycker vi ska vara mer rädda för vägglössen... vägglössen ökat mer än kackerlackorna de senaste fem åren. Och förklaringen? Den blir från Anticimex densamma som för kackerlackorna: Det som ligger bakom ökningen av vägglöss är detsamma som ökningen av kackerlackor vi reser mer och får med oss skadedjuren hem i bagaget. - Det enda vi kan härleda det till är att man importerar livsmedel och möbler på ett helt annat sätt än tidigare, och att man reser oftare eller längre,

236 9 n) Skola, bad, mm Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att skolan kostar mer pga invandringen att bad i Sverige blivit till ett problem vi tidigare inte känt av att det finns ett antal ytterligare kostnader för invandringen 1. Grundskola Grundskoleelever kostar väsentligt mer i invandrartäta områden än vad som gäller för genomsnittet av alla grundskolor. Dagens Nyheter, den 11/3-99: LÄRARTÄTHETEN STÖRST I RINKEBY. I 14 av de 24 stadsdelsnämndsområden är lärartätheten lägre än riksgenomsnittet. Det är egentligen bara några ytterområden, däribland Rinkeby, som har betydligt fler lärare. Där går det 13,2 lärare per 100 elever, jämfört med 6,6 i Hägersten. En förklaring är att en stor del av eleverna i Rinkeby läser extra svenska. Mellan 70 och 80 procent har dessutom modersmålsundervisning, vilket ger extra pengar till skolorna. Följdriktigt är också Rinkeby tillsammans med Skarpnäck de stadsdelar som har minst problem med stora klasser. Ur Sydsvenskan den 12/8-98: ALLT FLER ELEVER BEHÖVER EXTRAHJÄLP. Skolan i Burlöv kräver nu mer pengar för att klara det växande behovet. Antalet invandrarelever med för dåliga kunskaper i svenska har nästan fördubblats mellan 1994 och 1997 i Burlöv. Samtidigt blir de elever som behöver särskilt stöd för att komma tillrätta med läs- och skrivsvårigheter, sociala problem och allmän stökighet allt fler. Inför nästa års budgetarbete begär skola och barnomsorg nu mera pengar....har skillnaderna mellan de elever som klarar sina studier och de som halkar efter ökat. En viktig anledning är att många utländska elever behöver särskilt stöd pga språksvårigheter. Förra läsåret fanns det 347 sådana elever i Burlöv mot Ur SvD den 30/8-09: Skolk kostar. Främst för barnen själva. Som grupp begår skolkare oftare brott och är själva mer utsatta för brott. De är oftare inblandade i mobbning, både som offer och förövare. Och den som inte fullföljer grundskolan får svårt att hitta ett jobb. Verket har bett nationalekonomer räkna ut vad det kostar att inte arbeta förebyggande med till exempel skolkare, eller hemmasittare som långtidsskolkarna kallas. Prislappen: i genomsnitt mellan 12 och 15 miljoner kronor per borttappad elev. - Haken för de här ungdomarna är ju att väldigt många av dem som i mellanstadiet och högstadiet börjar glida ur skolan, de ramlar ut livslångt. Det leder till två kostnadseffekter: dels måste den personen försörjas av samhället, dels går vi miste om 239

237 den personens produktionsförmåga, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson. Utgångspunkten är att mellan och i varje årskull på cirka barn kommer att hamna i ett mer eller mindre livslångt utanförskap. De som inte får jobb eller kan försörja sig på grund av sjukdom eller missbruk kostar samhället mellan och kronor på årsbasis. - Blir personen en fullfjädrad narkoman som är heroinmissbrukare, då kostar han 2 miljoner om året. Ställer vi det i relation till en dyr förebyggande insats så kostar den kanske några hundra tusen kronor. Vi behöver inte lyckas jättemånga gånger för att det ska vara en väldigt bra affär, säger Ingvar Nilsson. Vad som också kan kosta pengar är elevernas deltagande pk-manifestationer, där skolorna medverkar. Ur Falu-Kuriren, december 2009: I år kommer även Hälsinggårdsskolan och Svärdsjöskolan, för första gången på flera år. De har haft problem med att bekosta skolskjutsar, men i år har nya skolchefen Lena Stoltz bestämt att skolförvaltningen måste ha råd. a) Studielån till invandrare 2. Ej återbetalade lån Från SD Jönköpings webbsida den 18/1-08: Centrala Studiestöds Nämnden har 3,3 miljarder i gamla obetalda studieskulder studerande gömmer sig utomlands. Ca: 94 procent är ny Svenskar som har skulder. Det ultimata sättet att få pengar från staten är CSN. Under sommaren 2007 var det många studerade som utnyttjade CSN. I Stockholm var det bara hälften av eleverna som kom på sommarkurserna. Det är lätt att få ut tusen eller tusen kronor i månaden. När det inte görs någon kontroll på närvaron. Pengarna betalas ut i förskott så regelverket är slappt. b) Hemutrustningslån Ur DN den 17/11-98: Statlig starthjälp, så kallade hemutrustningslån, kan bli en skuldfälla för flyktingar. Knappt hälften klarar av att betala sina lån. Hittills har staten betalat ut sammanlagt 1,4 miljarder kronor. Bara 350 miljoner har kommit tillbaka. 150 miljoner har efterskänkts på grund av dödsfall, varaktig sjukdom eller handikapp. För resten fortsätter räntan att ticka och skulden att växa. - Bara i år räknar vi med att närmare 57 procent av låntagarna kommer att få anstånd. Det innebär att de får anstånd med betalningarna men räntan fortsätter löpa och deras skuld växer, säger Jan-Erik Brunnberg, chef för Centrala studiestödsnämndens, CSN, enhet för invandrarstöd som administrerar lånen. CSN uppskattar att 95 procent av alla nyanlända flyktingar tar emot lånet. Fram till årsskiftet räknar man med totalt lån. Hemutrustningslån, för omöblerad bostad uppgår till kr för ensamstående och med ytterligare kr för varje ytterligare medlem i hushållet. En familj på fem personer får alltså låna kr. Man slipper återbetala lånet om man inte når en viss inkomstnivå. En ensam vuxen måste tjäna minst kr och två vuxna med tre barn måste tjäna minst kr. 3. Särskilda satsningar Invandringen påkallar också ett antal särskilda satsningar av olika slag: a) arbete åt invandrare 240

238 Från SR:s webbsida den 11/9-09: Med hjälp av särskilda lotsar ska nya svenskar komma snabbare in på arbetsmarknaden... Tanken är att den som har fått sitt uppehållstillstånd ska få hjälp av arbetsförmedlingen att hitta en lämplig lots. Sen görs det upp en plan över hur han eller hon ska komma in i arbetslivet. Reformen väntas kosta 920 miljoner kronor, och det inkluderar höjd ersättning för den som deltar. Hösten 2009 aviserade regeringen, genom integrationsminister Nyamko Sabuni, en reform med bl.a. etableringslotsar för att få nyanlända flyktingar i arbete. Reformen skulle kosta 920 miljoner kr. b) skydd åt utsatta kvinnor Ur GP den 17/1-03: Efter mordet på Fadime Sahindal bestämde regeringen att de tre storstadslänen skulle få särskilda pengar för skyddat boende åt utsatta flickor i patriarkala familjer. Ur Kommun-Aktuellt nr 2/03: De flickor som ligger sämst till, som verkligen lever under dödshot, måste få skyddat boende. Kommuner har börjat diskutera gemensamma lösningar för att få fram lägenheter, familjehem och andra boendeformer, men det krävs sannolikt ökade statliga bidrag. Hittills har länsstyrelserna fått två miljoner kronor för ändamålet. För flickor där situationen ännu inte blivit så akut krävs en uppsjö av insatser. Ökad utbildning för att alla som kommer i kontakt med flickorna är ett viktigt inslag. Flera konferenser har redan anordnats runt om i landet och en rad rapporter har publicerats. Man måste också öka samarbetet mellan alla institutioner och organisationer som konfronteras med problemet: skolan, socialtjänsten, ungdomsmottagningarna, invandrarföreningarna, polisen, hälso- och sjukvården, invandrarbyråerna, kvinnojourerna... Vidare krävs handlingsplaner på alla berörda myndigheter. Mer pengar behövdes dock. Ur Metro den 18/1-03: 100 MILJONER TILL STÖD FÖR UTSATTA INVANDRARFLICKOR. Mona Sahlin lovar storsatsning mot hedersbrott i vår. 4. Badproblem Under en tid har det blivit ett allt värre busliv på badet Aq-va-kul i Malmö - något som får ekonomiska konsekvenser. Ur Sydsvenskan den 29/8-03: Stökiga och aggressiva tonårsgäng har skrämt bort uppemot besökare från äventyrsbadet Aq-va-kul. Jämfört med förra våren har badhuset förlorat 1,2-1,5 miljoner kronor i biljettintäkter, och dessutom dragit på sig extra kostnader för de ordningsvakter som numera patrullerar i badhuset varje helg. - De respekterar inte vuxna, de skvätter vatten, de kritiserar min personal och kallar dem för hora. De accepterar inte att bli tillsagda,.. Problemen har varit värst på helgerna. Därför införde badhuset speciella familjehelger en gång i månaden, då bara personer över 18 år var välkomna tillsammans med sina barn. Under helgerna har badhuset också haft två ordningsvakter på plats. - Vakterna vågade inte arbeta ensamma, för ungdomarna stod utanför badhuset och väntade på dem när de hade slutat jobba. Så ibland fick vi släppa ut vakten bakvägen. 241

239 Aq-va-kul ville också installera övervakningskameror men detta har stoppas av Justitiekanslern, som anser att detta vore integritetskränkande. Det handlar dock inte bara om busliv, utan även om föroreningar: Ur DN den 8/9-09: Smutsiga kalsonger kan tvinga bad bygga nytt reningsverk Som första simhall i Sverige överväger det nu stängda äventyrsbadet i Husby att installera ett separat avloppsreningsverk för flera miljoner kronor. Orsaken är osedvanligt höga kvävehalter i badvattnet, eftersom många ungdomar badar med smutsiga kalsonger under badbyxorna. Husbybadet öppnades i mars 2000 och beskrevs som ett av stadens modernaste och häftigaste inomhusbad. Det kostade 85 miljoner kronor att bygga. Från SR Ekots webbsida den 9/9 09: Urin och svett i bassängen skapar trikloramin som kan ge astma. Besökare i svenska badhus drar sig inte för att kissa i bassängen. Det visar en stickprovsundersökning som Ekot har gjort. Ekot har testat kvävehalten i 18 slumpvis valda inomhusbassänger. Ett indirekt sätt att mäta urinmängden, eftersom kvävet kommer framför allt från urin. I åtta av de 18 bassängerna var kvävehalten över två milligram per liter vatten. Tre bassänger hade över fem milligram. På Socialstyrelsen ser man 1,5 milligram som en gräns. Det finns också badproblem av annat slag i dagens Sverige: Ur tidningen Nationell Idag, 16/09: I Katrineholm efterlyser räddningstjänsten badvakter vid badplatserna. Anledningen är att invandrarkvinnor som badar med heltäckande kläder på annars riskerar att drunkna. - En del utländska flickor får inte bada utan kläder, men kläderna tynger ner och ökar drunkningsrisken... Ur TT-telegram den 8/1-04: En femteklassare ska kunna simma 200 meter enligt läroplanen. Men det kan inte alla barn eftersom många kommuner dragit in på simskolan. Nio skolbarn drunknade förra året. Flera av dem kunde inte simma trots att de var gamla nog. Muslimska barn kan inte deltaga i allmän simundervisning i skolorna. Särskild simundervisning för fickor är således ett krav från muslimskt håll Turism och svenskt rykte Sveriges rykte utomlands, som ett tryggt land och ett attraktivt semesterland, har blivit alltmer anfrätt. Som konstaterat i kapitel 2 har vi fått en ny typ av svenskar som nu gör Sverige känt - eller snarare ökänt - på ett nytt sätt runtom i världen. Svenska pass har också fått en spridning som aldrig förr. Redan detta är ju ägnat att ge vårt land ett dåligt rykte, som kan motverka att vi får utländska turister till Sverige. Till detta kommer Sveriges nu världsledande position i våldsbrottslighet och rån av olika slag. Särskild betydelse för turismen får naturligtvis risken att bli utsatt just i egenskap av turist.

240 Under våren och försommaren 2003 förekom ofta att turister som stannat till vid vägavsnitt på västkusten blev bestulna när de låg och sov. Två förövare greps så småningom, båda kosovoalbaner, vilket fick stor betydelse. Ur DN den 19/7: Inga fler inbrott i husbilar på rastplatser Antalet vägrån ökade kraftigt under våren och försommaren. Fram till den 7 juli noterades ett hundratal inbrott i husbilar och lastbilar som hade parkerats över natten på rastplatser längs västkusten....sedan två gärningsmän greps på bar gärning på en rastplats i Håby norr om Uddevalla natten till den 7 juli har inga nya inbrott i husbilar rapporterats. a) Minskad offentlig service 6. Övrigt Till det redan anförda kan läggas en rad moment: När kollektivtrafik blir utsatt för attentat har följden ibland blivit att busslinjer dras in eller T-banestationer stängs. När falsklarm blir vanliga till brandkåren kan följden bli att man till sist inte tar larm på allvar. När ambulanspersonal riskerar att bli fysiskt angripen i vissa områden kanske deras utryckning försenas, i väntan på poliseskort. När otryggheten ökar monteras fler övervakningskameror upp. Allt detta drabbar vanliga medborgare, genom en minskad service eller mer av storebrorssamhälle. b) Lägre livskvalitet och sämre folkhälsa Frågan är också vilken den samlade effekten blir på folkhälsan, inte minst psykiskt, av den situation som det mångkulturella projektet skapat: dissonansen mellan den verklighet man själv kan uppleva och det som förmedlas genom massmedia - man blir inte bekräftad i vad man själv känner och tänker. orättvisorna, genom all favorisering av invandrare. bostadsbristen för unga människor. Det kan också bidraga till en sämre arbetsmoral och svagare samhällssolidaritet. Varför själv anstränga sig när man ser hur politiker hycklar och så många kan sko sig? c) Ockuperat mediautrymme Till sist har vi en mycket väsentlig kostnad i form av all den tid och uppmärksamhet som ägnas problem relaterade till invandringen. Floden av statliga utredningar och antalet kampanjprojekt kring mångkulturen har ju, alltsedan 1980-talet eller än tidigare, haft sin motsvarighet i ockuperat mediautrymme: nyhetssändningar i radio och TV debattutrymme i etermedia och dagstidningar kolumner, kulturprogram, med mera. Det har inte gått en dag utan att denna fråga varit på tapeten. Hur mycket av angelägna diskussioner kring energiförsörjning och jordbruk, kommunikationer och miljöpolitik, skatter och ekonomisk politik, har inte därigenom trängts undan? 243

241 Tänk om vi istället hade kunnat ägna denna tid och uppmärksamhet åt för vårt lands framtid väsentliga frågor, vilket bättre läge skulle vi då inte kunna vara i! Till stor del har vi tvingats ägna oss åt skapade och i grunden onödiga problem. d) Evakueringar och hemresor När det blev oroligt i Libanon år 2006 sedan var det många som svenskar som gav sig tillkänna och ville få hjälp med evakuering till Sverige. De hade tydligen dubbla medborgarskap och nu kunde det svenska passet plockas fram ur byrålådan. Varpå svenska skattebetalare fick bekosta resan. Närmare svenskar fick hemsändas till en kostnad av 77 miljoner kronor. Cirka 700 av dem hade inte ens svenska pass, bara PUT i Sverige. 244

242 Kapitel 10: HISTORISK ÅTERBLICK Sverige har länge varit ett land med en osedvanligt homogen befolkning. Härvidlag håller stora förändringar på att ske. En ström av invandrare söker sig till Sverige för att arbeta här och stanna här kortare eller längre tid. Dessa invandrare kommer i allt större utsträckning från avlägsna länder med en befolkning av ett helt annat ursprung och en helt annan tradition än vår... Ur SOU 1968:68, Lagstiftning mot rasdiskriminering Avsnitt a) Invandring förr b) Reglerad invandring c) Omsvängningen till mångkultur d) Jämlikhet och valfrihet e) FN, rättigheterna och juridiken f) Folkuppfostran g) Generositet h) Regeringen Bildt-Westerberg Sverige har på några få årtionden förvandlats från ett befolkningsmässigt homogent samhälle till ett mångnationellt. Sten Andersson, svensk utrikesminister, i FN 1987 i) Mediakampanjer k) Diskrimineringar l) Amnestier och barn m) EU n) Migrationsdomstolar 245

243 10 a) Invandring förr Sammanfattning Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden. statsminister Tage Erlander, 1965 Detta avsnitt vill få sagt: att Sverige fram till 1930-talet var framförallt ett utvandringsland att mycket av vad som idag betecknas som extremism var självklara värderingar för inte länge sedan, värderingar kring vilka rådde partipolitisk konsensus att invandringen till Sverige tog fart efter Andra världskrigets slut 1. Fri invandring - stor utvandring Vid förra sekelskiftet var invandringen till Sverige fri. Det passtvång som införts i början av 1800-talet avskaffades Därmed kunde en utlänning utan tillstånd uppehålla sig, och även ha anställning, i Sverige. Detta fungerade ganska bra. På den tiden behövdes inga restriktioner - Sverige var ett fattigt land och föga attraktivt att flytta till. Befolkningsökningen var snabb och jorden räckte inte till för att föda alla. Vid missväxtår blev nöden påtaglig. Den migration som faktiskt förekom under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet var därför en emigration. Drygt en miljon svenskar utvandrade, till framförallt USA. Möjligheterna till fri invandring varade fram till Under första världskriget infördes stegvis en utlänningskontroll som innefattade både pass- och visumtvång. Motiven var säkerhetsaspekter samt bostads- och försörjningsläget, senare även förhållandena på arbetsmarknaden. Diagrammet på förra sidan är hämtat ur SNS-boken Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring 1994, av Lundh/Ohlsson. Det visar hur Sverige fram till slutet av 1920-talet var ett utvandringsland. Ända fram till år 1931 var det netto fråga om en utvandring. Invandringen på 1930-talet utgjordes framförallt av hemvändande svensk-amerikaner. Under 40-talet skedde en invandring av främst flyktingar från krigsdrabbade grannländer. 2. Värderingar förr Ur avhandlingen Jämlikhet och valfrihet av Lars-Erik Hansen: I början av 20-talet beslöt riksdagen med överväldigande majoritet att inrätta ett statens rasbiologiska institut. På och 30-talen talades det ofta om att skydda den svenska folkstammens renhet - och detta alls inte bara bland nazister eller högerextremistiska national-ister utan i alla etablerade politiska grupperingar... SSU-ordföranden Torsten Nilsson... framhöll i en artikel i Tiden 1939, att socialdemokratin alltid velat värna om de nationella värdena: språket, rasen och ödesgemenskapen.

244 Sverige var vid denna tid ett av världens mest homogena länder, ett land i periferin som i mindre utsträckning än andra länder haft någon invandring. Ur proposition 98 från 1927: Uteslutet är emellertid ej, att främlingsströmmen, om den lämnas obehindrad, kan taga den omfattning, att den å vissa orter kunna inverka störande på bostadsmarknaden. Vid frågans behandling lärer därför bostadssynpunkter ej alldeles få lämnas ur räkningen. Även bostadstillgången bör uppenbarligen i första hand förbehållas landets egna invånare. Även ur säkerhets- och ordningssynpunkt måste man räkna med allehanda svårigheter till följd av en ökad invandring. Det är allmänt känt, att brottsligheten å den europeiska kontinenten är väsentligt större nu än före kriget. Anledning saknas alltså icke till antagande, att ett ökat antal kriminellt betonade individer kan komma att söka sig till Sverige. Under senaste tiden har ytterligare en synpunkt vunnit allt större beaktande i åtskilliga länder, nämligen rassynpunkten. De stora svårigheter, som länder med blandade folkelement hava att bekämpa, hava i hög grad aktualiserat detta spörsmål. Värdet av att vårt lands befolkning är av en sällsynt enhetlig, oblandad ras kan knappast överskattas. Det är därför av betydelse att kontrollera en invandring av folkslag, som ej till båtnad för oss låta sig sammansmältas med vår befolkning. Otvivelaktigen kan en bosättning i mer betydande omfattning här i landet av invandrare, tillhörande folkslag, som äro oss till rasen mycket skilda, lända oss till skada. Arthur Engberg i Andra Kammaren 1921: Vi har ju lyckan att äga en ras, som ännu är ganska oförstörd, en ras som är bärare av mycket höga och mycket goda egenskaper. Riksdagen hade hösten 1968 att ta ställning till två propositioner om invandringen, nummer 142 och 158. Båda baserade sig på förslag från den s.k. utlänningsutredning från 1961, som avgivit betänkandet Invandringen. Problematik och handläggning (SOU 1967:18). Ur Proposition 158: Utlänning har till skillnad från svensk medborgare ingen ovillkorlig rätt att resa in och vistas i Sverige eller vinna sin utkomst här. I enlighet härmed kan enligt svensk rätt utlänning som med hänsyn till sin person inte är önskvärd i Sverige hindras att resa in hit eller avlägsnas härifrån, s.k. individuell utlänningskontroll. Vidare kan tillströmningen av utlänningar till Sverige regleras med hänsyn till sådana allmänna förhållanden som arbetsmarknads-, bostads- eller försörjningsläget, s.k. generell utlänningskontroll. Således fanns pass- och visumregler samt krav på särskilt uppehållstillstånd för att få stanna mer än tre månader i landet. Arbetsovilliga göre sig ej besvär: Ur Proposition 142: I ärende om uppehållstillstånd prövas inte bara utlänningens möjligheter att försörja sig här utan också hans personliga förhållanden i övrigt, bl.a. hans vilja att göra rätt för sig, hans möjligheter att anpassa sig i samhället och hans pålitlighet från säkerhetssynpunkt. Sålunda vägras utlänning i regel tillstånd, om han visat sig arbetsovillig eller inte låtit anpassa sig till förhållandena här eller bedöms vara säkerhetsrisk. Proposition 142 redovisade även den då gällande utlänningslagstiftningen, från Beträffande utvisning skrevs i lagen: Utlänning kan enligt 29 paragrafen UtlL, utvisas om han 1. yrkesmässigt bedriver otukt eller eljest underlåter att efter förmåga söka försörja sig ärligt. 247

245 2. är hemfallen åt alkoholmissbruk och till följd därav är farlig för annans personliga säkerhet eller för ett grovt störande levnadssätt. 3. av tredska eller uppenbar vårdslöshet gång efter annan undandrar sig att uppfylla sina förpliktelser mot det allmänna eller mot enskild person. 4. under loppet av de senast förflutna fem åren blivit dömd utomlands för svårare brott eller utomlands avtjänat straff för sådant brott och det kan befaras att han kommer att fortsätta brottslig verksamhet här. 3. Efterkrigstidens invandring Diagrammet nedan, hämtat ur SOU 1967:18, visar in- och utvandringen från/till tre områden - nordiska länder, övriga Europa samt andra världsdelar - under perioden Invandringen från utomeuropeiska länder var obetydlig, medan invandringen från övriga nordiska länder, framförallt Finland, dominerade. Diagrammet visar också på en brant ökning 1965 för invandringen från Sydeuropa. Ur boken Inte bara valloner av Anders Johnsson: Efterkrigstidens invandring saknar helt motstycke i historiskt perspektiv. Före andra världskriget uppgår invandringen under enstaka år som mest till personer, där återvändare från USA utgör den största gruppen. Under de första 15 efterkrigsåren kommer i genomsnitt människor varje år. Under 60-talet ökar invandringen ytterligare för att nå nära

246 10 b) Reglerad invandring Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att beslutet om en reglerad invandring togs i stor partipolitisk enighet att LO därvid var pådrivande 1. Arbetskraftsinvandring Konjunkturutvecklingen i Sverige decennierna efter andra världskriget var god, och möjliggjorde full sysselsättning - även med en ganska omfattande invandring skapades en gemensam arbetsmarknad för Sverige, Finland, Danmark, Norge och Island, 1958 kompletterat med en nordisk passunion. Den invandring som blev följde utgjordes främst av finländare - Finland hade ju härjats särskilt svårt av kriget. Efter flyktinginvandringen vid krigsslutet skedde en ny ökning, med en topp på år Till bilden hör att utgifterna för socialhjälp och barnavård hade nästan fördubblats på åtta år - från 3,8 miljoner kr år 1956 till 6,5 miljoner kr år Inom LO skapade detta oro. Man fruktade att denna invandring kunde leda till en konkurrens på arbetsmarknaden som skulle pressa lönerna och försämra arbetsförhållandena. Därför slog man till bromsen Det skedde genom att AMS - där LO var representerat - blev mer restriktivt med att låta AMS bevilja arbetstillstånd. De beslut som riksdagen fattade 1968 innebar ett stadfästande av denna restriktiva praxis. Proposition 142 ansåg att den nuvarande organiserade invandringen av arbetskraft, med krav på arbetstillstånd redan före inresan, skall bestå. Ur Invandringen till Sverige : 2. Reglering Vid mitten av 1960-talet ändrades fackföreningsrörelsens inställning till invandringspolitiken. Kritiken hårdnade och man ställde sig allt mer avvisande till en fortsatt fri invandring. Till detta bidrog dels sysselsättningsproblemen i den av utländsk konkurrens hårt pressade tekoindustrin, dels en tillfällig ökning av arbetslösheten i samband med lågkonjunkturen Viktigt i sammanhanget var också att antalet invandrare nästan fördubblades under perioden jämfört med nivån på 1950-talet, samt att invandringens sammansättning förändrades. Under 1950-talet hade över 60 procent av invandrarna varit nordbor. Under talet sjönk denna andel och invandringen från Balkan ökade. Näst finländarna var jugoslaverna den största invandrargruppen Det var LO som drev fram beslutet om en striktare reglering av invandringen till Sverige. Motivet från LO:s sida var att undvika lönedumpning och uppkomsten av en ny underklass i Sverige, av utlänningar. En person som påverkade LO:s ställningstagande var s-riksdagsmannen Hans Hagnell: 249

247 Det är naturligtvis arbetsgivarnas intresse av att få in billig arbetskraft och hålla nere lönerna som har varit drivande härvidlag och som fått stöd av de borgerliga tidningarna. Dessa har ju också ordnat gråtreportage om hur människor blivit avvisade och hur synd det varit om dem. Det går emellertid inte att bygga en politik på liberala tidningars gråtreportage, utan vi är tvungna att driva en medveten politik, som stämmer med vardagsmänniskornas intressen ute på arbetsplatserna. Ur Jämlikhet och valfrihet : Under tiden var LO relativt passivt i invandrarfrågor, medan tiden karaktäriseras av en omfattande aktivitet. Sedan mitten av 1960-talet hade LO framfört krav på en reglerad invandring, framför allt med motiveringen att en växande social och ekonomisk klyfta mellan invandrare och svenskar kunde uppstå, med bristande jämlikhet som följd. Tillgången till lämpliga bostäder och arbeten skulle styra invandringen till Sverige. Arbetsgivarna hade dock andra intressen, och drog åt ett annat håll: Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund uppehöll sig vid de regler som hindrade arbetskraften att komma till Sverige, regler de ville undanröja,.. Proposition 142 anförde en lång rad invändningar mot arbetskraftsinvandring. En första gällde huruvida den samhällsekonomiskt gav ett plus....anser utredningen att det med rent nationella, ekonomiska utgångspunkter allmänt kan sägas, att invandring av utländsk arbetskraft är samhällsekonomiskt motiverad i den mån invandringen medför en produktionsökning som överstiger den av invandringen föranledda ökningen av konsumtionen. Dessutom måste man beakta att mot invandrarnas produktiva insatser måste vägas inte bara deras dagliga konsumtion utan även kostnader för deras anpassning till värdlandets förhållanden och för investeringar i bostäder, skolor mm. En sådan samhällsekonomisk bedömning finner utredningen kunna utfalla olika allt efter som invandringen avser kvalificerad eller okvalificerad arbetskraft. Den okvalificerade utländska arbetskraft som under efterkrigstiden har kommit till vårt land har enligt utredningen i stor utsträckning fått sysselsättning inom sådana branscher som på grund av låg lönenivå har haft svårigheter att rekrytera arbetskraft på den reguljära arbetsmarknaden. Detta arbetskraftstillskott torde ha bidragit till att hålla lönenivån inom dessa branscher nere och därigenom fördröjt en från samhällsekonomisk synpunkt önskvärd strukturrationalisering. En annan invändning gällde konkurrensen om arbetstillfällen och att sådana först måste gå till den egna befolkningen. Åtminstone i ett avseende finner utredningen dock allmän enighet råda, nämligen att det är nödvändigt att avväga och kontrollera tillströmningen av utlänningar till landet från arbetsmarknadssynpunkt, dvs med hänsyn till möjligheterna att bereda invandrarna sysselsättning på arbetsmarknaden.... avvägas så att det arbetsmarknadspolitiska målet att bereda arbetskraft som redan finns här full, produktiv och fritt vald sysselsättning inte äventyras. Möjligheterna att bereda sysselsättning åt... de handikappade, de gifta kvinnorna och den äldre arbetskraften, måste ha prövats innan arbetstillfällen ställs till förfogande för invandrad utländsk arbetskraft,.. En tredje invändning gällde boendet. Arbetsmarknadspartens nuvarande inflytande på den arbetsmarknadsbetingade invandringen skall bestå. Bostadsfrågan måste ordnas före inflyttningen. Bostadsstyrelsen har betonat utredningens uttalande att utlänning bör tillåtas att invandra tillsammans med sin familj endast om lämplig familjebostad kan disponeras. Det har under efterkrigstiden, som ju har präglats av bostadsbrist, lett till att invandrarna har haft stora svårigheter att skaffa sig bostäder. I den mån de har fått 250

248 fullvärdiga bostäder, har väntetiden i bostadskön förlängts för de egna medborgarna....betonar utredningen vikten av att invandringen avpassas efter de tillgängliga bostädernas fördelning på olika lägenhetstyper. En fjärde invändning gällde följdkostnader, som särskilda insatser inom undervisningen....invandrare ställer särskilda krav på det svenska undervisningsväsendet. Invandringen leder ofta till behov av specialutbildade lärare och särskilda organisatoriska arrangemang vid sidan av det allmänna mönstret. På detta område kan invandringen i viss mån sägas skapa arbetskraftsbehov som i allmänhet torde ha förbisetts, när invandringen har betecknats som en lösning av arbetskraftsbehov......utvecklingen har också medfört ökad belastning på samhällets resurser. Detta förhållande bör enligt utredningen rimligen inte lämnas ur räkningen vid utformningen av invandringspolitiken. Eller risken för ökad belastning på socialvården: Enligt utredningen kan invandringens omfattning inte bestämmas enbart av arbetsmarknadsläget. Stor vikt måste fästas också vid våra resurser i fråga om - utom bostäder - utbildning samt hälso- och sjukvård liksom f.ö. önskemålet att belastningen på den direkta socialvården hålls inom rimliga gränser.... det för den tid vi kan överblicka idag är nödvändigt att genom generell kontroll av invandringens omfattning och inriktning hålla den inom ramen för landets resurser. Det handlade överhuvudtaget om att se till nationella intressen: Utredningens uppfattning att önskemålet om fri rörlighet över gränserna måste vägas mot behovet av skydd för vissa nationella intressen och att denna avvägning leder till att vi måste behålla generell utlänningskontroll t.v.. Utredningen ställde sig dessutom tveksam till hur en invandring av kvalificerad arbetskraft stämde med ambitionen att visa solidaritet med u-länder. Ett av de viktigaste hindren för ett ekonomiskt framåtskridande i u-länderna är att dessa länder... lider brist på kvalificerad arbetskraft. Det är ett av biståndsverksamhetens viktigaste uppgifter att tillföra u-länderna sådant kunnande som den yrkesutbildade arbetskraften representerar. En rekrytering av sådan arbetskraft från u-länderna skulle således motverka u-landsbiståndets syften. Sammanfattningsvis: Ett gemensamt drag hos utlänningslagstiftningen i olika länder är att den fullföljer två skilda syften. Det ena är att hindra utlänning, som inte är önskvärd, att resa in i landet eller att avlägsna sådan utlänning därifrån... Det andra syftet är att reglera tillströmningen av utlänningar till landet med hänsyn till sådana förhållanden som tillgången på arbete, bostäder, livsmedel o.d. och landets resurser i fråga om sjuk- och hälsovård, undervisning mm. 3. Effekter Beslutet om reglering 1968 gav ingen omedelbar effekt. År 1970 nåddes en ny topp på över invandrade. För denna ökning stod framförallt finländare och andra nordbor, men också en hel del jugoslaver. Efter 1972 blev det dock nästan stopp för ytterligare arbetskraftsinvandring till Sverige. På 1970-talet blev också svårare att få arbete i Sverige. Samtidigt förbättrades situationen i Finland. Det gjorde att en återvandring av finländare började ske. 251

249 10 c) Omsvängning till mångkultur Sammanfattning...spörsmålet om ett bevarande av traditioner och kultur i första hand måste bedömas utifrån invandrarnas egna önskemål. Rune Johansson, inrikesminister, 1975 Detta avsnitt vill få sagt: att tidningsdebatter föregick processer och beslut i det politiska maskineriet att en enskild person - David Schwarz - därvid spelat en helt central roll att Dagens Nyheter var Schwarz viktigaste forum att Sverige plötsligt gick från en partipolitisk enighet till en annan, omsvängningen blev total att omsvängningen möjliggjordes av ett antal bakgrundsfaktorer i tiden 1. Allmänt Påfallande är hur den partipolitiska enigheten var total på och 30-talen, om det då rådande synsättet. Utvecklingen i riktning mot ett mångkulturellt samhälle är positiv för landet i dess helhet och berikar det kulturella livet i vidaste bemärkelse. Rolf Wirtén (fp), 1978 Det homogena Sverige finns inte längre. Det svenska folket håller på att bli ett folk med olika språk, religioner, kulturer och kulörer. Thord Palmlund, SIV-chef, 1980 På 60- och 70-talen blev plötsligt ett annat synsätt rådande, och den partipolitiska enigheten var återigen lika total! Kursomläggningen initierades av David Schwarz (som suttit i nazityska koncentrationsläger) och Dagens Nyheter. Denna debatt knoppades av till andra tidningar och i bokutgivning, där Schwarz åter var drivande. Tonläget i debatten var från Schwarz och hans meningsfränders sida så hätskt, att debattdeltagare med andra åsikter drevs på defensiven. Debatten resulterade i statliga utredningar, framförallt invandrarutredningen - där Schwarz och hans meningsfränder helt dominerade. I sak drev Schwarz linjen att det inte räckte med att invandrare fick behålla sin egen kultur - det svenska samhället hade ett ansvar att aktivt, dvs med skattemedel, understödja detta. Schwarz lyckades, och resultatet blev ett pengaregn av sällan skådat slag, som tillföll invandrarföreningar, invandrartidskrifter, med mera Bakgrundsfaktorer Ett antal bakomliggande faktorer möjliggjorde kursomläggningen: efter andra världskriget blev allt som kunde förknippas med nazism komprometterat, vartill hörde uppfattningar om rasegenskaper det fanns ett svenskt dåligt samvete att exploatera, dels genom eftergifter till Hitler- Tyskland under kriget, dels genom det svenska välståndet och klyftan till u-länderna den starka ekonomin gav också praktiskt ett utrymme för generositet genom invandringen sedan 40-talet fanns en påtryckargrupp i Sverige avkoloniseringen, liksom apartheidpolitiken i Sydafrika och segregationen i USA:s sydstater med åtföljande politisk kamp, väckte sympati för de svarta

250 TV-mediet hade kommit, med sin genomslagskraft Sverige stod oreserverat bakom Förenta Nationerna och dess deklaration om mänskliga rättigheter, i synnerhet som svensken Dag Hammarskjöld fram till 1961 var FN: s generalsekreterare Sverige bedrev en utrikespolitik med anspråk på moraliskt världsmästerskap, detta öppnade för kritik, om att först böra städa framför egen dörr som en hävstång fungerade också kraven från den stora finska gruppen i Sverige, i kombination med att det fanns en lika stor grupp svensktalande i Finland det fanns inget samlat motstånd mot Schwarz & Co - svenskarna överrumplades. Ur Lars-Erik Hansens Jämlikhet och valfrihet : I mötet med först avkoloniseringen, sedan den svarta minoritetens kamp i USA och södra Afrika vässades den svenska kritiken mot vad politiker och opinionsbildare uppfattade som orättvisor och förtryck. Mediafakta kan också ses som en bakgrund att invandringsminister Birgit Friggebo ville sjunga We shall overcome vid sitt besök i Rinkeby det som hände i USA präglade en generation svenskar! Barometern, den 13/5-63: Att den svenska skölden inte är alldeles ren skall medges och kritiken bör därför lämpligen förenas med viss självrannsakan. Vi har också våra minoriteter, människor av annan ras och med andra vanor, och det sätt på vilket de behandlas i vårt land vittnar inte alltid om förståelse av det slag som vi begär att andra länder och andra folk skall visa. Ur Jämlikhet och valfrihet : Den aktiva utrikespolitiken ställde högre krav på åtgärder att förbättra förhållandena i det egna landet, att Sverige uppträdde som ett föredöme och en vägvisare internationellt, som en moralisk stormakt förutsatte en inrikespolitik som i större utsträckning tog fasta på ojämlikhet och orättvisor i det egna landet....den antirasistiska jämlikhetsdiskursen påverkade den aktiva utrikespolitiken, som i sin tur blev den tändande gnistan för många opinionsbildare att uppmärksamma behandlingen av invandrare och minoriteter i Sverige. Ur Svensk invandrarpolitik : 3. David Schwarz Under 1964 inleddes i Dagens Nyheter och sedan även i andra tidningar, en debatt som kom att påverka utvecklingen av invandrarpolitiken under hela 1960-talet. Skulle Sverige acceptera att den utländska arbetskraften levde på en lägre standardnivå än den inhemska befolkningen? Vad skulle målet för samhällets insatser för utlänningarna vara? Skulle de assimileras (försvenskas), eller skulle de integreras i det svenska samhället med bevarande av en del av sina kulturella särdrag? David Schwarz blev den främste förespråkaren för vad Lars-Erik Hansson i sin avhandling kallar den pluralistiska statsinterventionsmodellen. Åren lyckades Schwarz dra igång inte mindre än tolv tidningsdebatter kring invandrarfrågan, den första genom en artikel i Dagens Nyheter den 20 oktober 1964 under rubriken Utlänningsproblemet i Sverige. Schwarz ifrågasatte den dittills förda politiken, som gick ut på assimilering och använde därvid Sveriges aktiva utrikespolitik som ett argument: Svenskt engagemang i internationella sammanhang, hjälpen till U-länderna och stödet åt minoriteterna i diktaturstaterna eller USA i deras kamp för sina mänskliga 253

251 rättigheter, skulle tas mer på allvar av landets egna trängda minoriteter, om Sverige med kraft tog sig an deras problem. Ur Jämlikhet och valfrihet : Genom att angripa assimilationsbegreppet röjde Schwarz vägen för ett förändrat jämlikhetsbegrepp. Det innehöll etnisk jämlikhet, det handlade om respekt för alla människors ursprungliga identitet. Oppositionen upplevde inte debatten som helt fri, de menade att deras åsikter var undertryckta, att de var...misstänkliggjorda... Michael Wächter: Det är misstänkliggörandet av de individers motiv, som i likhet med mig trots sin utländska börd anser att assimilation på lång sikt både är realistisk, möjlig och den enda önskvärda lösningen. Det talas om... självhat. Jämlikhet och valfrihet : Politiken mot judisk invandring till Sverige speciellt under andra världskriget fördes fram som en skamfläck i den svenska politiska historien. Bruno Kaplan, ansvarig för undervisningen i Mosaiska församlingen i Stockholm och representerad i World Jewish Congress, radade upp en rad exempel på denna regleringspolitik (uteslutningsmodell),.. Leif Zern underströk Kaplans uppfattning att det framgick av den då förda politiken att det funnits antisemitism... Längst... gick David Schwarz och Voldemar Kiviaed - de hävdade att assimilationsivrarna verkade i samma anda som ryssarna i Baltikum och deras synsätt kunde även jämföras med Eichmans slutliga lösning, fastän i humanare form. I liberala Uppsala Nya Tidning, moderata Svenska Dagbladet och syndikalistiska Arbetaren valde ledarskribenterna att framhäva invandrarnas behov av sin identitet och förespråkade en större generositet och mer tillmötesgående från det svenska samhällets sida, UNT pläderade för ett stöd åt minoriteternas verksamhet för att dels undvika isolering och känslor av utanförskap, dels för att invandrarna ansågs vara kulturellt berikande genom sin mångfald... Vad David Schwarz och hans meningsfränder krävde - för att undvika assimilation - var ökade statliga insatser genom dels direkt finansiellt stöd till minoriteterna, dels en officiell politik för ett pluralistiskt samhälle. Schwarz tog även initiativ till utgivning av antologin Svenska minoriteter Där medverkade företrädare för den finskspråkiga gruppen, följda av företrädare för samer, ester, judar och zigenare. Där skrev även Tomas Hammar:..Hammar erinrar om den svenska nyttoinställningen visavi invandrare och invandring, med uppmaningen att invandrarnas behov och önskemål nu måste få ökad uppmärksamhet. Svenska minoriteter kom att användas som kurslitteratur på universitet och i utbildningsradion. Tre år senare, 1971, publicerade David Schwarz dels boken Identitet och minoritet, dels en avhandling: Svensk invandrarpolitik startades tidskriften Invandrare & Minoriteter, för vilken David Schwarz var redaktör fram till Schwarz själv var dock medlem hos Socialdemokraterna. Genom den intensiva, och ganska aggressiva, debatten uppnåddes en förskjutning i ords laddningar och vilka åsikter som ansågs möjliga. Jämlikhet och valfrihet : 254

252 Orden assimilation och anpassning hade blivit mer affektladdade - ingen i debatten kunde utan svårighet svänga sig med dessa ord. Begreppet etnisk jämlikhet fick i Sverige en särskild betydelse. Det innebär att alla kulturer ansågs lika värda och därmed skulle behandlas likvärdigt. Ett annat synsätt ansågs vara diskriminering och helt oförenligt med jämlikheten. I den officiella invandrardebatten spelade vissa aktörer en stor roll i policyprocessen, särskilt flerkulturanhängarna... De stimulerade de politiska partierna att ta upp frågan om etnisk jämlikhet på dagordningen. Därefter påbörjade en veritabel tävling om vem som var störst och bäst i invandrarfrågan. 4. Två begrepp Två begrepp förekommer i detta sammanhang, assimilering och integration. Assimilering eller assimilation innebär att smälta in i, bli likadan som. I Sveriges fall att invandrare blir svenskar. Integration innebär att man inordnas i, blir en del av, det nya samhället, men har kvar en identitet utifrån sitt ursprung. För personer som kommit till Sverige i vuxen ålder är det knappast möjligt att helt assimileras, de har naturligtvis kvar rötter i hemlandet. Den enda realistiska målsättningen blir där integration. Konkret: man lär sig svenska, följer landets lager och klarar sin egen försörjning. Begreppet assimilering har från politiskt korrekt håll givits en negativ laddning, associeras med fientlighet mot invandrare. Beträffande invandrares barn måste assimilation ändå vara målsättningen. Problemet idag är att många barn till invandrare, ofta in i tredje generationen, fått en identitet som icke-svenskar. Detta bidrar till svenskfientliga attityder och en gängbrottslighet. 5. Debatten Vad Schwarz & Co drev på 1960-talet var inte bara huruvida invandrare i och för sig skulle få välja sin egen kultur, vad det handlade om var pengar. Kraven gällde tillgång till våra skattemedel. Citaten nedan är ur boken Hur Sverige blev en mångkultur. En som i debatten inte höll med Schwarz var Claes-Adam Wachtmeister: David Schwarz menar... att de olika minoriteterna bör förbli sina traditioner trogna. Det avgörande är väl ändå hur dessa traditioner är beskaffade? Schwarz: Egentligen har den svenska befolkningen aldrig velat acceptera sina minoriteters rätt att vara annorlunda...det är värdfolkets sak att se till så att det smygande förtalet mot utlänningarna ( de tar våra bostäder, de tar våra arbeten osv) upphör, så att misstron och oviljan så småningom förbyts i förståelse... Han fick stöd av Lukasz Winiarski från Polen: Felet ligger i allmänhetens inställning till främlingar i vardagslivet,.. Schwarz argumenterade ibland nästan hotfullt - det kunde gå illa för Sverige om hans recept inte följdes: Endast om så många människor som möjligt blir medvetna om att dessa minoriteter har stora anpassningsproblem att brottas med kan Sverige bevaras från sådana uppslitande minoritetskonflikter som man upplever runt om på andra håll i världen. Hotfullheten gick igen hos Schwarz även senare, när han i DN den 2/10-80 argumenterade för positiv särbehandling : 255

253 Jag är väl medveten om reaktionerna från svenskt håll - men vad är alternativet? Att invandrargrupperna sluter sig samman och blir militanta och efter utländskt mönster med våld försöker tillkämpa sig jämställdhet med svenskarna? Samtidigt fanns hos David Schwarz en fatalism, utvecklingen gick inte att påverka (dvs i annan riktning än vad han själv förespråkade): Sverige stod inför en oundviklig ökad invandring och ingenting annat kunde göras åt saken än att övergå till ett bli en mångkulturell nation. Om 20 år... kan de invandrades antal i Sverige uppgå till ett par miljoner... Vårt land är alltså raskt på väg att förvandlas till ett flerkultursamhälle. Att stoppa invandringen kan Sverige av olika skäl inte. Schwarz införde en tanke som idag har mycket stor spridning bland mångkulturförespråkare, nämligen att vad som tidigare ansetts vara svenskt inte längre äger giltighet utan borde omdefinieras. Den ökade invandringen av främmande etniska grupper krävde detta. Det finns bara en utväg - att vidga begreppet svensk gemenskap och istället för en inbillad och ofruktbar homogenitet acceptera ett flerkultursamhälle... Genom att lära sig konsten att leva tillsammans med sina minoriteter kan vårt land rädda sin framtid, ty snart kommer Sverige självt att utgöra en minoritet i en större övernationell gemenskap... Thomas Hammarberg och Olle Wästberg var i ett gemensamt inlägg inne på samma fatalism, där de blev först med att använda begreppet mångkultur : Under alla omständigheter - och i synnerhet i en större europeisk gemenskap - kommer vi i framtiden ha en relativt omfattande invandring. Det bör ses som någonting positivt: den kan berika det svenska samhällslivet, förvandla Sverige till ett mångkultursamhälle. Jämlikhet och valfrihet : Till flerkulturförespråkarna sällade sig... Artturi Similä, ordförande i Centralförbundet för finska föreningar i Sverige. Han... föreslog en rad åtgärder för att stärka den finska identiteten: fler finska radio- och TV-program, ökad tillgång på finskspråkiga tidningar och böcker etc. Det fanns, enligt Similä, ett motsägelsefullt drag i den svenska politiken i minoritetsfrågan, man gav sitt fulla stöd åt den svenska minoritetens rätt och rättigheter att bevara sitt kulturarv i Finland, men man blundade för en lika stor grupp finländares kulturella behov i det egna landet. Vid det Nordiska rådet hade finländska representanter i överläggningar med framför allt svenskarna relativt tidigt tagit initiativ i invandrarfrågan... Konkreta samarbetsprojekt kunde enligt förslaget vara anskaffning av finskspråkig litteratur, hålla det finska språket vid liv genom att utbilda och anställa finskspråkiga lärare, upprätta särskilda förskoleklasser för de finska barnen... All svensk invandrarpolitik som underlättade för finländare att återvända till Finland låg i den finländska statens intresse. Finländarna i Sverige... betraktade, till skillnad från de flesta av de utomnordiska invandrarna, sin vistelse i Sverige som tillfällig. Friskolefrågan var genomgående tvistefråga mellan (m) och (s). Olof Palme ställde sig avvisande till krav på sammanhållna finska klasser och skolor. Ur Hur Sverige blev en mångkultur : Total omsvängning Den omständigheten att ett fåtal etniska aktivister kunde få till stånd så genomgripande förändringar i det svenska samhället i strid med svenska intressen kan till stor del förklaras med att minoriteterna var mobiliserade och inte stötte på något nämnvärt motstånd bland svenskarna. Även LO ställde sig bakom Schwarz krav på en utredning för en ny minoritetspolitik.

254 David Schwarz efterlyste redan i sin första DN--artikel - Utlänningsproblemet i Sverige, den 21 oktober en statlig utredning:...för att på bästa sätt utforma en kulturpluralistisk svensk invandrar- och minoritetspolitik... tillsätta en förutsättningslös parlamentarisk utredning. Jämlikhet och valfrihet : Svenska politiker tenderade vid denna tid att betrakta invandrarnas krav på etnisk jämlikhet eller valfrihet att i Sverige få utveckla och bevara sin särart som ett hot mot fundamentala jämlikhetsstävanden: jämställdhet mellan könen eller en human barnuppfostran. När ett första initiativ i invandrarfrågan kom och lades på riksdagens bord i form av en motion var den signerad av borgerliga politiker, inte socialdemokrater. Det var år 1965, året efter DN-debatten, som några politiker tog upp invandrarfrågan i Sveriges riksdag. I deras motioner framhölls vikten av en ömsesidig anpassning. Året därpå, 1966, tillsatte regeringen en Arbetsgrupp för invandrarfrågor, med den i Kina stationerade ambassadören Kjell Öberg som ordförande och Inga Gottfarb som expert. Ur Jämlikhet och valfrihet : Arbetsgruppen startade ett veckoblad på de vanligaste invandrarspråken: finska, tyska, serbokroatiska, grekiska och italienska. Lokalt upprättade fackförbund, företag och länsarbetsnämnder informationsbyråer. De hade brist på utbildade tolkar - arbetsgruppen tog därför initiativ till en tolkutbildning. Bristen på översatta böcker avhjälptes med statliga anslag... Information riktades inte bara till invandrare, även kunskapen bland svenskar om invandrare skulle öka. Kommitténs medlemmar höll härvidlag föreläsningar, skrev artiklar, deltog i radioprogram (Vi och våra invandrare) och såg till att filmer och pjäser såg dagens ljus påbörjade omorientering av svensk invandrarpolitik från en otydlig invandrarpolitisk modell till en tydlig uppslutning bakom en statsstödd pluralism. Ur moderatmotion 1969: Samhället bör i möjligaste mån tillgodose minoritetsgruppernas förväntningar och invandrings- och minoritetspolitiken följaktligen utformas så, att individerna i minoritetsgrupperna själva får valfrihet... och att samhället garanterar valfrihet genom aktivt materiellt och personellt stöd till olika minoriteters kulturella och andra aktiviteter. Jämlikhet och valfrihet : Ur bland annat dessa förebråelser utkristalliserades sig så småningom tanken att Sverige skulle bli ett föredöme, den svenska modellen, inte bara i fråga om att lösa arbetsmarknadskonflikter (Saltsjöbadsavtalet av 1938) och som allmänt välfärdssamhälle utan nu även i fråga om att lösa invandrar- och minoritetsfrågor, att förebygga etniska och kulturella konflikter. Detta innebar till en början att förhindra och motarbeta diskriminering och öka jämlikheten både i Sverige och internationellt,.. Blågul framtid :...den invandrarutredning som tillsattes 1968 innebar en vändpunkt i den svenska invandrarpolitiken... Invandrarutredningen reste upprorsfanan mot försvenskningstanken, och politikerna var inte sena att anamma den mångkulturalism som i det rådande, radikala kimatet uppfattades som ett högsta uttryck för en sant demokratisk hållning. Få tänker på att apartheidsystemet i Sydafrika, som innebar att befolkningen separerades etniskt och rasmässigt, och där varje grupp hänvisades att odla sin särart från de övriga, var en förvisso extrem form av mångkulturalism. 257

255 Yngve Möller, invandrarutredningens ordförande: Jag tror dock att det är korrekt att säga att den invandrarpolitik som Sverige bedriver... sannolikt är den mest positiva och mest konstruktiva som något invandrarland i världen för. Jonas Widgren, invandrarutredningens sekreterare: Sverige borde verkligen ta chansen att bli första land i Europa som medvetet satsar på att låta invandrarna behålla sin identitet, sin egen kultur. Anna-Greta Leijon, om enigheten över partigränserna: Det borgar för framgång för strävan att steg för steg göra Sverige till något av ett föregångsland på invandrarpolitikens område. Jämlikhet och valfrihet : Endast klassiska invandrarländer som Kanada och Australien fick vid samma tid en invandrarpolitik som verkade för pluralism. Kjell Öberg talade tidigt om den kanadensiska invandrarmodellen som ett föredöme: Vi syftar inte till att bli en smältdegel, vi vill bli en mosaik av många kulturer. Under efterkrigstiden hade således positiva föreställningar om den traditionellt relativt homogena svenska nationalstaten upplösts, vilket måste betraktas som en långtgående och genomgripande värdeförskjutning. Ideologiskt, till själva sina grundläggande idéer (konservatism, liberalism, socialism) krävde inget parti före 1960-talet den invandrings- och invandrarpolitik som alla de (dåvarande) fem riksdagspartierna från vänster till höger beslutade om 1975/76. Alla partier var nu överens om de övergripande målen för invandrarpolitiken skulle vara valfrihet, jämlikhet och samverkan. 258

256 ...allt skedde under de s.k. rekordåren på 60- och 70-talen då inget föreföll omöjligt och då de politiska prioriteringarna handlade om hur man skulle fördela den årliga tillväxten. Kjell Öberg, pappa till svensk invandrarpoltik Hemspråksundervisning i skolan, hemspråksträning i förskolan, tolk- och översättningshjälp åt invandrare, rätt till 240 timmars svenskundervisning för vuxna invandrare, rätt till folkpension och förbättringar inom den sociala servicen och socialförsäkringssystemet, kulturstöd till språkliga minoriteter, föreningsbidrag till invandrarnas organisationer och trossamfund, minimerade skillnader i rättigheter mellan svenska och utländska medborgare, kortare kvalifikationstid för medborgarskap, kommunal rösträtt för invandrare, samhällsinformation på invandrarspråk och alla myndigheternas ansvar också för de invandrade samhällsmedborgarna - allt detta och mycket mer kom till under loppet av sex-sju år. Wiwi Samuelsson i Det finns gränser 10 d) Jämlikhet och valfrihet Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att det från riksdagspartiernas sida - framförallt socialdemokraternas - funnits en övertro på möjligheterna att genom överföring av skatteresurser motverka anpassningsproblem och sociala spänningar till följd av invandringen att det på 70-talet gjordes åtaganden som kunde fungera med en begränsad invandring och en stark ekonomisk tillväxt att invandrare, i egenskap av utsatt grupp, tidigt gavs en prioriterad ställning 1. Invandrarutredningens förslag Invandrarutredningen (IU) lade 1974 sitt slutbetänkande Invandrarna och minoriteterna. I utredningen hade företrädare för kulturpluralism haft en stark ställning: Ur Jämlikhet och valfrihet : Valfriheten betydde att invandrarna skulle ha rätt att antingen bibehålla sin egen kultur och sina egna språk eller om de så önskade anpassa sig efter svenska förhållanden. Bland kommittémedlemmarna dominerade anhängarna av en pluralistisk invandrarpolitik totalt. Enligt betänkandet tillförde invandrare och minoriteter Sverige nya tillskott av olika kulturer, vilket vidgade vår nationella horisont. Ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle, hette det, var kulturellt rikare än ett monokulturellt och strikt nationellt Sverige. Det handlade inte bara om principiella ställningstaganden utan även om ekonomiska åtaganden. Stöd för kulturell egenverksamhet skulle... utgå till invandrarnas och minoriteternas egna organisationer och detta skulle administreras av Statens invandrarverk (SIV), eftersom de hade erfarenhet av bidragsgivning till invandrarorganisationer... Specialinriktade kulturstöd (t.ex. litteratur och teater) skulle emellertid Statens kulturråd fördela. Här föreslogs statliga anslag för att råda bot på vad kommittén uppfattade som en påtaglig brist på litteratur på invandrarspråken... Kommittén ansåg också att staten speciellt borde stödja invandrarnas teater-, spelfilms- och musikintressen......antalet sändningstimmar i TV och radio på invandrarspråken var för få ansåg invandrarutredningen. Ytterligare ett betydelsefullt medium för invandrarna var deras egna tidningar och tidskrifter. Dessa publikationer föreslogs få statligt stöd, i första hand presstöd......statligt stöd för invandrarnas egenverksamhet... Staten skulle högst bidra med 75% av de totala utgifterna och storleken på stödet berodde på medlemsantalet. En moderat motion ville dock gå längre beträffande valfrihet. Den gällde framför allt garantier för presstöd till invandrartidningar och tidskrifter samt valfrihet för äldre invandrare att bo tillsammans inom åldringsvården. Ur Jämlikhet och valfrihet : 259

257 Den borgerliga oppositionen krävde: 1. att äldre invandrare, som hade behov av institutionaliserad vård och omsorg, skulle ges möjlighet att tillbringa sina sista dagar tillsammans med landsmän och kvinnor; människor som talade deras modersmål, förstod deras kultur m.m. Vänsterpartiet (VPK) motionerade bl.a. om invandrares rätt till folkpension,... och om de muslimska trossamfundens jämlika ställning... Folkpartiet profilerade sig... främst i presstödsfrågan, varvid de krävde en generösare attityd från statens sida års beslut Innebörden av Invandrarutredningens förslag var att Sverige skulle övergå från att eftersträva kulturell homogenitet till att bli en mångkultur. Detta skedde också när riksdagen 1975 enhälligt antog riksdagsproposition 1975:26 Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken som baserades på IU:s betänkande. Slagordet Jämlikhet, valfrihet, samverkan låg till grund för propositionen: Jämlikhetsmålet innebär ett fortsatt arbete för att invandrarna skall få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt. Målet innebär vidare att alla grupper i samhället skall ha likvärdiga möjligheter att bibehålla och utveckla sitt modersmål och att utöva kulturverksamhet. Invandrar- och minoritetspolitiken bör därför syfta till att ge medlemmar av språkliga minoritetsgrupper möjlighet att inom ramen för en intressegemenskap, som omfattar hela det svenska samhället, ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet. Valfrihetsmålet innebär att medlemmar av språkliga minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill uppgå i en svensk kulturell identitet och i vilken grad de vill behålla och utveckla den ursprungliga identiteten. Åtgärder för att bevara kontakten med ursprungslandets kultur underlättar även valet mellan att stanna i Sverige eller återvända och återanpassas i ursprungslandet. Samverkansmålet innebär att en ömsesidig och omfattande samverkan bör komma till stånd mellan invandrar- och minoritetsgrupperna och majoritetsbefolkningen. Målet inbegriper ömsesidig tolerans och solidaritet mellan invandrarna och den inhemska befolkningen. Ett förverkligande av samverkansmålet förutsätter bl.a. att invandrarnas ges större möjligheter att aktivt delta i det politiska livet i Sverige, att de ges vidgade möjligheter till kulturell egenverksamhet och att invandringens positiva kulturella effekter uppmärksammas i ökad utsträckning. Någon målkonflikt mellan jämlikhet och valfrihet ville man inte se. Vad händer om kulturarvet säger att man inte behöver försörja sig genom eget arbete? Kan då jämlikhetsmålet nås på annat sätt än genom transfereringar från andra, som arbetar? Vad lades överhuvudtaget in i begreppet kultur? Det klargjordes aldrig! Den senare delen av jämlikhetsmålet - inom ramen för en intressegemenskap som omfattar hela det svenska samhället - föll snart bort i debatten S-program Det socialdemokratiska programmet Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan från 1978 speglar ett förhållningssätt, typiskt för (s), typiskt för rekordåren på 60- och 70- talen. Det blev en lång önskelista, med omfattande åtaganden från samhällets sida. Ett program som speglade både starkt tilltro till social ingenjörskonst och tillgång till - i varje fall som trodde - obegränsade ekonomiska resurser. Efter ett konstaterande att en majoritet av invandrarkvinnorna från Sydeuropa hade låg utbildning och att många kunde betraktas som analfabeter kom denna uppräkning:

258 Här vilar ett stort ansvar på kommunerna för att de, i samverkan med invandrarnas egna organisationer och med studieförbunden, genom uppsökande verksamhet, får kontakt med kvinnorna, så att de kan få del av den utbildning som ges. Studievillkoren i grundutbildningen för dem som inte kan läsa och skriva måste förbättras. Svenskundervisning via studieförbunden måste också bättre anpassas till de hemarbetande kvinnornas situation. Ett system för ekonomisk ersättning till invandrare som står utanför arbetsmarknaden men följer svenskundervisning måste införas. En försöksverksamhet med uppsökande information och barnpassning i samband med svenskundervisning som förekommit under senare år måste utvidgas. Kvinnorna själva måste ges en större roll i planeringen och utförande av verksamhet av detta slag, och deras erfarenheter måste tas tillvara så, att åtgärderna för invandrarkvinnorna utgår från deras egna erfarenheter och behov. Samhällsinsatserna inom mödravården, barnomsorgen och familjeplaneringen måste anpassas bättre till invandrarkvinnornas situation. Invandrarkvinnorna måste även ges aktivt stöd till samverkan med andra kvinnor i samma situation. Här har kvinnoförbundet, liksom de lokala invandrarbyråerna, en av sina viktigaste uppgifter. Önskelistan fortsatte under avsnittet Barnen : Tidigare ansågs intensiv träning i svenska och olika introduktionsåtgärder vara tillräckliga för att tillgodose invandrarbarnens särskilda behov. Numera vet vi att det också krävs andra insatser av betydligt mer långtgående karaktär för att inte invandrarbarnen ska få en socialt, ekonomiskt och kulturellt svagare ställning än andra barn....barn med särskilda behov, t ex barn som av språkliga skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, har rätt till plats i förskola före sex års ålder. Språkträning för invandrarbarn har också blivit en viktig uppgift för förskolan. Kommunerna får nu särskilda statsbidrag för invandrarbarnens hemspråksträning i förskolan. De av socialdemokraterna initierade reformerna för invandrarbarn i grundskola ger dem möjligheter till särskild stödundervisning i svenska, till studiehandledning på hemspråket och till undervisning i hemspråket. För socialdemokratin är invandrarbarnens situation en utmaning. Vi måste förhindra att invandrarbarnen blir halvspråkiga och inte känner trygghet i sin kultur. Förskolan och skolan måste motverka de oroande tendenserna till skiktning mellan barn med olika bakgrund. S... vill att invandrarbarn ska få plats i förskola med hemspråksträning från senast 4 års ålder, men helst ännu tidigare. Det är också nödvändigt att utvidga statsbidragen till kommunerna så att hemspråksträningen för invandrarbarnen kan sättas in mycket tidigare än nu. Insatserna för invandrarbarn i förskoleåldern bör i högre grad prioriteras så att kommunerna betydligt mer aktivt kan tillgodose behovet av en tidig hemspråksundervisning....ansträngningarna måste ökas för att bättre anpassa hela skolan till invandrarbarnens behov. Tvåspråkigheten måste sättas som ett mål för deras utbildning. Tvåspråkigheten är inte bara en förutsättning för deras personlighetsutveckling utan en stor nationell tillgång. Det måste klargöras för alla som arbetar i skolan, för barnens kamrater, för föräldrarna och för allmänheten. Ett genomförande av hemspråksreformen kräver en ökad information till föräldrarna och skolpersonalen samt en kraftig satsning för förbättrad utbildning av hemspråkslärare och på produktion av läromedel och SYO-material på språk som finska, serbokroatiska, grekiska, turkiska etc. Dessutom krävs för invandrarbarnen en utbyggd stödundervisning så att garantier skapas för att de, när de slutar skolan, verkligen har samma kunskaper som alla andra barn. S-programmet fortsatte, under avsnittet Kulturell jämlikhet :...invandrarna måste få bättre möjligheter till en kulturellt och socialt berikande fritid... (S)lutligen:...invandrarna ges vidgade politiska rättigheter. För socialdemokraterna har det varit ett viktigt mål att tillmötesgå invandrarnas krav på ökat politiskt inflytande. 261

259 Även detta sista krav hade ju en ekonomisk innebörd, då det handlade om att översätta och trycka upp valmaterial på olika språk. I samma anda som s-programmet 1978 gick en kravlista från Kommunalarbetareförbundet, SKAF, Uppenbarligen levde man i en föreställning av helt obegränsade resurser, det var bara att författa önskelistor utan tanke på dess ekonomiska innebörd: att samhällets tolkservice byggs ut att yrkesutbildningen sker på de största invandrarspråken att introduktionen på arbetet skall ske på hemspråket att Sveriges Television köper in fler invandrarprogram att hemspråksundervisningen byggs ut att ämnet kulturkunskap införs i skolorna att skolpersonal undervisas i invandrarkunskap att man rekryterar tvåspråkiga förtroendeombud. Ja, bland SKAF-kraven fanns även detta: att Sveriges Radio-TV gör fler program om invandrarnas betydelse för vårt välstånd. 4. Hemspråk Den mest konkreta och kostnadskrävande följden av 1975 års riksdagsbeslut blev den omfattande satsningen på hemspråk, eller modersmål som det senare döpts om till. Det hela ansågs baserat på vetenskapliga resultat: Ur Jämlikhet och valfrihet : Denna hemspråksforsknings resultat beskrevs emellertid genomgående under 1970-talet som en mönsterlösning - invandrarbarnen skulle även lära sig svenska bättre om de samtidigt fick undervisning i modersmålet. Samtliga partier infogade vid denna tid krav på ökad pluralism i sina partiprogram, vars innehåll även vittnar om en total uppslutning bakom tvåspråkighetsforskarnas resultat. Sedan läsåret 1970/71 hade invandrarbarn rätt till två veckotimmars hemspråksträning, men detta skulle ökas genom hemspråksreformen 1975/76, som trädde i kraft 1977/78. Kommunerna blev skyldiga att ge alla som så önskade hemspråksutbildning samt att informera alla i kommunen berörda om denna rättighet. Ur DsU 1975:13, utredning från utbildningsdepartementet:...är en omfattande information nödvändig så att inte bara invandrarbarnens föräldrar utan även andra föräldrar och skolans personal i stort får ökad insikt om hur viktigt det är att barnen utnyttjar de möjligheter till undervisning i och på hemspråket som förskolan och ungdomsskolan erbjuder. Vänsterpartiet hade önskat gå längre, där ville man göra hemspråksundervisningen obligatorisk. Ur Staten och nykomlingarna av Thomas Gür, 1996: Och egentligen borde hemspråksundervisningen ha varit obligatorisk, vilket till exempel Sveriges lärarförbund, Invandrarverket samt en senare invandrarminister, Karin Andersson (c), också tyckte. Om hemspråksundervisning är av godo bör den tillkomma alla invandrarbarn. Föräldrar som inte inser detta bör bringas till klarhet genom upplysning. Och hade man på ett entydigt sätt kunnat avgränsa den kategori barn som det handlar om så fanns det tydligen inga andra invändningar för att tvinga invandrarbarn att läsa sitt modersmål i skolan.... ansåg TCO att hemspråksundervisning inte fick påverka det totala antalet veckotimmar för eleverna i fråga. Under de första skolåren, då hemspråksundervisningen är särskilt betydelsefull, bör i stället andra ämnen, t ex orienteringsämnen och engelska prioriteras lägre. 262

260 5. Övrigt Andra satsningar till följd av 1975 års beslut blev: stöd till invandrarorganisationer stöd till invandrartidskrifter bokutgivning på invandrarspråk biblioteksinköp av sådana böcker stöd till teater- och filmproduktion Svensk invandrarpolitik : En rad av insatserna gällde stöd till invandrarnas och minoriteternas egenverksamhet: ett nytt system för statliga bidrag till rikstäckande invandrar- och minoritetsorganisationer (1975), ökade bidrag till biblioteken för inköp av litteratur på minoritetsspråk (1975), och senare även ett särskilt presstöd och stöd för litteraturproduktion på andra språk än svenska (1977) samt ökade bidrag till teaterverksamhet på finska (1978). 263

261 10 e) FN, rättigheter och juridik Flerkulturförespråkarna hänvisade ofta till FN-stadgan när de argumenterade för sin pluralistiska modell. Sammanfattning Ur Jämlikhet och valfrihet Detta avsnitt vill få sagt: att internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter fungerat som plog att FN, dess olika organ och tjänstemän spelar en aktiv roll som påtryckare att det finns en strävan att avlägsna beslut från den demokratiska arenan, för att istället göra det till en fråga om juridik att det egentligen finns en avgörande skillnad mellan två typer av rättigheter Genevekonventionen Redan med 1937 års utlänningslag hade Sverige gjort ett åtagande om att ta emot politiska flyktingar. Genevekonventionen, dvs FN:s flyktingkonvention från 1951, gäller flyktingars rättsliga ställning. Den har skrivits under av ett 100-tal länder, däribland Sverige. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen. Enligt konventionen idag är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av: ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte kan ge trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Medan en invandrare i princip har flyttat permanent är en flyktings vistelse i mottagarlandet i princip tillfällig. När förhållandena i hemlandet förändrats till det bättre ska han/hon återvända dit. Ur Det finns gränser : Konventionen angav i 33:e artikelns princip om non refoulement en miniminivå på det skydd som skulle ges. Flyktingar får aldrig återsändas till ett land där de riskerade förföljelse, men det innebar inte att de hade rätt till permanent bosättning i asyllandet. De kunde utvisas eller avvisas till ett land där flyktingarnas säkerhet inte var hotad och de kunde också få nöja sig med ett temporärt skydd, t ex tills hotet i hemlandet hade upphört. Det var också bara de som drivits på flykt av händelser som inträffat före den 1 januari 1951 som beskyddades av konventionen och flyktingkommissariatet. Konventionen gav de undertecknande länderna möjlighet att dessutom begränsa sin omsorg till flyktingar i Europa, vilket tio länder också gjorde. Genevekonventionen gällde först bara flyktingströmmar i Europa. Genom New York-protokollet - ett tilläggsprotokoll har konventionen utvidgats till att gälla även personer från andra världsdelar. Sverige har undertecknat även detta.

262 En restriktion låg dock i första-asyllands-principen. Enligt denna är en asylsökande förpliktad lämna in sin asylansökan i det första konventionsland, som han/ hon kommer till efter att ha lämnat sitt hemland. Visar det sig vid asylansökan i ett land att personen passerat annat konventionsland, utan att där lämna in sin ansökan, ska personen sändas dit. 2. Deklarationen om mänskliga rättigheter Förenta Nationerna antog 1948 deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Det blev en lång lista, som visar sig innehålla två olika typer av rättigheter. Där sägs bland annat: Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen....kungör generalförsamlingen denna allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna såsom en gemensam riktlinje för alla folk och nationer, på det att varje individ och varje samhällsorgan må med denna förklaring i åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter samt genom framstegsfrämjande inhemska och internationella åtgärder säkerställa deras allmänna och verksamma erkännande och tillämpning... Art. 1. Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Art. 2. Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Art. 3. Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Art. 19. Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. Art Envar har rätt till frihet ifråga om fredliga möten och sammanslutningar. Art. 22. Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är berättigad till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som äro oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser. Art Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet. Art Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda. Art Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri,... I själva verket är ju en avgörande skillnad på a) rätten att få göra något b) rätten att få något. Den förra typen av rättigheter kan i princip vara universella, medan den senare typen av rättigheter har en materiell och praktisk begränsning. De senare förutsätter ju att där någonstans finns en givare och i förlängningen av detta en producent. 265

263 Det är skillnad på rätten att få bygga sig ett hus och rätten att få ett hus. Prioriteringar bland behov, prioriteringar av resurser är politiska val och beslut, inte juridiska. De hör hemma på den demokratiska arenan. De ska inte beslutas av domstolar eller byråkrater utanför folklig kontroll. Om detta har danska debattörer skrivit träffande. Henrik Gade Jensen i Berlingske Tidene den 24/3-05: SANERA DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Sociala, kulturella och ekologiska rättigheter är inte människorätt. Det är politik. Diskussionen om de mänskliga rättigheterna får inte bli till något för eller emot. Tvärtom bör människorättsmoraset skärskådas och en kärna av grundläggande rättigheter anges. Frihetsrätt kallade man det förr. Det är alla de rättigheter som är oundgängliga i ett demokratiskt fritt land. Allt som sedan kommit till vid sidan av kan vara utmärkta politiska målsättningar och principer för lagstiftningsmakten att arbeta emot, men egentliga rättigheter är de ej. Sociala, kulturella och ekologiska rättigheter är politik, inte mänskliga rättigheter. Filosofiskt är det ganska enkelt vad som utgör de mänskliga rättigheterna. Det är de rättigheter som kan åberopas för alla människor, och som inte kränker någon människas frihet. Det är frihetsrättigheterna. En frihetsrätt karaktäriseras av att kränkningen av den kräver en aktiv insats av andra. Min yttrandefrihet, föreningsfrihet eller personliga frihet är kränkt bara om andra människor griper in, slår, lemlästar, spärrar in eller isolerar. Det kräver en aktiv handling. Om andra bara förhåller sig passiva, är inte min frihet kränkt. Frihetsrättigheter kallas teoretiskt för negativa rättigheter därför att de är negativt definierade som frånvaro av andras tvång. I ett samhälle kan alla lätt få sina negativa frihetsrättigheter samtidigt. De kan göras generella. Med de sociala rättigheterna förhåller det sig tvärtom. De kallas positiva rättigheter därför att andra skall göra en aktiv handling för att uppfylla dem. Att jag har rätt till bostad, till ett jobb eller till mat och dricka, leder inte någonstans ifall andra förhåller sig passiva. Det är andra som ombesörjer att jag får min bostad, min mat och mitt jobb. I realiteten betyder sociala mänskliga rättigheter att det införes ett tvång i samhället. Om alla andra i samhället, utom jag själv, bygger sina bostäder medan jag lyssnar till fåglarnas sång, skall de, när de byggt färdigt sina hus, uppföra en bostad åt mig. Sociala och ekonomiska rättigheter implicerar alltid tvång. De kan inte generaliseras, men måste alltid förutsätta att en del människor kan tvingas till att hjälpa andra. Det kommer till en ekonomisk faktor för den typen av rättigheter. Omfördelningen i samhället sker genom en löpande politisk process. Det är politik. Det är folketingsval. Det är offentlig debatt. Det är fråga om miljarder. Det är löften som hålles, och löften som brytes. Och kanske löften som måste brytas - på ekonomiska grunder. När de mänskliga rättigheterna tränger in på detta område, flyttas beslutsprocessen bort från det politiska området och ut i rättssalen, där domarna skall ta ställning. Det betyder att besluten sker utan att domarna förpliktigas att avväga de ekonomiska konsekvenserna. De kan inte väljas bort. De står inte till svars inför väljarna. Domarna måste följa lagarna och i allt större omfattning de mänskliga rättigheterna. Folketinget kan ändra lagarna, men inte de mänskliga rättigheterna. Det är därför klokt att begränsa de mänskliga rättigheterna till de negativa rättigheter som inte berör ekonomin. Frihetsrättigheterna är principiella. De rör människors frihet, inte fördelningen av samhällskakan. 266

264 Det är farligt tro att dessa förhållanden kan göras till rättigheter utanför det som politisk konsensus och lagstiftning ger anledning till. Och som måste avspegla samhällets ekonomiska förmåga. Det vore oklokt av medborgaren att basera sitt liv på dessa slag av mänskliga rättigheter, för om kassan en dag är tom, eller skattekällorna utvandrat, är de positiva människorätterna inte värda papperet de är skrivna på. 3. Exempel på FN-agerande Företrädare för FN och dess sidoorganisationer har alltsedan 1990-talet agerat mycket aktivt som opinionsbildare och påtryckare på regeringar i invandringsfrågan. De har därvid givit prov på hela skalan av argument: 1. Det handlar om flyktingar, det är deras rättighet att få skydd, de måste tas emot för att motverka människosmuggling. 2. Västländerna behöver dessa människor av demografiska skäl, som arbetskraft. 3. Det ger en ekonomisk vinst, är en win-win-situation för alla berörda parter. 4. Envar har rätt inte bara till uppehållstillstånd utan även alla sociala och ekonomiska rättigheter. Ingen människa är s.a.s. säga illegal. 5. Än mindre kan någon prutning på bidragsnivåer accepteras för den som verkligen har fått ett uppehållstillstånd, om än bara tillfälligt. Låter detta som tillspetsningar och överdrifter? Döm själv: SvD den 8/7-00,under rubriken FN sågar EU:s flyktingpolitik. De västeuropeiska ländernas flyktingpolitik med hårda regler för asylsökande bidrar till att människosmugglingen ökar, hävdar FN:s flyktingkommissariat i en ny rapport. Enligt UNHCR blir europeiska regeringar alltmer snåla med att ge politisk asyl, en fundamental mänsklig rättighet. Och ju tuffare man blir mot flyktingarna, desto mer uppmuntras illegal människosmuggling - eftersom det till sist blir enda alternativet... En fundamental mänsklig rättighet. Det må vara en rättighet att söka asyl, men inte att få det - inte om man inte har asylskäl. Även om man har asylskäl är det inte en rättighet att få det i Västeuropa - asyl ska man få i närmaste land som undertecknat Genevekonventionen. De som här uttalar sig i världsorganisationens namn är i praktiken några tjänstemän på UNHCR, eller personer som fått i uppdrag att göra en UNHCR-rapport. Det är inte den enda gången som UNHCR profilerat sig på detta sätt. Den svenska regeringen kom på 90-talet med en proposition om tillfälliga uppehållstillstånd i massflyktsituationer. Det skulle betyda att alla inte genast fick lägga in asylansökningar och inte genast fick fulla bidragsnivåer. UNHCR:s tjänstemän sade då ifrån, och den svenska regeringen vek sig. Propositionen omarbetades och de kontroversiella förslagen ströks. Dessförinnan hakade UNHCR-tjänstemännen på en mediakampanj för ökad invandring till Västeuropa mot bakgrund av sjunkande nativitet där och stora ålderskullar som snart ska gå i pension. Invandrare behövdes som arbetskraft, för de västeuropeiska ländernas skull. Plötsligt lät UNHCR begreppen arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring flyta samman. Från SR-webben den 5/10-09: Ökad migration gynnar både de människor som flyttar och hela nationer. Det slår FN-organet UNDP fast i sin årliga rapport om mänsklighetens utveckling i världen som presenteras i dag. I rapporten uppmanar därför UNDP världens regeringar att minska hindren för migration. 267

265 - Det står helt klart att fördelarna med migration vida överstiger nackdelarna, säger Bruce Jenks, assisterande generalsekreterare på UNDP. Den plats migranten flyttar till kan se fram emot en hårt arbetande person som inte sällan genererar fler arbetstillfällen,.. SVERIGE DISKRIMINERAR PAPPERSLÖSA. Så löd rubriken till en artikel på Sveriges Radios webbsida den 13/2-08. FN förnyar sin kritik mot svensk flyktingsjukvård. De papperslösa vuxna flyktingarna i Sverige diskrimineras, säger Paul Hunt, FN: s särskilde rapportör för rätten till hälsa. Han anser att Sverige är bland de bästa länderna i världen då det gäller sjukvård och han hoppas att regeringen nu agerar så att alla får ta del av den. Paul Hunt är nyzeeländare och sedan 2002 FN:s särskilde rapportör för rätten till hälsa. Han var i Stockholm för att delta i en hearing om papperslösa flyktingar arrangerad av bl. a Röda Korset. Paul Hunt upprepar nu en kritik som han tidigare framfört, att Sverige bryter mot FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna när man nekar vuxna papperslösa hälso- och sjukvård. En sak gjorde dock Hunt glad: Paul Hunt säger att han i sina kontakter med den svenska regeringen aldrig hört argumentet att det skulle vara en ekonomisk fråga att ge sjukvård till papperslösa och det är han glad för. UNHCR driver alltså nu linjen att Västeuropa skulle ha en skyldighet att öppna sig för massinvandring från bl.a. Afrika. Det är helt nya tongångar, jämfört med tidigare. Då Thorvald Stoltenberg var chef för UNHCR framhöll han hur mycket mer de kostade att ta emot flyktingar i västländerna, jämfört med att hjälpa dem i närområdet och hur mycket mer västländerna totalt sett satsade på det förra jämfört med det senare. Varför kan inte varje kontinent ta hand om sina egna skyddsbehövande? Varför kan inte förföljda européer söka asyl i andra europeiska länder, förföljda afrikaner söka asyl andra afrikanska länder, osv? Det vore poänglöst. Därför att i själva verket handlar det om migration mer än om flykt. Afrikaner vill lämna sina hemländer för att få det materiellt bättre. Det kan de inte få i ett annat afrikanskt land Migration kan inte vara en lösning på världens fattigdoms- och överbefolkningsproblem. Även om Västeuropa fördubblade sitt invånarantal skulle det inte absorbera mer än ett par års befolkningsökning i världen FN:s förbud mot religionskritik Kofi Annan tog på sin tid som generalsekreterare i FN spontant ställning för islamska regimers krav på inskränkning av yttrandefriheten i västvärlden. Om detta skriver Hans Bergström i DN den 15/2-06: SKA PASTOR JANSSON NU FÖRBJUDAS AV FN? SaudiArabiens högste andlige ledare, schejk Abd al-rahman al-seedes, uppmanade i senast förlidna fredagsbön världens länder att stifta lagar som förbjuder kränkningar av profeten och islams heliga platser. FN:s generalsekreterare instämmer. Kofi Annan ställde sig i förra veckan bakom ett förslag från 57 muslimska länder som går ut på att det nya FN-organet för mänskliga rättigheter även ska hantera religiös ärekränkning och förtal. Vad innebär detta? Uppenbart är att det inte handlar om att garantera trosfrihet, det vill säga varje

266 människas rätt att bli salig på sin egen fason. Dels respekteras inte denna rätt av nästan något muslimskt land utöver Turkiet. Dels finns den redan inskriven i FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Där proklameras trosfrihet redan i inledningen. Det är inte svårt att se vad de avser: ett skydd för religioner från att kritiseras eller bli föremål för satir. De stora etablerade religionerna ska få en rätt till respekt, formulerad som ett förbud mot kränkning - och då inte enbart från regeringar och stater utan även från massmedier och medborgare jorden runt. Vad som är brist på respekt ska uppenbarligen avgöras av de religiösa; om de känner sig kränkta, är de kränkta. Hans Bergström underkänner kravet på respekt :...upplysning, förnuft, vetenskap och humanism har fört mänskligheten framåt - inte religion. Upplysningen har fått kämpa sig fram mot religioner - i den kristna världen mot religiösa dekret om att jorden är platt som en pannkaka och universums centrum, mot häxbränningar och annat kvinnoförtryck,.. Bergström avslutar: Är den svenska regeringen för eller emot ett nytt FN-stadgande som skulle inbjuda till allvarlig granskning från en FN-kommission, ibland ledd av diktaturregimer, av Hasse Alfredsons sketch om Pastor Jansson och dess motsvarigheter rörande islams religiösa uttryck? Får man skämta om imamer? 269

267 10 f) Folkuppfostran De ofördelaktiga påstående som ibland förekommer om invandrarna som grupp saknar helt täckning i verkligheten.... Rasistiska och fördomsfulla Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att den förda politiken gått hand-i-hand med massiva försök till opinionspåverkan att denna påverkan tagit formen av dels lagar med hot om straff, dels kampanjanden att massmedia och skolväsendet spelat och spelar en central roll påståenden om att invandrare missbrukar socialhjälpen och om invandrarna och brottsligheten kan nu lätt motbevisas genom statistik och vetenskapliga undersökningar. Många fördomar kan motverkas genom insatser redan i förskolan och skolan. S-programmet Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan, 1. Rasism Ordet rasism sätter vi här i rubriken inom citationstecken. Varför? Jo, därför att begreppet är medvetet luddigt, dess innebörd har inte definierats. Som det så många gånger visat sig, har det kunnat användas mot envar med kritik av den förda invandringspolitiken. Förenta Nationerna hade gjort flera särskilda uttalanden om rasism. År 1971 ratificerade Sverige en FN-konvention om avskaffandet av rasdiskriminering. Ur SOU 1968:68: Förenta Nationernas generalförsamling godkände den 21 december 1965 en konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Under vintern förekom i många länder olika uttryck för antisemitism... Antisemitismen yttrade sig bl.a. i hakkorsmålning. Dessa händelser föranledde viss aktivitet i FN. I resolutionens huvuddel fördömer församlingen på det bestämdaste alla utslag av rashat,... Slutligen uppmanas i resolutionen alla staters regeringar att vidta varje nödvändig åtgärd till hindrande av sådana yttringar. Konventionsstaterna förklarar sig i ingressen övertygade om att alla doktriner om rasöverlägsenhet är vetenskapligt oriktiga, moraliskt förkastliga, socialt orättvisa och farliga... Hur var det egentligen med de uttryck för antisemitism som triggade FN? Det som nu ger sig till känna genom odemokratiska och rasistiska värderingar är rester av ett förflutet som aldrig har blivit bearbetat. Kulturdepartementets DS 1996:74, Kunskap som kraft Förläggningsanställda, tolkar, poliser, affärsanställda, förläggningsgrannar - alla kan vittna om hur vanligt det är att skällas för rasist. Många asylsökande har fått lära sig eller upptäckt själva hur effektivt det är att skrika rasist - flertalet svenskar blir skrämda och avstår sin rätt. Eva Bergqvist, redaktör Fri Information Rasism och främlingsfientlighet skall kriminaliseras och jagas. Pierre Schori, invandringsminister 1997 Ur DSM nr 4/09, artikel av Åke Sandin: Nu avslöjades att det mesta av nynazism och antisemitism i Västtyskland, som hade upprört mediekonsumenter 1961 var iscensatt av den skickliga östtyska Stasi. Detta har skildrats av den tysk-judiska forskaren Michael Wohlsohn, som i sin bok Die Deutschland Akte. Tatsachen und Legenden (1995) bland annat skriver: Den strategiska hjärnan bakom de arrangerade antisemitiska aktionerna var Albert Norden, son till en rabbin. Detta är dokumenterat i östtyska politbyråns akter. I Sverige ledde FN-resolutionen från 1965 till en statlig utredning - SOU 1968:68, Lagstiftning mot rasdiskriminering. Denna resulterade i en regeringsproposition och riksdagsbeslut. Redan i slutet av 60-talet förutsåg man att den förda invandringspolitiken skulle kunna komma att leda till motsättningar. 270

268 Ur SOU 1968:68:...frågan om i vilken utsträckning åtgärder nu bör vidtas på nyssnämnda områden av samhällslivet får bedömas med utgångspunkt från dels den omständigheten att vissa, om än relativt fåtaliga, uttryck för rasdiskriminering redan visat sig i vårt land, dels det förhållandet att det med hänsyn till möjligheten av en fortsatt invandring finns risk för skärpta motsättningar i framtiden, och dels intresset av att Sverige kan ratificera konventionen....har man att beakta inte bara de förhållanden som för närvarande råder. Man måste även söka bedöma hur utvecklingen framdeles kan tänkas komma att gestalta sig... inte bortse från risken för att i framtiden även svårartade former av rasdiskriminering följer i en fortsatt invandrings spår, om ej motåtgärder i tid vidtas....invandrare kommer i allt större utsträckning från avlägsna länder med en befolkning av ett helt annat ursprung och en helt annan tradition än vår. Det kan inte uteslutas, att ras- och andra minoritetsproblem av en typ som idag är okända i vårt land kan dyka upp och utvecklas i allvarlig riktning om inte vakthållningen mot fördomarna är god... Vid sidan av olika sanktionsformer utgör allmän upplysningsverksamhet i undervisningsanstalter, press, radio, television m.m. ett medel mot rasfördomar... En förpliktelse att motverka rasism låg också inbakad i riksdagsbeslutet från Ur Jämlikhet och valfrihet : Samverkansmålet betydde... att det svenska samhället med lagens stöd skulle motverka främlingsfientlighet och rasism och främja tolerans......förnekade... att det fanns några kvalitativa och djupare liggande rasskillnader. Sådana föreställningar bedömdes av det officiella Sverige vara fördomar som skulle fördömas som rasism. Samhället skulle vara inriktat på att sprida tolerans hos majoriteten för de olika minoriteterna. Detta gick tillbaka till Andra världskrigets slut: En uppgörelse med nazismen utgör startskottet till en antirasistisk jämlikhetsdiskurs. Eftersom rasismen ingick som en viktig komponent i nazismen innebar detta de facto att också den politiska rasismen förklarades vara mer eller mindre brottslig. I Sverige lagstiftade i linje härmed ledande politiker mot rasism 1948 och opinionsbildningen mot nazism och rasism blev omfattande. Under efterkrigstiden hade riksdagen vid flera tillfällen lagstiftat mot rasdiskriminering. Detta arbete accelererade emellertid i mitten av 1970-talet och då infördes således bestämmelser i grundlagen mot rasism. I Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Schweiz m.fl. europeiska länder infördes en rad lagar mot rasdiskriminering, 2. Lagstiftning Förutom propaganda skulle kriminalisering användas som ett instrument. Ur SOU 1968:68: En möjlig lösning för att tillgodose konventionens krav på lagstiftning synes vara att anknyta till bestämmelsen om hets mot folkgrupp, som är riktad endast mot en propaganda, som arbetar med hotelser, osanna uppgifter eller påståenden vilka på grund av sin form eller eljest är att anse som smädelser. Innebörden av ordet smädelse kan tänkas att med tiden undergå förändringar. I den mån ogillandet av rasdiskriminering växer i kraft i samhället lär rättspraxis bli alltmer benägen att som smädelse bedöma yttringar av ringaktning... Genom att ändra regeln om hets mot folkgrupp så att föremålet för hot etc. inte 271

269 begränsas på nämnda sätt utan i stället vidgas till att avse ras... skulle straffbarhet kunna inträda även om objektet för den brottsliga handlingen är mer allmänt. Det skulle vara tillräckligt om t.ex. en viss ras eller folkgrupp med viss hudfärg prisas... Även ett kollektiv av raser eller folkgrupper skulle kunna vara föremål för brottslig handling. Meddelandet behöver...ej rikta sig omedelbart till en större krets. Enligt förslaget är det nämligen tillräckligt om meddelandet sprids bland allmänheten. Förslaget till ny lydelse av brottsbalkens kap 16, 8 blev: Om någon bland allmänheten sprider uttalande eller annat meddelande, vari ras eller raser eller folkgrupp eller folkgrupper av viss ras eller med viss hudfärg eller av visst nationellt eller etniskt ursprung eller folkgrupp med viss trosbekännelse hotas, förtalas eller smädas, dömes för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, till böter. Förslag om lagstiftning, förbud och straff återkom senare. Ur SIV-boken Strategier mot rasism : Diskrimineringsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande 1984 att rasistiska organisationer i Sverige ska förbjudas. Samma slutsats kom Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet fram till när den lämnade sin slutrapport Även Utredningen mot etnisk diskriminering, som lade fram sitt delbetänkande 1991, ansåg att en skärpning och ett närmande till FN-konventionen skulle behövas. Regeringen fann dock att redan gällande lagtiftning tvingade rasistiska organisationer till passivitet. Inte i något sammanhang lär någon definition av begreppet rasistisk organisaton ha givits. År 1997 tillkom, under Laila Freivalds tid som Sveriges justitieminister, ett förbud mot rasistiska symboler. 3. Propagandakampanjer SOU 1968:68 om en FN-deklaration från år 1963: I inledningen till nämnda deklaration bekräftar församlingen högtidligen nödvändigheten av att snabbt avskaffa rasdiskriminering i hela världen i alla dess former och uttryck liksom även att stärka förståelse och respekt för människovärdet. Vidare bekräftas nödvändigheten av att vidta nationella och internationella åtgärder i sådant syfte, inbegripet undervisning, utbildning och upplysning... Folkpartiet var ett parti som härvid drev på. Ur fp-motion :...kompletteras med en upplysningsverksamhet som riktar sig till den inhemska opinionen för att göra denna mera positivt inställd till invandrarna....förutsätter också att svenskarna och det svenska samhället har en positiv inställning till invandrarna. Det måste skapas en förståelse för de invandrare som önskar bibehålla sitt kulturella arv. En generös inställning från samhällets sida bör krävas... Det gäller en ömsesidig anpassning... Ur Det finns gränser : Statsrådet menade att tendenser till fördomar, diskriminering och motsättningar på etnisk grund har blivit märkbara även i vårt samhälle och han efterlyste mera kunskap om varför rasfördomar uppkommer och om hur de kan motverkas... Det blev upptakten till en rad projekt, kommissioner, kampanjer och satsningar på att motverka främlingsfientlighet och rasism under 80-talet. Ungefär samtidigt som Diskrimineringsutredningen (DU) startade sitt arbete fick Invandrarverket några extra projektmiljoner för ett flerårigt arbete, under rubriken Ökad invandrarkunskap för svenskar. DU avslutade sitt arbete

270 1987 hade nya främlingsfientliga yttringar fått politiker och debattörer att tala om rasismens gröna hydra och rasismens gift, som man fruktade skulle sprida sig i samhällskroppen. En kommission mot rasism och främlingsfientlighet tillsattes och försågs med 12 miljoner kronor för att bidra till en folklig mobilisering mot rasism och främlingsfientlighet. Ungdom mot rasism (UMR) startades som en kampanj mot rasism från december 1994 till november Det var den svenska delen av Europarådets kampanj mot främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och intolerans. Förgrundsfigurer var bl.a. Mikael Alonzo, Dogge Doggelito och Alexandra Pascalidou. I maj 1996 blev UMR en ungdomsorganisation under parollen är Alla olika. Alla lika. Ur Wiendeklarationen:...toleransprincipen är den garant som krävs för att ett öppet samhälle, ett samhälle som respekterar den kulturella mångfald som vi tillhör, ska kunna upprätthållas i Europa. I samband med denna deklaration utarbetades en handlingsplan, innefattande en europeisk ungdomskampanj, som i Sverige hanterades av en arbetsgrupp inom Civildepartementet under Alonzo. Bakgrunden till denna kampanj ges i SIV-boken Strategier mot rasism : I september 1991 ställde sig Europas migrationsministrar bakom rapporten Etniska relationer i Europa. I den antas att problem som rör etniska relationer, integrering och multikulturalism med all sannolikhet kommer att fortsätta vara bland de stora sociala frågorna i Europas länder. Som en fortsättning på rapporten kan ses ministermötet i Wien i oktober 1993 då Europarådet antog en deklaration mot rasism och främlingsfientlighet. Statens Invandrarverk gav 1995 ut böckerna RASISMENS VARP & TRASOR och Strategier mot rasism och främlingsfinetlighet. Ett annat exempel utgör skolprojektet Hur är läget? från år Europaåret mot rasism. Mona Sahlin, Tjia Torpe och Johan Rådmark skrev i sin presentation: 1997 är Europaåret mot rasism. Främlingsfientlighet, rasism och antisemitism är frågor som angår oss alla och som ständigt är aktuella, inte bara under ett kampanjår. Därför har den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism initierat en rad projekt... Ur lärarhandledningen, Att leva i samexistens : Att vårt samhälle är mångkulturellt leder i sig inte till konflikter och våld. Men det är frågor som till stor del handlar om våra värderingar och våra attityder till varandra. Alla har vi fördomar om människor, företeelser, platser etc... De flesta av oss går och bär på olika myter och föreställningar om vad som är typiskt för olika folk och nationaliteter... I en del sammanhang kan sådana här föreställningar bli farliga, särskilt när bilden av den egna nationaliteten/kulturen idealiseras och andra nedvärderas och bespottas. Bland Frågor att diskutera utgick den första frågan från att invandrare ska ses som en enhetlig grupp: På tv och i skolan pratar man om rasism och om människor som tycker illa om invandrare. När jag hör talas om personer som inte gillar invandrare tänker jag: A. Att dom har fel, därför att man inte kan tycka illa om människor man aldrig träffat. B. Att dom har rätt, för jag tycker inte heller om invandrare. C. Att jag inte vet vad jag skall tycka. En annan fråga löd: Din lärare pratar om förintelsen av judar i nazityskland. Sedan gör han liknelsen mellan det faktum att nazisterna felaktigt skyllde Tysklands problem på judarna, och det faktum att många svenskar idag skyller Sveriges ekonomiska problem på invandrarna. Hur reagerar du på liknelsen? Här hade man konstruerat en propagandisk tvåstegsraket : 1. Insikter om problem till följd av den förda invandringspolitiken var att likställa med fientlighet mot invandrare. 273

271 2. Denna fientlighet i Sverige på 1990-talet kunde kopplas ihop med förintelsen av judar i 1940-talets Nazi-Tyskland. En särskild kampanj - Levande historia - drogs också igång 1998 med anledning av förment dåliga kunskaper bland svenska skolelever om Förintelsen av judar i Nazityskland. Också denna kampanj hade en tydlig udd mot invandringskritiker. I tidningen Arbetet den 24/ presenterade Ulrica Messing tio nya initiativ mot rasism : Integrationsverket inrättar en kunskapsbank där erfarenheter samlas och kunskap sprids. Integrationsverket och kommunförbundet bygger upp en vägledningstjänst dit kommuner och andra som vill bekämpa rasism och främlingsfientlighet kan vända sig. Brottsoffermyndigheten och brottsofferjourerna får stöd för att öka kunskapen hos dem som kommer i kontakt med offer för brott med rasistiska inslag. 30 miljoner kronor delas ut under de närmaste tre åren till ungdomsföreningar som utvecklar nya verksamheter mot rasism. Journalistutbildningen vid Stockholms universitet utvecklar en kurs på temat medier, mångfald och människa. 100 ungdomar från hela Sverige utbildas till ungdomsambassadörer mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Integrationsverket och ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, inleder en dialog med branschorganisationer om diskriminering. Brottsförebyggande rådet och Skolverket håller en satellitkonferens med alla gymnasieskolor om hur ungdomar själva kan förhindra nazism och rasistisk brottslighet. Elever i årskurs ett på gymnasiet inbjuds till en uppsatstävling på temat rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Ett forskningsprogram om Sveriges inställning till nazismen, både före och efter andra världskriget, initieras. Ur Sydsvenskan den 19/1-00: SVERIGE FÅR HANDLINGSPLAN MOT RASISM Regeringen ska i vår lägga fram en nationell handlingsplan om åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet....vice statsminister Lena Hjem-Wallén... besvarade i riksdagen en interpellation av centerledaren Lennart Daléus som efterlyst en bred folklig offensiv mot våld och rasism. Statsrådet hänvisade också till demokratiutredningen som snart är klar med sitt arbete. Det ska följas upp med en bred kampanj för att höja medborgarnas deltagande i och medvetenhet om demokratin. En särskild arbetsgrupp ska vidare kartlägga arbetet för mänskliga rättigheter inom Sverige och föreslå förstärkningar. Ulrica Messing efterträddes som integrationsminister av Mona Sahlin. Också Mona Sahlin kom med kostnadskrävande initiativ. Ett sådant var startandet av CMR - Centrum Mot Rasism. En ideell förening med väldigt god tillgång till skattemedel. Ur Stockholm CITY den 18/7-05 CMR är en ideell förening som bildades i september 2003 efter ett regeringsinitiativ av dåvarande integrationsminister Mona Sahlin. 14 miljoner kronor av skattemedel hade dittills plöjts in i CMR. Genom en artikelserie i Svenska Dagbladet framkom uppseendeväckande uppgifter. 274

272 Jag vill arbeta för en bred majoritet bakom en generösare flyktingpolitik. Ingvar Carlsson 1994 För att medborgarna inte skall lockas av rasism och hets mot främlingar, är det viktigt att staten för en aktiv, generös och human flyktingpolitik. Diskrimineringsombudsmannen Sverige har vid en europeisk jämförelse ett bra system för mottagande av asylsökande. Fri rättshjälp, garanterat husrum, kläder, mat, sysselsättning, akut sjukvård, rådgivning och skolgång för barnen. Ur I Sveriges väntrum...folk i allmänhet börjat ifrågasätta det rimliga i att invandrarna sätter ett kryss i rutan för obegränsat tillträde till välfärdstaten, men samtidigt kryssar i rutan för befrielse från många av dess förpliktelser. Bo Lundberg 10 g) Generositet Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att den förda politiken gått hand-i-hand med massiva försök till opinionspåverkan att denna påverkan tagit formen av dels lagar med hot om straff, dels kampanjanden att massmedia och skolväsendet spelat och spelar en central roll 1. Signaler om förändringar När riksdagen diskuterade invandringspolitiken i slutet av 1960-talet var honnörsordet ett fritt folkutbyte. Detta var en långsiktig målsättning, om vilken samtliga partier var överens. Bara tills vidare måste invandringen till Sverige, av praktiska skäl, kontrolleras. Ur SOU 1968:68, Lagstiftning mot rasdiskriminering : Sverige har länge varit ett land med en osedvanligt homogen befolkning. Härvidlag håller stora förändringar på att ske. En ström av invandrare söker sig till Sverige för att arbeta här och stanna här kortare eller längre tid. Dessa invandrare kommer i allt större utsträckning från avlägsna länder med en befolkning av ett helt annat ursprung och en helt annan tradition än vår... Ur proposition 142/68: Sverige bör som hittills ta aktiv del i och stödja ansträngningarna i internationella sammanhang att undanröja hinder för ett fritt folkutbyte. Sverige har också i olika sammanhang stött internationella strävanden att liberalisera flyttningsrörelserna över gränserna. De nordiska länderna har gjort en pionjärinsats genom att skapa en gemensam nordisk arbetsmarknad. Vidare har vårt land upphävt viseringsskyldigheten för medborgare i staterna i Västeuropa samt Nord- och Sydamerika och i en del länder i Östeuropa, Asien och Afrika. Ur fp-motion : Vår uppfattning är att en person, som kan göra troligt att han önskat ta sin tillflykt till vårt land men som inte kunnat fly direkt hit, utan först måste söka sig till ett annat land och där fått politisk asyl, bör kunna tas emot i Sverige på samma villkor som om han hade flytt direkt hit. Vi förutsätter att bestämmelserna i propositionen om familjemedlemmars rätt att komma in i landet preciseras... Bestämmelserna bör ges en generös utformning med tanke på att familjebegreppet i länder med andra kulturmönster ofta är vidare än vad som är fallet i vårt land. Sverige bör i internationella sammanhang verka för en liberalisering av utlänningspolitiken i alla länder. Parallellt med detta bör det svenska samhället göras mera tolerant mot dem som flyttar till Sverige. Via massmedia, folkrörelser och i skolundervisningen bör spridas kunskap om och förståelse för invandrarna, deras hemland och kultur. Jämlikhet och valfrihet : 275

273 Min tes är att parallellt med utrikespolitiken är det välfärdspolitikens universalism (att så gott som alla skulle vara med) och inkomstbortfallsprincipen som driver politiken mot en pluralistisk statsinterventionsmodell. 2. Bäst i klassen! Ur remissvar (s) på utlänningsutredningen 1967: Målsättningen för invandrarnas anpassning i Sverige bör vara att det skall ges samma rättigheter som svenska medborgare i alla avseenden. Jämlikhet och valfrihet : Invandrarna definierades som en särskilt utsatt grupp, en kategori människor som behövde ett riktat stöd för att finna sig tillrätta i det svenska samhället. Välfärdspolitiken sågs här som ett botemedel mot utanförskap och isolering. Kjell Öberg skrev, som ordförande i Arbetsgruppen för invandrarfrågor, att Sverige skulle uppfylla internationella och mänskliga förpliktelser mot invandrarna, i synnerhet eftersom Sverige gör anspråk på att vara ett socialt föregångsland... SAP:s invandrarpolitiska program Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan 1978: Jämlikheten ett huvudmål i socialdemokratisk ideologi - är ett uttryck för allas lika värde, allas lika rättigheter, allas lika möjligheter, oavsett nationellt ursprung, ras eller livsåskådning. 3. Asylvägen Ur Invandringen till Sverige, Christer Lundh: Före 1970-talet kan flyktinginvandringen till Sverige alltså förknippas med den flyktingsituation som andra världskriget givit upphov till och med det politiska förtrycket i det kommunistiska östblocket. En generositet från svensk sida tog sig uttryck i att antalet kvotuttagna till Sverige ökade - vilket senare skulle komma att generera en omfattande följdinvandring. Det började med bl.a. en begränsad grupp assyrier. Nu är en av Sveriges större städer - Södertälje - dominerad av assyrier. Ur Det finns gränser, Wiwi Samuelsson: Den invandring av assyrier/syrianer som 1967 hade inletts med en blygsam kvotöverföring av 205 personer från Libanon hade följts, utan att myndigheterna först insåg det, av en spontaninvandring av asylsökande släktingar och vänner och familjeanknytningar till de ursprungliga flyktingarna. Generositeten tog sig också uttryck i att Sverige 1980 för sin del utvidgade de asylgrundande skälen, utöver vad FN-konventionen förpliktade. Asylsökande gavs möjlighet att få stanna som de facto-flykting. Vidare urholkades första-asyllands-principen, om att en asylsökande skulle lägga in sin ansökan i det första konventionsland som han/hon kom till avgick Thord Palmlund, chefen för dåvarande Statens Invandrarverk (tidigare Migrationsverket) i protest, mot att s-regeringen (med Georg Andersson som invandringsminister) urvattnade dittills gällande regler om första asylland. I Göteborgs-Posten den 23/11-87 uttalade sig Palmlund: - Vi på verket menade att om den principen övergavs skulle det begränsa våra möjligheter att överhuvudtaget föra en flyktingpolitik. Den linje som regeringen valde innebar, menade Palmlund, en uppluckring som har underlättat för asylsökande att få komma till Sverige. GP-artikeln fortsatte: 276

274 Likaså har verkets krav på bättre gränskontroll, åtgärder mot människosmuggling och mot att vissa asylsökande kastar sina dokument, klingat ohörda. Inte heller har regeringen lyssnat när verket påtalat behovet av att vid vissa tillfällen införa visum för att stävja invandring av människor, som inte har flyktingskäl. - Jag har upplevt en obenägenhet på olika politiska nivåer för att ta till sig sakkunskap och underlag som verket kan prestera med sin ganska stora kunskap. - Regeringen tog större hänsyn till remissyttranden från frivilliga och humanitära organisationer och struntade i vad vi sade både om konsekvenserna av en liberalisering och om vårt behov av resurser för att klara den situation som uppstod. - Det måste sättas in åtgärder för att skydda den svenska flyktingpolitiken och vi måste ge signaler att det inte är någon fri invandring till Sverige. Antalet asylsökande i början av 80-talet var ändå så lågt som Men 1984 hoppade det plötsligt upp till Det handlade då om en ström från Iran. Sedan dess har antalet fortsatt att stadigt öka år från år.1989 utgjorde också en toppnotering, med Arbetskraftsinvandringen hade avlösts av en ny typ av invandring. Asylinvandring. Inte nödvändigtvis av flyktingar, men av utlänningar som använde sig av asylinstitutionen. Beträffande personer från övriga Norden var det fram till år 1990 fråga om en nettoinvandring, därefter en nettoutvandring. Istället hade det i tilltagande utsträckning blivit fråga om en invandring av personer från andra världsdelar. Sedan år 1985 invandrade fler personer från andra världsdelar än från Europa. 4. Anhöriga Anhöriginvandringen blev en tredje typ av invandring, som snart var mer omfattande än någon annan typ av invandring. År 1990 var antalet flyktinginvandrade (dvs som fått PUT efter asylansökan) Antalet anhöriginvandrade var samma år över PUT När det ovan talas om flyktinginvandrade, så hade bara en liten del av dessa beviljats asyl, de flesta hade fått uppehållstillstånd på humanitära grunder. Den typ av uppehållstillstånd som snart blev gängse var permanenta sådana (PUT), inte tillfälliga (TUT). Ett steg i den riktningen togs redan på 60-talet. Ur statsutskottets utlåtande till proposition 142 från 1968: Enligt de föreslagna riktlinjerna skall invandring av humanitära skäl medges generöst. Uppehålls- och arbetstillstånd skall enligt riktlinjerna ges för längre tider än nu. Bosättningstillstånd, som f.n. ges efter minst fem års bosättning här, skall kunna meddelas redan efter två års bosättning. Asylsökande politiska flyktingar har enligt utlänningslagen en särställning som bör bestå. Den praxis som utbildat sig i anslutning därtill innebär att ekonomiska flyktingar m.fl.... får stanna i Sverige om det inte kan antas få en fristad i annat land. Utskottet anser som departementschefen att denna praxis som innebär en generös tillämpning bör upprätthållas. I de flesta andra länder i Västeuropa ges permanenta uppehållstillstånd först efter ett antal år. I Sverige ges det sedan åtminstone början av 1990-talet direkt, något som har samband med Bengt Westerbergs inflytande. En paradox kan spåras mellan att Sverige 277

275 å ena sidan inte - som t ex Schweiz och Västtyskland - såg invandrarna som tillfälligt boende i landet, som gästarbetare, utan snabbt gav PUT, dvs permanent uppehållstillstånd å andra sidan satsades hårt på bl.a. hemspråk och förkastande av tanken på assimilering - vilket skulle kunna underlätta ett återvändande till sitt hemlandet. Ur Jämlikhet och valfrihet : 6. Bidrag Konkret menade kommittén att i stort sett alla socialförsäkringsförmåner som omfattade svenskar också skulle inkludera invandrare. Ur SOU 1967:18: De sociala förmånerna i Sverige var för inte så lång tid sedan nästan helt förbehållna svenska medborgare... Efter hand har emellertid ägt rum en genomgripande utveckling mot en ökad likställighet mellan utlänningar och svenska medborgare på de sociala förmånernas område. De reformer, som hittills genomförts, har främst inneburit att en rad betydelsefulla förmåner... gjorts tillgängliga för alla utlänningar,.. barnbidrag, studiesociala förmåner, förmåner från försäkringen för tilläggspension, sjuk-, yrkesskadeoch arbetslöshetsförsäkringarna samt arbetslöshetshjälp och socialhjälp. Reciprocitetsprincipen innebär att stat för att tillerkänna annan stat eller dess medborgare förmåner sätter som villkor att denna stat bereder den förstnämnda staten eller dess medborgare motsvarande förmåner. Reciprocitetsprincipen, som tidigare spelat en betydande roll, framför allt i fråga om utlännings rätt till sociala förmåner, har efter andra världskriget förlorat i betydelse. Här må nämnas att Sverige under de två senaste årtiondena - utan villkor om ömsesidighet - gjort flertalet sociala förmåner tillgängliga för utlänningar. Ur Jämlikhet och valfrihet : Jag menar att det inte är en tillfällighet att den svenska modellen, den aktiva utrikespolitiken och invandrarpolitiken utvecklades parallellt. De tre politikområdena växte fram ur en gemensam värdegrund, en altruistisk människosyn. Den var utopisk. Med detta menar jag att den förmedlade en tro på varje människas inneboende godhet, att människan av naturen var god, endast samhällsordningen gjorde vissa människor onda. Både samförståndsandan och den gemensamma positiva inställningen till en växande offentlig sektor förklarar framför allt varför en sådan enighet kunde uppnås kring en välfärdspolitik i allmänhet och en invandrar- och minoritetspolitik i synnerhet, men inte varför den skapades just under andra hälften av och början av 1970-talen......en häpnadsväckande snabb ekonomisk frammarsch och skapandet av en svensk välfärdsmodell som etablissemanget i takt med den ökande öppenheten för vad som hände i omvärlden insåg att det rådde fullständigt svindlande klyftor mellan det rika Sverige och de fattiga utvecklingsländerna (vilket massmedierna, särskilt åskådligt i TV, började påminna om). Sverige måste, kände framför allt de politiska beslutsfattarna, dela med sig. Socialt genom det svenska välfärdssystemet skulle samhället garantera alla i Sverige en adekvat utbildning, god bostadsstandard, hälso- och sjukvård, värdebeständiga pensioner, ersättning för inkomstbortfall och rehabilitering vid sjukdom och särskilt stöd till barnfamiljer. Detta oavsett social eller etnisk bakgrund. Denna universalism skiljer sig från den tidigare folkhemsvisionen. När Per-Albin Hansson menade att Sverige skulle bli ett folkhem syftade han framför allt på alla svenska medborgare,.. 278

276 7. Medborgarskap 1976 gjordes det lättare för utlänningar att få svenskt medborgarskap. Tidsvillkoret ändrades från sju till fem år för utomnordiska medborgare, för nordiska medborgare från tre till två år. Det är lätt för utlänningar att få svenska medborgarskap. De behöver inte kunna svenska och de behöver inte ha varit länge i Sverige. Ofta är inte ens deras identitet fastställd. David Schwarz i DN den 4/11-97:...det har för övrigt börjat bli ett säkerhetsproblem det här att Sverige har en så liberal inställning till identitetskontrollen. Det kommer hit människor som man inte vet någonting om och inte ens är särskilt noga med att kontrollera på riktigt. I Sverige kan man få uppehållstillstånd utan att identiteten är klar, och sedan kan man ändå gå ut i samhället och få identitetshandlingar, ja, i princip kan man bli vald till kommunfullmäktige och t.o.m. bli dess ordförande. Idag kan man bli svensk medborgare utan att kunna svenska. Det är ofattbart! Sverige utmärker sig återigen jämfört med andra länder i Västeuropa: Svenska Dagbladet, den 15/2-99: LÄTTARE FÅ TVÅ MEDBORGARSKAP Ett förslag om att det skall bli lättare att få dubbelt medborgarskap kommer om någon månad från medborgarskapskommittén... Idag är det i princip omöjligt att vara medborgare i Sverige och i ett annat land. Dubbla medborgarskap är möjliga genom vissa undantag, till exempel för personer som kommer från länder där man inte kan avsäga sig ett medborgarskap. Ur Expressen den 7/3-04, TT-telegram: Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna ge flyktingstatus, och inte enbart som i dag skydd mot förföljelse Regeringens särskilde utredare Erik Lampert föreslår en lagändring med den effekten i den utredning han på måndagen lämnade till migrationsminister Barbro Holmberg. Att klassas som flykting innebär en rad fördelar. Förutom det psykologiskt viktiga i att bli erkänd som flykting betyder denna status också att det går snabbare att bli medborgare. Dessutom får flyktingar resedokument som gör att de kan resa viseringsfritt till många länder. Bättre skydd mot utvisning om de skulle dömas för brott är en annan sådan fördel. Lampert föreslår att den så kallade könsbestämmelsen i Utlänningslagen tas bort, och att en ny formulering om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning skrivs in direkt i lagtexten. Som svensk medborgare kan en utlänning inte utvisas, ens vid grova brott. Ur svensk horisont kan detta inte betraktas som en fördel. Svenskar och kriminella utlänningar har inte samma intressen. Vad som är en fördel för kriminella utlänningar är till nackdel för hederliga människor i Sverige. Expressen väljer här sida. 8. Brottslighet Inte ens där kriminella utlänningar saknar svenska medborgarskap - och kan utvisas - sker detta annat än i undantagsfall. Ur Sydsvenskan den 14/2-04: FÄRRE FÅNGAR UTVISAS Trots hård kritik från flera remissinstanser lägger regeringen inom kort fram ett lagförslag som ökar chanserna för utlänningar som begått grova brott att undvika att bli utvisade ur Sverige. 279

277 Justitieminister Thomas Bodström vill att domstolarna i högre grad än i dag tar hänsyn till att en utlänning har barn i Sverige innan brottslingen döms till ett långt fängelsestraff som är förknippat med utvisning. Med lagändringen vill regeringen tydligare efterleva FN:s barnkonvention, som säger att politiker och domstolar alltid ska ta hänsyn till barnens bästa. Ett tillägg i utlänningslagen förbereddes, med lydelsen: Om utlänningen har barn i Sverige skall barnets behov av samvaro med utlänningen beaktas. Dessutom ska domstolarna oftare än idag begära in skriftliga intyg om huruvida en utvisningshotad utlänning har barn och i vilken mån barnet har behov av samvaro med utlänningen. Enligt Brottsförebyggande rådet berörs drygt 200 barn per år av en förälders utvisning. Många barn drabbas hårt av dessa separationer. Men barnen drabbas inte bara av själva utvisningen. De avskärmas också från umgänge med den dömde föräldern under ett långt fängelsestraff

278 Varje land har ett ansvar för sina egna medborgare. Proposition 1990/91:195, Aktiv flykting- och immigrationspolitik Möjligheten att i Sverige skicka in en ny ansökan gång på gång har enligt utredaren gjort att de asylsökande inte tagit Migrationsverkets första avslagsbeslut på allvar. Detta ger långa vistelsetider. Lasse Granestrand, i boken I Sveriges väntrum 10 h) Regeringen Bildt-Westerberg Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att regeringen Bildt-Westerberg innebar att vällovliga ansatser från s-regeringen omintetgjordes att regeringen Bildt-Westerberg innebar en kursomläggning i invandringspolitiken - slussarna öppnades 1. Maj-Lis Lööws ansatser Under andra halvan av 1980-talet ökade antalet asylsökande dramatiskt, från drygt år 1986 till mer än det dubbla - drygt år Detta framtvingade en åtstramning från den sittande s-regeringen, där Maj-Lis Lööw just avlöst Georg Andersson som invandringsminister. Konkret tog åtstramningen formen av det s.k. Luciabeslutet, fattat den 13 december Innebörden av detta var en större återhållsamhet. Utöver till konventionsflyktingar skulle asyl beviljas bara till asylsökande med extra starka skyddsbehov. Detta innebar att det blev svårare att få stanna som de facto-flykting. Mot detta var det i riksdagen bara Folkpartiet som protesterade. Luciabeslutet gav en signal som fick omedelbar effekt, turkbulgarer kunde avvisas och den då aktuella strömmen asylsökande turkbulgarer upphörde. Ökningen av antalet asylsökande som helhet upphörde, istället skedde en viss minskning. Antalet beviljade uppehållstillstånd minskade också år Ur I Sveriges väntrum av Lasse Granestrand: Ärkebiskopen, Bertil Werkström, gick till attack strax efter nyåret Han rasar, som det stod i tidningsartiklarna, över att Sverige inte är samma föredöme i flyktingpolitiken som tidigare. Mellan femhundra och sexhundra personer övernattade i kyrkor runt om i landet i protest. På en punkt är dagens migrationsminister mindre utsatt än Maj-Lis Lööw var. Under hela sin ministertid var det hon personligen, som regeringens representant, som var den sista instansen för asylärenden. Utlänningsnämnden inrättades först den 1 januari Tomas Hammar, professor vid Stockholms Universitet:...vad leder ett beslut som det den 13 december 1989 till? Det är klart att det har betydelse för opinionen, när politiker går ut och säger att nu klarar vi inte det här, nu kommer det för många bulgarturkar. Samtidigt skapade s-regeringen en praxis genom beslut i några enskilda ärenden. Innebörden av denna var att lång vistelsetid i Sverige blev ett kriterium för uppehållstillstånd åt asylsökande, på humanitära grunder. Under de påföljande åren skulle den överväldigande majoriteten av de asylsökande som fick uppehållstillstånd i Sverige få det utan att ha beviljats asyl. Under Maj-Lis Lööws tid som invandringsminister förbereddes också ett initiativ beträffande den fortsatta inriktningen av svensk invandringspolitik. Det var proposition 1990/91:195, Aktiv flykting- och migrationspolitik. 281

279 Några citat ur denna s-proposition:...varje land har ett ansvar för sina egna medborgare Vi måste lämna den alltför idylliserade och romantiska beskrivningen av det mångkulturella och välja en mer realistisk utgångspunkt. Klarare distinktion bör göras mellan dem som bör ha en ovillkorlig rätt att stanna i Sverige och övriga immigrationssökande. En mycket stor andel av de asylsökande i Europa är inte i behov av internationellt rättsligt skydd. Där konstaterades att antalet asylansökningar i Europa och Nordamerika ökat från per år på 1970-talet till på 1980-talet och år Kostnaderna för behandlingen av asylärenden i Västeuropa och Kanada låg 1990 på fem miljarder dollar - mer än tio gånger så mycket som hela budgeten för UNHCR. S-regeringen ville använda resurserna på ett mer effektivt sätt: Sverige bör utveckla och föra en aktiv flykting- och immigrationspolitik, som utifrån ett helhetstänkande och en humanitär grundsyn tar sikte på att dels undanröja eller lindra orsaker bakom flykt och påtvingad migration, dels skapa ett system för regleringen av invandringen som bättre än det nuvarande ger rätten att stanna i vårt land till dem som bäst behöver det. Med helhetstänkande avsågs två moment: 1. Flykting- och migrationsströmmar ska i möjligaste mån förebyggas, genom att åtgärda deras orsaker. 2. Där flyktingströmmar ändå uppstår ska man i första hand hjälpa på plats, då detta är mest kostnadseffektivt, samtidigt som det underlättar ett återvändande. Propositionen ville också värna asylinstitutionen, genom att motverka missbruk. Asyl skulle ges åt politiskt förföljda, inte åt välståndssökare. Maj-Lis Lööw intervjuades 1991 i facktidningen Hjulet, som kommenterade: Egentligen borde det vara självklart: Att det är skillnad på att fly undan politisk förföljelse och att flytta för att få högre standard. Må vara att ingen kan moralisera över den som försöker komma undan fattigdom och då anför de skäl som ger en chans att få stanna. Men svenska invandringsmyndigheter ställs genom mängden av asylsökande inför en ekvation som inte går ihop: De som inte är asylberättigade ska inte få stanna. De som är verkliga asylfall ska få stanna, ingen ska riskera att skickas tillbaka till fängelse och tortyr. Misstag får ej begås. Allt ska ske snabbt, väntetiderna får inte bli långa. Det borde också vara självklart att u-ländernas problem inte kan lösas genom att dess befolkningar flyttar till i-länderna. U-länderna måste själva utvecklas, genom ansträngningar från deras egna invånare. Vad vi i Sverige kan medverka till är att skapa förutsättningar, genom att trycka på för att mänskliga rättigheter ska respekteras och en demokratisk verksamhet bli möjlig. Under s-regeringen gjordes även att annat viktigt ställningstagande. Ur Blågula Frågor nr 5-6/94: 1989 var så mycket som 72% av de anländande asylsökande utan pass eller andra id-handlingar (SOU 1991:1). Detta var bakgrunden till s-regeringens beslut i november 1989 att den som medvetet har förstört sina pass- och eller resehandlingar under färden till Sverige skulle förutsättas ha avhänt sig dem i syfte att undanhålla omständigheter av väsentlig betydelse för personens rätt att få skydd i Sverige. Detta är ägnat att minska tilltron till de uppgifter personen har lämnat till stöd för sin ansökan om uppehållstillstånd. 282

280 Åtgärden från den asylsökande kan ju ha en dubbel funktion. Dels att förhindra en utredning som visar att han/hon inte är flykting i rättslig mening. Dels att dölja uppgifter om resväg, och att han/hon redan haft skydd i annat land. Beslutet om dokumentlöshet ledde till en praxis där avsaknad av pass som regel betydde avslag på asylbegäran, och detta gav effekt. Sedan 1989 har andelen dokumentlösa minskat. 2. Birgit Friggebo tar över År 1991 blev det borgerlig valseger och Sverige fick en regering med Carl Bildt som statsminister, Bengt Westerberg som socialminister och Birgit Friggebo som invandringsminister. Den nya regeringen agerade snabbt och målmedvetet. En första åtgärd blev att förpassa s-propositionen till papperskorgen. En andra åtgärd var att riva upp Luciabeslutet, vilket skedde den 19/ Detta i en tid när inbördeskrig utbrutit i Jugoslavien. År 1992 ökade antalet asylsökande till , jämfört med året innan. Christina Rogestam, som nu var chef för SIV (Statens Invandrarverk), hamnade i konflikt med regeringen. Det kom en väldig mängd asylsökande från Kosovo, fastän där inte pågick något krig. Det krig som fördes på Balkan pågick i andra delar av Jugoslavien. Christina Rogestam: De har lämnat sina hemländer inte därför att de där utsätts för politisk eller annan förföljelse, utan därför att de lider brist på mat och andra förnödenheter. Ökningen utgörs alltså av hjälp- och inte asylsökande. Ur Exit Folkhemssverige : Rogestam föreslog att hjälpsökande av det här slaget inte skulle behandlas individuellt utan som grupp.... Det är inte svårt att förstå vilken lättnad det skulle ha varit för personalen på Invandrarverket att kunna behandla det stora antalet hjälpsökande i kollektiva former och inte individuellt som asylsökande. Skrivelsen överlämnades till regeringen den 17 december Ingen reaktion därifrån. Mängden asylsökande från Kosovo fortsatte att öka. I maj 1992 konstaterade verksledningen att läget var kritiskt och efterlyste åter besked från regeringen. Regeringen hänvisade till en utredning som tillsatts och att det inte fanns möjlighet eller anledning att göra någonting under tiden tills den utredningen låg framme. Den blev färdig först året därpå. Fler förläggningsplatser eller färre asylsökande, helst en god portion av båda dessa mediciner, var vad Christina Rogestam och Invandrarverket behövde för att angripa ett och samma problem från två olika håll samtidigt. Hon fick inget stöd från regeringen, varken med att få fram förläggningsplatser eller regler för enklare hantering av hjälpsökande och först fyra månader senare - den 10 oktober - ålade den svenska regeringen Kosovoborna visumskyldighet. Regeringens försvar var idel bortförklaringar. Sanningen var den att departementet hade lämnat Invandrarverket helt utan både stöd och information under rekordåret Ett år med tre gånger fler asylsökande än året innan, utan hjälp med vägledning för hur de skulle tas emot och utan hjälp med att kontrollera tillflödet. Westerberg/Friggebo tog inte sitt ansvar att styra den enorma verksamhet de satt igång, utan lämnade den med lösa tyglar i full karriär. Först i oktober 1992 infördes visumtvång för medborgare från Serbien-Montenegro och Makedonien upprepades i stort samma sak, nu beträffande medborgare från Bosnien-Hercegovina. Exit Folkhemssverige : 283

281 Regeringen hade ingenting lärt av fallet med Kosovoalbanerna 1992 utan upprepade omedelbart sin visumblunder, nu med bosnierna. Fastän den månghövdade gruppen på förhand lovats att få stanna, behandlades den alltså inte kollektivt utan samtliga utreddes, en efter en. Svidande kostsamt och totalt meningslöst, eftersom de ändå skulle få stanna. Invandringen till Sverige :... beslutade regeringen att bevilja några bosniska familjer uppehållstillstånd som de facto-flyktingar eller av humanitära skäl. Dessa fall blev prejudicerande och kom att leda till att mellan och bosnier fick uppehållstillstånd. I Sveriges väntrum : Kriget i Bosnien och Hercegovina pågick nästan oavbrutet från april 1992 till november De flesta bosnier anlände från flyktingläger i Kroatien och var inte i akut livsfara. Sverige hade blivit det land som tog emot flest asylsökande från Bosnien-Hercegovina utanför närområdet. Den 21 juni 1993 fattade den borgerliga regeringen ett beslut som likt Maj-Lis Lööws Luciabeslut abrupt strypte strömmen. (1.500 per dag) Beslutet hade två delar. Sverige införde visumtvång för bosnier men samtidigt väcktes hoppet för de bosnier som redan fanns i förläggningar i Sverige. Regeringen och Friggebo förklarade att de kunde räkna med permanent uppehållstillstånd efter sedvanlig individuell prövning. Från början innehöll förslaget från departementet kombinationen visumtvång och tillfälliga uppehållstillstånd. Det kunde Westerberg inte acceptera. Tillfälliga tillstånd ansåg han vara inhumana. De bosniska flyktingarna kom till Sverige från kroatiska flyktingläger. De åkte med bussar ägda av ungerska och serbiska reseföretag. Bussarna passerade säkra länder som Polen, Slovakien och Ungern men utan att dessa tog emot några flyktingar. Denna propagandaskrift gavs ut av Bildtregeringen och distribuerades till samtliga hushåll i Sverige. Där framställdes invandringskostnaderna som en obetydlig tårtbit i statens hela budget på 555 miljarder kronor. Under Bildtregeringen drevs även igenom beslut om EBO - eget boende. Asylsökande skulle under väntetiden på besked själva få välja var i Sverige de föredrog att bo. EBO ersatte den tidigare Hela-Sverige-strategin, som styrt nyanlända till orter där det fanns lediga bostäder. Ur I Sveriges väntrum : Det svenska kommunala mottagningssystemet för flyktingar inrättades Tidigare hade Arbetsmarknadsstyrelsen haft ansvaret. Nu fick Invandrarverket uppdraget att sluta avtal med kommuner mot statlig ersättning. Det gick trögt. De asylsökande placerades i vissa utvalda kommuner. Rätten att själv välja bostadsort var beskuren. Tanken var att sprida, men inte splittra. De som tillhörde samma etniska grupp hamnade ofta på samma ställe. Samtidigt gällde Hela-Sverige-strategin, alla landsdelar skulle ta sin del av flyktinginvandringen. Många hamnade i kommuner med god tillgång till bostäder men inga jobb. I storstadsområdena fanns jobb, men det var sämre med bostäder. Ett dilemma som fortfarande sysselsätter integrations- och migrationsministrarna Ny s-regering År 1994 fick Sverige åter en socialdemokratisk regering, nu med Ingvar Carlsson som statsminister och Leif Blomberg som invandringsminister. Antalet asylsökande och antalet PUT åt asylsökande minskade nu påtagligt. Det skedde en återgång till nivåerna från början av 80-talet.

282 I pk-propagandan talades om en rännil, men då bortsåg man från anhöriginvandringen, som blivit så mycket mer omfattande. Något som Leif Blomberg lade stor vikt vid var att driva igenom en begränsning av möjligheterna för asylanter att dra sina ärenden i långbänk genom att lägga in ständigt nya ansökningar. Det skulle dock visa sig att reaktionen i massmedia blev stark, och förslaget sopades under mattan. År 1996 tillträdde Leif Blomberg den nyinrättade posten som integrationsminister. Posten som invandringsminister övertogs av Pierre Schori. Som bortblåsta var nu tankegångarna från 1990 års s-proposition. År 1997 tillkom en ny svensk lagstiftning, som utvidgade asylgrundande skäl. Exit Folkhemssverige : Kategorierna krigstjänstvägrare och personer med flyktingliknande skäl ersattes med tre andra: personer som riskerar att straffas med dödsstraff eller kroppsstraff eller som hotas av tortyr eller annan förnedrande behandling eller bestraffning. personer, som på grund av väpnade konflikter behöver skydd eller som på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt land. personer som på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse. Utan att det krävdes några särskilda politiska beslut skedde successivt en urholkning av regeltillämpningen, genom att en allt större andel av de asylsökande gjort sig av med sina id-handlingar. En återspegling av att detta lönat sig - svenska myndigheter beviljade uppehållstillstånd även åt id-lösa. Medan andelen id-lösa asylsökande år 1989 var drygt 70% hade andelen år 2007 ökat till 94%. Redan tidigare hade man satt i system att vänta sig in, genom en oupphörlig ström av överklaganden och ny ansökan. 285

283 10 i) Mediakampanjer Vid tre tillfällen under de senaste tio åren har mediernas intresse för flyktingfrågan varit extra stort. Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att massmedia spelat och spelar en central roll för att driva fram en generös praxis och ökad invandring att media utnyttjat enskilda fall, där principer för invandringspolitiken kommit på undantag De apatiska barnen var i fokus framför allt under Den ögonsjuka, bosniska flickan Nadina under 2002 och Och de kurdiska familjerna Sincari som länge gömde sig i Åsele kyrka i mitten av 1990-talet. Med en kulmen vid den dramatiska avvisningen den 11 januari I alla tre historierna är barns situation central. 1. Sincari Lasse Granestrand, I Sveriges väntrum När Leif Blomberg tillträdde som invandringsminister var hans ambition klar: asylinstitutionen skulle användas till vad den skapats för - missbruk skulle motverkas. Skyddsbehövande skulle få stanna i Sverige, ekonomiska migranter skulle däremot inte få stanna. Genom en strikt tillämpning i enlighet med asylsystemets intentioner skulle signaler ges. Då skulle färre försöka missbruka systemet, färre skulle söka sig till Sverige på andra grunder än skyddsbehov. Detta var bakgrunden till fallet med familjen Gümüscü, den turkkurdiska familjen som kommit till Sverige under falskt namn (Sincari) och med en falsk historia. De hade tagit sig till Åsele, där de hunnit vara ganska lång tid när bluffen uppdagades. Skulle regeringens intentioner om tydlighet i flyktingpolitiken var något värda, då måste den nu agera resolut. Fallet Gümüscü/Sincari blev en testfråga. Det blev också en kraftmätning. Mediamakten utmanades. Aldrig har det manifesterats tydligare vilka anspråk mediafolket har att styra flyktingpolitiken. I den kampanj som följde framstod regeringens position som både inhuman och extrem. Försvarare av regeringslinjen hade svårt att komma till tals i media. En absurd höjdpunkt utgjorde därvid TV1:s Speciellt - bland de nära tio inbjudna tyckarna fanns inte en enda som försvarade regeringen! Urvalet av debattörer kompletterades med en militant hållning från de båda programledarna, Karin Anderson och Pia Brandelius. I ett sådant klimat var det naturligtvis än omöjligare för någon enskild invandringskritiker att få in något debattinlägg. Nyhetsframställningen följde en mall som sedan gått igen många gånger: Först en vinklad och gråtuppskruvad framställning. Dagen därpå intervjuas några kända kritiker, påannonserat som att Nu växer kritiken.... Den tredje dagen har kritiken växt ytterligare, osv. Intensiteten i Åselekampanjen torde överträffa allt som tidigare åstadkommits. Varje större dagstidning ägnade varje dag flera sidor åt denna avvisning, inte en nyhetssändning på TV har passerade utan att frågan dominerade. Tonläget angavs av ärkebiskop Gunnar Weman, som förklarade att ondskan kommer uppifrån. Andra biskopar fyllde i att förlåtelse finns, även för en sådan som statsminister Ingvar Carlsson - förutsatt att han snarast kröp till korset och att regeringen ändrade sitt avvisningsbeslut. 286

284 2. Nadina Ett mediadrev i klass med det kring Sincari inträffade år 2002, kring den ögonsjuka bosniska flickan Nadina och familjen Imamovic. År 1999 kom den bosniska familjen (mor och tre barn) till USA. Nadina undersöktes vid en ögonklinik i Massachusetts. Samtliga specialister konstaterade att det inte gick att operera Nadinas ögon och att det inte heller kunde förhindras att hon skulle bli blind. Familjen Imamovic erbjöds vård av Nadina i USA, men utan utfästelser om permanent uppehållstillstånd och socialt omhändertagande. Familjen avstod då från att utnyttja erbjudandet om vård. Efter att ha återvänt till Bosnien for familjen, med systern Edina som språkrör, till Sverige år Efter fem avslag på sin asylansökan for familjen vidare till Tyskland, innan det femte avslaget hunnit överlämnas. Inför Utlänningsnämnden behandling av ett sjätte överklagande framträdde Nadinas storasyster Edina i TV4 och hävdade att svenska myndigheter gått bakom ryggen på familjen genom att ta direkt kontakt med sjukvården i Bosnien, för att höra sig för om dess möjligheter att erbjuda vård för den bosniska flickan. Det svar man fått var att Nadina i Sarajevo skulle kunna få samma vård som var möjlig i Sverige. Edina lade i sitt TV-framträdande skulden på Migrationsverket för att Nadina skulle bli blind. Se 10l. 3. Apatibarnen 4. Invandrares arbetslöshet Ett återkommande tema i media är att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden och att detta är förklaringen till att de saknar ett arbete, eller inte har arbete i nivå med sin utbildning. När Mona Sahlin åkte taxi hade det påfallande ofta visat sig att mannen bakom ratten var utlänning och hade utbildning som kirurg eller liknande. 5. Utanför ramarna Ett undantag utgjordes av Expressens omtalade löpsedel 1993, KÖR UT DEM!. Den som snabbt slutade med ägarna gav tidningens chefredaktör, Erik Månsson, sparken. Ulf Nilson på Newsmill den 19/10-09: Artikelserien kompletterades med en opinionsundersökning. Den visade en klar motvilja mot invandrare. Chefredaktören som då hette Erik Månsson skrev själv löpsedeln. Dess viktigaste ord, satta med svarta jättebokstäver, löd: KÖR UT DEM Många hade invändningar, men Erik stod på sig. Det kostade honom jobbet. En våldsam opinionsstorm exploderade rätt i ansiktet på oss. Redan nästa dag hade attackerna tvingat fram en helomvändning. Den dagens löpsedel sa: TA HAND OM DEM...ägarfamiljen blev rasande och Månsson åkte ut. 287

285 10 k) Diskrimineringar Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att samma krafter som mest betonar att det inte finns vi och dom, mest energiskt har verkat för just en sådana uppdelning i svenskar och invandrare att det som föreges motverka diskriminering (av invandrare) i praktiken skapar just diskriminering (av svenskar) att en sammanblandning görs av två olika fenomen: a) gruppers representation b) likabehandling av individer Erik Alhem i SvD den 1/8-07: Problemets omfattning Förutom hets mot folkgrupp och olaga diskriminering har Sverige de så kallade motivhatbrotten, det vill säga där ett motiv för i princip vilket brott som helst har varit att kränka... Om åklagaren lyckas styrka ett sådant motiv för till exempel en misshandel höjs straffvärdet. Bakgrunden till vår lagstiftning är en svensk ratificering av FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. En första diskrimineringsutredning tillsattes redan på 1970-talet. Detta kan inte ha berott på att invandrare var utestängda från svensk arbetsmarknad. Ända in på 70- talet var förvärvsfrekvensen högre bland invandrare än bland svenskar. Denna diskrimineringsutredning tillkom istället som en följd av att Sverige 1971 ratificerat 1965 års FN-konvention mot rasdiskriminering. Ur Folkhemmets balkanisering : 1978 tillsattes Diskrimineringsutredningen av regeringen. Enligt utredningen var konventionsåtagandet i sig ett fullt tillräckligt argument för en lagstiftning och något särskilt empiriskt stöd för förekomsten av etnisk diskriminering i arbetslivet behövdes inte. Utredningens slutbetänkande, I rätt riktning, Etniska relationer i Sverige (SOU 1984:55), resulterade i en första lag mot etnisk diskriminering, Denna handlade om etnisk diskriminering i allmänhet, dock inte anställningsförhållanden. Efterhand trappades argumenteringen upp. Många invandrare fick i och för sig arbeten, men dessa arbeten motsvarade inte deras kvalifikationer när de - som ibland eller ofta var fallet - hade betyg som vittnade om en hög utbildning. Undersökningar visade sedan att många invandrare också upplevde sig som just diskriminerade. John Järvenpää i Borås Tidning 1997: Svenskar, i synnerhet resurssvaga individer, upplever till exempel mötet med den svenska byråkratin som obehaglig och kanske även förnedrande. Den envisa socialsekreteraren uppfattas av dessa svenskar som dumdryg och oförstående, den vresige busschauffören, butiksbiträdet och hyresvärden blir tjurskallig, osv. Vid exempelvis anställningsintervjuer kan det vara svårt att erkänna att ens tillkortakommande beror på att man själv inte räcker till.

286 Sannolikheten för att en invandrare skall uppfatta motsvarande situationer som rasistiska blir givetvis betydligt större. I synnerhet om massmedia medverkar till att måla upp en bild av att så är fallet. De undersökningar som i Sverige gjorts beträffande diskriminering av invandrare tar i samtliga fall upp en subjektivt, upplevd diskriminering. Efter ett antal år av mediabearbetning fanns även undersökningar som visade att svenskar i allmänhet föreställde sig att diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden var ett stort problem och en viktig förklaring till deras höga arbetslöshet. Den 26/5-05 skrev Andreas Carlgren, chef för Integrationsverket, på DN Debatt: ÅTTA AV TIO SVENSKAR ANSER ATT INVANDRARE DISKRIMINERAS Nya siffror ur kommande rapport från Integrationsverket: Den grupp som inte ser problemet har nästan halverats. Medvetenheten om att det förekommer diskriminering av invandrare i Sverige har ökat markant. I dag instämmer 43 procent av befolkningen helt och hållet i påståendet om diskriminering. För tre år sedan var siffran 25 procent. Carlgren skrev mycket om en medvetenhet som ökat - ett propagandistiskt grepp. Det säger ju inte bara att det finns en föreställning om ett visst förhållande, det säger också att denna föreställning är med verkligheten överensstämmande. Samtidigt var utsagan luddig. Betydde den att a) viss diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden förekommer eller att b) diskriminering är den huvudsakliga orsaken till att en så liten andel av invandrarna försörjer sig genom eget arbete? Underligt vore väl om inte viss diskriminering förekom, då det är ett stort ekonomiskt åtagande för en arbetsgivare att nyanställa och då risken för problem, rent statistiskt, är större vid anställning av personer från avlägsna kulturer. Detta drabbar enskilda individer på ett orättvist sätt, men det är inte svårt att förstå arbetsgivarna. På DN:s ledarsida den 28/6-05 fick Carlgren kritik, man ifrågasatte om uppdraget för ett statligt verk ska vara att verka opinionsbildande.. Cheferna för statliga myndigheter och företag ägnar sig numera mer åt politisk propaganda än åt lagtolkning och regeltillämpning. En vanlig metod är att beställa opinionsundersökningar där svaren är givna på förhand. I sin artikel gör Andreas Carlgren ett stort nummer av att svenskarna på senare år blivit allt mer medvetna om att diskriminering förekommer, men han kunde lika gärna ha dragit slutsatsen att allt fler tagit intryck av vad han själv, rader av statsråd och tjogtals andra politiker gång på gång hävdat. DN ser Carlgren och andra som företrädare för de statliga myndigheternas förvandling från regel- och lagtillämpande organ till propagandamaskiner för politiska behagliga opinioner. De är handelsresande i opinioner och lobbyister för den politiska sak eller det intresse som deras myndighet eller företag företräder. Deras jobb är att knåda opinionen och få oss alla att omfatta rätt åsikt. Metoderna blir därefter. 2. Alonzos Vit makt 1995 publicerade Civildepartementets Ungdom mot rasism, lett av Michael Alonzo, en rapport med namnet Vit makt?. Budskapet där var att invandrare inte fanns representerade på högre samhällsbefattningar i proportion till sin befolkningsandel, och att detta var orimligt. Thomas Gür bemötte i Timbroskriften När siffrorna ljuger Alonzorapporten. Där påpekas bl.a: 1. Det är inte konstigt om ingen invandrare sitter i LRF-styrelsen. Denna representerar ju medlemmar i LRF, som är bönder. Bara 0,1% av bönderna i Sverige är invandrare. 2. Bland anställda inom försvarsmakten är 8% invandrare. Alonzo jämför med siffran 18% - som han fått fram genom att som invandrare räkna inte bara alla utlandsföd- 289

287 da (utländska såväl som svenska medborgare), utan även barn till utlandsfödda, och adoptivbarn. Gür påpekar att 8% i själva verket kan betyda en överrepresentation, då svenskt medborgarskap är en förutsättning för anställning i försvaret, samt att ytterligare ett antal faktorer gör att individer med invandrarbakgrund faller ifrån. 3. Många invandrare hade anlänt till Sverige under de senaste 5-10 åren. Det är inget konstigt om dessa inte återfinns i maktorgan. Det tar självklart tid att avancera. Utgångspunkten för UMR:s rapport var också att invandrare kan ses som en enhetlig grupp. Det finns två sorters människor: invandrare och svenskar. Mellan dessa går en kristallklar skiljelinje. En gång invandrare - alltid invandrare. Ett grupptänkande som tangerade rasismen! En annan utgångspunkt var att den lägre andelen invandrare på olika funktioner och nivåer var liktydigt med en underrepresentation, i den meningen att i botten låg en orättvisa. Vid lika behandling skulle representationen överallt bli i proportion till andelen av befolkningen. Det vore snarast anmärkningsvärt om en enskild grupp - invandrare som helhet eller enskilda invandrargrupper, kvinnor och män, unga och gamla, långa och korta, smala och tjocka - skulle vara proportionellt representerade på alla nivåer i samhället. Vare sig man går tillbaka i historien eller ser till andra länder, så har detta naturligtvis inte förekommit i någon tid, på någon plats! Underrepresentation är inte automatiskt följden av diskriminering. Olika etniska grupper medför olika slags socialt kapital till det land de kommer. Följaktligen kan stora skillnader i socioekonomisk rörlighet noteras mellan olika grupper som invandrat till Sverige. 3. Lagstiftning 1994 En lag mot diskriminering i arbetslivet arbetades fram i början av 1990-talet, under den borgerliga regeringen Bildt. Tidskriften Fri Information, med Eva Bergqvist som redaktör, bevakade dessa frågor noga. Hennes kritik gällde dels asymmetrin i lagstiftning, att invandrare och svenskar behandlas olika, dels att lagen omfattade även småföretag. Dessa blev dubbelt utsatta: - Dels var det i mindre företag svårare att enbart utgå från formella meriter, personkemi och social kompetens hade där en större betydelse. - Dels hade småföretag inte resurser att klara sig igenom ett processande i rättsapparaten. Fri Information: Med proposition 1993/94: 101 fråntar regeringen svenska arbetsgivare deras rätt att fritt anställa. Detta sker trots att regeringen påstått sig främst satsa på företagen och allra mest på småföretagen. Ur Fri Informations remissyttrande på SOU 1992:96: Många invandrare har mycket goda yrkeskvalifikationer och utbildningsmeriter. De asylsökande som kommer till Sverige sägs t o m bestå av en något större andel akademiker än vad som finns i den svenska befolkningen. Migrationen till Sverige från fattiga länder ger upphov till s k brain drain från de senare. Samtidigt som invandrare och flyktingar har mycket svårt att alls få arbete i Sverige, än mindre kvalificerade arbetsuppgifter, går många svenskar med kvalificerade utbildningar arbetslösa. Invandrare och flyktingar med kvalificerade utbildningar får ofta nöja sig med arbeten som diskare eller städare. Det reella problemet kan således inte vara att invandrarna inte kommer in på den svenska arbetsmarknaden utan att de lämnar sina hemländer eller inte återvänder till dessa, när möjlighet ges. De fattiga länderna i Östeuropa och tredje världen behöver sin utbildade arbetskraft. 290

288 4. Lagstiftning 1999 Den nyss tillkomna lagen om etnisk diskriminering i arbetslivet ansågs otillräcklig. Margareta Wadstein sattes av s-regeringen att leda en utredning, som på rekordtid utarbetade ett förslag till skärpt lagstiftning: Räkna med mångfald, SOU 1997:174. Wadstein skriver i sin utredning: Länge har samhället och personer i majoritetsbefolkningen krävt att de som tillhör olika etniska minoritetsgrupper, de diskriminerade själva, skall ändra på sig och anpassa sig. Utredningen har strävat efter att vända på perspektivet: att utgå från att också majoritetsbefolkningen behöver ändra sitt handlande och inte bara eller ens främst att olika etniska minoriteter skall anpassa sig. Det är alltså nu dags att ställa krav på att de som är starka och har resurserna ändrar sitt beteende. Det räcker inte att hänvisa till att det rör sig om attityder och att om attityderna ändras kommer också beteendet att göra det. Om beteendet ändras spelar dessutom attityderna mindre roll. Om den som har mindre rumsrena attityder ändrar sitt beteende spelar attityderna ingen roll. År 1999 antog riksdagen inte mindre än tre propositioner om förbud mot diskriminering inom arbetslivet: 1997/98:177 Ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, 1997/98:179 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder och 1997/98:180 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Innebörden av skärpningarna var att normala rättsprinciper kastades överbord, om bevisbörda och uppsåt.. Ur sammanfattningen: Varje företagare blir skyldig att speciellt informera invandrare om lediga tjänster, och varje sökande invandrare ska i princip kallas till intervju. En arbetssökande invandrare som inte anställs har rätt att få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilka meriter den hade som fick tjänsten. Om han då anser sig förbigången kan han anmäla arbetsgivaren för diskriminering. Det åligger arbetsgivaren att bevisa att han inte diskriminerat. Som diskriminering räknas t ex att kräva att de anställda talar svenska på arbetsplatsen och att inte underlätta för dem att utöva sin religion. Ur Fri Informations remissyttrande på SOU 1997:174: Små företag har ingen möjlighet gardera sig mot de processer och skadeståndsanspråk lagförslaget aviserar. Utredningen utgår från att etnisk diskriminering i arbetslivet är betydligt vanligare än antalet anmälda fall och avkunnade domar visar. Man förutsätter därför att nuvarande lagstiftning inte är ett tillräckligt effektivt instrument för att bekämpa diskriminering. I själva verket kan det vara precis tvärtom: etnisk diskriminering är ovanlig inom svenskt arbetsliv... Utredningen försöker inte ens resonera kring möjligheten av att upplevd diskriminering många gånger inte är diskriminering. Omvänd bevisbörda Utmärkande för en rättsstat är bl a att en anklagad person är i lagens mening oskyldig till dess skuld har bevisats. Bevisbördan åvilar uteslutande åklagaren, den åtalade behöver inte bevisa sig oskyldig. Bevisningen är många gånger svår, varför skyldiga inte sällan slipper straff i enlighet med doktrinen att det är bättre fria en skyldig än att straffa en oskyldig. Likaså tar man i brottsbalken hänsyn till gärningsmannens uppsåt. Antidiskrimineringslagstiftningen avskaffar dessa för en rättsstat självklara begrepp. Gärningsmannen - d v s arbetsgivaren - döms om han inte själv kan bevisa sig oskyldig - anmälaren eller anmälarens ombud behöver inte anföra bevis - och oavsett om den påstådda diskrimineringen varit avsiktlig eller oavsiktlig, direkt eller indirekt. Nytt i förslaget till skärpt lag mot etnisk diskriminering är även att en arbetssökande kan få skadestånd för etnisk diskriminering även om han/hon är ensam sökande 291

289 och företaget beslutar sig för att avbryta rekryteringen, d v s inte anställa någon alls. Eftersom en ensam sökande alltid måste vara mest meriterad, öppnar sig här gyllene möjligheter till skadestånd. Föreliggande lagförslag bör i sin helhet förkastas. Förslagen om omvänd bevisbörda och om ignorerande av uppsåt strider mot rättssamhällets principer. Alla formera av positiv särbehandling av viss(a) grupp(er) innebär nödvändigtvis negativ särbehandling av andra grupper... en arbetsgivare som inte får anställa den mest lämpade, föredrar med stor sannolikhet att om möjligt inte anställa alls. Fri Information: Till skillnad från tidigare, då lagen föreskrev att flera diskriminerade hade att dela på ett och samma skadestånd, medger de nya lagarna att ett oändligt antal skadestånd utkrävs för en och samma anställningsprocedur. Även om endast en tjänst utannonserats och en sökande anställts har de exempelvis tjugo, som sökt tjänsten utan att få den, rätt att kräva skadestånd, om de anser sig diskriminerade. Detta således trots att av tjugoen sökande endast en kunde anställas och de övriga tjugo skulle ha känt sig diskriminerade oavsett vem som anställts. 5. Ombudsmannen Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inrättades Tolv år senare tillträdde Margareta Wadstein som ombudsman. Med hennes och efterträdaren Katri Linnas verksamhet har DO i praktiken drivit igenom mer än vad lagen stadgar. Hot om processande i domstol har i många fall förmått företag och kommuner att gå med på förlikningar som medfört utbetalningar av stora belopp. Merit Wager på Newsmill den 19/8-09: Diskriminering och trakasserier ska anmälas till domstol och avgöras där. Det finns lagar mot diskriminering. Brott mot dessa, liksom brott mot andra lagar, ska hanteras inom rättsväsendet, inte i någon sorts obskyr mellanvärld där kommuner och andra förlikas utanför rättssystemet med DO av pur feghet. 6. Övrigt I DN den 11/5-05 pläderade de fyra borgerliga partiledarna för nya krafttag mot diskriminering :...föreslår vi att skadeståndsbeloppen vid arbetsmarknadsrelaterad diskriminering och annan diskriminering i offentliga eller privata verksamheter, såsom restaurangnäringen och bostadsföretag, ska skärpas. Vi vill också göra förändringar så att det blir lättare för enskilda att driva diskrimineringsfall i domstol. År 2006 avlämnade ytterligare en statlig utredning, Diskrimineringskommittén, sitt betänkande. En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22). 292

290 Treblinka, Hiroshima, Sharpeville, Song My, Dödens fält, Kurdistan, Sbreniza. Allt är namn på platser som bär på minnen. Starka minnen av död och vämjeliga övergrepp. Pol Pot är troligen död efter att ha tagit livet av millioner kambodjaner. Dödens fält verkar så avlägset och ändå finns det mitt bland oss; fortfarande. Metoderna är annorlunda och antalet drabbade färre, men det finns ändå där i hanteringen av tiotusentals människor. Sincari, Shakeri, barnen från Uganda och nu ett rullstolsbundet barn från Bollnäs som ej får stanna. Barn från Chile som skall återförenas med sin far som misshandlar och försöker våldta. Avvisningar i japansk bår, artikelserie i Aftonbladet som en slags vitbok över dödens fält i Sverige. Skall vi ha det så här. Skall varje enskilt fall kräva en mediastorm för att leda till positiva beslut? Utlänningsnämnden (UN) är som Expressen skrev för några veckor sedan ett uttryck för den genuina ondskan i samhället. Tryggve Emstedt, flyktingadvokat, i Svd 1998 Papperslösa och gömda måste få stärkta rättigheter på arbetsmarknaden, deras barn ska ha rätt att gå i skolan och alla i Sverige ska ha rätt till vård på lika villkor. Men enbart förstärkta rättigheter löser inte situationen. Vi kräver därför att papperslösa och gömda genom ett engångsbeslut skall få möjlighet att stanna i Sverige. Lars Ohly och Kalle Larsson (v), den 8/ l) Amnestier och barn Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att den svenska flyktingpolitiken blivit ryckig och nyckfull att detta beror på olika krafter i samverkan med media att barn - när det befunnits ändamålsenligt - använts som instrument för att framdriva PUT åt familjer av utlänningar att detta instrument ofta visat sig effektivt, och därför givit mersmak Erfarenheterna visar hur ofta barn används som vapen för utverka ett PUT, för hela familjen. Barn används också för att grovt kriminella ska slippa utvisning. Det hänvisas gärna till barnkonventionen och att man i varje sammanhang måste se till barnets bästa. Ur Sydsvenskan den 14/2-04: Trots hård kritik från flera remissinstanser lägger regeringen inom kort fram ett lagförslag som ökar chanserna för utlänningar som begått grova brott att undvika att bli utvisade ur Sverige. Justitieminister Thomas Bodström vill att domstolarna i högre grad än i dag tar hänsyn till att en utlänning har barn i Sverige innan brottslingen döms till ett långt fängelsestraff som är förknippat med utvisning. Med lagändringen vill regeringen tydligare efterleva FN:s barnkonvention, som säger att politiker och domstolar alltid ska ta hänsyn till barnens bästa. Regeringen förberedde ett tillägg i utlänningslagen, med lydelsen: Om utlänningen har barn i Sverige skall barnets behov av samvaro med utlänningen beaktas. Frågan blir väl då om ens ett fängelsestraff kan utdömas, av hänsyn till barnets bästa. Dessutom ska domstolarna oftare än idag begära in skriftliga intyg om huruvida en utvisningshotad utlänning har barn och i vilken mån barnet har behov av samvaro med utlänningen. Enligt Brottsförebyggande rådet berörs drygt 200 barn per år av en förälders utvisning. Många barn drabbas hårt av dessa separationer. Men barnen drabbas inte bara av själva utvisningen. De avskärmas också från umgänge med den dömde föräldern under ett långt fängelsestraff... Eller så är det barnets bästa att helt slippa kontakt med grovt kriminella föräldrar. Som lätt kan konstateras är pk-iternas intresse för barnens bästa selektivt. Hur mycket har de reagerat mot: - barn- och tvångsäktenskap? - kusinäktenskap? - hedersvåld? - omskärelser och könsstympningar? - homo-adoptioner? 293

291 Engångsbeslut och amnestier Ur riksdagsanförande i riksdagen i februari 2002 av Erik Ullenhag (fp): Det handlar om de barn som lever i gömda flyktingfamiljer, som har en fruktansvärd situation.... För Folkpartiet är det glasklart att man lägger alldeles för stor tyngd på att reglera invandringen och alldeles för lite tyngd på hur barnen faktiskt har det. Min sista fråga i denna debatt som jag hoppas att migrationsministern kan fördjupa sig ytterligare i är: Vad ska samhället göra för de barn som i dag lever gömda?... Vi från Folkpartiet har sagt att det är så uppenbart att svensk flyktingpolitik har misslyckats så att dessa familjer borde kunna få amnesti. De otaliga nya ansökningarna ökade arbetsbördan på Invandrarverkets/Migrationsverkets handläggare, så att de fick svårt att hinna med alla ärenden. En genomgående faktor, under årens lopp, har också varit olika former av s.k. engångsbeslut för att rensa bordet när antalet oavgjorda asylärenden växt. Beslut som blivit till kraftfulla signaler, om att det lönar sig att vänta sig in i Sverige. Dessa klumpbeslut gick helt på tvärs med tanken på individuell prövning och att bara de asylsökande med verkliga skyddsbehov skulle få PUT. Sedan 2005 gäller en ny ordning, men i slutänden kan man fortfarande bara stanna kvar, trots avslagsbeslut. Som papperslösa. År 1976 Ur boken Det finns gränser av Wiwi Samuelsson: 1976 försökte regeringen genom olika s.k. noll-ställningsbeslut med åtföljande restriktioner... hejda invandringen. Men sett med assyriernas/syrianernas ögon var signalerna svårtolkade. Noll-ställningsbesluten innebar i princip att alla som vid beslutstillfället befann sig i landet också fick uppehållstillstånd... Det uppfattades som en positiv signal. År 1988 Den 28/ deklarerade s-regeringen den s.k. Amnestiregeln, vari föreskrevs att den som sökt asyl före den 1 januari 1988 och som då inte fått slutgiltigt beslut skulle som huvudregel beviljas uppehållstillstånd. År 1989 Den 31/ deklarerade s-regeringen den s.k. Barnpraxisen. Den innebar att familjer med barn under 17 år och som vistats i Sverige i mer än ett år utan att ha fått slutligt besked av regeringen skulle få stanna, om inte avgörande skäl talade däremot. År 1991 I december 1991 upphörde barnpraxisen att gälla. De nya borgerliga regeringen ersatte den med den s.k. tre-terminsregeln. Denna innebar att familjer med barn där barnet fullgjort minst tre terminer vid svensk skola eller förskola skulle beviljas uppehållstillstånd. Bestämmelsen upphörde att gälla den 8/ År 1992 Den 1/ trädde den s.k. Tidsförordningen i kraft. Den innebar två saker: a) Asylsökande utan barn som den 1 januari vistats i Sverige i mer än 18 månader utan att få slutligt besked skulle få rätt att stanna, om inte särskilda skäl talade däremot. b) Detsamma skulle gälla barnfamiljer, med barn i åldern 6 år och äldre, som vistats här i mer än 12 månader. År 1994

292 Ur boken I Sveriges väntrum : Den 21 juni 1993 fattade den borgerliga regeringen ett beslut som likt Maj-Lis Lööws Luciabeslut abrupt strypte strömmen. Beslutet hade två delar. Sverige införde visumtvång för bosnier men samtidigt väcktes hoppet för de bosnier som redan fanns i förläggningar i Sverige. Regeringen och Friggebo förklarade att de kunde räkna med permanent uppehållstillstånd efter sedvanlig individuell prövning. Den 14/ fattades ånyo ett beslut om en s.k. tidsamnesti. Alla barnfamiljer som sökt asyl före den 1 januari 1993 och inte fått slutligt besked skulle få uppehållstillstånd om inte särskilda skäl talade emot. Beslutet skulle omfatta även de som fått lagakraftvunnet beslut om avvisning. År 1997 Under 1997 fick cirka bosnienkroater PUT. Formellt sett var det inget nollställningsbeslut, men i praktiken ändå ett klumpbeslut. I praktiken var det den långa väntetiden i Sverige som gav utdelning. År 2005 Ur boken Invandringen till Sverige : Våren 2005 lade samtliga riksdagspartier utom moderater och socialdemokrater fram ett gemensamt förslag om att låta alla barn som lider av depressiv devitalisering beviljas permanent uppehållstillstånd tillsammans med sina familjer. Miljöpartiets idé var att det nu skulle ges en allmän amnesti... Det fanns också andra aktörer. Med ärkebiskopen i spetsen samlade kyrkan i det så kallade påskuppropet in namn... Resultatet av amnestiförsöket blev att riksdagen sade ja till en tillfällig asyllag som skulle ge gömda familjer en ny chans till uppehållstillstånd. Lagen trädde i kraft den 15:e november 2005 och Migrationsverket ålades att än en gång gå igenom avgjorda asylärenden för att finna argument att ge asyl, alltså inte fullfölja de tidigare beslutade avvisningarna. Ur I Sveriges väntrum : KG Hammar skickade också ett julbrev till regeringen. Där ställde han ett överraskande exakt krav. Han vill att regeringen ger amnesti till tiotusen människor som lever illegalt i Sverige. Han beräknar att tretusen av dem är barn. Det var det kravet... som så småningom väckte stor uppmärksamhet och blev början till det som kallades påskuppropet för att alla som är inne i asylprocessen enligt det gamla systemet ska få amnesti. Kyrkorna vill att bordet ska vara rent när Utlänningsnämnden läggs ner. Till slut lämnades över ansökningar in för att behandlas enligt den tillfälliga lagen. Av barnfamiljerna fick 76 procent sina ansökningar beviljade. De flesta barnfamiljer fick alltså stanna.... Totalt beviljades 59 procent av ansökningarna. 3. Ankarbarn Ensamkommande flyktingbarn kallas de numera i massmedia. I själva verket är de ingetdera: A. De är minst av allt ensamkommande. Någon har finansierat och organiserat deras resa och så snart de fått PUT anmäler sig släktingar eller påstådda släktingar för att förenas med PUT-innehavaren - i Sverige. B. De är inte flyktingar med asylskäl, utan individer som söker ett bättre liv (i sig fullt legitimt, men Sverige är därvidlag inte bundet av åtaganden). Det är fråga om migranter, inte flyktingar. 295

293 C. Det är oftare fråga om unga män, än om barn. Åldern kan sällan fastställas med säkerhet, men skäggväxten kan ibland vara påfallande. Flyktingpolitik i analys : Ett inte ovanligt missbruk... är när någon finansierar en ung persons resa till Sverige mot att denne efter uppnått uppehållstillstånd hämtar upp sin finansiär under täcknamnet far. Detta är inget nytt fenomen. Sedan 1996 har det talats om ankarbarn. Personer som någon har investerat i, så att flygbiljetter kunnat betalas. Inte heller rör det sig om flyktingar, undan politisk förföljelse. De är fråga om migranter, som söker ett bättre liv. De flesta är muslimer. Av dem som kom under år 2007 kom 50% från Irak, 15% från Somalia och 14% från Afghanistan. Det har visat sig inte ovanligt att dessa barn gör sig skyldiga till olika typer av brott, som vandalisering, hot och våld. För år 2009 blev antalet asylsökande barn Varför begränsar sig inte svenska myndigheter till att ge TUT - ett tillfälligt uppehållstillstånd - åt personer, vars identitet inte är klarlagd? När föräldrarna dyker upp och man vill återförenas med sitt barn - varför låter man inte denna återförening ske i hemlandet? 4. Apatibarn Ur boken I Sveriges väntrum av Lasse Granestrand 2007: Nämnden har klarlagt trettiosju ärenden och konstaterar att tre fjärdedelar av barnen insjuknat efter Migrationsverkets negativa beslut. Barnen tillfrisknar nästan alltid när de beviljats uppehållstillstånd oberoende av föräldrarnas omsorgsförmåga eller hur stora vårdinsatserna varit. Det sjuka barnet i Sverige är påfallande ofta äldst i syskonskaran. Fenomenet apatiska flyktingbarn är begränsat i både tid och rum. Det är unikt för nästan bara Sverige och förekom inte på 1990-talet. Det handlar enligt svenska barnläkare om en svensk variant av s.k. uppgivenhetssymptom, som yttrar sig i att barnen inte äter och inte är kontaktbara, de ligger tysta och orörliga. I dagar, veckor och månader. Något unikt i medicinhistorien, som inte kan botas med vare sig medicin eller annan behandling inom sjukvården. Det enda fungerande botet är PUT. Det rör sig med andra ord om simulering, eller närmare bestämt tvångssimulering, då det sker under tryck från familjen (väl känt i England och USA som malingering by proxy ). Mellan 2003 och 2006 behandlades mer än 400 sådana flyktingbarn i Sverige. Drygt 85% av dessa kom från f.d. sovjetrepubliker som Azerbajdzjan, Kirgizistan, Uzbekistan och Kazakstan samt från Kosovo och Serbien/Montenegro i forna Jugoslavien. Det handlade framförallt om minoritetsgrupper som romer och uigurer. Det var grupper som inte skulle kunna få asyl i Sverige, då krig inte längre pågick i deras hemländer. Barnens insjuknande började som regel efter att familjen fått avslag på sin asylansökan. Det började år 2000 med fyra barn, för att de därpå följande åren öka snabbt, till 155 barn år Till Norge och Finland kom 7 respektive 4 apatiska barn. I Tyskland och Nederländerna förekom fenomenet överhuvudtaget inte. 296

294 Massmedia spelade en i sammanhanget central roll, och satte press på sjukvårdspersonal att inte offentligt reagera mot underligheter. Ur SvD den 22/11-05: Sex flyktingbarn som hade blivit apatiska i Sverige fick vård i Norge. Inom fyra veckor hade alla blivit mycket piggare. Varför blev resultatet så annorlunda i Norge? Detta kan förklaras av att i Sverige får föräldrarna vara med och kan spela en aktiv roll i behandlingen av barnen, i Norge sköts barnen av vårdpersonal, barn och föräldrar sover i skilda rum. Med det svenska systemet kan föräldrarna inte bara utöva ett tryck på barnen, ger också möjligheter till manipulationer. En människa som under ett antal veckor ligger still i en säng tappar snart muskelmassa och förmåga att röra sig. Så har ofta inte varit fallet med dessa barn, uppenbarligen har de varit uppe och rört på sig nattetid. Sjukvårdspersonal har också kunnat konstatera att de i magsäcken haft även annan mat än välling från sondmatning. Det är för övrigt inte fastställt att barnen är föräldrarnas biologiska barn. Migrationsverket har inte haft rätt att kontrollera detta genom DNA-tester. Ur SvD den 24/11-05: RYSK RESEBYRÅ LÄR UT APATIBLUFF Ryska resebyråer som specialiserat sig på asylresor till Sverige lämnade så sent som i somras tips om vilka läkemedel föräldrar bör använda för att få barn att framstå som apatiska. Elisabeth Höglund, en journalist med integritet, hoppade av sitt arbete på SVT: s Aktuellredaktion pga den förljugna rapporteringen kring apatibarnen. I Expressen den 10/ förklarade hon: Katastrofen glömdes snart bort av journalisterna, när deras tårdrypande, okritiska och ensidiga sensationsreportage inte sålde längre. Den tystades ner av de barnläkare, flyktingadvokater och politiker, som tidigt och ryggmärgsmässigt tagit parti för flyktingbarnens föräldrar. Detta trots att fler och fler vittnesbörd började komma fram i utredningar, studier, forskningsrapporter och förundersökningar, som gjorde gällande, att föräldrarna kanske spelade en betydligt aktivare roll än någon anat, när det gällde att framkalla och/eller utnyttja barnens sjukdomstillstånd för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Ett antal märkliga iakttagelser kunde göras, konstaterade Höglund: 1. De asylsökande barnen gick in i sitt apatiska tillstånd direkt efter det att familjerna fått avslag på sina asylansökningar. 2. De sjuka barnen blev i flertalet fall friska, så fort föräldrarna beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. 3. Fenomenet uppgivenhetssyndrom bland flyktingbarn var helt okänt i länder utanför Norden (läs Sverige). 4. Det mycket stora antalet apatiska flyktingbarn. 5. Epidemin följde hela tiden samma mönster. 6. Flertalet familjer saknade identitetshandlingar, något som gjorde, att ingen visste, om de apatiska barnen var föräldrarnas biologiska barn eller ej. DNA-prover fick inte tas, eftersom det ansågs integritetskränkande. De så kallade snälla grupperna i debatten, bland annat barnläkarna, vägrade se dessa omständigheter, vägrade inse, att det kanske låg en hund begraven någonstans. När andra läkare, sociologer och vårdpersonal försökte ge en avvikande bild, förlöjligades de, förtegs eller beskrevs som invandrarhatare och rasister. Det här var något av det mest obehagliga jag upplevt i Sverige. 297

295 Själv arbetade jag på den tiden på SVT:s Aktuellt, en redaktion, som drev en närmast kampanjliknande och okritisk journalistik kring de apatiska barnen. Barnläkare spelade alltså en central roll. En som särskilt ofta framträdde i TV-rutan var Henry Ascher. Till dem som ifrågasatte apati-kampanjandet hörde framförallt Thomas Jacksson, läkare och specialist i psykiatri. Han hävdade att barnen utsatts för tvångssimulering. Jacksson stödde sig på ett 10-tal medicinska diagnostiska kriterier som tillämpas vid misstanke om simulering hos patienter, ur WHO:s diagnostiska regelbok: 1. Ett juridiskt ombud agerar i bakgrunden. Kommentar: Detta är ovanligt i normala patientbesök hos läkare men vanligt för simuleringspatienter och stämmer in på flyktingbarnen med deras juridiska ombud för asylansökan. 2. Inget samband mellan sjukdomssymtom och undersökningsfynd. Kommentar: Alla blodprover, röntgenundersökningar m.m. var normala hos flyktingbarnen. 3. Dåligt samarbete mellan patient och vårdgivare. Kommentar: Flyktingbarnen samarbetade överhuvudtaget inte. 4. Patienten blir frisk när målet för simuleringen är uppnått. Kommentar: 85 procent av de så kallade apatiska barnen tillfrisknade när asyl gavs. Denna långvariga tvångssimulering åsamkar barnen lidande och många riskerar att få hjärnskador. Det blir ingen överdrift att här tala om barnmisshandel. Föräldrarnas ansvar är uppenbart. Vore det fråga om svenska föräldrar, vars barn mådde så dåligt, då skulle de kunna fråntas vårdanden om barnet. I Sveriges väntrum : Den tillfälliga lagen och det vägledande regeringsbeslutet om apatiska barn (som gällde fram till den 31 mars 2006 då den nya domstolsprocessen infördes) väckte hopp hos familjerna och var av allt att döma den främsta orsaken till att antalet apatiska barn minskade. Mycket liten nyrekrytering av sjuka barn har skett sedan den tillfälliga lagen antogs i november År 2005 fanns 188 s.k. apatiska barn i Sverige, i mars 2006 var det 82 och i december 2006 var siffran nere i Vård och skola Även under väntetiden på beslut kring asylansökan har barn till dessa utlänningar rätt till både skolgång och sjukvård i Sverige. Som det visat sig gäller detta även efter avslag på asylansökan och då utlänningarna uppehåller sig illegalt i Sverige. I den pågående propagandan kallas de pa