Nummer 1 mars 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 1 mars 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 1 mars 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Aniridinätverk hjälper Jans föräldrar, sid 3 Sveriges yngsta ledarhundsförare sid 6 Missnöje med SPSM-nedskärning sid 10 I backar och spår sid 8

2 På gång inom skolområdet Regeringen har nu presenterat propositionen till en ny lärarutbildning, Bäst i klassen (2009/10:89). Gång efter annan framkommer att lärarnas bristande kompetens kring olika funktionsnedsättningars konsekvenser i lärandesituationer leder till negativa effekter för den enskilda eleven. Senast togs det upp i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med syn-, hörsel och rörelsenedsättning. Trots detta faktum så beaktar inte regeringen det i den nya lärarutbildningen. Med anledning av att 2 Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktion: Jan Wiklund, Sune Olsson, Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel Nästa nummer: kommer ut i maj Manusstopp 10 maj. förslaget inte heller i framtiden innebär att blivande lärare får med sig tillräckliga kunskaper för att kunna möta elever med funktionsnedsättning så har Unga Synskadade och Synskadades Riksförbund skrivit en debattartikel. Artikel, Ge alla en chans att bli bäst i klassen, var publicerad i Göteborgs- Posten den 15 april. I mars kommer regeringens förslag till en ny skollag. Med all säkerhet kommer det även fortsättningsvis att finnas möjligheter för kommunala och fristående skolor att tacka nej till elever med hänvisning till att det skulle innebära ekonomiska och organisatoriska svårigheter för skolan eller kommunen. Vi kommer att agera på olika sätt kring detta under våren och även inför valet i höst. Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan. Som en del av utredarens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av en utvidgning av målgruppen för den s.k. riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade elever i Örebro till att omfatta även elever med utvecklingsstörning i kombination med synskada och ytterligare funktionsnedsättning. SRF har tidigare ställt sig tveksam till en utvidgning av målgruppen och i stället föreslagit en modell med visstidsutbildning. Vi har diskuterat frågan med företrädare för Ekeskolans föräldraförening och vi kommer att fortsätta diskussionen innan vi fattar beslut om vårt slutgiltiga ställningstagande. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tilldelats ett tillgänglighetsuppdrag av regeringen. Uppdraget innebär att i första att titta på den fysiska tillgängligheten. SPSM väljer dock att utgå ifrån elevens individuella behov och då kommer naturligtvis pedagogisk och social tillgänglighet att ingå. Intresseorganisationerna tilldelas en kontaktperson från myndigheten. SRF välkomnar uppdraget och vi kommer att föra fram synpunkter om vad tillgänglighet innebär utifrån ett synskadeperspektiv. Synskadades Riksförbund har skrivit till regionchefer inom Specialpedagogiska skolmyndigheten med önskemål om en träff dels för att diskutera Skolinspektionens granskningsrapport och vad SPSM kommer att göra för att åtgärda vissa av de uppkomna bristerna. Dels efterlyser vi de tidigare regionala samråd som fanns inom den förra myndigheten. När den nya myndigheten bildades den 1 juli 2008 så försvann dessa samråd och har inte kommit igång trots att Generaldirektören har sagt att han anser att regional samverkan med intresseorganisationerna är viktig. Cecilia Ekstrand, SRF

3 Aniridinätverk hjälper Jans föräldrar Jan såg ingenting alls de första några månaderna, säger Ivana Kildsgaard. Och diagnosen dröjde. Vi hittade diagnosen aniridi på internet, som vi tycket stämde - och veckan efter fick vi tag på ögonläkaren som instämde att ja, det var aniridi. Nyblivna föräldrars utsatthet och okunnighet återkommer hela tiden i Ivanas berättelse. Men också hur stor nytta man kan ha av internet när allt annat brister. Vi hittade ett norskt nätverk och fick via det kontakt med en annan mamma som skickade ett brev med erfarenheter från hennes dotter. Via det nätverket hittade vi också ett svenskt - Aniridi.se. Aniridi är ett symptom som i sig själv inte säger någonting om hur livet kommer att vara för den som har det. Ljuskänsligheten är gemensam, men en del ser ganska bra och andra mindre bra. Aniridi kan också ibland vara tecken på ett mer omfattande syndrom. Vi fick veta att man måste skydda för starkt ljus, säger Ivana. Men vad betyder starkt? När man får barn är allting nytt. Särskilt första barnet. Genom Facebook har vi exempelvis fått information om solglasögon, säger hon. Det finns solglasögon som är direkt otrevliga. I julas skickade vi frågor om julgransljus och fick svar att det inte var något problem om man har mindre ljuskällan. Det finns Facebook-grupper om aniridi både på svenska, norska och engelska, som Innehåll i Föräldrakontakten nummer 1, 2010: Aniridinätverk hjälper Jans föräldrar sid 3 Årets barnläger sid 5 Med min ledarhund känns det nästan som jag kan se sid 6 Tolv barn i utförsåkningsskola sid 8 Femtonårig skidåkare i Paralympics sid 9 Föräldranätverk vill inte ha pedagogiskt ansvar sid 10 Spel och prat på US' ungdomsgård sid 11 SRF:s barnläger är till för social samvaro sid 12 Syskon lärde sig om synskador sid 13 3

4 Ivana och hennes man Jesper är med i. Men det bästa stödet har ändå varit Synteamet. - De har så mycket expertis och pedagogiskt material, säger Ivana. De borde bara komma in så mycket tidigare i processen. Läkarna väntar alltid för länge, för att de kanske ska hitta något mer. De tänker inte på att det är viktigt att känna att man inte är ensam. Och att man vill höra något positivt, vad som är möjligt, förutom allt om problem och syndrom. När vi hörde att det fanns andra föräldrar i Stockholm ordnade Synteamet en träff. Det var så bra att vi kunde byta erfarenheter och känna igen oss. Däremot har det inte fungerat särskilt bra med lägenhetsanpassningen, där reglerna tycks lägga hinder i vägen. Synskadade barn tycks bara ha rätt till anpassning av sitt eget rum och vardagsrum, säger Ivana, inte till hela lägenheten. Och då är det ändå bara markiser för fönster och dimmers för lampor det gäller i det här fallet. Nu är Ivana engagerad i Aniridi.se, som hon hoppas tillsammans med andra intresserade personer utveckla till en förening. Den norska föreningen får direkt veta allt som är nytt internationellt, säger hon, och lägger till att läkare likaväl som Socialstyrelsens diagnossidor borde hänvisa till relevanta organisationer. För spädbarn är det viktigt att man reagerar snabbt, säger 4 Ivana. Deras syn utvecklas fort, och om man inte reagerar blir det svårare sedan. När de är så små betyder varje dag mycket. Varje period i Jans liv är ny, och vi försöker hitta nya vägar. Han ska få göra samma sak som alla andra barn, fast med rätt sorts skydd. Han ska få vara på snö, han ska få simma i sjön. Han uppträder ängsligt på snö nu, men vi vet inte om det är för att det är nytt eller för att det är för ljust. Det är så svårt att avgöra om man skyddar för mycket. Då är det bra med råd från andra föräldrar. Vi ska försöka ha ett första möte i Aniridi.se i mars.

5 Årets barnläger Sikargården, Norrköping Vänder sig till barn mellan 7-16 år. Lägergården är inte lämplig för rörelsehinder. 27 juni - 3 juli Avgift kr Alnön, Sundsvall Vänder sig till barn mellan 7-16 år. Lägergården är även anpassad för rörelsehinder juli Avgift kr Teaterläger, Lillskog, Nacka Vänder sig till barn mellan 7-16 år. Lillsved är även anpassad för rörelsehinder. 5-7 november Avgift 600 kr Rabatter Synskadades Riksförbund betalar de resekostnader för barnet (med billigaste färdsätt) som överstiger 300 kr. Andra barnet rabatteras med ca hälften. För ytterligare information Anniuka Sahl-Kadar, tel , srf.nu. Läs gärna lite mer om lägerverksamhetens syfte på sidan 12. Medfödd aniridi beror på en genförändring Medfödd aniridi är en sällsynt men allvarlig ögonsjukdom som ofta leder till uttalad synnedsättning. Aniridi förekommer oftast isolerad utan andra sjukdomar. Sjukdomen är dominant ärftlig, vilket innebär att det är 50 % risk att barn till föräldrar med aniridi ärver sjukdomen. Medfödd aniridi orsakas av en förändring i en specifik gen PAX6 på kromosom 11p. Patienterna föds med sjukdomen, som är en utvecklingsrubbning, och därmed drabbar många olika delar av ögat. Mest uppenbart är att stora delar av regnbågshinnan (iris därav namnet) saknas. Sverige har ett hälsokontrollprogram från födseln och genom större delen av tonåren där undersökning av ögonen ingår. Detta leder till att barn med aniridi upptäcks tidigt. Hos de flesta patienter med aniridi är pupillen stor och släpper in för mycket ljus. Många patienter är därför ljuskänsliga. Den främsta anledningen till synnedsättningen är att näthinnan (retina) inte är fullt utvecklad och då framförallt gula fläcken, det område på näthinnan där vi har vårt centrala seende. Genförändringen leder till att även andra delar av ögat så småningom blir förändrade. En av de allvarligaste förändringarna finns på hornhinnan (cornea) där smärtsamma sår och grumlingar uppstår. Grön starr (glaukom) är en annan allvarlig komplikation, som är svår att behandla hos dessa patienter. Utan effektiv behandling kan grön starr leda till bestående blindhet. Grå starr (katarakt) som framför allt är vanlig i större delen av vår äldre befolkning börjar tidigare och är mer komplicerad hos patienter med aniridi. Forskning om aniridi pågår bl. a. i Sverige. Ulla Edén, medicine doktor 2009 disputerade ögonläkare Ulla Edén vid medicinska fakulteten, Lunds Universitet. Namnet på avhandlingen är On Aniridia in Sweden and Norway. Publicerade artiklar går att läsa på nätet. Information finns också på och www. aniridi.se. 5

6 Med min ledarhund känns det nästan som jag kan se Jag har önskat mig en ledarhund sedan jag var fem år, och förra året, då jag var nitton blev drömmen verklighet, och verkligheten blev ändå bättre än jag hoppats, säger Ida Östlund. Ida är med sina 20 år landets yngsta ledarhundsförare. Vi träffar henne i hennes lilla lagom stökiga studielägenhet i centrala Uppsala. På golvet ligger hennes ledarhund, den treåriga schäfertiken Lana och till synes slölyssnar till oss. Ibland slår Lana några bestämda slag med svansen som för att understryka vad matte säger. Då jag var fem år bestämde jag mig för att jag ville ha en ledarhund. Jag har alltid velat göra saker då jag själv vill utan att vara beroende av hjälp från andra, och jag förstod att ledarhunden kunde ge mig den möjligheten. Dessutom älskar jag hundar. Både en hund och ett hjälpmedel så att säga i samma päls, det kan ju inte bli bättre! - Jag har nog läst alla sidor på Internet som innehåller ordet ledarhund. Jag ville veta allt! - Den som vill ha en ledarhund måste först gå på en informationskurs, och där fick jag pröva att gå med flera ledarhundar och det var en Ida och Lana överväldigande känsla, tårarna bara strömmade. Jag har försökt klä den känslan i ord men misslyckats, det är svårt att förklara hur otroligt mycket min hund betyder. Men vad är allra bäst med en ledarhund undrar jag. När helst jag vill gå ut, antingen det är mitt på dagen eller kolsvarta natten, så fort jag tar i selen eller kopplet kommer Lana rusande och är redo. Jag väljer själv om jag vill gå jättesakta eller halvspringa, och vilket jag än väljer ser hon till att jag tar mig förbi alla hinder höga som låga. Det är en otrolig känsla att svischa förbi cyklar, snöhögar och all annan bråte och känna hur hunden riktigt njuter av att få jobba tillsammans med mig. Det är nog det häftigaste av allt, utmaningen att få hunden att lita på mig och skapa ett ömsesidigt förtroende vilket är en förutsättning för att det ska fungera. Det är teamwork på hög nivå! Några månader efter informationskursen fick Ida ett telefonsamtal från SRF. Vi har en schäfertik som heter Lana som vi tror skulle passa dig jättebra. Den första tiden med Lana var rent ut sagt skitjobbig, minns Ida. Jag fick henne 6

7 mitt i vintern. Det var massor med snö hemma i Strömsund där jag bodde då och 25 grader kallt. Det var slitsamt både för mig och Lana och en stor omställning för oss båda. Men idag är allt lika bra som det var jobbigt i början, om Lana någon enstaka gång inte är hos mig känns det som en bit av mig själv fattas! Sedan höstterminen pluggar Ida på en ettårig massörutbildning i Uppsala. Helst hade hon velat gå en kurs i gospelsång vid folkhögskola, men de två folkhögskolor hon sökte till tackade nej med skälet att hon har ledarhund och någon annan elev kan ju vara allergisk. Det är rent sjukt att en utbildning tackar nej till mig för att jag har ledarhund utan att ens lyssna på mig då jag försökte föreslå lösningar på eventuella konflikter med allergiker eller andra som på något sätt skulle störas av min hund. Samhället har betalat mer än kronor för att jag ska få detta hjälpmedel men jag nekas att delta i utbildningar för att jag har med henne. Du är en ung tjej som nyligen flyttat hemifrån. Hur fixar du allt som hör ett hushåll till. Matlagning, städning, tvätt och allt annat? Det blev himla skönt att flytta hemifrån och så att säga bli vuxen, det tycker nog de flesta. Laga mat kunde jag ju innan, kanske inte precis som Tina Nordström men ändå. Det blev så skönt att få göra allt det där ifred i min egen takt. Jag får krydda och kladda hur mycket jag vill, och ibland luktar det satan då jag lagat mat, men då får det göra det. Det har ännu inte kommit någon färdig mickrolåda innanför min tröskel! Och när jag sorterar tvätten har jag en så kallad färgindikator som säger vilken färg plaggen har, och då jag är lat hoppas jag väl helt enkelt på det bästa, det måste kunna gå snett utan att det blir någon katastrof också. Ibland får man krypa på golvet och leta utspillda makaroner och ibland blir de vita strumporna rosa, men that's it. Efter några svordomar och andra fula ord brukar det kännas lite bättre. Tror du dina föräldrar var oroliga hur du skulle klara dig då du flyttade 55 MIL hemifrån? Säkert! Precis som alla föräldrar är då ens unge drar iväg. Jag är både tankspridd och slarvig, och det är en dålig kombination när man dessutom som jag inte ens ser handen framför mig. Så nog fanns det säkert en stilla undran hos dem hur det skulle gå. Men jag klarar mig och det mesta brukar ju faktiskt lösa sig till sist. I vår då massörkursen är slut, kommer du att flytta tillbaks till Strömsund då? Nej det har jag svårt att tro. Strömsund är så litet, inga jobb och inga utbildningar. Om du till slut skulle ge ett råd till andra synskadade ungdomar som är på väg att flytta hemifrån vilket skulle det rådet bli? Tveka inte, ta chansen då den kommer för det kan dröja länge innan den kommer igen. Och om ni är hundintresserade, tveka inte att skaffa en ledarhund, för bättre samarbetspartner och vän finns inte. Sune Olsson Ledarhundsfakta I Sverige finns närmare 300 ledarhundar. De allra flesta är labradorer, några är schäfrar, golden retriever eller storpudlar. Ledarhunden och veterinärkostnader betalas av statliga pengar, men hundens mat betalar föraren. Den som är minst 18 år och saknar ledsyn kan söka ledarhund, och det gör man hos Synskadades Riksförbund eller på syncentralen. Alla blivande ledarhundsförare måste genomgå en informationskurs där man får lära sig en hel del om hundhållning i allmänhet och ledarhundar i synnerhet. Man får även känna på hur det är att praktiskt gå med ledarhund. Synskadades Riksförbund har en veterinär och ett supportteam för ledarhundsfrågor. Till dem kan ledarhundsförare alltid gratis vända sig. Det är ledarhundsföraren som måste hitta dit man ska gå. Hundens uppgift är att leda föraren förbi alla hinder. 7

8 Tolv barn i utförsåkningsskola Ett snöre mellan ledasagare och synskadad skidåkare är en metod, en stav fungerar för den som är lite mindre van. När man blir varm i kläderna räcker det med kommandorop. Bortsett från Totalskidskolan i Åre är SRF Stockholm-Gotlands nog den enda skidskola för barn med synskador som existerar. Det menar i alla fall Charlotta Axelqvist, mamma till Lovisa, 8 och gravt synskadad. Lovisa åker skidor tillsammans med elva andra barn i Hammarbybacken (och deras syskon). Yngsta är sex år, äldsta 14. Det här är nog lättare att göra på en mindre ort än här i Stockholm, tror initiativtagaren Lena Widegren. Man kan samarbeta med en lokal förening; vi samarbetar med Friluftsfrämjandet som lär föräldrarna att lära barnen. För de tolv barnen finns sex instruktörer, mest föräldrar, varav en är synskadad. Handikappidrottsförbundet har börjat med idrottskonsulenter de senaste åren, de kan också hjälpa till, säger Lena Widegren. Dessutom finns två instruktionsböcker Synskadade på skidor från SRF där man kan lära sig hur man gör både i backen och på längdspår. Där finns också tips på hjälpmedel liksom olika kommandon som kan användas av både ledsagare och synskadad. Nybörjaren kan åka efter en vuxen som åker baklänges. 8

9 Femtonårig skidåkare i Paralympics Det var kompisar till familjen som fick mig att börja åka skidor, säger femtonåriga Zebastian Modin från Frösön som i år deltar i Paralympics i längdskidåkning. Jag har alltid hållit på med sport, fortsätter han. Men för tre år sen arrangerade SHIF ett skidläger. Vi hamnade där tillsammans med den som var ansvarig för skidåkning på SHIF, Niclas Grön, nuvarande förbundskapten för utvecklingslandslaget i längdåkning, säger Zebatians pappa Patrik. Och Zebastian blev tänd på det här. Zebben och Niclas körde hårt med både klassiskt och skate under de här dagarna, sen var Zebben fast, idag tränar han hårt, minst sex pass i veckan, under träningsläger två pass om dagen året runt, det finns få idrottsmän som tränar så allround och hårt som längdåkare. Min uppfattning är att man måste vara med som föräldrar och kontakta tränarna innan, säger Patrik. Duktiga tränare tycker att det är en häftig uppgift men om de ställs inför den för plötsligt kan det vara skrämmande. Det är bra om de är förberedda. I de flesta fall vi har varit med om har det fungerat jättebra. SHIF arrangerar skidläger varje år. Zebastian åker annars skidor i Östersunds Skidlöpareklubb tillsammans med seende kompisar, ett fantastiskt gäng med jämnåriga skidkompisar och härliga ledare, Och det går uppenbarligen mycket bra annars hade han knappast fått följa med till Vancouver. Zebastian går i nian, och har förstås sökt till skidgymnasiet i Östersund. De sökande kom från alla möjliga håll till en helg som gymnasiet arrangerade, säger Patrik. Ola Ravald, som är tränare för landslaget, delade upp ungdomarna i par. Hälften fick dra ner mössan över ögonen och hälften fick vara ledsagare för dem. Här fick alla känna på hur det var att åka skidor och lita fullständigt på någon annan. Man skojade om att Zebben hade kunnat åka om alla baklänges, så stor skillnad blev det för de som var vana att både hålla balansen, farten och färdriktningen med ögonen. I Canada blir det inte så mycket annat än äta, sova och åka skidor, fantastiskt tycker Zebastian att få ägna sig hela dagarna åt det han tycker är det bästa som finns! Alla kan bara de vill och får möjligheten, säger Patrik. Det kan handla om lite mer förberedelser och mer uppbackning av tränare, föräldrar och andra bra människor, men man får räkna med att speciellt som förälder ge mycket tid, skjutsa och serva med allt runt omkring, det tror jag är förutsättningen för att ens barn ska lyckas. Någon som åker ännu snabbare är nödvändig att ha med. 9

10 Föräldranätverk vill inte ha pedagogikansvar Sju föräldrapar till barn med grava synskador har skrivit till SPSM och klagat på hur stödet har försämrats under senare år. Vi träffades på årsbesöken för barn i årskurs 3 och 4, säger Tomas Bogren i Göteborg, som är en av föräldrarna. Vi reagerade först på att lärarna inte längre skulle få vara med. Vi tyckte det var dumt av många skäl. För det första har det tidigare varit ett utbyte mellan lärarna där de kan fråga varandra om råd de har inte så stora möjligheter att få det på sina egna skolor. För det andra tycker vi att det är orimligt att SPSM lägger över pedagogiskt ansvar på oss föräldrar. Vi vet förstås att SPSM har möjlighet att komma ut på skolorna och hjälpa lärarna där, men det finns ingen automatik i det, det sker bara om skolan ropar. Det känns som att SPSM tar bort en del i taget, tillräckligt liten för att komma undan med det, säger Lena Widegren i Järfälla, en annan av föräldrarna. Av det stöd som fanns när våra barn var små har en hel del tagits bort. Största steget var när synkonsulenterna som arbetade på dåvarande SIH på föräldrarnas uppdrag försvann. 10 De har inte ersatts av någon annan med kompetens och jag undrar om de som har små barn med synskador som föds nu klarar sig. Vår son har små synrester kvar, utan det stödet vi fick när han var helt liten tror inte jag att han hade kunnat nyttja dem idag. I brevet till SPSM står bland annat: Vår erfarenhet från tidigare år är att just att våra pedagogers möte med andra pedagoger i samma situation och se hur de agerar tillsammans med sina elever har haft oerhört stort värde. Våra lärare har hittat varandra, de har nätverkat under terminerna och bytt många kloka erfarenheter som kommit våra barn till del. Vi vill hävda att detta också avlastat er, då de emellanåt stöttat varandra utan att blanda in SPSMs rådgivare. Årskursbesöken kan därför inte ersättas på något annat sätt! Vi vill - att SPSMs ledning förklarar hur den besparing de hävdar skall realiseras genom att ta med pedagogerna vid årskursbesöken räknas hem dels för SPSM men också som en totalkostnad för samhälle - att SPSM slutar med den nedmontering av en för oss och våra barn oerhört viktig funktion som SPSM. Under våra barns tid har ni haft 3 namn, omfattande omorganisationer och en minskning av ansvar och personalstyrka som är mycket påtalig för oss - att SPSM utreder möjligheten att inte bara ta tillbaka pedagogernas medverkan i årskursbesöken utan också tillför denna utbildningsdel i de högre årskurserna. Brevet avslutas: Med lätt panik inser vi samtliga 7 föräldrapar att vi måste hem till våra respektive pedagoger och skolor och initiera sk strategibesök för att säkra att våra barn skall klara målen under kommande årskurser. Detta kommer att innebära att ni måste göra extra besök i 7 skolor spridda över landet, detta ingår i ert uppdrag. Det skall bli intressant att se var de pengarna skall tas ifrån, och vi kommer inte att kunna vänta på att ni skakar fram pengar och resurser! Vi är jättenöjda med årskursbesöken i övrigt, att personalen som är kvar är engagerade, erfarna och kunniga, säger Lena Widegren. Jag tycker att de gör ett fantastiskt jobb, men de behöver mer stöd från sin ledning! Vi har bildat en föräldraförening som vi kallar Pärlan efter Rc Syns förskoleavdelning.

11 Spel och prat på US' ungdomsgård Vad håller man egentligen på med på Unga Synskadades tisdagsungdomsgård? Om någon har misstänkt skumma ungdomssynder hittades i alla fall inte tillstymmelse till sådant när Fk-redaktionen tittade in en tisdagkväll. Vi spelar spel, pratar och skojar, försäkrade Maria och bilden här intill intygar att hon talar sant. Niklas och hon spelar ett parti Fyra i rad och sen står Lukas på tur att spela mot vinnaren. Just den här tisdagen var det ganska glest med besökare, ett tiotal, av vilka några tittade in från kursen på Ågesta folkhögskola. Upp till ca 25 brukar vara vanligt. Mellan och kan man hjälpa varandra med plugget om man så är hågad. Ungdomsgården finns i Stockholm men kanske skulle det också finnas underlag i t.ex. Malmö? >>> SRF startar barnråd Synskadades Riksförbund kommer att starta ett barnråd under året. Vi vänder oss till barn och unga i åldern ca 10 och uppåt. Syftet med barnrådet är att vi önskar lyfta barns och ungas åsikter inom organisationen. Rådet ska fungera som en kanal mellan barn och unga och Synskadades Riksförbund. Vill du veta mer om barnrådet kontakta cecilia. eller Men det skulle förstås vara bra om vi fick stöd från SRF och andra föräldrar i samma situation. Vi vill även uppmärksamma SPSMs lednig att de återkommande neddragningarna har en negativ påverkan på våra barn och deras situation. Vi försökte få till ett möte under årskursbesöket som skedde i början av december, men då hade SPSMs ledning inte tillfälle att träffa oss. SRF har också frågat SPSM och fått det lite svävande svaret att man provar olika modeller. Det kanske inte är helt låst. JW 11

12 SRF:s barnläger är till för social samvaro I Perspektiv 1/2010 riktade US ordförande Viktoria Öjefors kritik mot SRF:s sommarläger. SRF:s lägeransvariga Annika Sahl-Kadar svarar på kritiken: Viktoria skriver att Sikargården gav mig skratt, gemenskap, utmaning och en känsla av att bli sedd och höra till. Att träffa unga som själva såg dåligt var en aha-upplevelse: Men när hon nu som vuxen arbetat som lägerledare, slogs hon av att det hade gått för mycket rutin i verksamheten. Inte minst ville hon se mer utmaningar för barnen. Men rutiner, som att man inte brer sin frukostmacka och att man inte betalar kontant i godiskiosken, utan genom ett kuvert med godispengar som ledarna har i förvar, bidrar inte till utveckling. Barn med synnedsättning behöver, precis som andra, övning i att ta hand om sig själv för att öka sin självständighet. Barnverksamheten måste vara ett föredöme och visa både föräldrar och syncentraler hur habilitering går till i verkliga livet, slutar hon. Visst vore det bra om det gick att förverkliga, men just de saker Victoria pekar på, har medvetet fått stå tillbaka pga logistik och ansvar. Med nästan 50 barn som skall äta frukost har kökspersonalen valt att ha bl a färdiga smörgåsar att välja på och hur/vem löser konflikterna runt borttappade/stulna/ihopblandade godispengar? SRFs uppgift är inte att under en vecka om året bedriva habilitering. SRFs uppgift är att låta barnen under sin korta lägervecka få lägga kraften på utmaningar de inte är så vana att traggla i vardagen. De har 51 veckor varje år att lära sig bre sina mackor och hantera pengar! SRFs lägerverksamhet har som huvudsyfte - att stärka barnens identitet och självkänsla, att vara en i gänget och utveckla sin sociala kompetens. - att ge synskadade barn/ungdomar möjlighet att komma tillsammans och få delta i aktiviteter på lika villkor, att slippa att alltid konkurrera med seende barn. - att slippa att förklara varför allt tar lite längre tid när man inte ser. - att kanske få en kompis. - att åka ensam på äventyr utan mamma och pappa - att bryta isoleringen under sommarlovet Viktoria önskar också fler synskadade lägerledare. Det har vi inte något emot, men för den skull kan vi inte ha färre seende. Vi måste ha full uppsikt över barnen då vi rör oss i såväl trafikerad miljö som i skogsområden och naturligtvis vid strand och vatten. Vi har ett stort ansvar gentemot barnen och föräldrarna. Lägerledarna har fortlöpande utbildning för att förbättra och utveckla vår lägerverksamhet. Vi kan bara beklaga att Victoria valde bort den senaste då vi pratade om samsyn växtkraft och varför barn växer så mycket på läger och hur vi kan förbättra oss! Men absolut kan allt det som görs ifrågasättas! Vad, varför, för vems skull? Jag tycker nog att vi gör det, hela tiden, i den planering som för lägerveckan framåt! Annika Sahl-Kadar Lägeransvarig 12

13 Syskon lärde sig om synskador I slutet av november 2009 genomförde Synskadades Riksförbund sin första syskonkurs. Det var 10 syskon till barn med synnedsättning som deltog och vi var på Ekeskolan i Örebro. Programmet för helgen hade vi planerat tillsammans med kuratorer vid Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, som tidigare har arrangerat kurser för syskon. En av dem deltog även under en del av helgen. Under helgen hade vi olika praktiska aktiviteter i mindre grupper och i stor grupp. Aktiviteterna varvades med syskonprat. De fick bl a göra collage om vad syskonet tyckte om och de skapade vardagsrobotar som kunde lösa problem. Barnen fick lista olika syskonsituationer och de fick senare spela upp dessa och tillsammans med publiken komma på en lösning. Vi hade även bindelövningar med ljud, smak, lukt, känsel och hörsel. Vi provade att skriva punktskrift med Perkins och reglett. Ett uppskattat pass var aktiviteter i idrottshallen och att köra fyrhjuling. Efter middagen på lördagen genomförde vi en skattjakt då barnen fick ledsaga varandra, vilket gav några nya insikter. På söndagen var det 10 trötta, men nöjda syskon som Jag fick lära mig mer om min lillasyster och lära mig lite punktskrift, säger Moa Nilsson, deltagande syskon. Vi fick öva ledsagning och leka lekar medan vi inte såg. Det var kul att lära mig vara synskadad när man leker. Vi fick också testa luktsinne med ögonbindel och försöka gissa vad vi luktade på. åkte hem med nya kompisar och erfarenheter i bagaget. Några röster från utvärderingen: nästa gång vill jag göra samma sak, jag skulle vilja att syskonhelgen var längre och att åka på syskonträff var roligt. Det är viktigt att det finns stöd till alla runt ett barn med synnedsättning eftersom det för de allra flesta är en helt ny situation man står inför. Det gäller föräldrar, syskon, mostrar, fastrar, mor- och farföräldrar och andra nära barnet. Det ska finnas forum för alla där de kan utbyta erfarenheter och knyta kontakter med andra i samma situation. Det kan lätt hända att syskon i en familj där det finns ett barn med funktionsnedsättning hamnar lite i skymundan. Många habiliteringar i landet arbetar med stöd till familjer och anhöriga, men eftersom barn med synnedsättning inte alltid är inskrivna i habiliteringen omfattas de inte alltid av det utbudet. Vi tyckte därför att det var viktigt att syskonen fick vara i fokus under en helg och att det var just för att de hade ett syskon med synnedsättning som de hade fått möjlighet att vara med. Cecilia Ekstrand Boktips: Christina Renlund, som är leg psykolog och psykoterapeut, har skrivit en bok som heter Litet syskon, Gothia förlag. Boken handlar om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning och hur man kan prata med mycket små barn om det. Christina lyfter just vikten av att barn får uttrycka sig och att de därmed kan stärka sin identitet och självkänsla. Hon menar att de små barnen främst ska prata i familjen, men i boken finns även verktyg att använda i bl a förskolan. 13

14 Ungdomshelg för åringar Familjedag vid Örebro Riksorganisationen Unga Synskadade (US) och Synskadades Riksförbund (SRF) inbjuder dig som är mellan 11 och 19 år att vara med på en rolig och spännande helg. Vi kommer att testa idrott, musik, bakning och dataspel. Vi kommer även att se syntolkad film. Vi snackar om hur det kan vara att se sämre än klasskompisarna, varför det kan vara bra att träffa andra i samma situation ibland och vad US och SRF kan erbjuda dig och dina kompisar. Tid: 7-9 maj 2010, fredag kväll till söndag eftermiddag Plats: Ågesta Folkhögskola utanför Stockholm Pris: 300 kr inkl resa Varför: för att ha roligt tillsammans med andra, för att prova nya saker och för att få veta vad US och SRF gör för dig. Vi vill också veta vad du skulle vilja att vi gör. Anmälan: Du anmäler dig genom att ringa eller maila till De fem Norrlandsdistrikten kommer att anordna ett sommarläger för synskadade barn- och ungdomsläger. - Tid: den augusti Plats: Strömbäcks Folkhögskola i Umeå Vi kommer att paddla kajak och kanot, bada, sjunga, leka US-rikskansli på eller senast onsdag 31 mars Antal platser är begränsade så det är först till kvarn som gäller! Anmälan är bindande! Om du har särskilda reseönskemål, behöver särskild kost eller behöver annat stöd ber vi dig tala om det i anmälan. Anges inga särskilda reseönskemål bokas din resa till och från hemorten vid de tider som passar aktivitetens början och slut bäst. Vill du sedan boka om din resa får du själv stå för merkostnaden. Hoppas du kommer! Hör gärna av dig om du undrar över något. Marie-Louise Jungelin, US Cecilia Ekstrand, SRF Norrländskt familjeläger och vistas ute i naturen så mycket vädret tillåter. I år är det SRF Västerbotten som är lägeransvarig och kontaktperson är Karin Sundbaum Tel: Örebro Distrikt arrangerar en familjedag den 9 maj på Solliden, utanför Örebro. Vi vänder oss till alla familjer med synskadade barn eller föräldrar inom Örebro Län. Familjedagen är till för att vi ska kunna presentera föreningen samt att föräldrar ska få en chans att träffas för att diskutera hur det är att vara förälder med eller till synskadade barn. Under dagen kommer det också att ordna aktiviteter för barnen där dem får leka,pyssla och prova på lite av varje. Anmälan görs till SRF:s kansli i Örebro telnr: 019/ senast 15 mars. Behöver du mer uppgifter så får du höra av dej. Jag finns på telnr: 019/ under största delen av dagarna. Charlotte Åkerlind SRF i Örebro Län. 14

15 Resurscenter syn informerar om föräldrakurser Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentren. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida Aktuellt under vintern 2010 Barn med synskada, ålder 0-5 år 9-11 mars 2010 i Stockholm Anmälan tas emot kontinuerligt. Ur innehållet: Att upptäcka världen med andra sinnen. Syn-synskada-utveckling. Böcker och bilder. Lek och samspel. Mobility och miljöanpassning. Samhällets stödinsatser. Information: Annica Winberg, Barn med grav synskada, ålder 3-5 år maj samt 1-4 juni 2010 i Stockholm Anmälan: Senast 1 april respektive 12 april Ur innehållet: Att läsa på olika sätt, svartskrift och/eller punktskrift. Kropps- och rumsuppfattning. Lek och samspel. Mobility. Punktskriftsförberedande övningar. Samhällets stödinsatser. Information: Åsa Karlsson-Lundqvist, Barn med synskada och ytterligare funktionsnedsättning - grundkurs maj 2010 i Örebro Anmälan: senast 8 april Ur innehållet: Att vara förälder till ett barn med synskada. Dagliga aktiviteter. Hur påverkar synskada, i kombination med flera funktionsnedsättningar, barnets utveckling? Mobility. Samspel och kommunikation. Utvecklingsbefrämjande miljöer. Samhällets stödinsatser. Information: Gerd Tobiason Jackson, Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. 15

16 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Nätverket för Synskadade Föräldrar

Nätverket för Synskadade Föräldrar Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Synskadades egen organisation

Synskadades egen organisation Mer än du anar Synskadades egen organisation Att Synskadades Riksförbund kan erbjuda sina medlemmar mer än du anar, det får du veta i den här foldern. Du får också lite information om hur organisationen

Läs mer

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med fysisk aktivitet som tema. Vi hoppas att Ni under denna vecka upptäcker nya sätt

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Step Up! Ökad insikt om myter

Step Up! Ökad insikt om myter Step Up! Ökad insikt om myter IS IT TRUE THAT...? Människor som är blinda inte ser någonting! De flesta personer som är blinda har viss synförmåga. Det är bara ett litet fåtal som inte har någon synförmåga

Läs mer

Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015

Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, inbjuder elever med synnedsättning som är födda år 1995-2007 att delta i höstens

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror Annorlunda syskonsituation Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Syskonrelationen Annorlunda syskonsituation behöver inte betyda att den är problematisk men den betyder att barn i sin familj

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Skidskola 2014-2015. Gruppskidskola barn och ungdom

Skidskola 2014-2015. Gruppskidskola barn och ungdom Skidskola 2014-2015 Gruppskidskola barn och ungdom 3 år (tid/lekt 75 min) Skidlekis Är det dags för ert barn att prova på skidåkning? Passa då på att uppleva skidåkningen tillsammans med ert barn. I Branäs

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state NANNY I KALIFORNIEN Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state Att jobba som Au pair Att fara till Kalifornien och jobba som en Au pair är en fantastisk möjlighet att utvecklas och

Läs mer

Vänner för livet Sommarläger 2013

Vänner för livet Sommarläger 2013 Vänner för livet Sommarläger 2013 På Brevik får många vänner för livet Våra läger Få ett välkomstkit till dig och din vän! Har du varit på Brevik tidigare? Tipsa en vän som inte varit här, så får ni båda

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5 Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1 Kapitel 2 Sida 2 Kapitel 3 Sida 3 Kapitel 4 Sida 4 Kapitel 5 Sida 5 Kapitel 1 Hej jag heter Pontus Sjöström och är 15 år. Jag bor i Nacka med mina föräldrar och två

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ändrat datum för årsmötet

Ändrat datum för årsmötet Uppsala Januari 2010 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hälsning från ordföranden... sid 2 Kallelse till årsmötet... sid 3 Information från Misa... sid 4 Information om gymnsiestudier Lundellska skolan... sid

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Helgläger Dagläger Lovläger

Helgläger Dagläger Lovläger Helgläger Dagläger Lovläger VÅRD OCH OMSORG LÄGER OCH FRITID Läger Du som förälder har möjlighet att få läger till ditt barn på helger och skollov. Lägerverksamheten vänder sig till barn, ungdomar och

Läs mer

Förslag till VERKSAMHETSPLAN 2016

Förslag till VERKSAMHETSPLAN 2016 Förslag till VERKSAMHETSPLAN 2016 1. INLEDNING Unga Synskadade Stockholm (USS) är en förening för och av ungdomar som har en synnedsättning i åldern 12-31 år boende i Stockholms län. Föreningen arbetar

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

Skruttan - flickan. med en mage som luras

Skruttan - flickan. med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan är inte som alla andra

Läs mer

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. .... Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer