Nummer 1 mars 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 1 mars 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 1 mars 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Aniridinätverk hjälper Jans föräldrar, sid 3 Sveriges yngsta ledarhundsförare sid 6 Missnöje med SPSM-nedskärning sid 10 I backar och spår sid 8

2 På gång inom skolområdet Regeringen har nu presenterat propositionen till en ny lärarutbildning, Bäst i klassen (2009/10:89). Gång efter annan framkommer att lärarnas bristande kompetens kring olika funktionsnedsättningars konsekvenser i lärandesituationer leder till negativa effekter för den enskilda eleven. Senast togs det upp i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med syn-, hörsel och rörelsenedsättning. Trots detta faktum så beaktar inte regeringen det i den nya lärarutbildningen. Med anledning av att 2 Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktion: Jan Wiklund, Sune Olsson, Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel Nästa nummer: kommer ut i maj Manusstopp 10 maj. förslaget inte heller i framtiden innebär att blivande lärare får med sig tillräckliga kunskaper för att kunna möta elever med funktionsnedsättning så har Unga Synskadade och Synskadades Riksförbund skrivit en debattartikel. Artikel, Ge alla en chans att bli bäst i klassen, var publicerad i Göteborgs- Posten den 15 april. I mars kommer regeringens förslag till en ny skollag. Med all säkerhet kommer det även fortsättningsvis att finnas möjligheter för kommunala och fristående skolor att tacka nej till elever med hänvisning till att det skulle innebära ekonomiska och organisatoriska svårigheter för skolan eller kommunen. Vi kommer att agera på olika sätt kring detta under våren och även inför valet i höst. Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan. Som en del av utredarens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av en utvidgning av målgruppen för den s.k. riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade elever i Örebro till att omfatta även elever med utvecklingsstörning i kombination med synskada och ytterligare funktionsnedsättning. SRF har tidigare ställt sig tveksam till en utvidgning av målgruppen och i stället föreslagit en modell med visstidsutbildning. Vi har diskuterat frågan med företrädare för Ekeskolans föräldraförening och vi kommer att fortsätta diskussionen innan vi fattar beslut om vårt slutgiltiga ställningstagande. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tilldelats ett tillgänglighetsuppdrag av regeringen. Uppdraget innebär att i första att titta på den fysiska tillgängligheten. SPSM väljer dock att utgå ifrån elevens individuella behov och då kommer naturligtvis pedagogisk och social tillgänglighet att ingå. Intresseorganisationerna tilldelas en kontaktperson från myndigheten. SRF välkomnar uppdraget och vi kommer att föra fram synpunkter om vad tillgänglighet innebär utifrån ett synskadeperspektiv. Synskadades Riksförbund har skrivit till regionchefer inom Specialpedagogiska skolmyndigheten med önskemål om en träff dels för att diskutera Skolinspektionens granskningsrapport och vad SPSM kommer att göra för att åtgärda vissa av de uppkomna bristerna. Dels efterlyser vi de tidigare regionala samråd som fanns inom den förra myndigheten. När den nya myndigheten bildades den 1 juli 2008 så försvann dessa samråd och har inte kommit igång trots att Generaldirektören har sagt att han anser att regional samverkan med intresseorganisationerna är viktig. Cecilia Ekstrand, SRF

3 Aniridinätverk hjälper Jans föräldrar Jan såg ingenting alls de första några månaderna, säger Ivana Kildsgaard. Och diagnosen dröjde. Vi hittade diagnosen aniridi på internet, som vi tycket stämde - och veckan efter fick vi tag på ögonläkaren som instämde att ja, det var aniridi. Nyblivna föräldrars utsatthet och okunnighet återkommer hela tiden i Ivanas berättelse. Men också hur stor nytta man kan ha av internet när allt annat brister. Vi hittade ett norskt nätverk och fick via det kontakt med en annan mamma som skickade ett brev med erfarenheter från hennes dotter. Via det nätverket hittade vi också ett svenskt - Aniridi.se. Aniridi är ett symptom som i sig själv inte säger någonting om hur livet kommer att vara för den som har det. Ljuskänsligheten är gemensam, men en del ser ganska bra och andra mindre bra. Aniridi kan också ibland vara tecken på ett mer omfattande syndrom. Vi fick veta att man måste skydda för starkt ljus, säger Ivana. Men vad betyder starkt? När man får barn är allting nytt. Särskilt första barnet. Genom Facebook har vi exempelvis fått information om solglasögon, säger hon. Det finns solglasögon som är direkt otrevliga. I julas skickade vi frågor om julgransljus och fick svar att det inte var något problem om man har mindre ljuskällan. Det finns Facebook-grupper om aniridi både på svenska, norska och engelska, som Innehåll i Föräldrakontakten nummer 1, 2010: Aniridinätverk hjälper Jans föräldrar sid 3 Årets barnläger sid 5 Med min ledarhund känns det nästan som jag kan se sid 6 Tolv barn i utförsåkningsskola sid 8 Femtonårig skidåkare i Paralympics sid 9 Föräldranätverk vill inte ha pedagogiskt ansvar sid 10 Spel och prat på US' ungdomsgård sid 11 SRF:s barnläger är till för social samvaro sid 12 Syskon lärde sig om synskador sid 13 3

4 Ivana och hennes man Jesper är med i. Men det bästa stödet har ändå varit Synteamet. - De har så mycket expertis och pedagogiskt material, säger Ivana. De borde bara komma in så mycket tidigare i processen. Läkarna väntar alltid för länge, för att de kanske ska hitta något mer. De tänker inte på att det är viktigt att känna att man inte är ensam. Och att man vill höra något positivt, vad som är möjligt, förutom allt om problem och syndrom. När vi hörde att det fanns andra föräldrar i Stockholm ordnade Synteamet en träff. Det var så bra att vi kunde byta erfarenheter och känna igen oss. Däremot har det inte fungerat särskilt bra med lägenhetsanpassningen, där reglerna tycks lägga hinder i vägen. Synskadade barn tycks bara ha rätt till anpassning av sitt eget rum och vardagsrum, säger Ivana, inte till hela lägenheten. Och då är det ändå bara markiser för fönster och dimmers för lampor det gäller i det här fallet. Nu är Ivana engagerad i Aniridi.se, som hon hoppas tillsammans med andra intresserade personer utveckla till en förening. Den norska föreningen får direkt veta allt som är nytt internationellt, säger hon, och lägger till att läkare likaväl som Socialstyrelsens diagnossidor borde hänvisa till relevanta organisationer. För spädbarn är det viktigt att man reagerar snabbt, säger 4 Ivana. Deras syn utvecklas fort, och om man inte reagerar blir det svårare sedan. När de är så små betyder varje dag mycket. Varje period i Jans liv är ny, och vi försöker hitta nya vägar. Han ska få göra samma sak som alla andra barn, fast med rätt sorts skydd. Han ska få vara på snö, han ska få simma i sjön. Han uppträder ängsligt på snö nu, men vi vet inte om det är för att det är nytt eller för att det är för ljust. Det är så svårt att avgöra om man skyddar för mycket. Då är det bra med råd från andra föräldrar. Vi ska försöka ha ett första möte i Aniridi.se i mars.

5 Årets barnläger Sikargården, Norrköping Vänder sig till barn mellan 7-16 år. Lägergården är inte lämplig för rörelsehinder. 27 juni - 3 juli Avgift kr Alnön, Sundsvall Vänder sig till barn mellan 7-16 år. Lägergården är även anpassad för rörelsehinder juli Avgift kr Teaterläger, Lillskog, Nacka Vänder sig till barn mellan 7-16 år. Lillsved är även anpassad för rörelsehinder. 5-7 november Avgift 600 kr Rabatter Synskadades Riksförbund betalar de resekostnader för barnet (med billigaste färdsätt) som överstiger 300 kr. Andra barnet rabatteras med ca hälften. För ytterligare information Anniuka Sahl-Kadar, tel , srf.nu. Läs gärna lite mer om lägerverksamhetens syfte på sidan 12. Medfödd aniridi beror på en genförändring Medfödd aniridi är en sällsynt men allvarlig ögonsjukdom som ofta leder till uttalad synnedsättning. Aniridi förekommer oftast isolerad utan andra sjukdomar. Sjukdomen är dominant ärftlig, vilket innebär att det är 50 % risk att barn till föräldrar med aniridi ärver sjukdomen. Medfödd aniridi orsakas av en förändring i en specifik gen PAX6 på kromosom 11p. Patienterna föds med sjukdomen, som är en utvecklingsrubbning, och därmed drabbar många olika delar av ögat. Mest uppenbart är att stora delar av regnbågshinnan (iris därav namnet) saknas. Sverige har ett hälsokontrollprogram från födseln och genom större delen av tonåren där undersökning av ögonen ingår. Detta leder till att barn med aniridi upptäcks tidigt. Hos de flesta patienter med aniridi är pupillen stor och släpper in för mycket ljus. Många patienter är därför ljuskänsliga. Den främsta anledningen till synnedsättningen är att näthinnan (retina) inte är fullt utvecklad och då framförallt gula fläcken, det område på näthinnan där vi har vårt centrala seende. Genförändringen leder till att även andra delar av ögat så småningom blir förändrade. En av de allvarligaste förändringarna finns på hornhinnan (cornea) där smärtsamma sår och grumlingar uppstår. Grön starr (glaukom) är en annan allvarlig komplikation, som är svår att behandla hos dessa patienter. Utan effektiv behandling kan grön starr leda till bestående blindhet. Grå starr (katarakt) som framför allt är vanlig i större delen av vår äldre befolkning börjar tidigare och är mer komplicerad hos patienter med aniridi. Forskning om aniridi pågår bl. a. i Sverige. Ulla Edén, medicine doktor 2009 disputerade ögonläkare Ulla Edén vid medicinska fakulteten, Lunds Universitet. Namnet på avhandlingen är On Aniridia in Sweden and Norway. Publicerade artiklar går att läsa på nätet. Information finns också på och www. aniridi.se. 5

6 Med min ledarhund känns det nästan som jag kan se Jag har önskat mig en ledarhund sedan jag var fem år, och förra året, då jag var nitton blev drömmen verklighet, och verkligheten blev ändå bättre än jag hoppats, säger Ida Östlund. Ida är med sina 20 år landets yngsta ledarhundsförare. Vi träffar henne i hennes lilla lagom stökiga studielägenhet i centrala Uppsala. På golvet ligger hennes ledarhund, den treåriga schäfertiken Lana och till synes slölyssnar till oss. Ibland slår Lana några bestämda slag med svansen som för att understryka vad matte säger. Då jag var fem år bestämde jag mig för att jag ville ha en ledarhund. Jag har alltid velat göra saker då jag själv vill utan att vara beroende av hjälp från andra, och jag förstod att ledarhunden kunde ge mig den möjligheten. Dessutom älskar jag hundar. Både en hund och ett hjälpmedel så att säga i samma päls, det kan ju inte bli bättre! - Jag har nog läst alla sidor på Internet som innehåller ordet ledarhund. Jag ville veta allt! - Den som vill ha en ledarhund måste först gå på en informationskurs, och där fick jag pröva att gå med flera ledarhundar och det var en Ida och Lana överväldigande känsla, tårarna bara strömmade. Jag har försökt klä den känslan i ord men misslyckats, det är svårt att förklara hur otroligt mycket min hund betyder. Men vad är allra bäst med en ledarhund undrar jag. När helst jag vill gå ut, antingen det är mitt på dagen eller kolsvarta natten, så fort jag tar i selen eller kopplet kommer Lana rusande och är redo. Jag väljer själv om jag vill gå jättesakta eller halvspringa, och vilket jag än väljer ser hon till att jag tar mig förbi alla hinder höga som låga. Det är en otrolig känsla att svischa förbi cyklar, snöhögar och all annan bråte och känna hur hunden riktigt njuter av att få jobba tillsammans med mig. Det är nog det häftigaste av allt, utmaningen att få hunden att lita på mig och skapa ett ömsesidigt förtroende vilket är en förutsättning för att det ska fungera. Det är teamwork på hög nivå! Några månader efter informationskursen fick Ida ett telefonsamtal från SRF. Vi har en schäfertik som heter Lana som vi tror skulle passa dig jättebra. Den första tiden med Lana var rent ut sagt skitjobbig, minns Ida. Jag fick henne 6

7 mitt i vintern. Det var massor med snö hemma i Strömsund där jag bodde då och 25 grader kallt. Det var slitsamt både för mig och Lana och en stor omställning för oss båda. Men idag är allt lika bra som det var jobbigt i början, om Lana någon enstaka gång inte är hos mig känns det som en bit av mig själv fattas! Sedan höstterminen pluggar Ida på en ettårig massörutbildning i Uppsala. Helst hade hon velat gå en kurs i gospelsång vid folkhögskola, men de två folkhögskolor hon sökte till tackade nej med skälet att hon har ledarhund och någon annan elev kan ju vara allergisk. Det är rent sjukt att en utbildning tackar nej till mig för att jag har ledarhund utan att ens lyssna på mig då jag försökte föreslå lösningar på eventuella konflikter med allergiker eller andra som på något sätt skulle störas av min hund. Samhället har betalat mer än kronor för att jag ska få detta hjälpmedel men jag nekas att delta i utbildningar för att jag har med henne. Du är en ung tjej som nyligen flyttat hemifrån. Hur fixar du allt som hör ett hushåll till. Matlagning, städning, tvätt och allt annat? Det blev himla skönt att flytta hemifrån och så att säga bli vuxen, det tycker nog de flesta. Laga mat kunde jag ju innan, kanske inte precis som Tina Nordström men ändå. Det blev så skönt att få göra allt det där ifred i min egen takt. Jag får krydda och kladda hur mycket jag vill, och ibland luktar det satan då jag lagat mat, men då får det göra det. Det har ännu inte kommit någon färdig mickrolåda innanför min tröskel! Och när jag sorterar tvätten har jag en så kallad färgindikator som säger vilken färg plaggen har, och då jag är lat hoppas jag väl helt enkelt på det bästa, det måste kunna gå snett utan att det blir någon katastrof också. Ibland får man krypa på golvet och leta utspillda makaroner och ibland blir de vita strumporna rosa, men that's it. Efter några svordomar och andra fula ord brukar det kännas lite bättre. Tror du dina föräldrar var oroliga hur du skulle klara dig då du flyttade 55 MIL hemifrån? Säkert! Precis som alla föräldrar är då ens unge drar iväg. Jag är både tankspridd och slarvig, och det är en dålig kombination när man dessutom som jag inte ens ser handen framför mig. Så nog fanns det säkert en stilla undran hos dem hur det skulle gå. Men jag klarar mig och det mesta brukar ju faktiskt lösa sig till sist. I vår då massörkursen är slut, kommer du att flytta tillbaks till Strömsund då? Nej det har jag svårt att tro. Strömsund är så litet, inga jobb och inga utbildningar. Om du till slut skulle ge ett råd till andra synskadade ungdomar som är på väg att flytta hemifrån vilket skulle det rådet bli? Tveka inte, ta chansen då den kommer för det kan dröja länge innan den kommer igen. Och om ni är hundintresserade, tveka inte att skaffa en ledarhund, för bättre samarbetspartner och vän finns inte. Sune Olsson Ledarhundsfakta I Sverige finns närmare 300 ledarhundar. De allra flesta är labradorer, några är schäfrar, golden retriever eller storpudlar. Ledarhunden och veterinärkostnader betalas av statliga pengar, men hundens mat betalar föraren. Den som är minst 18 år och saknar ledsyn kan söka ledarhund, och det gör man hos Synskadades Riksförbund eller på syncentralen. Alla blivande ledarhundsförare måste genomgå en informationskurs där man får lära sig en hel del om hundhållning i allmänhet och ledarhundar i synnerhet. Man får även känna på hur det är att praktiskt gå med ledarhund. Synskadades Riksförbund har en veterinär och ett supportteam för ledarhundsfrågor. Till dem kan ledarhundsförare alltid gratis vända sig. Det är ledarhundsföraren som måste hitta dit man ska gå. Hundens uppgift är att leda föraren förbi alla hinder. 7

8 Tolv barn i utförsåkningsskola Ett snöre mellan ledasagare och synskadad skidåkare är en metod, en stav fungerar för den som är lite mindre van. När man blir varm i kläderna räcker det med kommandorop. Bortsett från Totalskidskolan i Åre är SRF Stockholm-Gotlands nog den enda skidskola för barn med synskador som existerar. Det menar i alla fall Charlotta Axelqvist, mamma till Lovisa, 8 och gravt synskadad. Lovisa åker skidor tillsammans med elva andra barn i Hammarbybacken (och deras syskon). Yngsta är sex år, äldsta 14. Det här är nog lättare att göra på en mindre ort än här i Stockholm, tror initiativtagaren Lena Widegren. Man kan samarbeta med en lokal förening; vi samarbetar med Friluftsfrämjandet som lär föräldrarna att lära barnen. För de tolv barnen finns sex instruktörer, mest föräldrar, varav en är synskadad. Handikappidrottsförbundet har börjat med idrottskonsulenter de senaste åren, de kan också hjälpa till, säger Lena Widegren. Dessutom finns två instruktionsböcker Synskadade på skidor från SRF där man kan lära sig hur man gör både i backen och på längdspår. Där finns också tips på hjälpmedel liksom olika kommandon som kan användas av både ledsagare och synskadad. Nybörjaren kan åka efter en vuxen som åker baklänges. 8

9 Femtonårig skidåkare i Paralympics Det var kompisar till familjen som fick mig att börja åka skidor, säger femtonåriga Zebastian Modin från Frösön som i år deltar i Paralympics i längdskidåkning. Jag har alltid hållit på med sport, fortsätter han. Men för tre år sen arrangerade SHIF ett skidläger. Vi hamnade där tillsammans med den som var ansvarig för skidåkning på SHIF, Niclas Grön, nuvarande förbundskapten för utvecklingslandslaget i längdåkning, säger Zebatians pappa Patrik. Och Zebastian blev tänd på det här. Zebben och Niclas körde hårt med både klassiskt och skate under de här dagarna, sen var Zebben fast, idag tränar han hårt, minst sex pass i veckan, under träningsläger två pass om dagen året runt, det finns få idrottsmän som tränar så allround och hårt som längdåkare. Min uppfattning är att man måste vara med som föräldrar och kontakta tränarna innan, säger Patrik. Duktiga tränare tycker att det är en häftig uppgift men om de ställs inför den för plötsligt kan det vara skrämmande. Det är bra om de är förberedda. I de flesta fall vi har varit med om har det fungerat jättebra. SHIF arrangerar skidläger varje år. Zebastian åker annars skidor i Östersunds Skidlöpareklubb tillsammans med seende kompisar, ett fantastiskt gäng med jämnåriga skidkompisar och härliga ledare, Och det går uppenbarligen mycket bra annars hade han knappast fått följa med till Vancouver. Zebastian går i nian, och har förstås sökt till skidgymnasiet i Östersund. De sökande kom från alla möjliga håll till en helg som gymnasiet arrangerade, säger Patrik. Ola Ravald, som är tränare för landslaget, delade upp ungdomarna i par. Hälften fick dra ner mössan över ögonen och hälften fick vara ledsagare för dem. Här fick alla känna på hur det var att åka skidor och lita fullständigt på någon annan. Man skojade om att Zebben hade kunnat åka om alla baklänges, så stor skillnad blev det för de som var vana att både hålla balansen, farten och färdriktningen med ögonen. I Canada blir det inte så mycket annat än äta, sova och åka skidor, fantastiskt tycker Zebastian att få ägna sig hela dagarna åt det han tycker är det bästa som finns! Alla kan bara de vill och får möjligheten, säger Patrik. Det kan handla om lite mer förberedelser och mer uppbackning av tränare, föräldrar och andra bra människor, men man får räkna med att speciellt som förälder ge mycket tid, skjutsa och serva med allt runt omkring, det tror jag är förutsättningen för att ens barn ska lyckas. Någon som åker ännu snabbare är nödvändig att ha med. 9

10 Föräldranätverk vill inte ha pedagogikansvar Sju föräldrapar till barn med grava synskador har skrivit till SPSM och klagat på hur stödet har försämrats under senare år. Vi träffades på årsbesöken för barn i årskurs 3 och 4, säger Tomas Bogren i Göteborg, som är en av föräldrarna. Vi reagerade först på att lärarna inte längre skulle få vara med. Vi tyckte det var dumt av många skäl. För det första har det tidigare varit ett utbyte mellan lärarna där de kan fråga varandra om råd de har inte så stora möjligheter att få det på sina egna skolor. För det andra tycker vi att det är orimligt att SPSM lägger över pedagogiskt ansvar på oss föräldrar. Vi vet förstås att SPSM har möjlighet att komma ut på skolorna och hjälpa lärarna där, men det finns ingen automatik i det, det sker bara om skolan ropar. Det känns som att SPSM tar bort en del i taget, tillräckligt liten för att komma undan med det, säger Lena Widegren i Järfälla, en annan av föräldrarna. Av det stöd som fanns när våra barn var små har en hel del tagits bort. Största steget var när synkonsulenterna som arbetade på dåvarande SIH på föräldrarnas uppdrag försvann. 10 De har inte ersatts av någon annan med kompetens och jag undrar om de som har små barn med synskador som föds nu klarar sig. Vår son har små synrester kvar, utan det stödet vi fick när han var helt liten tror inte jag att han hade kunnat nyttja dem idag. I brevet till SPSM står bland annat: Vår erfarenhet från tidigare år är att just att våra pedagogers möte med andra pedagoger i samma situation och se hur de agerar tillsammans med sina elever har haft oerhört stort värde. Våra lärare har hittat varandra, de har nätverkat under terminerna och bytt många kloka erfarenheter som kommit våra barn till del. Vi vill hävda att detta också avlastat er, då de emellanåt stöttat varandra utan att blanda in SPSMs rådgivare. Årskursbesöken kan därför inte ersättas på något annat sätt! Vi vill - att SPSMs ledning förklarar hur den besparing de hävdar skall realiseras genom att ta med pedagogerna vid årskursbesöken räknas hem dels för SPSM men också som en totalkostnad för samhälle - att SPSM slutar med den nedmontering av en för oss och våra barn oerhört viktig funktion som SPSM. Under våra barns tid har ni haft 3 namn, omfattande omorganisationer och en minskning av ansvar och personalstyrka som är mycket påtalig för oss - att SPSM utreder möjligheten att inte bara ta tillbaka pedagogernas medverkan i årskursbesöken utan också tillför denna utbildningsdel i de högre årskurserna. Brevet avslutas: Med lätt panik inser vi samtliga 7 föräldrapar att vi måste hem till våra respektive pedagoger och skolor och initiera sk strategibesök för att säkra att våra barn skall klara målen under kommande årskurser. Detta kommer att innebära att ni måste göra extra besök i 7 skolor spridda över landet, detta ingår i ert uppdrag. Det skall bli intressant att se var de pengarna skall tas ifrån, och vi kommer inte att kunna vänta på att ni skakar fram pengar och resurser! Vi är jättenöjda med årskursbesöken i övrigt, att personalen som är kvar är engagerade, erfarna och kunniga, säger Lena Widegren. Jag tycker att de gör ett fantastiskt jobb, men de behöver mer stöd från sin ledning! Vi har bildat en föräldraförening som vi kallar Pärlan efter Rc Syns förskoleavdelning.

11 Spel och prat på US' ungdomsgård Vad håller man egentligen på med på Unga Synskadades tisdagsungdomsgård? Om någon har misstänkt skumma ungdomssynder hittades i alla fall inte tillstymmelse till sådant när Fk-redaktionen tittade in en tisdagkväll. Vi spelar spel, pratar och skojar, försäkrade Maria och bilden här intill intygar att hon talar sant. Niklas och hon spelar ett parti Fyra i rad och sen står Lukas på tur att spela mot vinnaren. Just den här tisdagen var det ganska glest med besökare, ett tiotal, av vilka några tittade in från kursen på Ågesta folkhögskola. Upp till ca 25 brukar vara vanligt. Mellan och kan man hjälpa varandra med plugget om man så är hågad. Ungdomsgården finns i Stockholm men kanske skulle det också finnas underlag i t.ex. Malmö? >>> SRF startar barnråd Synskadades Riksförbund kommer att starta ett barnråd under året. Vi vänder oss till barn och unga i åldern ca 10 och uppåt. Syftet med barnrådet är att vi önskar lyfta barns och ungas åsikter inom organisationen. Rådet ska fungera som en kanal mellan barn och unga och Synskadades Riksförbund. Vill du veta mer om barnrådet kontakta cecilia. eller Men det skulle förstås vara bra om vi fick stöd från SRF och andra föräldrar i samma situation. Vi vill även uppmärksamma SPSMs lednig att de återkommande neddragningarna har en negativ påverkan på våra barn och deras situation. Vi försökte få till ett möte under årskursbesöket som skedde i början av december, men då hade SPSMs ledning inte tillfälle att träffa oss. SRF har också frågat SPSM och fått det lite svävande svaret att man provar olika modeller. Det kanske inte är helt låst. JW 11

12 SRF:s barnläger är till för social samvaro I Perspektiv 1/2010 riktade US ordförande Viktoria Öjefors kritik mot SRF:s sommarläger. SRF:s lägeransvariga Annika Sahl-Kadar svarar på kritiken: Viktoria skriver att Sikargården gav mig skratt, gemenskap, utmaning och en känsla av att bli sedd och höra till. Att träffa unga som själva såg dåligt var en aha-upplevelse: Men när hon nu som vuxen arbetat som lägerledare, slogs hon av att det hade gått för mycket rutin i verksamheten. Inte minst ville hon se mer utmaningar för barnen. Men rutiner, som att man inte brer sin frukostmacka och att man inte betalar kontant i godiskiosken, utan genom ett kuvert med godispengar som ledarna har i förvar, bidrar inte till utveckling. Barn med synnedsättning behöver, precis som andra, övning i att ta hand om sig själv för att öka sin självständighet. Barnverksamheten måste vara ett föredöme och visa både föräldrar och syncentraler hur habilitering går till i verkliga livet, slutar hon. Visst vore det bra om det gick att förverkliga, men just de saker Victoria pekar på, har medvetet fått stå tillbaka pga logistik och ansvar. Med nästan 50 barn som skall äta frukost har kökspersonalen valt att ha bl a färdiga smörgåsar att välja på och hur/vem löser konflikterna runt borttappade/stulna/ihopblandade godispengar? SRFs uppgift är inte att under en vecka om året bedriva habilitering. SRFs uppgift är att låta barnen under sin korta lägervecka få lägga kraften på utmaningar de inte är så vana att traggla i vardagen. De har 51 veckor varje år att lära sig bre sina mackor och hantera pengar! SRFs lägerverksamhet har som huvudsyfte - att stärka barnens identitet och självkänsla, att vara en i gänget och utveckla sin sociala kompetens. - att ge synskadade barn/ungdomar möjlighet att komma tillsammans och få delta i aktiviteter på lika villkor, att slippa att alltid konkurrera med seende barn. - att slippa att förklara varför allt tar lite längre tid när man inte ser. - att kanske få en kompis. - att åka ensam på äventyr utan mamma och pappa - att bryta isoleringen under sommarlovet Viktoria önskar också fler synskadade lägerledare. Det har vi inte något emot, men för den skull kan vi inte ha färre seende. Vi måste ha full uppsikt över barnen då vi rör oss i såväl trafikerad miljö som i skogsområden och naturligtvis vid strand och vatten. Vi har ett stort ansvar gentemot barnen och föräldrarna. Lägerledarna har fortlöpande utbildning för att förbättra och utveckla vår lägerverksamhet. Vi kan bara beklaga att Victoria valde bort den senaste då vi pratade om samsyn växtkraft och varför barn växer så mycket på läger och hur vi kan förbättra oss! Men absolut kan allt det som görs ifrågasättas! Vad, varför, för vems skull? Jag tycker nog att vi gör det, hela tiden, i den planering som för lägerveckan framåt! Annika Sahl-Kadar Lägeransvarig 12

13 Syskon lärde sig om synskador I slutet av november 2009 genomförde Synskadades Riksförbund sin första syskonkurs. Det var 10 syskon till barn med synnedsättning som deltog och vi var på Ekeskolan i Örebro. Programmet för helgen hade vi planerat tillsammans med kuratorer vid Resurscenter syn inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, som tidigare har arrangerat kurser för syskon. En av dem deltog även under en del av helgen. Under helgen hade vi olika praktiska aktiviteter i mindre grupper och i stor grupp. Aktiviteterna varvades med syskonprat. De fick bl a göra collage om vad syskonet tyckte om och de skapade vardagsrobotar som kunde lösa problem. Barnen fick lista olika syskonsituationer och de fick senare spela upp dessa och tillsammans med publiken komma på en lösning. Vi hade även bindelövningar med ljud, smak, lukt, känsel och hörsel. Vi provade att skriva punktskrift med Perkins och reglett. Ett uppskattat pass var aktiviteter i idrottshallen och att köra fyrhjuling. Efter middagen på lördagen genomförde vi en skattjakt då barnen fick ledsaga varandra, vilket gav några nya insikter. På söndagen var det 10 trötta, men nöjda syskon som Jag fick lära mig mer om min lillasyster och lära mig lite punktskrift, säger Moa Nilsson, deltagande syskon. Vi fick öva ledsagning och leka lekar medan vi inte såg. Det var kul att lära mig vara synskadad när man leker. Vi fick också testa luktsinne med ögonbindel och försöka gissa vad vi luktade på. åkte hem med nya kompisar och erfarenheter i bagaget. Några röster från utvärderingen: nästa gång vill jag göra samma sak, jag skulle vilja att syskonhelgen var längre och att åka på syskonträff var roligt. Det är viktigt att det finns stöd till alla runt ett barn med synnedsättning eftersom det för de allra flesta är en helt ny situation man står inför. Det gäller föräldrar, syskon, mostrar, fastrar, mor- och farföräldrar och andra nära barnet. Det ska finnas forum för alla där de kan utbyta erfarenheter och knyta kontakter med andra i samma situation. Det kan lätt hända att syskon i en familj där det finns ett barn med funktionsnedsättning hamnar lite i skymundan. Många habiliteringar i landet arbetar med stöd till familjer och anhöriga, men eftersom barn med synnedsättning inte alltid är inskrivna i habiliteringen omfattas de inte alltid av det utbudet. Vi tyckte därför att det var viktigt att syskonen fick vara i fokus under en helg och att det var just för att de hade ett syskon med synnedsättning som de hade fått möjlighet att vara med. Cecilia Ekstrand Boktips: Christina Renlund, som är leg psykolog och psykoterapeut, har skrivit en bok som heter Litet syskon, Gothia förlag. Boken handlar om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning och hur man kan prata med mycket små barn om det. Christina lyfter just vikten av att barn får uttrycka sig och att de därmed kan stärka sin identitet och självkänsla. Hon menar att de små barnen främst ska prata i familjen, men i boken finns även verktyg att använda i bl a förskolan. 13

14 Ungdomshelg för åringar Familjedag vid Örebro Riksorganisationen Unga Synskadade (US) och Synskadades Riksförbund (SRF) inbjuder dig som är mellan 11 och 19 år att vara med på en rolig och spännande helg. Vi kommer att testa idrott, musik, bakning och dataspel. Vi kommer även att se syntolkad film. Vi snackar om hur det kan vara att se sämre än klasskompisarna, varför det kan vara bra att träffa andra i samma situation ibland och vad US och SRF kan erbjuda dig och dina kompisar. Tid: 7-9 maj 2010, fredag kväll till söndag eftermiddag Plats: Ågesta Folkhögskola utanför Stockholm Pris: 300 kr inkl resa Varför: för att ha roligt tillsammans med andra, för att prova nya saker och för att få veta vad US och SRF gör för dig. Vi vill också veta vad du skulle vilja att vi gör. Anmälan: Du anmäler dig genom att ringa eller maila till De fem Norrlandsdistrikten kommer att anordna ett sommarläger för synskadade barn- och ungdomsläger. - Tid: den augusti Plats: Strömbäcks Folkhögskola i Umeå Vi kommer att paddla kajak och kanot, bada, sjunga, leka US-rikskansli på eller senast onsdag 31 mars Antal platser är begränsade så det är först till kvarn som gäller! Anmälan är bindande! Om du har särskilda reseönskemål, behöver särskild kost eller behöver annat stöd ber vi dig tala om det i anmälan. Anges inga särskilda reseönskemål bokas din resa till och från hemorten vid de tider som passar aktivitetens början och slut bäst. Vill du sedan boka om din resa får du själv stå för merkostnaden. Hoppas du kommer! Hör gärna av dig om du undrar över något. Marie-Louise Jungelin, US Cecilia Ekstrand, SRF Norrländskt familjeläger och vistas ute i naturen så mycket vädret tillåter. I år är det SRF Västerbotten som är lägeransvarig och kontaktperson är Karin Sundbaum Tel: Örebro Distrikt arrangerar en familjedag den 9 maj på Solliden, utanför Örebro. Vi vänder oss till alla familjer med synskadade barn eller föräldrar inom Örebro Län. Familjedagen är till för att vi ska kunna presentera föreningen samt att föräldrar ska få en chans att träffas för att diskutera hur det är att vara förälder med eller till synskadade barn. Under dagen kommer det också att ordna aktiviteter för barnen där dem får leka,pyssla och prova på lite av varje. Anmälan görs till SRF:s kansli i Örebro telnr: 019/ senast 15 mars. Behöver du mer uppgifter så får du höra av dej. Jag finns på telnr: 019/ under största delen av dagarna. Charlotte Åkerlind SRF i Örebro Län. 14

15 Resurscenter syn informerar om föräldrakurser Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentren. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida Aktuellt under vintern 2010 Barn med synskada, ålder 0-5 år 9-11 mars 2010 i Stockholm Anmälan tas emot kontinuerligt. Ur innehållet: Att upptäcka världen med andra sinnen. Syn-synskada-utveckling. Böcker och bilder. Lek och samspel. Mobility och miljöanpassning. Samhällets stödinsatser. Information: Annica Winberg, Barn med grav synskada, ålder 3-5 år maj samt 1-4 juni 2010 i Stockholm Anmälan: Senast 1 april respektive 12 april Ur innehållet: Att läsa på olika sätt, svartskrift och/eller punktskrift. Kropps- och rumsuppfattning. Lek och samspel. Mobility. Punktskriftsförberedande övningar. Samhällets stödinsatser. Information: Åsa Karlsson-Lundqvist, Barn med synskada och ytterligare funktionsnedsättning - grundkurs maj 2010 i Örebro Anmälan: senast 8 april Ur innehållet: Att vara förälder till ett barn med synskada. Dagliga aktiviteter. Hur påverkar synskada, i kombination med flera funktionsnedsättningar, barnets utveckling? Mobility. Samspel och kommunikation. Utvecklingsbefrämjande miljöer. Samhällets stödinsatser. Information: Gerd Tobiason Jackson, Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. 15

16 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede

Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015

Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, inbjuder elever med synnedsättning som är födda år 1995-2007 att delta i höstens

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Vänner för livet Sommarläger 2013

Vänner för livet Sommarläger 2013 Vänner för livet Sommarläger 2013 På Brevik får många vänner för livet Våra läger Få ett välkomstkit till dig och din vän! Har du varit på Brevik tidigare? Tipsa en vän som inte varit här, så får ni båda

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Välkommen till fritidshemmen Hajen och Valen!

Välkommen till fritidshemmen Hajen och Valen! 1 ht 2013 vt 2014 2008 Välkommen till fritidshemmen Hajen och Valen! Hajens telefonnummer: 240466 Hajens mobil: 076/7688595 Valens telefonnummer: 240465 Valens mobil: 070/3642466 Venhaga förskola avd.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ändrat datum för årsmötet

Ändrat datum för årsmötet Uppsala Januari 2010 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hälsning från ordföranden... sid 2 Kallelse till årsmötet... sid 3 Information från Misa... sid 4 Information om gymnsiestudier Lundellska skolan... sid

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg HEJ! Här kommer nu 2014 års resor och läger med FUB. De resor och läger som finns med i programmet ordnas inte bara av FUB utan vi samarbetar även med Jönköpings kommun, Länsförbundet FUB, Smålands HIF,

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

INFORMATIONSBLAD! LERK. Lilla Edets Ridklubb är en klubb som håller till i Göta strax utanför

INFORMATIONSBLAD! LERK. Lilla Edets Ridklubb är en klubb som håller till i Göta strax utanför LERK Lilla Edets Ridklubb är en klubb som håller till i Göta strax utanför Lilla Edet. Vi har funnits sedan 1981 och har ridskoleverksamhet samt anordnar tävlingar från klubb nivå upp till nationell nivå.

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014

Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014 Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014 Active Games är en idrottstävling för barn och ungdomar i åldern 7-20 år med synnedsättning från hela Sverige. Tävlingen vänder sig både till dig som redan tränar någon

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Rettvisan. Nyhet 2013. QR kod? Kalendarium 2013. Svårt att se alla träden i appskogen. Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november

Rettvisan. Nyhet 2013. QR kod? Kalendarium 2013. Svårt att se alla träden i appskogen. Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november Rettvisan Julnumret 2012 Svårt att se alla träden i appskogen Nyhet 2013 Ridläger för UNGDOMAR med Rett syndrom Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november 2013 Intervju med SANDRA SENBY personlig assistent

Läs mer

Föräldrakontakten. .. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9

Föräldrakontakten. .. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9 Föräldrakontakten Nummer 4 nov 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Carl börjar i första klass, sid 3.. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Kurs- och gruppkatalog. barn- och ungdomshabiliteringen. Hösten 2015

Kurs- och gruppkatalog. barn- och ungdomshabiliteringen. Hösten 2015 Kurs- och gruppkatalog barn- och ungdomshabiliteringen Hösten 2015 Innehållsförteckning Praktisk information... 3 Träning i Bassäng... 4 1. Träning i bassäng, Ljungby... 4 2. Träning i bassäng, Ljungby...

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 10 Fredag 26 mars 2010 NORRBOTTEN 20 nya jobb i Kalix Företaget Kalix finans ska anställa tjugo personer. - Det går bra och vi behöver anställa fler, säger chefen Ingmar Rentzhog.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Spänning Äventyr Lekar Välkommen Sportlovet 2015

Spänning Äventyr Lekar Välkommen Sportlovet 2015 Spänning Äventyr Lekar Välkommen Sportlovet 2015 Annons MÖTESPLATSEN FÖR HÄLSA, IDROTT OCH COACHANDE LEDARSKAP Folkhögskola Kurs & konferens Läger STF Vandrarhem LILLSVED Coachar för livet www.lillsved.se

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul.

Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul. Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul. V 48 Planeringsdag Tor 15/1 januari Då är förskolan stängd! Tänk på kläder efter väder!

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp Föreningsträdet Handledning Aktiva 8 år Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Hej! Nu, när vi har mött barnen igen och allt börjar få form och fason i arbetsrutinerna, är det dags att planera framåt. En mötesplats för inspiration:

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du? Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Frågor 1. Vem är Sture? 2a.Vad gör Sture? 2b. Varför gör han det? 3. Kim vill rädda Sture. Hur gör han då? 4. Varför kommer brand-bilen? 5. Vad gör Sture till sist?

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer