Om kamratanda och kamratstöd i Kommunal TILLSAMMANS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om kamratanda och kamratstöd i Kommunal TILLSAMMANS"

Transkript

1 Om kamratanda och kamratstöd i Kommunal TILLSAMMANS

2

3 TILLSAMMANS Om kamratanda och kamratstöd i Kommunal

4 Innehåll Förord 6 Tillsammans 9 Föreningskänsla 9 Ett gott liv 13 Folkhälsa och livskvalitet 14 En sund livsstil 16 Känsla av sammanhang KASAM 17 Förnuft och känsla 20 Vardagssolidaritet 21 Tillsammans 21 När kamratstöd behövs 23 Långtidssjuk 24 Rehabilitering 27 Föräldraledighet 28 Pensionering 29 Arbetslöshet 30 Diskriminering 31 Mobbad 33 Misshandlad 34 Missbrukare eller medberoende 35 Begravning 37 Professionellt stöd och vägledning 38 Företagshälsovård 39 Myndigheter och organisationer 40 Tillsammans 41

5 Tillsammans i Kommunal 43 Utvecklande samtal 43 Nätverk för kamratstöd 43 Studiecirklar och utbildningar 45 Familjeaktiviteter 46 Semester 47 Barnvaktsnätverk 49 Medlemmen som konsument 50 och försäkringstagare 50 Tillsammans 51 Ett handlingsprogram Tillsammans 53 Kommunal ställer krav på arbetsgivaren 53 Kommunals medlemmar 54 Kommunals arbetsplatsombud 54 Sektionsstyrelserna 54 Avdelningsstyrelser, ombudsmän och övriga anställda 56 Förbundsstyrelsen, förbundsledningen och förbundskontorets samtliga anställda 56 Det lokala handlingsprogrammet 59 Litteratur 62

6 Förord För den öppna, varmhjärtade och effektiva kamporganisation som Kommunal vill vara är det avgörande att varje medlem upplever vardaglig solidaritet, kamratskap och värme, delaktighet och gemenskap. Med en helhetssyn i den fackliga verksamheten kan kamratanda och föreningskänsla utvecklas, och ett medvetet kamratstöd kan förebygga utanförskap. Att se hela människan är en viktig utgångspunkt för det fackliga medlemskapets värde. Känslan för Kommunal skapas genom den kamratanda som byggs på relationer i den rent fackliga verksamheten, men kanske framförallt i aktiviteter och förmåner som ger medlemskapet ett mervärde. Kamratanda och kamratstöd bidrar till ett klimat och praktiska förutsättningar som ger var och en möjlighet till att skapa relationer och få personlig utveckling. En god kamratanda i Kommunal bidrar också till en positiv utveckling på arbetsplatserna. Att medverka till bra kamratanda och medvetet kamratstöd är uppgifter för alla förtroendevalda och anställda i Kommunal. En stor del av Kommunals engagemang riktar sig till enskilda medlemmar som är föremål för förhandlingar, rehabilitering och annat. Men de flesta medlemmarna kommer sällan i kontakt med facket. För att de ska tycka att det är meningsfullt att vara med i Kommunal måste det finnas verksamheter där de känner att de får stöd i sin personliga utveckling. Tillsammans ska ge inspiration och vägledning till hur vi i Kommunal kan bidra till föreningskänsla, kamratanda och kamratstöd så att medlemmarna känner stolthet, tar vara på sina möjligheter att må bra och tar makten över sina liv. 6 FÖRORD

7 Mål Kommunals inriktning på kamratstöd ska uppmuntra medlemmar till en sund livsstil. Medlemmar i Kommunal ska ha ett bra arbete, vara långtidsfriska och ha en livssituation som innehåller arbete, familj och fritid. Kommunals förtroendevalda och anställda ser till medlemmens hela livssituation och är hälsofrämjare. Aktiviteter Steg 1 Förslag till reviderat handlingsprogram till förbundsmötet Steg 2 Understödja kamratstöd i praktiken (från september 2005 och fortsättningsvis). Steg 3 Utvärdering, hur är kamratstöd införlivat i den fackliga verksamheten redovisas i samband med kongressen FÖRORD 7

8

9 Tillsammans Kamratanda och kamratstöd ger ett mervärde till medlemskapet i Kommunal. Att uppleva gemenskap, ha möjligheter att växa som människa är inspirerande för många medlemmar. Ett mål för Kommunal är att medlemmarna känner stolthet över att vara med i Kommunal. Kommunals förtroendevalda ska vara tillgängliga på arbetsplatserna, och ordna medlemsmöten dit alla är lika välkomna och där alla är lika mycket värda. Det är en grund i medlemskapets värde. Studiecirklar som leds av förtroendevalda, vägledning i besvärliga situationer, möjligheter att hyra semesterlägenheter, delta i familje- och kulturaktiviteter och bra försäkringsskydd är inslag som ger medlemskapet ett mervärde. För att få fler att vilja bli medlemmar behöver Kommunals förtroendevalda möta medlemmar och blivande medlemmar på deras arenor. En ofta återkommande uppsökande verksamhet gör att de som är timanställda, vikarier eller säsongsanställda uppmärksammas och erbjuds att bli medlemmar i Kommunal. Medlemsvärvning och uppsökande verksamhet bygger på en dialog om händelser, aktiviteter och varje medlems möjlighet till gemenskap, kamp, personlig utveckling och engagemang. Alla som har förtroendeuppdrag eller anställning i Kommunal är förbundets ansikte utåt. De har åtagit sig att sköta uppdraget så att varje medlem upplever ett stort värde i och är stolt över att vara medlem i Kommunal. Föreningskänsla Tillsammans medverkar alla aktiva kommunalare till en föreningskänsla, där medlemmen känner att det här är min förening, Kommunal är min fackförening. Känslan grundar sig på att medlemmen genom sitt arbetsplatsombud har kontakt med TILLSAMMANS 9

10 sektionen och vet att det finns många aktiviteter utöver de rent fackliga. När medlemmen ser sina egna behov och finner kamrater att utvecklas tillsammans med skapas naturliga nätverk. En stark föreningskänsla bidrar till Kommunals styrka i förhandlingar och i samverkan med arbetsgivarna samtidigt som medlemmarna lättare kan ta till sig och respektera de förhandlingsresultat som uppnås. Kommunals kulturprogram Öppna Sinnen (2004) ger exempel på hur många sektioner uppmuntrar medlemmarna att delta i olika kulturaktiviteter. Kulturen ger glädje och visar verkligheten med andra perspektiv. Kulturen är också en källa till gemenskap och stärkt självförtroende. Att Kommunal medverkar till att medlemmarnas kulturintresse väcks och att de fackliga mötena ger kulturupplevelser är en naturlig del av vardagen. Alla accepterar den form av underhållning som tar sig uttryck i att man arrangerar sammankomster för medlemmarnas trevnad, t ex julfester, kamratfester etc. Sådant kan ha ett värde även ur facklig synpunkt genom att de kan bidra till att öka samhörigheten och kamratskapet. Så står det i Kommunals första studiecirkelmaterial från 1953, Från hjon till medborgare. Samma text betonar också vikten av att ständigt sträva efter att bygga upp varje möte som en helhet med huvudsyfte att skapa intresse för den fackliga verksamheten och anknyta till de intressen som medlemmarna har. Mötet tillkommer inte av formella och pliktmässiga skäl utan för att fylla ett behov av trivselskapande gemenskap. Denna strävan är lika aktuell i dag. Behovet av att möta nya människor, finna nya vänskapskretsar, intressegemenskap i lustfyllda aktiviteter och slippa känna utanförskap är lika starkt nu som förr. När förtroendevalda fångar upp de frågor som intresserar och engagerar medlemmarna blir mötena intressantare. Samarbete över sektionsgränserna breddar kompetensen, underlättar den fackliga verksamheten och stärker föreningskänslan. Sektionsexpeditionerna är naturliga mötesplatser där medlemmarna knyter kontakter och skapar nätverk. Intressen och aktiviteter kan presenteras på anslagstavlan, till exempel 10 TILLSAMMANS

11 Exempel I Kommunal Blekinge kommer många medlemmar till sektionsmötena. Sektionerna är noga med att i inbjudan beskriva vad som ska hända på mötet, när mötet och kringaktiviteter börjar och slutar, så att medlemmen vet vad hon kan förvänta sig och planera med eventuell barnvakt. Man bjuder också på lättare förtäring och underhållning. På mötena lär de känna medlemmar från olika arbetsplatser och arbetslag. De tillhör samma förening och det blir lättare att anmäla sig till studiecirklar och andra aktiviteter även om ingen från den egna arbetsplatsen kommer med. Exempel på samverkan är att fler sektioner ordnar möten samtidigt för att kunna ha gemensam underhållning och förtäring. I Kommunal Västernorrland kommer medlemmarna med förslag till teman som tas upp på medlemsmöten. Det gör att mötena blir dubbelt intressanta och många medlemmar kommer till mötena. Kommunal Uppsala län: Sektionerna har dagliga kontakter med medlemmar som ringer och besöker ortens medlemscenter. De tar också kontakt med medlemmarna utifrån åtgärdslistan i medlemssystemet. frimärksklubben, innebandygänget, långpromenader. Där kan också finnas studielokaler och läs- och fikarum. Hur medlemmar och blivande medlemmar blir välkomnade till Kommunal har stor betydelse för hur snabbt de kommer in i gemenskapen, lär känna nya kamrater och förtroendevalda och själva blir delaktiga. Känslan för Kommunal växer ofta fram i gemenskapen bland studiecirklarnas deltagare. Utöver nya kunskaper får medlemmarna nya nätverk och vänner, vilket i sin tur stärker självkänslan och modet att ta för sig. Att träffas på fritiden gör att man upptäcker nya sidor hos varandra. Det är inte självklart för var och en att undersöka vad som finns inom TILLSAMMANS 11

12 räckhåll av idrottsevenemang, film, teater, konst, musik osv. och ta för sig av utbudet. Aktiviteter där medlemmarna träffas privat ger tillfällen både till fest och enkel samvaro i vardagslag och berikar det sociala nätverket. Fritidsaktiviteter i facklig regi är ett sätt att öka samhörigheten och föreningskänslan. Föreningskänsla Kommentarer och aktiviteter Exempel Kommunal Blekinge: Medlem Kommunal är en studiecirkel för medlemmar som inte har förtroendeuppdrag. Studiesäsongen avslutas med en tvådagars studieresa till Köpenhamn. Av avdelningens ca 2000 studiecirkeldeltagare nappar 1/3 på möjligheten. På förbundskontoret ska Kamratföreningen Polarna främja ett gott kamratskap med olika fritidsaktiviteter. Polarna har ordnat stadsvandringar, studiebesök med guidade visningar, deltagit i olika motionslopp, salsadanskurs, brännboll, massage och bowling. Tjejmilen i Stockholm är en löparfest för kvinnor i alla åldrar. Medlemmar träffas i Kommunals tält vid startplatsen där Kommunals funktionärer hjälper till. Höstruset är en löpartävling för medlemmarna i Kommunal Blekinge. Skidåkning arrangeras av flera avdelningar. Möjligheter finns att hyra avdelningars stugor i närheten av skidanläggningar. 12 TILLSAMMANS

13 Ett gott liv Medlemmarna vill ha anställningsformer och arbetsvillkor som gör det möjligt att planera livet mellan arbetspassen. I förhandlingarna med arbetsgivaren behöver Kommunal ha med perspektivet att medlemmen ska kunna ha makt över sitt eget liv och balans mellan arbete, familj, fritid och vila. Erfarenhet och forskning visar att kvinnor har svårare än män att få tid för sina egna fritidsintressen. Detta är en naturlig utgångspunkt när Kommunal ska stödja medlemmarna så att de kan förbättra balansen i livet. * Fritiden tenderar att mer och mer likna arbete. Fritiden är full med aktiviteter, scheman för transporter och samordning. I takt med att fritiden blir allt mer styrd av almanacka och klocka ställer arbetet krav på ökad flexibilitet. Den finske prästen och författaren Heinimäki beskriver sin syn på fritiden genom att hänvisa till Luther, som ansåg att fritid är att vila sig och lata sig, och till Calvin, som ansåg att fritid är att samla krafter till arbete. Heinimäki menar att människan inte har några batterier som kan laddas upp. * Jämför handlingsprogrammet Salut (Kommunal 2004). Ett gott liv Kommentarer och aktiviteter TILLSAMMANS 13

14 Hans tes är att den bästa fritiden är egen tid som inte är sammankopplad med arbete på något vis. De existentiella frågorna och kulturen är viktiga för att vi ska uppleva en helhet som består av andlighet, arbete och familjeliv. Samhällets service som förskola, kollektivtrafik, bibliotek, kommundelskansli med mera påverkar medlemmarnas vardag. Ofta är verksamheterna anpassade till de anställdas krav och inte till medborgarnas behov av service. Folkhälsa och livskvalitet Att se hela människan med alla hennes dimensioner blir allt viktigare vare sig utgångspunkten är arbete, fritid, ålder, hälsa eller boende. När välfärden är relativt säker riktas intresset i allt högre grad mot andra, mindre påtagliga men viktiga välbefinnandefrågor som livskvalitet och inre tillfredsställelse. Den materiella standarden är säkrad för många men vi kan också se skillnader mellan olika grupper. Det finns de som fått det sämre, till exempel personer med tillfälliga anställningar och långtidssjuka. Livskvalitet uppfattas som en dimension som inte begränsas av rummet, utan som gäller överallt i arbetet, på fritiden, i familjen. Rätt föda, meningsfulla fritidsaktiviteter, förståelse av sammanhang och att kunna hantera den egna livssituationen är välfärdsaspekter som blivit allt tydligare. Många sjukdomar som tidigare inte gick att bota är utrotade, går att bota eller kan hållas i schack med bra mediciner men de har ersatts av vällevnadssjukdomar. Exempel på det är stressrelaterade sjukdomar, depressioner, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma. Många lever längre men mår sämre. Upplevelsen av välmående och toleransen för smärta och motgångar har förändrats. Mat- och alkoholvanorna har också förändrats. Vi äter mer och rör oss mindre och alkoholintaget har ökat kraftigt. Kraven på vad vi som individer ska prestera ökar, vi ska vara professionella på arbetet, som föräldrar, på fritiden och som konsumenter. Samtidigt saknar många människor en djupare 14 TILLSAMMANS

15 Exempel Kommunal Blekinge ordnar friskvårdskurser, som ger kunskaper om matlagning och kost, möjligheter till skidåkning, facklig information och utbyte av personliga erfarenheter och intressen. Fiske för LO-medlemmar ordnas av LO i Smedjebacken. Den är öppen för LO-medlemmar med familjer och pågår en söndag i mars från klockan sju på morgonen till fyra på eftermiddagen. Folkhälsa och livskvalitet Kommentarer och aktiviteter mening med livet och då är det svårt att orka prestera fullt ut på jobbet, i familjen och på fritiden. Sjukskrivningarna har debatterats flitigt under senare år. Statens skenande kostnader för sjukskrivningar diskuteras ständigt. Det är framför allt kvinnor i offentlig verksamhet som drabbas av långtidssjukskrivningar. Det beror bland annat på att de inte har inflytande över den egna arbetet med omorganisationer och andra förändringar. TILLSAMMANS 15

16 Hälsa och folkhälsa är ett klassproblem och LOmedlemmarna är de som har sämst matvanor, motionerar minst och röker mest. Det är viktigt att lyfta fram de positiva effekterna av ett hälsosamt liv snarare än att kritisera människor för deras levnadsvanor. En sund livsstil Kommentarer och aktiviteter En sund livsstil Friskvård på jobbet är ett resultat av bra arbetsmiljöarbete och en fungerande företagshälsovård. Friskvård kan handla om att erbjuda motionslokaler, möjligheter till avslappningsövningar/ massage och tillgång till friskvårdskonsulenter. Att öka kunskaperna om ergonomi och andra miljöfaktorer är också en del av friskvården. Individen beslutar själv om kost, motion, rökning, alkohol och arbete. Men det behövs kunskaper, insikter och praktiska förutsättningar för att kunna ta bra beslut. Och energi att genomföra besluten. Sist men inte minst uthållighet och här har kamratstödet en stor betydelse. Många av Kommunals medlemmar delar gärna med sig av sina stora kunskaper om kost och motion. 16 TILLSAMMANS

17 Exempel Flera avdelningar har friskvårdscheckar, som subventionerar avgifterna för säsongskort på gym, simhall etc. I Kommunal Z-Jämtlands län har flera sektioner friskvårdskort. Sektionen i Åre skickar ut friskvårdskort till medlemmarna. Medlemmarna fyller i aktiviteter minst fem träningstillfällen på 30 minuter inom en tremånadersperiod och de deltar därmed i en utlottning. En gång i kvartalet delar man ut 4 5 priser. På årsmötet är det stor dragning. Sluta-röka-grupper, där arbetskamrater bildar en grupp där de stöttar varandra. Ofta får de hjälp av företagshälsovården. I flera kommuner har de kommunanställda fri entré till simhallar och gym. Volvo och Västra Götalandsregionen gör gemensam sak och satsar på Livsstil i Väst med kostvanor, sömn, rörelse och glädje i fokus. Antalet långtidsfriska bland de anställda ska öka långtidsfrisk är den som inte varit sjuk på två år. Fackets uppgift är att föregå med gott exempel det ska finnas bra kost på kurser och konferenser, frukt och vatten på möten, osv. Friskvård i sektionernas regi är bra komplement till det som arbetsgivaren tillhandahåller, och bidrar samtidigt till föreningskänsla och kamratanda i Kommunal. Känsla av sammanhang KASAM Den mänskliga tillvaron är full av utmaningar, motgångar, krav och problem som måste lösas. Vissa människor klarar sig genom motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det. Aaron Antonoski, professor inom medicinsk sociologi, har myntat begreppet KASAM och med det menar han i vilken utsträckning vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Om vi har grepp om de tre faktorerna klarar vi av motgångarna på ett bra sätt och till och med växer och utvecklas av motgångar och kriser. När vi upplever att livet har en känslomässig innebörd blir det meningsfullt. Det är också känslan av meningsfullhet som ger oss motivation. TILLSAMMANS 17

18 När vi förstår hur omgivningen fungerar, om vi upplever informationen som ordnad och sammanhängande, tydlig och strukturerad, tycker vi att den är begriplig. När det finns tillräckligt med resurser att använda blir tillvaron hanterbar. Då känner vi oss inte som offer för omständigheter eller tycker att livet behandlar oss orättvist. Kommunals utvecklingsbolag Komanco AB har utarbetat Balanskartan utifrån Aaron Antonovskys teori om KASAM. Det är en metod att skapa god hälsa, ekonomi, kvalitet och utveckling på arbetsplatser. Läs mer på Känsla av sammanhang Kommentarer och aktiviteter Exempel Kommunals hälsoskola är en studiecirkel för medlemmar i Östersunds kommun. I Kommunal Västmanland anordnar sektionerna studiecirklar på temat Livet är ditt. ABFs studiecirklar ordnas i Kommunal Blekinge med egna utbildade cirkelledare. 18 TILLSAMMANS

19 Exempel ABFs hälsoskola Livet är ditt är en av de studiecirklar, som Kommunal kan inspirera medlemmarna att delta i. Studierna visar goda vanor som leder till positiva förändringar av den egna livsstilen och i sin tur till bättre hälsa och välbefinnande. Hälsoskolan tar upp: Kost och Motion om matvanor och hur man håller kroppen i trim. Laga och Smaka om bra sätt att laga nyttig och spännande mat. Stress och Förändring om olika vägar att minska påfrestningar i livet. Pengar och Planering om vardagsekonomi och trygghet. Arbete och Hälsa om sambandet mellan ohälsa och arbetsmiljö. Kommunal Väst, Kommunal Västmanland, Kommunal Stockholms län med flera avdelningar har egna tidningar. De ger information om ställningstaganden, fackliga och politiska händelser, kultur- och fritidsverksamheter och mycket annat. Flera sektioner har också egna medlemsblad som ger information om dem som är fackligt förtroendevalda, mötes-, studie- och fritidsverksamhet och annat som hör till medlemskapets värde. TILLSAMMANS 19

20 Förnuft och känsla Vad har organisering med ett gott liv att göra? Springet mellan jobbet, barnens aktiviteter, egna intressen, banken och mataffären kan det bli ett gott liv? Den frågan ställde fyra forskare i utvecklingsprojektet Moral Space (en del av Akademin för etik i arbetslivet). De kom fram till att om det finns en balans mellan kärlek, rationalitet,auktoritet och mystik så är livet gott att leva. De har gjort en modell utifrån dessa fyra beståndsdelar och kallar den för Kram-modellen. Den visar på de grundläggande faktorer som behövs för att en organisation/ arbetsplats ska fungera bra för människor. De fyra komponenterna är svar på mänskliga behov och alla fyra behövs i lika hög grad. Kärlek står för behovet av närhet och omtanke, rationalitet för tankens krav på konsistens och logik, auktoritet för gemenskapens behov av ordning, och mystik för vårt behov av att sträcka oss utanför det vi för tillfället förstår, att vara en del av ett större sammanhang som känns meningsfullt. Kram-modellen Kärlek att se varandra Rationalitet kunskap och logik Auktoritet samordning och handlingskraft Mystik känslan av mening Förnuft och känsla Kommentarer och aktiviteter 20 TILLSAMMANS

21 Vardagssolidaritet Vardagssolidaritet är att ställa krav på varandra och respektera de gemensamma reglerna. Det är att reagera snabbt när det märks att någon har problem och visa att den som har det svårt kan få stöd och hjälp. Vardagssolidaritet är att bry sig om hela människan. Vardagssolidariteten skapas ur den kamratanda och föreningskänsla som medlemmarna känner i Kommunal. Vardagssolidaritet Kommentarer och aktiviteter Tillsammans Vi är ett Kommunal där medlemmarna har samma möjligheter oavsett vilken sektion de tillhör men medlemmarna har förståelse för att det finns lokala skillnader utifrån lokala intressen och behov. Vi informerar och bemöter medlemmarna på ett personligt och rättframt sätt, vilket bidrar till god kamratanda och det kamratstöd som varje situation kräver. Vi uppmuntrar och stödjer medlemmarnas val av en sund livsstil med goda kostvanor, motion och rik fritidsverksamhet. Kamratanda som kommer till uttryck i gemensamma aktiviteter är en trygghet när det behövs ett praktiskt handtag eller annat stöd i vardagen. Det är ur kamratandan som kamratstöd kan utvecklas och förädlas. Kamratanda och föreningskänsla är plattformen för medvetet och aktivt kamratstöd. TILLSAMMANS 21

22

23 När kamratstöd behövs Någon gång i livet riskerar vi alla att råka i en situation då vi behöver hjälp och stöd från människor i vår närhet. Medlemmarna ska då kunna känna den trygghet som det innebär att mötas av respekt och värme från Kommunals förtroendevalda. De ska veta att det som ges i förtroende hanteras på ett förtroendefullt sätt. Nära kontakter och social anknytning till andra är ett grundläggande behov som betyder mycket för människors hälsa. Det påverkar tankar, känslor och beteenden. Studier visar att den som har ett rikt socialt nätverk håller sig friskare och lever längre än den som inte har det. Stress är olika för olika människor. Stressen kommer alltid att finnas, det är ingen sjukdom. Stress är en påfrestning som människor utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad de förmår. En stressforskare har graderat den stress olika händelser i livet har (på en skala 1 100): * 1. Makes, makas eller partners död (100) 2. Skilsmässa (73) 3. Personlig kroppsskada eller sjukdom (53) 4. Giftermål (50) 5. Att bli uppsagd (47) 6. Pensionering (45) 7. Tillökning i familjen (39) 8. Förändrade arbetsuppgifter (36) 9. Förändrade levnadsförhållanden (25) 10. Konflikter med chefen (23) 11. Nya arbetstider och arbetsvillkor (20) 12. Semester (13) * Social Readjustment Rating Scale, Holmes och Rahes. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 23

24 Det allt tuffare arbetslivet ger resultat som dramatisk ökning av förtidspensioner ökad arbetspress ökat antal arbetsskador ökat arbetstempo utmattningsdepression (utbrändhet) mer deltidsarbete och otrygga anställningar. Långtidssjuk Den som är sjuk under lång tid känner sig lätt utstött från arbetsplatsen. Därför måste förtroendevalda i Kommunal medverka till att medlemmar som är borta från arbetsplatsen en längre tid har kontakt med sina arbetskamrater. Arbetsplatsombudet är en naturlig spindel i nätet för att se till att kontakterna med arbetskamrater och arbetsledare upprätthålls. Utbrändhet och utmattningsdepression blir allt vanligare bland unga kvinnor. De flesta som har lång sjukfrånvaro är kvinnor och hälsoproblemen är störst inom den offentliga sektorn. Denna ohälsa är en reaktion på stressen i arbetslivet och kraven i hemmet. * * Källa: Suntliv.nu arbetsmiljö och hälsa för kommuner och landsting. Några tänkbara förklaringar kan vara att: Fler och fler kvinnor känner att kraven i arbetslivet ökar samtidigt som de har liten möjlighet att påverka besluten. Det gäller inte i lika hög grad för männen. Kvinnor i offentlig verksamhet utsätts i hög grad för omorganisationer där de inte kan påverka sin egen arbetssituation. Kvinnor drabbas oftare av hot och våld på jobbet, ett fenomen som blir vanligare. Kvinnor tar fortfarande större ansvar för hemmet än sina partners, fast de yrkesarbetar allt mer. Det är svårt att komma tillbaka efter en lång sjukfrånvaro och att klara av arbetet i den takt som arbetsgivare och arbetskamrater förväntar sig. Pressen blir stor och många får skuldkänslor för att de kommer tillbaka utan full arbetsförmåga och dessutom knuffar undan en vikarie som skött jobbet bra. Man känner sig inte trygg med vare sig arbetskamrater eller arbetsuppgifter. Ett medvetet kamratstöd kan göra att arbetskamraterna får bättre förståelse för hur det kan 24 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

25 Exempel Hälsoprojektet Malvorna i Jämtland arbetar för att förebygga långvarig frånvaro på grund av sjukdom på kvinnodominerade arbetsplatser i Jämtland. Långtidssjuka kvinnor i offentliga sektorn toppar statistiken i Jämtland. Undersökningar har visat att mansdominerade arbetsplatser i offentliga sektorn inte har utsatts för så många omorganisationer eller rationaliseringar som de kvinnodominerade. Männens stressfaktor är oftast betydligt lägre. Kvinnorna har däremot inte kunnat påverka beslut som rör den egna arbetssituation. Malvorna arbetar från ett underifrånperspektiv. De har en modell som bygger på kvinnors självupplevda erfarenheter av tiden före, under och efter sjukfrånvaron. Modellen ska förhoppningsvis bidra till att förebygga sjukfrånvaro. Projektet pågår under tiden Sektion 7 i Kommunal Östergötland har ett nätverk för långtidssjukskrivna. De kan träffas i mindre grupper 6 á 7 personer i sektionens lokaler. I gruppen pratar de om vardagliga saker, lär känna varandra, har roligt över en kopp kaffe. Ibland besöker de museer eller går och fikar utanför sektionsexpeditionen. De kan också delta i en tvådagars vistelse på semesterhemmet Björkö utanför Arkösund. Under ett par trivsamma dagar får de information om kommunens rehabiliteringspolicy. Det gör att de kan prata rehabilitering utanför det egna personliga planet. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 25

26 Exempel Kommunal Uppsala län ordnar träffar med långtidssjuka medlemmar i form av stormöten, med deltagande från försäkringskassan, pensionsrådgivare, m fl. Arbetsplatsombuden håller kontakt med de sjukskrivna arbetskamraterna. Kommunal Västmanland: En sektion anordnar träffar för långtidssjukskrivna tillsammans med ABF, LO och lokala fackliga studiekommittén. Man följer med medlemmar på träffar med försäkringskassan och med arbetsgivaren. En annan sektion har träffar för långtidssjukskrivna tillsammans med SKTF och Lärarförbundet. Kommunal Skåne: Sektionerna besöker alla långtidssjuka medlemmar. I ett projekt tillsammans med Lärarförbundet ordnas träffar och aktiviteter som skogspromenader, stadsvandring, museibesök, massage, provträning på gym och besök på försäkringskassan. Kommunal Gotland har nätverket Järngänget där långtidssjuka kvinnor möts. Långtidssjuk och rehabilitering Kommentarer och aktiviteter 26 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

27 kännas att komma tillbaka efter en lång frånvaro. Det underlättar när den som varit borta länge åter ska introduceras i arbetet. Kommunals förtroendevalda behöver ha kontakt med arbetsledare och chefer och delta i planeringen av den långtidssjukes återgång till arbete, med allt vad det kan innebära. Att skicka vykort eller besöka den långtidssjuka eller arbetslösa medlemmen eller överlämna en bok eller en blomma är exempel på uppmuntran i många sektioner. Rehabilitering Med allt fler långtidssjuka ökar också antalet rehabiliteringsärenden. Arbetsgivaren och företagshälsovården har ansvar för rehabiliteringsprocessen. Fackets uppgift är att erbjuda medlemmen stöd och medverka till att rehabiliteringen läggs upp på ett för medlemmen bra sätt, om medlemmen så önskar. Det är viktigt att Kommunals förtroendevalda tar sig tid att prata med medlemmen om hennes eller hans situation innan det är dags att träffa arbetsgivaren. Medlemmen bör själv komma fram till ett förslag på rehabilitering som möjliggör återgång till arbete. Med coachande och utvecklande samtal kan förtroendet och tryggheten byggas upp. Exempel Kommunal Västmanland har regelbundna kontakter med medlemmar som ska få rehabilitering. Kommunal Väst: På några arbetsplatser har man inrättat tjänster för medlemmar över 50 år, där de får kombinera sitt vanliga arbete med att vara handledare för ungdomar från gymnasieskolan och introducerar nya anställda i arbetet. Kommunal Väst avtackar medlemmarna när de går i pension. Kommunal Uppsala län arrangerar träffar med arbetslösa medlemmar med olika inbjudna medverkande. Kommunal Dalarna: Projekt Vikariecentrum finns i Gagnef. Där arbetar två kommunalare som har bra kontakt med deltidsarbetslösa. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 27

28 Föräldraledighet Kommentarer och aktiviteter Föräldraledighet Tillökning i familjen påverkar de blivande föräldrarnas liv på olika sätt redan under graviditeten. Under föräldraledigheten är kamratstödet lika viktigt för både mamman och pappan. Och när föräldraledigheten är slut ska de tillbaka till gemenskapen på arbetsplatsen och kanske till det fackliga uppdraget. Ibland blir det konflikter mellan arbetsliv och familjeliv. Kvinnor som inte tar ut hela mammaledigheten betraktas ofta som konstiga och själviska. Män blir lättare accepterade i den kombinerade arbets- och papparollen. * Att komma ihåg de föräldralediga med inbjudningar till sektionens aktiviteter och uppmärksamma dem vid helger och i andra sammanhang är angeläget. De som varit tjänstlediga behöver också förberedas för att komma tillbaka till arbetet och de fackliga kamraterna. Arbetskamraten som har blivit småbarnsförälder kommer tillbaka till en helt ny situation. Ibland har nya chefer tillträtt under tjänstledigheten. * Källa: Anna-Karin Wallberg, projektledare på TCO. 28 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

29 Pensionering Kommentarer och aktiviteter Pensionering Att närma sig pensionsstrecket är att komma allt närmare ett nytt skede i livet. Det kan vara en spännande men också stressande förändring. Många ser framför sig en nyvunnen frihet med tid att odla fritidsintressen, umgås i familjen och kanske med barnbarnen. Men för många innebär det också en rädsla eller osäkerhet kring hur livet ska te sig då. Hur man än ser det, är det en ny fas i livet som behöver sina förberedelser. Kommunal kan erbjuda aktiviteter för att förbereda pensionsavgången. Det kan vara studiecirklar eller träffar för dem som har några år kvar till pensioneringen. Där kan man lära sig mer om pensionärens villkor, hur stor pensionen blir, möjliga bidrag och subventioner. Viktigt är också att ta vara på de fritidsintressen som kan utvecklas när man är pensionär. Detta är ett bra tillfälle att knyta kontakt med Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, som har mer än 100 lokalavdelningar och erbjuder en rad förmåner och aktiviteter i en ny umgängeskrets. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 29

30 Att uppmärksamma och uppvakta medlemmen i samband med pensionsavgången ger ett positivt minne av tiden som medlem i Kommunal. Arbetslöshet Kommentarer och aktiviteter Arbetslöshet Den som är arbetslös hamnar ofta i ett slags tomhet där dagliga rutiner saknas. Det är svårt att förbereda sig för arbetslösheten. Kamratstödet i Kommunal fyller en mycket viktig funktion. I söka-jobb-aktiviteter kan arbetslösa medlemmar träffas och stötta varandra. Många sektioner och avdelningar ordnar mötesplatser och kaféer för arbetslösa medlemmar. Studiecirklar för arbetslösa kan också vara uppskattade initiativ. Våren 2004 genomförde a-kassan en medlemsundersökning som bland annat visar att medlemmarna inte ser någon större nytta med att vara med i facket under arbetslösheten. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att förändra a-kassans arbetsrutiner inklusive utökat samarbete med Kommunal. Syftet är att medlemmen ska uppleva Kommunal och a-kassan som en sammanhållen organisation i alla kontakter som rör arbetslösheten. 30 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

31 Den fackliga informationen måste nå fram även till den som är arbetslös. Inbjudningar till sektionsmöten och andra sektionsaktiviteter, kultur- och fritidsverksamhet, friskvårds- och livsstilsseminarier med mera ska skickas till arbetslösa medlemmar. Diskriminering Kommentarer och aktiviteter Diskriminering Alla människor ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. För Kommunal är det en självklarhet att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Vår tids kamp för rättvisa handlar om varje människas rätt att få vara sig själv och bli respekterad för det. Det innebär att varje förtroendevald och varje ombudsman har ett ansvar att inte diskriminera och inte heller acceptera att någon annan blir diskriminerad. Kommunals värdegrund är att alla människor har lika värde oavsett erfarenhet, utbildning, livsstil och bakgrund. Det handlar om demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet och visionen om ett arbetsliv och ett samhälle för alla. En handlingsplan för mångfald och mot diskriminering antogs av förbundsmötet 2002, Vi kallar det rättvisa och respekt för människovärdet. Den belyser på olika sätt utmaningen för facket att motverka diskriminering och trakasserier. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 31

32 Där finns till exempel Kommunals krav på Kommunal: att de förtroendevalda har utbildning om antidiskrimineringslagarna *, att göra särskilda insatser för att engagera fler invandrare i den fackliga verksamheten, bevaka att ingen diskriminering förekommer vid nyanställning, lönesättning, utbildningserbjudanden och kompetensutveckling, att bevaka att de handlingsplaner som arbetsgivarna har avseende diskriminering följs upp på arbetsplatserna, att bevaka att arbetsgivarna ingriper mot alla former av trakasserier. När en individ blir diskriminerad måste Kommunal ingripa. Dels för att stödja den person som är utsatt och stoppa trakasserierna. Dels för att förhindra att samma sak händer igen. *Jämställdhetslagen, lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen om förbund mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder samt lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Öppenhet och empati kommer utifrån kunskaper och erfarenheter. Med mer kunskap minskar grogrunden för att diskriminering och trakasserier ska förekomma. I mötet med medlemmarna behöver förtroendevalda ha diskrimineringsglasögonen på sig. Medlemmen kanske inte själv tar upp frågan om diskriminering, utan söker upp sektionen för att hon/han är besviken på sin lön eller sina anställningsvillkor. Opinionsbildning och utbildningar av olika slag är ett sätt att motverka främlingsfientlighet, fördomar och diskriminerande beteenden. Exempel Att förebygga rasistiska uttryck och diskriminering handlar mycket om att dela med sig av kunskaper. Så har man t ex i Kommunal Värmland och Kommunal Sörmland engagerat sig i medlemsaktiviteter för att lära mer om nazismens rötter och om förintelsen. Studieresor arrangeras till de forna koncentrationslägren. 32 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

33 Mobbad Kommentarer och aktiviteter Mobbad När mobbning förekommer på en arbetsplats är det i första hand ett chefsansvar att vidta åtgärder och förhindra att det händer igen. Kränkande särbehandling eller mobbing är en företeelse som ingår i ett större sammanhang, där det finns både mobbare och mobboffer. Att bara flytta undan mobbare och mobboffer löser inte problemet. De kommer snart att ersättas av nya mobbare och mobboffer. Mobbning är ofta ett uttryck för att det är något som är fel. Då är det naturligt att Kommunal samarbetar med arbetsgivaren för att se över det sammanhang där mobbningen förekommer och finna lösningar. Ett partsgemensamt handlingsprogram behöver finnas på varje arbetsplats som klargör hur mobbning förhindras. Mobbning förekommer inte enbart på arbetsplatserna, utan även inom Kommunal, bland medlemmar och förtroendevalda. Kommunals förtroendevalda och anställda är föredömen men har också ett konkret ansvar att förebygga, motverka och förhindra att mobbning och kränkande särbehandling förekommer. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 33

34 Varje medlem ska känna trygghet i att kunna vända sig till en förtroendevald i Kommunal och få stöd som hindrar fortsatt mobbning. På små arbetsplatser kan man behöva extra stöd för att reda ut mobbning och undanröja fortsatt mobbning. Varje medlem har ett eget ansvar för att förhindra mobbning och själv, varken aktivt eller passivt, delta i mobbning. Misshandlad Många, mestadels kvinnor, utsätts för misshandel i sina egna hem. Det kan handla om fysisk eller psykisk misshandel, eller om kontroll och förtryck. En del medlemmar som utsätts för övergrepp vänder sig till en förtroendevald, i hopp om att få hjälp att komma ur sina svårigheter. Den som har fackligt förtroendeuppdrag har både förtroende och ansvar att lyssna till den som är drabbad och hantera informationen på ett förtroendefullt sätt. Den drabbade kan behöva hjälp att ta sig till läkare, polis, socialtjänsten, socialjour, kvinnojour, mansjour m fl. De fackliga kamraterna kan också bidra med att förstärka det sociala nätverket kring den som är drabbad. Den konkreta hjälpen måste alltid ges av professionella. Misshandlad Kommentarer och aktiviteter Mäns våld mot kvinnor är titeln på Kommunals studiehäfte om våld i nära relationer och vad vi i facket gör för att bistå de medlemmar som drabbas. Materialet finns som pdf på hemsidan, kommunal.se 34 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

35 Missbrukare eller medberoende I dag dricks det mer alkohol än på hundra år. Undersökningar visar att konsumtionen av alkohol i Sverige just nu ökar kraftigt och därmed blir de alkoholrelaterade skadorna fler. Narkotika förekommer i allt vidare kretsar. Det används i alla befolkningsgrupper och rädslan för narkotika har uppenbarligen minskat. Barn och unga, vältränade åringar från bra hemförhållanden faller offer för narkotikan. Ofta får Kommunals företrädare kännedom om narkotika- och alkoholmissbruk i samband med att en medlem kommer i klammeri med sin arbetsgivare. Det kan då bli förhandling om uppsägning eller om en rehabiliteringsplan för att få behålla arbetet. När en rehabiliteringsplan upprättas är det Kommunals uppgift att stötta Exempel Kommunal har gett ut boken Medberoende, vem jag? Den beskriver hur det är att vara medberoende och hur professionellt stöd kan hjälpa. medlemmen så att hon/han kan leva upp till sina åtaganden gentemot arbetsgivaren. I sådana fall kan det också behövas ett förstärkt nätverk och kamratstöd kring medlemmen. När vi blir varse att en medlem har problem med alkohol eller narkotika hör det till god kamratanda att tala uppriktigt och rättframt med medlemmen om hur vi ser på missbruket och erbjuda hjälp med att söka upp de organisationer som kan ge ett bra stöd. Anonyma Alkoholister AA, Länkarna och Anonyma Narkomaner ger professionellt stöd till missbrukare. Verksamheten bygger på ideellt arbete, ofta av personer som har egen erfarenhet av missbruk. Gemenskapen Al-Anon hjälper anhöriga till alkoholister. Det är anhöriga som har insett, att deras beroende av alkoholisten och hans/hennes sjukliga beteende var lika starkt och skadligt som alkoholistens beroende av alkoholen. Al-Anon familjegrupp ger stöd till hela familjen med att återvända till ett friskt och fungerande liv. Arbetskamrater och anhöriga lever med känslor av skuld och skam, och skäms över den som är NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 35

36 missbrukare. Tanken på att det kanske är arbetsplatsen som orsakar beroendet dyker ofta upp och skapar skuldkänslor. Man pratar sällan öppet om de här känslorna. Det vanliga är att arbetskamrater skyddar missbrukaren genom att hjälpa till att dölja missbruket för arbetsgivare och vänner. Att leva i en familj med en missbrukare är både stressigt och jobbigt. Familjen kan inte fungera normalt. Omtanke och kärlek försvinner i den dagliga kampen för att klara kriserna. Familjen isolerar sig. Familjemedlemmarna tror att de kan kontrollera den beroendes missbruk genom att vara mer älskvärda, strävsamma, arga, anklagande, undvikande och så vidare. Men det lyckas inte, en kemiskt beroende person kan inte kontrolleras, vare sig genom manipulation eller försvar. ALNA drivs av arbetsmarknadens parter för att arbeta med alkohol och drogfrågor och hjälper företag och organisationer att hantera alkohol- och drogfrågor på ett professionellt och handfast sätt. Andra former av missbruk, som spel-, shopping-, sex- och matmissbruk blir också allt vanligare. Internetanvändandet tenderar att skapa olika former av beroenden och underlätta för spelmissbruk genom till exempel poker på Internet. Närmaste chef och företagshälsovården kan hjälpa till att reda ut de problem som uppstår i en arbetsgrupp där någon är missbrukare. Arbetskamraterna måste få veta att de inte hjälper en person genom att möjliggöra fortsatt missbruk. Missbrukare eller medberoende Kommentarer och aktiviteter 36 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

37 Om de inte säger ifrån riskerar de att bli medberoende. Öppenhet är bra för alla, både för den som är missbrukare och för den som lever med missbrukaren. Exempel Kommunal Dalarna, Sektion 22 K, Smedjebacken Vi har bra rutiner: Arbetsplatsombud Sektion Medlem Arbetsplatsombud Arbetskamrater Arbetsledare Medlem Vid behov: Rehab-ansvarig Nära samarbete IFO individ- och familjeomsorg En naturlig del i arbetsmiljöarbete, kompetensutveckling, säkerhetssystem och kvalitetsarbete är att ha strategier för att förebygga och hantera alkohol- och drogproblem. Det är arbetsgivarens, chefens, ansvar att hantera motivation och eftervårdsplaner för den som får behandling. Arbetsplatsombuden har en viktig funktion i att förbereda arbetskamrater så att de också kan ta emot och stödja en arbetskamrat som kommer tillbaka till arbetsplatsen. Begravning Många sektioner deltar och hedrar bortgångna medlemmar vid deras begravning. Det visar att Kommunal bryr sig om sina medlemmar och är ett stöd för anhöriga i deras sorgearbete. Att vara sektionens fanbärare är ett hedersuppdrag, inte minst i dessa sammanhang. Exempel Dialogring Kommunens skuldsanering Kommunal Gotland genomför tillsammans med Fonus utbildning för fanbärare. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 37

38 Stöd och vägledning Kommentarer och aktiviteter Kommunal bör medverka till att stödfunktioner byggs upp på arbetsplatsen och att medlemmarna kan få stödsamtal och vägledning när det behövs. Många medlemmar har sådana yrken och arbetsuppgifter som i sig skapar behov av personligt stöd med samtal och krishantering. Många har också yrken och arbetsuppgifter där det ingår att kunna ta hand om människor som är i kris. Medlemmarna inom vård, omsorg och räddningstjänst har ofta både kunskaper och erfarenheter av att ge stöd i traumatiska situationer. Det betyder i sin tur att många förtroendevalda har denna empati, kunskap och erfarenhet. Professionellt stöd och vägledning Behovet av krishantering kan uppstå i traumatiska situationer, till exempel då en medlem drabbas av dödsfall inom familjen eller bland arbetskamrater eller har problem i familjen, med hotande skilsmässa, barn som missköter sig etc. Kommunals uppgift är att lotsa vidare de medlemmar som behöver hjälp med krishantering så att de får professionellt stöd. Exempel Kommunal Gotland: Avdelningen har ett arbetsmiljöteam som stöder sektionerna i svåra arbetsmiljörelaterade situationer. 38 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

39 Men de som får del av medlemmars svåra situationer behöver sätta gränser för sitt personliga engagemang och inrikta sig på att se till att medlemmen får professionellt stöd hos andra myndigheter, organisationer och personer. Behovet kan vara att få professionell krishantering, att träffa en präst eller komma i kontakt med kurator via företagshälsovården. Ibland är närmaste chef den lämpligaste personen att hjälpa medlemmen att ta sig igenom den svåra stressituationen. Företagshälsovård Kommentarer och aktiviteter Företagshälsovård Företagshälsovården ger professionellt stöd till medlemmarna när de har problem i sin arbetsmiljö, mobbning, missbruk osv. Tillsammans med arbetsgivaren och arbetsmiljöorganisationen har företagshälsovården resurser för att hjälpa medlemmarna i svåra situationer. Det kan gälla arbetsplatsanpassning för funktionshindrade, rehabilitering för långtidssjuka, krishantering vid olycksfall, stödsamtal i arbetssituationer, information om missbruk, mobbning och misshandel. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 39

40 Myndigheter och organisationer Kommentarer och aktiviteter Myndigheter och organisationer Den fackligt förtroendevalda ska inte ta över medlemmens problem. Kommunal kan inte heller utse speciella kamratstödjare som har till uppgift att rycka ut i akuta situationer. Den första hjälpen bör komma från de närmaste arbetskamraterna och kanske från arbetsplatsombudet eller den förtroendevalda som medlemmen själv väljer att ta kontakt med. Att stötta en medlem som har det svårt ska alltid syfta till att erbjuda hjälp till självhjälp. Det kan handla om att lyssna, visa medmänsklig empati, lotsa till olika vägar ur situationen och följa med till myndigheter och intresseorganisationer med expertkunskaper. Medlemmar som behöver vård, behandling eller krishantering ska få det av läkare, psykologer, socialarbete etc. Medlemmar som behöver ekonomisk rådgivning ska få kontakt med försäkringsbolag, konsumentrådgivare, skuld sanerare etc. Kommunals förtroendevalda behöver känna till vilka myndigheter, organisationer och institutioner som har den expertkunskap som kan hjälpa medlemmen i en viss situation. Adresser och telefonnummer kan till exempel finnas tillgängliga för alla i en pärm på sektionen. 40 NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS

41 Konsumentbyrån/skuldsanering Kronofogden Banker Försäkringskassan Socialtjänsten Alna-rådet Verdandi AA anonyma alkoholister AN Anonyma narkomaner Al-anon POSOM-grupper för krishantering * Kyrkans arbetslivsinstitut Arbetslivsinstitutet Kvinnorjouren Tillsammans Kamratstöd i Kommunal är att uppmärksamma varje medlem och erbjuda aktiviteter som förhindrar utanförskap. Kamratstöd i Kommunal är att hjälpa medlemmarna till professionellt stöd i svåra situationer. Kommunals förtroendevalda är förtrogna med arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och företagshälsovårdens resurser. Varje sektion kan behöva en egen handbok med uppgifter om kontaktpersoner hos försäkringskassan, socialtjänsten, sparbanken, Folksam, och andra myndigheter och organisationer. Ibland vill medlemmen att någon från facket ska följa med till läkare, socialtjänst, bank, kronofogde, försäkringskassan eller personalavdelningen. Det är då en viktig uppgift att vara stöd och samtalspartner och samtidigt visa respekt för att medlemmen kan föra sin egen talan. * Psykiskt och socialt omhändertagande vid större olyckor. NÄR KAMRATSTÖD BEHÖVS 41

42

43 Tillsammans i Kommunal Kamratanda är att bry sig om och känna vardaglig solidaritet med varandra. Varje medlem ska känna att hon eller han kan få stöd av förtroendevalda i Kommunal. Människor ser olika ut, har olika livsstilar, olika erfarenheter, olika kulturarv. Vi strävar ändå efter att ha ett förhållningssätt så att alla respekterar och sätter värde på varandra. Ett klimat där var och en känner att hon/han kan vara uppriktig, våga vara sig själv, bli lyssnad på, även om alla inte tycker likadant. Varje medlem har ett ansvar för att bidra till god kamratanda och vardagssolidaritet i Kommunal. När kamratstödet är en angelägenhet för alla, blir det lättare att se sambanden mellan hur vi mår och de villkor vi arbetar under, liksom vilka krav vi kan och bör ställa. Utvecklande samtal Med utvecklande samtal och coachning kan facket hjälpa medlemmarna till egen utveckling. Genom att ställa öppna och klargörande frågor och lyssna aktivt hjälper man personen att söka sig fram till sina handlingsalternativ och att se hur jobbet, intressen och andra förutsättningar i vardagslivet behöver förändras och utvecklas. I en pressad situation som vid omorganisationer på jobbet kan det vara svårt för medlemmen att utan detta stöd av samtal och coachning komma fram till vad man egentligen vill och ännu svårare för en förtroendevald att föreslå rätt lösningar. Nätverk för kamratstöd Välfärdssamhällets skyddsnät garanterar utbildning, vård, omsorg och ekonomiskt stöd vid behov. Men detta skyddsnät kan inte ersätta hela det sociala nätverk som alla behöver ha och vara en del av. Människor som kan ge varandra ett gott TILLSAMMANS I KOMMUNAL 43

44 Nätverk för kamratstöd Kommentarer och aktiviteter råd eller ett praktiskt handtag,som kan prata och skratta tillsammans, allt det som gör att vi känner oss någorlunda trygga i såväl privatlivet som arbetslivet, är ett sådant nätverk. En av de viktigaste resurserna är stödet från familj, vänner och arbetskamrater. Detta gäller särskilt vid påfrestande situationer som arbetslöshet, problem i familjen eller sjukdom. Det kan handla om att få råd i olika situationer eller praktisk hjälp att lösa vissa uppgifter. I dag har många ett svagt socialt nätverk. Utsatta grupper är ensamföräldrar och de som lever i ensamhushåll. Många familjer har långa Exempel Alla anställda i Smedjebacken erbjuds att delta i Dialogutbildning som en introduktion i Kommunal. Konflikter betyder utveckling för både individ och grupp om man lär sig att hantera dem. I Dialogutbildningen tränar man på att lösa konflikter genom öppenhet och respekt. 44 TILLSAMMANS I KOMMUNAL

45 avstånd till släktingar och vänner. När kraven i arbetslivet ökar och det sociala nätverket krymper blir det viktigare att kunna känna trygghet och gemenskap på arbetsplatsen och i Kommunal. Kommunal har många mötesplatser där medlemmarna kan utveckla sina nätverk. De finner varandra och växer som människor i studiecirklar, kulturaktiviteter, föreläsningar och arbetsplatsträffar. Kommunal kan också medverka till att nätverk byggs bland dem som har varit med om traumatiska upplevelser och som känner att de gärna vill stödja andra som kommer i liknande situationer. För att få alla att känna sig hemma i Kommunal behövs fler aktiviteter än rent fackliga. Nätverk kan bidra till att den fackliga aktiviteten ökar och att medlemmarna känner sig hemma i Kommunal. Studiecirklar och utbildningar Kommentarer och aktiviteter Studiecirklar och utbildningar I studiecirklar träffas medlemmarna och får kunskaper i fackliga frågor, samhällsfrågor och mycket annat. Det skapar nätverk och kamratskap och får många att växa som människor. Det i sin TILLSAMMANS I KOMMUNAL 45

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

PERSONALPOLICY 2011-2014

PERSONALPOLICY 2011-2014 2011-03-17 PERSONALPOLICY 2011-2014 Inledning Upplands-Bro kommun arbetar för att anställda i kommunen ger god service till invånarna. Kommunens uppdrag utgår från medborgarnas behov. Bemötandet och attityden

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen BILAGA Medarbetarpolicy för Medarbetarpolicyn har tagits fram i samarbete mellan institutets samtliga avdelningar. Policyn gäller i första hand i två år, och ska sedan utvärderas och revideras. Fastställd

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Hur Atlantroddarens Friskvårdsbok blir ditt hälsofrämjande verktyg!

Hur Atlantroddarens Friskvårdsbok blir ditt hälsofrämjande verktyg! Hur Atlantroddarens Friskvårdsbok blir ditt hälsofrämjande verktyg! Ett dussin metoder! Atlantroddarens Friskvårdsbok tar ett hälsofrämjande helhetsperspektiv på livet och är framtagen för att bistå kommuner

Läs mer

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans ANDERS ERIKSSON Vår organisation bygger på rörlighet och närhet, vi finns där vi behövs. Engagemang, mod, vilja och proffesionalism är våra ledord. Våra medarbetare och våra kunder är värdefulla. Som verksamhetsledare

Läs mer