Energieffektiviseringsdirektivet Vad händer i EU och Sverige?

Transkript

1 Energieffektiviseringsdirektivet Vad händer i EU och Sverige? LiU 29 April 2015 Nils Borg, eceee Executive Director European Council for an Energy Efficient Economy

2 Om eceee Europeisk ideell organisation Mer än 70 medlemsorganisationer Energy agencies, research institutes, consultants, trade associations, energy sector etc 200 individuella medlemmar Sekretariat i Stockholm European expert efficiency NGO: evidence-based knowledge, information and analysis eceee Summer Study: Udda år i södra Frankrike 450 deltagare i fyra dagar. Industrial Summer Study sedan 2012 Zürich 2016?

3 2012 års energieffektiviseringsdirektiv: EED (2012/27/EU) Första direktivet Som verkligen erkänner energieffektiviseringens roll (Energy Services Directive 2006 End-use Efficiency and energy services 2012 Energy Efficiency) Del av en portfölj med Energieffektiviseringsdirektiv: Energy Efficiency Directive (Bringing co-generation and End-use/services Directives together) Energy Labelling Directive Eco-design of energy-related Products (ErP) Directive Energy Performance of Buildings Directive (EPBD)

4 Vita certifikat, kvotpliktssystem for EE (KEE) viktig del av direktivet Obligations nyckelartikel (Art 7) Kopplat till indikativt sparbeting 1,5%/år (10,5% ) EU-länder kan avstå från obligations men måste redovisa alternativ Direktivet ställer också krav på: Aktiviteter inom byggsektorn (komplement till EPBD) Offentlig upphandling, offentlig sektor Energifakturor, mätning, konsumentinfo Kraftvärme Energikartläggningar inom industrin (Art 8) etc

5 Kvotpliktssystem för energieffektivisering (KEE) inget nytt i EU Danmark: DSM/IRP sen1995, EEOs sen 2006 UK: EEOSystem sen 1994: Supplier Obligations ersattes av CERT (Carbon Emissions Reductions targets) and sen 2012 ECO (Energy Company Obligation). Frankrike: Vita certifikat (2005) Italien: Vita certifikat (2005) Flandern: har EEO, (Men håller på att gå från ett sparbeting till åtgärdsmål ännu oklart hur )

6 EU kommer att ~20 länder med EEO/Certifikatsystem Since before Denmark, France, Italy, GB, Belgium/Flanders Relatively new countries (recent years) Austria, Ireland, Poland, Portugal, Slovenia, (Bulgaria?) Planning to launch or decided 3 Baltic States, Luxembourg, Slovakia, Spain Considering to introduce Czech Republic, Croatia, Hungary

7 Flera sätt att ordna EEO/KEE-system Källa: Demet Suna & Reinhard Haas TU Wien (eceee 2013 Summer Study)

8 Flera sätt att beräkna besparingar Belgium Flanders France Italy 1st year primary energy lifetime delivered energy Cumulative 5 year primary energy GB lifetime CO 2 Denmark 1st year delivered energy

9 Alla besparingar inom EED måste rapporteras på ett enhetligt sätt EED Article 7 sets a framework that allows much freedom (remember MS can even opt out if they do other measures with similar) Guidelines and interpretation documents communicated to all MS The national savings targets are thus converted into a common format to be comparable

10 Men är vita certifikat, kvoter mm bra? Finns det bättre alternativ? Low costs, for example: UK: 2 Cent/kWh in saved electricity, ,5 Cent/KWh with average savings life of 10 years Lower costs over time through learning and increased volumes Not relying on public expenditure Energy companies can reach out to customers EEOs complement other measures EEOs interact with other measures EEOs can be tailored to fit specific country situations

11 Kostnaderna faller över tid (UK)

12 3% prisökning eller 3% till kvoter?

13 Italiens vita certifikat i förhållande till förnybart ( )

14 Danmark: stark långsiktig politik ger stora effekter Frikoppling av energianvändning och ek tillväxt Detta håller även under ekonomiska krisen En mix av policies Energiskatter Regleringar/normer Information och beteendeförändringar

15 100% förnybart 2050: Omöjligt utan effektivisering! Danmark måste vända på varje sten för att klara målet

16 Vad har Danmark egentligen gjort? Finansiella incitament Skatter på energi och CO2, bidrag Regleringar, standarder, normer Både internationellt och nationellt Fokus på byggnader, produkter o bilar, även industri Kampanjer, Market transformation, frivilliga överenskommelser. Stöd till genomförandeåtgärder Bidrag och kvotpliktssystem Fokus på befintliga byggnader och privata företag

17 Varför har DK valt ett (frivilligt) kvotpliktssystem? De måste gör mer inom energieffektivisering KKE genom frivilliga överenskommelser sedan 2006 Stöd till genomförandet är viktigt Det är svårt att spara energi i bef byggnader och industrin Systemet är kundnära och finns i hela landet Det är ett mycket säkert sätt att finansiera EE (svårt via statsbudgeten) Ett sätt att driva på förändringen av energiföretagen till energitjänsteföretag Leverera energitjänster så billigt som möjligt till kunden

18 Var uppnås besparingarna i det danska systemet? Final energy consumption in all sectors In principle all end-uses and sectors But CFLs and most households appliances are not accepted Not biomass, not PV, but local solar collectors Some savings in transport is included from 2013 Also consumers covered by ETS Some savings are reduced (additionality) Also reduced losses in grids especially district heating Not efficiency improvement in district heating plants and power plants Only thermal solar plants can count

19 Kostnad för energiföretagen 2011 Companies Savings Mio. kwh Total costs Mio. Euro Cost Cents/kWh Gas ,6 Electricity ,6 District heating ,3 Oil ,5 Total ,7 Mindre än än 5 Cent/KWh förstaårsbesparing (40 öre/kwh enligt energimyndigheten, men mkt lägre i tex industri) 0,5 Cent/kWh med genomsnittligt tio års livslängd

20 Hur mäter man besparingarna i det danska systemet? Huvudprincip: Förstaårsbesparing, icke kumulativt. En enkel viktningsfaktor infördes 2011: Spegla besparingens livslängd och primärenergi (ej ETS) Schablonvärden uppskattade besparingar Genomsnittlig besparing för standardaktiviteter Tillämpas främst i hushåll Särskilda beräkningar Tillämpas i alla stora projekt Särskilt industrin och offentlig sektor market transformation särskilda mätningar

21 Vem gör jobbet? Energidistributörerna får inte göra så mycket själva (reglerade monopol) De måste alltså involvera en annan aktör T ex företag i samma grupp Men väldigt ofta byggföretag, rörmokare, elektriker etc Det finns alltså flera kanaler mellan eldistributören och kunden

22 Marknadsbaserat! Viktigt att göra systemet transparent och marknadsorienterat Involvera externa aktörer Lätt att använda för konsumenter Stöd och finansiella incitament är viktiga Ett slags marknadspris på besparingar har uppstått (dock ingen marknad ej certifikatssystem Alla typer av energitjänstföretag marknadsförs starkt Viktigt med enkla regler!

23 Utmaningar Additionalitet (free riders) Mätproblem Särskilt svårt att mäta i byggnadssektorn Marknaden och andra aktörer En del aktörer menar att energiföretagen gynnas för mycket Risk när en grupp använder fler företag (monopolhöt) Upphandlingsregler. Viktigt med enkla regler Enkla regler = låga administrationskostnader Kvalitén på produkter och tjänster Långsiktigt perspektiv ( Deep renovations )

24 Varför ska man satsa på kvotplikter för energieffektivisering? Låga kostnader Inte en del av statsbudgeten KKE/vita certifikat kan anpassas till olika länder KKE hjälper till att driva marknadsomställningen KKE komplement till andra åtgärder KKE är de facto mer framgångsrika om de kopplas till andra åtgärder

25 Och så Sverige (om KKE) Mycket negativa utredningar 2010 och 2013 Nya vindar. Energimyndigheten har nyss presenterat ny utredning i april 2015 Vita certifikat lanseras (ordet kvotplikt tonas ner) Men risk att vi fokuserar för mycket på systemet i sig och dess kostnader och missar synergieffekter Energiföretagen motsträviga (även de som gillar systemet, eftersom de vill vara ensamma i sin nisch) Viktigt att driva omställningen mot nya företag i en föränderlig marknad

26 Industrin? PFE är borta stort problem Låga energiskatter är ett problem Energieffektiviseringsnätverk är väg Schweiz kombinerar detta med höga CO2-skatter för dem som inte deltar Artikel 8 energikartläggningar är viktigt, men: Risk för övertro på kartläggningar och information Viktigt att kartläggningarna är del av ett vidare system med många styrmedel Jfr Danmark: Robust system med kompletterande styrmedel och incitament

27 Tack! Och tack till: Peter Bach, President of eceee (DK) Eoin Lees, Eoin Lees Energy eceee paper-författare och Summer Study-deltagare Nils Borg