Mångfald ger kommunen livskraft. Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfald ger kommunen livskraft. Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken"

Transkript

1 Mångfald ger kommunen livskraft Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken

2 Innehåll Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken 3 Bakgrundspromemoria till riktlinjerna 7 Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft 9 Arbetskraftsinvandring 12 Integrationen av invandrare måste främjas 14 Kommunal service för invandrare 16 Kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar måste tryggas 21 Statens och kommunernas kostnadsansvar 22 Informationssamhället, information och rådgivning 24 Invandrarnas delaktighet i samhället 26 Mångfald en kommunal resurs 27 Kommunförbundets riktlinjer för invandrarpolitiken godkändes av Finlands Kommunförbunds styrelse Närmare upplysningar: Vice verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn Direktör Keijo Sahrman (Region- och näringsutveckling) tfn Chef för EU-ärenden Erja Horttanainen, tfn Sakkunnig Anu Wikman-Immonen, tfn E-post: ISBN (häftad) ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Bilder: Kommunförbundet, Futureimagebank, Comma Finlands Kommunförbund Kommunförbundets tryckeri Helsingfors 2011 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB Helsingfors Tfn Fax

3 Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. En viktig uppgift för kommunerna är att främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft Framtidens regioner och kommuner är mångkulturella aktörer som ingår i internationella nätverk. Finlands samt landskapens och kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft inom förvaltningen, i företag och organisationer. Invandrarnas sysselsättning stöds genom språk-, introduktions- och vidareutbildning. Erkännandet av examina och kompetens främjas så att invandrarnas yrkeskunskaper och färdigheter kommer till användning. Det bör bli lättare för utländska arbetstagare att komma in i det finländska arbetslivet och etablera sig som företagare så att näringslivets konkurrensförmåga kan stärkas. Särskild vikt ska läggas vid att personer med invandrarbakgrund som redan befinner sig i Finland sysselsätts. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas måste också de olika behoven i regionerna beaktas. Riksomfattande utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Olika regioners attraktionskraft som bostadsort för invandrare främjas genom information om arbets-, boende- och fritidsmöjligheter i områdena. Kommunerna behöver arbetskraftsinvandring För närvarande sysselsätter kommunsektorn mer än löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension fram till år Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Kommunerna och samkommunerna bör i tid förbereda sig på att konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Invandringen tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. I den kommande konkurrensen om arbetskraft klarar sig de arbetsgivare och arbetsplatser bäst som medvetet har utvecklat rekryteringen av utländsk arbets- 3

4 kraft, förberett sig på att möta arbetstagare från andra kulturer och uppnår goda resultat genom att ta tillvara den kulturella mångfalden. Rekryteringen ska vara kvalificerad och etiskt hållbar. Allt större vikt bör fästas vid ledning av mångkulturella arbetsplatser. Integrationen av invandrare måste främjas Avsikten med integration är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i vårt land och att främja deras deltagande i det finländska samhället. I en lyckad integration väljer och fattar invandrarna beslut som påverkar deras eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integrationen av vuxna invandrare. I och med att invandringen ökar måste arbets- och näringsförvaltningens resurser kunna styras till integrationsutbildning för invandrare och till främjande av sysselsättning. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Målet ska vara att invandrare sysselsätts så snabbt som möjligt. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarorganisationernas insatser för invandrarnas modersmål, kultur och religion är av största vikt. Aktörerna inom tredje sektorn behöver finansieringsmedel för sin verksamhet som möjliggör ett fortsatt integrationsarbete. Informationen och rådgivningen till invandrarna ska utvecklas på nationell nivå i samarbete med olika myndigheter och andra organisationer. Tjänsterna ska vara tillgängliga för invandrarna på lämpligt sätt med hjälp av olika kanaler och metoder så att tillgången och kvaliteten på tjänsterna tryggas på lika villkor, oberoende av invandrarnas datatekniska kunskaper eller färdigheter. Distanstjänster som erbjuds bland annat genom videokonferensförbindelse kan trygga tillgången och kvaliteten på tjänsterna kostnadseffektivt också på små orter. Kommunal service för invandrare Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Invandrarnas individuella behov kräver att basservicen anpassas och att service tillhandahålls med specialarrangemang. Särskild vikt ska fästas vid vård- och omsorgstjänster avsedda för sårbara grupper utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs många olika slags åtgärder som bör vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Både den arbetsrelaterade och den humanitära invandringen innebär att behovet av undervisnings- och kulturtjänster för invandrare ökar. Undervisningstjänsterna utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är viktigt att det finns en tillräckligt stor lokal beslutanderätt så att undervisningstjänsterna kan 4

5 tillhandahållas på olika sätt utgående från lokala förhållanden. I framtiden bör allt större vikt fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. Verksamheten i bostadsområdena har en avgörande betydelse i det förebyggande arbetet och i arbetet mot fördomar. Kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar måste tryggas Flyktingarna bör placeras planmässigt och snabbt i kommunerna och integrationsfrämjande åtgärder sättas in direkt efter placeringen. Flyktingmottagningen ska också i fortsättningen vara frivillig för kommunerna. Kommunerna har större möjligheter att ta emot flyktingar om kostnadsersättningarna höjs så att de motsvarar den nuvarande kostnadsnivån. Flyktingars anvisning till en kommun ska alltid ske i samarbete med kommunen. Placeringen ska bygga på ett avtal mellan kommunen och närings-, trafik- och miljöcentralen. Parallellt med detta förfarande bör inte införas andra verksamhetsformer baserade på förvaltningsanvisningar när flyktingar hänvisas till kommuner eller stöds att flytta på egen hand. Statens och kommunernas kostnadsansvar De kalkylerade ersättningar som betalas till kommunerna täcker inte längre kostnaderna för serviceproduktionen eftersom den allmänna kostnadsnivån har stigit. Ersättningsbeloppet måste höjas så att det motsvarar den nuvarande kostnadsnivån. Enbart stegringen av kostnadsnivån förutsätter att beloppet höjs med ungefär 50 procent. Kvotflyktingarna som ofta har en svår bakgrund innebär särskilda utmaningar för kommunernas integrationsåtgärder. Därför ska dubbel kalkylerad ersättning betalas för kvotflyktingar jämfört med andra grupper som berättigar 5

6 till ersättning. De kalkylerade ersättningarna bör betalas under än längre tid än tre år. Detta gäller både kvotflyktingar och andra personer som kommunen tar emot. Alla invandrare behöver kommunens tjänster. Kostnaderna för de specialarrangemang som tjänsterna medför beaktas i verksamhets- och budgetplaneringen. Kommunerna har allmänt konstaterat att ungefär 1,5 2 gånger mer tid och personella resurser används för tjänster till invandrare jämfört med tjänster för den övriga befolkningen. Inom statsandelssystemet ska antalet invandrare/ personer med främmande modersmål beaktas som en särskild kalkylerad kostnadsfaktor i statsandelarna för basservicen. Invandrarnas delaktighet i samhället Invandrarnas delaktighet kan förbättras om de tas med i utvecklingen av kommunens service och i medborgarsamhällets verksamhet. Också valdeltagandet bör förbättras. I föreningsverksamheten möts olika kommuninvånare, vilket ger möjlighet till umgänge. I stödet till samhällelig delaktighet ska vikt också läggas vid att kvinnor och män med invandrarbakgrund har olika möjligheter och beredskap. En utmaning vid integration är att informera om de grundläggande fri- och rättigheterna och det finländska samhällets verksamhetsformer. Mångfald en kommunal resurs Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. I flera finländska kommuner börjar det finnas invånare med mycket varierande språklig och kulturell bakgrund. Kulturell mångfald är en erkänt drivande kraft i samhällen både internationellt och i Finland. En lyckad ömsesidig integration skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Det går att påverka relationerna mellan befolkningsgrupperna om man öppet godkänner kulturell mångfald, motverkar fördomar och skapar möjligheter för umgänge mellan de olika grupperna. Den offentliga sektorn bör vara en föregångare i detta sammanhang. 6

7 Bakgrundspromemoria till riktlinjerna Mångfald ger kommunen livskraft Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken Finlands invandrarpolitiska mål är att utveckla en aktiv, övergripande och konsekvent politik som fullt ut beaktar såväl behovet av arbetskraft, invandrarnas varierande utgångspunkter som de internationella skyldigheterna. Antalet utlänningar i Finland har mer än fördubblats sedan år Då bodde det omkring utlänningar i Finland, och i slutet av 2009 var antalet uppe i Omkring 2,9 procent av Finlands befolkning har utländskt medborgarskap. Antalet personer med utländsk härkomst är ändå betydligt större om man beaktar personer som är födda utomlands och som fått finskt medborgarskap. De flesta inflyttningar till Finland från utlandet motiveras med familjeband, men arbetskraftsinvandringen till Finland förväntas igen öka efter recessionen. Invandringen är koncentrerad till de största städerna. Andelen utländska medborgare (%) av kommunens befolkning % av kommunens befolkning 7- (8) 5-6,99 (13) 3-4,99 (20) 1-2,99 (148) - 0,99 (153) Andelen utlänningar av hela Finlands befolkning är 2,9 %. Rovaniemi De största andelarna i Finland, förutom Åland, har: Uleåborg Med utländska medborgare avses personer som bor stadigvarande i Finland men som inte har finländskt medborgarskap. De utländska medborgare som inte har registrerat sin vistelse syns inte i statistiken. Oravais 9,4 Helsingfors 7,2 Närpes 7,0 Esbo 6,3 Vanda 6,0 Vasa 5,0 Åbo 4,7 Kotka 4,4 Kaskö 4,3 Honkajoki 4,0 Mariehamn Kajana Karleby Vasa Kuopio Seinäjoki Joensuu Jyväskylä S:t Michel Björneborg Tammerfors Tavastehus Villmanstrand Lahtis Åbo Kotka Borgå Kommungränser: Statistikcentralen Helsingfors Källa: Statistikcentralen KF/JAH

8 Invandringen efter kommun år 2009 Inflyttade personer (4) (5) (29) (32) 1-49 (261) inga alls (11) Mest invandrare i: Helsingfors Esbo Vanda Tammerfors Åbo 977 Uleåborg 778 Vasa 550 Jyväskylä 525 Kotka 506 Lahtis 474 Inga invandrare: Hirvensalmi Juupajoki Kuhmalahti Gustavs Lestijärvi Multia Pukkila Reisjärvi Suomenniemi Yli-Ii Rovaniemi Uleåborg Kajana Karleby Vasa Seinäjoki Kuopio Joensuu Jyväskylä S:t Michel Björneborg Tammerfors Tavastehus Villmanstrand Lahtis År 2009 flyttade totalt personer från utlandet till Finland, vilket är personer färre än året innan. En tredjedel av invandrarna dvs var finska medborgare som flyttat tillbaka till Finland från utlandet. Ca 40 % av invandrarna flyttade till huvudstadsregionen. Största delen av invandrarna bor i de stora städerna. Till 11 kommuner flyttade inga invandrare år Till 14 kommuner flyttade bara 1 invandrare. Till 132 kommuner flyttade färre än 10 invandrare. Mariehamn Åbo Borgå Helsingfors Kotka Kommungränser: Statistikcentralen Källa: Statistikcentralen KF/JAH Just nu finns det fler invandrare än någonsin i vårt land som flyttat hit för att få arbete. Arbetskraftsinvandringen blir också viktigare i och med att befolkningen åldras och konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps inom alla arbetsmarknadssektorer i både Finland och de övriga EU-länderna. Servicebehovet som ökar kraftigt till följd av den åldrande befolkningen parallellt med det ökande behovet av arbetskraft leder till att det behövs mer utländsk arbetskraft i Finland. Alla invandrare anlitar och behöver kommunal service. Invandrarnas individuella behov måste beaktas i serviceproduktionen. Hela samhället ska sörja för invandrarnas integration. En lyckad ömsesidig integration skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. En viktig uppgift för kommunerna är att för sin del främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. 8

9 Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft Framtidens regioner och kommuner är mångkulturella aktörer som ingår i internationella nätverk. Regionernas och kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft inom förvaltningen, i företag och organisationer. Kommunerna och landskapen har en viktig roll när förändringar i arbetskraftssituationen prognostiseras. Tillgången till högskoleutbildning och utbildning på andra stadiet måste tryggas, liksom också förutsättningarna att tillgodose arbetskraftsoch utvecklingsbehoven i regionen. Tills vidare har invandrarnas kompetens inte kunnat utnyttjas tillräckligt. Invandrarnas sysselsättning stöds genom utveckling av språk-, introduktions- och vidareutbildning och genom annan utbildning som invandrarna behöver. Erkännandet av examina och kompetens måste utvecklas så att kommunerna får tillgång till invandrarnas yrkeskunskaper och färdigheter. Särskild vikt ska läggas vid att personer med invandrarbakgrund som redan befinner sig i Finland sysselsätts. Invandringen koncentreras till vissa områden Största delen av dagens befolkningstillväxt beror på invandring. I huvudsak koncentreras invandringen till de största städerna och tillväxtcentrumen. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas ska också de olika behoven inom områdena beaktas. Utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Landskapsförbunden utarbetar regionala utvecklingsstrategier som används som utgångspunkt för landskapens utveckling. I dessa strategier bestäms målsättningen för befolkningen, utbildningen och arbetsplatserna i landskapet. Invandringen ses ofta i landskapets utvecklingsstrategier som en helhet som omfattar såväl arbetskraftsinvandring som humanitär invandring. I kommunerna bör invandrarnas integration och sysselsättning planeras i förväg och samordnas som en del av den övergripande utvecklingen av invandringen. Samarbete mellan kommunerna är en bra metod när det gäller att utveckla mottagandet och integrationen av invandrare. Utvecklingen av näringslivet och servicen kan granskas per region så att möjligheten att ta tillvara invandrarnas yrkeskompetens också beaktas. Landsbygdens och de landsbygdsdominerade kommunernas attraktionskraft som bostadsort för invandrare kan främjas om man använder olika metoder för integration på lokal nivå och ger information om arbets-, boende- och fritidsmöjligheterna på landsbygden. Organisationerna på landsbygden har en viktig uppgift och möjlighet när det gäller att ta med invandrarna i sin verksamhet. 9

10 Andelen personer med främmande modersmål (%) av landskapets befolkning år 2009 % av landskapets befolkning 4- (2) 3-3,99 (1) 2-2,99 (6) 1-1,99 (10) 0-0,99 (1) 1,6 Andelen utländska medborgare av hela Finlands befolkning är 2,9 procent. Rovaniemi Åland Nyland Österbotten Egentliga Finland Kymmenedalen Södra Karelen Östra Nyland Päijänne-Tavastland Birkaland Norra Karelen Egentliga Tavastland Kajanaland Lappland Mellersta Finland Södra Savolax Mellersta Österbotten Norra Österbotten Satakunta Norra Savolax Södra Österbotten 8,2 5,5 3,5 2,9 2,8 2,5 2,5 2,3 2,2 1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 0,9 Vasa 3,5 0,9 Karleby 1,5 Seinäjoki 1,5 1,3 Uleåborg 1,2 1,6 Kajana Kuopio 1,7 Joensuu Jyväskylä 8,2 Mariehamn 1,2 2,2 Björneborg Tammerfors 2,3 Tavastehus 1,6 2,9 Åbo 5,5 2,5 Lahtis Borgå Helsingfors 2,8 1,5 S:t Michel 2,5 Villmanstrand Kotka Kommungränser: Statistikcentralen Källa: Statistikcentralen KF/JAH Med utländska medborgare avses personer som bor stadigvarande i Finland men som inte har finländskt medborgarskap. De utländska medborgare som inte har registrerat sin vistelse syns inte i statistiken. 10

11 Andelen utländska medborgare (%) av landskapets befolkning år 2009 % 4,5 - (2) 3-4,49 (5) 1,5-2,99 (11) - 1,49 (2) 1,6 Andelen personer med främmande modersmål av hela befolkningen i Finland är 3,9 %. Rovaniemi Nyland Åland Egentliga Finland Österbotten Kymmenedalen Södra Karelen Östra Nyland Päijänne-Tavastland Birkaland Norra Karelen Egentliga Tavastland Mellersta Finland Södra Savolax Kajanaland Lappland Mellersta Österbotten Norra Savolax Norra Österbotten Satakunta Södra Österbotten 7,7 4,8 4,1 3,6 3,5 3,4 3,0 3,0 3,0 2,2 2,0 2,0 1,9 1,8 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,0 Mariehamn Vasa 3,6 1,0 Karleby 1,5 Seinäjoki 2,0 Uleåborg 1,5 Jyväskylä 1,5 1,8 Kajana Kuopio 2,2 Joensuu 1,9 3,0 S:t Michel Björneborg Tammerfors 1,4 3,0 3,4 Tavastehus Villmanstrand Lahtis 2,0 4,1 3,5 Åbo 3,0 Kotka 7,7 Borgå Kommungränser: Statistikcentralen Helsingfors Källa: Statistikcentralen KF/JAH Till gruppen personer som talar ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål hör personer som bor stadigvarande i Finland eller som har registrerat sin vistelse. En person med främmande modersmål kan också ha finskt medborgarskap. 11

12 Arbetskraftsinvandring Kommunerna behöver arbetskraftsinvandring För närvarande sysselsätter kommunsektorn cirka löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension fram till år De största enskilda pensionsavgångarna sker 2014 och Under respektive år går närmare personer i pension. Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Nu är det dags att främja arbetskraftsinvandring och vidta olika förberedande åtgärder eftersom den ekonomiska recessionen så småningom viker undan. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Den yrkesverksamma arbetskraften minskar snabbt under loppet av några år och därför måste kommunerna och samkommunerna i god tid förbereda sig på en hårdnande konkurrens om kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft ökar i någon mån. I tillväxtcentrumen syns problemen redan tydligare men den arbetskraft som friställts till följd av recessionen och kommunsektorns behov möts inte. Hittills har den permanenta invandringen bestått av arbetskraftsinvandring i bara liten omfattning. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Den tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. Välmående områden och kommuner kräver en kunnig personal inom alla sektorer. Därför behöver också kommunsektorn i fortsättningen utländsk arbetskraft för att trygga sin serviceproduktion. Nyttan med 12

13 arbetskraftsinvandring bör allt mer lyftas fram och integrationen av personer som kommit till Finland bör stödjas på basis av detta. Främjandet av arbetskraftsinvandringen och den anknytande rekryteringen utgår i bästa fall från arbetsgivarna och tillgodoser i det avseendet behoven. En kvalificerad, etiskt högklassig och transparent verksamhet är nödvändig och gagnar alla. Arbetsgivarnätverk ger bättre möjligheter att lyckas med rekrytering av arbetskraft från utlandet, där erkännandet av examina och kompetens, nödvändig fortbildning och språkstudier är tryggade. Att omvärlden internationaliseras förutsätter att kommunerna beaktar den mångkulturella kundkretsen. Den kommunala servicen kommer allt oftare att ställas inför situationer där det behövs ny servicekompetens både vad gäller språk och kunskap om kulturbakgrund. En del kommuner har de facto som målsättning att rekrytera arbetskraft med utländsk härkomst i förhållande till antalet utlänningar i regionen. I den kommande konkurrensen om arbetskraft klarar sig de arbetsgivare och arbetsplatser bäst som medvetet har utvecklat rekryteringen av utländsk arbetskraft, förberett sig på att möta arbetstagare och arbetskamrater från andra kulturer och uppnår goda resultat genom att beakta och tillvarata den kulturella mångfalden. Allt större vikt bör också fästas vid ledning av kulturell mångfald och mångkulturella arbetsplatser. Invandringen stärker näringslivets konkurrenskraft I innovativ näringsverksamhet ska det vara möjligt att ansluta sig till nationella och internationella nätverk oberoende av var företagen är belägna. Detta förutsätter också att det parallellt med en fungerande infrastruktur finns kompetent arbetskraft som har språkkunskaper och förmåga att förstå främmande verksamhetskulturer. Invandrarnas kompetens och nätverk borde också ses som en resurs för innovativ och internationell utveckling av näringarna. Det bör bli lättare för utländska arbetstagare att komma in i det finländska arbetslivet och etablera sig som företagare. Det är synnerligen viktigt att finländska anställningsvillkor och kollektivavtal tillämpas på det arbete som utförs i Finland. Arbetsgivaren ansvarar för att de anställda har den behörighet, kompetens och de språkkunskaper som behövs i arbetet. I lagar och i andra bestämmelser som är bindande för arbetsgivaren inom såväl den privata som offentliga sektorn är det ändamålsenligt med behörighetskrav endast i sådana situationer och i den mån det är nödvändigt för skötseln av uppgiften. Arbetsgivarna ska ha möjlighet att välja de personer som arbetsgivaren anser att passar bäst för uppgifterna. Personer som kanske har fått sin yrkeskunskap och kompetens i utlandet. Alla parter i arbetslivet ska främja positiva attityder på arbetsplatserna och motarbeta fördomar och rasism som beror på okunskap. För att personer med internationell specialkompetens ska förankras i regionerna krävs bland annat att kommunerna har ett stort utbud av basservice, utbildningsmöjligheter för barn och unga och att boendemiljön är trygg och trivsam. 13

14 Integrationen av invandrare måste främjas Avsikten med integration är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i Finland och att främja deras delaktighet i det finländska samhället. I en lyckad integration gör invandrarna val och fattar beslut som verkligen påverkar deras eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. Kommunens uppgifter Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen, planeringen och uppföljningen av integrationen. Det är nödvändigt att kommunen och arbetskraftsmyndigheten samarbetar i integrationen av invandrare. För att främja och stödja invandrares integration utarbetar kommunen ett program för integrationsfrämjande. Programmet innehåller en plan över åtgärder som främjar och stöder integrationen. Målet är att integrationsprogrammen tas med i kommunens övriga strategiska planering så att de kan främja de mål som gäller allmänna goda etniska relationer och integration. Många kommuner har i de egna integrationsprogrammen dragit upp riktlinjerna för sin invandrarpolitik och inkluderat den i kommunens internationaliserings- och andra utvecklingsstrategier. En strategi för invandring som omfattar hela landskapet skapar en grund för en genomgripande invandrarpolitik. Kommunerna tillhandahåller i huvudsak samma basservice för den infödda befolkningen som för invandrarna. De tjänster som stöder integration måste ses som särskilda tjänster som antingen är anpassad basservice eller basservice som tillhandhålls med specialarrangemang eller tjänster som bara gäller invandrare. Specialarrangemangen och de tjänster som stöder integration och bara gäller invandrare kräver extra resurser. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Lagen om likabehandling ålägger myndigheterna att utarbeta en likabehandlingsplan för att främja etnisk likabehandling och förhindra diskriminering på basis av etniskt ursprung. Likabehandlingsplaneringen stöder god förvaltning i kommunerna och utveckling av personalen och servicen. Enligt jämställdhetslagen ska kommunerna som myndigheter också främja jämlikheten mellan könen i egenskap av arbetsgivare och servicegivare och i samhälleligt beslutsfattande och samhällelig delaktighet. I den europeiska stadgan för jämställdhet inom regionaloch lokalförvaltningen har uppmärksamhet riktats mot upprepad diskriminering på grund av bland annat etniskt ursprung och kön. Kommunförbundets styrelse antog stadgan 2006 och har rekommenderat att kommunerna och landskapsförbunden också ska göra det. 14

15 I invandrarpolitiken och integrationen ska hänsyn tas till olika befolkningsgruppers och de båda könens olika behov. De positiva specialåtgärder som gäller invandrarkvinnor och invandrarflickor främjar integrationen av alla. Främjandet av likabehandling och jämställdhet bör ingå som en naturlig del i utvecklingen av tjänsterna på lokal nivå. För att utöka kunskaperna och utveckla personalens kompetens behöver kommunerna mera resurser. Arbets- och näringsförvaltningens uppgifter Arbets- och näringsförvaltningen har en central roll i integrationen av vuxna invandrare. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integrationen av vuxna invandrare så att en integration som utgår från arbetslivet säkerställs. När invandringen ökar måste arbets- och näringsförvaltningens resurser kunna styras till integrationsutbildning för invandrare och främjande av sysselsättning. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Arbetsoch näringsbyrån gör en inledande kartläggning av vuxna invandrare. Målet ska vara att invandrare sysselsätts så snabbt som möjligt. På grund av att den arbetskraftspolitiska integrationsutbildningen inte har tillräckligt med resurser har invandrare hänvisats till självständiga studier som kan jämställas med integrationsutbildning. Självständiga studier är utbildning som invandraren själv söker sig till i stället för integrationsutbildning, till exempel till medborgarinstitut, grundläggande yrkesutbildning eller gymnasiet. I de självständiga studierna ska ingå studier i finska eller svenska och studierna ska stärka invandrarens förutsättningar att få arbete. Självständiga studier ökar behovet av studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen för vilka det krävs tillstånd att ordna yrkesutbildning. Kommunerna finansierar närmare 60 procent av den grundläggande yrkesutbildningen. De självständiga studierna ska fullt ut finansieras av staten och kräver inte något utbildningstillstånd. Det är särskilt viktigt att för unga utan examen på andra stadiet reservera platser i enlighet med tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning. I arbets- och näringsbyråernas tjänster är det viktigt att beakta alla invandrares specialbehov som en övergripande princip. Tredje sektorns uppgifter Tredje sektorn har goda möjligheter att komplettera myndigheternas tjänster. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarnas egna organisationers insatser för att främja invandrares modersmål, kultur och religion är av största vikt. Det är viktigt att satsa på att sprida god integrationspraxis. Aktörerna inom den tredje sektorn behöver sådana finansieringsmedel för sin verksamhet som möjliggör ett fortsatt integrationsarbete. 15

16 Kommunal service för invandrare I kommunernas service konkretiseras möten mellan olika kulturer. Invandringsfrågorna gäller alla kommunens servicesektorer. Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Kommunerna har konstaterat att särskilt i det inledande skedet av vistelsen i Finland används 1,5 2 gånger så mycket tid och personella resurser på service för invandrare jämfört med den övriga befolkningen. Utredningar visar att invandrarnas individuella behov kräver att basservicen är anpassad och att servicen tillhandahålls med specialarrangemang. Detta innebär extra kostnader för basservicen. I statsandelarna för basservicen ska antalet personer med invandrarbakgrund/ främmande modersmål beaktas som en särskild kalkylerad kostnadsfaktor. Invandrarna använder en del av vård- och omsorgstjänsterna i mindre omfattning än den infödda befolkningen. Information om tillgängliga tjänster bör ges i det grundläggande informationspaket som erbjuds invandrare när de kommer till Finland. Den offentliga förvaltningens samarbete kring servicen till invandrarna förbättrar kvaliteten, tillgången och kostnadseffektiviteten. 16

17 Kommuner som hade mest invånare med främmande modersmål år 2009 Helsingfors Esbo Vanda Åbo Tammerfors Lahtis Jyväskylä Uleåborg Vasa Villmanstrand Kotka Salo Kouvola Kuopio Joensuu Borgå Hyvinge Kervo Tavastehus Kyrkslätt Rovaniemi Björneborg S:t Michel Järvenpää Reso Lojo Kajana Imatra Karleby Raseborg Fredrikshamn Mariehamn Riihimäki S:t Karins Nurmijärvi Källa: Statistikcentralen 17

18 Kommuner som hade den största andelen invånare med främmande modersmål (%) år 2009 Oravais Helsingfors Vanda Esbo Mariehamn Föglö Åbo Närpes Korsnäs Vasa Vårdö Kotka Tammerfors Kaskö Salo Kervo Eckerö Lahtis Virolahti Reso Villmanstrand Kumlinge Tohmajärvi Miehikkälä Kyrkslätt HELA LANDET Fredrikshamn Grankulla Honkajoki Borgå Jakobstad Hyvinge Karkkila Brändö Malax Jomala Jyväskylä Imatra Geta Raseborg Nykarleby Hangö Källa: Statistikcentralen 18

19 Vård- och omsorgstjänster Invandrare som flyttat av humanitära skäl har ofta ett långvarigt behov av vårdoch omsorgstjänster. Eftersom flyktingarna har mycket olika bakgrund kan alla inte sysselsättas utan för att klara sig kan de behöva samhällets stöd under en längre tid. Särskild vikt bör fästas vid tjänster avsedda för unga, handikappade och äldre som står utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs många olika slags åtgärder som måste vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Vård- och omsorgstjänsterna baserar sig på detaljerad lagstiftning och arbetsetik som gett upphov till förfaranden som upplevts som korrekta och bra. Inom vården och omsorgen är man i viss mån tvungen att godkänna att främmande kulturer kräver olika verksamhetsformer. Men detta får aldrig leda till förfaranden som strider mot lagstiftningen i Finland. Undervisning, kultur och invandrare Både den arbetsrelaterade och den humanitära invandringen leder till att behovet av undervisnings- och kulturtjänster för invandrare ökar. Det är särskilt viktigt att invandrarna får lära sig finska eller svenska. Undervisningstjänsterna för invandrare ska utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är också viktigt att ha en tillräckligt stor lokal beslutanderätt för att undervisningstjänsterna ska kunna ordnas flexibelt på olika sätt och för att de lokala behoven ska kunna tillgodoses så bra som möjligt. I skolorna är möten mellan elever från olika kulturer vardag. I lärarutbildningen bör man mer än tidigare behandla frågor som gäller kulturell mångfald. Lärare som arbetat med invandrare har erfarenheter som bör kunna användas som en resurs i lärarutbildningen och fortbildningen. En stor del av invandrarna är barn och unga. Undervisning och utbildning är viktigt i integrationen av invandrare. Också vuxna invandrares integration i samhället kan främjas via barnens och de ungas skolgång. Det är nödvändigt att se till att det inte finns läroanstalter i kommunerna där eleverna helt eller nästan enbart består av barn och unga med invandrarbakgrund. En nära interaktion mellan invandrarbarn och invandrarunga och finländska barn och unga förbättrar samhörigheten, påskyndar invandrarnas språkinlärning och ökar delaktigheten i samhället. Det är viktigt att bjuda in invandrarungdomarnas föräldrar i samarbetet mellan hem och skola. I utbildningen bör alla elevers och studerandes inlärningsförutsättningar tryggas så att de uppfyller kraven för antagning till vidareutbildning. Målet bör vara att också invandrarunga avlägger grundexamen på andra stadiet antingen i gymnasiet eller inom den grundläggande yrkesutbildningen och får beredskap för livslångt lärande och arbetslivet. Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. Utbildnings-, kultur- och idrottstjänsterna är utmärkta metoder för integration. Kultur-, biblioteks-, ungdoms- och idrottstjänsterna spelar en viktig roll för förståelsen av olika kulturers verksamhetsformer. Idrotts- och ungdomsarbetet når även invandrarunga eftersom tröskeln för att anlita tjänsterna är låg. Det är viktigt att också föräldrarna får information om verksamheten så att de kan ge sina ungdomar tillstånd att delta. Samarbetet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn är viktigt när det 19

20 gäller att effektivera språkutbildningen. I många regioner har man insett att lokalt samarbete är ett bra sätt att effektivera språkutbildningen. Boende I framtiden ska allt större vikt att fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. I stora städer förutsätter goda relationer mellan olika befolkningsgrupper att stadsdelarna och bostadsområdena inte differentieras alltför mycket. Differentieringen blir ett problem om den leder till att vissa bostadsområden stämplas och om ungdomar i bostadsområden slås ut. Typiskt är då att området och tjänsterna i området, till exempel skolorna har dåligt rykte. Det kan vara svårt att rekrytera behörig personal för de offentliga tjänsterna i regionen. Sådana negativa spiraler måste brytas och uppkomsten av dem motarbetas. I samhällspolitiken är det viktigt att arbeta för en mångsidig förbättring av problemområden och tjänster. I Finland har man lyckats undvika differentiering med hjälp av planläggning och genom att placera bostadshus av olika typ och olika former av besittningsrätt i bostadsområden och bilda heterogena invånarstrukturer i de statligt finansierade hyreshusen. Det finns skäl att fortsätta att följa dessa principer. Man bör också se till att det finns lämpliga bostäder för personer med specialkunskaper och arbetstagare som kommer från utlandet. Verksamheten i bostadsområdet har en avgörande betydelse i det förebyggande arbete och i arbetet mot fördomar. Det egna bostadsområdet med sina mänskliga relationer och tjänster är en viktig verksamhetsmiljö för invandrarna. Boendemöten och boendekommittéer och invånarstugor erbjuder invandrarna möjlighet att träffa sina grannar. Invandrarna behöver ofta boenderådgivning och uppmuntran att delta i bostadsområdets verksamhet. Kommunerna och tredje sektorn har i många projekt försökt öka invandrarnas kunskaper om hur finländarna bor. Det vore också bra att sammanställa en handbok om de goda förfarandena i dessa projekt. Handboken kan delas ut till alla invandrare när de kommer till Finland. Det bör satsas mer än tidigare på samarbete mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna. 20

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna.

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna. 18.4.2012 Dnr 1429/90/2012 Inrikesministeriet Beredningen av strategin för invandringens framtid 2020 Kommunförbundet betonar vikten av ett övergripande projekt som förutser invandringen i framtiden. Kommunförbundets

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM

KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Lausunto Wikman-Immonen Anu 11.4.2012 Horttanainen Erja Dnr 1422/90/2012 Arbets- och näringsministeriet KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Arbets- och näringsministeriet har berett ett

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 17.11.2015 Innehåll TOC 2 MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Kommunförbundet betonar att Finland ska ge skyddsbehövande ett högklassigt internationellt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Huvudsakliga

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Enligt Statisticentralens sysselsättningsstatistiken

Läs mer

Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010

Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010 Rättsväsen 20 Brottslighet som kommit till polisens kännedom 200 Misshandelsbrottsoffer typiskt 8åringar Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat blev 33 000 personer offer för de misshandelsbrott

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar

Läs mer

Årsöversikt över migrationen 2009

Årsöversikt över migrationen 2009 Årsöversikt över migrationen 2009 2 INVANDRINGEN MINSKADE 2009 Syftet med denna statistiska översikt är att beskriva migrationen under 2009. Finland har genom tiderna haft migration. Man har flyttat till

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014. Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

Svenskspråkig integrering av invandrare

Svenskspråkig integrering av invandrare 1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av

Läs mer

Information åt kommunerna om mottagandet av personer som söker internationellt skydd och personer som beviljats uppehållstillstånd

Information åt kommunerna om mottagandet av personer som söker internationellt skydd och personer som beviljats uppehållstillstånd 1 Information åt kommunerna om mottagandet av personer som söker internationellt skydd och personer som beviljats uppehållstillstånd I MOTTAGANDE AV ASYLSÖKANDE 1 Personer som söker internationellt skydd

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: AUGUSTI 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 25.9.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: SEPTEMBER 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 23.1.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: AUGUSTI 211 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 2.9.211 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: JANUARI 212 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 21.2.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 '

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang. Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör

Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang. Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör Trådgårdsstaden Närpes Invånarantal (31.12.2015) 9.387

Läs mer

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Inledning Bildningsväsendets plan för utvecklandet av de mångkulturella färdigheterna definierar de centrala

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Boende 2009 Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Få höga byggnader i Finland Byggnader med en och två våningar utgjorde tillsammans 95 procent av hela byggnadsbeståndet. Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016 Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 014 Universitets 01 Universitetsstuderande Antalet universitetsstuderande 167 00 år 01 Enligt Statistikcentralens sstatistik var antalet studerande i som leder till universitetsexamen 167 00

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: MARS 212 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 24.4.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25

Läs mer

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 30.1.2001 6/400/2001 Till anordnare av yrkesutbildning NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Enligt 9 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) anges i tillståndet att

Läs mer

HUR SER STARKA KOMMUNER UT?

HUR SER STARKA KOMMUNER UT? HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro 14.3.2014 Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013 1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2013 ÅTGÄRDER

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

Översikt av bostadsmarknaden 2/2013

Översikt av bostadsmarknaden 2/2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola 0400 996 067 Översikt av bostadsmarknaden 2/2013 3.5.2013 Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) samlar in och analyserar uppgifter

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag Fullmäktige 17 11.04.2016 Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag 431/05.11.00/2013, 1420/05.11.00/2016 SOCHVUTS 13 Social-

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: APRIL 21 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 25.5.21 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

STUDERANDE, examensinriktad utbildning 2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Närpesmodellen Lilian Ivars Närpes stad Invånarantal 31.12.2011, 9 411 personer Svenskspråkiga 87,62% Finskspråkiga 5,73% Andra språk 6,66 % Näringsstrukturen

Läs mer

Integrering av invandrare. Migrationsdirektör Sonja Hämäläinen Avdelningen för sysselsättning och företagande

Integrering av invandrare. Migrationsdirektör Sonja Hämäläinen Avdelningen för sysselsättning och företagande Integrering av invandrare Migrationsdirektör Sonja Hämäläinen Avdelningen för sysselsättning och företagande Betydande förändringar i omvärlden Finland är en del av växande och föränderliga globala migrationsströmmar

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Regionförvaltningen omorganiserades 1.1.2010 De statliga regionförvaltningsmyndigheternas roller, uppgifter, styrning och regionindelning

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: MARS 211 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 28.4.211 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

MAAHANMUUTON ÅRSÖVERSIK T VUOSIKATSAUS ÖVER MIGRATIONEN 2011 2010

MAAHANMUUTON ÅRSÖVERSIK T VUOSIKATSAUS ÖVER MIGRATIONEN 2011 2010 MAAHANMUUTON ÅRSÖVERSIK T VUOSIKATSAUS ÖVER MIGRATIONEN 2011 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Migrationen år 2010 4 Befolkning och utländska medborgare 5 Mångkulturella familjer 6 Befolkning efter modersmål

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: MAJ 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 26.6.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer