Mångfald ger kommunen livskraft. Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken
|
|
- Kjell Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mångfald ger kommunen livskraft Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken
2 Innehåll Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken 3 Bakgrundspromemoria till riktlinjerna 7 Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft 9 Arbetskraftsinvandring 12 Integrationen av invandrare måste främjas 14 Kommunal service för invandrare 16 Kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar måste tryggas 21 Statens och kommunernas kostnadsansvar 22 Informationssamhället, information och rådgivning 24 Invandrarnas delaktighet i samhället 26 Mångfald en kommunal resurs 27 Kommunförbundets riktlinjer för invandrarpolitiken godkändes av Finlands Kommunförbunds styrelse Närmare upplysningar: Vice verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn Direktör Keijo Sahrman (Region- och näringsutveckling) tfn Chef för EU-ärenden Erja Horttanainen, tfn Sakkunnig Anu Wikman-Immonen, tfn E-post: fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi ISBN (häftad) ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Bilder: Kommunförbundet, Futureimagebank, Comma Finlands Kommunförbund Kommunförbundets tryckeri Helsingfors 2011 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB Helsingfors Tfn Fax
3 Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. En viktig uppgift för kommunerna är att främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft Framtidens regioner och kommuner är mångkulturella aktörer som ingår i internationella nätverk. Finlands samt landskapens och kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft inom förvaltningen, i företag och organisationer. Invandrarnas sysselsättning stöds genom språk-, introduktions- och vidareutbildning. Erkännandet av examina och kompetens främjas så att invandrarnas yrkeskunskaper och färdigheter kommer till användning. Det bör bli lättare för utländska arbetstagare att komma in i det finländska arbetslivet och etablera sig som företagare så att näringslivets konkurrensförmåga kan stärkas. Särskild vikt ska läggas vid att personer med invandrarbakgrund som redan befinner sig i Finland sysselsätts. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas måste också de olika behoven i regionerna beaktas. Riksomfattande utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Olika regioners attraktionskraft som bostadsort för invandrare främjas genom information om arbets-, boende- och fritidsmöjligheter i områdena. Kommunerna behöver arbetskraftsinvandring För närvarande sysselsätter kommunsektorn mer än löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension fram till år Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Kommunerna och samkommunerna bör i tid förbereda sig på att konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Invandringen tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. I den kommande konkurrensen om arbetskraft klarar sig de arbetsgivare och arbetsplatser bäst som medvetet har utvecklat rekryteringen av utländsk arbets- 3
4 kraft, förberett sig på att möta arbetstagare från andra kulturer och uppnår goda resultat genom att ta tillvara den kulturella mångfalden. Rekryteringen ska vara kvalificerad och etiskt hållbar. Allt större vikt bör fästas vid ledning av mångkulturella arbetsplatser. Integrationen av invandrare måste främjas Avsikten med integration är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i vårt land och att främja deras deltagande i det finländska samhället. I en lyckad integration väljer och fattar invandrarna beslut som påverkar deras eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integrationen av vuxna invandrare. I och med att invandringen ökar måste arbets- och näringsförvaltningens resurser kunna styras till integrationsutbildning för invandrare och till främjande av sysselsättning. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Målet ska vara att invandrare sysselsätts så snabbt som möjligt. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarorganisationernas insatser för invandrarnas modersmål, kultur och religion är av största vikt. Aktörerna inom tredje sektorn behöver finansieringsmedel för sin verksamhet som möjliggör ett fortsatt integrationsarbete. Informationen och rådgivningen till invandrarna ska utvecklas på nationell nivå i samarbete med olika myndigheter och andra organisationer. Tjänsterna ska vara tillgängliga för invandrarna på lämpligt sätt med hjälp av olika kanaler och metoder så att tillgången och kvaliteten på tjänsterna tryggas på lika villkor, oberoende av invandrarnas datatekniska kunskaper eller färdigheter. Distanstjänster som erbjuds bland annat genom videokonferensförbindelse kan trygga tillgången och kvaliteten på tjänsterna kostnadseffektivt också på små orter. Kommunal service för invandrare Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Invandrarnas individuella behov kräver att basservicen anpassas och att service tillhandahålls med specialarrangemang. Särskild vikt ska fästas vid vård- och omsorgstjänster avsedda för sårbara grupper utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs många olika slags åtgärder som bör vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Både den arbetsrelaterade och den humanitära invandringen innebär att behovet av undervisnings- och kulturtjänster för invandrare ökar. Undervisningstjänsterna utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är viktigt att det finns en tillräckligt stor lokal beslutanderätt så att undervisningstjänsterna kan 4
5 tillhandahållas på olika sätt utgående från lokala förhållanden. I framtiden bör allt större vikt fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. Verksamheten i bostadsområdena har en avgörande betydelse i det förebyggande arbetet och i arbetet mot fördomar. Kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar måste tryggas Flyktingarna bör placeras planmässigt och snabbt i kommunerna och integrationsfrämjande åtgärder sättas in direkt efter placeringen. Flyktingmottagningen ska också i fortsättningen vara frivillig för kommunerna. Kommunerna har större möjligheter att ta emot flyktingar om kostnadsersättningarna höjs så att de motsvarar den nuvarande kostnadsnivån. Flyktingars anvisning till en kommun ska alltid ske i samarbete med kommunen. Placeringen ska bygga på ett avtal mellan kommunen och närings-, trafik- och miljöcentralen. Parallellt med detta förfarande bör inte införas andra verksamhetsformer baserade på förvaltningsanvisningar när flyktingar hänvisas till kommuner eller stöds att flytta på egen hand. Statens och kommunernas kostnadsansvar De kalkylerade ersättningar som betalas till kommunerna täcker inte längre kostnaderna för serviceproduktionen eftersom den allmänna kostnadsnivån har stigit. Ersättningsbeloppet måste höjas så att det motsvarar den nuvarande kostnadsnivån. Enbart stegringen av kostnadsnivån förutsätter att beloppet höjs med ungefär 50 procent. Kvotflyktingarna som ofta har en svår bakgrund innebär särskilda utmaningar för kommunernas integrationsåtgärder. Därför ska dubbel kalkylerad ersättning betalas för kvotflyktingar jämfört med andra grupper som berättigar 5
6 till ersättning. De kalkylerade ersättningarna bör betalas under än längre tid än tre år. Detta gäller både kvotflyktingar och andra personer som kommunen tar emot. Alla invandrare behöver kommunens tjänster. Kostnaderna för de specialarrangemang som tjänsterna medför beaktas i verksamhets- och budgetplaneringen. Kommunerna har allmänt konstaterat att ungefär 1,5 2 gånger mer tid och personella resurser används för tjänster till invandrare jämfört med tjänster för den övriga befolkningen. Inom statsandelssystemet ska antalet invandrare/ personer med främmande modersmål beaktas som en särskild kalkylerad kostnadsfaktor i statsandelarna för basservicen. Invandrarnas delaktighet i samhället Invandrarnas delaktighet kan förbättras om de tas med i utvecklingen av kommunens service och i medborgarsamhällets verksamhet. Också valdeltagandet bör förbättras. I föreningsverksamheten möts olika kommuninvånare, vilket ger möjlighet till umgänge. I stödet till samhällelig delaktighet ska vikt också läggas vid att kvinnor och män med invandrarbakgrund har olika möjligheter och beredskap. En utmaning vid integration är att informera om de grundläggande fri- och rättigheterna och det finländska samhällets verksamhetsformer. Mångfald en kommunal resurs Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. I flera finländska kommuner börjar det finnas invånare med mycket varierande språklig och kulturell bakgrund. Kulturell mångfald är en erkänt drivande kraft i samhällen både internationellt och i Finland. En lyckad ömsesidig integration skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Det går att påverka relationerna mellan befolkningsgrupperna om man öppet godkänner kulturell mångfald, motverkar fördomar och skapar möjligheter för umgänge mellan de olika grupperna. Den offentliga sektorn bör vara en föregångare i detta sammanhang. 6
7 Bakgrundspromemoria till riktlinjerna Mångfald ger kommunen livskraft Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken Finlands invandrarpolitiska mål är att utveckla en aktiv, övergripande och konsekvent politik som fullt ut beaktar såväl behovet av arbetskraft, invandrarnas varierande utgångspunkter som de internationella skyldigheterna. Antalet utlänningar i Finland har mer än fördubblats sedan år Då bodde det omkring utlänningar i Finland, och i slutet av 2009 var antalet uppe i Omkring 2,9 procent av Finlands befolkning har utländskt medborgarskap. Antalet personer med utländsk härkomst är ändå betydligt större om man beaktar personer som är födda utomlands och som fått finskt medborgarskap. De flesta inflyttningar till Finland från utlandet motiveras med familjeband, men arbetskraftsinvandringen till Finland förväntas igen öka efter recessionen. Invandringen är koncentrerad till de största städerna. Andelen utländska medborgare (%) av kommunens befolkning % av kommunens befolkning 7- (8) 5-6,99 (13) 3-4,99 (20) 1-2,99 (148) - 0,99 (153) Andelen utlänningar av hela Finlands befolkning är 2,9 %. Rovaniemi De största andelarna i Finland, förutom Åland, har: Uleåborg Med utländska medborgare avses personer som bor stadigvarande i Finland men som inte har finländskt medborgarskap. De utländska medborgare som inte har registrerat sin vistelse syns inte i statistiken. Oravais 9,4 Helsingfors 7,2 Närpes 7,0 Esbo 6,3 Vanda 6,0 Vasa 5,0 Åbo 4,7 Kotka 4,4 Kaskö 4,3 Honkajoki 4,0 Mariehamn Kajana Karleby Vasa Kuopio Seinäjoki Joensuu Jyväskylä S:t Michel Björneborg Tammerfors Tavastehus Villmanstrand Lahtis Åbo Kotka Borgå Kommungränser: Statistikcentralen Helsingfors Källa: Statistikcentralen KF/JAH
8 Invandringen efter kommun år 2009 Inflyttade personer (4) (5) (29) (32) 1-49 (261) inga alls (11) Mest invandrare i: Helsingfors Esbo Vanda Tammerfors Åbo 977 Uleåborg 778 Vasa 550 Jyväskylä 525 Kotka 506 Lahtis 474 Inga invandrare: Hirvensalmi Juupajoki Kuhmalahti Gustavs Lestijärvi Multia Pukkila Reisjärvi Suomenniemi Yli-Ii Rovaniemi Uleåborg Kajana Karleby Vasa Seinäjoki Kuopio Joensuu Jyväskylä S:t Michel Björneborg Tammerfors Tavastehus Villmanstrand Lahtis År 2009 flyttade totalt personer från utlandet till Finland, vilket är personer färre än året innan. En tredjedel av invandrarna dvs var finska medborgare som flyttat tillbaka till Finland från utlandet. Ca 40 % av invandrarna flyttade till huvudstadsregionen. Största delen av invandrarna bor i de stora städerna. Till 11 kommuner flyttade inga invandrare år Till 14 kommuner flyttade bara 1 invandrare. Till 132 kommuner flyttade färre än 10 invandrare. Mariehamn Åbo Borgå Helsingfors Kotka Kommungränser: Statistikcentralen Källa: Statistikcentralen KF/JAH Just nu finns det fler invandrare än någonsin i vårt land som flyttat hit för att få arbete. Arbetskraftsinvandringen blir också viktigare i och med att befolkningen åldras och konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps inom alla arbetsmarknadssektorer i både Finland och de övriga EU-länderna. Servicebehovet som ökar kraftigt till följd av den åldrande befolkningen parallellt med det ökande behovet av arbetskraft leder till att det behövs mer utländsk arbetskraft i Finland. Alla invandrare anlitar och behöver kommunal service. Invandrarnas individuella behov måste beaktas i serviceproduktionen. Hela samhället ska sörja för invandrarnas integration. En lyckad ömsesidig integration skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. En viktig uppgift för kommunerna är att för sin del främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. 8
9 Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft Framtidens regioner och kommuner är mångkulturella aktörer som ingår i internationella nätverk. Regionernas och kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft inom förvaltningen, i företag och organisationer. Kommunerna och landskapen har en viktig roll när förändringar i arbetskraftssituationen prognostiseras. Tillgången till högskoleutbildning och utbildning på andra stadiet måste tryggas, liksom också förutsättningarna att tillgodose arbetskraftsoch utvecklingsbehoven i regionen. Tills vidare har invandrarnas kompetens inte kunnat utnyttjas tillräckligt. Invandrarnas sysselsättning stöds genom utveckling av språk-, introduktions- och vidareutbildning och genom annan utbildning som invandrarna behöver. Erkännandet av examina och kompetens måste utvecklas så att kommunerna får tillgång till invandrarnas yrkeskunskaper och färdigheter. Särskild vikt ska läggas vid att personer med invandrarbakgrund som redan befinner sig i Finland sysselsätts. Invandringen koncentreras till vissa områden Största delen av dagens befolkningstillväxt beror på invandring. I huvudsak koncentreras invandringen till de största städerna och tillväxtcentrumen. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas ska också de olika behoven inom områdena beaktas. Utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Landskapsförbunden utarbetar regionala utvecklingsstrategier som används som utgångspunkt för landskapens utveckling. I dessa strategier bestäms målsättningen för befolkningen, utbildningen och arbetsplatserna i landskapet. Invandringen ses ofta i landskapets utvecklingsstrategier som en helhet som omfattar såväl arbetskraftsinvandring som humanitär invandring. I kommunerna bör invandrarnas integration och sysselsättning planeras i förväg och samordnas som en del av den övergripande utvecklingen av invandringen. Samarbete mellan kommunerna är en bra metod när det gäller att utveckla mottagandet och integrationen av invandrare. Utvecklingen av näringslivet och servicen kan granskas per region så att möjligheten att ta tillvara invandrarnas yrkeskompetens också beaktas. Landsbygdens och de landsbygdsdominerade kommunernas attraktionskraft som bostadsort för invandrare kan främjas om man använder olika metoder för integration på lokal nivå och ger information om arbets-, boende- och fritidsmöjligheterna på landsbygden. Organisationerna på landsbygden har en viktig uppgift och möjlighet när det gäller att ta med invandrarna i sin verksamhet. 9
10 Andelen personer med främmande modersmål (%) av landskapets befolkning år 2009 % av landskapets befolkning 4- (2) 3-3,99 (1) 2-2,99 (6) 1-1,99 (10) 0-0,99 (1) 1,6 Andelen utländska medborgare av hela Finlands befolkning är 2,9 procent. Rovaniemi Åland Nyland Österbotten Egentliga Finland Kymmenedalen Södra Karelen Östra Nyland Päijänne-Tavastland Birkaland Norra Karelen Egentliga Tavastland Kajanaland Lappland Mellersta Finland Södra Savolax Mellersta Österbotten Norra Österbotten Satakunta Norra Savolax Södra Österbotten 8,2 5,5 3,5 2,9 2,8 2,5 2,5 2,3 2,2 1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 0,9 Vasa 3,5 0,9 Karleby 1,5 Seinäjoki 1,5 1,3 Uleåborg 1,2 1,6 Kajana Kuopio 1,7 Joensuu Jyväskylä 8,2 Mariehamn 1,2 2,2 Björneborg Tammerfors 2,3 Tavastehus 1,6 2,9 Åbo 5,5 2,5 Lahtis Borgå Helsingfors 2,8 1,5 S:t Michel 2,5 Villmanstrand Kotka Kommungränser: Statistikcentralen Källa: Statistikcentralen KF/JAH Med utländska medborgare avses personer som bor stadigvarande i Finland men som inte har finländskt medborgarskap. De utländska medborgare som inte har registrerat sin vistelse syns inte i statistiken. 10
11 Andelen utländska medborgare (%) av landskapets befolkning år 2009 % 4,5 - (2) 3-4,49 (5) 1,5-2,99 (11) - 1,49 (2) 1,6 Andelen personer med främmande modersmål av hela befolkningen i Finland är 3,9 %. Rovaniemi Nyland Åland Egentliga Finland Österbotten Kymmenedalen Södra Karelen Östra Nyland Päijänne-Tavastland Birkaland Norra Karelen Egentliga Tavastland Mellersta Finland Södra Savolax Kajanaland Lappland Mellersta Österbotten Norra Savolax Norra Österbotten Satakunta Södra Österbotten 7,7 4,8 4,1 3,6 3,5 3,4 3,0 3,0 3,0 2,2 2,0 2,0 1,9 1,8 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,0 Mariehamn Vasa 3,6 1,0 Karleby 1,5 Seinäjoki 2,0 Uleåborg 1,5 Jyväskylä 1,5 1,8 Kajana Kuopio 2,2 Joensuu 1,9 3,0 S:t Michel Björneborg Tammerfors 1,4 3,0 3,4 Tavastehus Villmanstrand Lahtis 2,0 4,1 3,5 Åbo 3,0 Kotka 7,7 Borgå Kommungränser: Statistikcentralen Helsingfors Källa: Statistikcentralen KF/JAH Till gruppen personer som talar ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål hör personer som bor stadigvarande i Finland eller som har registrerat sin vistelse. En person med främmande modersmål kan också ha finskt medborgarskap. 11
12 Arbetskraftsinvandring Kommunerna behöver arbetskraftsinvandring För närvarande sysselsätter kommunsektorn cirka löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension fram till år De största enskilda pensionsavgångarna sker 2014 och Under respektive år går närmare personer i pension. Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Nu är det dags att främja arbetskraftsinvandring och vidta olika förberedande åtgärder eftersom den ekonomiska recessionen så småningom viker undan. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Den yrkesverksamma arbetskraften minskar snabbt under loppet av några år och därför måste kommunerna och samkommunerna i god tid förbereda sig på en hårdnande konkurrens om kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft ökar i någon mån. I tillväxtcentrumen syns problemen redan tydligare men den arbetskraft som friställts till följd av recessionen och kommunsektorns behov möts inte. Hittills har den permanenta invandringen bestått av arbetskraftsinvandring i bara liten omfattning. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Den tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. Välmående områden och kommuner kräver en kunnig personal inom alla sektorer. Därför behöver också kommunsektorn i fortsättningen utländsk arbetskraft för att trygga sin serviceproduktion. Nyttan med 12
13 arbetskraftsinvandring bör allt mer lyftas fram och integrationen av personer som kommit till Finland bör stödjas på basis av detta. Främjandet av arbetskraftsinvandringen och den anknytande rekryteringen utgår i bästa fall från arbetsgivarna och tillgodoser i det avseendet behoven. En kvalificerad, etiskt högklassig och transparent verksamhet är nödvändig och gagnar alla. Arbetsgivarnätverk ger bättre möjligheter att lyckas med rekrytering av arbetskraft från utlandet, där erkännandet av examina och kompetens, nödvändig fortbildning och språkstudier är tryggade. Att omvärlden internationaliseras förutsätter att kommunerna beaktar den mångkulturella kundkretsen. Den kommunala servicen kommer allt oftare att ställas inför situationer där det behövs ny servicekompetens både vad gäller språk och kunskap om kulturbakgrund. En del kommuner har de facto som målsättning att rekrytera arbetskraft med utländsk härkomst i förhållande till antalet utlänningar i regionen. I den kommande konkurrensen om arbetskraft klarar sig de arbetsgivare och arbetsplatser bäst som medvetet har utvecklat rekryteringen av utländsk arbetskraft, förberett sig på att möta arbetstagare och arbetskamrater från andra kulturer och uppnår goda resultat genom att beakta och tillvarata den kulturella mångfalden. Allt större vikt bör också fästas vid ledning av kulturell mångfald och mångkulturella arbetsplatser. Invandringen stärker näringslivets konkurrenskraft I innovativ näringsverksamhet ska det vara möjligt att ansluta sig till nationella och internationella nätverk oberoende av var företagen är belägna. Detta förutsätter också att det parallellt med en fungerande infrastruktur finns kompetent arbetskraft som har språkkunskaper och förmåga att förstå främmande verksamhetskulturer. Invandrarnas kompetens och nätverk borde också ses som en resurs för innovativ och internationell utveckling av näringarna. Det bör bli lättare för utländska arbetstagare att komma in i det finländska arbetslivet och etablera sig som företagare. Det är synnerligen viktigt att finländska anställningsvillkor och kollektivavtal tillämpas på det arbete som utförs i Finland. Arbetsgivaren ansvarar för att de anställda har den behörighet, kompetens och de språkkunskaper som behövs i arbetet. I lagar och i andra bestämmelser som är bindande för arbetsgivaren inom såväl den privata som offentliga sektorn är det ändamålsenligt med behörighetskrav endast i sådana situationer och i den mån det är nödvändigt för skötseln av uppgiften. Arbetsgivarna ska ha möjlighet att välja de personer som arbetsgivaren anser att passar bäst för uppgifterna. Personer som kanske har fått sin yrkeskunskap och kompetens i utlandet. Alla parter i arbetslivet ska främja positiva attityder på arbetsplatserna och motarbeta fördomar och rasism som beror på okunskap. För att personer med internationell specialkompetens ska förankras i regionerna krävs bland annat att kommunerna har ett stort utbud av basservice, utbildningsmöjligheter för barn och unga och att boendemiljön är trygg och trivsam. 13
14 Integrationen av invandrare måste främjas Avsikten med integration är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i Finland och att främja deras delaktighet i det finländska samhället. I en lyckad integration gör invandrarna val och fattar beslut som verkligen påverkar deras eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. Kommunens uppgifter Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen, planeringen och uppföljningen av integrationen. Det är nödvändigt att kommunen och arbetskraftsmyndigheten samarbetar i integrationen av invandrare. För att främja och stödja invandrares integration utarbetar kommunen ett program för integrationsfrämjande. Programmet innehåller en plan över åtgärder som främjar och stöder integrationen. Målet är att integrationsprogrammen tas med i kommunens övriga strategiska planering så att de kan främja de mål som gäller allmänna goda etniska relationer och integration. Många kommuner har i de egna integrationsprogrammen dragit upp riktlinjerna för sin invandrarpolitik och inkluderat den i kommunens internationaliserings- och andra utvecklingsstrategier. En strategi för invandring som omfattar hela landskapet skapar en grund för en genomgripande invandrarpolitik. Kommunerna tillhandahåller i huvudsak samma basservice för den infödda befolkningen som för invandrarna. De tjänster som stöder integration måste ses som särskilda tjänster som antingen är anpassad basservice eller basservice som tillhandhålls med specialarrangemang eller tjänster som bara gäller invandrare. Specialarrangemangen och de tjänster som stöder integration och bara gäller invandrare kräver extra resurser. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Lagen om likabehandling ålägger myndigheterna att utarbeta en likabehandlingsplan för att främja etnisk likabehandling och förhindra diskriminering på basis av etniskt ursprung. Likabehandlingsplaneringen stöder god förvaltning i kommunerna och utveckling av personalen och servicen. Enligt jämställdhetslagen ska kommunerna som myndigheter också främja jämlikheten mellan könen i egenskap av arbetsgivare och servicegivare och i samhälleligt beslutsfattande och samhällelig delaktighet. I den europeiska stadgan för jämställdhet inom regionaloch lokalförvaltningen har uppmärksamhet riktats mot upprepad diskriminering på grund av bland annat etniskt ursprung och kön. Kommunförbundets styrelse antog stadgan 2006 och har rekommenderat att kommunerna och landskapsförbunden också ska göra det. 14
15 I invandrarpolitiken och integrationen ska hänsyn tas till olika befolkningsgruppers och de båda könens olika behov. De positiva specialåtgärder som gäller invandrarkvinnor och invandrarflickor främjar integrationen av alla. Främjandet av likabehandling och jämställdhet bör ingå som en naturlig del i utvecklingen av tjänsterna på lokal nivå. För att utöka kunskaperna och utveckla personalens kompetens behöver kommunerna mera resurser. Arbets- och näringsförvaltningens uppgifter Arbets- och näringsförvaltningen har en central roll i integrationen av vuxna invandrare. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integrationen av vuxna invandrare så att en integration som utgår från arbetslivet säkerställs. När invandringen ökar måste arbets- och näringsförvaltningens resurser kunna styras till integrationsutbildning för invandrare och främjande av sysselsättning. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Arbetsoch näringsbyrån gör en inledande kartläggning av vuxna invandrare. Målet ska vara att invandrare sysselsätts så snabbt som möjligt. På grund av att den arbetskraftspolitiska integrationsutbildningen inte har tillräckligt med resurser har invandrare hänvisats till självständiga studier som kan jämställas med integrationsutbildning. Självständiga studier är utbildning som invandraren själv söker sig till i stället för integrationsutbildning, till exempel till medborgarinstitut, grundläggande yrkesutbildning eller gymnasiet. I de självständiga studierna ska ingå studier i finska eller svenska och studierna ska stärka invandrarens förutsättningar att få arbete. Självständiga studier ökar behovet av studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen för vilka det krävs tillstånd att ordna yrkesutbildning. Kommunerna finansierar närmare 60 procent av den grundläggande yrkesutbildningen. De självständiga studierna ska fullt ut finansieras av staten och kräver inte något utbildningstillstånd. Det är särskilt viktigt att för unga utan examen på andra stadiet reservera platser i enlighet med tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning. I arbets- och näringsbyråernas tjänster är det viktigt att beakta alla invandrares specialbehov som en övergripande princip. Tredje sektorns uppgifter Tredje sektorn har goda möjligheter att komplettera myndigheternas tjänster. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarnas egna organisationers insatser för att främja invandrares modersmål, kultur och religion är av största vikt. Det är viktigt att satsa på att sprida god integrationspraxis. Aktörerna inom den tredje sektorn behöver sådana finansieringsmedel för sin verksamhet som möjliggör ett fortsatt integrationsarbete. 15
16 Kommunal service för invandrare I kommunernas service konkretiseras möten mellan olika kulturer. Invandringsfrågorna gäller alla kommunens servicesektorer. Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Kommunerna har konstaterat att särskilt i det inledande skedet av vistelsen i Finland används 1,5 2 gånger så mycket tid och personella resurser på service för invandrare jämfört med den övriga befolkningen. Utredningar visar att invandrarnas individuella behov kräver att basservicen är anpassad och att servicen tillhandahålls med specialarrangemang. Detta innebär extra kostnader för basservicen. I statsandelarna för basservicen ska antalet personer med invandrarbakgrund/ främmande modersmål beaktas som en särskild kalkylerad kostnadsfaktor. Invandrarna använder en del av vård- och omsorgstjänsterna i mindre omfattning än den infödda befolkningen. Information om tillgängliga tjänster bör ges i det grundläggande informationspaket som erbjuds invandrare när de kommer till Finland. Den offentliga förvaltningens samarbete kring servicen till invandrarna förbättrar kvaliteten, tillgången och kostnadseffektiviteten. 16
17 Kommuner som hade mest invånare med främmande modersmål år 2009 Helsingfors Esbo Vanda Åbo Tammerfors Lahtis Jyväskylä Uleåborg Vasa Villmanstrand Kotka Salo Kouvola Kuopio Joensuu Borgå Hyvinge Kervo Tavastehus Kyrkslätt Rovaniemi Björneborg S:t Michel Järvenpää Reso Lojo Kajana Imatra Karleby Raseborg Fredrikshamn Mariehamn Riihimäki S:t Karins Nurmijärvi Källa: Statistikcentralen 17
18 Kommuner som hade den största andelen invånare med främmande modersmål (%) år 2009 Oravais Helsingfors Vanda Esbo Mariehamn Föglö Åbo Närpes Korsnäs Vasa Vårdö Kotka Tammerfors Kaskö Salo Kervo Eckerö Lahtis Virolahti Reso Villmanstrand Kumlinge Tohmajärvi Miehikkälä Kyrkslätt HELA LANDET Fredrikshamn Grankulla Honkajoki Borgå Jakobstad Hyvinge Karkkila Brändö Malax Jomala Jyväskylä Imatra Geta Raseborg Nykarleby Hangö Källa: Statistikcentralen 18
19 Vård- och omsorgstjänster Invandrare som flyttat av humanitära skäl har ofta ett långvarigt behov av vårdoch omsorgstjänster. Eftersom flyktingarna har mycket olika bakgrund kan alla inte sysselsättas utan för att klara sig kan de behöva samhällets stöd under en längre tid. Särskild vikt bör fästas vid tjänster avsedda för unga, handikappade och äldre som står utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs många olika slags åtgärder som måste vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Vård- och omsorgstjänsterna baserar sig på detaljerad lagstiftning och arbetsetik som gett upphov till förfaranden som upplevts som korrekta och bra. Inom vården och omsorgen är man i viss mån tvungen att godkänna att främmande kulturer kräver olika verksamhetsformer. Men detta får aldrig leda till förfaranden som strider mot lagstiftningen i Finland. Undervisning, kultur och invandrare Både den arbetsrelaterade och den humanitära invandringen leder till att behovet av undervisnings- och kulturtjänster för invandrare ökar. Det är särskilt viktigt att invandrarna får lära sig finska eller svenska. Undervisningstjänsterna för invandrare ska utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är också viktigt att ha en tillräckligt stor lokal beslutanderätt för att undervisningstjänsterna ska kunna ordnas flexibelt på olika sätt och för att de lokala behoven ska kunna tillgodoses så bra som möjligt. I skolorna är möten mellan elever från olika kulturer vardag. I lärarutbildningen bör man mer än tidigare behandla frågor som gäller kulturell mångfald. Lärare som arbetat med invandrare har erfarenheter som bör kunna användas som en resurs i lärarutbildningen och fortbildningen. En stor del av invandrarna är barn och unga. Undervisning och utbildning är viktigt i integrationen av invandrare. Också vuxna invandrares integration i samhället kan främjas via barnens och de ungas skolgång. Det är nödvändigt att se till att det inte finns läroanstalter i kommunerna där eleverna helt eller nästan enbart består av barn och unga med invandrarbakgrund. En nära interaktion mellan invandrarbarn och invandrarunga och finländska barn och unga förbättrar samhörigheten, påskyndar invandrarnas språkinlärning och ökar delaktigheten i samhället. Det är viktigt att bjuda in invandrarungdomarnas föräldrar i samarbetet mellan hem och skola. I utbildningen bör alla elevers och studerandes inlärningsförutsättningar tryggas så att de uppfyller kraven för antagning till vidareutbildning. Målet bör vara att också invandrarunga avlägger grundexamen på andra stadiet antingen i gymnasiet eller inom den grundläggande yrkesutbildningen och får beredskap för livslångt lärande och arbetslivet. Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. Utbildnings-, kultur- och idrottstjänsterna är utmärkta metoder för integration. Kultur-, biblioteks-, ungdoms- och idrottstjänsterna spelar en viktig roll för förståelsen av olika kulturers verksamhetsformer. Idrotts- och ungdomsarbetet når även invandrarunga eftersom tröskeln för att anlita tjänsterna är låg. Det är viktigt att också föräldrarna får information om verksamheten så att de kan ge sina ungdomar tillstånd att delta. Samarbetet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn är viktigt när det 19
20 gäller att effektivera språkutbildningen. I många regioner har man insett att lokalt samarbete är ett bra sätt att effektivera språkutbildningen. Boende I framtiden ska allt större vikt att fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. I stora städer förutsätter goda relationer mellan olika befolkningsgrupper att stadsdelarna och bostadsområdena inte differentieras alltför mycket. Differentieringen blir ett problem om den leder till att vissa bostadsområden stämplas och om ungdomar i bostadsområden slås ut. Typiskt är då att området och tjänsterna i området, till exempel skolorna har dåligt rykte. Det kan vara svårt att rekrytera behörig personal för de offentliga tjänsterna i regionen. Sådana negativa spiraler måste brytas och uppkomsten av dem motarbetas. I samhällspolitiken är det viktigt att arbeta för en mångsidig förbättring av problemområden och tjänster. I Finland har man lyckats undvika differentiering med hjälp av planläggning och genom att placera bostadshus av olika typ och olika former av besittningsrätt i bostadsområden och bilda heterogena invånarstrukturer i de statligt finansierade hyreshusen. Det finns skäl att fortsätta att följa dessa principer. Man bör också se till att det finns lämpliga bostäder för personer med specialkunskaper och arbetstagare som kommer från utlandet. Verksamheten i bostadsområdet har en avgörande betydelse i det förebyggande arbete och i arbetet mot fördomar. Det egna bostadsområdet med sina mänskliga relationer och tjänster är en viktig verksamhetsmiljö för invandrarna. Boendemöten och boendekommittéer och invånarstugor erbjuder invandrarna möjlighet att träffa sina grannar. Invandrarna behöver ofta boenderådgivning och uppmuntran att delta i bostadsområdets verksamhet. Kommunerna och tredje sektorn har i många projekt försökt öka invandrarnas kunskaper om hur finländarna bor. Det vore också bra att sammanställa en handbok om de goda förfarandena i dessa projekt. Handboken kan delas ut till alla invandrare när de kommer till Finland. Det bör satsas mer än tidigare på samarbete mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna. 20
Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna.
18.4.2012 Dnr 1429/90/2012 Inrikesministeriet Beredningen av strategin för invandringens framtid 2020 Kommunförbundet betonar vikten av ett övergripande projekt som förutser invandringen i framtiden. Kommunförbundets
Läs merKOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM
Lausunto Wikman-Immonen Anu 11.4.2012 Horttanainen Erja Dnr 1422/90/2012 Arbets- och näringsministeriet KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Arbets- och näringsministeriet har berett ett
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 17.11.2015 Innehåll TOC 2 MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Kommunförbundet betonar att Finland ska ge skyddsbehövande ett högklassigt internationellt
Läs merVad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)
Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn
Läs merKommunikationsministeriets förordning
Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000
Läs merI. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Läs merRisken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål
Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merKuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för
Läs merOM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION
AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande
Läs merInkvarteringsstatistik 2018
Transport och turism 2019 Inkvarteringsstatistik 2018 Efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med procent år 2018 År 2018 bokfördes över 22 miljoner övernattningsdygn i na i Finland Av övernattningsdygnen
Läs merFöreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet
Kommunikationsverket 74/2018 M 1 (18) Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet Utfärdad i Helsingfors den x månad 2018 Kommunikationsverket har med stöd av
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, maj Utländska turisters övernattningar minskade med 4,1 procent i maj 2014 I maj 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 400 000
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, juni Övernattningar turister ökade med 9 procent i juni I inkvarteringsanläggningarna i Finland bokfördes 516 000 övernattningsdygn turister, vilket
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, augusti Utländska turisters övernattningar ökade med 0,6 procent i augusti I augusti 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 700 000 dygn
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, februari Utländska turisters övernattningar ökade med 22 procent i februari 2012 I februari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 42
Läs merInkvarteringsstatistik 2017
Transport och turism 2018 Inkvarteringsstatistik 2017 Efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade rekordartat år 2017 År 2017 bokfördes rekordmånga övernattningsdygn, nästan 22 miljoner, i na i Finland
Läs merInkvarteringsstatistik 2014
Transport och turism 2015 Inkvarteringsstatistik 2014 Efterfrågan på inkvarteringstjänster minskade med 2,3 procent år 2014 Det sista tertialet 2013 visade redan tecken på att efterfrågan på inkvarteringstjänster
Läs merUtredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola Tfn +358 29 525
Läs merAndelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region
Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Enligt Statisticentralens sysselsättningsstatistiken
Läs merIntegrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Läs merÅrsöversikt över migrationen 2009
Årsöversikt över migrationen 2009 2 INVANDRINGEN MINSKADE 2009 Syftet med denna statistiska översikt är att beskriva migrationen under 2009. Finland har genom tiderna haft migration. Man har flyttat till
Läs merKuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Huvudsakliga
Läs merRP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merEsbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2011 Nya och nedlagda företag Nyetableringarna av företag ökar fortfarande medan nedläggningarna minskar Enligt Statistikcentralen antalet nya företag ökade med 1,4 procent under fjärde kvartalet
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2009 Nr 1751 1764 INNEHÅLL Nr Sidan 1751 om ändring av tingsrättslagen... 7347 1752 om ändring av 18 och 24 kap. i aktiebolagslagen...
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar
Läs merFÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA
BREV Justitieförvaltningsavdelningen Bilaga 4 Domstolsenheten 06.03.2018 OM 3/31/2016 FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA Uppgifterna baserar sig på den arkivenkät som gjordes hösten 2017.
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:
Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna
Läs merBrottslighet som kommit till polisens kännedom 2010
Rättsväsen 20 Brottslighet som kommit till polisens kännedom 200 Misshandelsbrottsoffer typiskt 8åringar Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat blev 33 000 personer offer för de misshandelsbrott
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT
Läs merSvenskspråkig integrering av invandrare
1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad
Läs merI frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.
Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts
Läs merIntegrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck
Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt
Läs merRP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så
Läs mer1 Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet. Ort Kanalknippe ERP A B C D E Vasa (kw)
Nr 453 3591 FREKVENSPLAN Bilaga 1 Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Ort Kanalknippe ERP A B C D E Vasa (kw) Ackas 42 13 Enare 48 25 32 50 Enontekis 53 58 27 30 Esbo
Läs merRP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration
RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: AUGUSTI 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 25.9.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs merEn stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare
Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: SEPTEMBER 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 23.1.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan
Läs merUtredning 1/2015. Bostadslösa Ute, tillf. skydd, På anstalter Tillf. hos bekante eller släktingar Bostadlösa familjer
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn 0400 996 067
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: AUGUSTI 211 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 2.9.211 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3
Läs merVägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området
Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete
Läs merHörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti
Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: JANUARI 212 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 21.2.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 '
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2018 Inkvarteringsstatistik 201, november Utländska turisters övernattningar ökade med 14,9 procent i november 201 turister i inkvarteringsanläggningarna i Finland ökade alltjämt,
Läs merInkvarteringsstatistik 2012
Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merÖver hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare
Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen
Läs merDe viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
Läs merEuropeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet
SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: JULI 21 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 24.8.21 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merLandskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag
Läs merInkvarteringsstatistik 2013
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen
Läs merPlan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning
Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Inledning Bildningsväsendets plan för utvecklandet av de mångkulturella färdigheterna definierar de centrala
Läs merIntegration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang. Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör
Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör Trådgårdsstaden Närpes Invånarantal (31.12.2015) 9.387
Läs merMigrationsinstitutet
Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: FEBRUARI 2010 Tfn 010 604 8050 och 010 604 8051 Får publiceras 23.3.2010 kl. 9.00 www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merINTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013
INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merSYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT
SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: JUNI 211 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 26.7.211 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25
Läs merKommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991-215, md 18 18 16 14 Lånestock Likvida medel 16 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15*
Läs merFAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.
BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:
Läs merUtredning 2/2014. Bostadslösa
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn
Läs merromska ärenden Brochyrer 2002:7swe
Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens
Läs merEsbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 1215/12.02.01/2014 Stadsstyrelsen 78 17.3.2014 44 Godkännande av Esbo stads program för kulturell mångfald 2014 2017 Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period
Läs merByggnader och fritidshus 2009
Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande
Läs merStatistik över skolornas internationella verksamhet läsåret
4B/17 Statistik över skolornas internationella verksamhet läsåret 16 17 BAKGRUND Landsomfattande statistik över grundskolornas och gymnasiernas internationella verksamhet insamlades för fjärde gången våren
Läs merKommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Läs merBrottslighet som kommit till polisens kännedom 2011
Rättsväsen 2012 Brottslighet som kommit till polisens kännedom Av personer misstänkta för brott var 11 procent utländska medborgare år Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat framgår det
Läs merSparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016
Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merErbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag
Fullmäktige 17 11.04.2016 Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag 431/05.11.00/2013, 1420/05.11.00/2016 SOCHVUTS 13 Social-
Läs merKommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo Aktuell översikt. Timo Kietäväinen vice verkställande direktör
Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo 17.3.2011 Aktuell översikt Timo Kietäväinen vice verkställande direktör 1 Bakgrunden till den oväntat positiva ekonomiska utvecklingen i
Läs mer