Mångfald ger kommunen livskraft. Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfald ger kommunen livskraft. Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken"

Transkript

1 Mångfald ger kommunen livskraft Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken

2 Innehåll Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken 3 Bakgrundspromemoria till riktlinjerna 7 Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft 9 Arbetskraftsinvandring 12 Integrationen av invandrare måste främjas 14 Kommunal service för invandrare 16 Kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar måste tryggas 21 Statens och kommunernas kostnadsansvar 22 Informationssamhället, information och rådgivning 24 Invandrarnas delaktighet i samhället 26 Mångfald en kommunal resurs 27 Kommunförbundets riktlinjer för invandrarpolitiken godkändes av Finlands Kommunförbunds styrelse Närmare upplysningar: Vice verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn Direktör Keijo Sahrman (Region- och näringsutveckling) tfn Chef för EU-ärenden Erja Horttanainen, tfn Sakkunnig Anu Wikman-Immonen, tfn E-post: ISBN (häftad) ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Bilder: Kommunförbundet, Futureimagebank, Comma Finlands Kommunförbund Kommunförbundets tryckeri Helsingfors 2011 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB Helsingfors Tfn Fax

3 Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. En viktig uppgift för kommunerna är att främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft Framtidens regioner och kommuner är mångkulturella aktörer som ingår i internationella nätverk. Finlands samt landskapens och kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft inom förvaltningen, i företag och organisationer. Invandrarnas sysselsättning stöds genom språk-, introduktions- och vidareutbildning. Erkännandet av examina och kompetens främjas så att invandrarnas yrkeskunskaper och färdigheter kommer till användning. Det bör bli lättare för utländska arbetstagare att komma in i det finländska arbetslivet och etablera sig som företagare så att näringslivets konkurrensförmåga kan stärkas. Särskild vikt ska läggas vid att personer med invandrarbakgrund som redan befinner sig i Finland sysselsätts. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas måste också de olika behoven i regionerna beaktas. Riksomfattande utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Olika regioners attraktionskraft som bostadsort för invandrare främjas genom information om arbets-, boende- och fritidsmöjligheter i områdena. Kommunerna behöver arbetskraftsinvandring För närvarande sysselsätter kommunsektorn mer än löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension fram till år Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Kommunerna och samkommunerna bör i tid förbereda sig på att konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Invandringen tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. I den kommande konkurrensen om arbetskraft klarar sig de arbetsgivare och arbetsplatser bäst som medvetet har utvecklat rekryteringen av utländsk arbets- 3

4 kraft, förberett sig på att möta arbetstagare från andra kulturer och uppnår goda resultat genom att ta tillvara den kulturella mångfalden. Rekryteringen ska vara kvalificerad och etiskt hållbar. Allt större vikt bör fästas vid ledning av mångkulturella arbetsplatser. Integrationen av invandrare måste främjas Avsikten med integration är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i vårt land och att främja deras deltagande i det finländska samhället. I en lyckad integration väljer och fattar invandrarna beslut som påverkar deras eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integrationen av vuxna invandrare. I och med att invandringen ökar måste arbets- och näringsförvaltningens resurser kunna styras till integrationsutbildning för invandrare och till främjande av sysselsättning. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Målet ska vara att invandrare sysselsätts så snabbt som möjligt. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarorganisationernas insatser för invandrarnas modersmål, kultur och religion är av största vikt. Aktörerna inom tredje sektorn behöver finansieringsmedel för sin verksamhet som möjliggör ett fortsatt integrationsarbete. Informationen och rådgivningen till invandrarna ska utvecklas på nationell nivå i samarbete med olika myndigheter och andra organisationer. Tjänsterna ska vara tillgängliga för invandrarna på lämpligt sätt med hjälp av olika kanaler och metoder så att tillgången och kvaliteten på tjänsterna tryggas på lika villkor, oberoende av invandrarnas datatekniska kunskaper eller färdigheter. Distanstjänster som erbjuds bland annat genom videokonferensförbindelse kan trygga tillgången och kvaliteten på tjänsterna kostnadseffektivt också på små orter. Kommunal service för invandrare Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Invandrarnas individuella behov kräver att basservicen anpassas och att service tillhandahålls med specialarrangemang. Särskild vikt ska fästas vid vård- och omsorgstjänster avsedda för sårbara grupper utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs många olika slags åtgärder som bör vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Både den arbetsrelaterade och den humanitära invandringen innebär att behovet av undervisnings- och kulturtjänster för invandrare ökar. Undervisningstjänsterna utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är viktigt att det finns en tillräckligt stor lokal beslutanderätt så att undervisningstjänsterna kan 4

5 tillhandahållas på olika sätt utgående från lokala förhållanden. I framtiden bör allt större vikt fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. Verksamheten i bostadsområdena har en avgörande betydelse i det förebyggande arbetet och i arbetet mot fördomar. Kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar måste tryggas Flyktingarna bör placeras planmässigt och snabbt i kommunerna och integrationsfrämjande åtgärder sättas in direkt efter placeringen. Flyktingmottagningen ska också i fortsättningen vara frivillig för kommunerna. Kommunerna har större möjligheter att ta emot flyktingar om kostnadsersättningarna höjs så att de motsvarar den nuvarande kostnadsnivån. Flyktingars anvisning till en kommun ska alltid ske i samarbete med kommunen. Placeringen ska bygga på ett avtal mellan kommunen och närings-, trafik- och miljöcentralen. Parallellt med detta förfarande bör inte införas andra verksamhetsformer baserade på förvaltningsanvisningar när flyktingar hänvisas till kommuner eller stöds att flytta på egen hand. Statens och kommunernas kostnadsansvar De kalkylerade ersättningar som betalas till kommunerna täcker inte längre kostnaderna för serviceproduktionen eftersom den allmänna kostnadsnivån har stigit. Ersättningsbeloppet måste höjas så att det motsvarar den nuvarande kostnadsnivån. Enbart stegringen av kostnadsnivån förutsätter att beloppet höjs med ungefär 50 procent. Kvotflyktingarna som ofta har en svår bakgrund innebär särskilda utmaningar för kommunernas integrationsåtgärder. Därför ska dubbel kalkylerad ersättning betalas för kvotflyktingar jämfört med andra grupper som berättigar 5

6 till ersättning. De kalkylerade ersättningarna bör betalas under än längre tid än tre år. Detta gäller både kvotflyktingar och andra personer som kommunen tar emot. Alla invandrare behöver kommunens tjänster. Kostnaderna för de specialarrangemang som tjänsterna medför beaktas i verksamhets- och budgetplaneringen. Kommunerna har allmänt konstaterat att ungefär 1,5 2 gånger mer tid och personella resurser används för tjänster till invandrare jämfört med tjänster för den övriga befolkningen. Inom statsandelssystemet ska antalet invandrare/ personer med främmande modersmål beaktas som en särskild kalkylerad kostnadsfaktor i statsandelarna för basservicen. Invandrarnas delaktighet i samhället Invandrarnas delaktighet kan förbättras om de tas med i utvecklingen av kommunens service och i medborgarsamhällets verksamhet. Också valdeltagandet bör förbättras. I föreningsverksamheten möts olika kommuninvånare, vilket ger möjlighet till umgänge. I stödet till samhällelig delaktighet ska vikt också läggas vid att kvinnor och män med invandrarbakgrund har olika möjligheter och beredskap. En utmaning vid integration är att informera om de grundläggande fri- och rättigheterna och det finländska samhällets verksamhetsformer. Mångfald en kommunal resurs Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. I flera finländska kommuner börjar det finnas invånare med mycket varierande språklig och kulturell bakgrund. Kulturell mångfald är en erkänt drivande kraft i samhällen både internationellt och i Finland. En lyckad ömsesidig integration skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Det går att påverka relationerna mellan befolkningsgrupperna om man öppet godkänner kulturell mångfald, motverkar fördomar och skapar möjligheter för umgänge mellan de olika grupperna. Den offentliga sektorn bör vara en föregångare i detta sammanhang. 6

7 Bakgrundspromemoria till riktlinjerna Mångfald ger kommunen livskraft Finlands Kommunförbunds riktlinjer för invandrarpolitiken Finlands invandrarpolitiska mål är att utveckla en aktiv, övergripande och konsekvent politik som fullt ut beaktar såväl behovet av arbetskraft, invandrarnas varierande utgångspunkter som de internationella skyldigheterna. Antalet utlänningar i Finland har mer än fördubblats sedan år Då bodde det omkring utlänningar i Finland, och i slutet av 2009 var antalet uppe i Omkring 2,9 procent av Finlands befolkning har utländskt medborgarskap. Antalet personer med utländsk härkomst är ändå betydligt större om man beaktar personer som är födda utomlands och som fått finskt medborgarskap. De flesta inflyttningar till Finland från utlandet motiveras med familjeband, men arbetskraftsinvandringen till Finland förväntas igen öka efter recessionen. Invandringen är koncentrerad till de största städerna. Andelen utländska medborgare (%) av kommunens befolkning % av kommunens befolkning 7- (8) 5-6,99 (13) 3-4,99 (20) 1-2,99 (148) - 0,99 (153) Andelen utlänningar av hela Finlands befolkning är 2,9 %. Rovaniemi De största andelarna i Finland, förutom Åland, har: Uleåborg Med utländska medborgare avses personer som bor stadigvarande i Finland men som inte har finländskt medborgarskap. De utländska medborgare som inte har registrerat sin vistelse syns inte i statistiken. Oravais 9,4 Helsingfors 7,2 Närpes 7,0 Esbo 6,3 Vanda 6,0 Vasa 5,0 Åbo 4,7 Kotka 4,4 Kaskö 4,3 Honkajoki 4,0 Mariehamn Kajana Karleby Vasa Kuopio Seinäjoki Joensuu Jyväskylä S:t Michel Björneborg Tammerfors Tavastehus Villmanstrand Lahtis Åbo Kotka Borgå Kommungränser: Statistikcentralen Helsingfors Källa: Statistikcentralen KF/JAH

8 Invandringen efter kommun år 2009 Inflyttade personer (4) (5) (29) (32) 1-49 (261) inga alls (11) Mest invandrare i: Helsingfors Esbo Vanda Tammerfors Åbo 977 Uleåborg 778 Vasa 550 Jyväskylä 525 Kotka 506 Lahtis 474 Inga invandrare: Hirvensalmi Juupajoki Kuhmalahti Gustavs Lestijärvi Multia Pukkila Reisjärvi Suomenniemi Yli-Ii Rovaniemi Uleåborg Kajana Karleby Vasa Seinäjoki Kuopio Joensuu Jyväskylä S:t Michel Björneborg Tammerfors Tavastehus Villmanstrand Lahtis År 2009 flyttade totalt personer från utlandet till Finland, vilket är personer färre än året innan. En tredjedel av invandrarna dvs var finska medborgare som flyttat tillbaka till Finland från utlandet. Ca 40 % av invandrarna flyttade till huvudstadsregionen. Största delen av invandrarna bor i de stora städerna. Till 11 kommuner flyttade inga invandrare år Till 14 kommuner flyttade bara 1 invandrare. Till 132 kommuner flyttade färre än 10 invandrare. Mariehamn Åbo Borgå Helsingfors Kotka Kommungränser: Statistikcentralen Källa: Statistikcentralen KF/JAH Just nu finns det fler invandrare än någonsin i vårt land som flyttat hit för att få arbete. Arbetskraftsinvandringen blir också viktigare i och med att befolkningen åldras och konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps inom alla arbetsmarknadssektorer i både Finland och de övriga EU-länderna. Servicebehovet som ökar kraftigt till följd av den åldrande befolkningen parallellt med det ökande behovet av arbetskraft leder till att det behövs mer utländsk arbetskraft i Finland. Alla invandrare anlitar och behöver kommunal service. Invandrarnas individuella behov måste beaktas i serviceproduktionen. Hela samhället ska sörja för invandrarnas integration. En lyckad ömsesidig integration skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. En viktig uppgift för kommunerna är att för sin del främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. 8

9 Invandringen stärker kommunernas och regionernas livskraft Framtidens regioner och kommuner är mångkulturella aktörer som ingår i internationella nätverk. Regionernas och kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft inom förvaltningen, i företag och organisationer. Kommunerna och landskapen har en viktig roll när förändringar i arbetskraftssituationen prognostiseras. Tillgången till högskoleutbildning och utbildning på andra stadiet måste tryggas, liksom också förutsättningarna att tillgodose arbetskraftsoch utvecklingsbehoven i regionen. Tills vidare har invandrarnas kompetens inte kunnat utnyttjas tillräckligt. Invandrarnas sysselsättning stöds genom utveckling av språk-, introduktions- och vidareutbildning och genom annan utbildning som invandrarna behöver. Erkännandet av examina och kompetens måste utvecklas så att kommunerna får tillgång till invandrarnas yrkeskunskaper och färdigheter. Särskild vikt ska läggas vid att personer med invandrarbakgrund som redan befinner sig i Finland sysselsätts. Invandringen koncentreras till vissa områden Största delen av dagens befolkningstillväxt beror på invandring. I huvudsak koncentreras invandringen till de största städerna och tillväxtcentrumen. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas ska också de olika behoven inom områdena beaktas. Utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Landskapsförbunden utarbetar regionala utvecklingsstrategier som används som utgångspunkt för landskapens utveckling. I dessa strategier bestäms målsättningen för befolkningen, utbildningen och arbetsplatserna i landskapet. Invandringen ses ofta i landskapets utvecklingsstrategier som en helhet som omfattar såväl arbetskraftsinvandring som humanitär invandring. I kommunerna bör invandrarnas integration och sysselsättning planeras i förväg och samordnas som en del av den övergripande utvecklingen av invandringen. Samarbete mellan kommunerna är en bra metod när det gäller att utveckla mottagandet och integrationen av invandrare. Utvecklingen av näringslivet och servicen kan granskas per region så att möjligheten att ta tillvara invandrarnas yrkeskompetens också beaktas. Landsbygdens och de landsbygdsdominerade kommunernas attraktionskraft som bostadsort för invandrare kan främjas om man använder olika metoder för integration på lokal nivå och ger information om arbets-, boende- och fritidsmöjligheterna på landsbygden. Organisationerna på landsbygden har en viktig uppgift och möjlighet när det gäller att ta med invandrarna i sin verksamhet. 9

10 Andelen personer med främmande modersmål (%) av landskapets befolkning år 2009 % av landskapets befolkning 4- (2) 3-3,99 (1) 2-2,99 (6) 1-1,99 (10) 0-0,99 (1) 1,6 Andelen utländska medborgare av hela Finlands befolkning är 2,9 procent. Rovaniemi Åland Nyland Österbotten Egentliga Finland Kymmenedalen Södra Karelen Östra Nyland Päijänne-Tavastland Birkaland Norra Karelen Egentliga Tavastland Kajanaland Lappland Mellersta Finland Södra Savolax Mellersta Österbotten Norra Österbotten Satakunta Norra Savolax Södra Österbotten 8,2 5,5 3,5 2,9 2,8 2,5 2,5 2,3 2,2 1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 0,9 Vasa 3,5 0,9 Karleby 1,5 Seinäjoki 1,5 1,3 Uleåborg 1,2 1,6 Kajana Kuopio 1,7 Joensuu Jyväskylä 8,2 Mariehamn 1,2 2,2 Björneborg Tammerfors 2,3 Tavastehus 1,6 2,9 Åbo 5,5 2,5 Lahtis Borgå Helsingfors 2,8 1,5 S:t Michel 2,5 Villmanstrand Kotka Kommungränser: Statistikcentralen Källa: Statistikcentralen KF/JAH Med utländska medborgare avses personer som bor stadigvarande i Finland men som inte har finländskt medborgarskap. De utländska medborgare som inte har registrerat sin vistelse syns inte i statistiken. 10

11 Andelen utländska medborgare (%) av landskapets befolkning år 2009 % 4,5 - (2) 3-4,49 (5) 1,5-2,99 (11) - 1,49 (2) 1,6 Andelen personer med främmande modersmål av hela befolkningen i Finland är 3,9 %. Rovaniemi Nyland Åland Egentliga Finland Österbotten Kymmenedalen Södra Karelen Östra Nyland Päijänne-Tavastland Birkaland Norra Karelen Egentliga Tavastland Mellersta Finland Södra Savolax Kajanaland Lappland Mellersta Österbotten Norra Savolax Norra Österbotten Satakunta Södra Österbotten 7,7 4,8 4,1 3,6 3,5 3,4 3,0 3,0 3,0 2,2 2,0 2,0 1,9 1,8 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,0 Mariehamn Vasa 3,6 1,0 Karleby 1,5 Seinäjoki 2,0 Uleåborg 1,5 Jyväskylä 1,5 1,8 Kajana Kuopio 2,2 Joensuu 1,9 3,0 S:t Michel Björneborg Tammerfors 1,4 3,0 3,4 Tavastehus Villmanstrand Lahtis 2,0 4,1 3,5 Åbo 3,0 Kotka 7,7 Borgå Kommungränser: Statistikcentralen Helsingfors Källa: Statistikcentralen KF/JAH Till gruppen personer som talar ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål hör personer som bor stadigvarande i Finland eller som har registrerat sin vistelse. En person med främmande modersmål kan också ha finskt medborgarskap. 11

12 Arbetskraftsinvandring Kommunerna behöver arbetskraftsinvandring För närvarande sysselsätter kommunsektorn cirka löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension fram till år De största enskilda pensionsavgångarna sker 2014 och Under respektive år går närmare personer i pension. Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Nu är det dags att främja arbetskraftsinvandring och vidta olika förberedande åtgärder eftersom den ekonomiska recessionen så småningom viker undan. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Den yrkesverksamma arbetskraften minskar snabbt under loppet av några år och därför måste kommunerna och samkommunerna i god tid förbereda sig på en hårdnande konkurrens om kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft ökar i någon mån. I tillväxtcentrumen syns problemen redan tydligare men den arbetskraft som friställts till följd av recessionen och kommunsektorns behov möts inte. Hittills har den permanenta invandringen bestått av arbetskraftsinvandring i bara liten omfattning. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Den tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. Välmående områden och kommuner kräver en kunnig personal inom alla sektorer. Därför behöver också kommunsektorn i fortsättningen utländsk arbetskraft för att trygga sin serviceproduktion. Nyttan med 12

13 arbetskraftsinvandring bör allt mer lyftas fram och integrationen av personer som kommit till Finland bör stödjas på basis av detta. Främjandet av arbetskraftsinvandringen och den anknytande rekryteringen utgår i bästa fall från arbetsgivarna och tillgodoser i det avseendet behoven. En kvalificerad, etiskt högklassig och transparent verksamhet är nödvändig och gagnar alla. Arbetsgivarnätverk ger bättre möjligheter att lyckas med rekrytering av arbetskraft från utlandet, där erkännandet av examina och kompetens, nödvändig fortbildning och språkstudier är tryggade. Att omvärlden internationaliseras förutsätter att kommunerna beaktar den mångkulturella kundkretsen. Den kommunala servicen kommer allt oftare att ställas inför situationer där det behövs ny servicekompetens både vad gäller språk och kunskap om kulturbakgrund. En del kommuner har de facto som målsättning att rekrytera arbetskraft med utländsk härkomst i förhållande till antalet utlänningar i regionen. I den kommande konkurrensen om arbetskraft klarar sig de arbetsgivare och arbetsplatser bäst som medvetet har utvecklat rekryteringen av utländsk arbetskraft, förberett sig på att möta arbetstagare och arbetskamrater från andra kulturer och uppnår goda resultat genom att beakta och tillvarata den kulturella mångfalden. Allt större vikt bör också fästas vid ledning av kulturell mångfald och mångkulturella arbetsplatser. Invandringen stärker näringslivets konkurrenskraft I innovativ näringsverksamhet ska det vara möjligt att ansluta sig till nationella och internationella nätverk oberoende av var företagen är belägna. Detta förutsätter också att det parallellt med en fungerande infrastruktur finns kompetent arbetskraft som har språkkunskaper och förmåga att förstå främmande verksamhetskulturer. Invandrarnas kompetens och nätverk borde också ses som en resurs för innovativ och internationell utveckling av näringarna. Det bör bli lättare för utländska arbetstagare att komma in i det finländska arbetslivet och etablera sig som företagare. Det är synnerligen viktigt att finländska anställningsvillkor och kollektivavtal tillämpas på det arbete som utförs i Finland. Arbetsgivaren ansvarar för att de anställda har den behörighet, kompetens och de språkkunskaper som behövs i arbetet. I lagar och i andra bestämmelser som är bindande för arbetsgivaren inom såväl den privata som offentliga sektorn är det ändamålsenligt med behörighetskrav endast i sådana situationer och i den mån det är nödvändigt för skötseln av uppgiften. Arbetsgivarna ska ha möjlighet att välja de personer som arbetsgivaren anser att passar bäst för uppgifterna. Personer som kanske har fått sin yrkeskunskap och kompetens i utlandet. Alla parter i arbetslivet ska främja positiva attityder på arbetsplatserna och motarbeta fördomar och rasism som beror på okunskap. För att personer med internationell specialkompetens ska förankras i regionerna krävs bland annat att kommunerna har ett stort utbud av basservice, utbildningsmöjligheter för barn och unga och att boendemiljön är trygg och trivsam. 13

14 Integrationen av invandrare måste främjas Avsikten med integration är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i Finland och att främja deras delaktighet i det finländska samhället. I en lyckad integration gör invandrarna val och fattar beslut som verkligen påverkar deras eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. Kommunens uppgifter Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen, planeringen och uppföljningen av integrationen. Det är nödvändigt att kommunen och arbetskraftsmyndigheten samarbetar i integrationen av invandrare. För att främja och stödja invandrares integration utarbetar kommunen ett program för integrationsfrämjande. Programmet innehåller en plan över åtgärder som främjar och stöder integrationen. Målet är att integrationsprogrammen tas med i kommunens övriga strategiska planering så att de kan främja de mål som gäller allmänna goda etniska relationer och integration. Många kommuner har i de egna integrationsprogrammen dragit upp riktlinjerna för sin invandrarpolitik och inkluderat den i kommunens internationaliserings- och andra utvecklingsstrategier. En strategi för invandring som omfattar hela landskapet skapar en grund för en genomgripande invandrarpolitik. Kommunerna tillhandahåller i huvudsak samma basservice för den infödda befolkningen som för invandrarna. De tjänster som stöder integration måste ses som särskilda tjänster som antingen är anpassad basservice eller basservice som tillhandhålls med specialarrangemang eller tjänster som bara gäller invandrare. Specialarrangemangen och de tjänster som stöder integration och bara gäller invandrare kräver extra resurser. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Lagen om likabehandling ålägger myndigheterna att utarbeta en likabehandlingsplan för att främja etnisk likabehandling och förhindra diskriminering på basis av etniskt ursprung. Likabehandlingsplaneringen stöder god förvaltning i kommunerna och utveckling av personalen och servicen. Enligt jämställdhetslagen ska kommunerna som myndigheter också främja jämlikheten mellan könen i egenskap av arbetsgivare och servicegivare och i samhälleligt beslutsfattande och samhällelig delaktighet. I den europeiska stadgan för jämställdhet inom regionaloch lokalförvaltningen har uppmärksamhet riktats mot upprepad diskriminering på grund av bland annat etniskt ursprung och kön. Kommunförbundets styrelse antog stadgan 2006 och har rekommenderat att kommunerna och landskapsförbunden också ska göra det. 14

15 I invandrarpolitiken och integrationen ska hänsyn tas till olika befolkningsgruppers och de båda könens olika behov. De positiva specialåtgärder som gäller invandrarkvinnor och invandrarflickor främjar integrationen av alla. Främjandet av likabehandling och jämställdhet bör ingå som en naturlig del i utvecklingen av tjänsterna på lokal nivå. För att utöka kunskaperna och utveckla personalens kompetens behöver kommunerna mera resurser. Arbets- och näringsförvaltningens uppgifter Arbets- och näringsförvaltningen har en central roll i integrationen av vuxna invandrare. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integrationen av vuxna invandrare så att en integration som utgår från arbetslivet säkerställs. När invandringen ökar måste arbets- och näringsförvaltningens resurser kunna styras till integrationsutbildning för invandrare och främjande av sysselsättning. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Arbetsoch näringsbyrån gör en inledande kartläggning av vuxna invandrare. Målet ska vara att invandrare sysselsätts så snabbt som möjligt. På grund av att den arbetskraftspolitiska integrationsutbildningen inte har tillräckligt med resurser har invandrare hänvisats till självständiga studier som kan jämställas med integrationsutbildning. Självständiga studier är utbildning som invandraren själv söker sig till i stället för integrationsutbildning, till exempel till medborgarinstitut, grundläggande yrkesutbildning eller gymnasiet. I de självständiga studierna ska ingå studier i finska eller svenska och studierna ska stärka invandrarens förutsättningar att få arbete. Självständiga studier ökar behovet av studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen för vilka det krävs tillstånd att ordna yrkesutbildning. Kommunerna finansierar närmare 60 procent av den grundläggande yrkesutbildningen. De självständiga studierna ska fullt ut finansieras av staten och kräver inte något utbildningstillstånd. Det är särskilt viktigt att för unga utan examen på andra stadiet reservera platser i enlighet med tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning. I arbets- och näringsbyråernas tjänster är det viktigt att beakta alla invandrares specialbehov som en övergripande princip. Tredje sektorns uppgifter Tredje sektorn har goda möjligheter att komplettera myndigheternas tjänster. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarnas egna organisationers insatser för att främja invandrares modersmål, kultur och religion är av största vikt. Det är viktigt att satsa på att sprida god integrationspraxis. Aktörerna inom den tredje sektorn behöver sådana finansieringsmedel för sin verksamhet som möjliggör ett fortsatt integrationsarbete. 15

16 Kommunal service för invandrare I kommunernas service konkretiseras möten mellan olika kulturer. Invandringsfrågorna gäller alla kommunens servicesektorer. Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Kommunerna har konstaterat att särskilt i det inledande skedet av vistelsen i Finland används 1,5 2 gånger så mycket tid och personella resurser på service för invandrare jämfört med den övriga befolkningen. Utredningar visar att invandrarnas individuella behov kräver att basservicen är anpassad och att servicen tillhandahålls med specialarrangemang. Detta innebär extra kostnader för basservicen. I statsandelarna för basservicen ska antalet personer med invandrarbakgrund/ främmande modersmål beaktas som en särskild kalkylerad kostnadsfaktor. Invandrarna använder en del av vård- och omsorgstjänsterna i mindre omfattning än den infödda befolkningen. Information om tillgängliga tjänster bör ges i det grundläggande informationspaket som erbjuds invandrare när de kommer till Finland. Den offentliga förvaltningens samarbete kring servicen till invandrarna förbättrar kvaliteten, tillgången och kostnadseffektiviteten. 16

17 Kommuner som hade mest invånare med främmande modersmål år 2009 Helsingfors Esbo Vanda Åbo Tammerfors Lahtis Jyväskylä Uleåborg Vasa Villmanstrand Kotka Salo Kouvola Kuopio Joensuu Borgå Hyvinge Kervo Tavastehus Kyrkslätt Rovaniemi Björneborg S:t Michel Järvenpää Reso Lojo Kajana Imatra Karleby Raseborg Fredrikshamn Mariehamn Riihimäki S:t Karins Nurmijärvi Källa: Statistikcentralen 17

18 Kommuner som hade den största andelen invånare med främmande modersmål (%) år 2009 Oravais Helsingfors Vanda Esbo Mariehamn Föglö Åbo Närpes Korsnäs Vasa Vårdö Kotka Tammerfors Kaskö Salo Kervo Eckerö Lahtis Virolahti Reso Villmanstrand Kumlinge Tohmajärvi Miehikkälä Kyrkslätt HELA LANDET Fredrikshamn Grankulla Honkajoki Borgå Jakobstad Hyvinge Karkkila Brändö Malax Jomala Jyväskylä Imatra Geta Raseborg Nykarleby Hangö Källa: Statistikcentralen 18

19 Vård- och omsorgstjänster Invandrare som flyttat av humanitära skäl har ofta ett långvarigt behov av vårdoch omsorgstjänster. Eftersom flyktingarna har mycket olika bakgrund kan alla inte sysselsättas utan för att klara sig kan de behöva samhällets stöd under en längre tid. Särskild vikt bör fästas vid tjänster avsedda för unga, handikappade och äldre som står utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs många olika slags åtgärder som måste vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Vård- och omsorgstjänsterna baserar sig på detaljerad lagstiftning och arbetsetik som gett upphov till förfaranden som upplevts som korrekta och bra. Inom vården och omsorgen är man i viss mån tvungen att godkänna att främmande kulturer kräver olika verksamhetsformer. Men detta får aldrig leda till förfaranden som strider mot lagstiftningen i Finland. Undervisning, kultur och invandrare Både den arbetsrelaterade och den humanitära invandringen leder till att behovet av undervisnings- och kulturtjänster för invandrare ökar. Det är särskilt viktigt att invandrarna får lära sig finska eller svenska. Undervisningstjänsterna för invandrare ska utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är också viktigt att ha en tillräckligt stor lokal beslutanderätt för att undervisningstjänsterna ska kunna ordnas flexibelt på olika sätt och för att de lokala behoven ska kunna tillgodoses så bra som möjligt. I skolorna är möten mellan elever från olika kulturer vardag. I lärarutbildningen bör man mer än tidigare behandla frågor som gäller kulturell mångfald. Lärare som arbetat med invandrare har erfarenheter som bör kunna användas som en resurs i lärarutbildningen och fortbildningen. En stor del av invandrarna är barn och unga. Undervisning och utbildning är viktigt i integrationen av invandrare. Också vuxna invandrares integration i samhället kan främjas via barnens och de ungas skolgång. Det är nödvändigt att se till att det inte finns läroanstalter i kommunerna där eleverna helt eller nästan enbart består av barn och unga med invandrarbakgrund. En nära interaktion mellan invandrarbarn och invandrarunga och finländska barn och unga förbättrar samhörigheten, påskyndar invandrarnas språkinlärning och ökar delaktigheten i samhället. Det är viktigt att bjuda in invandrarungdomarnas föräldrar i samarbetet mellan hem och skola. I utbildningen bör alla elevers och studerandes inlärningsförutsättningar tryggas så att de uppfyller kraven för antagning till vidareutbildning. Målet bör vara att också invandrarunga avlägger grundexamen på andra stadiet antingen i gymnasiet eller inom den grundläggande yrkesutbildningen och får beredskap för livslångt lärande och arbetslivet. Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. Utbildnings-, kultur- och idrottstjänsterna är utmärkta metoder för integration. Kultur-, biblioteks-, ungdoms- och idrottstjänsterna spelar en viktig roll för förståelsen av olika kulturers verksamhetsformer. Idrotts- och ungdomsarbetet når även invandrarunga eftersom tröskeln för att anlita tjänsterna är låg. Det är viktigt att också föräldrarna får information om verksamheten så att de kan ge sina ungdomar tillstånd att delta. Samarbetet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn är viktigt när det 19

20 gäller att effektivera språkutbildningen. I många regioner har man insett att lokalt samarbete är ett bra sätt att effektivera språkutbildningen. Boende I framtiden ska allt större vikt att fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. I stora städer förutsätter goda relationer mellan olika befolkningsgrupper att stadsdelarna och bostadsområdena inte differentieras alltför mycket. Differentieringen blir ett problem om den leder till att vissa bostadsområden stämplas och om ungdomar i bostadsområden slås ut. Typiskt är då att området och tjänsterna i området, till exempel skolorna har dåligt rykte. Det kan vara svårt att rekrytera behörig personal för de offentliga tjänsterna i regionen. Sådana negativa spiraler måste brytas och uppkomsten av dem motarbetas. I samhällspolitiken är det viktigt att arbeta för en mångsidig förbättring av problemområden och tjänster. I Finland har man lyckats undvika differentiering med hjälp av planläggning och genom att placera bostadshus av olika typ och olika former av besittningsrätt i bostadsområden och bilda heterogena invånarstrukturer i de statligt finansierade hyreshusen. Det finns skäl att fortsätta att följa dessa principer. Man bör också se till att det finns lämpliga bostäder för personer med specialkunskaper och arbetstagare som kommer från utlandet. Verksamheten i bostadsområdet har en avgörande betydelse i det förebyggande arbete och i arbetet mot fördomar. Det egna bostadsområdet med sina mänskliga relationer och tjänster är en viktig verksamhetsmiljö för invandrarna. Boendemöten och boendekommittéer och invånarstugor erbjuder invandrarna möjlighet att träffa sina grannar. Invandrarna behöver ofta boenderådgivning och uppmuntran att delta i bostadsområdets verksamhet. Kommunerna och tredje sektorn har i många projekt försökt öka invandrarnas kunskaper om hur finländarna bor. Det vore också bra att sammanställa en handbok om de goda förfarandena i dessa projekt. Handboken kan delas ut till alla invandrare när de kommer till Finland. Det bör satsas mer än tidigare på samarbete mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna. 20

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna.

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna. 18.4.2012 Dnr 1429/90/2012 Inrikesministeriet Beredningen av strategin för invandringens framtid 2020 Kommunförbundet betonar vikten av ett övergripande projekt som förutser invandringen i framtiden. Kommunförbundets

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Årsöversikt över migrationen 2009

Årsöversikt över migrationen 2009 Årsöversikt över migrationen 2009 2 INVANDRINGEN MINSKADE 2009 Syftet med denna statistiska översikt är att beskriva migrationen under 2009. Finland har genom tiderna haft migration. Man har flyttat till

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vi löser era lokalproblem

Vi löser era lokalproblem Vi löser era lokalproblem Ett steg före förväntningarna Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som erbjuder lokaler och tillhörande tjänster till statsförvaltningen. Uthyrning av lokaler, utveckling

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Tehy för hälsa & välbefinnande

Tehy för hälsa & välbefinnande Tehy för hälsa & välbefinnande Innehåll 3 Välbefinnande som uppgift 5 Effektivitet och vänlighet vi tehyiter 7 Tehys sak är en viljefråga 9 Tehy är aktivt och effektivt 11 Tehy gör världen bättre 13 Tehy

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

förbund PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM.

förbund PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. Nylands FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. förbund ISBN 978-952-448-384-1 (inb.) ISBN 978-952-448-385-8 (pdf) Översättning: Susan Neiro och Patricia Karlsson

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,

Läs mer

Ge av din tid och var med!

Ge av din tid och var med! FRIVILLIGARBETE I FINLANDS RÖDA KORS Ge av din tid och var med! Tervetuloa Welcome Bienvenidos Tere tulemast Bienvenue добро пожаловать الهأ الهسو dhowow Välkommen Soo Ge av din tid och var med! Röda Korset

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 26.11.2002 JM 15/51/2002 Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 1. Valanvisningar Justitieministeriet önskar att centralvalnämnderna fäster

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012)

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) 1. Arbetsförmedling 2. Information och rådgivning 3. Sakkunnigbedömningar kartläggning

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd

Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd Strategi för åren 2012 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd ELY-centralerna öppnar möjligheter Närings-, trafik- och miljöcentralerna utvecklar och stödjer i samarbete med

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011 Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, december Utlandsresor populära bland finländarna i december 0 I december styrde finländarna resan mot utlandet och man gjorde nästan 00 000 resor med inkvartering

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013 Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD INNEHÅLL Inledning och bakgrund 3 Mångfaldspolicy för Moveri AB 3 Nulägesbeskrivning 3 Moveri AB s mål för etnisk mångfald 4 Handlingsplan 5 Ansvarsfördelning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Yrkeshögskoleutbildning 2013 Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2013 Yrkeshögskoleexamina Antalet yrkeshögskoleexamina ökade ytterligare Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik för år 2013 avlades 24 800 examina vid yrkeshögskolor,

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Integrationskommitténs slutrapport

Integrationskommitténs slutrapport Integrationskommitténs slutrapport Integrationskommitténs uppdrag Landskapsregeringen beslöt 11 januari 2007 tillsätta en kommitté för tiden 11.1-30.11 2007 med uppdrag att utarbeta strategier för landskapets

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

SIBBO KOMMUNS PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 2014 2017

SIBBO KOMMUNS PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 2014 2017 SIBBO KOMMUNS PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 2014 2017 Tilläggsuppgifter: Saana Hansen Flyktingkoordinator saana.hansen@sibbo.fi tfn 09 2353 6505 Innehåll 1 Inledning 1 2 Integrationsbegrepp 3 3 Invandrarna

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer