NYTT FRÅN KFO. Digital kommunikation spar pengar, transporter och skog. Nytt nätverk för idéburna skolor. Bli vän med KFO!

Transkript

1 NYTT FRÅN KFO NUMMER 3 MARS 2011 / Digital kommunikation spar pengar, transporter och skog Arbetet med att digitalisera KFOs informationsverksamhet pågår för fullt. Från och med september kommer i princip all information att skickas ut via e-post samt läggas ut på Redan nu pågår en kampanj för att samla in aktuella e-postadresser. Medlemsföretagen uppdaterar sina e-postuppgifter genom att logga in och anmäla sig på Mina sidor på kfo.se. Genom att dra ned rejält på pappersanvändningen värnar vi om miljön. Mellan 1 april och 31 september gör vi det på ett ytterst konkret sätt. För varje anmälan om e-postadress som kommer in under den tiden betalar KFO fem kronor till vi-skogen. Så kom ihåg att anmäla alla medarbetare som vill ha information via mejlen och bidra därmed till att bekämpa fattigdom och nöd genom trädplantering runt Victoriasjön! Under våren kommer vi att presentera resultatet av insamlingen i detta nyhetsbrev. Bli vän med KFO! Nu finns Arbetsgivarföreningen KFO på Facebook, där man kommer att kunna ta del av aktuell KFO-information, kommentera den, dela den med vänner eller bara gilla den. Välkomna! Nytt nätverk för idéburna skolor Idéburen skola är ett nätverk av olika skolor, vars gemensamma nämnare är att de inte delar ut vinster. Nätverket har skapats för att föra fram friskolornas åsikter och därmed påverka politiska beslut. På eftermiddagen den 30 mars anordnar Idéburen skola ett seminarium, där målsättningar och organisation ska diskuteras. Vid seminariet kommer också statssekreteraren vid utbildningsdepartementet, Bertil Östberg, att informera om den kommande friskoleutredningen. Seminariet är öppet för alla och kommer att hållas i centrala Stockholm. Besked om exakt var meddelas när man vet hur många som anmält sig. För mer information kontakta projektledare Jimmy Mannung. E-post: jimmy.mannung@ideburenskola.se eller telefon

2 Månadens KFO-profil/Sven Lindvall Tillbaka i Göteborg, och nära medlemmarna Nu har Sven Lindvall varit på plats på KFOs och Arbetsgivaralliansens gemensamma Göteborgskontor ett drygt halvår. Och han säger att det här kan bli hur bra som helst för medlemmarna i Västra Götaland och Halland. KFO och Arbetsgivaralliansen delar sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaka våningsplan i kontorshuset i centrala Stockholm. Sedan i somras har de två organisationerna också ett gemensamt regionkontor i Göte- borg, som bemannas av Sven Lindvall. Det är ingen över- drift att påstå att hans nya arbetsplats ligger strategiskt till, på Södra Hamngatan mitt i stan, och med bland andra Svenskt Näringsliv och Svensk Handel som närmsta grannar. Det är fantastiska lokaler, säger Sven Lindvall. Här finns utsökta möjligheter för att samla medlemmar till olika aktiviteter, som utbildningar och nätverksträffar, men också för mindre möten och förhandlingar med motparten. Sven Lindvall är jurist, och han har arbetat med arbets- rättsliga frågor i nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Han är expert på processer och har räknat ut att han hittills har varit ansvarig för ungefär 250 arbetsrättsliga mål. Från tidigare arbetsplatser i Göteborg, till exempel Chalmers och Göteborgs universitet, kom han till Arbetsgivaralliansen i början av nittiotalet och har sedan dess varit organisationens chefs- jurist. Under tio år veckopendlade han alltså mellan Göteborg och Stockholm, och fastän han gillar att vara på resande fot sticker han inte under stol med att det är ganska skönt att vara mer på hemmaplan. Men det har gått bra, säger han. Under de här åren har jag byggt upp ett professionellt nätverk i Stockholm och dessutom har jag har två söner och barnbarn där. Så jag har inte behövt känna mig ensam i huvudstaden. Nu ser han fram emot att få utveckla verksamheten vid det nya Göteborgskontoret så att det kommer medlemsorganisationerna till gagn, och han välkomnar alla som kan behöva hans stöd. Hör av er, säger han. Det är rådgivarna på kontoret i Stockholm som ansvarar för de löpande avtalsfrågorna. Men här kan ni få hjälp med annat som rör arbetsgivarrollen. Det kan vara arbetsrättsliga frågor lika väl som svåra samtal med medarbetare eller klurigheter inom juridiken. Tillsammans kan vi ordna utbildningar och bygga nätverk. Jag kan åka ut till arbetsplatsen om det passar er bäst, men vi kan också träffas hos mig. Så tag gärna egna initiativ. Det är bara ringa, om ni vill ha en genomgång av AD-domar eller anställningsformer, till exempel, om ni behöver stöd inför eller med en förhandling eller om ni känner er ensamma i arbetsgivarrollen och vill ordna träffar med likasinnade. Alla frågor är lika angelägna. Det är just det som är så roligt med det här uppdraget, säger han. Jag ser det som en ren ynnest att få finnas nära medlemsföretagen i västra Sverige. Men han gillar som sagt att resa, och det blir fortfarande en del av den varan. Det har redan blivit en del korta turer inom regionen, till den lilla Konsumbutiken och till några skolor, till exempel. Och det blir en del resor till kontoret och kollegorna i Stockholm också i fortsättningen. Han är inte den stillasittande sorten som person heller. För några veckor sedan var han till exempel med barn och barnbarn i Sälen och åkte skidor, och nu när våren nu närmar sig ser han fram emot en liten tur på golfbanan då och då. När han ändå sitter stilla gör han det gärna i sällskap med en bok allra helst en som handlar om historia, som är ett av hans stora intressen. Men nu är han alltså själv med och skriver historia, som den allra första på ett regionalt KFO-kontor. Foto: Stefan Bohlin

3 Så gör du som chef när anställda mår dåligt En ny undersökning visar att kunskapen om psykisk hälsa är ganska dålig bland chefer. Ofta saknar arbetsplatsen både policy och rutiner för hur chefen ska agera när en anställd får psykiska problem. Därför har ett stöd- material tagits fram av projektet Hjärnkoll: Så gör du som chef handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Handledningen ska fungera som ett verktyg i vardagen. Den ska vara en hjälp till chefer med personalansvar att stödja den som mår dåligt, och peka på hur man kan arbeta med hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen, säger Sujata Maini från projektet Hjärnkoll. Hjärnkoll är en treårig regeringssatsning med målet att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Projektet drivs av myndigheten Handisam i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH. Handledningen, som tagits fram i samarbete med Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och SKL, kan beställas kostnadsfritt på Nya regler för skyddskommitté Samtidigt som reglerna om övertid ändrades (se Nytt från KFO nr 2/11) beslutade riksdagen att begreppet skyddskommitté ska vidgas. Genom en förändring i arbetsmiljölagen är det nu möjligt att i kollektivavtal bestämma att skyddskommittén kan vara ett organ som även har andra frågor på sitt bord, och har en annan benämning. Därigenom behöver skyddskommittéfrågor och mbl-frågor inte längre behandlas i två olika forum för att uppfylla kraven i arbetsmiljölagen respektive medbestämmandelagen. Foto: Fråga Sven Mejla din fråga till sven.rosqvist@kfo.se Vad gäller vid arbetsbrist? En arbetsgivare är fri att organisera sin verksamhet efter eget huvud. Arbetsbrist uppstår om en planerad organisationsförändring medför att de anställda inte kan erbjudas arbetsuppgifter i samma omfattning som tidigare. Ofta innebär arbetsbristen att antalet tjänster minskar, men den kan också innebära att samma antal anställda ska arbeta med andra arbetsuppgifter, lägre sysselsättningsgrad eller försämrade anställningsvillkor. Arbetsgivaren pekar lämpligen först ut vilken stol (tjänst) i organisationen som ska försvinna/förändras. Anställd som sitter på en sådan stol kan vi kalla för primärt arbetsbristdrabbad. 1. Om det finns en ledig tjänst inom organisationen kan arbetsgivaren erbjuda denna tjänst direkt till den primärt arbetsbristdrabbade, förutsatt att tjänsten framstår som skälig med hänsyn till omständigheterna. Tackar den anställde nej till omplaceringen, sägs hon/ han upp på grund av arbetsbrist. Tackar hon/han ja, ska den nya tjänsten tillträdas direkt. 2. Om inga sådana skäliga erbjudanden görs, ska de anställda ställas upp på en turordningslista efter anställningstid arbetsgivare med totalt högst tio anställda får dock undanta två anställda. Den primärt arbetsbristdrabbade ska i mån av tillräckliga kvalifikationer erbjudas stol som annan anställd med kortare anställningstid sitter på. Tackar den anställde nej, verkställs uppsägning. Tackar den anställde ja, kan den utkonkurrerade anställde i sin tur konkurrera ut annan anställd med kortare anställningstid. 3. Anställd som trillat ut från turordningslistan ska erbjudas ledig tjänst på annat driftställe/turordningskrets, förutsatt att denne har tillräckliga kvalifikationer. Om den anställde tackar nej, verkställs uppsägning. Huvudprincipen är att en turordningslista ska upprättas per driftställe och kollektivavtalsområde, men centrala kollektivavtal kan innehålla avvikande regler. Begreppet tillräckliga kvalifikationer motsvarar lägsta tänkbara kompetensnivå för att det nya arbetet ska kunna utföras på ett acceptabelt sätt. Innan beslut fattas om organisationsförändringen ska först mbl-förhandlingar genomföras med de kollektivavtalsslutande facken. Förhandlingarna måste ha avslutats innan omplaceringar och uppsägningar kan verkställas. Uppsägningsbesked ska vara skriftligt och innehålla viss information. Använd lämpligen KFOs mallar. Arbetsbrist är ett tekniskt och svårt ämne. Kontakta alltid KFO för rådgivning i ett tidigt skede av processen! Foto: Gustaf Brundin

4 Krafttag mot hot och våld inom skola och omsorg Under 2011 får Arbetsmiljöverket använda 3,2 miljoner kronor för att öka satsningen på att förebygga hot och våld, bland annat inom skola, vård och omsorg. Det är en fortsättning på det arbete som inleddes Regeringsuppdraget innebär också särskilda insatser mot branscher där jämställdhetsperspektivet särskilt behöver uppmärksammas. Fler anmälda arbetsmiljöbrott Under de senaste åren har antalet anmälningar om arbetsmiljöbrott ökat kraftigt. Många av dem avgörs emellertid inte i domstol, eftersom allt fler arbetsgivare i stället väljer att betala företagsböter. Under 2010 ledde 331 ärenden till företagsbot. Ofta rörde de vållande till kroppsskada, med bötesbelopp på mellan och kronor. 200 lärare får chans att bli lektorer För att höja kvaliteten i skola och förskola satsar regeringen 251 miljoner kronor på forskarskolor, där cirka 200 lärare ska få möjlighet att vidareutbilda sig till lektorer. Bakgrunden till satsningen är bland annat att antalet lektorer sjunkit dramatiskt de senaste 20 åren från cirka till knappt 200 mellan 1989 och De lärare som blir antagna till den nya forskarutbildningen får lön under hela utbildningstiden med kravet att arbeta 20 procent på sin arbetsplats. För att få titeln lektor krävs enligt nya skollagen licentiatsexamen samt visad god pedagogisk skicklighet under minst fyra år. Utbildningen beräknas starta i höst eller våren Positiv trend bruten fler olyckor på jobbet Antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar ökade under förra året jämfört med Det handlar om en tioprocentig ökning av arbetsolyckor som lett till frånvaro från arbetet, och 18 procents ökning av antalet olyckor som inträffat på väg till eller från arbetet. Ökningen innebär att en positiv trend bröts under Men trots ökningen under 2010 är det färre som har drabbats både i ett längre perspektiv, från 2003 och framåt, och jämfört med Dödsolyckorna bland arbetstagare ökade 2009 från rekordlåga 35 till 49 år För arbetssjukdomarnas del ligger summan totalt sett fortfarande mycket lågt. Skolors ansvar för elsäkerhet Nu uppmärksammar Arbetsmiljöverket samtliga skolhuvudmän i landet på det ansvar de har för elsäkerheten ute på skolorna. Ett tillsynsmeddelande har skickats till drygt skolhuvudmän. Bakgrunden är de olyckor och tillbud som inträffar då elever och personal kommer i kontakt med strömförande utrustning, skadade elledningar eller elinstallationer. Det är vid undervisning i praktiska ämnen, som det är särskilt viktigt att elutrustningen är säker. Därför ombeds skolledningarna kontrollera att det finns jordfelsbrytare installerade i lokaler för slöjd, teknik, hemkunskap, kemi och fysik. Säkerhetskraven omfattar även skolbespisningar och gymnasieskolans yrkesförberedande program. Hushållsnära inspektion I mars startar Arbetsmiljöverket inspektioner riktade mot hushållsnära tjänsteföretag i Skåne. Minst 60 företag som arbetar med exempelvis lokalvård och fönsterputsning kommer att få besök. Bland annat kommer Arbetsmiljöverket att titta på hur man arbetar med att förebygga och förhindra olycksfall och ohälsa. De faktorer som särskilt kommer att observeras är belastningsergonomiska frågor, ensamarbete, arbete på höjd, kemiska arbetsmiljörisker, trafik, hot och våld samt sociala och arbetsorganisatoriska faktorer. Foto:

5 Beslut om kontanter och utslagning i Riksdagen Kraven på arbetsmiljöhänsyn och villkor ska skärpas vid offentliga upphandlingar. Det bestämde riksdagen i början av mars, då man också röstade igenom att tillsammans med arbetsmarknadens parter utforma ett förslag till lag om sluten kontanthantering i detaljhandeln. Samtidigt fattades beslut om en förnyad arbetsmiljöpolitik inriktad på att motverka utslagning och öka möjligheterna till inträde i arbetslivet. Semesterplanera i tid! Arbetsgivare kan, enligt semesterlagen, lägga ut fyra veckor av de anställdas semester under perioden juni, juli och augusti. De anställda, som inte kan ta ut semestern under den tid de själva önskat, har å sin sida rätt att få besked om det minst två månader i förväg. Ett gott råd är därför att vara ute i god tid med att planera sommarens semestrar. Aktuella kurser Läs mer om KFOs kurser på där aktuell kurskatalog finns. Anmälan till utbildning@kfo.se Arbetsgivaransvaret Målgrupp: Ideella organisationer 6 april, Stockholm Foto: Systematiskt arbetsmiljöarbete Målgrupp: Samtliga avtalsområden 27 april, Stockholm Arbetslagsledarutbildning friskolor Målgrupp: Fristående skolor 4-5 april, Stockholm Hantering av ferielön Målgrupp: Förskolor, fritidshem och fristående skolor 5 april, Göteborg 6 april, Malmö 7 april, Stockholm Informationsträffar om ändringar i skollagen Målgrupp: Förskolor, fritidshem och fristående skolor 7 april, Malmö Ny som chef Målgrupp: Samtliga avtalsområden 6 april, Göteborg 13 april, Stockholm Att dokumentera elevers och barns behov av stöd Målgrupp: Förskolor, fritidshem och fristående skolor 8 april, Stockholm 14 april, Malmö Personlig assistans. Tystnads- och anmälningsplikt, dokumentationskrav och nya lagbestämmelser Målgrupp: Personlig assistans 7 april, Stockholm 15 april, Göteborg Lönesamtal Målgrupp: Samtliga avtalsområden 12 april, Stockholm 13 april, Östersund Varmt välkomna till KFO! Autoresurs bilvård Malmö AB, Malmö BEMAL, Umeå BioEnergi centralen i Älvsbyn AB, Älvsbyn Dahlberg i Tärnaby AB, Tärnaby Ek för Mat & Café Ingången, Huddinge Epilepsiföreningen i Halland, Halmstad Frejagårdens förskola, Ängelholm FUB (Projekt Kul med Trav), Halmstad Föreningen för äldre iranska invandrare, Linköping Growth Factor Skane AB, Malmö Horse Garden AB, Ljusne IsAss ek för, Bottnaryd KBK Detaljhandel AB, Kristianstad KOMEOS, Malmö Kooperativet Knut ek för, Boxholm Lek och rörelse Holding i Luleå AB, Luleå Little Kids Preschool, Angered Magnus Målberg, Malmö Mats Svanlund AB, Enebyberg Nya Rågsveds Folkets hus, Stockholm Reumatikerföreningen Bollnäs-Ovanåker, Bollnäs RSMH Östersund, Östersund Skövde Arbetarekommun, Skövde TCV Tjänstecentralen i Vetlanda, Vetlanda

6 En mer nyanserad debatt tack! Ungefär 20 procent av förskolebarnen i Sverige går i de fristående förskolorna som finns i landet. Dessa fristående förskolor drivs i många olika associationsformer, såsom kooperativ, allmännyttiga stiftelser, aktiebolag med mera. En stor andel av dessa förskolor drivs av idéburna organisationer. Helt annan bild Under det senaste halvåret har företeelsen fristående förskolor blivit kraftigt ifrågasatt i media. Kritiken grundas på att ett fåtal förskolor har befunnits ha kvalitetsbrister. Den rätt onyanserade debatten har fixerats vid att fristående förskolor öppnar en möjlighet att skapa ohemula vinstuttag på skattebetalarnas bekostnad. Motsvarande kritik riktas också mot friskolor och fristående vård- och omsorgsverksamheter. Vi har på KFO dagligen kontakt med just denna typ av verksamheter, och vår bild ser helt annorlunda ut jämfört med den som målas upp i media. Fristående Förskolor ska framförallt agera i fråga om kvalitetsbegreppet inom förskoleverksamheten samt verka för en likabehandling avseende exempelvis hyressättning på kommunal nivå. Stöd från KFO Om inte debatten nyanseras finns en risk att mångfaldsutvecklingen inom vård, skola och omsorg stannar upp. Framförallt ska bilden av fristående förskolor, och då menar vill alla, visas upp från sin rätta sida. KFOs medlemmar, i det här fallet fristående förskolor, ska känna att de har stöd av sin arbetsgivarorganisation. Arne Mårtensson Verkställande direktör, KFO Flest i KFO Naturligtvis ska en så viktig samhällelig företeelse kvalitetsgranskas och diskuteras; det handlar om människors väl och ve och om skattemedel. Ett av problemen i den snedvridna debatten har varit att det inte har funnits någon sammanhållen organisation som svarat upp för de fristående förskolorna. Av de nuvarande fristående förskolorna i Sverige är 1500 stycken, det vill säga 58 procent, medlemmar i KFO. Resterande är i huvudsak medlemmar i Almega. Nytt nätverk Oaktat att KFO och Almega i viss mån är konkurrenter är det viktigt att det finns ett gemensamt nätverk som kan samordna diskussionen gentemot media, myndigheter och forsknings-/utbildningsväsendet. Det sedan någon vecka, av KFO och Almega, bildade Sveriges REDAKTION Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom. Produktion: Fungera Kommunikation AB Tryck: Strands Grafiska AB Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, Stockholm Tfn , Fax , nyttfrankfo@kfo.se,