Avregleringen av sex marknader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avregleringen av sex marknader"

Transkript

1 2004:28 Avregleringen av sex marknader Mål, medel och resultat Del I, Huvudrapport

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /145-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2004:02/2004/14 Regelutredningen Stockholm Uppdrag att analysera genomförda avregleringar ur ett förvaltnings- och medborgarperspektiv Regelutredningen gav den 1 mars 2004 Statskontoret i uppdrag att ur ett förvaltnings- och medborgarperspektiv analysera avregleringarna av el-, post-, tele-, inrikesflyg-, järnvägs- och taximarknaderna. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Avregleringen av sex marknader mål, medel och resultat (2004:28 och 2004:28A). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Enheten för utvärderingsfrågor, organisationsdirektör Pia Bergdahl, föredragande, avdelningsdirektör Ola Norr och avdelningsdirektör Thomas Ringbom var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Pia Bergdahl POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

4

5 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Uppdraget, metoden och rapportens disposition Syfte och mål Definitioner och avgränsningar Definitioner Avgränsningar Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden Marknadsmisslyckanden Regleringsmisslyckanden Marknads- och regleringsmisslyckanden på infrastrukturområdet 30 2 Liberaliseringsprocessen på de sex marknaderna Tvärsektoriella sammanfattningar Tidsaxel över liberaliseringsprocesserna Mål och motiv för liberaliseringarna Fyra former av styrmedel Elmarknaden Liberaliseringen av elmarknaden Elmarknaden idag Postmarknaden Liberaliseringen av postmarknaden Postmarknaden idag Telemarknaden Liberaliseringen av telemarknaden Telemarknaden idag Inrikesflygmarknaden Liberaliseringen av inrikesflygmarknaden Inrikesflygmarknaden idag Järnvägsmarknaden Liberaliseringen av järnvägsmarknaden Järnvägsmarknaden idag Taximarknaden Liberaliseringen av taximarknaden Taximarknaden idag 65 3 Analys av den politiska styrningen Styrningen av elmarknaden Den oreglerade elmarknaden Den reglerade elmarknaden Den liberaliserade elmarknaden Slutdiskussion Styrningen av postmarknaden Den oreglerade postmarknaden Den reglerade postmarknaden Den liberaliserade postmarknaden Slutdiskussion 95 5

6 3.3 Styrningen av telemarknaden Den oreglerade telemarknaden Den reglerade telemarknaden Den liberaliserade telemarknaden Slutdiskussion Styrningen av inrikesflygmarknaden Den oreglerade inrikesflygmarknaden Den reglerade inrikesflygmarknaden Den liberaliserade inrikesflygmarknaden Slutdiskussion Styrningen av järnvägsmarknaden Den oreglerade järnvägsmarknaden Den reglerade järnvägsmarknaden Den liberaliserade järnvägsmarknaden Slutdiskussion Styrningen av taximarknaden Den oreglerade taximarknaden Den reglerade taximarknaden Den liberaliserade taximarknaden Slutdiskussion Sektorsövergripande iakttagelser Politiska mål och målkonflikter Fördelningspolitik och rättigheter Konsument- och medborgarinflytande Konkurrens mellan nära substitut Informationsrelaterade problem Sektorernas förvaltningsstrukturer Staten och dess företag Myndighetsuppgifter på en liberaliserad marknad 176 Litteraturförteckning 183 Bilaga Uppdrag från Regelutredningen 189 Del II Avregleringen av sex marknader, kartläggningar (2004:28A) 6

7 Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av Regelutredningen kartlagt och analyserat den politiska styrningen i form av regleringar och ingrepp som använts i liberaliserande syfte för att öppna sex tidigare monopolmarknader för konkurrens. Marknaderna är el-, post-, tele-, inrikesflyg-, järnvägs- och taximarknaderna. Syftet med rapporten är att, utifrån ett förvaltningspolitiskt perspektiv, försöka ge svar på frågan om vad politikerna sa, vad de gjorde och hur det blev. Detta kan sammanfattas i följande tre frågor: Vilka var målen? Hur har styrningen gått till? Uppnåddes målen? I rapporten redovisar vi en genomgång av de propositioner, regeringsskrivelser, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll som legat till grund för liberaliseringen av marknaderna. Vidare analyserar vi de politiska styrmedel som använts för att uppnå fastställda mål. Vi gör också en bedömning av i vilken grad styrmedlen kan anses ha medverkat till att faktiskt styra marknaderna i enlighet med de förväntningar som politikerna har givit uttryck för i sina målformuleringar. För att besvara den tredje frågan ovan använder vi oss av slutsatser och bedömningar i tidigare genomförda uppföljningar och utvärderingar. I denna del gör vi således inte någon egen utvärdering av effekterna av de genomförda liberaliseringarna. Vilka var målen? I arbetet har vi kartlagt olika mål och motiv som angetts för de liberaliserade marknaderna. Dessa är: Mål för sektorn Motiv för liberaliseringen Motiv för ägandet Övriga mål Målen för sektorn är övergripande mål för politik- eller verksamhetsområdet. De är relativt allmänt hållna och kan sägas beskriva en totalt sett önskad situation på de enskilda områdena. I målen finns ofta fördelningspolitiska ambitioner. De finns formulerade för varje sektor och fastställs vanligtvis årligen i budgetpropositionen. Mål för liberaliseringarna (avregleringarna) är inte fastställda på samma sätt utan kan snarare sökas i de motiv som regeringen har uttryckt i de propositioner som föregått olika beslut. Motiven är ofta kombinerade med förväntade effekter. Motiven för ägandet av statliga bolag på de aktuella marknaderna, liksom målen för dessa bolag, har också betydelse för hur marknaden fungerar. Övriga mål 7

8 som påverkar de liberaliserade marknaderna återfinns t.ex. inom miljöpolitik, regionalpolitik och IT-politik. I avsnitt i rapporten finns en sammanställning av de olika målen och motiven på de studerade marknaderna. Det är svårt att uppfylla otydliga mål Vår genomgång visar att beslutsfattarna haft ganska oklara mål och motiv för att liberalisera marknaderna. Ses de olika målen och motiven för respektive sektor samlat, finns dubbla och ibland motstridiga mål för vad som skall uppnås. Analysen visar också att marknaderna i olika grad har kommit att öppnas för konkurrens. Hur de olika målen tolkats har haft betydelse för hur effektiv styrningen av marknaderna varit. Det är samtidigt tydligt att graden av konkurrens på en marknad inte enbart styrs av politiska beslut utan också av olika specifika marknadsegenskaper eller omvärldsfaktorer som teknikutveckling och en ökande internationalisering. Fördelningspolitiska mål och ambitioner har tagits väl omhand Vi kan konstatera att liberaliseringen av de sex marknaderna inte har begränsat möjligheten att uppfylla de fördelningspolitiska ambitionerna. Det finns olika modeller och metoder för att förverkliga uppsatta fördelningsmål och det finns inget, med reservation för att det ibland kan vara svårt att tolka den faktiska innebörden i begrepp som till alla och effektiva tjänster, som tyder på att målen inte har uppnåtts även på de liberaliserade marknaderna. Det är dock viktigt att fördelningspolitiken kan genomföras på ett så optimalt sätt som möjligt. Utan att ifrågasätta uppsatta fördelningspolitiska mål, kan frågan ställas huruvida de modeller och metoder som valts är de mest optimala eller innebär att konkurrensen på de liberaliserade marknaderna riskerar att hämmas i onödan. Det kan därför finnas orsak att studera vilka andra tillvägagångssätt som är möjliga att tillämpa på de olika sektorerna för att uppnå de fördelningspolitiska målen. Hur har styrningen gått till? Det finns olika former av styrmedel som statsmakterna kan utnyttja för att styra marknaderna i önskad riktning och för att uppnå uppsatta mål. I denna rapport har vi delat in dessa styrmedel i fyra olika kategorier: ekonomiska, administrativa, organisatoriska samt informationsbaserade styrmedel. I avsnitt i rapporten finns en sammanställning av de olika styrmedel som har använts i liberaliseringsprocessen på de studerade marknaderna. Alla fungerande marknader förutsätter regler och generellt sett kan därför ingen marknad sägas vara avreglerad. Begreppet avreglering som ofta brukar användas i dessa sammanhang är därför mindre väl valt, i synnerhet eftersom liberalisering och konkurrensutsättning av en marknad normalt 8

9 brukar innebära behov av fler regler och inte färre. Så är även fallet på de sex marknader vi analyserat. Avreglerad men inte konkurrensutsatt Begreppen avreglering och avreglerade marknader skall inte förväxlas med begreppet konkurrensutsättning. Att en marknad är avreglerad behöver inte nödvändigtvis betyda att det är en marknad med fungerande konkurrens bara att den har varit föremål för någon form av omreglering eller regelreformering. Då regelreformeringen på de sex studerade marknaderna har syftat till att öppna dem för konkurrens eller att öka konkurrensen, har vi valt att använda begreppet liberalisering för att beskriva denna process. För att en marknad skall vara utsatt för konkurrens krävs att in- och utträdet är fritt, att producenter kan agera fritt från varandra och att konsumenter har möjlighet att göra fria val bland alternativen på marknaden. Utifrån de mål och motiv som ställts upp för liberaliseringarna, har vi undersökt i vilken mån olika åtgärder och ingrepp har lett till att marknaderna har kunnat öppnas och utvecklas till fungerande konkurrensmarknader. I tabellen nedan beskriver vi i förenklad form marknadsprofilen och konkurrensförutsättningarna på de sex marknaderna idag. Punktmarkeringarna anger förekomst av olika former av etableringshinder och konkurrensbegränsande omständigheter. Medan punkter i den första, andra och tredje kolumnen främst avser olika typer av etableringshinder, dvs. hinder för ett fritt inträde och utträde på marknaderna, handlar punkterna i den fjärde och femte kolumnen mer om hinder för producenternas möjlighet att agera fritt från varandra. Punkter i den sjätte kolumnen rör förekomst av hinder för konsumenternas rörlighet, dvs. hinder för möjligheten att välja bland olika erbjudanden på marknaden. Punkter inom parentes avser att beskriva att ovan angivna hinder eller begränsningar förekommer i mindre omfattning eller är av mindre betydelse, t.ex. genom att dessa endast förekommer på delar av marknaden. Hindren är av olika karaktär och vikt. Enstaka hinder av större betydelse eller flera hinder tillsammans, kan vara avgörande för möjligheterna att etablera sig och konkurrera på marknaden. 1. Formella monopol 2. Övriga etableringshinder (flaskhalsar/ kapacitetsbrist, tekniska handelshinder etc.) 3. Förekomst av beställarmonopol (anbudskonkurrens) 4. Ej konkurrensneutral tillgång till infrastruktur 5. Företagskoncentration och dominansproblem 6. Transaktionskostnader mm. som ger svaga incitament för konsumeter att agera El ( ) ( ) Post ( ) Tele ( ) Inrikesflyg ( ) ( ) Järnväg ( ) ( ) ( ) Taxi ( ) ( ) 9

10 Sett ur detta perspektiv kan ingen av de sex marknaderna sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. I stor utsträckning har givetvis de åtgärder som vidtagits lett till att undanröja eller minska konkurrensbegränsningar och etableringshinder. Det bör dock betonas att det inte finns något givet samband mellan offentliga ingrepp och politisk styrning å den ena sidan och utfall och effekter på marknaden å den andra. Förutsättningar för konkurrens och marknaders utveckling styrs också av annat än det som går att påverka med offentliga ingrepp. Oavsett vad orsakerna är, återstår dock hinder i så pass hög utsträckning att det är svårt att hävda att de sex marknaderna fullt ut är utsatta för reell konkurrens i den utsträckning som angetts i målen för liberaliseringarna. Ytterligare åtgärder krävs Även om samtliga här undersökta marknader på olika sätt och i olika utsträckning har varit föremål för avreglering, kan ingen sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. Även om det också på telemarknaden fortfarande återstår en rad problem, kan utvecklingen på denna marknad dock sägas ha kommit längst såtillvida att konkurrenter till det tidigare monopolet har förhållandevis goda möjlighet att agera fritt och att konsumenterna har reella valmöjligheter. Utöver de åtgärder som vidtagits för att skapa konkurrensneutralitet på marknaden är sannolikt den snabba tekniska utvecklingen en viktig förklaring till detta. På samtliga marknader återstår behov av ytterligare åtgärder för att nå en fungerande konkurrens. Även om inte alla konkurrenshinder är möjliga att åtgärda finns en rad tänkbara åtgärder som bör prövas närmare för att öka effektiviteten på de sex marknaderna. Vi presenterar därför en rad tänkbara, men inte närmare utredda, åtgärder som på olika sätt skulle kunna begränsa eller helt lösa de identifierade marknadsproblemen. Åtgärderna kan i vissa fall i sig vara tillräckliga för att lösa ett problem. I andra fall kan de behöva kompletteras med andra åtgärder. Avreglerade och ännu ej fungerande marknader kräver särskild marknadsövervakning och tillsyn Särskild tillsyn och aktiv marknadsövervakning är viktigt på nyligen avreglerade och ej fullt fungerande marknader. Tydliga mål och mandat samt resurser och kompetens hos myndigheterna är avgörande för effektivitet och effekter av tillsynen. Mandat, resurser och kompetens hos sektorsspecifika myndigheter för konkurrensfrämjande förebyggande åtgärder, bör därför komplettera Konkurrensverkets tillsyn och övervakning. Sektorsspecifika myndigheter med uppgift att övervaka konkurrensen har hittills saknats på områden som flyg och järnväg. Den nya Järnvägsstyrelsen kommer dock att få marknadsövervakande uppgifter, medan det är oklart om Luftfartsstyrelsen som inrättas från årsskiftet 2004/05 kommer att få det. På elområdet har reglering och tillsyn mer inriktats på den monopolskydda- 10

11 de nätverksamheten, medan den konkurrensutsatta verksamheten i stor utsträckning har lämnats utan övervakning. Telesektorn är det enda område som har en sektorsmyndighet med uttalat konkurrensfrämjande uppgifter i den meningen att myndigheten aktivt kan sätta upp villkor för marknadens aktörer eller ingripa mot aktörernas beteenden. Post- och telestyrelsen kan t.ex. ange särskilda villkor för dominerande aktörer i syfte att små konkurrenter inte skall missgynnas. Energimyndigheten prövar däremot i efterhand exempelvis skäligheten i nätavgifter samt tvister som rör anslutning till elnätet. Regelverken på de olika marknaderna styrs i stor utsträckning av EG-direktiv. Statens dubbla roller som ägare och samhällsaktör ställer till problem Styrningen av statens företag på de sex marknaderna har till viss del präglats av problem och konflikter till följd av otydliga eller motstridiga mål. Vidare framstår motivet för ägandet av vissa statliga företag som något oklart. Detta har i sin tur medverkat till att målen för bolaget inte alltid uttrycks klart, vilket givit företaget i fråga en otydlighet om förutsättningarna för verksamheten. Målen för sektorn respektive liberaliseringen står ibland i motsättning till kraven på bolagen om avkastning till ägaren staten. Detta får stor betydelse då de statliga bolagen är de största aktörerna på alla marknader (utom taxi). Staten kan äga företag för att garantera tillhandahållandet av samhällsekonomiskt angelägna men företagsekonomiskt olönsamma tjänster, som en åtgärd mot olika former av marknadsimperfektioner eller av olika sociala skäl. Om staten däremot äger bolag som verkar på en fullt konkurrensutsatt marknad och som i övrigt saknar inslag av särskilda myndighetsuppgifter, ställs stora krav på att dessa bolag agerar på samma villkor som övriga företag på marknaden. För de statliga bolagen krävs en systematisk analys av motiven för det statliga ägandet och om det finns andra sätt att uppnå dessa motiv. Är slutsatsen att staten bör äga ett visst bolag, är det viktigt att också analysera hur konflikter kan undvikas mellan mål för detta ägande och de övergripande motiven att liberalisera och öppna marknader för konkurrens på lika villkor. Har målen uppnåtts? I kapitel tre i rapporten analyseras hela liberaliseringsprocessen på var och en av de studerade marknaderna. Där analyseras hur politiska beslut om olika offentliga åtgärder har styrt marknaderna mot uppsatta mål. Vi gör också en bedömning av huruvida de uppsatta målen kan anses ha uppnåtts. Denna bedömning baseras på slutsatser i andra tidigare genomförda uppföljningar och utvärderingar. Dessa uppföljningar och utvärderingar finns återgivna i rapportens litteraturförteckning. 11

12 Nedan har vi marknad för marknad sammanställt målen för liberaliseringen samt vad vi betecknar som fördelningspolitiska mål. Dessa mål har markerats med kursiv stil. Med utgångspunkt från analysen och slutsatserna i rapporten har vi nedan också sammanfattat våra bedömningar av huruvida målen kan anses ha uppnåtts. Elmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Ökad konkurrens skall ge rationellt och effektivt utnyttjande av produktionsoch distributionsresurser, valfrihet och flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Begränsad konkurrens till följd av en allt starkare ägarkoncentration, svag priskonkurrens. De största elföretagen är helt eller delvis statligt ägda och svenska Vattenfall har knappt 50 procent av produktionen. Rationellare utnyttjande av resurser och minskad överkapacitet. Svaga incitament för konsumenter att byta leverantör. Byte av elhandelsbolag hämmas av transaktionskostnader (informationsproblem), små incitament (svag priskonkurrens och skattekilar) och otillräckliga sanktioner mot leverantörer. Hur har fördelningsmålen beaktats? Inga särskilda fördelningsmål finns angivna. Kostnadsutjämning av nättarifferna sker genom sammanslagning av respektive nätbolags koncessionsområden. Betydande skillnader i nätavgifter mellan olika nätområden förekommer ändå över hela landet. Högre stamnätstariff i södra än i norra Sverige. Lägre elskatt i delar av norra och mellersta Sverige. Bidrag har givits till hushåll för anslutning till elnätet. Postmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Ökad konkurrens inom vissa delmarknader i syfte att ge lägre kostnader i produktionen och incitament till nya och bättre metoder för brevbefordran till gagn för konsumenter. Svag konkurrens totalt, dock ökad konkurrens på vissa delmarknader. Ökad kostnadseffektivitet i Posten AB. Ökade priser för enstaka brev och lägre priser främst på sorterade sändningar. Prisstrukturen har överlag anpassats så att priser i större utsträckning motsvarar kostnaderna för olika produkter. Nya produktionsmetoder och viss produktutveckling. 12

13 Hur har fördelningsmålen beaktats? Posttjänst av god kvalitet i hela landet till rimliga och enhetliga priser. Posten tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster enligt tillståndsvillkor utan särskild ersättning. Servicenivå och kvalitet i den samhällsomfattande posttjänsten överensstämmer med uppställda krav. Telemarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Effektiv konkurrens med mångfacetterat utbud och låga priser. Konsumenterna skall ges så stor valfrihet som möjligt i sin användning av teletjänster. Gradvis ökande konkurrens om både tjänster och produkter. Lägre priser för teletjänster och utrustning även om mobiltelefonipriser fortsatt är högre än i omvärlden. Stark produktutveckling. Hur har fördelningsmålen beaktats? Säkra och effektiva telekommunikationer till alla till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Utbyggnad av telekommunikationer skall ske på marknadens villkor och i marknadens regi. Tillhandahållande av samhällsomfattande telefonitjänst garanteras genom tillståndsvillkor för Telia och andra operatörer. Alla har tillgång till telekommunikationer, även om det saknas fullständig yttäckning för mobiltelefoni och landsomfattande bredbandsnät för Internettjänster. Inrikesflygmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Effektiviseringsvinster för konsumenter och näringsliv genom konkurrens och avreglerade marknadsformer. Begränsad konkurrens totalt sett med SAS som fortsatt dominerande aktör. Nya mindre aktörer har tillkommit på senare tid. Prisökningar över den allmänna prisnivån med större ökningar för privatresenärer än för affärsresenärer. På senare tid något sjunkande priser. Hur har fördelningsmålen beaktats? Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Staten upphandlar och subventionerar flygtrafik på vissa olönsamma linjer. Det är inte helt klart hur detta utbud bestäms eller om det är det mest opti- 13

14 mala. P.g.a. successivt ökade kostnader för trafiken är det också oklart i vilken mån denna finansieringsmodell och fördelningen av kostnader mellan skattebetalare och användare är långsiktigt hållbar. Järnvägsmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Effektiva och attraktiva järnvägstransporter och ökad andel till järnvägen av det totala transportarbetet. Konkurrens mellan trafikutövare och transportlösningar för samma behov. Ökad effektivitet och minskade kostnader för olönsam trafik. Bristande konkurrens mellan järnvägsföretag till följd av monopol i lönsam persontrafik och dominans i godstrafiken. Bristande konkurrens och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen. Järnvägens andel av den totala persontrafiken har ökat. Godstransporter med järnväg tappar dock andelar på den totala transportmarknaden. Prisökningar i persontrafiken över den allmänna prisnivån. Särskilt inledningsvis minskade kostnader för olönsam trafik genom anbudskonkurrens. Statens järnvägsföretag är fortsatt olönsamma, trots kommersiella mål och upprepade ägartillskott. Hur har fördelningsmålen beaktats? Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Staten och kommunerna upphandlar och subventionerar järnvägstrafik på vissa olönsamma linjer. Det är inte helt klart hur detta utbud bestäms eller om det är det mest optimala. En fungerande samordning mellan Rikstrafiken och de kommunala trafikhuvudmännen på trafikslagsövergripande nivå saknas. P.g.a. successivt ökade kostnader för trafiken är det också oklart i vilken mån denna finansieringsmodell och fördelningen av kostnader mellan skattebetalare och användare är långsiktigt hållbar. Anbudsupphandling har särskilt inledningsvis lett till kostnadsbesparingar i trafiken. Taximarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Ökad konkurrens och utrymme för nya idéer i syfte att höja effektiviteten inom branschen samt åstadkomma prispress. Ökad konkurrens särskilt i storstad och i större tätorter. Totalt sett ökat utbud av taxifordon. Förbättrad kundservice (kortare väntetider). 14

15 Priserna för privatresor har stigit snabbare än KPI och NPI. Utvecklingen av kostnaderna för samhällsbetalda resor är oklar, dock är kostnadsutvecklingen sannolikt lägre än prisutvecklingen för privatresor. Hur har fördelningsmålen beaktats? Tillgång till taxi även i mindre tätbefolkade områden. Undantag för från konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete har införts för viss taxisamverkan för att trygga tillgången till taxi i mindre tätbefolkade områden. Det är dock oklart om detta tillgänglighetsmål kan anses vara uppfyllt. 15

16 16

17 1 Inledning Under senare år har en omfattande liberalisering genomförts av många tidigare reglerade verksamheter i Sverige. Liberaliseringen påbörjades på 1970-talet men tog fart först under 1990-talet då verksamheter som el, flyg, post och tele öppnades för konkurrens. Genom regelreformering, dvs. av-, på- eller omreglering av offentliga verksamheter, har statsmakterna avsett att konkurrensutsätta en rad marknader för att nå ökad effektivitet, mångfald och produktkvalitet. Tillsammans med den pågående internationaliseringen har liberaliseringen i Sverige inneburit att en rad tidigare monopolmarknader gradvis har öppnats för fler aktörer. Regelreformeringen har dock sällan inneburit att antalet regler har minskat, utan nya regler har ofta införts för att främja konkurrensen. I syfte att fortlöpande fånga upp effekterna av genomförda regelreformeringar har regeringen tillsatt en särskild utredning. Den s.k. Regelutredningen har i uppdrag att utifrån de utvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaden, utvärdera de långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Utredningen skall även, utifrån de genomförda utvärderingarna, föreslå de åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra marknadernas funktion Uppdraget, metoden och rapportens disposition Statskontorets uppdrag Statskontoret har fått i uppdrag av Regelutredningen att kartlägga och analysera den politiska processen i samband med liberaliseringen av sex marknader, nämligen marknaderna för el, post, tele, inrikesflyg, järnväg och taxi. Analysen skall utgå från ett förvaltnings- och medborgarperspektiv. Perspektivet utgår från det ansvar och mandat som medborgarna har delegerat till beslutsfattare och folkvalda att se till att för samhället viktiga tjänster tillhandahålls på ett effektivt sätt och i enlighet med gemensamma värderingar och mål. Metod och genomförande I denna rapport redovisar vi en genomgång av de propositioner, regeringsskrivelser, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll som legat till grund för liberaliseringen av marknaderna. Vi analyserar de politiska styrmedel som använts för att uppnå fastställda mål. Vi gör också en bedömning om i vilken grad styrmedlen kan anses ha medverkat till att faktiskt styra markna- 1 Utvärdering av vissa regelreformerade marknader (dir. 2003:151). 17

18 derna i enlighet med de förväntningar som politikerna har gett uttryck för i sina målformuleringar och i andra sammanhang. Rapporten utgör underlag i Regelutredningens arbete, men rapporten är fristående från utredningen och de slutsatser vi redovisar i denna rapport är Statskontorets egna. Arbetet har utförts av en projektgrupp inom Statskontoret bestående av Pia Bergdahl, uppdragsledare, Ola Norr och Thomas Ringbom. Även konsulterna Peter Bohm och Per Molander från Mapsec har bidragit i arbetet. Vår genomgång visar att beslutsfattarna haft ganska oklara mål och motiv för att liberalisera marknaderna. Ses de olika målen och motiven för respektive sektor samlat, finns dubbla och ibland motstridiga mål för vad som skall uppnås. Analysen visar också att marknaderna i olika grad har kommit att öppnas för konkurrens. Hur de olika målen tolkats har haft betydelse för hur effektiv styrningen av marknaderna varit. Det är samtidigt tydligt att graden av konkurrens på en marknad inte enbart styrs av politiska beslut utan också av olika specifika marknadsegenskaper eller omvärldsfaktorer som teknikutveckling och en ökande internationalisering. Även om samtliga här undersökta marknader på olika sätt och i olika utsträckning har varit föremål för avreglering, kan ingen sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. Telemarknaden är den marknad där utvecklingen har kommit längst såtillvida att konkurrenter till det tidigare monopolet har förhållandevis goda möjlighet att agera fritt och konsumenterna har reella valmöjligheter. På samtliga marknader återstår dock behov av ytterligare åtgärder för att ytterligare förbättra marknadens funktion och nå målen om en sund konkurrens. Rapportens disposition Inledningsvis presenteras kort grunderna för den ekonomiska teorin om perfekta marknader och förekomsten av marknads- och regleringsmisslyckanden som vår analys har utgått från. I kapitel två sammanställer vi den politiska beslutsprocessen på de sex studerade marknaderna. Vidare innehåller kapitlet kortfattade beskrivningar av vad som karaktäriserar dessa marknader idag. Våra kartläggningar av liberaliseringsprocessen för var och en av marknaderna presenteras i sin helhet i den separata kartläggningsdelen Avregleringen av sex marknader Del II Kartläggningar (2004:28A). I kapitel tre analyseras för varje marknad styrningen och de åtgärder som vidtagits för att uppfylla uppsatta mål. I det avslutande fjärde kapitlet uppmärksammar vi temavis och sektorsövergripande ett antal iakttagelser från de sex studerade marknaderna. 18

19 1.2 Syfte och mål Syftet med Statskontorets uppdrag är att ge en översikt över den formella beslutsprocessen i samband med regelreformeringen eller liberaliseringen av de sex marknaderna. Denna översikt utgår främst ifrån hur den beskrivs i officiella och offentligt tillgängliga dokument. Målet med rapporten är att försöka ge svar på hur politikerna använt sig av sin beslutsmakt både då det gäller att formulera mål och att sedan styra mot dessa mål. I den mån det finns tillgängliga och aktuella uppföljningar och utvärderingar av hur marknaderna har utvecklats, ligger detta till grund för en diskussion om i vilken utsträckning målen med liberaliseringen kan anses vara uppnådda. 1.3 Definitioner och avgränsningar Definitioner Regelreformering Med regelreformering avses olika former av förändringar av den uppsättning regler (lagar, förordningar, föreskrifter, instruktioner, direktiv) som normalt gäller för varje form av verksamhet. Reglerna kan antingen vara av generell karaktär eller specifikt utformade för att styra en viss verksamhet eller en särskild sektor. Regelreformering kan således avse såväl avreglering (dvs. slopande av regler) som på- eller omreglering (införande av nya eller ersättande av gamla regler) och säger således inget om syftet med regelförändringen. Konkurrensutsättning och fungerande marknader För att en marknad skall vara utsatt för konkurrens krävs att in- och utträdet på marknaden är fritt, att producenter kan agera fritt från varandra och att konsumenter har möjlighet att göra fria val bland erbjudandena på marknaden. En fungerande konkurrensmarknad kännetecknas av ett inte alltför begränsat antal säljare, inte för differentierade produkter samt aktörer som inte handlar i samförstånd eller med hjälp av otillbörliga fördelar. En sådan marknad saknar också väsentliga hinder för nyetablering av företag. 2 Avreglering Traditionellt sett har begreppet avreglering ofta använts för att beskriva regelreformering som sker i syfte att konkurrensutsätta tidigare monopolmarknader. Begreppet kan dock tyckas vara något missvisande eftersom en sådan förändring oftast kräver fler regler än färre. Det har därför blivit vanligare att man istället använder begreppet omreglering för att beskriva denna företeelse. Det är viktigt att komma ihåg att begreppet avreglering på 2 Proposition (1992/93:56) om ny konkurrenslagstiftning. 19

20 intet sätt beskriver i vilken mån en marknad eller en verksamhet faktiskt också är konkurrensutsatt. Liberalisering I denna rapport använder vi oss av uttrycket liberalisering för att beskriva den process genom vilken tidigare icke konkurrensutsatta marknader öppnas för konkurrens. Denna process sker ofta successivt genom en rad olika regelförändringar (regelreformering), men kan också innehålla andra åtgärder för att främja utveckling mot mer effektiva marknader. Även olika former av organisatoriska förändringar, som t.ex. inrättandet av marknadsövervakande myndigheter och beställarfunktioner för att komplettera det marknadsmässiga utbudet, kan vara led i liberaliseringsprocessen. Politiska styrmedel I denna rapport delar vi in de styrmedel som står till förfogande för att styra marknaderna i önskad riktning i fyra olika kategorier: ekonomiska, administrativa, organisatoriska samt informationsbaserade styrmedel. De olika styrmedlen beskrivs närmare i avsnitt Marknads- och regleringsmisslyckanden Marknadsmisslyckanden uttrycker egenskaper på en marknad som gör att marknadsjämviktens resursallokering inte blir samhällsekonomiskt effektiv och som därför motiverar olika former av offentliga ingrepp. Exempel på marknadsmisslyckanden är förekomst av monopol, externa effekter och informationsproblem. Regleringsmisslyckanden uppstår antingen till följd av att man inte på bästa sätt lyckats minska eller undanröja marknadsmisslyckanden eller när åtgärderna skapar nya effektivitetsproblem som härrör ur den politiska sfärens egna beslutsprocesser. Båda dessa begrepp utvecklas och förklaras närmare i avsnitt Avgränsningar Vi har i denna rapport kartlagt och analyserat (dokumenterade och offentliggjorda) politiska beslut som har fattats i syfte att liberalisera de sex olika marknaderna. Kartläggningen har huvudsakligen baserats på propositioner, regeringsskrivelser, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll från regering och riksdag. Vi har däremot inte, främst av tidsskäl, haft möjlighet att gå närmare in på och på samma sätt kartlägga den debatt och opinion som uppstått i samband med besluten kring liberaliseringsprocessen. Vi har således inte kartlagt innehållet i myndigheters, berörda företags och andra organisationers agerande, remissvar eller den debatt som kan ha uppstått i massmedia med anledning av reformerna. Den tidsperiod som analyserats sträcker sig huvudsakligen från slutet av 1980-talet fram till idag. För vissa av marknaderna (t.ex. taxi) är det lätt att 20

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag. Rapport December 2004

Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag. Rapport December 2004 Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag Rapport December 2004 Svenskt Näringsliv Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag rörande marknaderna för el, tele,

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

Konkurrensutsättning av vård och omsorg

Konkurrensutsättning av vård och omsorg 2007-02-21 1 (6) Konkurrensutsättning av vård och omsorg Anförande av generaldirektör Claes Norgren vid Konkurrensverkets konferens Konkurrensutsättning av vård och omsorg ökad välfärd och valmöjligheter

Läs mer

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-02-20 Dnr 63/2013 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten (Ku2013/106/KA) Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Kommittédirektiv En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle Dir. 2015:87 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över postlagstiftningen

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Sammanfattning av Postmarknad i förändring - Slutbetänkande från Postoch kassaserviceutredningen (SOU 2005:5)

Sammanfattning av Postmarknad i förändring - Slutbetänkande från Postoch kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) 2005-01-25 Sammanfattning av Postmarknad i förändring - Slutbetänkande från Postoch kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) Så skapas en bättre konkurrens på postmarknaden Den 1 januari 1993 avskaffades Postens

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet KKV1000, v1.1, 2009-04-05 2009-11-26 1 (5) Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Underlag till anförande i Malmö den 26 november 2009 Generaldirektör Dan Sjöblom, Konkurrensverket Det talade ordet

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader

Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader Marknadens resursallokering är effektiv i PK men ibland under premisser som inte tar hänsyn till samhällets alla aspekter. Kan marknaden användas för att

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5 Sida 1/5 Policy för konkurrensprövning Inledning Öppenhet för alternativa driftsformer Ökad valfrihet, kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet Egen regi eller alternativ driftsform? Kommunens välfärdsverksamheter

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Datum bilaga 1b Dnr

Datum bilaga 1b Dnr Datum 2011-09-30 Kvalificering avseende samhällsekonomiska undersökningar inom områdena spektrum, bredbandsinfrastruktur och samhällsomfattande tjänster, bilaga 1b till förfrågningsunderlag för upphandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Svensk Värdepappersservice (SVP) Ansvarig utgivare Styrelsen Avdelning - Uppdaterad 2014-11-05 1.1 Inledning I fall där ett värdepappersföretag

Läs mer

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Antagen av styrelsen 2014-06-30 eturn Fonder AB P.O. Box 24150, 104 51 Stockholm, SWEDEN Office Address: Linnégatan 89 Phone +46

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Transparenslagen - Regler för bättre konkurrens. Mål för konkurrenspolitiken

Transparenslagen - Regler för bättre konkurrens. Mål för konkurrenspolitiken 2007-11-20 1 (5) Det talade ordet gäller Inledningsanförande av generaldirektör Claes Norgen vid Konkurrensverkets konferens Transparenslagen regler för bättre konkurrens den 20 november 2007 i Stockholm

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-29 Dnr 241/2012 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Läs mer

Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket

Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket KKV2007, v1.1, 2009-04-05 YTTRANDE 2009-11-26 Dnr 652/2009 1 (6) Marknadsdomstolen Box 2217 103 15 Stockholm Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket Med anledning av Marknadsdomstolens föreläggande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag (SOU 2010:3) Sammanfattning M2010/316/H

Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag (SOU 2010:3) Sammanfattning M2010/316/H KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2010-03-18 Dnr 129/2010 1 (6) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-09-07 Dnr 320/2009 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) N2009/4523/TR Sammanfattning Konkurrensverket är positivt till

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Trafikverkets uppförandekod

Trafikverkets uppförandekod Trafikverkets uppförandekod Trafikverket ansvarar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Dessutom ansvarar vi för den långsiktiga planeringen av vägtrafik, järnvägstrafik,

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Elförsörjningsdirektivet Näringsdepartementet 2004-03-09 Dokumentbeteckning KOM (2003) 740 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för

Läs mer

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16 TPA-utredningens förslag - nulägesrapport Erik Thornström Svensk Fjärrvärme 1 Presentationen Bakgrund om TPA-utredningens förslag Konsekvenser av TPA-utredningens förslag Remissynpunkter och fortsatt hantering

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation 2005-01-21 Dnr 1136/2004 1 (6) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (Ärendebeteckning 04-6749, 04-6950 a) Sammanfattning

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-10-17 Dnr 387/2013 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 och konsumenträtt Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi ens innehåll

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor 2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller

Läs mer

Stockholm den 27 juni 2012

Stockholm den 27 juni 2012 R-2012/0892 Stockholm den 27 juni 2012 Till Justitiedepartementet Ju2012/2869/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 april 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Snabbare

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57)

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Utlåtande 2006:101 RI (Dnr 035-3762/2005) Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Kommunstyrelsen

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser Remissvar Sida 1(5) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-1327 Marguerite Sjöström- Josephson VD Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser 1 Konkurrensen

Läs mer