Avregleringen av sex marknader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avregleringen av sex marknader"

Transkript

1 2004:28 Avregleringen av sex marknader Mål, medel och resultat Del I, Huvudrapport

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /145-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2004:02/2004/14 Regelutredningen Stockholm Uppdrag att analysera genomförda avregleringar ur ett förvaltnings- och medborgarperspektiv Regelutredningen gav den 1 mars 2004 Statskontoret i uppdrag att ur ett förvaltnings- och medborgarperspektiv analysera avregleringarna av el-, post-, tele-, inrikesflyg-, järnvägs- och taximarknaderna. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Avregleringen av sex marknader mål, medel och resultat (2004:28 och 2004:28A). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Enheten för utvärderingsfrågor, organisationsdirektör Pia Bergdahl, föredragande, avdelningsdirektör Ola Norr och avdelningsdirektör Thomas Ringbom var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Pia Bergdahl POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

4

5 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Uppdraget, metoden och rapportens disposition Syfte och mål Definitioner och avgränsningar Definitioner Avgränsningar Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden Marknadsmisslyckanden Regleringsmisslyckanden Marknads- och regleringsmisslyckanden på infrastrukturområdet 30 2 Liberaliseringsprocessen på de sex marknaderna Tvärsektoriella sammanfattningar Tidsaxel över liberaliseringsprocesserna Mål och motiv för liberaliseringarna Fyra former av styrmedel Elmarknaden Liberaliseringen av elmarknaden Elmarknaden idag Postmarknaden Liberaliseringen av postmarknaden Postmarknaden idag Telemarknaden Liberaliseringen av telemarknaden Telemarknaden idag Inrikesflygmarknaden Liberaliseringen av inrikesflygmarknaden Inrikesflygmarknaden idag Järnvägsmarknaden Liberaliseringen av järnvägsmarknaden Järnvägsmarknaden idag Taximarknaden Liberaliseringen av taximarknaden Taximarknaden idag 65 3 Analys av den politiska styrningen Styrningen av elmarknaden Den oreglerade elmarknaden Den reglerade elmarknaden Den liberaliserade elmarknaden Slutdiskussion Styrningen av postmarknaden Den oreglerade postmarknaden Den reglerade postmarknaden Den liberaliserade postmarknaden Slutdiskussion 95 5

6 3.3 Styrningen av telemarknaden Den oreglerade telemarknaden Den reglerade telemarknaden Den liberaliserade telemarknaden Slutdiskussion Styrningen av inrikesflygmarknaden Den oreglerade inrikesflygmarknaden Den reglerade inrikesflygmarknaden Den liberaliserade inrikesflygmarknaden Slutdiskussion Styrningen av järnvägsmarknaden Den oreglerade järnvägsmarknaden Den reglerade järnvägsmarknaden Den liberaliserade järnvägsmarknaden Slutdiskussion Styrningen av taximarknaden Den oreglerade taximarknaden Den reglerade taximarknaden Den liberaliserade taximarknaden Slutdiskussion Sektorsövergripande iakttagelser Politiska mål och målkonflikter Fördelningspolitik och rättigheter Konsument- och medborgarinflytande Konkurrens mellan nära substitut Informationsrelaterade problem Sektorernas förvaltningsstrukturer Staten och dess företag Myndighetsuppgifter på en liberaliserad marknad 176 Litteraturförteckning 183 Bilaga Uppdrag från Regelutredningen 189 Del II Avregleringen av sex marknader, kartläggningar (2004:28A) 6

7 Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av Regelutredningen kartlagt och analyserat den politiska styrningen i form av regleringar och ingrepp som använts i liberaliserande syfte för att öppna sex tidigare monopolmarknader för konkurrens. Marknaderna är el-, post-, tele-, inrikesflyg-, järnvägs- och taximarknaderna. Syftet med rapporten är att, utifrån ett förvaltningspolitiskt perspektiv, försöka ge svar på frågan om vad politikerna sa, vad de gjorde och hur det blev. Detta kan sammanfattas i följande tre frågor: Vilka var målen? Hur har styrningen gått till? Uppnåddes målen? I rapporten redovisar vi en genomgång av de propositioner, regeringsskrivelser, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll som legat till grund för liberaliseringen av marknaderna. Vidare analyserar vi de politiska styrmedel som använts för att uppnå fastställda mål. Vi gör också en bedömning av i vilken grad styrmedlen kan anses ha medverkat till att faktiskt styra marknaderna i enlighet med de förväntningar som politikerna har givit uttryck för i sina målformuleringar. För att besvara den tredje frågan ovan använder vi oss av slutsatser och bedömningar i tidigare genomförda uppföljningar och utvärderingar. I denna del gör vi således inte någon egen utvärdering av effekterna av de genomförda liberaliseringarna. Vilka var målen? I arbetet har vi kartlagt olika mål och motiv som angetts för de liberaliserade marknaderna. Dessa är: Mål för sektorn Motiv för liberaliseringen Motiv för ägandet Övriga mål Målen för sektorn är övergripande mål för politik- eller verksamhetsområdet. De är relativt allmänt hållna och kan sägas beskriva en totalt sett önskad situation på de enskilda områdena. I målen finns ofta fördelningspolitiska ambitioner. De finns formulerade för varje sektor och fastställs vanligtvis årligen i budgetpropositionen. Mål för liberaliseringarna (avregleringarna) är inte fastställda på samma sätt utan kan snarare sökas i de motiv som regeringen har uttryckt i de propositioner som föregått olika beslut. Motiven är ofta kombinerade med förväntade effekter. Motiven för ägandet av statliga bolag på de aktuella marknaderna, liksom målen för dessa bolag, har också betydelse för hur marknaden fungerar. Övriga mål 7

8 som påverkar de liberaliserade marknaderna återfinns t.ex. inom miljöpolitik, regionalpolitik och IT-politik. I avsnitt i rapporten finns en sammanställning av de olika målen och motiven på de studerade marknaderna. Det är svårt att uppfylla otydliga mål Vår genomgång visar att beslutsfattarna haft ganska oklara mål och motiv för att liberalisera marknaderna. Ses de olika målen och motiven för respektive sektor samlat, finns dubbla och ibland motstridiga mål för vad som skall uppnås. Analysen visar också att marknaderna i olika grad har kommit att öppnas för konkurrens. Hur de olika målen tolkats har haft betydelse för hur effektiv styrningen av marknaderna varit. Det är samtidigt tydligt att graden av konkurrens på en marknad inte enbart styrs av politiska beslut utan också av olika specifika marknadsegenskaper eller omvärldsfaktorer som teknikutveckling och en ökande internationalisering. Fördelningspolitiska mål och ambitioner har tagits väl omhand Vi kan konstatera att liberaliseringen av de sex marknaderna inte har begränsat möjligheten att uppfylla de fördelningspolitiska ambitionerna. Det finns olika modeller och metoder för att förverkliga uppsatta fördelningsmål och det finns inget, med reservation för att det ibland kan vara svårt att tolka den faktiska innebörden i begrepp som till alla och effektiva tjänster, som tyder på att målen inte har uppnåtts även på de liberaliserade marknaderna. Det är dock viktigt att fördelningspolitiken kan genomföras på ett så optimalt sätt som möjligt. Utan att ifrågasätta uppsatta fördelningspolitiska mål, kan frågan ställas huruvida de modeller och metoder som valts är de mest optimala eller innebär att konkurrensen på de liberaliserade marknaderna riskerar att hämmas i onödan. Det kan därför finnas orsak att studera vilka andra tillvägagångssätt som är möjliga att tillämpa på de olika sektorerna för att uppnå de fördelningspolitiska målen. Hur har styrningen gått till? Det finns olika former av styrmedel som statsmakterna kan utnyttja för att styra marknaderna i önskad riktning och för att uppnå uppsatta mål. I denna rapport har vi delat in dessa styrmedel i fyra olika kategorier: ekonomiska, administrativa, organisatoriska samt informationsbaserade styrmedel. I avsnitt i rapporten finns en sammanställning av de olika styrmedel som har använts i liberaliseringsprocessen på de studerade marknaderna. Alla fungerande marknader förutsätter regler och generellt sett kan därför ingen marknad sägas vara avreglerad. Begreppet avreglering som ofta brukar användas i dessa sammanhang är därför mindre väl valt, i synnerhet eftersom liberalisering och konkurrensutsättning av en marknad normalt 8

9 brukar innebära behov av fler regler och inte färre. Så är även fallet på de sex marknader vi analyserat. Avreglerad men inte konkurrensutsatt Begreppen avreglering och avreglerade marknader skall inte förväxlas med begreppet konkurrensutsättning. Att en marknad är avreglerad behöver inte nödvändigtvis betyda att det är en marknad med fungerande konkurrens bara att den har varit föremål för någon form av omreglering eller regelreformering. Då regelreformeringen på de sex studerade marknaderna har syftat till att öppna dem för konkurrens eller att öka konkurrensen, har vi valt att använda begreppet liberalisering för att beskriva denna process. För att en marknad skall vara utsatt för konkurrens krävs att in- och utträdet är fritt, att producenter kan agera fritt från varandra och att konsumenter har möjlighet att göra fria val bland alternativen på marknaden. Utifrån de mål och motiv som ställts upp för liberaliseringarna, har vi undersökt i vilken mån olika åtgärder och ingrepp har lett till att marknaderna har kunnat öppnas och utvecklas till fungerande konkurrensmarknader. I tabellen nedan beskriver vi i förenklad form marknadsprofilen och konkurrensförutsättningarna på de sex marknaderna idag. Punktmarkeringarna anger förekomst av olika former av etableringshinder och konkurrensbegränsande omständigheter. Medan punkter i den första, andra och tredje kolumnen främst avser olika typer av etableringshinder, dvs. hinder för ett fritt inträde och utträde på marknaderna, handlar punkterna i den fjärde och femte kolumnen mer om hinder för producenternas möjlighet att agera fritt från varandra. Punkter i den sjätte kolumnen rör förekomst av hinder för konsumenternas rörlighet, dvs. hinder för möjligheten att välja bland olika erbjudanden på marknaden. Punkter inom parentes avser att beskriva att ovan angivna hinder eller begränsningar förekommer i mindre omfattning eller är av mindre betydelse, t.ex. genom att dessa endast förekommer på delar av marknaden. Hindren är av olika karaktär och vikt. Enstaka hinder av större betydelse eller flera hinder tillsammans, kan vara avgörande för möjligheterna att etablera sig och konkurrera på marknaden. 1. Formella monopol 2. Övriga etableringshinder (flaskhalsar/ kapacitetsbrist, tekniska handelshinder etc.) 3. Förekomst av beställarmonopol (anbudskonkurrens) 4. Ej konkurrensneutral tillgång till infrastruktur 5. Företagskoncentration och dominansproblem 6. Transaktionskostnader mm. som ger svaga incitament för konsumeter att agera El ( ) ( ) Post ( ) Tele ( ) Inrikesflyg ( ) ( ) Järnväg ( ) ( ) ( ) Taxi ( ) ( ) 9

10 Sett ur detta perspektiv kan ingen av de sex marknaderna sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. I stor utsträckning har givetvis de åtgärder som vidtagits lett till att undanröja eller minska konkurrensbegränsningar och etableringshinder. Det bör dock betonas att det inte finns något givet samband mellan offentliga ingrepp och politisk styrning å den ena sidan och utfall och effekter på marknaden å den andra. Förutsättningar för konkurrens och marknaders utveckling styrs också av annat än det som går att påverka med offentliga ingrepp. Oavsett vad orsakerna är, återstår dock hinder i så pass hög utsträckning att det är svårt att hävda att de sex marknaderna fullt ut är utsatta för reell konkurrens i den utsträckning som angetts i målen för liberaliseringarna. Ytterligare åtgärder krävs Även om samtliga här undersökta marknader på olika sätt och i olika utsträckning har varit föremål för avreglering, kan ingen sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. Även om det också på telemarknaden fortfarande återstår en rad problem, kan utvecklingen på denna marknad dock sägas ha kommit längst såtillvida att konkurrenter till det tidigare monopolet har förhållandevis goda möjlighet att agera fritt och att konsumenterna har reella valmöjligheter. Utöver de åtgärder som vidtagits för att skapa konkurrensneutralitet på marknaden är sannolikt den snabba tekniska utvecklingen en viktig förklaring till detta. På samtliga marknader återstår behov av ytterligare åtgärder för att nå en fungerande konkurrens. Även om inte alla konkurrenshinder är möjliga att åtgärda finns en rad tänkbara åtgärder som bör prövas närmare för att öka effektiviteten på de sex marknaderna. Vi presenterar därför en rad tänkbara, men inte närmare utredda, åtgärder som på olika sätt skulle kunna begränsa eller helt lösa de identifierade marknadsproblemen. Åtgärderna kan i vissa fall i sig vara tillräckliga för att lösa ett problem. I andra fall kan de behöva kompletteras med andra åtgärder. Avreglerade och ännu ej fungerande marknader kräver särskild marknadsövervakning och tillsyn Särskild tillsyn och aktiv marknadsövervakning är viktigt på nyligen avreglerade och ej fullt fungerande marknader. Tydliga mål och mandat samt resurser och kompetens hos myndigheterna är avgörande för effektivitet och effekter av tillsynen. Mandat, resurser och kompetens hos sektorsspecifika myndigheter för konkurrensfrämjande förebyggande åtgärder, bör därför komplettera Konkurrensverkets tillsyn och övervakning. Sektorsspecifika myndigheter med uppgift att övervaka konkurrensen har hittills saknats på områden som flyg och järnväg. Den nya Järnvägsstyrelsen kommer dock att få marknadsövervakande uppgifter, medan det är oklart om Luftfartsstyrelsen som inrättas från årsskiftet 2004/05 kommer att få det. På elområdet har reglering och tillsyn mer inriktats på den monopolskydda- 10

11 de nätverksamheten, medan den konkurrensutsatta verksamheten i stor utsträckning har lämnats utan övervakning. Telesektorn är det enda område som har en sektorsmyndighet med uttalat konkurrensfrämjande uppgifter i den meningen att myndigheten aktivt kan sätta upp villkor för marknadens aktörer eller ingripa mot aktörernas beteenden. Post- och telestyrelsen kan t.ex. ange särskilda villkor för dominerande aktörer i syfte att små konkurrenter inte skall missgynnas. Energimyndigheten prövar däremot i efterhand exempelvis skäligheten i nätavgifter samt tvister som rör anslutning till elnätet. Regelverken på de olika marknaderna styrs i stor utsträckning av EG-direktiv. Statens dubbla roller som ägare och samhällsaktör ställer till problem Styrningen av statens företag på de sex marknaderna har till viss del präglats av problem och konflikter till följd av otydliga eller motstridiga mål. Vidare framstår motivet för ägandet av vissa statliga företag som något oklart. Detta har i sin tur medverkat till att målen för bolaget inte alltid uttrycks klart, vilket givit företaget i fråga en otydlighet om förutsättningarna för verksamheten. Målen för sektorn respektive liberaliseringen står ibland i motsättning till kraven på bolagen om avkastning till ägaren staten. Detta får stor betydelse då de statliga bolagen är de största aktörerna på alla marknader (utom taxi). Staten kan äga företag för att garantera tillhandahållandet av samhällsekonomiskt angelägna men företagsekonomiskt olönsamma tjänster, som en åtgärd mot olika former av marknadsimperfektioner eller av olika sociala skäl. Om staten däremot äger bolag som verkar på en fullt konkurrensutsatt marknad och som i övrigt saknar inslag av särskilda myndighetsuppgifter, ställs stora krav på att dessa bolag agerar på samma villkor som övriga företag på marknaden. För de statliga bolagen krävs en systematisk analys av motiven för det statliga ägandet och om det finns andra sätt att uppnå dessa motiv. Är slutsatsen att staten bör äga ett visst bolag, är det viktigt att också analysera hur konflikter kan undvikas mellan mål för detta ägande och de övergripande motiven att liberalisera och öppna marknader för konkurrens på lika villkor. Har målen uppnåtts? I kapitel tre i rapporten analyseras hela liberaliseringsprocessen på var och en av de studerade marknaderna. Där analyseras hur politiska beslut om olika offentliga åtgärder har styrt marknaderna mot uppsatta mål. Vi gör också en bedömning av huruvida de uppsatta målen kan anses ha uppnåtts. Denna bedömning baseras på slutsatser i andra tidigare genomförda uppföljningar och utvärderingar. Dessa uppföljningar och utvärderingar finns återgivna i rapportens litteraturförteckning. 11

12 Nedan har vi marknad för marknad sammanställt målen för liberaliseringen samt vad vi betecknar som fördelningspolitiska mål. Dessa mål har markerats med kursiv stil. Med utgångspunkt från analysen och slutsatserna i rapporten har vi nedan också sammanfattat våra bedömningar av huruvida målen kan anses ha uppnåtts. Elmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Ökad konkurrens skall ge rationellt och effektivt utnyttjande av produktionsoch distributionsresurser, valfrihet och flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Begränsad konkurrens till följd av en allt starkare ägarkoncentration, svag priskonkurrens. De största elföretagen är helt eller delvis statligt ägda och svenska Vattenfall har knappt 50 procent av produktionen. Rationellare utnyttjande av resurser och minskad överkapacitet. Svaga incitament för konsumenter att byta leverantör. Byte av elhandelsbolag hämmas av transaktionskostnader (informationsproblem), små incitament (svag priskonkurrens och skattekilar) och otillräckliga sanktioner mot leverantörer. Hur har fördelningsmålen beaktats? Inga särskilda fördelningsmål finns angivna. Kostnadsutjämning av nättarifferna sker genom sammanslagning av respektive nätbolags koncessionsområden. Betydande skillnader i nätavgifter mellan olika nätområden förekommer ändå över hela landet. Högre stamnätstariff i södra än i norra Sverige. Lägre elskatt i delar av norra och mellersta Sverige. Bidrag har givits till hushåll för anslutning till elnätet. Postmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Ökad konkurrens inom vissa delmarknader i syfte att ge lägre kostnader i produktionen och incitament till nya och bättre metoder för brevbefordran till gagn för konsumenter. Svag konkurrens totalt, dock ökad konkurrens på vissa delmarknader. Ökad kostnadseffektivitet i Posten AB. Ökade priser för enstaka brev och lägre priser främst på sorterade sändningar. Prisstrukturen har överlag anpassats så att priser i större utsträckning motsvarar kostnaderna för olika produkter. Nya produktionsmetoder och viss produktutveckling. 12

13 Hur har fördelningsmålen beaktats? Posttjänst av god kvalitet i hela landet till rimliga och enhetliga priser. Posten tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster enligt tillståndsvillkor utan särskild ersättning. Servicenivå och kvalitet i den samhällsomfattande posttjänsten överensstämmer med uppställda krav. Telemarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Effektiv konkurrens med mångfacetterat utbud och låga priser. Konsumenterna skall ges så stor valfrihet som möjligt i sin användning av teletjänster. Gradvis ökande konkurrens om både tjänster och produkter. Lägre priser för teletjänster och utrustning även om mobiltelefonipriser fortsatt är högre än i omvärlden. Stark produktutveckling. Hur har fördelningsmålen beaktats? Säkra och effektiva telekommunikationer till alla till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Utbyggnad av telekommunikationer skall ske på marknadens villkor och i marknadens regi. Tillhandahållande av samhällsomfattande telefonitjänst garanteras genom tillståndsvillkor för Telia och andra operatörer. Alla har tillgång till telekommunikationer, även om det saknas fullständig yttäckning för mobiltelefoni och landsomfattande bredbandsnät för Internettjänster. Inrikesflygmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Effektiviseringsvinster för konsumenter och näringsliv genom konkurrens och avreglerade marknadsformer. Begränsad konkurrens totalt sett med SAS som fortsatt dominerande aktör. Nya mindre aktörer har tillkommit på senare tid. Prisökningar över den allmänna prisnivån med större ökningar för privatresenärer än för affärsresenärer. På senare tid något sjunkande priser. Hur har fördelningsmålen beaktats? Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Staten upphandlar och subventionerar flygtrafik på vissa olönsamma linjer. Det är inte helt klart hur detta utbud bestäms eller om det är det mest opti- 13

14 mala. P.g.a. successivt ökade kostnader för trafiken är det också oklart i vilken mån denna finansieringsmodell och fördelningen av kostnader mellan skattebetalare och användare är långsiktigt hållbar. Järnvägsmarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Effektiva och attraktiva järnvägstransporter och ökad andel till järnvägen av det totala transportarbetet. Konkurrens mellan trafikutövare och transportlösningar för samma behov. Ökad effektivitet och minskade kostnader för olönsam trafik. Bristande konkurrens mellan järnvägsföretag till följd av monopol i lönsam persontrafik och dominans i godstrafiken. Bristande konkurrens och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen. Järnvägens andel av den totala persontrafiken har ökat. Godstransporter med järnväg tappar dock andelar på den totala transportmarknaden. Prisökningar i persontrafiken över den allmänna prisnivån. Särskilt inledningsvis minskade kostnader för olönsam trafik genom anbudskonkurrens. Statens järnvägsföretag är fortsatt olönsamma, trots kommersiella mål och upprepade ägartillskott. Hur har fördelningsmålen beaktats? Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Staten och kommunerna upphandlar och subventionerar järnvägstrafik på vissa olönsamma linjer. Det är inte helt klart hur detta utbud bestäms eller om det är det mest optimala. En fungerande samordning mellan Rikstrafiken och de kommunala trafikhuvudmännen på trafikslagsövergripande nivå saknas. P.g.a. successivt ökade kostnader för trafiken är det också oklart i vilken mån denna finansieringsmodell och fördelningen av kostnader mellan skattebetalare och användare är långsiktigt hållbar. Anbudsupphandling har särskilt inledningsvis lett till kostnadsbesparingar i trafiken. Taximarknaden Har målen med liberaliseringen uppnåtts? Ökad konkurrens och utrymme för nya idéer i syfte att höja effektiviteten inom branschen samt åstadkomma prispress. Ökad konkurrens särskilt i storstad och i större tätorter. Totalt sett ökat utbud av taxifordon. Förbättrad kundservice (kortare väntetider). 14

15 Priserna för privatresor har stigit snabbare än KPI och NPI. Utvecklingen av kostnaderna för samhällsbetalda resor är oklar, dock är kostnadsutvecklingen sannolikt lägre än prisutvecklingen för privatresor. Hur har fördelningsmålen beaktats? Tillgång till taxi även i mindre tätbefolkade områden. Undantag för från konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete har införts för viss taxisamverkan för att trygga tillgången till taxi i mindre tätbefolkade områden. Det är dock oklart om detta tillgänglighetsmål kan anses vara uppfyllt. 15

16 16

17 1 Inledning Under senare år har en omfattande liberalisering genomförts av många tidigare reglerade verksamheter i Sverige. Liberaliseringen påbörjades på 1970-talet men tog fart först under 1990-talet då verksamheter som el, flyg, post och tele öppnades för konkurrens. Genom regelreformering, dvs. av-, på- eller omreglering av offentliga verksamheter, har statsmakterna avsett att konkurrensutsätta en rad marknader för att nå ökad effektivitet, mångfald och produktkvalitet. Tillsammans med den pågående internationaliseringen har liberaliseringen i Sverige inneburit att en rad tidigare monopolmarknader gradvis har öppnats för fler aktörer. Regelreformeringen har dock sällan inneburit att antalet regler har minskat, utan nya regler har ofta införts för att främja konkurrensen. I syfte att fortlöpande fånga upp effekterna av genomförda regelreformeringar har regeringen tillsatt en särskild utredning. Den s.k. Regelutredningen har i uppdrag att utifrån de utvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaden, utvärdera de långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Utredningen skall även, utifrån de genomförda utvärderingarna, föreslå de åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra marknadernas funktion Uppdraget, metoden och rapportens disposition Statskontorets uppdrag Statskontoret har fått i uppdrag av Regelutredningen att kartlägga och analysera den politiska processen i samband med liberaliseringen av sex marknader, nämligen marknaderna för el, post, tele, inrikesflyg, järnväg och taxi. Analysen skall utgå från ett förvaltnings- och medborgarperspektiv. Perspektivet utgår från det ansvar och mandat som medborgarna har delegerat till beslutsfattare och folkvalda att se till att för samhället viktiga tjänster tillhandahålls på ett effektivt sätt och i enlighet med gemensamma värderingar och mål. Metod och genomförande I denna rapport redovisar vi en genomgång av de propositioner, regeringsskrivelser, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll som legat till grund för liberaliseringen av marknaderna. Vi analyserar de politiska styrmedel som använts för att uppnå fastställda mål. Vi gör också en bedömning om i vilken grad styrmedlen kan anses ha medverkat till att faktiskt styra markna- 1 Utvärdering av vissa regelreformerade marknader (dir. 2003:151). 17

18 derna i enlighet med de förväntningar som politikerna har gett uttryck för i sina målformuleringar och i andra sammanhang. Rapporten utgör underlag i Regelutredningens arbete, men rapporten är fristående från utredningen och de slutsatser vi redovisar i denna rapport är Statskontorets egna. Arbetet har utförts av en projektgrupp inom Statskontoret bestående av Pia Bergdahl, uppdragsledare, Ola Norr och Thomas Ringbom. Även konsulterna Peter Bohm och Per Molander från Mapsec har bidragit i arbetet. Vår genomgång visar att beslutsfattarna haft ganska oklara mål och motiv för att liberalisera marknaderna. Ses de olika målen och motiven för respektive sektor samlat, finns dubbla och ibland motstridiga mål för vad som skall uppnås. Analysen visar också att marknaderna i olika grad har kommit att öppnas för konkurrens. Hur de olika målen tolkats har haft betydelse för hur effektiv styrningen av marknaderna varit. Det är samtidigt tydligt att graden av konkurrens på en marknad inte enbart styrs av politiska beslut utan också av olika specifika marknadsegenskaper eller omvärldsfaktorer som teknikutveckling och en ökande internationalisering. Även om samtliga här undersökta marknader på olika sätt och i olika utsträckning har varit föremål för avreglering, kan ingen sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. Telemarknaden är den marknad där utvecklingen har kommit längst såtillvida att konkurrenter till det tidigare monopolet har förhållandevis goda möjlighet att agera fritt och konsumenterna har reella valmöjligheter. På samtliga marknader återstår dock behov av ytterligare åtgärder för att ytterligare förbättra marknadens funktion och nå målen om en sund konkurrens. Rapportens disposition Inledningsvis presenteras kort grunderna för den ekonomiska teorin om perfekta marknader och förekomsten av marknads- och regleringsmisslyckanden som vår analys har utgått från. I kapitel två sammanställer vi den politiska beslutsprocessen på de sex studerade marknaderna. Vidare innehåller kapitlet kortfattade beskrivningar av vad som karaktäriserar dessa marknader idag. Våra kartläggningar av liberaliseringsprocessen för var och en av marknaderna presenteras i sin helhet i den separata kartläggningsdelen Avregleringen av sex marknader Del II Kartläggningar (2004:28A). I kapitel tre analyseras för varje marknad styrningen och de åtgärder som vidtagits för att uppfylla uppsatta mål. I det avslutande fjärde kapitlet uppmärksammar vi temavis och sektorsövergripande ett antal iakttagelser från de sex studerade marknaderna. 18

19 1.2 Syfte och mål Syftet med Statskontorets uppdrag är att ge en översikt över den formella beslutsprocessen i samband med regelreformeringen eller liberaliseringen av de sex marknaderna. Denna översikt utgår främst ifrån hur den beskrivs i officiella och offentligt tillgängliga dokument. Målet med rapporten är att försöka ge svar på hur politikerna använt sig av sin beslutsmakt både då det gäller att formulera mål och att sedan styra mot dessa mål. I den mån det finns tillgängliga och aktuella uppföljningar och utvärderingar av hur marknaderna har utvecklats, ligger detta till grund för en diskussion om i vilken utsträckning målen med liberaliseringen kan anses vara uppnådda. 1.3 Definitioner och avgränsningar Definitioner Regelreformering Med regelreformering avses olika former av förändringar av den uppsättning regler (lagar, förordningar, föreskrifter, instruktioner, direktiv) som normalt gäller för varje form av verksamhet. Reglerna kan antingen vara av generell karaktär eller specifikt utformade för att styra en viss verksamhet eller en särskild sektor. Regelreformering kan således avse såväl avreglering (dvs. slopande av regler) som på- eller omreglering (införande av nya eller ersättande av gamla regler) och säger således inget om syftet med regelförändringen. Konkurrensutsättning och fungerande marknader För att en marknad skall vara utsatt för konkurrens krävs att in- och utträdet på marknaden är fritt, att producenter kan agera fritt från varandra och att konsumenter har möjlighet att göra fria val bland erbjudandena på marknaden. En fungerande konkurrensmarknad kännetecknas av ett inte alltför begränsat antal säljare, inte för differentierade produkter samt aktörer som inte handlar i samförstånd eller med hjälp av otillbörliga fördelar. En sådan marknad saknar också väsentliga hinder för nyetablering av företag. 2 Avreglering Traditionellt sett har begreppet avreglering ofta använts för att beskriva regelreformering som sker i syfte att konkurrensutsätta tidigare monopolmarknader. Begreppet kan dock tyckas vara något missvisande eftersom en sådan förändring oftast kräver fler regler än färre. Det har därför blivit vanligare att man istället använder begreppet omreglering för att beskriva denna företeelse. Det är viktigt att komma ihåg att begreppet avreglering på 2 Proposition (1992/93:56) om ny konkurrenslagstiftning. 19

20 intet sätt beskriver i vilken mån en marknad eller en verksamhet faktiskt också är konkurrensutsatt. Liberalisering I denna rapport använder vi oss av uttrycket liberalisering för att beskriva den process genom vilken tidigare icke konkurrensutsatta marknader öppnas för konkurrens. Denna process sker ofta successivt genom en rad olika regelförändringar (regelreformering), men kan också innehålla andra åtgärder för att främja utveckling mot mer effektiva marknader. Även olika former av organisatoriska förändringar, som t.ex. inrättandet av marknadsövervakande myndigheter och beställarfunktioner för att komplettera det marknadsmässiga utbudet, kan vara led i liberaliseringsprocessen. Politiska styrmedel I denna rapport delar vi in de styrmedel som står till förfogande för att styra marknaderna i önskad riktning i fyra olika kategorier: ekonomiska, administrativa, organisatoriska samt informationsbaserade styrmedel. De olika styrmedlen beskrivs närmare i avsnitt Marknads- och regleringsmisslyckanden Marknadsmisslyckanden uttrycker egenskaper på en marknad som gör att marknadsjämviktens resursallokering inte blir samhällsekonomiskt effektiv och som därför motiverar olika former av offentliga ingrepp. Exempel på marknadsmisslyckanden är förekomst av monopol, externa effekter och informationsproblem. Regleringsmisslyckanden uppstår antingen till följd av att man inte på bästa sätt lyckats minska eller undanröja marknadsmisslyckanden eller när åtgärderna skapar nya effektivitetsproblem som härrör ur den politiska sfärens egna beslutsprocesser. Båda dessa begrepp utvecklas och förklaras närmare i avsnitt Avgränsningar Vi har i denna rapport kartlagt och analyserat (dokumenterade och offentliggjorda) politiska beslut som har fattats i syfte att liberalisera de sex olika marknaderna. Kartläggningen har huvudsakligen baserats på propositioner, regeringsskrivelser, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll från regering och riksdag. Vi har däremot inte, främst av tidsskäl, haft möjlighet att gå närmare in på och på samma sätt kartlägga den debatt och opinion som uppstått i samband med besluten kring liberaliseringsprocessen. Vi har således inte kartlagt innehållet i myndigheters, berörda företags och andra organisationers agerande, remissvar eller den debatt som kan ha uppstått i massmedia med anledning av reformerna. Den tidsperiod som analyserats sträcker sig huvudsakligen från slutet av 1980-talet fram till idag. För vissa av marknaderna (t.ex. taxi) är det lätt att 20

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n 9 B n E f n L n u q T nr n, 74/9nnq 1 ffi. Swedish Competition Authority 2010-09-08 Dnr 374/2009 1(5) \ Tele2 Sverige AB:s och Telenor Sverige AB:s samarbete om nätinfrastruktur för mobila tele- och datatjänster

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

-offentligt eller privat?

-offentligt eller privat? Avreglering, konkurrensutsättning och ekonomisk effektivitet -offentligt eller privat? En översikt av svensk empirisk forskning Matilda Karlsson* Den 20 december 2005 Sammanfattning: Den offentliga verksamheten

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007

Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007 2007-02-14 1 (9) Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007 Tack för att ni än en gång bjudit in mig till TelekomRådet! Det talade ordet gäller Första gången vi träffades

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Reglering av andra marknader 1

Reglering av andra marknader 1 Reglering av andra marknader 1 Avsikten är att i det här avsnittet i korthet återge hur regleringen fungerar på två marknader som i likheten med järnvägen kännetecknas av en kombination av infrastruktur

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D15-0004190 1.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D15-0004190 1.0 Dokumentslag Rapport 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D15-0004190 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Grid Business Development Dokumentansvarig

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholm Energi AB. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholm Energi AB. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av inköpsrutinen och köptrohet mot leverantörer Borgholm Energi AB Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 7 februari 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebostäder AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer