Två år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -nedslag i nuet-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -nedslag i nuet-"

Transkript

1 Två år med det lokala utvecklingsavtalet Gamlegården -nedslag i nuet- Till alla er som medverkar till att processen med det lokala utvecklingsavtalet fortsätter att vara spännande, dynamisk, undersökande och utmanande mitt varmaste tack för ett fantastiskt samarbete! Kristianstad sommaren 2010 Lena Hagerman Koordinator

2 Innehåll Tankar från koordinatorn... 3 Inledning... 4 Kortfakta... 5 Uppdraget, gör vi det vi ska?... 5 Uppdatering av insatser som gjorts, pågår, planeras och frö för framtiden... 7 Processer i ordinarie strukturer Urban tillväxt och/eller integration Avtalets förankring och samordningens mandat Odlingslotter Kommunalt föreningsstöd Fritidsgården/Allaktivitetshuset Trygghetsvärdar Mötesplatser, sociala och ekonomiska Samordnad service för arbetslösa unga vuxna Stöd till fritidsaktiviteter för barn och ungdomar Anpassad offentlig service Långsiktighet i planeringen av den fysiska miljön Organisatorisk placering av koordinatorsfunktionen Projekt på gång Engagemangsguider Varde Ljus Valet är Ditt, demokratiinformatörer Omvärldsspår Jämlikhetsanden Socioekonomiska bokslut Svenska kommuners behov av invandrade Ungdomsstyrelsens Fokus Co-production Arenor med utvecklingspotential Entreprenörskap och flexibla företagsformer Gröna näringar och samverkan stad och landsbygd Samarbetet kring samverkan

3 Tankar från koordinatorn Urban utveckling är på många sätt gränslös. Den omfattar flera dimensioner, synliga såväl som osynliga, fysisk miljö såväl som arbete med en gemensam värdegrund. Gränserna blir inte tydligare när målområdena skrivs. Att arbeta med utbildning, tillväxt, trygghet och arbete är inga avgränsade frågor för en förvaltning eller organisation. Stadsdelsutveckling är urban utveckling som är samhällsutveckling. Detta nedslag i nuet blir därför ett sätt att avgränsa. Det är också ett sätt att tydliggöra vad som hänt under de drygt två år som avtalsarbetet pågått. Det lokala perspektivet får en inramning av omvärldsspår och vissa strukturer i de ingående organisationerna belyses. Redogörelsen är ett sätt att skildra den dynamik och kraft som finns i arbetet, hos människorna som deltar och i de möten som genererats. Nedslaget inleds med i stort sätt samma upplägg som sammanfattningen för ett år sedan. Först en inledande text, kortfakta, något kring hur uppdraget fullföljs och en kort uppföljning av det som påbörjats förra sommaren. En del av de frön som såddes då spirar, andra gror fortfarande och några befanns vara utan växtkraft och finns inte mer. För att kunna följa eventuell förändring står texten från förra sommaren kvar i svart och den blåa beskriver vad som hänt sedan dess. Endast svart text innebär att det är nytillkommet sedan juli Avsnitten som följer handlar om processer i de ordinarie strukturerna, spår från omvärlden som på olika sätt tillför kunskap kring utvecklingsarbetet samt arenor med utvecklingspotential med andra ord potentiellt visionsmaterial. Det fanns få direktiv kring hur utvecklingsarbetet skulle drivas vilket har inneburit både möjligheter och svårigheter. Möjlighet att låta processen växa fram, tillåta förankring och undvika styrning alltför snabbt och ensidigt. Svårigheter därför att bristen på förankring och mandat för avtalet ibland inneburit förutsättningar för missförstånd och oklarheter kring ansvarsfördelning. Som koordinator har jag självklart ett ansvar både för förankringsarbetet och i att vara tydlig men att koordinera är inte detsamma som att leda och driva. Ibland kan skillnaden vara hårfin. Det har därför varit en fullt medveten strategi att försöka främst tydliggöra pågående händelseförlopp och därigenom skapa förutsättningar för de i nätverket och bidra utifrån sina ansvarsområden. Fokus för koordinatorsarbetet har varit att möjliggöra, skapa ett fungerande nätverk både för det konkreta, praktiska och det visionära arbetet men också att visa på potentialen i det urbana utvecklingsarbetet samt i ordets bästa bemärkelse bidra till lärandeprocessen. Detta sker både genom beskrivning av processerna, resonerande text men också genom att ställa frågor med betydelse för det fortsatta utvecklingsarbetet. Till hösten avslutas pågående samtliga lokala utvecklingsavtal och utformningen av de nya är inte klara, inte heller vilka kommuner som kommer erbjudas avtal och vilka som kommer att välja att förnya eller ingå avtal. Det kommande valet bidrar också till en osäkerhet kring hur kommande satsningar kring urban utveckling kommer att organiseras från statens sida. En intressant höst ligger framför oss. Min förhoppning är att denna sammanfattning tydliggör det urbana utvecklingsarbetets potential och visar på visioner som finns eller väntar på att formuleras samt några möjliga vägar dit. Mitt ödmjuka tack till alla er som bidrar till att platsen, vi kallar Gamlegården, stödjs till kraftfull utveckling fylld av dynamik och kreativitet. 3

4 Inledning Den 4 mars 2008 hölls det första frukostmötet kring det lokala utvecklingsavtalet. Sedan dess har det hållits ett frukostmöte varje månad undantaget juli, augusti och januari. För att tillmötesgå några som haft svårigheter att delta i mötena, eftersom de alltid var på samma veckodag, ändrades tiderna 2010 till ett rullande schema tisdagar, onsdagar och torsdagar. En vänlig och serviceinriktad restauranginnehavare möjliggjorde att mötena, enligt önskemål från nätverket, flyttades till Gamlegårdens Restaurang. De synpunkter som fanns på mötesorganisationen ledde, efter diskussioner i grupperna, till att tvärgrupperna döptes om till beredningsgrupper och samverkansforum till beslutsgrupp. Deras respektive inriktning blev därmed tydligare. Det bestämdes också att inbjudningarna till personer i beslutsgruppen skulle riktas efter vilka områden som beredningsgrupperna diskuterat och vilka behov som uppstod i dessa diskussioner. Det har sedan årsskiftet hållits tre beredningsmöten och ett beslutsmöte. Strategin med riktade inbjudningar innebar att sex politiker, ordförande och vice ordförande i tre nämnder, inbjöds. Av dessa kom fyra på beslutsmötet i april. Samtliga tre nämnder var representerade. Chefen för det kommunala bostadsbolaget deltog också och även om inga beslut fattades så möjliggjordes diskussion och information kring de aktuella frågorna. Potentialen i den nya samverkansstrategin går inte att fullt ut bedöma efter dessa tre möten men förhoppningarna om att enklare och tydligare identifiera problemställningar relaterade till strukturella hinder, i respektive organisation, för ett effektivare samarbete kvarstår. Mötesstrukturen är fortfarande flexibel utifrån vilken form som passar den aktuella situationen bäst. Detsamma gäller den öppna inbjudan till samtliga organisationer och personer i nätverket. Nätverket utökas och förändras hela tiden då detta, precis som tidigare, är öppet för alla. Två tydliga inriktningar kan skönjas i utvecklingsarbetet just nu. Den ena är relaterad till organisationernas fasta strukturer, där avsaknaden av pengar till akuta justeringsinsatser, synliggjort potentiella förändringsområden. Den andra relaterar just till de insatser av tillfällig karaktär, projekt, som uppstått i processen och i arbetet med de fyra målområdena. Även om projekten är tillfälliga så har de uppstått ur det långsiktiga perspektivet på utvecklingsarbetet och syftar inte till att skyla över en dysfunktion i de ordinarie strukturerna. Både processerna och projekten presenteras och problematiseras längre fram. Integration- och jämställdhetsdepartementet har under året initierat tre utvärderingar kring utvecklingsavtalen. Resultatet och analysen av dessa kommer tillsammans med kommunernas oktoberrapporter att ligga till grund för det fortsatta arbetet kring urban utveckling. I höstens avstämning kommer även aktuell statistik kring de angivna målområdena arbete, utbildning, trygghet och tillväxt att presenteras. I sammanfattningen har jag valt att lyfta fram några spår från omvärlden som jag ser som intressanta för den fortsatta urbana utvecklingsinriktningen. Dessa är boken Jämlikhetsanden, idén kring Co-production, tankesmedjan Fores studie kring svenska kommuners behov av invandring, Ungdomsstyrelsens Focus 09 och Ingvar Nilssons socioekonomiska bokslut. Jag identifierar också tre möjliga arenor för utveckling av den kommunala verksamheten inom den sociala dimensionen av urban utveckling; gröna näringar, alternativa företagsformer och tvärsektoriella samverkansenheter. 4

5 Kortfakta: 20 frukostmöten har hållits samt två revideringsdialoger Sammanlagt 525 personer har medverkat vid frukostmötena (med reservation för att det kan vara fler, siffran baseras på de personer som skrivit upp sig på närvarolistan) Genomsnitt per möte är fortsatt 26 personer Följande organisationer, föreningar och företag har varit representerade vid minst ett tillfälle: Samtliga kommunala förvaltningar inklusive de flesta av kommunledningskontorets funktioner, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen, brottförebyggande rådet, folktandvården, Näsby vårdcentral, fritidsgårdsforum, Itstugan/hyresgästföreningen, Aktiebolag Kristianstadsbyggen, ABK, familjehuset, Svenska scoutrådet, Företagarna, Octava, Plan 3, högskolan Kristianstad, arbetsgivarringen, Brobyggarna, Serif, ABF, Folkuniversitetet, Alhadi kulturförening, kommunstyrelsen, Integrationsnämnden, Socialnämnden, Coompanion, Näsby Nätverk, Musikskolan, Fredsmässan, Näsby IF, Gymnasieskolan(elever), Rädda Barnen, Kurdiska föreningen, Regionmuseét, Agenda 21, Serbiska föreningen, Mångkulturellt Centrum, Integration- och Jämställdhetsdepartementet, Kristianstad Budokwai, Kultur och fritidsnämnden, Kulturförvaltningen i Hässleholm, LTM-solutions, Rotary, Studiefrämjandet, C4-skolan lärare och elever, Skåne Leader Ess, Kristianstads FNförening, Representant för fredsmässan The Armed Man och Näsby Villaförening. Även massmedia har kommit på besök, representerade av Kristianstadbladet samt Radio Kristianstad. I de fall där någon representerat fler organisationer har jag valt att redovisa endast den ena. Detta innebär bland annat att fler föreningar indirekt haft representanter på plats. Uppdraget, gör vi det vi ska? I det lokala utvecklingsavtalet finns konkreta uppdrag. De sammanfattas här, kursiv text. Kommentaren svart text som följer skrevs sommaren De färgade kommentarerna avser hur uppdraget fullföljts sedan dess. Endast svart text är helt nya inslag. Avtalet löper till Kommunen och staten förbinder sig att bilda lokalt partnerskap och verka för att även andra aktörer deltar i arbetet. Frukostmötena är den gemensamma arenan för dem som deltar i partnerskapet. Oförändrat. Skapar kommunen förutsättningar för de boendes delaktighet i partnerskapet samt verkar för en dialog om, förstärkt gemensam värdegrund. Då frukostmötena är öppna finns förutsättningar för alla som vill delta. Nätverket utvecklas och växer hela tiden. Ökade kontaktytor på flera plan innebär ökade möjligheter till dialog även kring värderingar. De projekt som startar under våren och sommaren innebär fler möjligheter till värdegrundsarbete. Så även processen kring förhållandet mellan fritidsgården och Allaktivitetshuset. Skapa inom det lokala partnerskapet organisatoriska förutsättningar för att möjliggöra tvärsektoriell samordning som kan integreras i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter. Frukostmötena motverkar stuprör och skapar möjlighet till samverkan. Avsaknaden av mandat försvårar implementering. Nätverket har skapat möjligheter till 5

6 tvärsektoriellt samarbete, manifesteras både i processerna, i de ordinarie strukturerna, och i projekten som uppvisar en mångfald av aktörer i nya konstellationer. Upprätta en strategisk stadsdelsplan Lokala mål med utgångspunkt i nationella och kommunala mål ska formuleras inom målområdena arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. Målen ska vara uppföljningsbara enligt SMART-kriterierna Stadsdelsplanen är upprättad och målen formulerade enlig SMART-kriterierna. Oförändrat. Kommunen tar vid resursfördelningen hänsyn till, i avtalet, angiven stadsdel och dess invånares särskilda behov och förutsättningar. Hur resursfördelningen kopplas till avtalet är inte klarlagt. Att aktivt bjuda in till beslutsmöten kan ha effekt på beslut som rör resursfördelning. Stadsdelsplanerna ska årligen revideras och senast den 31 december varje år redovisas till regeringskansliet. Stadsdelsplanerna undertecknades 2009 så första möjligheten till revidering blir i höst. Höstens första frukostmöte, den 1 september, kommer även att fungera som revideringsdialog och genomföras tillsammans med Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Planerna följs med marginella förändringar. Dessa har rapporterats till departementet. Kommunen ska träffa samverkansöverenskommelser med statliga myndigheter och andra parter som ingår i det lokala partnerskapet. Kommunen kan även träffa överenskommelser med de parter som väljer att stödja det lokala partnerskapet. Samverkansöverenskommelser är gjorda mellan kommunen och de tre statliga myndigheterna, med lokal representation, som i sina regleringsbrev har ett klart, angivet uppdrag att samarbete med kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal. Då den övergripande överenskommelsen för övriga parter baseras på frivillighet är behovet av och vinsterna med skriftliga samverkansavtal och en ökad formalisering av samarbetet tveksam. I nätverket skapas kontinuerligt överenskommelser kring projekt och insatser som omfattar de delar, av nätverket, som är relevanta. Oförändrat. Samverkansöverenskommelserna ska utgå ifrån den strategiska stadsdelsplanen och revideras vid behov och därefter redovisas till Regeringskansliet. Eftersom Samverkansöverenskommelserna klargör den övergripande samarbetsstrukturen och Strategiska Stadsdelsplanerna berör konkreta insatser känns den här formuleringen oklar. Kanske bör den generella överenskommelsen vara utgångsläget? Frågan kommer att tas upp på revideringsdialogen den 1 september. Smärre justeringar gjorda i samband med avstämningsmöte. Kommunen ska senast 1 oktober till regeringskansliet redovisa utvecklingen vad gäller arbete, utbildning, trygghet och tillväxt, hur samverkan inom partnerskapet fortskrider och resultatet av denna samverkan Redovisningen av insatser för 2008 gjordes i december eftersom förslaget på redovisningssystem väckte mycket kritik från kommunkoordinatorernas sida. (Oktoberrapporterna är ett nytt sätt att rapportera.) Från Kristianstads sida fanns få konkreta insatser att rapportera om förra året, vilket inte är fallet oktober detta år. Oktoberrapporteringen avslutad för Parterna är överens om vikten av löpande utvärdering för att fastställa om valda insatser har bidragit till att uppnå de uppsatta målen och vikten av att verka för att erfarenheter och kunskap tas tillvaraoch sprids. Utvärdering av de olika insatserna görs i de flesta fall i form av en intern sammanfattning och de slutsatser som dras är ofta av praktisk, konkret betydelse. 6

7 Medel till extern utvärdering både av den övergripande samverkansprocessen såväl som de konkreta insatserna saknas. Från statligt håll kommer viss utvärdering ske, i första hand av hur de lokala utvecklingsavtalen ligger i linje med övergripande, kommunala dokument. Då högskolan ingår i partnerskapet finns förhoppningar om att finansieringsfrågan kan lösas. Idéer till alternativa utvärderingar med konstnärliga förtecken finns. Även här utgör ekonomin det främsta hindret. Integration- och jämställdhetsdepartementet har initierat tre utvärderingar med olika karaktär och olika utförare. Resultaten presenteras, tillsammans med analys och förslag på fortsatt samarbetsstruktur med kommunerna, i höst. Uppdatering av insatser som gjorts, pågår, planeras och frö för framtiden. Den 29 januari presenterades aktiviteter, i tvärgrupperna, som var på gång, diskuterades eller som var nytänkta i en översiktbild. Markeringarna efter den kursiverade texten betyder följande: En punkt = Aktiviteten pågår!= Diskussion pågår?=ny idé Nedan listas aktiviteterna i kursiv stil med markeringar samt med kommentarer till på vilket stadium de finns nu. Nytt på gång och nya idéer beskrivs sist under varje tvärgruppsrubrik. Blå text beskriver den förändring som skett sedan sommaren -09. Om det endast finns svart text under en rubrik betyder det att aktiviteten är ny. Målområde arbete: Jobbmässa. Utvecklat koncept, marknadsföring på SFI för ökad förståelse, fler utställare. Höstens mässa något mer entreprenörs-, starta eget- och utbildningsinriktad, vårens erbjuder möjlighet till att söka sommarjobb på plats. Utökade möjligheter till prova-påanställningsintervjuer. Jobbmässa en gång per år. Ingen tolkning av föreläsningarna. Utökad möjlighet till att söka sommarjobb på plats. Mässan hålls i januari. AF-närvaro på Gamlegården. Med start i september finns AF på plats, på biblioteket/medborgarkontoret, varannan vecka 3 timmar/gång. Utvärdering och diskussion kring omfattning kommer att ske kontinuerligt. IT-stugan ingår i samarbetet kring denna satsning. Idéer att utveckla verksamheten till att även omfatta IFS-rådgivning och studie- och yrkesvägledning finns. AF har anpassat tiderna för att bättre passa behoven. Ingen IFS-rådgivning eller studie- och yrkesvägledning har startats. Simskolelärare. Gamlegårdsbadet är öppet 7 dagar i veckan och gratis simskola erbjuds även i år. När det gäller att utöka antalet simskolelärare har svårigheter att rekrytera lämpliga kandidater samt ekonomiska ramar utgjort gränserna för hur många som utbildats. Det har, från boendehåll, uttrycks önskemål om längre öppethållande kvällstid. En eventuell utmaning för nästa år? Diskussioner pågår kring hur ett gemensamt åtagande i denna fråga mellan ABK, hyresgästföreningen och kommunen kan utformas. I år utbetalas inget stöd till verksamheten då ansökan var undertecknad ABK och kultur och fritids stöd är riktad mot föreningar. Detta innebär att hyresgästföreningen även detta år står 7

8 för kostnaden för simskolan. Kommunen organiserar simskolan och debiterar lönekostnaderna till hyresgästföreningen. Som tidigare är undervisningen kostnadsfri på Gamlegården med motiveringen att hyresgästerna redan har betalt badet via hyrorna. Bruk för alla! Dessa idéer utvecklas främst i SERIF och SCOOP-projektens uppföljning. Kommer att ske i nära samarbete med AF, FK, integration- och arbetsmarknadsförvaltningen och troligtvis socialförvaltningen. Potential för FINSAMprojekt. FINSAM startade januari Inga projekt påbörjade första halvåret Förslag finns för projekt Symbios, en pedagogisk metod som delvis hämtat inspiration från Bruk För Alla-processen. Bruka landet och odlingslotter! Bruka landetprojektet har utvecklats i två spår, det första utgörs av koloniträdgårdar av mer traditionell karaktär, med Ahadi, kulturförening, som driftsansvarig förening och det andra utgörs av ett samarbete med näringslivskontoret som har startat kring en tänkt framtida Leaderansökan kring jordbruksutveckling baserad på Kultur betyder odling-konceptet. Lars Noväng kommer tillsammans med Wathab Harba att hålla ett inspirationsmöte i höst vilket ska ligga till grund för att bilda ett litet konsortium med intresserade representanter, bland annat från jordbruksnäringen och kommunen, som tillsammans kan söka Leader-pengar. Bengt Ferlenius har under hösten 2009 arbetat med invandrar- kulturföreningar, representerade på området, för att möjliggöra odlingslotter. Den plats som enligt stadsplanen skulle upplåtas för detta ändamål visade sig svår att iordningsställa för odling. Placeringen i ett villaområde i annan stadsdel ansågs också mindre lämplig. Problemet med lerjord kvarstår även i det förslag som finns nu men placeringen för övrigt är bra. Stadsbyggnadskontoret har undersökt förutsättningar för jordförbättringar och dragning av vatten. Oklarheter i ansvarsfördelning och samordningsansvar har inneburit svårigheter att föra processen framåt. Detta beskrivs mer utförligt under rubriken ordinarie processer. Beräknad odling flyttas fram till våren Projekt Yamp! Kristianstad ingår i projektet YAMP, projekt för att hitta framtiden entreprenörer främst i miljonprogramsområden. Projektet har placerats i Malmö med möjlighet även för ungdomar utanför Malmö att söka. Eventuellt kan en särskild rekryteringsdag arrangeras av projektet på plats. Nytt projekt? Transformationstorget, medel söktes från Tillväxtverket och IA-förvaltningens Yrkesvuxavdelning. Målet är att lokalisera potentiella entreprenörer och företagare bland gruppen invandrade kvinnor. Projektet är ett första steg i en större projektidé som Liliana Jörstad, LTM- solutions designat. Medel beviljades inte från tillväxtverket med motiveringen att målgruppen stod för långt ifrån färdiga företagsidéer. Möjligheter att erbjuda en orienteringskurs i entreprenörskap och egenföretagande undersöks i dagarna. Tänkt finansiering genom yrkesvuxenutbildningens ramar. Målområde utbildning: Skolans roll i den extra satsningen. Polisen har under specialsatsningen varit närvarande på området, mycket i skolmiljöerna för att etablera kontakt med de unga. Efter ett tillfälligt avbrott i höstas har polisen återigen intensifierat sin närvaro på Gamlegården, om än på lägre nivå. Samarbetet med trygghetsvärdarna har utvecklats 8

9 ytterligare och diskussioner kring hur det fortsatta arbetet kan utformas pågår. Thom Nilsson från Polisen har skrivit en förfrågan till Lena Rooth- Norén för att tillsammans med ABK titta över förutsättningarna för ett fortsatt samarbete. Projektet med trygghetsvärdarna har förlängt till årsskiftet I juli startades nattvandring på området. Nattvandrare! Just nu finns ingen nattvandrarverksamhet. Det saknas en sammanhållande och entusiasmerande kraft samt stöd i form av ekonomiska resurser. Eftersom Trygghetsvärdarnas anställning förlängdes ytterligare, i denna omgång till årsskiftet, fanns utrymme att start nattvandringar med frivilliga på området. Dessa kom igång i juli. Simskollärare! Se ovan Datautbildning för irakier. Har genomförts på IT-stugan i samarbete med Alhadi kulturförening. Samarbete även med andra invandrarföreningar bland annat kurdiska föreningen, efter önskemål från dessa. PIM-projektet. Praktisk IT- och mediekompetens och utvecklingen av digitala klassrum där It-stugan har blivit en naturlig plattform för genomförande av utbildningar och projekt som ingår. Maré Johansson och Christine Persson har båda genomgått utbildning upp till steg 3 med ambition att fullfölja steg 5 under Samarbetet med skolan pågår. Feriearbete för ungdomar. IT-Stugan har i flera år erbjudit arbetsplatser för ungdomar som söker feriearbete inom Kristianstads kommun. Precis som tidigare kommer vi även i år att bereda feriearbetsplatser för gymnasieungdomar. Områdeschef Bertil Svensson på ABK har i år anställt sex feriearbetare, ungdomar som bor på området, som ska arbeta med trivselhöjande aktiviteter i form av städning och uppfräschning. Spel för respekt! Efter att ha haft totalt stopp för dataspel på IT-Stugan upptäckte vi att vi tappat kontakten med en del av de yngre besökarna. Att på nytt införa möjligheter till dataspel blev en viktig fråga för att kunna öka kontakten med barn och ungdomar. Lösningen blev en kompromiss som innebär att under fredagens eftermiddag och lördag är IT- Stugan huvudsakligen till för barn och ungdomar vuxna får service bara i ytterst akuta ärenden. I gengäld förväntas barnen att respektera verksamhetens inriktning under övriga veckodagar vilket i praktiken innebär lugnt uppträdande och inget som helst datorspel. Satsningen har lyckats över förväntan! Både barn och vuxna fann sig snabbt till rätta i de nya rutinerna. Som bonus fick vi bättre relationer och samarbete med Allaktivitetshuset där våra barns äldre syskon brukar tillbringa fritiden medan deras yngre syskon befinner sig på IT-Stugan. Därför är det nu en självklarhet att ha denna aktivitet som ett fast inslag i verksamheten Läsa-lyssna-skriva! Aktiviteter i såväl svenska som engelska vilket i praktiken innebär att lektionen genomförs på IT-Stugan och elever får läsa högt och spela in för att därefter lyssna och korrigera. 9

10 Fritidsgården/ Allaktivitetshuset! Fritidsgården tydliggör och renodlar sin verksamhet. Målgrupp år. Öppettider vardagar och söndagar När fritidsgården är stängd finns möjlighet för föreningar, och andra att ordna aktiviteter i lokalerna. Tiderna styrs till stor del av när det övriga centrat är öppet och ABKs policy för säkerhetsarrangemang. I maj meddelade verksamhetsansvarig för fritidsgården att namnet Allaktivitetshuset inte längre ska användas. Den verksamhet som funnits i Allaktivitetshuset förs delvis över till fritidsgården. Tanken är också att ny verksamhet ska utvecklas under året och förslag på fortsättning presenteras i januari. För de mellan arton och tjugofyra finns idag ingen organiserad verksamhet även om behov av en sådan finns. Diskussion kring detta pågår i nätverket. Förändringsarbetet ska vara färdigt och förslag finnas för verksamheterna i januari 2011 Trygghetsvärdar. Projektet pågår. Roland Prommersberger, ABK, har gjort en avstämning som visar på goda resultat av polisens extrasatsning (som avslutades i maj 2009) och trygghetsvärdarna. Bland annat minskade skadegörelsen på området med hälften. Antalet inbrottsstölder utanför bostäder gick ner från 31 under tremånadersperioden 2008 till 6 under motsvarande period Trygghetsvärdarna arbetar mångsidigt. De har bland annat tagit initiativ till en skrivartävling, i vilken respekt kommer vara ett möjligt tema, för barn upp till årskurs fem. Prisutdelning planeras ske på Kulturdagen. Det finns även planer på att anordna en småstjärnorna, talangjakt på Kulturdagen den 26 september. Trygghetsvärdarna är en viktig kanal för att samla information från boende. Polisen, socialförvaltningen och ABK har beslutat att förlänga projekttiden fram till årsskiftet. Idag finns två värdar kvar, av ursprungligen fyra, Emma Larsson och Håkan Karlsson Feriearbetarna som resurs. Två platser på Kristianstadsbladets nättidning blev det konkreta resultatet av detta förslag. På området finns feriearbetare men kopplingen till att de också är boende är inte genomförd. Inför nästa år finns förutsättningar till ett utökat samarbete kring detta, bland annat har skolan visat intresse. Områdeschef Bertil Svensson på ABK har i år anställt sex feriearbetare, ungdomar som bor på området, som ska arbeta med trivselhöjande aktiviteter i form av städning och uppfräschning. I år har målsättningen varit att i första hand erbjuda kommunala feriearbetsplatser. Näsby IF Projektets utformning medgav inte stöd från kommunen. Den tilltänkte projektledaren omdanades till tränare. Näsby If tog nyligen beslutet att lägga ner juniorlaget på grund av att några spelare vid upprepade tillfällen uppträtt mycket olämpligt och blivit avstängda. Föreningen planerar att stärka sitt värdegrundsarbete. Näsby If har sedan sommaren fått ett stort antal nya medlemmar. Bland annat finns nu två flicklag. Deras dräkter bekostas av Rädda Barnen, som är en aktör i nätverket kring utvecklingsavtalet. Näsby If har också via Ungdomsstyrelsen fått pengar till Engagemangsguider vars uppgift är att engagera invandrarflickor- och kvinnor till föreningen eller lotsa vidare till andra föreningar. Abdi Kajse Aynan, lärare på Fröknegårdsskolan stod bakom ansökan tillsammans med undertecknad. Biblioteket startar språkcafé tillsammans med Rädda Barnen. Har även aktiviteter under sommaren. Språkcaféverksamheten har flyttats till SFI. Läxhjälp erbjuds på biblioteket i samarbete med lärarstudenter från Högskolan. 10

11 Familjehusets Ulrika Tillawi håller i somalisk kvinnogrupp kring föräldrafrågor och språkträning. Verksamheten är tänkt att fortsätta i någon form. Nytt projekt! Utbildning av valinformatörer, modell miljövärdarna. Tillsammans med Medborgarkontoret, Kultur- och fritidsförvaltningen driver undertecknad koordinator på Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen ett projekt kring val- och demokratiinformatörer, Valet är Ditt, start i maj. Fyra informatörer ska projektanställas, samtliga med språkkunskaper i de, på området, mest förekommande språken förutom i svenska. Rekryteringen påbörjades i slutet av april. Projektet avslutas i samband med valet i september. Sammanställningen klar i oktober. Målområde tillväxt: Medborgarkontoret. Invigs högtidligt den 25 augusti. Kontoret på Gamlegården är välbesökt och har en intensiv verksamhet. För mer information se verksamhetsberättelsen. Folkhälsoarbetet. Det pågår just nu en kartläggning av Gamlegården kring hälsofaktorer som är påverkbara på stadsdelsnivå. Kartläggningen genomförs i samtliga stadsdelar med lokala utvecklingsavtal. Kommunövergripande har en social analysgrupp bildats, leds av Birgitta Brännström Forss. Syftet är att samordna karläggningsuppgifter kring hälsofaktorer övergripande i kommunen så att dessa kan användas som en självklar del i kommunens stadsplaneringsarbete. Regionen har tidigare haft svårigheter att frigöra resurser för att aktivt delta i nätverksarbetet men från och med i maj kommer vårdcentralens samordnare på Familjehuset, att delta i vissa frukostmöten. Möjliggör ökade aktiviteter och nya idéer kring arbete med frågor relaterade till mödra- barn och vårdcentralsarbete. Nytt på gång. Beslutet att bilda FINSAM har tagits. Förslag på datum första styrelsemötet, 5 oktober. Förbundet ska syfta till att bättre samordna insatser för de personer som har kontakt med minst två av de ingående organisationerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, vården inom region Skåne eller Kristianstads kommun. Finsam startade sin uppbyggnad i januari Styrelsen beslutade i januari 2010 att prioritera följande grupper: Sjukskrivna som saknar sjukpenninggrundade inkomster, unga med funktionsnedsättningar, insatser på Gamlegården. Förbundssamordnaren följer nätverkets arbete och rapporterar till Finsamsstyrelsen. Insatser planeras att starta under senare delen av Under 2011 planeras en utvidgning av förbundet då kommunerna Bromölla, Hässleholm, Osby och Östra Göinge kommun erbjuds medlemskap. Öka valdeltagandet! Lokalisera tänkbara valarbetare genom att erbjuda utbildning, i demokrati- och värdegrundsfrågor, via medborgarkontoret och i samarbete med politiska partier. Erbjuda feriearbetare, nästa sommar, möjlighet att arbeta som valinformatörer på området. Se under punkt målområde Utbildning och under projektbeskrivning Valet är Ditt. Idén med feriearbetare behandlades aldrig eftersom dessa ansågs vara för unga och deras arbetstid för kort. I stället söktes pengar från Integrationsfonden men då ansökan inte tillstyrktes beslutade Kultur- och fritidsförvaltningen och Integration- och 11

12 arbetsmarknadsförvaltningen att tillsammans lösa finansieringen för en mindre version av det ursprungliga projektet. Målområde trygghet: Polisens extra satsning. Har genomförts som planerat med goda resultat, se ovan. Även om polisen upplever att deras resurser är ansträngda kommer viss prioritering av Gamlegården även fortsättningsvis att ske för att bibehålla det som uppnåtts. Under hösten tydliggjordes behovet av en viss nivå av polisiär närvaro för att säkerställa den förebyggande effekten. Polisen ökade delvis närvaron kring årsskiftet och intensifierade samarbetet med trygghetsvärdarna med mycket gott resultat. Våren har varit lugn med ett fåtal anmälningar i området. Polisen har i brev till kommunens socialförvaltning pekat på vikten av att satsningen på trygghetsvärdar fortsätter. ABK, polisen och socialförvaltningen kommer att träffas för att diskutera detta. Polisens närvaro är betydligt lägre än vid tidigare insatser men möjligheten för trygghetsvärdarna till direktkontakt samt polisens tidigare kontaktskapande arbete gör att antalet anmälningar ligger på en fortsatt mycket låg nivå. Polisen är aktiv i det större nätverksarbetet genom sitt regelbundna deltagande i frukostmötena. Trygghetsvärdar. Se ovan. Nattvandrare! Se ovan. Kvinnonätverk? Ett mindre möte kring trygghetsfrågor hölls på Gamlegårdens bibliotek, 28 maj. Tvärgruppen planerar fortfarande för stormöten längre fram men fokus just nu ligger på ansökan, till Boverket, för medel till ökad jämställdhet i den fysiska miljön och att samla information från de boende, främst kvinnor, kring detta. Medborgarkontoret har gjort ett enkelt frågeformulär som finns tillgängligt även på andra platser som ITstugan och Familjehuset. Även skolelever och ABK bidrar med information kring upplevd otrygghet i den fysiska miljön. Ur detta kan utkristalliseras kvinnor med intresse för att arbeta med trygghetsfrågor. Medel för projektet Varde Ljus beviljades av Boverket som ett av nio projekt nationellt som ansågs vara av speciellt intresse. Ett första planeringsmöte, med samtliga aktörer inbjudna, externa såväl som interna, ägde rum i april. Förutom Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen deltog GIS-enheten från stadsbyggnadskontoret samt personalansvarig och ljusingenjör från C4-teknik. Bostadsbolaget ABK var inbjudna men förhindrade att delta. Kristianstad Budokwai/Tai-jitsu startar ett projekt på Allaktivitetshuset, i självförsvar för kvinnor i alla åldrar, med start i augusti. Har fortsatt med rekrytering men har anpassade träningstider för att öka avskildheten för de tränande. Vänder sig nu även till pojkar. Kommunen upplåter mark till kolonilotter när förhandlingspart finns för området. Koloniträdgårdsgrupp bildas under hösten. Bengt Ferlenius har, tillsammans med Göran Brobeck och representanter från ett antal invandrarföreningar bildat Näsby Odlarförening. Ett antal platser har diskuterats. Då samtliga platser består av en tung svårarbetad lerjord menar de tekniska förvaltningarna att nödvändig beredning innebär en större ekonomisk investering än vad som avsågs initialt. I kombination med kostnader för att leda fram vatten till området har planerna reviderats. Den plats som nu utsetts ligger norr om Bataljonsvägen. Strax intill byggs ett gruppboende, ABK, med start till hösten. Diskussioner kring att samtidigt anlägga odlingslotter förs men 12

13 finansieringen återstår att lösa. Det råder också delade meningar kring vilken jordförbättring som är nödvändig. Se vidare under rubriken Processer i ordinarie strukturer, Odlingslotter. Samverkan Tvärgrupper. Är aktiva och fungerar. Denna nivå kallas, efter diskussion och beslut i grupperna, för beredningsgrupper. Dessa grupper avgör, beroende på vilka frågor som prioriteras, vilka som bjuds in till beslutsnivån. Även med riktade inbjudningar är mötena fortfarande öppna. Samverkansforum. Denna nivå fungerar inte. De gånger som högre tjänstemän deltar på möten sker det efter individuella kontakter, otydlig respons på de allmänna utskicken. För övrigt se resonemanget ovan, under processen. Dessa möten döptes om till beslutsmöten och innebär att inbjudningarna riktas även om mötena fortfarande är öppna även för de som inte får en direkt inbjudan. Samverkansöverenskommelser: AF, FK och polisen! Samverkansöverenskommelserna är undertecknade och följs. Arbetsförmedlingen deltar mer aktivt. Detta möjliggjordes genom att mötestiderna numera alternerar mellan tisdagar, onsdagar och torsdagar. Polisen finns representerade vid varje möte och arbetar aktivt både med sin egen närvaro i området och med samverkan och samarbete med andra aktörer i nätverket. Försäkringskassan deltog i vårens sista möte. Detta kan delvis förklaras med att samordnaren från det finansiella samordningsförbundet, där försäkringskassan är en av fyra parter, deltar regelbundet i mötena samt att försäkringskassan haft en större omorganisation och den samordnare som tidigare deltog i möten har fått nya arbetsuppgifter. Informationskontoret/marknadsföring! Det lokala utvecklingsavtalet finns på kommunens websidor. Idéer kring chatmöjlighet, för anställda inom kommunen, kring, för avtalet relevanta frågor, samt tanken att aktiva i utvecklingsarbetet skulle ges möjlighet att kåsera har inte väckt någon respons. Hur det lokala utvecklingsavtalet ska marknadsföras, både internt och externt, är fortfarande en utmaning. Den tidigare kontaktpersonen från Informationsavdelningen är föräldraledig och någon ny representant har inte medverkat på något frukostmöte. Då mötesdeltagandet är fortsatt högt och varierat fungerar den interna marknadsföringen väl. Den präglas av en stadig med långsam etableringsprocess. Den externa marknadsföringen har under våren varit i stort sett fri från negativa, massmedialt spekulativa incidenter. Under maj månad planerades en intensifiering av marknadsföringen vilket resulterade i artiklar både kring enstaka händelser av positiv karaktär men också en utförligare artikel baserad på en intervju med koordinatorn med en övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet. Koordinatorer nationellt. Departementet deltar i revideringsdialogen på första frukostmötet i höst, den 1 september. Etablerad kontakt med koordinatorerna i Växjö, Landskrona, Halmstad, Botkyrka, Huddinge, Luleå, Borås och Malmö. Revideringsdialog med departementet i september. Paneldialog i januari med inbjudna från Botkyrka kommun, Landskrona kommun, Mångkulturellt centrum och Sweco Eurofutures. Avstämningsmöte på departementet i januari 2010 Mångkulturellt center. Kontakten etablerad och utvecklas. Se ovan Finsam! Se ovan. 13

14 Nytt på gång:! Gruppen kring projektansökan jämställdhet i den fysiska miljö. Ia-förvaltningen, kommunens hälsostrateg, stadsbyggnadskontoret, C4-teknik, Agenda 21, BRÅkoordinator, ABK och extern resurs. Beviljats medel från Boverket. Planering pågår. AF på Gamlegården tillsammans med biblioteket, medborgarkontoret och it-stugan. AF finns på Medborgarkontoret en eftermiddag varannan vecka. Målet är fortfarande varje vecka. Plan 3 Network erbjuder projektsamarbete med kultur- och fritidsförvaltningen kopplat till Kreativ Metapol där deras pågående utvecklingssamarbete med kommunen, inom ramen för avtalet kring Gamlegården, fungera som modellprojekt inom temat kultur och näringsliv, även inkluderande aspekter av övriga områden: staden som scen, kultur och folkhälsa samt barn- och ungdomskultur. Ulrika Cedell, utvecklare från Kultur- och fritidsförvaltningen deltar i nätverket och planerar studiebesök på Gamlegården med representanter från Hässleholm som deltar i projektet. Tillfälligt avbrott på grund av att personal bytt tjänst. 14

15 Processer i ordinarie strukturer Ur utvecklingsarbetet och nätverksbyggandet har några processer i de ordinarie organisationsstrukturerna blivit tydliga. Dessa berör olika frågeställningar, olika aktörer och påverkar på olika nivåer olika grupper av boende på Gamlegården. Urbana utvecklingsfrågor berör övergripande och ställer krav på samverkan mellan olika organisationer och aktörer. För att tydliggöra detta skildras några av de processer som pågått, och fortfarande pågår, där organisationen blir tydlig genom det som uppstår i mötet mellan det förvaltade och stadsdelsutvecklingsprocessen. På flera sätt finns här den tydliga lärpotentialen, inte minst för den kommunala organisationen. Det gäller både praktisk organisation kring samverkan och mentala strukturer kring detta såväl som kring frågor om integration och vad urban tillväxt innebär. Några avsnitt är reflekterande några försök att konkret skildra ett händelseförlopp beroende på vilken process som beskrivs. Några avsnitt innehåller också frågor intressanta för den fortsatta utvecklingen och lärprocessen. Urban tillväxt och/eller Integration? Avtalets förankring och samordningens mandat Odlingslotter Kommunalt föreningsstöd Fritidsgården/Allaktivitetshuset Trygghetsvärdar Mötesplatser, sociala och ekonomiska Samordnad service för arbetslösa unga vuxna Stöd till fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Anpassad offentlig service Långsiktighet i planeringen av den fysiska miljön Organisatorisk placering av koordinatorsfunktionen Urban tillväxt och/eller integration Ordet tillväxt används för att beskriva en förändring som i val av ord pekar på något vi vanligtvis betraktar som positivt- att växa till- i motsats till stagnation eller missväxt. Även om ordet upplevs som positivt för de flesta så är innebörden i de sammanhang där det kombineras med urban inte entydig. I de sammanhang där koordinatorerna för de lokala utvecklingsavtalen träffas är det tydligt att stadsdelsutveckling handlar om urban tillväxt i stort och då ur ett helhetsperspektiv vilket omfattar ekonomiska, såväl som sociala och miljömässiga faktorer. I detta sammanhang möts kommuner som arbetat med stadsdelsutveckling, i de områden som idag berörs av utvecklingsavtalen, i mer än femton år kommuner som ganska nyligen tecknat avtal. De kommuner som arbetat länge med dessa frågor har insett nödvändigheten av långsiktighet och helhetstänkande. Flera har också insett värdet av att arbeta på detta sätt även i stadsdelar som inte präglas av socioekonomisk problematik exempelvis i Botkyrka kommun där samtliga föreningar i kommunen, inte bara de i områden med socioekonomiska svårigheter, har möjlighet att bli certifierade som ett sätt att höja kvalitetsnivån på verksamheten. Mångkulturellt Centrum, i Alby, som är Sveriges kontakt med övriga Europa i European Urban Knowledge Network kopplar samman stadsdelsutvecklingsarbetet med det urbana tillväxtarbetet i Europas storstäder. 15

16 Även om det finns en kvantitativ skillnad mellan en europeisk storstad, svenska storstäder och Kristianstads kommun så är problematiken i grunden den samma, allt fler områden präglas av en socioekonomisk utsatthet som leder till ett flertal problem och belastar bland annat den gemensamma ekonomin i samhället. Inte sällan finns det också en dimension av invandrad kontra infödd. Ofta används i dessa sammanhang ord som utanförskap, segregation och integration vilket ytterligare förstärker det definitionsmässigt negativa kring dessa stadsdelar. Den massmediala bilden skapas av personer med begränsad egen erfarenhet av dessa områden. Det finns visserligen en inställning till sin egen insats som att såväl positiva som negativa händelser skildras, oavsett geografiskt områden, men det budskap som har störst tyngd ligger inte i skildrandet av enstaka positiva händelser utan i den subtila rapportering som det underförstådda innebär. Ett exempel på detta är följdfrågor som ställs till boende på Gamlegården, exempelvis efter att en misshandel har inträffat, -känner du dig otrygg? Funderar du på att flytta här ifrån nu? Frågor som aldrig ställs i Åhus eller Huaröd. I karriärsammanhang oavsett om det handlar om yrke, idrott, affärer, hälsa eller annat används mentala tekniker för att nå framgång. Några av dessa omfattar målbildsträning, affirmationer och tonvikt på positiv förstärkning. I det urbana utvecklingsarbetet är detta sällan en genomtänkt strategi. Problemfokuseringen i kombination med en negativt förstärkande terminologi visar snarare på motsatsen. Insikten om hur våra mentala bilder styr vad vi ser som verkligt, bland annat genom att vår selektiva perception, och hur vi beter oss i förhållande till denna verklighet pekar på vikten av att undersöka och omförhandla bilden av vissa områden som präglade av utanförskap, segregation och integrationsproblematik. I viss bemärkelse finns den största möjliga tillväxtpotentialen i områden som idag har lågt valdeltagande och hög arbetslöshet. Här finns mer möjlighet att få nya röster än i områden med stabilt röstmönster och här finns potential för företagsutveckling genom arbetskraftstillgången. Mångfalden innebär också ett kraftfullt incitament för nya idéer och utveckling. I motsats till de sammanhang där alla har liknande erfarenhetsbagage och där verksamheten präglas av vidmakthållande av etablerade strukturer och upprepningar. Områden med ett stort antal prisvärda hyreslägenheter, ofta i de kommunala bostadsbolagens bestånd, innebär en första möjliga etablering för nyanlända. Så även i Kristianstad, på Gamlegården, där ett stort antal nyanlända flyktingar idag bor. Det finns en motsättning mellan kravet på en snabb etablering för nyanlända och de reella möjligheter som erbjuds att ta egna initiativ. Även om introduktionen på många sätt anpassas efter individuella förutsättningar så innebär den en överenskommelse om att följa en uppgjord, överenskommen handlingsplan. Denna plan ska följas om introduktionsersättningen ska betalas ut. Till sin utformning påminner regelverket om anställningsvillkor utan att vara en anställning med tillhörande lön. I detta sammanhang finns lite utrymme för egna initiativ kring försörjning och idéer måste förankras i verkligheten för att bli annat än orealistiska från etablissemangets sida. Som dagens mottagningssystem är organiserat finns lite utrymme för att prova nya idéer utifrån det nya perspektivet. Inte heller finns det andra möjligheter i områden med stora socioekonomiska problem till att pröva alternativa ekonomiska idéer än i välmående stabilt ekonomiska områden. Idag pågår, bland annat genom IFS och Coompanion, utbildning av företagsrådgivare. Syftet är att anpassa rådgivningen till dagens behov som även omfattar rådgivning för utlandsfödda personer både med traditionella idéer 16

17 och företagarbakgrund och de med ingen eller liten erfarenhet, liten eller ingen kompetens men kanske en entusiasm och vilja som med rätt stöd skulle kunna bli en lönsam affärsidé. Traditionellt innebär samhälleligt stöd i första hand utbildning och att rusta medborgarna för att motsvara de krav som finns i den etablerade strukturen mer sällan att lyfta individens potential och anpassa strukturen till den. Detta innebär att lösningarna ska stå att finna i samma struktur som skapat problemet och att nya, utanför det etablerade idéer inte accepteras och därmed inte ges möjlighet att prövas. Richard Florida, professor i Public Policy vid George Mason University i Virginia, har genom sin forskning skapat begreppet den kreativa klassen. Florida menar att städer som förmår attrahera denna klass genererar ekonomisk tillväxt. Detta beskrivs i Den kreativa klassens framväxt -Den här boken beskriver framväxten av en ny social klass. Om du är forskare eller ingenjör, arkitekt eller designer, författare, konstnär eller musiker, om din kreativitet är det viktigaste redskapet i ditt arbete i affärsvärlden, utbildnings-sektorn, vården, rättsväsendet eller något annat yrke, så är du en medlem av denna klass. Precis som den feodala aristokratins makt och identitet byggde på medlemmarnas ärvda kontroll över mark och människor, och borgarklassens på medlemmarnas roller som köpmän och fabriksägare, bygger den kreativa klassens identitet på medlemmarnas roller som förmedlare av kreativitet. Eftersom kreativitet är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt blir den kreativa klassen, mätt i inflytande, samhällets dominerande klass. Endast genom att förstå den nya klassens framväxt kan vi börja förstå de omfattande och till synes osammanhängande förändringarna i vårt samhälle och ta oss an vår framtid på ett mer intelligent sätt.» Så formulerar Richard Florida grundtesen i sin mycket uppmärksammade studie av den kreativa klassen. Han beskriver och analyserar vad som karaktäriserar denna nya klass ekonomiskt, socialt och kulturellt. Främst handlar det om individualitet, kompetens samt hög värdering av mångfald och öppenhet. I en ekonomi där kreativiteten kommit att bli den viktigaste insatsvaran är det regioner och städer som förmår erbjuda miljöer som är gynnsamma för kreativa människor som blir centra för tillväxt och utveckling. Och där de kreativa talangerna flockas, dit flyttar också kunskaps- och tillväxtföretag. I denna definition av kreativitet sammanlänkas en egenskap med en uppsättning yrken, definierade sysselsättningar, vissa förutsättningar ska uppfyllas. Kreativitet blir härmed inte något som är tillgängligt eller möjligt för alla att vara samtidigt som ramarna för var kreativitet flödar blir definierade och därmed begränsande. I detta ligger en mental konstruktion som tillsammans med ett stabilt regelverk inte skapar förutsättningar för att tillvarata kreativ potential utanför detta regelverk och denna mentala bild. Utifrån Floridans forskning blir tillväxten möjlig när den kreativa klassen lockas att flytta till ett område. Översatt till den kommunala marknadsföringen innebär det att tillväxten sker någon gång i framtiden när tillräckligt många ur denna klass finns på plats. Det finns också andra förväntningar på dem som ska lockas till kommunen och i framtiden bidra till tillväxt. Detta avspeglas även i vilken typ av bostäder som prioriteras. Ur detta perspektiv bör nya kommuninnevånare tillhöra den kreativa klassen, vara självförsörjande och ha cirka två barn. Andra grupper som förväntas bidra till tillväxt är friska, ekonomiskt välbeställda pensionärer. Återigen förväntas tillväxten ske i framtiden när dessa grupper har lockats till kommunen. 17

18 Under åren var den definitiva befolkningsökningen (skillnaden inflyttning och utflyttning) 636 och 625 samtidigt tog kommunen emot 506 respektive 404 nyanlända flyktingar. Detta innebär att den kommunala befolkningstillväxten idag i huvudsak sker genom flyktingmottagningen. En befolkningsgrupp som definitionsmässigt faller utanför den kreativa, eftersom kreativiteten förväntas hänga samman med en redan definierad yrkesutövning. Som nyanländ har du i regel lång väg att gå innan du har etablerat dig inom något av de kreativa yrkena. Att arbeta med frågor kring tillväxt på Gamlegården blir därmed på flera sätt att utmana mentala strukturer, både i form av massmediala bilder och etablerad ekonomisk syn på tillväxtpotential. Det blir också en möjlighet att använda redan etablerade tekniker för coachning och växande på det individuella planet till organisationsutveckling och urban tillväxt. Mångfaldens styrka ingår idag i många företags och kommuners genomtänkta strategi. Den ökade mångfalden bidrar till kreativitet genom den spänning och dynamik som uppstår när människors erfarenheter inte självklart är delade. Min syn på vad som är verkligt och sant delas kanske inte per automatik av min omgivning, som så ofta är fallet på arbetsplatser där samtliga anställda tror sig veta och förstå vad de andra menar, tycker och tänker genom sin till stora delar homogena bakgrund. Utdrag ur artikel publicerad i tidskriften Chef nr : Ta initiativet. Vänta inte på att människor ska vara redo att acceptera mångfald eller att marknaden ska vara mogen. Ta in mångfalden och gå ut till mångfaldsmarknaden först, så kommer resten sedan. Det säger mångfaldskonsulten Gary Baker, som vuxit upp i Kalifornien och nu arbetar och bor i Sverige. Mångfald hör hemma på strategisk nivå i företag och organisationer, det är en fråga om att välja framtida väg för lönsamhet och tillväxt. Mångfald bland medarbetarna blir en spegling av en alltmer mångfacetterad marknad och det kan användas för nya produkter och tjänster till exempel. Kompetens och talang sitter inte i hudfärg, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning. Det är viktigt att tänka på när cheferna rekryterar nya till arbetsplatsen, betonar Gary Baker. Det finns alltså en både affärsmässiga och kunskapsberikande möjligheter med mångfald i organisationen. Människor som på olika sätt är annorlunda ska inte ses som offer som ska tyckas synd om. De är en tillgång och bidrar till verksamheten, kanske extra mycket just för att de är annorlunda, tillägger Gary Baker. En reflektion över ovanstående kommentar kan vara, annorlunda från vems perspektiv? 18

19 Avtalets förankring och samordningens mandat Den 7 mars 2007 undertecknade Göran B:son Asklöf det första lokala ettåriga utvecklingsavtalet för Gamlegården. Förslaget att placera koordinatorsfunktionen presenterades i samband med utredningen kring och förslaget till ny förvaltning med profilering mot arbete och integration. Nämnden bildades i januari Existensen av avtalet aktualiserades under hösten 2007 i samband med att den nya förvaltningen växte fram. I avtalet fanns konkreta mål men dessa var inte förankrade i verksamheten utan hade skapats i samband med att förslaget att teckna avtal med staten presenterades. Då det egentliga avtalsarbetet inleddes 2008 hade också avtalen ombildats med färre målområden. De var tvååriga till skillnad från de tidigare ettåriga. Detta tvååriga avtal undertecknades den 27 oktober 2008 av Bengt Gustafson. Vid båda tillfällena har Nyamko Sabuni varit ansvarig minister och undertecknat för staten. De i avtalet ingående delavtalen, Samverkansöverenskommelser och Strategiska stadsdelsplaner, undertecknades 24 februari 2009 av de fyra parterna kommunen, polisen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det första frukostmötet hölls den 4 mars 2008 det vill säga innan det nya tvååriga avtalet undertecknades. Detta hängde samman med en omstrukturering på den statliga nivån för de urbana utvecklingsfrågorna. Inte heller fanns det tydliga kommunala direktiv utan uppdraget var att skapa en möjlig samverkansarena för ett avtal som egentligen inte fanns. Utifrån andra kommuners positiva organisatoriska erfarenheter bjöds samtliga förvaltnings- och lokala verkschefer, tillsammans med flera andra, in till det första frukostmötet. Avtalet presenterades också vid andra tillfällen bland annat vid ett förvaltningschefsmöte. För övrigt har förankringsprocessen skett successivt och främst i samband med de frukostmöten en gång per månad som har blivit nätverksbyggandet och samarbetets bas. I avtalet står Kommunen tar vid resursfördelning hänsyn till i avtalet angiven stadsdel och dess invånares särskilda behov och förutsättningar. En skrivning som denna motiverar en ursprunglig förankring som saknats i avtalsarbetet. Det har inte heller varit självklart med en prioritering av Gamlegården i samtliga kommunala förvaltningar vilket blir tydligt bland annat i processerna kring odlingslotter och stöd till friluftsbadet vilket beskrivs längre fram. Delar av stadsdelens behov och förutsättningar tydliggörs i följande utdrag ur oktoberrapporten till Integration- och jämställdhetsdepartementet Statistiken som presenteras kommer från SCB som getts särskilt uppdrag att redovisa, på stadsdelsnivå, ett antal överenskomna variabler. Detta i kombination med den stora flykting- och anhöriginvandringen innebär att andelen med utländsk bakgrund under åren ökat från 39.7% till 68%, på Gamlegården, att jämföra med kommunen som helhet där motsvarande siffror är 9.1%-15.9%. I gruppen 0-19 år är andelen med utländsk bakgrund på Gamlegården 82.1% I kommunen som helhet är andelen med utländsk bakgrund i gruppen 0-19 år 20.2%. I gruppen andelen personer år som varken förvärvsarbetar eller studerar var andelen på Gamlegården % (under perioden som lägst %) och hade 2008 stigit till 38.1%, vilket är den högsta siffran sedan den första mätningen 19

20 1997. Motsvarande siffror för Kristianstad är %, och vilket innebär knappt hälften av andelen på Gamlegården. Andelen behöriga till gymnasiet var på Gamlegården procent (som högst %) och %. I Kristianstad som helhet var siffrorna , och %. Under perioden var siffran högst En kommunal verksamhet som per automatik förstärker resurser i områden med en hög andel utlandsfödda är grundskolan. Tilläggsbeloppet omfattar en generell fast del som fördelas jämnt per elev oavsett skolområde och en del som fördelas enligt två kriterier, utlandsfödd och den utbildningsbakgrund föräldrarna till de utlandsfödda barnen har. Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för den kommunala flyktingmottagningen vilket genererat statligt stöd. En del av detta stöd har använts för att förstärka det kommunala medborgarkontorets verksamhet, vilket främst skett genom att service nu erbjuds på Gamlegården. Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen bidrar också till It-stugans verksamhet. Då placeringen av koordinatorsfunktionen bestämdes vid utredningen av den nya Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen har förvaltningen ensam burit dessa kostnader utan förstärkning från central, kommunal nivå. Socialförvaltningen har förstärkt sina insatser på området via Trygghetsvärdarna, en satsning som görs i samarbete med ABK. De är idag två till antalet med en tredje utlovad förlängning året ut. Här valde kommunstyrelsen att gå in med medel initialt. Arbetsförmedlingen finns på medborgarkontoret två timmar varannan onsdag klockan Polisen har sedan sin intensivsatsning våren 2009 etablerat en stadigare närvaro på låg nivå med ett gott samarbete med trygghetsvärdarna. Allaktivitetshusets verksamhet har avslutats till förmån för fritidsgårdens renodlande. De medel som finansierat Allaktivitetshuset har KFGF fått i uppdrag att använda för att bygga upp den kringverksamhet, exempelvis samarbete med föreningar, som inte är relaterad till fritidsgården. Som en del i det ökade stödet i Fritidsgårdens fortsatta utveckling har Kultur- och fritidsförvaltningens representation i styrelsen för FKGK förändrats och utökats. Vid jobbmässan som anordnats årligen på Gamlegården, under avtalstiden, har kommunens centrala personalfunktion, väglednings- och lärcentrum samt arbetsförmedlingen deltagit. Av de statliga representanterna har försäkringskassan funnits på medborgarkontoret på Gamlegården sporadiskt. Frukostmötena har besökts av såväl chefstjänstemän som politiker från flera av de kommunala förvaltningarna. Nuvarande kommundirektör har deltagit en gång och kommunstyrelsens ordförande en gång. Vice ordförande har endast deltagit i en lunch med statssekreteraren avtalets första år men inte närvarat vid något frukostmöte. 20

Tankar kring det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -året som gått-

Tankar kring det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -året som gått- Tankar kring det lokala utvecklingsavtalet Gamlegården -året som gått- Som koordinator grips jag som alltid av en stor ödmjukhet inför den kraft, dynamik och kreativitet som finns i alla de möten och samverkansgrupperingar

Läs mer

Tre år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -nedslag i nuet-

Tre år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -nedslag i nuet- Tre år med det lokala utvecklingsavtalet Gamlegården -nedslag i nuet- Till alla er som medverkar till att stärka stadsdelen Gamlegården genom att bidra i det kreativa och ständigt växande nätverket i det

Läs mer

Partisympatier i Decagon

Partisympatier i Decagon Partisympatier i Decagon Sekmé Pointeranalys AB Kaserngatan 22 Box 201 575 22 EKSJÖ 0381-77 37 00 www.sekme.se info@sekme.se Sekmé Pointeranalys AB - skapar resultat - Sekmé Pointeranalys För resultat

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete Försäkringskassan

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Utvärdering av pilotprojekt med lokal till Möjligheternas Plats

Utvärdering av pilotprojekt med lokal till Möjligheternas Plats Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret Tjänsteutlåtande Helene Bengtson Sidan 1 av 5 Diariekod: 600 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utvärdering av pilotprojekt med lokal till Möjligheternas Plats

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Redovisning Urban 15 för 2014

Redovisning Urban 15 för 2014 Redovisning Urban 15 Förvaltning Utveckling och service Lena Hagerman 044-136996 Lena.hagerman@kristianstad.se Inledning Redovisning Urban 15 för 2014 Förutsättningarna för fördelningsbeslutet 2014 var

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Svar på motion Satsa på sociala företag!

Svar på motion Satsa på sociala företag! YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Erbjudande till kommuner att teckna lokala utvecklingsavtal för 2011

Erbjudande till kommuner att teckna lokala utvecklingsavtal för 2011 >5 STOCKHOLMS STAD gj ^ Kommunstyrelsen KF/KS Kansli Regeringsbeslut 11:4 Bilaga 1 ljr link. 2010-12- 0 1 REGERINGEbj 2010-11-18 IJ2010/1966/IU Dnr: JJI: r^x Integrations- och Jämställdhetsdepärtementet

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden,

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden, Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00 Närvarande Radovan Javurek Katarina Honoré Alexandra Björkhem Joakim Thuresson Agneta Ekner Carlsson Thom Nilsson Roland Prommersberger

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Reviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version

Reviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version Vaxholm 2014-11-13 Reviderade kommentarer till Vaxholms stad mål och budget 2015 2017, ny version Miljöpartiets yrkanden och tillägg i kursiv, grön text. Övergripande yrkanden: Bostäder Vaxholm har alltför

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan

Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan 1. Utgångspunkter Processansökan tar avstamp i den förstudie som gjordes under januari och februari 2016. I förstudien intervjuades nyckelpersoner

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Förnyelse av Lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Luleå kommun

Förnyelse av Lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Luleå kommun Kommunstyrelsen 2008-10-13 217 375 Arbets- och personalutskottet 2008-09-15 193 465 Dnr 08.434-10 oktks11 Förnyelse av Lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Luleå kommun Bilaga: Projektplan Ärendebeskrivning

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

KS DECEMBER 2013

KS DECEMBER 2013 KS 17 18 DECEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-1258 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS Rådet för folkhälso- och brottsförebyggande arbete 1 Plats och tid Kommunhuset, sammanträdesrum Strået kl. 13.00 15.30 Beslutande Övriga deltagare Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 UTVECKLINGSNÄMNDENS FÖRVALTNING SID 1(5) INFORMATION Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 Denna plan syftar till att främja vuxenstuderandes

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk strategi

Kultur- och fritidspolitisk strategi Kultur- och fritidspolitisk strategi Antogs i kommunfullmäktige 17 maj 2016 Inledning Denna kultur- och fritidspolitiska strategi är avsedd att ersätta de nuvarande programmen för kultur och för fritid

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling för SFI på Folkuniversitetet i Stockholm, läsåret 2013/2014 Planen omfattar såväl skolans arbete med likabehandling och mot diskriminering

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer