Två år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården. -nedslag i nuet-

Transkript

1 Två år med det lokala utvecklingsavtalet Gamlegården -nedslag i nuet- Till alla er som medverkar till att processen med det lokala utvecklingsavtalet fortsätter att vara spännande, dynamisk, undersökande och utmanande mitt varmaste tack för ett fantastiskt samarbete! Kristianstad sommaren 2010 Lena Hagerman Koordinator

2 Innehåll Tankar från koordinatorn... 3 Inledning... 4 Kortfakta... 5 Uppdraget, gör vi det vi ska?... 5 Uppdatering av insatser som gjorts, pågår, planeras och frö för framtiden... 7 Processer i ordinarie strukturer Urban tillväxt och/eller integration Avtalets förankring och samordningens mandat Odlingslotter Kommunalt föreningsstöd Fritidsgården/Allaktivitetshuset Trygghetsvärdar Mötesplatser, sociala och ekonomiska Samordnad service för arbetslösa unga vuxna Stöd till fritidsaktiviteter för barn och ungdomar Anpassad offentlig service Långsiktighet i planeringen av den fysiska miljön Organisatorisk placering av koordinatorsfunktionen Projekt på gång Engagemangsguider Varde Ljus Valet är Ditt, demokratiinformatörer Omvärldsspår Jämlikhetsanden Socioekonomiska bokslut Svenska kommuners behov av invandrade Ungdomsstyrelsens Fokus Co-production Arenor med utvecklingspotential Entreprenörskap och flexibla företagsformer Gröna näringar och samverkan stad och landsbygd Samarbetet kring samverkan

3 Tankar från koordinatorn Urban utveckling är på många sätt gränslös. Den omfattar flera dimensioner, synliga såväl som osynliga, fysisk miljö såväl som arbete med en gemensam värdegrund. Gränserna blir inte tydligare när målområdena skrivs. Att arbeta med utbildning, tillväxt, trygghet och arbete är inga avgränsade frågor för en förvaltning eller organisation. Stadsdelsutveckling är urban utveckling som är samhällsutveckling. Detta nedslag i nuet blir därför ett sätt att avgränsa. Det är också ett sätt att tydliggöra vad som hänt under de drygt två år som avtalsarbetet pågått. Det lokala perspektivet får en inramning av omvärldsspår och vissa strukturer i de ingående organisationerna belyses. Redogörelsen är ett sätt att skildra den dynamik och kraft som finns i arbetet, hos människorna som deltar och i de möten som genererats. Nedslaget inleds med i stort sätt samma upplägg som sammanfattningen för ett år sedan. Först en inledande text, kortfakta, något kring hur uppdraget fullföljs och en kort uppföljning av det som påbörjats förra sommaren. En del av de frön som såddes då spirar, andra gror fortfarande och några befanns vara utan växtkraft och finns inte mer. För att kunna följa eventuell förändring står texten från förra sommaren kvar i svart och den blåa beskriver vad som hänt sedan dess. Endast svart text innebär att det är nytillkommet sedan juli Avsnitten som följer handlar om processer i de ordinarie strukturerna, spår från omvärlden som på olika sätt tillför kunskap kring utvecklingsarbetet samt arenor med utvecklingspotential med andra ord potentiellt visionsmaterial. Det fanns få direktiv kring hur utvecklingsarbetet skulle drivas vilket har inneburit både möjligheter och svårigheter. Möjlighet att låta processen växa fram, tillåta förankring och undvika styrning alltför snabbt och ensidigt. Svårigheter därför att bristen på förankring och mandat för avtalet ibland inneburit förutsättningar för missförstånd och oklarheter kring ansvarsfördelning. Som koordinator har jag självklart ett ansvar både för förankringsarbetet och i att vara tydlig men att koordinera är inte detsamma som att leda och driva. Ibland kan skillnaden vara hårfin. Det har därför varit en fullt medveten strategi att försöka främst tydliggöra pågående händelseförlopp och därigenom skapa förutsättningar för de i nätverket och bidra utifrån sina ansvarsområden. Fokus för koordinatorsarbetet har varit att möjliggöra, skapa ett fungerande nätverk både för det konkreta, praktiska och det visionära arbetet men också att visa på potentialen i det urbana utvecklingsarbetet samt i ordets bästa bemärkelse bidra till lärandeprocessen. Detta sker både genom beskrivning av processerna, resonerande text men också genom att ställa frågor med betydelse för det fortsatta utvecklingsarbetet. Till hösten avslutas pågående samtliga lokala utvecklingsavtal och utformningen av de nya är inte klara, inte heller vilka kommuner som kommer erbjudas avtal och vilka som kommer att välja att förnya eller ingå avtal. Det kommande valet bidrar också till en osäkerhet kring hur kommande satsningar kring urban utveckling kommer att organiseras från statens sida. En intressant höst ligger framför oss. Min förhoppning är att denna sammanfattning tydliggör det urbana utvecklingsarbetets potential och visar på visioner som finns eller väntar på att formuleras samt några möjliga vägar dit. Mitt ödmjuka tack till alla er som bidrar till att platsen, vi kallar Gamlegården, stödjs till kraftfull utveckling fylld av dynamik och kreativitet. 3

4 Inledning Den 4 mars 2008 hölls det första frukostmötet kring det lokala utvecklingsavtalet. Sedan dess har det hållits ett frukostmöte varje månad undantaget juli, augusti och januari. För att tillmötesgå några som haft svårigheter att delta i mötena, eftersom de alltid var på samma veckodag, ändrades tiderna 2010 till ett rullande schema tisdagar, onsdagar och torsdagar. En vänlig och serviceinriktad restauranginnehavare möjliggjorde att mötena, enligt önskemål från nätverket, flyttades till Gamlegårdens Restaurang. De synpunkter som fanns på mötesorganisationen ledde, efter diskussioner i grupperna, till att tvärgrupperna döptes om till beredningsgrupper och samverkansforum till beslutsgrupp. Deras respektive inriktning blev därmed tydligare. Det bestämdes också att inbjudningarna till personer i beslutsgruppen skulle riktas efter vilka områden som beredningsgrupperna diskuterat och vilka behov som uppstod i dessa diskussioner. Det har sedan årsskiftet hållits tre beredningsmöten och ett beslutsmöte. Strategin med riktade inbjudningar innebar att sex politiker, ordförande och vice ordförande i tre nämnder, inbjöds. Av dessa kom fyra på beslutsmötet i april. Samtliga tre nämnder var representerade. Chefen för det kommunala bostadsbolaget deltog också och även om inga beslut fattades så möjliggjordes diskussion och information kring de aktuella frågorna. Potentialen i den nya samverkansstrategin går inte att fullt ut bedöma efter dessa tre möten men förhoppningarna om att enklare och tydligare identifiera problemställningar relaterade till strukturella hinder, i respektive organisation, för ett effektivare samarbete kvarstår. Mötesstrukturen är fortfarande flexibel utifrån vilken form som passar den aktuella situationen bäst. Detsamma gäller den öppna inbjudan till samtliga organisationer och personer i nätverket. Nätverket utökas och förändras hela tiden då detta, precis som tidigare, är öppet för alla. Två tydliga inriktningar kan skönjas i utvecklingsarbetet just nu. Den ena är relaterad till organisationernas fasta strukturer, där avsaknaden av pengar till akuta justeringsinsatser, synliggjort potentiella förändringsområden. Den andra relaterar just till de insatser av tillfällig karaktär, projekt, som uppstått i processen och i arbetet med de fyra målområdena. Även om projekten är tillfälliga så har de uppstått ur det långsiktiga perspektivet på utvecklingsarbetet och syftar inte till att skyla över en dysfunktion i de ordinarie strukturerna. Både processerna och projekten presenteras och problematiseras längre fram. Integration- och jämställdhetsdepartementet har under året initierat tre utvärderingar kring utvecklingsavtalen. Resultatet och analysen av dessa kommer tillsammans med kommunernas oktoberrapporter att ligga till grund för det fortsatta arbetet kring urban utveckling. I höstens avstämning kommer även aktuell statistik kring de angivna målområdena arbete, utbildning, trygghet och tillväxt att presenteras. I sammanfattningen har jag valt att lyfta fram några spår från omvärlden som jag ser som intressanta för den fortsatta urbana utvecklingsinriktningen. Dessa är boken Jämlikhetsanden, idén kring Co-production, tankesmedjan Fores studie kring svenska kommuners behov av invandring, Ungdomsstyrelsens Focus 09 och Ingvar Nilssons socioekonomiska bokslut. Jag identifierar också tre möjliga arenor för utveckling av den kommunala verksamheten inom den sociala dimensionen av urban utveckling; gröna näringar, alternativa företagsformer och tvärsektoriella samverkansenheter. 4

5 Kortfakta: 20 frukostmöten har hållits samt två revideringsdialoger Sammanlagt 525 personer har medverkat vid frukostmötena (med reservation för att det kan vara fler, siffran baseras på de personer som skrivit upp sig på närvarolistan) Genomsnitt per möte är fortsatt 26 personer Följande organisationer, föreningar och företag har varit representerade vid minst ett tillfälle: Samtliga kommunala förvaltningar inklusive de flesta av kommunledningskontorets funktioner, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen, brottförebyggande rådet, folktandvården, Näsby vårdcentral, fritidsgårdsforum, Itstugan/hyresgästföreningen, Aktiebolag Kristianstadsbyggen, ABK, familjehuset, Svenska scoutrådet, Företagarna, Octava, Plan 3, högskolan Kristianstad, arbetsgivarringen, Brobyggarna, Serif, ABF, Folkuniversitetet, Alhadi kulturförening, kommunstyrelsen, Integrationsnämnden, Socialnämnden, Coompanion, Näsby Nätverk, Musikskolan, Fredsmässan, Näsby IF, Gymnasieskolan(elever), Rädda Barnen, Kurdiska föreningen, Regionmuseét, Agenda 21, Serbiska föreningen, Mångkulturellt Centrum, Integration- och Jämställdhetsdepartementet, Kristianstad Budokwai, Kultur och fritidsnämnden, Kulturförvaltningen i Hässleholm, LTM-solutions, Rotary, Studiefrämjandet, C4-skolan lärare och elever, Skåne Leader Ess, Kristianstads FNförening, Representant för fredsmässan The Armed Man och Näsby Villaförening. Även massmedia har kommit på besök, representerade av Kristianstadbladet samt Radio Kristianstad. I de fall där någon representerat fler organisationer har jag valt att redovisa endast den ena. Detta innebär bland annat att fler föreningar indirekt haft representanter på plats. Uppdraget, gör vi det vi ska? I det lokala utvecklingsavtalet finns konkreta uppdrag. De sammanfattas här, kursiv text. Kommentaren svart text som följer skrevs sommaren De färgade kommentarerna avser hur uppdraget fullföljts sedan dess. Endast svart text är helt nya inslag. Avtalet löper till Kommunen och staten förbinder sig att bilda lokalt partnerskap och verka för att även andra aktörer deltar i arbetet. Frukostmötena är den gemensamma arenan för dem som deltar i partnerskapet. Oförändrat. Skapar kommunen förutsättningar för de boendes delaktighet i partnerskapet samt verkar för en dialog om, förstärkt gemensam värdegrund. Då frukostmötena är öppna finns förutsättningar för alla som vill delta. Nätverket utvecklas och växer hela tiden. Ökade kontaktytor på flera plan innebär ökade möjligheter till dialog även kring värderingar. De projekt som startar under våren och sommaren innebär fler möjligheter till värdegrundsarbete. Så även processen kring förhållandet mellan fritidsgården och Allaktivitetshuset. Skapa inom det lokala partnerskapet organisatoriska förutsättningar för att möjliggöra tvärsektoriell samordning som kan integreras i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter. Frukostmötena motverkar stuprör och skapar möjlighet till samverkan. Avsaknaden av mandat försvårar implementering. Nätverket har skapat möjligheter till 5

6 tvärsektoriellt samarbete, manifesteras både i processerna, i de ordinarie strukturerna, och i projekten som uppvisar en mångfald av aktörer i nya konstellationer. Upprätta en strategisk stadsdelsplan Lokala mål med utgångspunkt i nationella och kommunala mål ska formuleras inom målområdena arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. Målen ska vara uppföljningsbara enligt SMART-kriterierna Stadsdelsplanen är upprättad och målen formulerade enlig SMART-kriterierna. Oförändrat. Kommunen tar vid resursfördelningen hänsyn till, i avtalet, angiven stadsdel och dess invånares särskilda behov och förutsättningar. Hur resursfördelningen kopplas till avtalet är inte klarlagt. Att aktivt bjuda in till beslutsmöten kan ha effekt på beslut som rör resursfördelning. Stadsdelsplanerna ska årligen revideras och senast den 31 december varje år redovisas till regeringskansliet. Stadsdelsplanerna undertecknades 2009 så första möjligheten till revidering blir i höst. Höstens första frukostmöte, den 1 september, kommer även att fungera som revideringsdialog och genomföras tillsammans med Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Planerna följs med marginella förändringar. Dessa har rapporterats till departementet. Kommunen ska träffa samverkansöverenskommelser med statliga myndigheter och andra parter som ingår i det lokala partnerskapet. Kommunen kan även träffa överenskommelser med de parter som väljer att stödja det lokala partnerskapet. Samverkansöverenskommelser är gjorda mellan kommunen och de tre statliga myndigheterna, med lokal representation, som i sina regleringsbrev har ett klart, angivet uppdrag att samarbete med kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal. Då den övergripande överenskommelsen för övriga parter baseras på frivillighet är behovet av och vinsterna med skriftliga samverkansavtal och en ökad formalisering av samarbetet tveksam. I nätverket skapas kontinuerligt överenskommelser kring projekt och insatser som omfattar de delar, av nätverket, som är relevanta. Oförändrat. Samverkansöverenskommelserna ska utgå ifrån den strategiska stadsdelsplanen och revideras vid behov och därefter redovisas till Regeringskansliet. Eftersom Samverkansöverenskommelserna klargör den övergripande samarbetsstrukturen och Strategiska Stadsdelsplanerna berör konkreta insatser känns den här formuleringen oklar. Kanske bör den generella överenskommelsen vara utgångsläget? Frågan kommer att tas upp på revideringsdialogen den 1 september. Smärre justeringar gjorda i samband med avstämningsmöte. Kommunen ska senast 1 oktober till regeringskansliet redovisa utvecklingen vad gäller arbete, utbildning, trygghet och tillväxt, hur samverkan inom partnerskapet fortskrider och resultatet av denna samverkan Redovisningen av insatser för 2008 gjordes i december eftersom förslaget på redovisningssystem väckte mycket kritik från kommunkoordinatorernas sida. (Oktoberrapporterna är ett nytt sätt att rapportera.) Från Kristianstads sida fanns få konkreta insatser att rapportera om förra året, vilket inte är fallet oktober detta år. Oktoberrapporteringen avslutad för Parterna är överens om vikten av löpande utvärdering för att fastställa om valda insatser har bidragit till att uppnå de uppsatta målen och vikten av att verka för att erfarenheter och kunskap tas tillvaraoch sprids. Utvärdering av de olika insatserna görs i de flesta fall i form av en intern sammanfattning och de slutsatser som dras är ofta av praktisk, konkret betydelse. 6

7 Medel till extern utvärdering både av den övergripande samverkansprocessen såväl som de konkreta insatserna saknas. Från statligt håll kommer viss utvärdering ske, i första hand av hur de lokala utvecklingsavtalen ligger i linje med övergripande, kommunala dokument. Då högskolan ingår i partnerskapet finns förhoppningar om att finansieringsfrågan kan lösas. Idéer till alternativa utvärderingar med konstnärliga förtecken finns. Även här utgör ekonomin det främsta hindret. Integration- och jämställdhetsdepartementet har initierat tre utvärderingar med olika karaktär och olika utförare. Resultaten presenteras, tillsammans med analys och förslag på fortsatt samarbetsstruktur med kommunerna, i höst. Uppdatering av insatser som gjorts, pågår, planeras och frö för framtiden. Den 29 januari presenterades aktiviteter, i tvärgrupperna, som var på gång, diskuterades eller som var nytänkta i en översiktbild. Markeringarna efter den kursiverade texten betyder följande: En punkt = Aktiviteten pågår!= Diskussion pågår?=ny idé Nedan listas aktiviteterna i kursiv stil med markeringar samt med kommentarer till på vilket stadium de finns nu. Nytt på gång och nya idéer beskrivs sist under varje tvärgruppsrubrik. Blå text beskriver den förändring som skett sedan sommaren -09. Om det endast finns svart text under en rubrik betyder det att aktiviteten är ny. Målområde arbete: Jobbmässa. Utvecklat koncept, marknadsföring på SFI för ökad förståelse, fler utställare. Höstens mässa något mer entreprenörs-, starta eget- och utbildningsinriktad, vårens erbjuder möjlighet till att söka sommarjobb på plats. Utökade möjligheter till prova-påanställningsintervjuer. Jobbmässa en gång per år. Ingen tolkning av föreläsningarna. Utökad möjlighet till att söka sommarjobb på plats. Mässan hålls i januari. AF-närvaro på Gamlegården. Med start i september finns AF på plats, på biblioteket/medborgarkontoret, varannan vecka 3 timmar/gång. Utvärdering och diskussion kring omfattning kommer att ske kontinuerligt. IT-stugan ingår i samarbetet kring denna satsning. Idéer att utveckla verksamheten till att även omfatta IFS-rådgivning och studie- och yrkesvägledning finns. AF har anpassat tiderna för att bättre passa behoven. Ingen IFS-rådgivning eller studie- och yrkesvägledning har startats. Simskolelärare. Gamlegårdsbadet är öppet 7 dagar i veckan och gratis simskola erbjuds även i år. När det gäller att utöka antalet simskolelärare har svårigheter att rekrytera lämpliga kandidater samt ekonomiska ramar utgjort gränserna för hur många som utbildats. Det har, från boendehåll, uttrycks önskemål om längre öppethållande kvällstid. En eventuell utmaning för nästa år? Diskussioner pågår kring hur ett gemensamt åtagande i denna fråga mellan ABK, hyresgästföreningen och kommunen kan utformas. I år utbetalas inget stöd till verksamheten då ansökan var undertecknad ABK och kultur och fritids stöd är riktad mot föreningar. Detta innebär att hyresgästföreningen även detta år står 7

8 för kostnaden för simskolan. Kommunen organiserar simskolan och debiterar lönekostnaderna till hyresgästföreningen. Som tidigare är undervisningen kostnadsfri på Gamlegården med motiveringen att hyresgästerna redan har betalt badet via hyrorna. Bruk för alla! Dessa idéer utvecklas främst i SERIF och SCOOP-projektens uppföljning. Kommer att ske i nära samarbete med AF, FK, integration- och arbetsmarknadsförvaltningen och troligtvis socialförvaltningen. Potential för FINSAMprojekt. FINSAM startade januari Inga projekt påbörjade första halvåret Förslag finns för projekt Symbios, en pedagogisk metod som delvis hämtat inspiration från Bruk För Alla-processen. Bruka landet och odlingslotter! Bruka landetprojektet har utvecklats i två spår, det första utgörs av koloniträdgårdar av mer traditionell karaktär, med Ahadi, kulturförening, som driftsansvarig förening och det andra utgörs av ett samarbete med näringslivskontoret som har startat kring en tänkt framtida Leaderansökan kring jordbruksutveckling baserad på Kultur betyder odling-konceptet. Lars Noväng kommer tillsammans med Wathab Harba att hålla ett inspirationsmöte i höst vilket ska ligga till grund för att bilda ett litet konsortium med intresserade representanter, bland annat från jordbruksnäringen och kommunen, som tillsammans kan söka Leader-pengar. Bengt Ferlenius har under hösten 2009 arbetat med invandrar- kulturföreningar, representerade på området, för att möjliggöra odlingslotter. Den plats som enligt stadsplanen skulle upplåtas för detta ändamål visade sig svår att iordningsställa för odling. Placeringen i ett villaområde i annan stadsdel ansågs också mindre lämplig. Problemet med lerjord kvarstår även i det förslag som finns nu men placeringen för övrigt är bra. Stadsbyggnadskontoret har undersökt förutsättningar för jordförbättringar och dragning av vatten. Oklarheter i ansvarsfördelning och samordningsansvar har inneburit svårigheter att föra processen framåt. Detta beskrivs mer utförligt under rubriken ordinarie processer. Beräknad odling flyttas fram till våren Projekt Yamp! Kristianstad ingår i projektet YAMP, projekt för att hitta framtiden entreprenörer främst i miljonprogramsområden. Projektet har placerats i Malmö med möjlighet även för ungdomar utanför Malmö att söka. Eventuellt kan en särskild rekryteringsdag arrangeras av projektet på plats. Nytt projekt? Transformationstorget, medel söktes från Tillväxtverket och IA-förvaltningens Yrkesvuxavdelning. Målet är att lokalisera potentiella entreprenörer och företagare bland gruppen invandrade kvinnor. Projektet är ett första steg i en större projektidé som Liliana Jörstad, LTM- solutions designat. Medel beviljades inte från tillväxtverket med motiveringen att målgruppen stod för långt ifrån färdiga företagsidéer. Möjligheter att erbjuda en orienteringskurs i entreprenörskap och egenföretagande undersöks i dagarna. Tänkt finansiering genom yrkesvuxenutbildningens ramar. Målområde utbildning: Skolans roll i den extra satsningen. Polisen har under specialsatsningen varit närvarande på området, mycket i skolmiljöerna för att etablera kontakt med de unga. Efter ett tillfälligt avbrott i höstas har polisen återigen intensifierat sin närvaro på Gamlegården, om än på lägre nivå. Samarbetet med trygghetsvärdarna har utvecklats 8

9 ytterligare och diskussioner kring hur det fortsatta arbetet kan utformas pågår. Thom Nilsson från Polisen har skrivit en förfrågan till Lena Rooth- Norén för att tillsammans med ABK titta över förutsättningarna för ett fortsatt samarbete. Projektet med trygghetsvärdarna har förlängt till årsskiftet I juli startades nattvandring på området. Nattvandrare! Just nu finns ingen nattvandrarverksamhet. Det saknas en sammanhållande och entusiasmerande kraft samt stöd i form av ekonomiska resurser. Eftersom Trygghetsvärdarnas anställning förlängdes ytterligare, i denna omgång till årsskiftet, fanns utrymme att start nattvandringar med frivilliga på området. Dessa kom igång i juli. Simskollärare! Se ovan Datautbildning för irakier. Har genomförts på IT-stugan i samarbete med Alhadi kulturförening. Samarbete även med andra invandrarföreningar bland annat kurdiska föreningen, efter önskemål från dessa. PIM-projektet. Praktisk IT- och mediekompetens och utvecklingen av digitala klassrum där It-stugan har blivit en naturlig plattform för genomförande av utbildningar och projekt som ingår. Maré Johansson och Christine Persson har båda genomgått utbildning upp till steg 3 med ambition att fullfölja steg 5 under Samarbetet med skolan pågår. Feriearbete för ungdomar. IT-Stugan har i flera år erbjudit arbetsplatser för ungdomar som söker feriearbete inom Kristianstads kommun. Precis som tidigare kommer vi även i år att bereda feriearbetsplatser för gymnasieungdomar. Områdeschef Bertil Svensson på ABK har i år anställt sex feriearbetare, ungdomar som bor på området, som ska arbeta med trivselhöjande aktiviteter i form av städning och uppfräschning. Spel för respekt! Efter att ha haft totalt stopp för dataspel på IT-Stugan upptäckte vi att vi tappat kontakten med en del av de yngre besökarna. Att på nytt införa möjligheter till dataspel blev en viktig fråga för att kunna öka kontakten med barn och ungdomar. Lösningen blev en kompromiss som innebär att under fredagens eftermiddag och lördag är IT- Stugan huvudsakligen till för barn och ungdomar vuxna får service bara i ytterst akuta ärenden. I gengäld förväntas barnen att respektera verksamhetens inriktning under övriga veckodagar vilket i praktiken innebär lugnt uppträdande och inget som helst datorspel. Satsningen har lyckats över förväntan! Både barn och vuxna fann sig snabbt till rätta i de nya rutinerna. Som bonus fick vi bättre relationer och samarbete med Allaktivitetshuset där våra barns äldre syskon brukar tillbringa fritiden medan deras yngre syskon befinner sig på IT-Stugan. Därför är det nu en självklarhet att ha denna aktivitet som ett fast inslag i verksamheten Läsa-lyssna-skriva! Aktiviteter i såväl svenska som engelska vilket i praktiken innebär att lektionen genomförs på IT-Stugan och elever får läsa högt och spela in för att därefter lyssna och korrigera. 9

10 Fritidsgården/ Allaktivitetshuset! Fritidsgården tydliggör och renodlar sin verksamhet. Målgrupp år. Öppettider vardagar och söndagar När fritidsgården är stängd finns möjlighet för föreningar, och andra att ordna aktiviteter i lokalerna. Tiderna styrs till stor del av när det övriga centrat är öppet och ABKs policy för säkerhetsarrangemang. I maj meddelade verksamhetsansvarig för fritidsgården att namnet Allaktivitetshuset inte längre ska användas. Den verksamhet som funnits i Allaktivitetshuset förs delvis över till fritidsgården. Tanken är också att ny verksamhet ska utvecklas under året och förslag på fortsättning presenteras i januari. För de mellan arton och tjugofyra finns idag ingen organiserad verksamhet även om behov av en sådan finns. Diskussion kring detta pågår i nätverket. Förändringsarbetet ska vara färdigt och förslag finnas för verksamheterna i januari 2011 Trygghetsvärdar. Projektet pågår. Roland Prommersberger, ABK, har gjort en avstämning som visar på goda resultat av polisens extrasatsning (som avslutades i maj 2009) och trygghetsvärdarna. Bland annat minskade skadegörelsen på området med hälften. Antalet inbrottsstölder utanför bostäder gick ner från 31 under tremånadersperioden 2008 till 6 under motsvarande period Trygghetsvärdarna arbetar mångsidigt. De har bland annat tagit initiativ till en skrivartävling, i vilken respekt kommer vara ett möjligt tema, för barn upp till årskurs fem. Prisutdelning planeras ske på Kulturdagen. Det finns även planer på att anordna en småstjärnorna, talangjakt på Kulturdagen den 26 september. Trygghetsvärdarna är en viktig kanal för att samla information från boende. Polisen, socialförvaltningen och ABK har beslutat att förlänga projekttiden fram till årsskiftet. Idag finns två värdar kvar, av ursprungligen fyra, Emma Larsson och Håkan Karlsson Feriearbetarna som resurs. Två platser på Kristianstadsbladets nättidning blev det konkreta resultatet av detta förslag. På området finns feriearbetare men kopplingen till att de också är boende är inte genomförd. Inför nästa år finns förutsättningar till ett utökat samarbete kring detta, bland annat har skolan visat intresse. Områdeschef Bertil Svensson på ABK har i år anställt sex feriearbetare, ungdomar som bor på området, som ska arbeta med trivselhöjande aktiviteter i form av städning och uppfräschning. I år har målsättningen varit att i första hand erbjuda kommunala feriearbetsplatser. Näsby IF Projektets utformning medgav inte stöd från kommunen. Den tilltänkte projektledaren omdanades till tränare. Näsby If tog nyligen beslutet att lägga ner juniorlaget på grund av att några spelare vid upprepade tillfällen uppträtt mycket olämpligt och blivit avstängda. Föreningen planerar att stärka sitt värdegrundsarbete. Näsby If har sedan sommaren fått ett stort antal nya medlemmar. Bland annat finns nu två flicklag. Deras dräkter bekostas av Rädda Barnen, som är en aktör i nätverket kring utvecklingsavtalet. Näsby If har också via Ungdomsstyrelsen fått pengar till Engagemangsguider vars uppgift är att engagera invandrarflickor- och kvinnor till föreningen eller lotsa vidare till andra föreningar. Abdi Kajse Aynan, lärare på Fröknegårdsskolan stod bakom ansökan tillsammans med undertecknad. Biblioteket startar språkcafé tillsammans med Rädda Barnen. Har även aktiviteter under sommaren. Språkcaféverksamheten har flyttats till SFI. Läxhjälp erbjuds på biblioteket i samarbete med lärarstudenter från Högskolan. 10

11 Familjehusets Ulrika Tillawi håller i somalisk kvinnogrupp kring föräldrafrågor och språkträning. Verksamheten är tänkt att fortsätta i någon form. Nytt projekt! Utbildning av valinformatörer, modell miljövärdarna. Tillsammans med Medborgarkontoret, Kultur- och fritidsförvaltningen driver undertecknad koordinator på Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen ett projekt kring val- och demokratiinformatörer, Valet är Ditt, start i maj. Fyra informatörer ska projektanställas, samtliga med språkkunskaper i de, på området, mest förekommande språken förutom i svenska. Rekryteringen påbörjades i slutet av april. Projektet avslutas i samband med valet i september. Sammanställningen klar i oktober. Målområde tillväxt: Medborgarkontoret. Invigs högtidligt den 25 augusti. Kontoret på Gamlegården är välbesökt och har en intensiv verksamhet. För mer information se verksamhetsberättelsen. Folkhälsoarbetet. Det pågår just nu en kartläggning av Gamlegården kring hälsofaktorer som är påverkbara på stadsdelsnivå. Kartläggningen genomförs i samtliga stadsdelar med lokala utvecklingsavtal. Kommunövergripande har en social analysgrupp bildats, leds av Birgitta Brännström Forss. Syftet är att samordna karläggningsuppgifter kring hälsofaktorer övergripande i kommunen så att dessa kan användas som en självklar del i kommunens stadsplaneringsarbete. Regionen har tidigare haft svårigheter att frigöra resurser för att aktivt delta i nätverksarbetet men från och med i maj kommer vårdcentralens samordnare på Familjehuset, att delta i vissa frukostmöten. Möjliggör ökade aktiviteter och nya idéer kring arbete med frågor relaterade till mödra- barn och vårdcentralsarbete. Nytt på gång. Beslutet att bilda FINSAM har tagits. Förslag på datum första styrelsemötet, 5 oktober. Förbundet ska syfta till att bättre samordna insatser för de personer som har kontakt med minst två av de ingående organisationerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, vården inom region Skåne eller Kristianstads kommun. Finsam startade sin uppbyggnad i januari Styrelsen beslutade i januari 2010 att prioritera följande grupper: Sjukskrivna som saknar sjukpenninggrundade inkomster, unga med funktionsnedsättningar, insatser på Gamlegården. Förbundssamordnaren följer nätverkets arbete och rapporterar till Finsamsstyrelsen. Insatser planeras att starta under senare delen av Under 2011 planeras en utvidgning av förbundet då kommunerna Bromölla, Hässleholm, Osby och Östra Göinge kommun erbjuds medlemskap. Öka valdeltagandet! Lokalisera tänkbara valarbetare genom att erbjuda utbildning, i demokrati- och värdegrundsfrågor, via medborgarkontoret och i samarbete med politiska partier. Erbjuda feriearbetare, nästa sommar, möjlighet att arbeta som valinformatörer på området. Se under punkt målområde Utbildning och under projektbeskrivning Valet är Ditt. Idén med feriearbetare behandlades aldrig eftersom dessa ansågs vara för unga och deras arbetstid för kort. I stället söktes pengar från Integrationsfonden men då ansökan inte tillstyrktes beslutade Kultur- och fritidsförvaltningen och Integration- och 11

12 arbetsmarknadsförvaltningen att tillsammans lösa finansieringen för en mindre version av det ursprungliga projektet. Målområde trygghet: Polisens extra satsning. Har genomförts som planerat med goda resultat, se ovan. Även om polisen upplever att deras resurser är ansträngda kommer viss prioritering av Gamlegården även fortsättningsvis att ske för att bibehålla det som uppnåtts. Under hösten tydliggjordes behovet av en viss nivå av polisiär närvaro för att säkerställa den förebyggande effekten. Polisen ökade delvis närvaron kring årsskiftet och intensifierade samarbetet med trygghetsvärdarna med mycket gott resultat. Våren har varit lugn med ett fåtal anmälningar i området. Polisen har i brev till kommunens socialförvaltning pekat på vikten av att satsningen på trygghetsvärdar fortsätter. ABK, polisen och socialförvaltningen kommer att träffas för att diskutera detta. Polisens närvaro är betydligt lägre än vid tidigare insatser men möjligheten för trygghetsvärdarna till direktkontakt samt polisens tidigare kontaktskapande arbete gör att antalet anmälningar ligger på en fortsatt mycket låg nivå. Polisen är aktiv i det större nätverksarbetet genom sitt regelbundna deltagande i frukostmötena. Trygghetsvärdar. Se ovan. Nattvandrare! Se ovan. Kvinnonätverk? Ett mindre möte kring trygghetsfrågor hölls på Gamlegårdens bibliotek, 28 maj. Tvärgruppen planerar fortfarande för stormöten längre fram men fokus just nu ligger på ansökan, till Boverket, för medel till ökad jämställdhet i den fysiska miljön och att samla information från de boende, främst kvinnor, kring detta. Medborgarkontoret har gjort ett enkelt frågeformulär som finns tillgängligt även på andra platser som ITstugan och Familjehuset. Även skolelever och ABK bidrar med information kring upplevd otrygghet i den fysiska miljön. Ur detta kan utkristalliseras kvinnor med intresse för att arbeta med trygghetsfrågor. Medel för projektet Varde Ljus beviljades av Boverket som ett av nio projekt nationellt som ansågs vara av speciellt intresse. Ett första planeringsmöte, med samtliga aktörer inbjudna, externa såväl som interna, ägde rum i april. Förutom Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen deltog GIS-enheten från stadsbyggnadskontoret samt personalansvarig och ljusingenjör från C4-teknik. Bostadsbolaget ABK var inbjudna men förhindrade att delta. Kristianstad Budokwai/Tai-jitsu startar ett projekt på Allaktivitetshuset, i självförsvar för kvinnor i alla åldrar, med start i augusti. Har fortsatt med rekrytering men har anpassade träningstider för att öka avskildheten för de tränande. Vänder sig nu även till pojkar. Kommunen upplåter mark till kolonilotter när förhandlingspart finns för området. Koloniträdgårdsgrupp bildas under hösten. Bengt Ferlenius har, tillsammans med Göran Brobeck och representanter från ett antal invandrarföreningar bildat Näsby Odlarförening. Ett antal platser har diskuterats. Då samtliga platser består av en tung svårarbetad lerjord menar de tekniska förvaltningarna att nödvändig beredning innebär en större ekonomisk investering än vad som avsågs initialt. I kombination med kostnader för att leda fram vatten till området har planerna reviderats. Den plats som nu utsetts ligger norr om Bataljonsvägen. Strax intill byggs ett gruppboende, ABK, med start till hösten. Diskussioner kring att samtidigt anlägga odlingslotter förs men 12

13 finansieringen återstår att lösa. Det råder också delade meningar kring vilken jordförbättring som är nödvändig. Se vidare under rubriken Processer i ordinarie strukturer, Odlingslotter. Samverkan Tvärgrupper. Är aktiva och fungerar. Denna nivå kallas, efter diskussion och beslut i grupperna, för beredningsgrupper. Dessa grupper avgör, beroende på vilka frågor som prioriteras, vilka som bjuds in till beslutsnivån. Även med riktade inbjudningar är mötena fortfarande öppna. Samverkansforum. Denna nivå fungerar inte. De gånger som högre tjänstemän deltar på möten sker det efter individuella kontakter, otydlig respons på de allmänna utskicken. För övrigt se resonemanget ovan, under processen. Dessa möten döptes om till beslutsmöten och innebär att inbjudningarna riktas även om mötena fortfarande är öppna även för de som inte får en direkt inbjudan. Samverkansöverenskommelser: AF, FK och polisen! Samverkansöverenskommelserna är undertecknade och följs. Arbetsförmedlingen deltar mer aktivt. Detta möjliggjordes genom att mötestiderna numera alternerar mellan tisdagar, onsdagar och torsdagar. Polisen finns representerade vid varje möte och arbetar aktivt både med sin egen närvaro i området och med samverkan och samarbete med andra aktörer i nätverket. Försäkringskassan deltog i vårens sista möte. Detta kan delvis förklaras med att samordnaren från det finansiella samordningsförbundet, där försäkringskassan är en av fyra parter, deltar regelbundet i mötena samt att försäkringskassan haft en större omorganisation och den samordnare som tidigare deltog i möten har fått nya arbetsuppgifter. Informationskontoret/marknadsföring! Det lokala utvecklingsavtalet finns på kommunens websidor. Idéer kring chatmöjlighet, för anställda inom kommunen, kring, för avtalet relevanta frågor, samt tanken att aktiva i utvecklingsarbetet skulle ges möjlighet att kåsera har inte väckt någon respons. Hur det lokala utvecklingsavtalet ska marknadsföras, både internt och externt, är fortfarande en utmaning. Den tidigare kontaktpersonen från Informationsavdelningen är föräldraledig och någon ny representant har inte medverkat på något frukostmöte. Då mötesdeltagandet är fortsatt högt och varierat fungerar den interna marknadsföringen väl. Den präglas av en stadig med långsam etableringsprocess. Den externa marknadsföringen har under våren varit i stort sett fri från negativa, massmedialt spekulativa incidenter. Under maj månad planerades en intensifiering av marknadsföringen vilket resulterade i artiklar både kring enstaka händelser av positiv karaktär men också en utförligare artikel baserad på en intervju med koordinatorn med en övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet. Koordinatorer nationellt. Departementet deltar i revideringsdialogen på första frukostmötet i höst, den 1 september. Etablerad kontakt med koordinatorerna i Växjö, Landskrona, Halmstad, Botkyrka, Huddinge, Luleå, Borås och Malmö. Revideringsdialog med departementet i september. Paneldialog i januari med inbjudna från Botkyrka kommun, Landskrona kommun, Mångkulturellt centrum och Sweco Eurofutures. Avstämningsmöte på departementet i januari 2010 Mångkulturellt center. Kontakten etablerad och utvecklas. Se ovan Finsam! Se ovan. 13

14 Nytt på gång:! Gruppen kring projektansökan jämställdhet i den fysiska miljö. Ia-förvaltningen, kommunens hälsostrateg, stadsbyggnadskontoret, C4-teknik, Agenda 21, BRÅkoordinator, ABK och extern resurs. Beviljats medel från Boverket. Planering pågår. AF på Gamlegården tillsammans med biblioteket, medborgarkontoret och it-stugan. AF finns på Medborgarkontoret en eftermiddag varannan vecka. Målet är fortfarande varje vecka. Plan 3 Network erbjuder projektsamarbete med kultur- och fritidsförvaltningen kopplat till Kreativ Metapol där deras pågående utvecklingssamarbete med kommunen, inom ramen för avtalet kring Gamlegården, fungera som modellprojekt inom temat kultur och näringsliv, även inkluderande aspekter av övriga områden: staden som scen, kultur och folkhälsa samt barn- och ungdomskultur. Ulrika Cedell, utvecklare från Kultur- och fritidsförvaltningen deltar i nätverket och planerar studiebesök på Gamlegården med representanter från Hässleholm som deltar i projektet. Tillfälligt avbrott på grund av att personal bytt tjänst. 14

15 Processer i ordinarie strukturer Ur utvecklingsarbetet och nätverksbyggandet har några processer i de ordinarie organisationsstrukturerna blivit tydliga. Dessa berör olika frågeställningar, olika aktörer och påverkar på olika nivåer olika grupper av boende på Gamlegården. Urbana utvecklingsfrågor berör övergripande och ställer krav på samverkan mellan olika organisationer och aktörer. För att tydliggöra detta skildras några av de processer som pågått, och fortfarande pågår, där organisationen blir tydlig genom det som uppstår i mötet mellan det förvaltade och stadsdelsutvecklingsprocessen. På flera sätt finns här den tydliga lärpotentialen, inte minst för den kommunala organisationen. Det gäller både praktisk organisation kring samverkan och mentala strukturer kring detta såväl som kring frågor om integration och vad urban tillväxt innebär. Några avsnitt är reflekterande några försök att konkret skildra ett händelseförlopp beroende på vilken process som beskrivs. Några avsnitt innehåller också frågor intressanta för den fortsatta utvecklingen och lärprocessen. Urban tillväxt och/eller Integration? Avtalets förankring och samordningens mandat Odlingslotter Kommunalt föreningsstöd Fritidsgården/Allaktivitetshuset Trygghetsvärdar Mötesplatser, sociala och ekonomiska Samordnad service för arbetslösa unga vuxna Stöd till fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Anpassad offentlig service Långsiktighet i planeringen av den fysiska miljön Organisatorisk placering av koordinatorsfunktionen Urban tillväxt och/eller integration Ordet tillväxt används för att beskriva en förändring som i val av ord pekar på något vi vanligtvis betraktar som positivt- att växa till- i motsats till stagnation eller missväxt. Även om ordet upplevs som positivt för de flesta så är innebörden i de sammanhang där det kombineras med urban inte entydig. I de sammanhang där koordinatorerna för de lokala utvecklingsavtalen träffas är det tydligt att stadsdelsutveckling handlar om urban tillväxt i stort och då ur ett helhetsperspektiv vilket omfattar ekonomiska, såväl som sociala och miljömässiga faktorer. I detta sammanhang möts kommuner som arbetat med stadsdelsutveckling, i de områden som idag berörs av utvecklingsavtalen, i mer än femton år kommuner som ganska nyligen tecknat avtal. De kommuner som arbetat länge med dessa frågor har insett nödvändigheten av långsiktighet och helhetstänkande. Flera har också insett värdet av att arbeta på detta sätt även i stadsdelar som inte präglas av socioekonomisk problematik exempelvis i Botkyrka kommun där samtliga föreningar i kommunen, inte bara de i områden med socioekonomiska svårigheter, har möjlighet att bli certifierade som ett sätt att höja kvalitetsnivån på verksamheten. Mångkulturellt Centrum, i Alby, som är Sveriges kontakt med övriga Europa i European Urban Knowledge Network kopplar samman stadsdelsutvecklingsarbetet med det urbana tillväxtarbetet i Europas storstäder. 15

16 Även om det finns en kvantitativ skillnad mellan en europeisk storstad, svenska storstäder och Kristianstads kommun så är problematiken i grunden den samma, allt fler områden präglas av en socioekonomisk utsatthet som leder till ett flertal problem och belastar bland annat den gemensamma ekonomin i samhället. Inte sällan finns det också en dimension av invandrad kontra infödd. Ofta används i dessa sammanhang ord som utanförskap, segregation och integration vilket ytterligare förstärker det definitionsmässigt negativa kring dessa stadsdelar. Den massmediala bilden skapas av personer med begränsad egen erfarenhet av dessa områden. Det finns visserligen en inställning till sin egen insats som att såväl positiva som negativa händelser skildras, oavsett geografiskt områden, men det budskap som har störst tyngd ligger inte i skildrandet av enstaka positiva händelser utan i den subtila rapportering som det underförstådda innebär. Ett exempel på detta är följdfrågor som ställs till boende på Gamlegården, exempelvis efter att en misshandel har inträffat, -känner du dig otrygg? Funderar du på att flytta här ifrån nu? Frågor som aldrig ställs i Åhus eller Huaröd. I karriärsammanhang oavsett om det handlar om yrke, idrott, affärer, hälsa eller annat används mentala tekniker för att nå framgång. Några av dessa omfattar målbildsträning, affirmationer och tonvikt på positiv förstärkning. I det urbana utvecklingsarbetet är detta sällan en genomtänkt strategi. Problemfokuseringen i kombination med en negativt förstärkande terminologi visar snarare på motsatsen. Insikten om hur våra mentala bilder styr vad vi ser som verkligt, bland annat genom att vår selektiva perception, och hur vi beter oss i förhållande till denna verklighet pekar på vikten av att undersöka och omförhandla bilden av vissa områden som präglade av utanförskap, segregation och integrationsproblematik. I viss bemärkelse finns den största möjliga tillväxtpotentialen i områden som idag har lågt valdeltagande och hög arbetslöshet. Här finns mer möjlighet att få nya röster än i områden med stabilt röstmönster och här finns potential för företagsutveckling genom arbetskraftstillgången. Mångfalden innebär också ett kraftfullt incitament för nya idéer och utveckling. I motsats till de sammanhang där alla har liknande erfarenhetsbagage och där verksamheten präglas av vidmakthållande av etablerade strukturer och upprepningar. Områden med ett stort antal prisvärda hyreslägenheter, ofta i de kommunala bostadsbolagens bestånd, innebär en första möjliga etablering för nyanlända. Så även i Kristianstad, på Gamlegården, där ett stort antal nyanlända flyktingar idag bor. Det finns en motsättning mellan kravet på en snabb etablering för nyanlända och de reella möjligheter som erbjuds att ta egna initiativ. Även om introduktionen på många sätt anpassas efter individuella förutsättningar så innebär den en överenskommelse om att följa en uppgjord, överenskommen handlingsplan. Denna plan ska följas om introduktionsersättningen ska betalas ut. Till sin utformning påminner regelverket om anställningsvillkor utan att vara en anställning med tillhörande lön. I detta sammanhang finns lite utrymme för egna initiativ kring försörjning och idéer måste förankras i verkligheten för att bli annat än orealistiska från etablissemangets sida. Som dagens mottagningssystem är organiserat finns lite utrymme för att prova nya idéer utifrån det nya perspektivet. Inte heller finns det andra möjligheter i områden med stora socioekonomiska problem till att pröva alternativa ekonomiska idéer än i välmående stabilt ekonomiska områden. Idag pågår, bland annat genom IFS och Coompanion, utbildning av företagsrådgivare. Syftet är att anpassa rådgivningen till dagens behov som även omfattar rådgivning för utlandsfödda personer både med traditionella idéer 16

17 och företagarbakgrund och de med ingen eller liten erfarenhet, liten eller ingen kompetens men kanske en entusiasm och vilja som med rätt stöd skulle kunna bli en lönsam affärsidé. Traditionellt innebär samhälleligt stöd i första hand utbildning och att rusta medborgarna för att motsvara de krav som finns i den etablerade strukturen mer sällan att lyfta individens potential och anpassa strukturen till den. Detta innebär att lösningarna ska stå att finna i samma struktur som skapat problemet och att nya, utanför det etablerade idéer inte accepteras och därmed inte ges möjlighet att prövas. Richard Florida, professor i Public Policy vid George Mason University i Virginia, har genom sin forskning skapat begreppet den kreativa klassen. Florida menar att städer som förmår attrahera denna klass genererar ekonomisk tillväxt. Detta beskrivs i Den kreativa klassens framväxt -Den här boken beskriver framväxten av en ny social klass. Om du är forskare eller ingenjör, arkitekt eller designer, författare, konstnär eller musiker, om din kreativitet är det viktigaste redskapet i ditt arbete i affärsvärlden, utbildnings-sektorn, vården, rättsväsendet eller något annat yrke, så är du en medlem av denna klass. Precis som den feodala aristokratins makt och identitet byggde på medlemmarnas ärvda kontroll över mark och människor, och borgarklassens på medlemmarnas roller som köpmän och fabriksägare, bygger den kreativa klassens identitet på medlemmarnas roller som förmedlare av kreativitet. Eftersom kreativitet är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt blir den kreativa klassen, mätt i inflytande, samhällets dominerande klass. Endast genom att förstå den nya klassens framväxt kan vi börja förstå de omfattande och till synes osammanhängande förändringarna i vårt samhälle och ta oss an vår framtid på ett mer intelligent sätt.» Så formulerar Richard Florida grundtesen i sin mycket uppmärksammade studie av den kreativa klassen. Han beskriver och analyserar vad som karaktäriserar denna nya klass ekonomiskt, socialt och kulturellt. Främst handlar det om individualitet, kompetens samt hög värdering av mångfald och öppenhet. I en ekonomi där kreativiteten kommit att bli den viktigaste insatsvaran är det regioner och städer som förmår erbjuda miljöer som är gynnsamma för kreativa människor som blir centra för tillväxt och utveckling. Och där de kreativa talangerna flockas, dit flyttar också kunskaps- och tillväxtföretag. I denna definition av kreativitet sammanlänkas en egenskap med en uppsättning yrken, definierade sysselsättningar, vissa förutsättningar ska uppfyllas. Kreativitet blir härmed inte något som är tillgängligt eller möjligt för alla att vara samtidigt som ramarna för var kreativitet flödar blir definierade och därmed begränsande. I detta ligger en mental konstruktion som tillsammans med ett stabilt regelverk inte skapar förutsättningar för att tillvarata kreativ potential utanför detta regelverk och denna mentala bild. Utifrån Floridans forskning blir tillväxten möjlig när den kreativa klassen lockas att flytta till ett område. Översatt till den kommunala marknadsföringen innebär det att tillväxten sker någon gång i framtiden när tillräckligt många ur denna klass finns på plats. Det finns också andra förväntningar på dem som ska lockas till kommunen och i framtiden bidra till tillväxt. Detta avspeglas även i vilken typ av bostäder som prioriteras. Ur detta perspektiv bör nya kommuninnevånare tillhöra den kreativa klassen, vara självförsörjande och ha cirka två barn. Andra grupper som förväntas bidra till tillväxt är friska, ekonomiskt välbeställda pensionärer. Återigen förväntas tillväxten ske i framtiden när dessa grupper har lockats till kommunen. 17

18 Under åren var den definitiva befolkningsökningen (skillnaden inflyttning och utflyttning) 636 och 625 samtidigt tog kommunen emot 506 respektive 404 nyanlända flyktingar. Detta innebär att den kommunala befolkningstillväxten idag i huvudsak sker genom flyktingmottagningen. En befolkningsgrupp som definitionsmässigt faller utanför den kreativa, eftersom kreativiteten förväntas hänga samman med en redan definierad yrkesutövning. Som nyanländ har du i regel lång väg att gå innan du har etablerat dig inom något av de kreativa yrkena. Att arbeta med frågor kring tillväxt på Gamlegården blir därmed på flera sätt att utmana mentala strukturer, både i form av massmediala bilder och etablerad ekonomisk syn på tillväxtpotential. Det blir också en möjlighet att använda redan etablerade tekniker för coachning och växande på det individuella planet till organisationsutveckling och urban tillväxt. Mångfaldens styrka ingår idag i många företags och kommuners genomtänkta strategi. Den ökade mångfalden bidrar till kreativitet genom den spänning och dynamik som uppstår när människors erfarenheter inte självklart är delade. Min syn på vad som är verkligt och sant delas kanske inte per automatik av min omgivning, som så ofta är fallet på arbetsplatser där samtliga anställda tror sig veta och förstå vad de andra menar, tycker och tänker genom sin till stora delar homogena bakgrund. Utdrag ur artikel publicerad i tidskriften Chef nr : Ta initiativet. Vänta inte på att människor ska vara redo att acceptera mångfald eller att marknaden ska vara mogen. Ta in mångfalden och gå ut till mångfaldsmarknaden först, så kommer resten sedan. Det säger mångfaldskonsulten Gary Baker, som vuxit upp i Kalifornien och nu arbetar och bor i Sverige. Mångfald hör hemma på strategisk nivå i företag och organisationer, det är en fråga om att välja framtida väg för lönsamhet och tillväxt. Mångfald bland medarbetarna blir en spegling av en alltmer mångfacetterad marknad och det kan användas för nya produkter och tjänster till exempel. Kompetens och talang sitter inte i hudfärg, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning. Det är viktigt att tänka på när cheferna rekryterar nya till arbetsplatsen, betonar Gary Baker. Det finns alltså en både affärsmässiga och kunskapsberikande möjligheter med mångfald i organisationen. Människor som på olika sätt är annorlunda ska inte ses som offer som ska tyckas synd om. De är en tillgång och bidrar till verksamheten, kanske extra mycket just för att de är annorlunda, tillägger Gary Baker. En reflektion över ovanstående kommentar kan vara, annorlunda från vems perspektiv? 18

19 Avtalets förankring och samordningens mandat Den 7 mars 2007 undertecknade Göran B:son Asklöf det första lokala ettåriga utvecklingsavtalet för Gamlegården. Förslaget att placera koordinatorsfunktionen presenterades i samband med utredningen kring och förslaget till ny förvaltning med profilering mot arbete och integration. Nämnden bildades i januari Existensen av avtalet aktualiserades under hösten 2007 i samband med att den nya förvaltningen växte fram. I avtalet fanns konkreta mål men dessa var inte förankrade i verksamheten utan hade skapats i samband med att förslaget att teckna avtal med staten presenterades. Då det egentliga avtalsarbetet inleddes 2008 hade också avtalen ombildats med färre målområden. De var tvååriga till skillnad från de tidigare ettåriga. Detta tvååriga avtal undertecknades den 27 oktober 2008 av Bengt Gustafson. Vid båda tillfällena har Nyamko Sabuni varit ansvarig minister och undertecknat för staten. De i avtalet ingående delavtalen, Samverkansöverenskommelser och Strategiska stadsdelsplaner, undertecknades 24 februari 2009 av de fyra parterna kommunen, polisen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det första frukostmötet hölls den 4 mars 2008 det vill säga innan det nya tvååriga avtalet undertecknades. Detta hängde samman med en omstrukturering på den statliga nivån för de urbana utvecklingsfrågorna. Inte heller fanns det tydliga kommunala direktiv utan uppdraget var att skapa en möjlig samverkansarena för ett avtal som egentligen inte fanns. Utifrån andra kommuners positiva organisatoriska erfarenheter bjöds samtliga förvaltnings- och lokala verkschefer, tillsammans med flera andra, in till det första frukostmötet. Avtalet presenterades också vid andra tillfällen bland annat vid ett förvaltningschefsmöte. För övrigt har förankringsprocessen skett successivt och främst i samband med de frukostmöten en gång per månad som har blivit nätverksbyggandet och samarbetets bas. I avtalet står Kommunen tar vid resursfördelning hänsyn till i avtalet angiven stadsdel och dess invånares särskilda behov och förutsättningar. En skrivning som denna motiverar en ursprunglig förankring som saknats i avtalsarbetet. Det har inte heller varit självklart med en prioritering av Gamlegården i samtliga kommunala förvaltningar vilket blir tydligt bland annat i processerna kring odlingslotter och stöd till friluftsbadet vilket beskrivs längre fram. Delar av stadsdelens behov och förutsättningar tydliggörs i följande utdrag ur oktoberrapporten till Integration- och jämställdhetsdepartementet Statistiken som presenteras kommer från SCB som getts särskilt uppdrag att redovisa, på stadsdelsnivå, ett antal överenskomna variabler. Detta i kombination med den stora flykting- och anhöriginvandringen innebär att andelen med utländsk bakgrund under åren ökat från 39.7% till 68%, på Gamlegården, att jämföra med kommunen som helhet där motsvarande siffror är 9.1%-15.9%. I gruppen 0-19 år är andelen med utländsk bakgrund på Gamlegården 82.1% I kommunen som helhet är andelen med utländsk bakgrund i gruppen 0-19 år 20.2%. I gruppen andelen personer år som varken förvärvsarbetar eller studerar var andelen på Gamlegården % (under perioden som lägst %) och hade 2008 stigit till 38.1%, vilket är den högsta siffran sedan den första mätningen 19

20 1997. Motsvarande siffror för Kristianstad är %, och vilket innebär knappt hälften av andelen på Gamlegården. Andelen behöriga till gymnasiet var på Gamlegården procent (som högst %) och %. I Kristianstad som helhet var siffrorna , och %. Under perioden var siffran högst En kommunal verksamhet som per automatik förstärker resurser i områden med en hög andel utlandsfödda är grundskolan. Tilläggsbeloppet omfattar en generell fast del som fördelas jämnt per elev oavsett skolområde och en del som fördelas enligt två kriterier, utlandsfödd och den utbildningsbakgrund föräldrarna till de utlandsfödda barnen har. Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för den kommunala flyktingmottagningen vilket genererat statligt stöd. En del av detta stöd har använts för att förstärka det kommunala medborgarkontorets verksamhet, vilket främst skett genom att service nu erbjuds på Gamlegården. Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen bidrar också till It-stugans verksamhet. Då placeringen av koordinatorsfunktionen bestämdes vid utredningen av den nya Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen har förvaltningen ensam burit dessa kostnader utan förstärkning från central, kommunal nivå. Socialförvaltningen har förstärkt sina insatser på området via Trygghetsvärdarna, en satsning som görs i samarbete med ABK. De är idag två till antalet med en tredje utlovad förlängning året ut. Här valde kommunstyrelsen att gå in med medel initialt. Arbetsförmedlingen finns på medborgarkontoret två timmar varannan onsdag klockan Polisen har sedan sin intensivsatsning våren 2009 etablerat en stadigare närvaro på låg nivå med ett gott samarbete med trygghetsvärdarna. Allaktivitetshusets verksamhet har avslutats till förmån för fritidsgårdens renodlande. De medel som finansierat Allaktivitetshuset har KFGF fått i uppdrag att använda för att bygga upp den kringverksamhet, exempelvis samarbete med föreningar, som inte är relaterad till fritidsgården. Som en del i det ökade stödet i Fritidsgårdens fortsatta utveckling har Kultur- och fritidsförvaltningens representation i styrelsen för FKGK förändrats och utökats. Vid jobbmässan som anordnats årligen på Gamlegården, under avtalstiden, har kommunens centrala personalfunktion, väglednings- och lärcentrum samt arbetsförmedlingen deltagit. Av de statliga representanterna har försäkringskassan funnits på medborgarkontoret på Gamlegården sporadiskt. Frukostmötena har besökts av såväl chefstjänstemän som politiker från flera av de kommunala förvaltningarna. Nuvarande kommundirektör har deltagit en gång och kommunstyrelsens ordförande en gång. Vice ordförande har endast deltagit i en lunch med statssekreteraren avtalets första år men inte närvarat vid något frukostmöte. 20