JämLYS Jämställdhetsanalys av näringslivet i Norsjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JämLYS Jämställdhetsanalys av näringslivet i Norsjö kommun"

Transkript

1 1 JämLYS Norsjö kommun 2010 JämLYS Jämställdhetsanalys av näringslivet i Norsjö kommun Foto: Ricke Johansson

2 2 JämLYS Norsjö kommun 2010

3 3 JämLYS Norsjö kommun 2010 INNEHÅLL INLEDNING 4 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING PÅ ARBETSMARKNADEN OCH I NÄRINGSLIVET 5 Den könsuppdelade arbetsmarknaden i Norsjö 5 Varför är arbetsmarknaden könsuppdelad? 6 Vad är problemet med en könsuppdelad arbetsmarknad? 7 FRÄMJA JÄMSTÄLLDA VILLKOR FÖR ENTREPRENÖRSKAP 8 Företagandet i Norsjö 8 Varför driver kvinnor färre företag? 9 Vad är problemet med ojämställda villkor för entreprenörskap? 10 JÄMSTÄLLT DELTAGANDE I ARBETSLIVET 11 Kvinnors och mäns deltagande i arbetslivet i Norsjö 11 Varför skiljer sig kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden? 13 Vad är problemet med ett ojämställt deltagande på arbetsmarknaden? 13 JÄMSTÄLLDA ARBETSLIVSVILLKOR 14 Arbetslivsvillkor i Norsjö 14 Varför skiljer sig arbetslivsvillkoren mellan kvinnor och män? 15 Vad är problemet med skilda arbetslivsvillkor mellan kvinnor och män? 15 VARFÖR SKA NORSJÖ ARBETA FÖR JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSMARKNADEN 16 OCH I NÄRINGSLIVET? Hållbar utveckling 16 Befolkningsutveckling och framtida kompetensförsörjning 16 Attraktivitet 18 Demokrati och rättvisa 18 RESULTAT OCH AVSLUTANDE DISKUSSION 19 Förslag på insatser för att främja jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet 21 LITTERATURFÖRTECKNING 22

4 4 JämLYS Norsjö kommun 2010 INLEDNING Norsjö kommun ligger i Västerbottens inland och är Sveriges tionde minsta kommun med ca invånare som samsas på en yta av km 2. Av dessa bor ungefär hälften i Norsjö samhälle och övriga i någon av kommunens byar. Medelåldern i kommunen är 45,1 år, vilket är en ökning med 1,5 år från år Medelåldern för kvinnor är 44,0 år och för männen 46,2 år. Näringslivet i kommunen präglas av en stark basnäring och 38 procent av kommunens sysselsatta arbetar inom industrin. Arbetsmarknaden i Norsjö är uppdelad efter kön och medan 60 procent av kvinnorna i kommunen arbetar inom den offentliga sektorn arbetar 82 procent av männen inom näringslivet. Jämställdhet är ett politiskt mål, en kunskapsfråga men också en fråga om makt och vilja att förändra den rådande ordningen 1 Idag anser många att vi lever i ett jämställt samhälle, trots detta visar forskning och statistik att vårt samhälle är långt ifrån jämställt. Ett tydligt exempel är kvinnors och mäns skilda villkor och möjligheter på arbetsmarknaden och i näringslivet. Norsjö kommun står idag inför stora utmaningar och kämpar för sin överlevnad. En av de största utmaningarna är vår starkt könssegregerade arbetsmarknad. Detta leder till att arbetsmarknaden ser annorlunda ut om du är kvinna eller man och bidrar till att kvinnor och män har olika lön och framtidsutsikter. Det kan även leda till att många tvingas flytta från Norsjö på grund av att de inte hittar något arbete. I februari 2010 tog kommunstyrelsen i Norsjö beslut om att en jämställdhetsanalys av kommunens näringsliv skulle arbetas fram. Följande jämställdhetsanalys av näringslivet i Norsjö kommun kartlägger de skillnader i makt och inflytande som finns mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och i näringslivet. Ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att vi kan se och blir medvetna om under vilka villkor kvinnor och män lever, bor och arbetar. Jämställdhetsanalysen visar vilka konkreta skillnader i villkor som finns mellan kvinnor och män, nästa steg är att motverka orättvisorna och arbeta för ett jämställt Norsjö! Rapporten utgår från den jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten (JämLYS) som Länsstyrelsen Västerbotten genomförde under hösten Analysen av Norsjös näringsliv har hämtat sin inspiration och upplägg från den länsövergripande JämLYS:en. Rapporten har genomförts av Malin Jonsson, utvecklingsenheten Norsjö kommun, inom ramarna för projektet Norsjö mot framtiden. 2 Rapporten består av fyra avsnitt; i) Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet. ii) Främja jämställda villkor för entreprenörskap. iii) Jämställt deltagande i arbetslivet. iv) Jämställda arbetslivsvillkor. Avsnitten är tagna från regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet (Regeringen 2009). Analysen avslutas med en diskussion om varför vi i Norsjö ska arbeta med dessa frågor samt förslag på insatser. Rapporten kan antingen läsas i sin helhet eller med fokus på utvalda områden. Jämställdhetsanalysen bygger på tillgänglig offentlig statistik samt intervjuer med kommunalråd Mikael Lindfors, näringslivschef Lars-Åke Holmgren, Urban Malmbom som är VD för kommunens största privata företag SSC Trätrappor, företagaren Karin Spets samt Ida Johansson som arbetar på en mansdominerad arbetsplats och Johan Larsson som arbetar på en kvinnodominerad arbetsplats. 3 Det är viktigt att nämna att det i analysen talas om kvinnor och män som grupp. Varken kvinnor eller män är homogena grupper, utan även faktorer som ålder, etnicitet, sexuell läggning och klass påverkar och samverkar tillsammans med kön. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Medan jämställdhet omfattar förhållandet mellan kvinnor och män, avser begreppet jämlikhet alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet osv. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället. Med jämn könsfördelning avses minst fördelningen 40/60 procent. Det långsiktiga målet bör dock vara 50/50 procent. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara. 1 Citat hämtat från Länsstyrelsen Västerbotten 2008 s.11 2 Projektet finansieras till 75 procent av Landsbygdsprogrammet och 25 procent av Länsstyrelsen Västerbotten 3 Karin, Ida och Johan är påhittade namn, för att de intervjuade ska få vara anonyma

5 5 JämLYS Norsjö kommun 2010 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING PÅ ARBETSMARKNADEN OCH I NÄRINGSLIVET En horisontell könssegregering innebär att kvinnor och män befinner sig inom olika sektorer och har olika yrken. En vertikal könssegregering innebär att fördelningen mellan kvinnor och män på olika positioner är ojämn (SOU 2004:43, s.41-42). Sverige beskrivs flitigt som ett av världens mest jämställda länder och ofta ligger vi väldigt högt på diverse jämställdhetsrankningar. Trots detta har Sverige en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. 4 Arbetsmarknaden är starkt präglad av skillnader förknippade med kön och medan vissa yrken ses som manliga ses andra som kvinnliga. Exempelvis tas det ofta för givet att en sjuksköterska eller städerska är kvinna, medan en byggarbetare eller lastbilschaufför är man. Detta leder till att kvinnor och män ofta söker sig till olika yrken och utför olika uppgifter på olika positioner (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.8). Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden har minskat under 1990-talet. Minskningen beror till största del på att fler kvinnor har börjat arbeta inom många mansdominerade yrken som kräver högre utbildning, exempelvis som civilingenjör. I de yrken där det inte finns något krav på högre utbildning är uppdelningen mellan könen fortfarande väldigt ojämn (SOU 2004:43, s.16). Den könsuppdelade arbetsmarknaden i Norsjö Norsjö kommun är tillsammans med Bjurholm och Nordmaling de kommuner i Västerbotten som har de största könsmässiga skillnaderna på arbetsmarknaden (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.10). I kommunerna finns det en tydlig uppdelning där kvinnor förvärvsarbetar inom den kommunala verksamheten och män återfinns inom näringslivet. Av alla anställda inom den kommunala verksamheten i Norsjö är 82 procent kvinnor, medan 75 procent av alla anställda inom näringslivet är män. Antal förvärvsarbetande i Norsjö efter sektor, Kommun Landsting Källa: RAMS SCB 2008 Statlig förvaltning och affärsverksamhet Näringsliv Övriga organisationer och offentliga institutioner Kvinnor Antal förvärvsarbetande i Norsjö efter bransch, 20 Könssegregeringen på arbetsmarknaden är ofta tydligare på landsbygden Okänd vad verksamhet den är i städer. Detta Kulturella beror på och att personliga arbetsmarknaden tjänster m.m. på landsbygden Vård och omsorg; sociala tjänster generellt består av ett fåtal arbetsgivare Utbildning (Länsstyrelsen Offentlig Västerbotten förvaltning 2010a, och försvar s.10). Den smala arbetsmarknaden i Företagstjänster Norsjö visar sig bland annat över de vanligaste Fastighetsverksamhet yrkena i kommunen. Maskinoperatör Finans- och inom försäkringsverksamhet trävaruindustrin är det Information och kommunikation vanligaste yrket för män och det tredje vanligaste Hotell- och restaurangverksamhet yrket för kvinnor. Transport Trots och detta magasinering utgör kvinnorna endast 17 procent av alla inom yrkeskategorin Handel (Källa: Kommunfakta, SCB). Byggverksamhet Detta indikerar att kvinnor i Energiförsörjning; Norsjö har väldigt miljöverksamhet få arbetsplatser att Tillverkning och utvinning välja mellan. Jordbruk, Den vanligaste skogsbruk branschen och fiske för männen är tillverkning och utvinning och för kvinnorna är det vård och omsorg Källa: RAMS SCB Eg Källa: Länssty Västerbotten 2 4 En förklaring till att Sverige har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad, är att andelen kvinnor på arbetsmarknaden är högre än i många andra länder. I många andra länder genomförs en stor del av det kvinnodominerande arbetet oavlönat (SOU 2004:43, s.26-27)

6 6 JämLYS Norsjö kommun 2010 tning och amhet isationer och nstitutioner Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Egen företagare Företagare i eget AB Källa: RAMS SCB 2008 Kvinnor Okänd verksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Handel Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal förvärvsarbetande i Norsjö efter bransch, 2008 Källa: RAMS SCB Kvinnor En könssegregerad arbetsmarknad kan även innebära att kvinnor och män på samma arbetsplatser, har olika arbetsuppgifter och befogenheter. På SSC Trätrappor är 25 av företagets 124 anställda kvinnor. Företagets VD Urban Malmbom menar att de kan se en skillnad i var kvinnor och män arbetar. Proportionellt sett arbetar en betydligt större andel av kvinnorna på tjänstemannasidan än kollektivsidan. Exempelvis har företaget en administrativ avdelning där de sex anställda endast består av kvinnor. Urban säger att vissa avdelningar i produktionen har haft lägre status och ett lägre antal män, på grund av att avdelningen har uppfattats lättare. Norsjö kommuns gymnasieskola bedriver ett flertal yrkesförberedande utbildningar. Två av dessa är industriprogrammet med inriktning mot träteknik samt omvårdnadsprogrammet. Industriprogrammet har funnits i tio år och totalt har 75 elever gått utbildningen, 5 av dessa är endast två tjejer. En stor del av eleverna har efter avslutad utbildning påbörjat en anställning hos något av kommunens industriföretag. Omvårdnadsprogrammet har funnits sedan 2003 och totalt har 36 elever gått utbildningen, 6 av dessa är två killar. Det är väldigt tydligt att ungdomarnas gymnasieval följer den könssegregerade arbetsmarknaden och det är ytterst viktigt att skolan arbetar med jämställdhet. Eftersom kommunens industriföretag är engagerade i industriprogrammet, menar Urban Malmbom, att företagen har ett åtagande mot de elever som går utbildningen. När SSC Trätrappor ska nyrekrytera söker de därför den kompetens som utbildningen gett. Eftersom i princip ingen tjej gått utbildningen, är det i första hand killar som rekryterats. Enligt Urban måste skolan, men även industriföretagen, jobba för att fler tjejer går utbildningen. Inom den kommunala verksamheten görs det medvetna satsningar för att locka fler unga till omsorgsyrket och bland annat genomför personalenheten varje sommar åttorna i vården. Detta innebär att ungdomar som gått ut åttan får söka sommarjobb inom vården. Sommaren 2010 sökte 14 killar och 15 tjejer. Viktigt att påpeka är dock att det jämna antalet killar och tjejer som deltagit ännu inte avspeglats i ansökningarna till omsorgsprogrammet. Varför är arbetsmarknaden könsuppdelad? Det finns olika förklaringar till varför arbetsmarknaden är könsuppdelad. En förklaring är att uppdelningen beror på kvinnors och mäns fria och skilda val. Kvinnor vill helt enkelt i större utsträckning än män arbeta inom vård och omsorg, medan män hellre vill arbeta inom industrin. En annan förklaring är att uppdelningen inte är en direkt konsekvens av människors fria val, utan snarare att kvinnor och män har förutbestämda roller som styr deras fria val på arbetsmarknaden. Förväntningarna, från oss själva och från samhället, på vad kvinnor och män ska arbeta med skiljer sig och påverkar vilka val vi kommer att göra och inom vilka yrken vi kommer att arbeta (SOU 2004:43, s.21). Det blir helt enkelt lättare och mer självklart för kvinnor att arbeta inom vård och omsorg och för män att arbeta inom industrin. 5 De elever som började utbildningen ht 2010 är medräknade 6 De elever som började utbildningen ht 2010 är medräknade, vuxna elever har exkluderats

7 7 JämLYS Norsjö kommun 2010 Historiskt har arbetsmarknaden alltid sett olika ut för kvinnor och män. När den moderna arbetsmarknaden började växa fram och etableras i början av 1900-talet stängdes kvinnor ute från arbetsmarknaden och tilläts aldrig från början att delta på samma villkor som män. Exempelvis gällde speciella arbetsförbud för kvinnor och arbetsgivaren hade makt att bland annat avskeda kvinnor när de gifte sig eller fick barn. När kvinnorna inträdde på arbetsmarknaden hänvisades de till yrken som de ansågs höra hemma i, exempelvis hushållsysslor och barnavård (SOU 2004:43, s.32; Hirdman 1990). Även detta har påverkat hur arbetsmarknaden ser ut idag och inom vilka yrken som kvinnor och män återfinns. Kommunalråd Mikael Lindfors tror att en stark förklaring till den könssegregerade arbetsmarknaden i Norsjö är tradition. Norsjö kommun har alltid haft en väldigt stark industri och Mikael uttrycker: det är ju av tradition att om pappan jobbar inom träindustrin, då börjar även sonen, inte dottern. Flera av de intervjuade tror även att det fortfarande finns en syn på industrin som väldigt tung och fysiskt krävande, trots att det faktiskt har skett stor utveckling och att yrket idag inte ställer samma krav på fysisk styrka som tidigare. De intervjuade menar dock att synen som lever kvar kan hindra kvinnor från att söka sig till industrin. Företagaren Karin Spets anser att hon under de senaste åren sett en markant skillnad i attityden till omsorgsyrket. För ett par år sedan, upplevde hon att många män såg vården som det sista alternativet, medan många idag är positiva till att arbeta inom omsorgen. män är inte heller statisk och det finns även många män som inte identifierar sig med den typiske industriarbetaren. Den smala arbetsmarknaden resulterar i att många flyttar från Norsjö och söker jobb på annan ort. En könssegregerad arbetsmarknad får även konsekvenser på en samhällelig nivå. Bland annat bidrar segregeringen till att matchningen på arbetsmarknaden försvåras. Om föreställningar om vad kvinnor och män kan samt uppfattningar om yrket inte stämmer överens, kan arbetsgivaren tolka den arbetssökande som olämplig för jobbet. Detta leder till att arbetsgivaren inte alltid får den mest lämpade arbetskraften, utan möjligen vad de tror är den bästa. En försvårad matchning på arbetsmarknaden försämrar den samhällsekonomiska effektiviteten och drivkraften för ekonomisk tillväxt (SOU 2004:43, s.21-22). Ett företag som har jobbat aktivt med jämställdhet och som kan se konkreta vinster av arbetet, är Vindelnföretaget Indexator. För Indexator har jämställdhetsarbetet framförallt handlat om framtida kompetensförsörjning. Företaget deltog i mitten av 2000-talet i det nationella jämställdhetsprojektet JämVikt. Som ett resultat av projektet kan företaget bland annat se att sjuktalen har gått ner, produktiviteten har ökat och andelen kvinnor som söker arbete på företaget har ökat från 10 till 50 procent. Vad är problemet med en könsuppdelad arbetsmarknad? Ett stort problem med den könssegregerade arbetsmarknaden är att det begränsar och påverkar tjejer och killar, kvinnor och män i deras studieoch yrkesval samt kan leda till att människor hindras från att ta ett yrke eller utbilda sig till det som de egentligen vill. Exempelvis framkom det i intervjun med Johan Larsson att han aldrig tänkt tanken att arbeta inom äldreomsorgen: det var bananskalet som avgjorde. Jag träffade en bekant på byn som tyckte att jag skulle passa inom äldreomsorgen och drog in mig på Arbetsförmedlingen. Därifrån blev jag sedan styrd in till yrket. Idag har Johan arbetat nästan 10 år inom äldreomsorgen i Norsjö. Ett annat problem med den könssegregerade arbetsmarknaden, som Karin Spets påtalar, är att arbetsmarknaden blir väldigt smal för kvinnor. Gruppen kvinnor och Foto: Malin Jonsson

8 8 JämLYS Norsjö kommun 2010 FRÄMJA JÄMSTÄLLDA VILLKOR FÖR ENTREPRENÖRSKAP I regeringens nationella strategi för jämställdhet Antal på arbetsmarknaden förvärvsarbetande i och Norsjö i näringslivet efter sektor, framhålls 2008 att en förutsättning för att Sverige ska kunna 900 behålla sitt välstånd på längre sikt är att kvinnor 800 och män har samma möjligheter att driva företag (Regeringen 2009). Idag utgör företagare ca 8,9 500 procent av de sysselsatta i Sverige. Bland dessa 400 är endast 28 procent kvinnor. De flesta företag 300 är mycket små och 90 procent av företagen har 200 färre än fem anställda. När kvinnor och män 100 bestämmer sig för att starta företag, sker det ofta inom 0 den bransch som de har tidigare erfarenhet av. Detta innebär att det även bland kvinnors och mäns företag finns en stark könssegregering Kommun Landsting Statlig förvaltning och affärsverksamhet Näringsliv Övriga organisationer och offentliga institutioner (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.15; Tillväxtverket 2009a, s.3). Tillväxtverket gav för några år sedan ut skriften Varför ska kvinnor starta företag? I skriften granskar Inga-Lisa Sangregorio föreställningar om kvinnor som driver företag. Sangregorio skriver Källa: RAMS SCB 2008 Kvinnor kvinnors andel företagande. År 2003 var 24,4 trots att kvinnor i förhållande till män lånar mindre procent av företagarna i Norsjö kvinnor, fem år pengar, gör färre konkurser och är mer noga med senare var det endast 20,9 procent (Länsstyrelsen vem som får investera i deras Antal förvärvsarbetande företag, är det ofta i Norsjö efter Västerbotten bransch, b, 2006) var Norsjö den underförstått att de skillnader som finns, är brister kommun i Västerbotten där lägst andel kvinnor hos kvinnorna. Kvinnor Okänd startar verksamhet helt enkelt för drev företag. Det är väldigt viktigt att lyfta få Kulturella företag, och för personliga små företag tjänster och m.m. är för försiktiga frågan och fundera kring varför kvinnors andel Vård och omsorg; sociala tjänster (Nutek 2005, s.38). företagande har minskat. Hur ser våra insatser Utbildning Offentlig förvaltning och försvar gentemot företag ut, vilka vänder sig insatserna till, Företagandet i Norsjö Företagstjänster vilka förutsättningar och villkor har kvinnor för att Fastighetsverksamhet driva företag i Norsjö? I Norsjö Finans- talar och vi försäkringsverksamhet ofta om företagandet som vår framtid Information och näringslivschef och kommunikation Lars-Åke Holmgren Majoriteten av företagen i Norsjö drivs som enskild Hotell- och restaurangverksamhet anser att fler företag i kommunen är enda firma, ungefär 40 procent drivs som aktiebolag. I Transport och magasinering möjligheten för oss att växa och Handel utvecklas. I länet drivs 44 procent av företagen som aktiebolag. Norsjö har antalet egna Byggverksamhet företagare under de senaste En större andel män än kvinnor driver sina företag åren Energiförsörjning; ökat. Trots detta miljöverksamhet kan vi se en minskning av som aktiebolag. I kommunen finns det idag ca Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Egna företagare i Norsjö, 2008 Kvinnor Egen företagare Företagare i eget AB Källa: RAMS SCB Kvinnor Foto: Malin Jonsson

9 9 JämLYS Norsjö kommun mindre och större företag. 7 Majoriteten av företagen är dock småföretag och endast sju procent har fler än tio anställda. Mer än hälften av företagen har ingen anställd. Bland de företag som är mellan 0-3 år gamla drivs 73 procent av män och 27 procent av kvinnor (Källa: UC AB). Norsjö kommun är en av 14 kommuner i Västerbotten som deltar i Almis projekt EntreprenörCentrum. Som en del i projektet har kommunen möjlighet att erbjuda enskild rådgivning till personer som vill eller håller på att starta företag. Från 2008 fram till juni 2010 har 56 personer fått rådgivning via EntreprenörCentrum i Norsjö. 64 procent av dessa är män och 36 procent är kvinnor. Lars-Åke Holmgren, som är rådgivare inom EntreprenörCentrum, har sett att det är en betydligt större andel av männen som startar företag, än vad det är av kvinnorna. Lars-Åke tycker att det är jätteviktigt att fundera över vad det beror på: Varför vågar man inte ta steget, vilka faktorer är det som är avgörande? Det kanske beror på mig? Jag är inte kvinna, jag kanske inte klarar av att peppa kvinnor, jag kanske inte vet vilka knappar jag ska trycka på?. I intervjuerna har resonemang ofta förts på individnivå och de intervjuade talar ofta om egenskaper som är förknippade till dem själva samt till kvinnor och män. Det är dock väldigt viktigt att lyfta blicken och diskutera utifrån en mer strukturell nivå. I dagens samhälle råder det strukturer som påverkar synen på kvinnor och män, vad de kan och ska göra. För att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och möjliggöra för fler kvinnor att driva företag, är det viktigt att vi även för dessa diskussioner. Varje år genomför Ungdomsstyrelsen en enkät riktad till ungdomar över hela landet, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) deltog Norsjö. Enkäten vände sig till ungdomar i åldern 19 till 25 år och några av frågorna behandlade företagande. Av de 178 ungdomar som deltog uppgav 52 procent av tjejerna och 63 procent av killarna att de skulle kunna tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. Det var endast 2 ungdomar som redan drev ett eget företag. Varför driver färre kvinnor företag? Enligt Tillväxtverket och Inga-Lisa Sangregorio är en förklaring till den relativt låga andelen kvinnor som driver företag, den segregerade arbetsmarknaden i kombination med en relativt stor offentlig sektor (Nutek 2005, s.10). Personer som startar företag gör det ofta inom den bransch som de tidigare har verkat inom och på grund av den könssegregerade arbetsmarknaden finns majoriteten av kvinnorna inom den offentliga sektorn. I intervjuerna har liknande resonemang förts och Karin Spets menar bland annat att kvinnorna i Norsjö arbetar inom branscher som inte är så konkurrensutsatta, som exempelvis skola och omsorg. Karin startade själv sitt företag inom den som bransch hon tidigare jobbade i. Det är dock viktigt att påpeka att fler kvinnor som driver företag inom kvinnodominerande branscher kanske ökar kvinnors andel företagande, men bidrar inte till att könssegregeringen på arbetsmarknaden motverkas. En annan förklaring, som nämns i intervjuerna, till varför färre kvinnor driver företag är att kvinnor har större ansvar för barn och familj. Karin säger att hon inte varit företagare idag om hon inte haft en delägare i företaget som kunde hoppa in för henne när hon var föräldraledig. Lars-Åke Holmgren resonerar liknande och tror att kvinnor inser att: skaffar jag barn, vad händer då med mitt företagande. Foto: Malin Jonsson 7 Företag inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske, myndigheter, intresseorganisationer, religiösa samfund, internationella organisationer samt företag med okänd näringsgren har exkluderats på grund av att inte ge en skev bild av antalet företagare. Exempelvis registreras ägare av skogsfastighet som egen företagare

10 10 JämLYS Norsjö kommun 2010 Mikael Lindfors menar att ett annat problem med att fler män än kvinnor startar och driver företag är att det blir en snedfördelning av arbetstillfällen. Eftersom företag ofta startas inom den bransch där företagaren har tidigare erfarenhet, kan det innebära att betydligt fler företag inom mansdominerande branscher startas. Så länge vi har en uppdelad arbetsmarknad innebär det i det långa loppet att vi skapar fler arbetstillfällen för män. Foto: Malin Jonsson Vad är problemet med ojämställda villkor för entreprenörskap? Ett problem med ojämställda villkor för entreprenörskap är att synen på kvinnor och män som driver företag skiljer sig. Benämningen företagare associeras ofta till en man och många kvinnor som driver företag kallar sig inte företagare och blir inte heller alltid sedda som företagare (Nutek 2005, s.3). En sökning på google.se visar exempelvis att kvinnlig företagare får träffar, medan sökningen manlig företagare endast ger 473 träffar. 8 Detta indikerar att män som driver företag ses som det normala, medan kvinnor som driver företag är underordnad det normala. 9 Detta påverkar oss i synen på företagare: vem som är företagare och vad som är ett riktigt företag. Både kommunalråd Mikael Lindfors och näringslivschef Lars-Åke Holmgren tror att bemötandet skiljer sig mellan kvinnor och män som driver företag. Mikael tror bland annat att män har lättare att exempelvis få tjänstledigt för att starta företag och att det är mer accepterat att män blir företagare än att kvinnor blir det. Det är dock viktigt att fundera kring vem som har makt att förändra orättvisorna och i detta fall; vem som beviljar tjänstledigt. Hur många kvinnor respektive män har i den kommunala förvaltningen fått tjänstledigt för att starta företag? Förhållandet mellan jämställdhet och kvinnors företagande är inte entydigt och man kan inte med automatik sätta ett likhetstecken mellan fler kvinnor som driver företag och jämställdhet i samhället (Nutek 2005, s.10-11). Glesbygdsverket illustrerar förhållandet med ett exempel där en kvinna som arbetar som arbetsledare i kemisk industri slutar och startar eget sommarcafé i glesbygden. Ökar det jämställdheten i och med att kvinnors företagande ökar på orten, eller minskar det jämställdheten genom att kvinnors inkomst minskar och att könsuppdelningen förstärks? (Glesbygdsverket 2008, s.21). Problemet är kanske snarare att kvinnor inte har samma möjligheter att starta och driva företag som män (Nutek 2005, s.10-11). 8 Det kan dock diskuteras om begreppen kvinnligt och manligt företagande ska användas, utan snarare kvinnors och mäns företagande 9 Jämför även fotboll respektive damfotboll Foto: Malin Jonsson

11 11 JämLYS Norsjö kommun 2010 JÄMSTÄLLT DELTAGANDE I ARBETSLIVET Jämställt deltagande i arbetslivet innebär, enligt regeringen, att kvinnor och män ska ha samma möjlighet till betalt arbete i den utsträckning som de önskar. Jämställt deltagande innebär även att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till ledande positioner (Regeringen 2009). När deltagande i arbetslivet diskuteras brukar ofta en uppdelning mellan betalt och obetalt arbete göras. När betalt och obetalt arbete räknas samman ägnar kvinnor och män ungefär lika mycket tid totalt sett till arbete. Om man däremot delar upp arbetet efter betalt och obetalt, är det stora skillnader mellan kvinnor och män. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar obetalt arbete, medan män genomför knappt 20 timmar obetalt arbete. Detta innebär att kvinnor lägger ned en arbetsdag mer i veckan på obetalt arbete än vad män gör (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.22). Intressant att nämna är att när kvinnor och män flyttar ihop, ökar kvinnans obetalda arbete, medan mannens obetalda arbete förblir oförändrat (Widmalm 2004, s.32). Det betalda arbetet innebär helt enkelt den tid som kvinnor och män arbetar och får betalt, medan det obetalda arbetet innebär det arbete människor utför utan betalning för sig själv och sina närmaste. Exempel på obetalt arbete är bland annat hushållsarbete, vård av barn, underhåll av bostaden och bilen. kan betraktas jämställd (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.24). Kvinnors och mäns skilda deltagande i arbetslivet visar sig även i vilka som befinner sig på ledande positioner var endast 29 procent av alla chefer i Sverige kvinnor. Chefspositionerna följer till stor del den allmänna könsuppdelningen på arbetsmarknaden och dominansen av män på chefspositioner är tydligast i näringslivet. dominerar också oftare bland de högre och mer statusfyllda chefspositionerna (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.28). Kvinnors och mäns deltagande i arbetslivet i Norsjö I Norsjö, precis som i länet och riket, är betydligt fler kvinnor än män deltidsarbetslösa 10 och timanställda var 92 procent av alla deltidsarbetslösa kvinnor i Norsjö. I länet var 75 procent av deltidsarbetslösa kvinnor. Av de timanställda i Norsjö 2009 var 75 procent kvinnor, att jämföra med 63 procent i Västerbotten (Länsstyrelsen Västerbotten 2010b). Skillnaderna i fördelningen mellan det betalda och obetalda arbetet mellan kvinnor och män påverkar förutsättningarna och möjligheterna att delta på samma villkor på arbetsmarknaden. Exempelvis arbetar en tredjedel av de sysselsatta kvinnorna i Sverige deltid, medan nästan 90 procent av männen arbetar heltid. Kvinnor har också i mycket högre utsträckning än män tidsbegränsad anställning och timanställning. Kvinnor har även i genomsnitt 16 procent lägre lön än män. Löneskillnaderna uppstår framförallt när kvinnor föder eller förväntas föda sitt första barn. s löneutveckling verkar däremot inte påverkas av att bli förälder (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.22-23). Det är framförallt kvinnor som är frånvarande från arbetsmarknaden i samband med barnafödande och 2006 var det endast sju procent av barnföräldrarna som hade en fördelning av föräldraledigheten som 10 I SCB:s AKU räknas deltidsarbetslösa, det vill säga de som arbetar deltid men vill arbeta mer (tid och pengar s.50) Foto: Malin Jonsson

12 12 JämLYS Norsjö kommun 2010 Även fördelningen mellan de ledande positionerna är ojämställd i Norsjö och följer den könssegregerade arbetsmarknaden. Medan 60 procent av kvinnorna som är chefer återfinns inom offentlig sektor, finns över 75 procent av männen som är chefer inom näringslivet (Länsstyrelsen Västerbotten 2010b) Antal chefer i Norsjö efter nivå, 2008 Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Källa: SCB, Yrkesregistret Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Drift- och verksamhetschefer Ohälsotalet Av alla chefer i antal i dagar Norsjö, per både år och inom försäkrad kommunal i åldern år verksamhet och inom näringslivet, är 37,5 procent kvinnor Detta är en 2005 högre andel än 2009 genomsnittet i länet, Kv där 32,9 Kv procent av cheferna Kv är kvinnor. Sett till den kvantitativa jämställdheten Norsjö och fördelningen 60/40, börjar Norsjö närma Västerbotten sig en jämställd 64 fördelning 41 på 66 chefsnivå. 41 Det Riket är dock väldigt 47 viktigt 33 att även 54 titta 36 på den kvalitativa jämställdheten. Den största andelen Källa: av kvinnorna Länsstyrelsen i Norsjö Västerbotten finns inom 2010b kategorin driftoch verksamhetschefer och kan kategoriseras som så kallade mellanchefer, medan majoriteten Andelen av kommunens i sjuk- och VD:ar aktivitetsersättning, och högre ämbetsmän december 2009 och politiker är män. Kategorin drift- och verksamhetschefer är även år den enda år grupp där år fler kvinnor än män Kv återfinns. Kv I den kommunala Kv förvaltningen är exempelvis alla kommunens Norsjö förvaltningschefer män. Slutsatsen kan därför dras Västerbotten att de kvinnor och 25 män 15 som 38 är chefer 24 befinner 14 sig 8 Riket på olika chefsnivåer, 22 där 14 kvinnorna återfinns 11 på 7 de lägre nivåerna. Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Den politiska organisationen i Norsjö hade efter Anmälda valet 2006, arbetsskador 31 ledamöter. (arbetsolyckor Vid fullmäktige och arbetssjukdomar), i juni 2008 Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Totalt Kvinnor år år år Kv Kv Kv Norsjö Västerbotten Riket , var 19 av de ordinarie ledamöterna män och 12 av de ordinarie ledamöterna var kvinnor. Kommunstyrelsen har nio ledamöter, av vilka fem är kvinnor och fyra män. Den politiska organisationen i Norsjö är relativt jämställd och kommunalråd Mikael Lindfors förklarar det bland annat med att partierna har varannan damernas på sina kommunlistor. Att det är några fler män i kommunfullmäktige, förklarar Mikael med att de Uttag av föräldraledighet flesta partierna har haft en man som första namn. Intressant 100% är att effekten av ett aktivt beslut för att uppnå jämställdhet inom politiken har resulterat i en kvantitativ 80% jämställdhet. Det går med andra ord att påverka och förändra mönster om vi bestämmer oss för det! 60% 40% Styrelsen i Norsjö kommuns största företag 20% SSC Trätrappor AB Styrelse: 70% män VD: Man Extena AB Styrelse: 3 män VD: Man Norsjö Västerbotten Riket Norsjö Inwido Produktion 1999 AB Styrelse: 7 män VD: ManKälla: Försäkringskassan Kvinnor Platschef Norsjö: Man Setra Byggprodukter AB Styrelse: 2 kvinnor, 7 män VD: Man Platschef Norsjö: Man Wikström & Söner AB Styrelse: 6 män VD: Man Norsjö Betong AB Styrelse: 2 män VD: Man Västerbotten Riket Norsjö Västerbotten Riket Västerbotten är det län i landet där männen tar ut den högsta andelen föräldraledighet. Fortfarande är det dock kvinnorna som tar ut den största andelen tog 26 procent av männen i länet ut föräldraledighet, i Norsjö var andelen 23 procent. Norsjö kommun är en av de kommuner i länet, där männen tar ut den minsta andelen föräldraledighet (Länsstyrelsen Västerbotten 2010b). Norsjö Västerbotten Riket

13 13 JämLYS Norsjö kommun % 80% 60% 40% Uttag av föräldraledighet att män väljer in andra män med liknande sociala kriterier (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.31). Exempelvis påpekade Mikael Lindfors att vid rekrytering till högre tjänster i kommunen förs det alltid ett jämställdhetsresonemang. Trots detta är det endast män på de högre positionerna i kommunen. Vid rekrytering är det viktigt att inte endast diskutera vilka som ska rekryteras utan även vem som rekryterar. Totalt vinnor dern år 009 v er år v sjukdomar), år v % 0% Norsjö Västerbotten Riket Norsjö Västerbotten Riket Norsjö Västerbotten Riket Norsjö Västerbotten Källa: Försäkringskassan Varför skiljer sig kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden? Riket Kvinnor En förklaring till att kvinnors och mäns deltagande skiljer sig på arbetsmarknaden är samma som förklaringen till den könssegregerade arbetsmarknaden; förväntningar på kvinnor och män samt deras roller i samhället. Kvinnor arbetar ofta deltid för att hinna med barnomsorg och hemarbete, många kvinnors villkor på arbetsmarknaden präglas därför av att de bär huvudansvaret för hem och familj (Widmalm 2004, s.19). Även här kan diskussionen om det fria valet lyftas. Samtidigt som många anser att det är upp till familjerna själva hur de fördelar sin tid, finns det strukturer som gynnar de val som följer normen och den traditionella uppdelningen. En kvinna som exempelvis väljer att endast vara föräldraledig i sex månader kan bli ifrågasatt i sin mammaroll på grund av att hon inte är hemma längre. Om ett barn har långa dagar på förskolan, kan även mamman få höra att hon är en dålig mamma för att hon ska göra karriär, medan pappans arbete och karriär aldrig diskuteras. Andra förklaringar till varför deltagande och ledning på arbetsmarknaden inte är jämställt handlar bland annat om mansdominans och homosocialitet. Det vill säga personer på höga befattningar tenderar att identifiera sig med andra som har liknande erfarenheter. Att män dominerar på maktpositioner i samhället bidrar således till Vad är problemet med ett ojämställt deltagande på arbetsmarknaden? Problem med den ojämställda arbetsmarknaden är att kvinnans position på arbetsmarknaden blir svagare och utvecklas sämre än vad den gör för mannen. Kvinnans lägre lön och längre tidsperioder utan förvärvsarbete i samband med exempelvis föräldraledighet bidrar till betydande ekonomiska förluster och bland annat en lägre pension. I ett parförhållande kan därför delat ansvar för både hem och försörjning ses som en slags försäkring för hela familjen (SOU 2004:43, s.64). I den nationella strategin för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet framhåller regeringen att deltidsarbete kan betraktas som en kvinnofälla och så länge kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckning än män kommer de att ha lägre lön, sämre karriärmöjligheter och lägre pensioner. De menar även att ett ökat arbetskraftsdeltagande gynnar den ekonomiska tillväxten, stärker arbetslinjen och minskar utanförskapet (Regeringen 2009, s.14, 37). Företagaren Karin Spets påtalar vården som en kvinnofälla och menar att som det ser ut idag har många kvinnor ett jobb som de inte orkar med till 100 procent, vilket i sig innebär att de tvingas arbeta deltid och därigenom får en lägre lön. När kvinnors deltagande på arbetsmarknaden diskuteras brukar ibland metaforen glastaket användas. Glastaket symboliserar att kvinnor möter ett osynligt och närmast ogenomträngligt hinder för sin karriärutveckling, vilket förklarar varför kvinnor inte når toppen i organisationer (Länsstyrelsen Västerbotten 2010, s.23).

14 14 JämLYS Norsjö kommun 2010 JÄMSTÄLLDA ARBETSLIVSVILLKOR Lika arbetslivsvillkor för kvinnor och män är en viktig förutsättning för en jämställd arbetsmarknad (Regeringen 2009, s.40). Idag skiljer sig arbetslivsvillkoren mellan könen. Exempelvis har kvinnor ett högre ohälsotal 11 och nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro än män. Studier av ohälsa och sjukfrånvaro har visat att sjukligheten är lägst i yrken där både kvinnor och män arbetar, och högst i yrken som är väldigt könsuppdelade (SKL 2007, s.49). Vindelnföretaget Indexator har under flera år arbetat aktivt med jämställdhet och kan som ett resultat se en förbättrad psykosocial arbetsmiljö samt att sjuktalen på företaget har gått ner. Trakasserier påverkar kvinnors och mäns arbetslivsvillkor och den vanligaste formen för både kvinnor och män är trakasserier på grund av kön (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.35). Kvinnor blir i högre grad än män utsatta för alla former av trakasserier. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) är sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön ett symptom på bristande jämställdhet i en organisation samt ett allvarligt arbetsmiljöproblem (SKL 2007, s.17). Sexuella trakasserier är ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökande eller arbetstagare. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande. Det är den som är utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att arbetsplatsen känns otrygg (www. do.se). Trakasserier på grund av kön är ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökande eller arbetstagare och som har samband med kön. Det kan bland annat handla om förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av kvinnliga/manliga egenskaper, ignorerande, underhållande av information osv. Det är den som är utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att arbetsplatsen känns otrygg (www.do.se). Arbetslivsvillkor i Norsjö I Norsjö har det under ett flertal år genomförts diverse friskvårds- och hälsosatsningar. Inom den kommunala verksamheten finns exempelvis en uttalad strategi för att få ner sjukfrånvaron bland medarbetarna. Sedan 2005 har det skett en minskning i ohälsotalet för både kvinnor och män i Norsjö. Fortfarande har dock kvinnor ett högre ohälsotal än män. Trots friskvårdssatsningarna som har gjorts, ligger både kvinnors och mäns ohälsotal högre i Norsjö än vad det gör i Västerbotten och i riket hade kvinnorna i Norsjö tillsammans med kvinnorna i Bjurholm och Vindeln det högsta ohälsotalet 12 i länet. Ohälsotalet i antal dagar per år och försäkrad, år Kv Kv Kv Norsjö VB Riket Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b En betydligt större andel kvinnor får sjuk- och Andel i sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsersättning än män och kvinnor mellan december år är den grupp som har den absolut största år år år andelen ersättning. Även i detta hänseende ligger Norsjö högre Kv än både länet Kv och riket. Den Kv främsta generella Norsjö skillnaden mellan 41 kvinnor 24 och 19 män 11 när det rör sjukskrivningar är att män sjukskrivs mer VB sällan samt att deras sjukskrivningar generellt är kortare Riket (Riksförsäkringsverket , 21 s.8) En Källa: översyn Länsstyrelsen över rapporterade Västerbotten arbetsolyckor 2010b och arbetssjukdomar i Norsjö visar att, till skillnad från sjukskrivningsmönstret, män i större utsträckning än kvinnor är utsatta. När det rör arbetsskador Anmälda arbetsskador, 2008 ligger Norsjö högre än både länet och riket. I åldersklassen år år, har Norsjö år det högsta år antalet arbetsolyckor Kv och Kv arbetssjukdomar Kv i länet. Skillnaden mellan kvinnors sjukskrivningsmönster Norsjö samt männens högre antal arbetsskador kan diskuteras VB och 6 analyseras utifrån 10 vilka 7 arbetsplatser 9 kvinnor Riket och 8 män befinner sig på. 11 En större 8 andel 10 kvinnor arbetar inom vården där lyft och felaktiga Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b arbetsställningar är en vanlig orsak till skador och sjukskrivningar. Medan männen arbetar i kommunens industrier, där arbetsplatsolyckor är vanliga. Norsjö, Dorotea och Malå är de tre kommuner i Västerbotten som har den högsta andelen sysselsatta inom industrin, samtidigt som de är de tre kommuner som har flest antal rapporterade arbetsolyckor och arbetsskador. 11 Försäkringskassan mäter sjukfrånvaron med ohälsotalet som innebär antal utbetalda dagar av sjukförmåner delat med antal personer i arbetsför ålder (2010, s.1) 12 Antalet utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

15 VB VB Riket Riket JämLYS Norsjö 47 kommun Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Andel i sjuk- och aktivitetsersättning, Andel december i sjuk och aktivitetsersättning, december år år Kv år år Kv år år Kv Norsjö Kv Kv Kv Norsjö VB VB Riket Riket Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b 7 Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Anmälda arbetsskador, 2008 Anmälda arbetsskador, år år år år Kv år Kv år Kv Norsjö Kv 0 11 Kv 5 20 Kv 4 12 Norsjö VB VB Riket Riket Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b 10 Källa: Länsstyrelsen Västerbotten 2010b Varför skiljer sig arbetslivsvillkoren mellan kvinnor och män? Förklaringar till varför arbetslivsvillkoren skiljer sig för män och kvinnor hänger även de samman med den könssegregerade arbetsmarknaden. Regeringen skriver i den nationella strategin för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet att eftersom kvinnor dominerar bland dem som har osäkra anställningar begränsas deras möjligheter till inflytande på arbetsplatsen. Eftersom de generellt befinner sig längre ner i hierarkin på arbetsplatsen, har de mindre tillgång till självvald flexibel arbetstid och makt över sin arbetssituation (Regeringen 2009, s.40). En del av kvinnors sjukskrivningar kan även förklaras med att de arbetar inom vård, omsorg och skola. Generellt möter män fortfarande mest fysiska arbetsmiljöproblem medan kvinnor som grupp arbetar under svårare psykosociala förhållanden (Riksförsäkringsverket 2004, s.10). Detta kan också förklara varför männen är mer utsatta för arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. En annan förklaring som brukar diskuteras för att förklara kvinnors högre ohälsotal, är att kvinnor har en dubbel ansvarsbörda. Samtidigt som de har ett betalt arbete ansvarar de för det obetalda arbetet i hemmet (Widmalm 2004, s.14). Vad är problemet med skilda arbetslivsvillkor mellan kvinnor och män? Ett problem med de skilda arbetslivsvillkoren mellan kvinnor och män är att deras förutsättningar för rehabilitering ser olika ut. Exempelvis har forskning visat att utbildning är den mest effektiva formen av rehabilitering och som det ser ut idag, får oftare män utbildning, medan kvinnor får arbetsträna. nens rehabilitering sätts in tidigare i sjukfallet, varar längre och är dyrare än kvinnors. Flera studier pekar även på att män får bättre stöd av arbetsgivaren än kvinnor i rehabiliteringsarbetet (SOU 2007:15, s.9-10). Ett annat problem är att många arbetsplatser är anpassade efter en idé om en normalbyggd man, vilket får exkluderande konsekvenser dels för kvinnor men även för män som har en annan kroppsbyggnad (Riksförsäkringsverket 2004, s.9-10). Diskriminering och trakasserier är också en viktig del i den arbetsplatsrelaterade ohälsan. Länsstyrelsen Västerbotten skriver att orsaken till diskriminering på grund av kön är att kvinnor som grupp har en underordnad position på många arbetsplatser och i samhället som stort. Trakasserierna får konsekvenser både för individen som utsätts, men även för arbetsplatsen. Enligt den tidigare myndigheten Jämställdhetsombudsmannen (JämO) är sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön ett symptom på bristande jämställdhet i organisationen. Ofta är produktiviteten och kreativiteten lägre på arbetsplatser där sexuella trakasserier förekommer eller där arbetsgivaren inte tar trakasserierna på allvar (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.38). Foto: Sara Andersson

16 16 JämLYS Norsjö kommun 2010 VARFÖR SKA NORSJÖ ARBETA FÖR JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSMARKNADEN OCH I NÄRINGSLIVET? I rapporten har det gjorts ett försök att visa hur det ser ut på arbetsmarknaden och i näringslivet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det har diskuterats kring varför det ser ut som det gör och om det finns några problem med det. Nedan följer en diskussion om varför Norsjö kommun ska arbeta vidare med dessa frågor samt vilka konsekvenser det får om vi inte gör det. Hållbar utveckling I Västerbottens län finns det ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) , som Länsstyrelsen tillsammans med kommuner, landsting, näringsliv, statliga myndigheter och intresseorganisationer har arbetat fram. RUP:en är ett policydokument för arbetet med att uppnå hållbar utveckling i länet. Eftersom Norsjö kommun är en del av Västerbotten rör även detta utvecklingsprogram oss. I RUP:en är det tydligt att vi måste jobba för ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. I intervjun med kommunalråd Mikael Lindfors framkommer det att enligt honom innebär hållbar tillväxt ett långsiktigt strategiskt arbete. I detta arbete menar han att jämställdhet spelar en självklar roll. Tillväxt som inte leder till ökad jämställdhet kan helt enkelt inte ses som hållbar. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt förvalta och investera i samhällets viktigaste resurser människa och miljö. Förutsättningen för ett hållbart samhälle och en hållbar tillväxt är att hela befolkningens kunskaper och kompetenser tillvaratas, oavsett kön. Samhällsutvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Rapporten har visat att hela befolkningens kompetenser idag inte tillvaratas, kvinnor och män hänvisas till vissa yrken och utesluts från andra. Exempelvis går kommunen idag miste om kompetenta män som skulle passa utmärkt inom vård och omsorgsyrkena, Johan Larsson är ett exempel på det. Han berättade själv i intervjun att han aldrig tänkt tanken att arbeta inom äldreomsorgen, men trivs idag väldigt bra och har arbetat snart tio år inom yrket. För att samhällsutvecklingen inte ska äventyra kommande generationers möjligheter, måste vi uppmärksamma och motverka de strukturer som råder. Befolkningsutveckling och framtida kompetensförsörjning Norsjö kommun har en befolkningsutveckling som är negativ och sedan 1960-talet har invånarantalet halverats. Det är svårt att sia om framtiden, men enligt en befolkningsprognos från Statistiska Centralbyrån kommer invånarantalet i Norsjö kommun år 2030 att ha minskat med nästan 400 personer. En självklar anledning till varför Norsjö måste jobba aktivt med jämställdhet är att motverka denna utveckling. En jämställd arbetsmarknad bidrar både till att arbetsmarknaden breddas för kvinnor och män, men det bidrar även till ett bättre arbetsklimat och trivsammare arbetsplatser. Näringslivschef Lars-Åke Holmgren menar att vi måste lyfta blicken och se konsekvenserna om vi inte jobbar med jämställdhet: Trivs inte kvinnor och män på sina arbetsplatser eller om de inte hittar ett arbete, kan de välja att flytta och vi får helt enkelt inte bli färre! Hur ska vi då kunna upprätthålla en god service?. Idag kan vi se att kvinnor står för den större utflyttningen från kommunen och en förklaring till detta kan vara den könssegregerade arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är helt enkelt för smal för kvinnorna och många flyttar för att studera eller arbeta på annan ort. Foto: Sofie From

17 17 JämLYS Norsjö kommun 2010 In- och Utflyttning Norsjö kommun År År Totalt Totalt Inflyttning Kv Kv Utflyttning Kv Kv Inflyttningsöverskott Inflyttningsöverskott Kv Kv Norsjö kommuns befolkningsutveckling Norsjö kommuns befolkningsutveckling In och Utflyttning Norsjö kommun År Totalt Inflyttning Kv Utflyttning Kv Inflyttningsöverskott Källa: SCB Källa: SCB Kv Kvinnor Kvinnor Norsjö kommuns befolkningsutveckling En 4000 konsekvens av Antal den negativa tillträdande ungdomar och åldersavgångar befolkningens Norsjö kommun, erfarenheter och 2025 kunskaper? Ett befolkningsutvecklingen Antal tillträdande är även framtida ungdomar och åldersavgångar företag som Norsjö uppmärksammat kommun, problematiken, men kompetensförsörjning. 70 För att arbetsmarknaden ännu inte riktigt påbörjat sitt jämställdhetsarbete, och näringslivet ska växa och en god service är företaget SSC Trätrappor. Enligt företagets VD 50 ska kunna upprätthållas, behöver vi arbetskraft. Urban Malmbom, måste Trätrappor arbeta utifrån En prognos från Arbetsförmedlingen visar att ett jämställdhetsperspektiv, om de ska kunna nå 40 det finns ett stort glapp mellan tillträdet till de visioner företaget satt upp. Urbans uppfattning och avgångar från arbetsmarknaden. Inom är att om en högkonjunktur börjar närma sig och den 20 kommunala förvaltningen väntar stora träindustrin slåss om arbetskraften i kommunen, 10 0 pensionsavgångar 10 och många företag står inför då måste de utifrån konkurrenssynpunkt jobba med generationsväxling. 0 Hur ska vi kunna rekrytera jämställdhet. De har inte råd att utesluta hälften av 0 kompetent personal om 00 vi 01 inte 02tar 03tillvara hela befolkningen! Källa: SCB Kvinnor Tillträdande Åldersavg Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Tillträdande Åldersavg Antal tillträdande ungdomar och åldersavgångar Norsjö kommun, Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Tillträdande Åldersavg

18 18 JämLYS Norsjö kommun 2010 Som tidigare nämnt, är varken kvinnor eller män homogena grupper, utan faktorer som ålder, etnicitet, sexuell läggning och klass påverkar och samverkar tillsammans med kön. Det är därför viktigt att komma ihåg att förutsättningarna på arbetsmarknaden och i näringslivet kan skilja sig inom gruppen kvinnor och gruppen män beslutade kommunfullmäktige att starta en flyktingverksamhet i Norsjö kommun. Beslutet grundades i kommunens befolkningsutveckling och beslutet sågs som en strategisk tillväxtsatsning. En översyn av andelen förvärvsarbetare i Norsjö visar att 78 procent av kvinnorna och 84 procent av männen förvärvsarbetar. Av de invånare i Norsjö som är födda i något land utanför Norden eller EU:s medlemsländer är andelen 58 procent för kvinnorna och 48 procent för männen. 13 Det är därför viktigt att diskutera om de människor som kommer till Norsjö som flyktingar, faktiskt ses som en resurs? Tar vi i Norsjö tillvara på de kompetenser och erfarenheter som dessa människor besitter, eller låter vi fördomar, normer och värderingar hindra oss? Attraktivitet I jämställdhetsanalysen har diskussioner nästan uteslutande rört kvinnor och män som grupp och ingen direkt nyansering har gjorts inom grupperna kvinnor och män. Diskussionerna kring deltagande på arbetsmarknaden och fördelningen mellan obetalt och betalt arbete har utgått från ett heterosexuellt parförhållande. Länsstyrelsen Västerbotten menar att som det ser ut idag planerar länets politiker och arbetsgivare fortfarande sin verksamhet utifrån en så kallad kärnfamilj, det vill säga den heterosexuella parrelationen med ett eller flera barn. Den starka normen om kärnfamiljen får dock konsekvenser för alla människor som lever ihop men inte i ett heterosexuellt parförhållande, för människor som inte kan eller vill skaffa barn och för människor som inte lever ihop alls. För att stärka kommunens attraktivitet, menar Länsstyrelsen, är det jätteviktigt att visa att alla människor är välkomna och att alla individer är viktiga, med eller utan familj (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a, s.27). Som ovan nämnts är vi i behov av en positiv befolkningstillväxt och vi har inte råd att bli färre. En tankeställare är kanske; vem vänder vi oss till i Norsjö, vilka vill vi locka till kommunen, vad satsar vi på för aktiviteter och vilka vänder sig dessa aktiviteter till? Är det alla eller endast en grupp i samhället? Demokrati och rättvisa I RUP:en för Västerbotten framgår det att en socialt hållbar utveckling innebär att demokrati och demografi är utgångspunkter för en utveckling som säkerställer stabila sociala förhållanden med kvinnors respektive mäns livsvillkor i centrum (s.19). En rättvis och jämn fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män är förutsättningen för ett demokratiskt samhälle. En av de kanske viktigaste anledningarna till att Norsjö kommun måste arbeta med den ojämställda arbetsmarknaden kan ses utifrån ett demokratiskt och rättivseperspektiv alla människor ska behandlas lika, oavsett kön. Kvinnor och män ska i ett demokratiskt samhälle ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, något som jämställdhetsanalysen visar att kvinnor och män idag inte har. Medan männen har företräde på arbetsmarknaden och generellt har högre lön och mer befogenheter än kvinnor, har kvinnor ansvaret för barn och familj. Ett ansvar som i sig kan innebära att mannen tas ifrån rättigheten att vara föräldraledig och ansvara för sina barn. Det är även viktigt att lyfta frågan om vems ansvar och skyldighet det är att initiera och arbeta med jämställdhet? Är det kvinnornas ansvar för att det är kvinnorna som är underordnade? Det kanske snarare är allas ansvar att jobba för ett demokratiskt och rättvist samhälle och många gånger är det de med makt som har störst möjlighet att påverka. 13 Siffrorna är från 2008 Foto: Sofie From

19 19 JämLYS Norsjö kommun 2010 RESULTAT OCH AVSLUTANDE DISKUSSION Begreppet kön används ofta som benämning på det biologiska könet och begreppet genus används som benämning på det socialt konstruerade könet. Ibland används dock ordet kön även som benämningen för det biologiska och det socialt konstruerade könet, då det är svårt att säga vad som är biologiskt givet och vad som är en social konstruktion, eftersom vi från födseln behandlas olika på grund av vårt biologiska kön (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a). Rapporten har kartlagt hur det ser ut på arbetsmarknaden och i näringslivet i Norsjö kommun utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att kommunens politiker, tjänstemän och företag tar till sig hela rapportens resultat och diskuterar vidare vad som kan och ska göras. Trots detta är det några resultat som ytterligare måste lyftas. Avsnittet avslutas med förslag på insatser för att främja jämställdhet i Norsjö på arbetsmarknaden och i näringslivet. Jämställdhetsanalysen har visat att 82 procent av offentligt anställda i Norsjö är kvinnor samtidigt som 75 procent av anställda i näringslivet är män, vilket gör Norsjö kommuns arbetsmarknad till en av de mest könssegregerade i Västerbotten. Detta innebär att vi har långt kvar till en arbetsmarknad som kan ses någorlunda jämställd. Det är dock viktigt att inte endast se statiskt över den kvantitativa jämställdheten, det vill säga var kvinnor och män arbetar, utan även se var kvinnor och män befinner sig inom respektive arbetsplats. I intervjun med SSC Trätrappors VD Urban Malmbom framkom det att han kan se en könsuppdelning inom företaget, där en procentuellt större andel kvinnor befinner sig på tjänstemannasidan än i produktionen. En översyn över chefspositioner i Norsjö har även den visat att kvinnor och män befinner sig på olika positioner. Kvinnor befinner sig i större utsträckning på positioner som kan klassificeras som mellanchefer, medan männen återfinns på de högre chefspositionerna. Exempelvis är kommunens fyra förvaltningschefer män. Mikael Lindfors menar att vid rekrytering till en chefstjänst förs det alltid ett resonemang om jämställdhet, men trots detta besitter ingen kvinna någon av de högre chefsposterna. För att vi ska kunna förändra de strutkurer som råder i Norsjö, är det kanske lättast att börja med den egna organisationen eller företaget? För att uppnå jämställdhet måste strategiska och konkreta satsningar och val genomföras. Vi kan inte sitta och vänta på att det ska lösa sig. Rapporten har även visat att andelen kvinnor som driver företag i Norsjö är lägst i Västerbotten samt att det dessutom har skett en minskning. Fler kvinnor som driver företag innebär inte med automatik att samhället blir mer jämställt, utan det beror även på inom vilken bransch kvinnor och män startar och driver sina företag. En kvinnas nystartade företag inom offentlig sektor eller en mans nystartade företag inom industrin kan snarare spä på den könssegregerade arbetsmarknaden, än motverka den. Norsjö är dock beroende av fler företag, men det är viktigt att resonera kring hur företagande främjas, vilka företag som främjas och Foto: Sofie From

20 20 JämLYS Norsjö kommun 2010 Foto: Sofie From huruvida kvinnor och män har samma möjligheter att starta och driva företag i Norsjö. Under de senaste åren har ett antal satsningar genomförts riktade mot kvinnor som kan tänka sig att driva eller redan driver företag. Eftersom andelen kvinnor som driver företag har minskat, indikerar resultatet att dessa insatser inte har varit rätt riktade eller kanske snarare inte fått den status och prioritet som behövts. När olika jämställdhetssatsningar genomförs framställs kvinnor ofta som problemet och många åtgärder riktas därför mot att utbilda, anpassa och kompetenshöja kvinnor för att de ska passa in (Länsstyrelsen Västerbotten 2010a). Alla måste ta ansvar för jämställdhetsarbetet, det är inte bara kvinnors problem och uppgift att lösa. Ett annat anmärkningsvärt resultat är att kvinnorna i Norsjö har högre andel sjuk- och aktivitetsersättning än både länet och riket samt att männen i Norsjö har bland det högsta antalet arbetsplatsolyckor och sjukdomar. Är det något som vi kan acceptera? Speciellt med tanke på kommunens tidigare hälsosatsningar och visionen: En attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med. Skillnaderna mellan kvinnor och män i sjukskrivning och arbetsplatsolyckor kan härledas till den könssegregerade arbetsmarknaden. Vindelnföretaget Indexator har arbetat strategiskt med jämställdhet under flera år, vilket har lett till att sjukfrånvaron har minskat och den psykosociala arbetsmiljön har blivit bättre. I intervjun med Ida Johansson kom det även fram att hon har erfarenhet av, från hennes mansdominerade arbetsplats, att kvinnor och män använder olika metoder för att lösa problem. Ida menar att medan männen använder råstyrka och gärna använder ett tillhygge, ser kvinnorna problemet på detaljnivå och löser det genom att justera en inställning. Jämställdhetsarbete kan förbättra arbetsmiljön och därför kan vi anta att en jämställd arbetsmarknad skulle minska ohälsan i Norsjö. Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att jämställdhet är en strukturell fråga som vi alla måste arbeta med. Jämställdhet kan inte enbart ses som kvinnors uppgift, utan något som är relevant för alla. De traditionella roller och normer som råder i samhället begränsar inte bara kvinnor, utan även män. I analysen har det pratats statiskt om gruppen kvinnor och män, men det är dock viktigt att påpeka variationer inom grupperna. Långt ifrån alla män vill arbeta inom industrin och långt ifrån alla kvinnor vill arbeta inom vården. Exempelvis kan den hårda, maskulina jargongen, som flera av de intervjuade pratar om inom industrin i Norsjö, vara hämmande för män och även exkludera dem. Har en kille som är intresserad av exempelvis teater och underhållning samma status och möjligheter att utöva sitt intresse i Norsjö, som en kille som är intresserad av skoter och hockey? Jämställdhet handlar inte om att vi alla ska bli likadana, utan att vi alla ska accepteras och inte definieras eller begränsas på grund av kön. I intervjuerna har det framkommit att de intervjuade ofta pratar om jämställdhet på individnivå. Anledningar och förklaringar till den ojämställdhet som råder kopplas till den enskilda kvinnan och hennes egenskaper. Det är dock viktigt att lyfta blicken och se jämställdhet som en strukturell fråga. Det är inte hos den enskilda personen som problemet ligger, det är de strukturer och normer som råder i samhället som påverkar och styr den enskilde i olika riktningar. Ojämställdhet är något som vi alla bidrar till genom det vi gör eller väljer att inte göra. Normer och föreställningar kan bara ändras genom att vi är medvetna om vår egen roll i återskapandet av dem samt aktivt bryter könsbundna mönster.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12 Grundbok Enkätmall JämO Grundbok Enkätmall Innehållsförteckning Anvisningar 5 Arbetsförhållanden 6 Föräldraskap 7 Trakasserier 9 Rekrytering 10 Jämställdhetsanalys av löner 12 JämO reviderad november

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer

Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer Svenskt näringsliv Carina Lindfelt Andelen kvinnor som är chefer fortsätter att öka i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Vi är alla olika men har lika värde och rätt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla människor har rätt att, oberoende av

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

JämLYS. En jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten

JämLYS. En jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten JämLYS En jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten Utgivare: Länsstyrelsen i Västerbotten Layout: t/r reklambyrå AB, Skellefteå Omslagsfoto: Pär Domeij/Synk Foto: Mariann Holmberg sid 7, 8, 16,

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar

Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar i Örebro län. Näringslivet i Örebro län - Männen dominerrar i andelen VD-befattningar och styrelsposter Fredrik Eliasson Februari 2002 Publikationsnr:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer