Hälsouniversitetet i Linköping, stadiumiii, bildomtentamen, 27 augusti 2009 KOD: Omtentamen bild vt-09 1(10)

Transkript

1 Omtentamen bild vt-09 1(10) Eva Jonsson, 22 år, söker dig för en rutinmässig gynekologisk undersökning. Hon har inga besvär men kolposkopi visar platta kondylom på portio (v g se bild). Du upplyser henne om vad du funnit. Eva blir orolig och rädd eftersom hon hört att kondylom kan orsaka cancer. Fråga 1 (3 p) Evas oro är befogad. Redogör för patogenesen för sambandet mellan kondylom och gynekologiska maligniteter.

2 2 (10) Patrik Svensson, 55 år, mångårig rökare och bilmekaniker genomgick utredning för ett år sedan med anledning av successivt tilltagande nedsatt kondition och framförallt andfåddhet, något som gjorde det svårt för honom att utföra sina arbetsuppgifter. Utredningen påvisade att Patrik led av en avancerad KOL. Vid återbesök på Lungmedicinska mottagningen berättar Patrik att medicineringen lindrat symtomen något men han har fortfarande påtagliga besvär med andfåddhet i det dagliga livet. Vid undersökning av Patrik noteras vid inspektion en tunnformad thorax. Vid lungauskultation hörs svaga andningsljud bilateralt. Vid perkussion av lungorna noteras hypersonor perkussionston samt sänkta lunggränser. Fråga 2 (3 p) Vilket patofysiologiskt tillstånd i lungorna tyder fynden i status på? (1p) Genom vilken/vilka mekanismer uppkommer detta tillstånd vid KOL? (2p)

3 3(10) Erik Svensson, 70 år, har haft högt blodtryck i flera decennier. Han har haft rätt bra blodtryckskontroll under de första 10 åren men under de senaste 5 åren har han ofta haft / mmhg vid kontroller med en kombination av betablockerare och tiaziddiuretika. Vid det senaste besöket fann man lite lågt kalium (3.0 mmol/l, ref. 3,5-4,8 mmol/l) vilket, ihop med dålig blodtryckskontroll, medförde att hans distriktsläkare bytte till enalapril 20 mg 1x1. Erik blir emellertid dålig av detta, han utvecklar yrsel och trötthet och vid kontroll visar sig blodtrycket vara 134/70 i liggande och det faller påtagligt när han ställer sig upp. I proverna ses nu kreatinin på 300 μmol/l (ref < 115 μmol/l ) samt kalium på 5,8 mmol/l. I status noteras ett blåsljud i buken och vidare utredning påvisar angiografifynd enligt bilden. Fråga 3 (3 p) Redogör för den mest troliga orsaken samt patogenesen till den plötsligt nedsatta njurfunktionen och hur detta hör ihop med medicinändringen.

4 4(10) Kristina Eriksson, 22 år, insjuknade för drygt en månad sedan med att hon såg sämre på det högra ögat. Dessutom gjorde det ont i det ögat. Hon uppsökte ögonjouren och fick besked om att hon hade drabbats av en synnervsinflammation. Som led i den fortsatta utredningen gjordes fem veckor efter insjuknandet en magnetkameraundersökning av hjärnan. Man påvisar multipla förändringar radierande ut från corpus callosum (v g se bild). Fråga 4 (4 p) Vilken diagnos/sjukdomstyp har du i åtanke? Vilken patologisk process är central och hur anser man att den uppkommer?

5 5(10) Bo Lindström, 17 år, har i några års tid besvärats av återkommande episoder av hjärtklappning. Episoderna har varit korta och han har därför inte sökt vård. Idag hade man friluftsdag på Bos gymnasieskola. Löpning stod på programmet och i samband med detta fick Bo så pass uttalad hjärtklappning att han var tvungen att avbryta. Symtomen gick över efter en stunds vila. Någon timme senare uppsöker Bo den närliggande vårdcentralen tillsammans med en lärare. Han mår då bra och har ingen hjärtklappning. EKG tas. Fråga 5 (3p) A) Beskriv vilket som är det dominerande patologiska fyndet i detta EKG (1p) B) Redogör också för hur den elektriska signalens förlopp genom hjärtat skiljer sig från det normala, och som gör att EKG- bilden blir avvikande. (2p)

6 6(10) Läkemedelsbolaget Arytmicon håller på att utveckla läkemedel mot hjärtarytmier. Man har tre kandidatsubstanser Alfa, Beta och Gamma. Fas I studier har nu genomförts på friska frivilliga försökspersoner för att kartlägga de farmakokinetiska egenskaperna. Substansen Beta är kemiskt sett en svag bas. Vid bestämning av plasmakoncentrationen av läkemedlet efter peroral och intravenös administrering av samma dos erhålles plasmakoncentrationskurvor enligt figuren. Fråga 6 (3p) A) Hur kan det komma sig att plasmakoncentrationen ser olika ut efter peroral och intravenös administrering? (1p) B) Vilka egenskaper hos läkemedlet kan bidra till denna skillnad? (2p)

7 7(10) Andrea Bengtsson, 20 år, söker på vårdcentralens mottagning. Hon känner sig trött och mår illa men har inte kräkts. Hon klagar över värk i ryggen, I status framkommer dunkömhet över den högra njurlogen samt att Andrea har feber 38,8 C. Andrea har instruerats att medföra ett morgonurinprov, transporterat i plastpåse med isbitar. Comburtest Enhet Ref.område Resultat U-ALBUMIN arb enh U-GLUKOS arb enh 0 0 U-ACETOACETAT arb enh 0 0 U-Hemoglobin/Erytrocyter arb enh 0 2 U-LEUKOCYTER arb enh 0 2 U-Nitrit: positiv. P-CRP: 37 mg/l (ref. <10 mg/l). I urinsedimentet ses rikligt med glitterceller och agglutinat. Dessutom ses flera strukturer varav en har markerats på bilden. Fråga 7 (5p) A) Vilken diagnos ter sig mest sannolik utifrån anamnesen? (1p) B) Beskriv mekanismerna för hur den i bilden markerade strukturen uppkommer (2p) C) Varför blir U-Nitrit positiv? (2p)

8 8(10) Kenneth 68 år söker på vårdcentralen eftersom han de sista 3 månaderna känt sig tröttare och blivit mer andfådd speciellt vid ansträngning. Kenneth hade en hjärtinfarkt för 6 år sedan. Kenneth medicinerar med T. Seloken ZOC 100 mg x1 och T. Trombyl 75 mg x1. Doktorn på vårdcentralen remitterar Kenneth till en hjärt-lungröntgen. Fråga 8 (5p) A. Vilka avvikande fynd ses på röntgenbilderna (1p) B. Vilket tillstånd tror Du Kenneth drabbats av? (1p) C. Vid detta tillstånd aktiveras ett antal neuroendokrina faktorer, dels vaskonstriktoriska och dels vasodilatatoriska. Redogör för de vasodilaterande faktorerna, hur de aktiveras och varför och deras vanligaste effekter (3p)

9 9(10) Maria Crespo, 63 år, söker vård pga. att hon har stora snarkproblem. Hon får inte heller på sig ringarna längre och skonumret har ökat med två storlekar de sista tio åren. Maria är tidigare frisk förutom att hon äter blodtrycksmedicin sedan fyra år tillbaka (T Enalapril 10 mg 1+0+0). Hon pratar med lite grötig accent och har ett lätt underbett.vidare utredning påvisar ett adenom i hypofysen. Fråga 9 (5p) A) Vilket hypofyshormon torde adenomet insöndra? (1 p) B) Hur regleras insöndringen av detta hormon och hur medieras dess effekter? (2 p) C) Vilka är de patofysiologiska mekanismerna bakom Marias symtom? (2 p)

10 10(10) Emma Karlsson, 62 år, har under hela sitt liv varit frisk. För ett halvår sedan började hon emellertid få ont i ryggen och nyligen halkade hon och fick en fraktur på strålbenet. Samtidigt förvärrades det onda i ryggen så att hon knappt kunde stå upprätt. Röntgenundersökningen av kotpelaren visade ursparingar s.k. usurer, varför hon fick stanna på sjukhuset för fortsatt utredning. Vid analys av proteiner i plasma fann man P-Albumin 28 g/l (referensvärde g/l) och P-IgG 32 g/l (referensvärde 6,0-15,0 g/l). Resultatet av den samtidigt utförda agarosgelelektroforesen framgår på bilden. Fråga 10 (4 p) A Vilken sjukdom tyder det starka bandet i elektroforesen på? (1p) B Redogör för varför just ett distinkt band uppkommer i elektroforesen.. (1p) C Förklara också varför P-Albumin är lågt. (2p)

11