Årsmöte Motioner H-K. Skola/Utbildning Social välfärd/sociala frågor Rättsväsende Trafik/Miljö

Transkript

1 Årsmöte 2011 Motioner H-K H I J K Skola/Utbildning Social välfärd/sociala frågor Rättsväsende Trafik/Miljö

2 H01 En mer jämlik skola... 4 Utlåtande över motion H01 En mer jämlik skola... 4 H02 Motion om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning... 5 Utlåtande över motion H02 Om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning... 7 I01 Motion om familjecentraler... 8 Utlåtande över motion I01 Familjecentraler... 8 I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik Utlåtande över motion I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik...10 I03 Barns rätt till en bra uppväxt...11 Utlåtande över motion I03 Barns rätt till en bra uppväxt...12 I04 Förbättrad situation för hemlösa...13 I05 Motion om vräkning av barnfamiljer...14 Utlåtande över motion I04 Förbättrad situation för hemlösa och I05 Vräkning av barnfamiljer...15 I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet...16 I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet...17 I08 Om utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet Utlåtande över motion I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet, I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet och I08 Utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet...19 I09 Vinst i välfärdsföretag I10 Privata vinstuttag Utlåtande över motion I09 Vinst i välfärdsföretag och I10 Privata vinstuttag...23 I11 Ensamkommande barns och föräldrars rätt återförenas! Utlåtande över motion I11 Ensamkommande barns och föräldrars rätt återförenas...28 I12 Figdomen i Sverige I13 Figdomen i Sverige Utlåtande över motion I12 Figdomen i Sverige och I13 Figdomen i Sverige...31 J01 Licens för kamphundar Utlåtande över motion J01 Licens för kamphundar...34 J02 Medicinsk behandling av dömda våldtäktsmän Utlåtande över motion J02 Medicinsk behandling av dömda våldtäktsmän...38 J03 Motion angående Missbruk av Alkohol, Narkotika och Spelberoende Utlåtande över motion J03 Missbruk av Alkohol, Narkotika och Spelberoende...40 K01 Spårväg Syd och Förbifart Stockholm...41 K02 Stoppa förbifart Stockholm...43 Utlåtande över motion K01 Spårväg Syd och Förbifart Stockholm samt motion K02 Stoppa förbifart Stockholm

3 K03 Satsning på järnvägen med TGV-standard Utlåtande över motion K03 Satsning på järnvägen med TGV-standard...46 K04 El-bilsproduktion i Sverige Utlåtande över K04 El-bilsproduktion i Sverige...48 K05 Miljö och Trafikmotion Utlåtande över motion K05 Miljö och Trafikmotion...50 K06 Rökförbud vid busshållplatser Utlåtande över motion K06 Rökförbud vid busshållplatser...51 K07 Säkerhetsåtgärder i tunnelbanan Utlåtande över motion K07 Säkerhetsåtgärder i tunnelbanan...52 K08 Upprustning av Kista bussterminal Utlåtande över motion K08 Upprustning av Kista bussterminal...53 K09 Ändring av Förbifart Stockholm Utlåtande över motion K09 Ändring av förbifart Stockholm...57 K10 Motion om grundven Utlåtande över motion K10 Motion om grundven...59 K11 Förbättra strandskyddet! Utlåtande över motion K11 Förbättra strandskyddet...61 K12 Flera av våra underbara bad har blivit rekreationsområden för Kanadagäss i stället för rekreationsområden för människor Utlåtande över motion K12 Kanadagäss...63 K13 Motion om ett cykelprogram Utlåtande över motion K13 Motion om ett cykelprogram

4 H01 En mer jämlik skola Skolan har i dag kommunalt huvudmannaskap. Detta är något värna om eftersom det ger en större möjlighet anpassa skolan efter lokala förhållanden och få till stånd en god samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Skolfrågan har dock ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar i den kommunala deben. Särskilt viktigt ta strid för på lokal nivå är jämlikheten, det ska vara en skola för alla. På nationell nivå har resursfördelningen mellan landets kommuner förbättrats, bland annat genom skeutjämningssystemet. Men inom kommunerna, och inte minst i Stockholms stad, fungerar resursfördelningen sämre. Den nuvarande regimen tar inte tillräcklig hänsyn till växlande behov i olika stadsdelar. Resursfördelningen ska styras av de verkliga behoven, inte av schablonmässiga kvantitativa beräkningar. Därför föreslår jag årsmötet besluta uttala skolan även i fortsättningen ska ha kommunalt huvudmannaskap, vårt parti i staden ska forma och föra ut en tydlig profil i skolpolitiken, så människor kan se var socialdemokraterna står i skolfrågan, samt Stockholms partidistrikt ska verka för Stockholms stad skapar ett resursfördelningssystem där pengarna följer behoven. Per Båvner Mälarhöjden-Axelsbergs socialdemokratiska förening har vid medlemsmöte den 16 november 2010 beslutat anta motionen som sin egen. Utlåtande över motion H01 En mer jämlik skola En bra skola är av enorm betydelse för ge alla barn och unga goda framtidsmöjligheter men också för utjämna klyftor. Just nu går utvecklingen åt fel håll i svensk skola, kunskapsnivån sjunker för alla och klyftorna ökar på ett alarmerande sätt. Sverige har inte längre en skola som utjämnar barns skilda förutsättningar och kunskapsnivån är medelmåttig. Detta är en av de största utmaningarna för oss socialdemokrater, skolpolitiken förtjänar en mer central roll. Styrelsen delar därför helt motionens förslag vi socialdemokrater i Stockholms skall forma och föra ut en tydlig profil i skolpolitiken. Viktiga delar i en sådan politik måste vara verka för ett resursfördelningssystem som tar hänsyn både till enskilda elevers behov liksom till olika skolors behov. Ett skolpengsystem som fördelar resurserna lika per elev oavsett behov leder till en skola där klyftorna ökar. Styrelsen delar uppfningen ett ändrat huvudmannaskap inte bör genomföras, det finns andra och viktigare förslag som istället måste prioriteras för både statens och kommunens styrning av skolan skall leda till en mer rättvis skola med högre kvalitet i undervisningen och bättre resultat. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla motionen BESLUT 4

5 H02 Motion om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning Till skillnad från grundskolan som är obligatorisk är gymnasieskolan en frivillig skolform. Den lagstadgade skyldigheten delta i grundskolans undervisning infördes år Sedan dess har det svenska samhället upplevt en förändring där en välutbildad arbetskraft har blivit en av de viktigaste förutsättningarna för Sverige ska bibehålla en stark position på den alltmer internationaliserade arbetsmarknaden. Tydliga samband mellan låg utbildningsnivå och arbetslöshet har påvisats, vilket är något som skulle motverkas genom man bl.a. höjer åldern för deltagandet i den obligatoriska undervisningen. Andelen unga som läser på gymnasiet har varit stigande under flera decennier. Dock finns fortfarande i dag elever som inte läser vidare efter grundskolan. Läsåret 2008/2009 valde elever från grundskolan inte söka en gymnasieutbildning. Dessutom hade våren 2009 endast 68 % av dem som påbörjat en gymnasieutbildning tre år tidigare fått ett slutbetyg. En ändring i skolplikten skulle säkerställa varje ung människa deltar i gymnasieundervisning och hindra en utveckling hos de individer som redan i tonåren hamnar på efterkälken när det gäller utbildning och därmed även arbetsmarknad. Sverige är ett av de länder i Europa med mycket hög arbetslöshet hos unga människor. Bland ungdomar i åldern år är arbetslösa, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 22,9 procent. Av dessa arbetslösa studerade på heltid (SCB, AKU, oktober 2010). Både svensk och internationell forskning har konstaterat skolresultat är en viktig faktor för kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En stor andel av unga människor som har svårt komma in på arbetsmarknaden är just de som inte har lyckats med studierna. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland de som inte studerat på gymnasiet jämfört med de som har fullföljt gymnasieutbildning. Den är värst för ungdomar som helt saknar gymnasiekompetens. Chanserna få ett jobb är nästan obefintliga på en arbetsmarknad där allt större utsortering sker bland de som saknar utbildning eller i övrigt inte uppfyller kraven i ett hårt konkurrensuts arbetsliv. Denna situation bidrar även till ett ökat antal unga som står utanför a-kassan och försörjer sig på ekonomiskt bistånd. En obligatorisk gymnasieskola är dessutom viktig i ett genusperspektiv. Inom vissa kulturer prioriteras inte utbildning hos kvinnor enligt det rådande sociala mönstret. Tonvikten läggs i stället på giftermål och arbete i hemmet. Forskning från bl.a. Skolverket (2007) visar exempelvis romska flickor inte alltid tillåts gå i skolan och försvinner tidigt från skolan. Det finns starka skäl för det socialdemokratiska partiet verkar för det tillsätts en utredning som behandlar huruvida skolplikt som även omfar gymnasiet skulle vara en av möjliga åtgärder för höja utbildningsnivån i landet och bidra till fler unga människor skaffar sig en utbildning. I Storbritannien har åldern för den obligatoriska skolan höjts från 16 till 18 år (se Education and Skills Act 2008). Beslutet om höja åldern är endast ett av flera åtgärder för höja kompetensnivån fram till 2020 som ett led i den förra brittiska regeringens agenda med mottot achieving world class skills. Enligt lagen måste ungdomarna delta i undervisning fram tills de fyller 18 år antingen genom heltidsstudier, lärlingsutbildning på arbetsplats, eller en kombination av bägge. I slutänden handlar det om inte ge upp hoppet om unga människor. Tonåringar som av olika skäl inte ser något värde i genomgå en gymnasieutbildning bör uppmärksammas och samhället får inte släppa taget om dem. Detta kräver även nya arbetsmetoder inom skolan liknande de som har införts i Storbritannien, d.v.s. man i större utsträckning anpassar utbildningar efter individuella behov och framförallt aldrig stänger dörren för en ung människa till och med efter avslutade gymnasiestudier fortsätter med högre utbildning. Om en ung person blir marginaliserad tidigt i livet är risken hon kvarstår i denna isolering stor. Var tionde person som är långvarigt arbetslös i 20-årsåldern är det även tio år senare. 5

6 Med hänvisning till ovanstående yrkar Sofia socialdemokratiska förening Stockholms arbetarekommun framför följande förslag till partikongressen: partikongressen beslutar om partistyrelsen ska utreda möjliga åtgärder som kan leda till fler unga personer fullföljer gymnasieutbildning, där förlängd skolplikt bör vara en av frågorna man undersöker. Alica Selmanovic genom Sofia Socialdemokratiska förening Motionen behandlad på styrelsemöte den 24 november 2010 och antagen som föreningens egen. Gunnar Lindholm, ordförande 6

7 Utlåtande över motion H02 Om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning Styrelsen delar i mycket motionärernas analys. Utbildning har alltid varit en klassfråga och klassmarkör. Det unika samhällsbygge som pågått i vårt land kan av många skäl sägas ha en av sina viktigaste startpunkter i den breda folkrörelse för alla barns rätt till kunskap vars första stora seger var folkskolereformen på 1840-talet. Att skolgång blev obligatorisk, plikt, var i första hand en markering mot vuxenvärden. Det var ett sätt freda barns rättigheter. Vi har fortfarande skolplikt i Sverige, men jämfört med dess funktion i 1800-talets samhälle har den inte riktigt samma effekt. Det har skett en tydlig, och besvärlig glidning i dess roll som skydd för barns rätt. Det finns rätt många barn som just nu lyder under skolplikt - men som i praktiken inte har rätt till skolgång. Barn vi givit upp om, och som inte är välkomna i skolan. Om några gäller detta uttalat - skolan vägrar ta emot dem. Om många fler är det ett mer diffust förhållningssätt. De problem motionen beskriver är verkliga. Det finns barn vars familjer (ibland av goda skäl) är så skeptiska till samhället i allmänhet och skolan i synnerhet de hålls hemma. Det finns stora skillnader i skolans, och den övriga vuxenvärldens förväntningar på barns studieförmåga. Dessa förväntningar styrs sällan av det enskilda barnet och hennes/hans möjligheter utan mer ofta om föreställningar kopplade till kön, klass och förmåga till anpassning. Skolan har stora problem med sitt bemötande av barn med funktionsnedsättning (något vårt partidistrikt uppmärksammade på förra partikongressen - och fick igenom stora förändringar i partiets ställningstaganden). Ett särskilt problem är den stora förändring som skett i andelen unga med forts utbildning efter den grundläggande som skedde på ett 50 tal år från 50-talet och framåt nu reverseras. Från endast 20% av en årskull avslutade 12 års skolgång på 12 år på 50-talet, och alltså 80% av de unga inte gjorde det var förhållandet det omvända runt Styrelsen menar inte allt då var utmärkt (se till exempel de två ovanstående styckena). Ett avgörande problem var denna stora förändring s endast marginella avtryck i gymnasieskolans funktionssätt och kultur. Men nu backar siffrorna - vilket motionären pekar på. Kombinerat med den systematiska nedmontering av möjligheterna till återkommande utbildning som skett de senaste åren är detta ett hot. Ett hot både mot barns och ungas rättigheter och mot deras rätt som vuxna om några år. Det motionärerna tar upp är ett hot mot hela samhället, mot våra möjligheter bygga ett bra samhälle. Den är faktiskt till sin natur ett hot mot demokratin Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta avslå motionens -sats utreda möjliga åtgärder som kan leda till fler unga personer fullföljer gymnasieutbildning, där förlängd skolplikt bör vara en av frågorna man undersöker motionen jämte utlåtande sänds till riksdagsgruppen BESLUT 7

8 I01 Motion om familjecentraler När Moderaterna tillsammans med sina samarbetspartier vann valet 2006 försvann familjecentralen i Kista omgående. Det var en mycket viktig verksamhet, en av de få förebyggande verksamheterna som fanns inom social omsorg. På familjecentralen i Kista erbjöd man t ex föräldrarådgivare som erbjöd råd och stöd till blivande föräldrar eller föräldrar med små barn, främst under det första levnadsåret eller när familjerna befann sig i en besvärlig livssituation. Man samarbetade även med barnavårdscentralen och Mördravården för kunna identifiera barn i riskzon och kunna erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skede. Inom ramen för familjecentralerna erbjöd man också föräldrar som upplever de har mycket konflikter med barnen delta i Komet-cirklar för stärka föräldrarollen kring gränssättning, konflikthantering mm. För en stadsdel som har många familjer som är i behov av stöd är det en oerhört viktig fråga det finns förebyggande arbete. Det är också mer ekonomiskt på sikt då man förhoppningsvis kan hjälpa familjer innan de är i behov av akut hjälp. Vi socialdemokrater bör driva dessa frågor på alla nivåer och se till det är ett självklart inslag i vår politik, men också driva på majoriteten i landstinget och i stadsdelsnämnderna återinföra familjecentralerna. Vi vill: - Att Stockholms Arbetarkommun tar ställning för familjecentralerna ska vara ett ständigt inslag i vår politik - Att landstingsgruppen och kommunfullmäktigegruppen (via stadsdelsnämnden) får ansvar för arbeta in detta i sina budgetförslag Mia Päärni Antagen på Husby socialdemokratiska föreningens medlemsmöte 22/ Utlåtande över motion I01 Familjecentraler Familjecentraler var en mycket viktig del i den socialpolitiska strategin i Stockholm under socialdemokratiskt styre. Familjecentraler var en del i identifiera och avhjälpa problem på ett tidigt skede. Ett stöd för göra rätt insatser i rätt tid. Den moderatledda alliansen I staden och i landstinget såg familjecentralerna inte ingick i välfärdens kärna, inte var lagreglerad och därmed valfritt behålla i den egna verksamheten. Arbetarekommunen styrelse delar den intention som motionären ger uttryck för och delar den ambition som motionären ger uttryck för. Styrelsen ser de behov som motionären pekar på. Styrelsen tror denna form av förebyggande arbete är helt avgörande för i tid göra insatser för kunna undvika barn far illa och blir aktuella inom socialtjästen som tonåringar och vuxna. Arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla motionen BESLUT 8

9 I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik. De senaste fyra åren har varit en enda lång nedmontering av den gemensamma välfärden. Klyftorna i samhället har ökat, vilket har visats i undersökning efter undersökning. De mest spridda medierna leker Följa John och alla håller samma vinkling. När rapporter kommer som visar på samhällets skiktning och de svaga gruppernas utshet glimtar det snabbt förbi. Väldigt snart hyllar man återigen den nyliberala tanken om marknadskrafternas fantastiska förmåga lösa alla samhällsproblem. Budskapet om de konsekvenser det skiktade samhället kommer ha på långsikt syns inte alls. Det är endast när medierna får tag på något särskilt ömmande fall som det blir intressant (läs säljande) ta upp det. Ofta är det dessutom enskilda tjänstemän som får klä skott för de brister som visas upp. Politiken som den har förändrats under denna nyliberala era ifrågasätts aldrig. Vi socialdemokrater behöver gå i spetsen för folkbildningen genom ta fram material och visa upp konsekvenserna av det nyliberala samhällsystem vi lever i. De långsiktiga konsekvenserna för de vanlig människor som ser de idag tjänar på systemet måste tydliggöras. Vi måste hitta vägar slå oss in i folks medvetande för visa vilka trygghetsrisker människor löper om vi fortsätter vandringen på den nyliberala vägen. Vi yrkar - Att arbetarekommunen tillsätter en grupp med statistiker och samhällsvetare som sammanställer och tydliggör de trygghetskonsekvenser för löntagare och andra konjunkturkänsliga grupper som den nyliberala tanken och borgarnas ekonomiska politik har lett fram till. - Att arbetarekommunen tillsätter en arbetsgrupp med duktiga mediemänniskor som utarbetar ett handlingsprogram som syftar till ta tillbaka initiativet i deben och få ut den socialdemokratiska grundtanken och våra politiska samhällsvisioner till stadens och i förlängningen rikets medborgare. - Att arbetarkommunen arbetar för partistyrelsen tillsätter en mediegrupp som riktar sig till rikstäckande medier i samma syfte. - Att Stockholms Arbetarekommuns årsmöte alternativt representantskapsmöte antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till partistyrelsen eller mellankongressen 2011 om denna kommer hantera motioner på sedvanligt sätt. Farsta Socialdemokratiska förenings styrelse Motionen antagen av Farsta Stadsdelsförening vid medlemsmöte

10 Utlåtande över motion I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik Styrelsen delar i stort sett motionärens verklighetsuppfning. Socialdemokratin måste stärka sin förmåga både vad det gäller analysera och förstå utvecklingen i Sverige idag, och även bli bättre på kommunicera vår verklighetsbild och våra problemformuleringar utåt. För åstadkomma detta måste vi precis som motionären skriver dels stärka vår egen kompetens, dels öppna upp oss mot omvärlden inte minst i form av den kunskap som finns på våra högskolor och universitet. Styrelsen tror dock inte detta bäst görs genom skapa nya strukturer och så säga uppfinna hjulet på nytt, utan genom vi strategiskt använder våra nuvarande resurser bättre. Det socialdemokratiska studentförbundet har exempelvis tillsammans med arbetarrörelsens tankesmedja dragit igång ett väldigt livaktigt forskarnätverk som Stockholms partidistrikt skulle kunna arbeta närmare. Arbetarrörelsens bildningsorganisation ABF har också en oerhört viktig roll inte minst när det gäller de folkbildande insatser motionären förespråkar. När det gäller kommunikationen gentemot media både lokalt och nationellt har vi mängder av duktiga pressekreterare och kommunikatörer anställda på kanslier runt om i landet som tillsammans med våra förtroendevalda arbetar dagligen med försöka få ut våra socialdemokratiska idéer. Det som saknas är alltså som styrelsen uppfar saken inte arbetsgrupper som sitter på den ena eller andra kompetensen, utan framförallt en strategisk samordning och en anda av öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden. Vi behöver formulera en kunskapsbaserad politik utifrån en relevant samhällsanalys och det yttersta ansvaret för detta sker ligger direkt på oss på den politiska nivån. Samma sak gäller den viktiga samhällskritik motionären lägger tonvikten på: det är också ytterst ett politiskt ansvar formulera och tydliggöra denna. En viktig slutsats av arbetarekommunens valanalys var just vi brast i denna tydlighet. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta avslå -sats 2, 3 och 4 ge styrelsen i uppdrag inleda ett närmare samarbete med arbetarrörelsens forskarnätverk, arbetarrörelsens tankesmedja, ABF och andra intressanta parter i syfte bättre beskriva det moderna klassamhället och de konsekvenser den borgerliga politiken får för vanliga löntagare i Stockholmsregionen med det anse motionens -sats 1 besvarad BESLUT 10

11 I03 Barns rätt till en bra uppväxt Statens ansvar enligt Barnkonventionens artikel 4 innebär konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och där så behövs inom ramen för internationellt samarbete. Hur ser det då ut i Stockholm, en stad som idag har kommit bli en av Europas mest segregerade städer, där barnen lever under vitt skilda villkor i de olika stadsdelarna. Enligt USK levde under september barn i Stockholms stad i ett hushåll med försörjningsstöd (tidigare socialbidrag). Stadsdelarnas skillnader vad gäller försörjningsstöd till hushållen skiftar från som mest kr/mån till som minst kr/mån. Enligt Barnkonventionen har barn rätt till bl.a. utveckling och fritid, rätt till utbildning liksom rätt till en god hälsa. I en undersökning gjord av stiftelsen Majblomman visade det sig 40 % av föräldrarna vars barn behöver glasögon inte har råd köpa glasögon till sina barn. Likaså kan hjälpmedel för barn med olika funktionshinder kosta så mycket familjen inte kan efterfråga det. För få tillgång till samhällets olika erbjudanden krävs idag man har tillgång till Internet. För en familj som uppbär försörjningsstöd ingår inte ett bredbandsabonnemang i normen. Med anledning av ovanstående föreslår jag årsmötet besluta Stockholms arbetarkommun ska verka för Stockholms stad respektive Stockholms läns Landsting inkluderar rätt till ersättning för bredbandsabbonemang i Stockholms stads riktlinjer för försörjningsstöd inför rätt till fria glasögon för barn och ungdomar tom 18 år inför rätt till fria hjälpmedel för barn och ungdomar med olika funktionshinder tom 18 år Eva Fagerhem Vid Hägerstens socialdemokratiska kvinnoklubbs medlemsmöte den 27 november 2010 beslöts anta motionen som klubbens egen. Margareta Malm ordförande 11

12 Utlåtande över motion I03 Barns rätt till en bra uppväxt Motionären tar upp en angelägen fråga; barns uppväxtvillkor i Stockholm. Stockholm arbetarekommuns styrelse delar den oro som motionen ger uttryck för. Stockholm är en segregerad stad och efter fyra år med borgerligt styre i staden, i länet och i riket har klassklyftor vidgats. För de med små ekonomiska marginaler innebär borgerlig politik välja mellan glasögon eller mat för månaden. För den som uppbär ekonomiskt bistånd kan möjligheten röra sig inom den egna staden vara begränsad, när SL-kortet inte ingår i normen för försörjningsstöd. Moderat socialpolitik är en tillbakagång till ett figsamhälle där det syns vilka som har och vilka som inte har. Särskilt allvarlig är det när klasspolitiken slår mot barn. Motionären pekar på ett par faktorer som bevis för denna politik. Beslut om försörjningsstöd bygger på en individuell prövning men det finns stadsövergripande normer som skall borga för samma regler gäller över hela staden. Styrelsen värnar denna individuella bedömning med bas i ett enhetligt system. Styrelsen menar detta är viktigt inte bara för barn - och unga i skolålder ha tillgång till bredband och dator. I dagens samhälle är det svårt utan bredband och tillgång till en dator kunna hänga med i skolarbetet eller vara en del av den tekniska utvecklingen. Barn till föräldrar med försörjningsstöd drabbas då dubbelt. Styrelsen delar den intention som motionären ger uttryck för avseende barn med funktionsnedsättnings rätt till hjälpmedel. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla motionen BESLUT 12

13 I04 Förbättrad situation för hemlösa Människor i hemlöshet i Stockholm i dag som uppsöker en stadsdelsförvaltning får ibland svaret de inte kan få hjälp, eftersom de inte tillhör just den stadsdelen, trots den hemlöse just inte har någon vistelseort alls. I stället för få hjälp blir den hemlöse runtskickad till olika stadsdelsförvaltningar. Det tar i normalfallet lång tid utreda vilken stadsdel som är ansvarig, trots praxis finns i form av den s k tvåårsregeln, som stipulerar om en person tidigare haft en bostad i en stadsdel och sedan blir hemlös, anses den personens vistelseort vara i den tidigare stadsdelen. I praktiken har dock detta lett till svårigheter i bedömningsfrågan och regeln har tolkats på olika sätt. Antalet försökslägenheter inom Stockholm Stad är forts mycket lågt i relation till behovet. Trots positiva insatser täcker det förmedlade antalet försökslägenheter för närvarande en mycket liten del av behovet. Både kommunala och privata hyresvärdar ställer allt högre krav för rätten få hyra en bostad, vilket gör det ännu svårare för en hemlös få en bostad. Bland annat räknas inte ekonomiskt bistånd som inkomst. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätt försvårar ytterligare situationen. År 2009 vräktes enligt Kronofogdens statistik 28 barn i Stockholms stad från sina hem, år 2008 var det 54 barn. (I Stockholms län är siffrorna 129 respektive 108 barn). Till detta finns ett stort mörkertal, som inte syns i den officiella statistiken. Oavsett orsaker är detta ett orimligt antal. Det är en skamfläck för Stockholm Stad vräkning av familjer med små barn överhuvudtaget förekommer. Därför föreslår jag årsmötet besluta Stockholms partidistrikt ska verka för Stockholms Stad: Följer praxis beträffande vistelseort, så en hemlös person inte kommer i kläm mellan olika stadsdelar Inkluderar försökslägenheter i alla nya detaljplaner Kräver de kommunala bostadsbolagen accepterar försörjningsstöd som inkomst vid ansökan om bostad samt kravet på fullständig skuldfrihet avskaffas. Tidigare betalningsanmärkningar ska inte heller innebära man för evigt står utanför bostadsmarknaden. Inför nolltolerans för vräkning av barn. Socialtjänsten måste ges resurser till förebyggande arbete och bostadsbolagen bör åläggas ansvar i ett tidigt skede informera berörd myndighet om obetalda hyror. Inför personliga ombud för människor i hemlöshet för underlätta deras situation Den hemlöse ska ha en person som aktivt driver hans ärenden och verkar för han snabbare kan ta sig ur sin situation. Annika Lindqvist Mälarhöjden-Axelsbergs socialdemokratiska förening har vid medlemsmöte den 16 november 2010 beslutat anta motionen som sin egen. 13

14 I05 Motion om vräkning av barnfamiljer Regeringen säger sig ha en ambition inga barnfamiljer ska vräkas från sina hem. De har inte lyckats men vill av någon anledning inte lagstifta för förhindra detta. Det finns många sätt arbeta på för förhindra vräkningar vilket naturligtvis är viktigt, kommunerna måste arbeta förebyggande och erbjuda skuldrådgivning och liknande. Men vi socialdemokrater bör driva frågan om lagstiftning i riksdagen. Inga barnfamiljer ska vräkas, kommunerna måste ta sitt ansvar. T ex kan man utreda om det är möjligt göra det obligatoriskt för hyresvärdar anmäla uteblivna hyresbetalningar till socialförvaltningen i den aktuella kommunen/stadsdelsnämnden. Vi yrkar därför: - Att Stockholms arbetarekommun ska anta motionen som sin egen - Att man skickar den vidare till nästa kongress - Att man skickar den vidare till riksdagsgruppen Mia Päärni Antagen på Husby socialdemokratiska föreningens medlemsmöte 22/

15 Utlåtande över motion I04 Förbättrad situation för hemlösa och I05 Vräkning av barnfamiljer Den hemlöse kommer ofta i kläm när han/hon uppsöker en stadsdelsförvaltning. Eftersom den hemlöse inte har någon vistelseort blir det svårt avgöra vilken stadsdelsförvaltning som har ansvaret för denne. Den hemlösa hamnar i kläm mellan stadsdelsförvaltningarna i avvaktan på utredning om vistelseortens avgörande. Ytterligare försvårande omständigheter är antalet försökslägenheter fortfarande är ganska lågt samt omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter inverkar negativt på de hemlösas situation. Möjligheterna hyra på egen hand utan säkerhet blir allt svårare. Kraven på indrivning av hyra har också intensifierats vilket leder till barnfamiljer i större utsträckning vräks från sina hem. Barnen utsätts för risker som inte är förenligt med en stad i Stockholms ställning. Därför krävs det krafttag för hemlösas situation och barnfamiljer som vräks från sina hem och där barnen far illa. Synpunkter Hemlöshetsproblematiken i Sverige liksom i Stockholm har inte förbättrats nämnvärt trots fagra löften från nuvarande majoriteten i Staden. De hemlösas situation och svårigheterna komma över egen lägenhet visar på insatser som idag erbjuds från olika håll inte är tillräckliga. Boendesituationen är väldigt viktigt och ska därför vara den primära frågan lösa för hemlösa. För kunna göra det behövs det dels fler bostäder som kan tillgängliggöras för sådana grupper och dels de hemlösa integreras mer i socialtjänstens arbete lösa deras problematik. Samtidigt måste staden hitta en lösning så stadsdelsförvaltningarna inte bollar frågan mellan varandra och på så sitt flyr från sitt ansvar. Det krävs en principöverenskommelse som sätter den hemlöses behov och adekvata insatser i främsta rummet oaktad vem som ska betala för det. Vidare är det också viktigt vi, socialdemokraterna i Stockholm, hittar en lösning på hur vi ska förhindra barnfamiljer inte vräks från sina hem. Varje barn som far illa är ett misslyckande. Därför måste barnen komma först och deras rätt försvaras mot marknadens vinstintressen. Det är väldigt viktigt vi, socialdemokrater, fortsätter lyfta upp dem hemlösas problematik på den politiska dagordningen. Politikerna i Stockholm måste agera mera kraftfullt om vi ska lyckas bekämpa hemlösheten och erbjuda alla tak över huvud. Därför är det viktigt socialdemokratin inte lämnar frågan åt sidan utan formar en politik utifrån vår värdegrund för hur vi ska lösa problematiken med hemlösa i Stockholms stad. Intentionerna för Socialdemokraterna är inga barn skall vräkas på grund av misstag som begås av de vuxna i familjer, därför är det viktigt socialtjänsten tillförs de resurser som krävs för på ett tidigt stadium kunna ingripa och ge stöd åt hela familjen i samarbete med de andra aktörer som är involverade. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla -sats 1, 3, 4 och 5 i motion I04 avslå -sats 2 i motion I04 avslå motion I05 BESLUT 15

16 I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet I det nyliberala samhälle vi lever i idag är det tydligt de verksamheter som finns för vårt allmänna bästa och som samhället tidigare har skött, i första hand drivs för generera vinst till ägare av olika bolag. Den retorik man har använt sig av för sälja in principen de privata bolagen skulle driva offentligt finansierad verksamhet, talade om valfrihet som något allena saliggörande för medborgarna skulle bli nöjda med vad de fick för skepengarna. Marknadskrafterna skulle klara det som politiken inte klarade, nämligen garantera en god kvalitet för en liten peng. Att vi skulle få mer och bättre verksamhet för mindre pengar, samtidigt som de privata bolag som driver verksamheten kräver vinst, är en ekvation som inte går ihop. Våra skepengar riskerar maximera vinster i privata bolag istället för garantera god kvalitet inom offentligfinansierade verksamheter. Vård, skola, omsorg och kollektivtrafik håller inte högre kvalitet idag än de gjorde innan valfrihetsidealet slog igenom och innan kommuner och landsting började köpa in tjänster som man tidigare drev i egen regi. Regelverken för hur upphandlingar görs och för vilka krav man ska ställa på utförare av olika tjänster är otydliga och ojämlika. Det är i många fall olika spelregler som gäller för privata aktörer och kommuner eller landsting. Vi har ingen reell insyn i eller påverkan på, hur de privata bolagen sköter sina åtaganden. De kan själva besluta hur de ska gå vidare med kritik och klagomål från brukare eller politiska styrorgan. När kommuner och landsting driver verksamhet har den politiska makten full insyn och möjlighet vidta åtgärder om missförhållanden uppdagas. Skebetalarnas möjlighet till insyn i bolag som använder deras pengar för driva verksamhet är obefintlig. Medborgarna har förminskats till konsumenter och deras enda rättighet i förhållande till illa skötta bolag är, i bästa fall välja bort dem. Dock är det ofta kommunen eller stadsdelen som gör upphandlingar och den enskilda medborgaren kan, med dagens lagstiftning, inte ens kontrollera de företag som upphandlas. Det är nu dags för lagstiftning ålägger bolag som driver offentligt finansierad verksamhet samma regler gällande offentlighet och politisk styrning som offentligt driven verksamhet. Det är dags sätta upp tydliga kriterier för vilken kvalitet som krävs av alla verksamheter som drivs med skemedel. Vi yrkar - Att arbetarkommunen arbetar för en förändrad lagstiftning för företag som bedriver verksamhet finansierad av offentliga medel så de lyder under samma offentlighetsprinciper som offentligt drivna verksamheter. - Att arbetarkommunen arbetar för privata bolag som bedriver verksamhet finansierad av offentliga medel ställs under samma politiska kvalitetskrav och tillsyn som offentligt driven verksamhet. - Att Stockholms Arbetarekommuns årsmöte alternativt representantskapsmöte antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till partistyrelsen eller mellankongressen 2011 om denna kommer hantera motioner på sedvanligt sätt. Styrelsen i Fasta socialdemokratiska förening Motionen antagen av Farsta Stadsdelsförening vid medlemsmöte

17 I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet. 1. Bakgrund Stora verksamheter som t ex Stockholms läns landsting har idag brister i verksamhet s- processen. Verksamhetsprocessen kan beskrivas som Planering, Genomförande, Uppföljning, Utvärdering och Analys. För kunna definiera utvecklingspotentialerna i en verksamhet måste uppföljning, utvärdering och analys genomföras. Revisorers arbete är här en viktig faktor. Dock måste verksamheten själv leverera underlaget av den sammanställda uppföljningen. Detta underlag kan redan idag insamlas digitalt via olika it-system. 2. Motivering: Kostnadseffektivitet i verksamheten önskar alla. Möjlighet uppnå detta är verksamheten är transparent och kan följas upp. Härigenom kan revisorernas arbete under- lättas vilket skapar förutsättningar effektivisera ledarskapet som utgör grunden för utgiftskontrollen av skemedlen. Möjligheten jämföra kostnadseffektiviteten mellan den offentligt drivna verksamheten och den privat drivna verksamheten kan bara uppnås om trovärdiga uppföljningssystem etableras. Exempel på sådan uppföljning är Väntetider vid akutbesök Beläggning av nyckelpersonal Inställda tåg per dygn/vecka/månad 3. Bedömning, konsekvensanalys Konsekvenserna av ett införande av sådan uppföljningsverksamhet är troligtvis : Landstingsrevisorernas analys underlättas Ledarskapet förbättras Verksamheten blir mer kostnadseffektiv Skemedlen gör maximal nytta 4. Yrkande Med hänsyn till ovanstående yrkar jag arbetarekommunens årsmöte beslutar För verksamhet, såväl i offentlig som privat regi, som finansieras med offentliga medel införs en obligatorisk fördjupad jämförande uppföljning, utvärdering och analys Att landsting och kommun ställer krav om rätt till insyn och transparens, gällande t.ex. personaldata och nyckeltal, i all skefinansierad verksamhet i syfte säkerställa en god kvalitet oavsett privat eller offentlig drift. motionen och beslut översänds till kommunfullmäktige-, landstings- och riksdagsgruppen. Stockholm Magnus Wicén Kungsholmens Socialdemokratiska förening Motionen antagen som egen av Kungsholmens (S) förenings medlemsmöte den 16 november Inger Segelström Ordförande 17

18 I08 Om utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet. Bakgrund: Socialdemokratins tillbakagång i Sverige och Europa analyseras nu på många håll. En av förklaringarna är världen förändrats mycket de senaste tjugo åren. Ekonomin har globaliserats. En förskjutning av makten har skett från politiker till finansinstitut. Det gäller då se hur de politiska organisationerna ska kunna fortsätta kämpa för bygga goda samhällen och försvara demokrati och goda levnads- och arbetsvillkor. En kamp där socialdemokratin och fackföreningsrörelsen måste gå sida vid sida. Förslag: Vi ska, som alltid, verka för tillväxt och använda skepengar på ett rättvist och långsiktigt sätt som bidrar till ett jämlikt Sverige där vi återtar tätpositionen som välfärdslandet nummer ett. För göra det måste vi erkänna några befintliga fakta. Vi har privat drivna skolor, vård- och omsorgsboenden, läkarmottagningar, förskolor osv. Vi har själva sagt många gånger det inte är driftsformen utan kvaliteten som är avgörande. Men enligt vår mening har inte vår politik utformats i enlighet med detta. Dags göra det! Vår uppgift måste vara formulera en politik som möjliggör vi har insyn i hur pengar används, vi har möjlighet följa upp kvaliteten i verksamheten och vi beskriver och kan kontrollera de mål vi har för verksamheten. Det i sin tur kräver ett gediget arbete för utreda hur vi ska nå dit. Förmodligen måste vi komma fram till företag som utför verksamhet för stat, kommun eller landsting ska ha en särskild bolagsform eller ha särskild bolagsordning där regler för vinster och utdelning av vinster regleras. Det finns flera olika lösningar på detta i andra länder. Men vi måste också försäkra oss om arbete som utförs för skemedel ska ske med goda arbetsvillkor, meddelarskydd, rätt till fackligt arbete och en del av ersättningen för verksamheten ska användas för fortbildning av personalen oavsett driftsform vilket i sin tur innebär vi ska kräva och kontrollera dessa företag har och följer kollektivavtal. Vi har förstås också en chans påverka arbetsmarknaden genom ställa specialkrav som exempelvis praktikplatser, heltidskrav och annat. Med detta som bakgrund föreslår vi årsmötet godkänner motionen och överlämnar den till socialdemokratiska gruppen i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdag för utredning av enhetliga förslag på krav och rutiner för drift av skefinansierad verksamhet. Berit Nyberg Solveig Holmgren Värtans socialdemokratiska förening Motionen har presenterats vid medlemsmöte torsdag den 4 november där den antogs som föreningens egen. Sonja Bergström, ordförande Värtans socialdemokratiska förening 18

19 Utlåtande över motion I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet, I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet och I08 Utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet Samtliga dessa motioner berör de viktiga frågorna kring insyn, tillsyn och inflytande över driften av skefinansierad verksamhet som drivs av andra ägare, alltså inte finansierings- och vinstuttagsfrågor som annars tenderar överskugga diskussionen. I vår stad är det en realitet sedan långt tillbaka och styrelsen tycker det är socialdemokratins ansvar mot medborgarna orka se brister som finns. På den senaste partikongressen var Stockholm aktiva i just den här frågan, och styrelsen vågar hävda vi har till stora delar är upphovsmakare till den text som idag går finna i partiets riktlinjer. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och deberats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skefinansierade välfärden. Skefinansierad vård, skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla vårdas eller hur skepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska ha meddelarskydd. Som medborgare ska man kunna ta del av kvalitetsredovisningar och jämförelser mellan olika verksamheter. Det måste också bli lättare för medborgarna hitta rätt bland olika myndigheter och kommunala verksamheter, här kan så kallade Medborgarkontor Plus utgöra en lösning Ett Medborgarkontor gemensamt för stat, kommun och landsting med en gemensam dörr in för medborgarna till välfärden. Vård och omsorg av hög kvalitet produceras av de många individer som jobbar i välfärdens verksamheter föruts de trivs med sitt jobb och mötet med medmänniskor, har möjlighet använda sin kompetens och påverka sin arbetssituation, och känner lön och arbetsvillkor motsvarar arbetsinsats och kunnande. Det ska vara raktivt arbeta i välfärdssektorn; kommuner och landsting ska utvecklas till mönsterarbetsplatser. Motionerna pekar i samma riktning som kongressen, och stakar ut en väg. Däremot vill styrelsen yrka avslag på den -sats som önskar sända motionen till partistyrelse/mellankongress då det inte finns motionsrätt till någon av dessa organ. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla -sats 1 och 2 i motion I06, -sats 1, 2 och 3 i motion I07 och motion I08 avslå -sats 3 i motion I06 BESLUT 19

20 I09 Vinst i välfärdsföretag Idag bedrivs majoriteten av Sveriges friskolor som aktiebolag, och de allra flesta går med vinst. År 2006 tillse den socialdemokratiska regeringen en utredning om ägandeformer för friskolor. Syftet var undersöka möjligheten begränsa vinstutdelning, samt huruvida skolor som drivs i vinstintresse skulle vara berättigade till offentliga bidrag. Den borgerliga regeringen stoppade utredningen innan den blev klar. Det svenska systemet, som möjliggör privata välfärdsföretag kan göra vinst på rena skepengar, är relativt unikt internationellt sett. I Norge gäller som krav för de fristående skolorna alla offentliga bidrag ska komma eleverna till godo. Aktieutdelning på vinst är inte tillåten, överskott ska tillbaks till utbildningsverksamheten. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund som inte får drivas för ekonomisk vinning. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag, och en enskild huvudman får inte driva fler än en skola. Våra nordiska grannländer har alltså system för garantera skepengarna stannar kvar i välfärden. Detta innebär dock inte dessa länder saknar valfrihet eller privata inslag i välfärden tvärtom. Det är fullt möjligt kombinera valfrihet med ett värnande av skebetalarnas pengar. Ett vanligt argument för privata inslag i välfärden är det ska förbättra kostnadshanteringen: genom ökad effektivitet ska konkurrensen spara in pengar åt skebetalarna. Men om detta är syftet är det helt uppenbart dagens friskolesystem är felaktigt utformat. Skolpengen är en fast summa och i princip lika för alla. Det spelar ingen roll hur effektiv en enskild friskola än är de pengar som sparas går inte tillbaka till skebetalarna. I bästa fall återinvesteras de i verksamheten så eleverna får del av dem, men betydligt vanligare är de blir till vinst som på olika sätt delas ut till ägarna, eller används för expandera verksamheten utomlands. När kommunala skolor gör överskott går däremot resurserna undantagslöst tillbaka till verksamheten. För skebetalaren/brukaren är det alltså dyrare med friskolor än med kommunala skolor. När ersättningen är lika för alla ligger den primära möjligheten göra vinst i spara in på kostnaderna. Den stora kostnadsposten i all välfärdsverksamhet är personalen. Därför är det inte förvånande fristående skolor har både en lägre personaltäthet och en lägre andel pedagogiskt utbildade bland sina anställda än kommunala skolor. På samma sätt ser det ut inom den privata hemtjänsten. Vinsterna som uppstår beror alltså på besparingar på personalen. De incitament som skapas av dagens ersättningssystem kan i högsta grad ifrågasättas. De är inte utformade för uppmuntra hög kvalitet. Riskkapitalbolagens intresse för den svenska välfärden är stort. Skälet till detta är bland annat branschen inte är konjunkturkänslig, samtidigt som många verksamheter har långa kontrakt. Därutöver är lönsamheten mycket hög; statistik från SCB visar lönsamheten i välfärdsföretag är avsevärt högre än andra företag. En investering i ett välfärdsföretag innebär alltså god avkastning och låg risk. En genomgång som DN gjorde 2009 visade enbart de fem största vårdbolagen (varav fyra ägs av riskkapitalbolag) gjorde vinster på sammanlagt tre miljarder kronor år Ett vanligt argument mot en begränsning av vinstutdelning inom den privat drivna välfärden är det skulle vara praktiskt ogenomförbart. Våra nordiska grannländer visar detta påstående är felaktigt. Ett exempel på hur lagstiftningen kan utformas är den norska privatskolelagen, som innehåller en formulering om alla offentliga medel ska komma eleverna till del. Om någon anmäler en skola för använda pengar till annat får Utdanningsdirektoratets tillsynsavdelning granska räkenskaperna. Man gör också kontroller på eget initiativ. För något år sedan blev friskolekoncernen John Bauer ålagd betala tillbaka 2,9 miljoner norska kronor till staten. Skälet var två skolor använt offentliga medel till köpa orimligt dyra tjänster från bolag som skolcheferna kontrollerade. Den norska lagen är alltså utformad för förhindra skepengar lämnar verksamheten, oavsett på vilket sätt det sker. Det finns mycket kvar göra innan alla är nöjda med den välfärd vi har. Vi vet elever lämnar skolan utan fullständiga betyg, äldre upplever de inte får tillräckligt med stöd av hemtjänsten, 20