Årsmöte Motioner H-K. Skola/Utbildning Social välfärd/sociala frågor Rättsväsende Trafik/Miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsmöte 2011. Motioner H-K. Skola/Utbildning Social välfärd/sociala frågor Rättsväsende Trafik/Miljö"

Transkript

1 Årsmöte 2011 Motioner H-K H I J K Skola/Utbildning Social välfärd/sociala frågor Rättsväsende Trafik/Miljö

2 H01 En mer jämlik skola... 4 Utlåtande över motion H01 En mer jämlik skola... 4 H02 Motion om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning... 5 Utlåtande över motion H02 Om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning... 7 I01 Motion om familjecentraler... 8 Utlåtande över motion I01 Familjecentraler... 8 I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik Utlåtande över motion I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik...10 I03 Barns rätt till en bra uppväxt...11 Utlåtande över motion I03 Barns rätt till en bra uppväxt...12 I04 Förbättrad situation för hemlösa...13 I05 Motion om vräkning av barnfamiljer...14 Utlåtande över motion I04 Förbättrad situation för hemlösa och I05 Vräkning av barnfamiljer...15 I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet...16 I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet...17 I08 Om utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet Utlåtande över motion I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet, I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet och I08 Utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet...19 I09 Vinst i välfärdsföretag I10 Privata vinstuttag Utlåtande över motion I09 Vinst i välfärdsföretag och I10 Privata vinstuttag...23 I11 Ensamkommande barns och föräldrars rätt återförenas! Utlåtande över motion I11 Ensamkommande barns och föräldrars rätt återförenas...28 I12 Figdomen i Sverige I13 Figdomen i Sverige Utlåtande över motion I12 Figdomen i Sverige och I13 Figdomen i Sverige...31 J01 Licens för kamphundar Utlåtande över motion J01 Licens för kamphundar...34 J02 Medicinsk behandling av dömda våldtäktsmän Utlåtande över motion J02 Medicinsk behandling av dömda våldtäktsmän...38 J03 Motion angående Missbruk av Alkohol, Narkotika och Spelberoende Utlåtande över motion J03 Missbruk av Alkohol, Narkotika och Spelberoende...40 K01 Spårväg Syd och Förbifart Stockholm...41 K02 Stoppa förbifart Stockholm...43 Utlåtande över motion K01 Spårväg Syd och Förbifart Stockholm samt motion K02 Stoppa förbifart Stockholm

3 K03 Satsning på järnvägen med TGV-standard Utlåtande över motion K03 Satsning på järnvägen med TGV-standard...46 K04 El-bilsproduktion i Sverige Utlåtande över K04 El-bilsproduktion i Sverige...48 K05 Miljö och Trafikmotion Utlåtande över motion K05 Miljö och Trafikmotion...50 K06 Rökförbud vid busshållplatser Utlåtande över motion K06 Rökförbud vid busshållplatser...51 K07 Säkerhetsåtgärder i tunnelbanan Utlåtande över motion K07 Säkerhetsåtgärder i tunnelbanan...52 K08 Upprustning av Kista bussterminal Utlåtande över motion K08 Upprustning av Kista bussterminal...53 K09 Ändring av Förbifart Stockholm Utlåtande över motion K09 Ändring av förbifart Stockholm...57 K10 Motion om grundven Utlåtande över motion K10 Motion om grundven...59 K11 Förbättra strandskyddet! Utlåtande över motion K11 Förbättra strandskyddet...61 K12 Flera av våra underbara bad har blivit rekreationsområden för Kanadagäss i stället för rekreationsområden för människor Utlåtande över motion K12 Kanadagäss...63 K13 Motion om ett cykelprogram Utlåtande över motion K13 Motion om ett cykelprogram

4 H01 En mer jämlik skola Skolan har i dag kommunalt huvudmannaskap. Detta är något värna om eftersom det ger en större möjlighet anpassa skolan efter lokala förhållanden och få till stånd en god samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Skolfrågan har dock ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar i den kommunala deben. Särskilt viktigt ta strid för på lokal nivå är jämlikheten, det ska vara en skola för alla. På nationell nivå har resursfördelningen mellan landets kommuner förbättrats, bland annat genom skeutjämningssystemet. Men inom kommunerna, och inte minst i Stockholms stad, fungerar resursfördelningen sämre. Den nuvarande regimen tar inte tillräcklig hänsyn till växlande behov i olika stadsdelar. Resursfördelningen ska styras av de verkliga behoven, inte av schablonmässiga kvantitativa beräkningar. Därför föreslår jag årsmötet besluta uttala skolan även i fortsättningen ska ha kommunalt huvudmannaskap, vårt parti i staden ska forma och föra ut en tydlig profil i skolpolitiken, så människor kan se var socialdemokraterna står i skolfrågan, samt Stockholms partidistrikt ska verka för Stockholms stad skapar ett resursfördelningssystem där pengarna följer behoven. Per Båvner Mälarhöjden-Axelsbergs socialdemokratiska förening har vid medlemsmöte den 16 november 2010 beslutat anta motionen som sin egen. Utlåtande över motion H01 En mer jämlik skola En bra skola är av enorm betydelse för ge alla barn och unga goda framtidsmöjligheter men också för utjämna klyftor. Just nu går utvecklingen åt fel håll i svensk skola, kunskapsnivån sjunker för alla och klyftorna ökar på ett alarmerande sätt. Sverige har inte längre en skola som utjämnar barns skilda förutsättningar och kunskapsnivån är medelmåttig. Detta är en av de största utmaningarna för oss socialdemokrater, skolpolitiken förtjänar en mer central roll. Styrelsen delar därför helt motionens förslag vi socialdemokrater i Stockholms skall forma och föra ut en tydlig profil i skolpolitiken. Viktiga delar i en sådan politik måste vara verka för ett resursfördelningssystem som tar hänsyn både till enskilda elevers behov liksom till olika skolors behov. Ett skolpengsystem som fördelar resurserna lika per elev oavsett behov leder till en skola där klyftorna ökar. Styrelsen delar uppfningen ett ändrat huvudmannaskap inte bör genomföras, det finns andra och viktigare förslag som istället måste prioriteras för både statens och kommunens styrning av skolan skall leda till en mer rättvis skola med högre kvalitet i undervisningen och bättre resultat. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla motionen BESLUT 4

5 H02 Motion om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning Till skillnad från grundskolan som är obligatorisk är gymnasieskolan en frivillig skolform. Den lagstadgade skyldigheten delta i grundskolans undervisning infördes år Sedan dess har det svenska samhället upplevt en förändring där en välutbildad arbetskraft har blivit en av de viktigaste förutsättningarna för Sverige ska bibehålla en stark position på den alltmer internationaliserade arbetsmarknaden. Tydliga samband mellan låg utbildningsnivå och arbetslöshet har påvisats, vilket är något som skulle motverkas genom man bl.a. höjer åldern för deltagandet i den obligatoriska undervisningen. Andelen unga som läser på gymnasiet har varit stigande under flera decennier. Dock finns fortfarande i dag elever som inte läser vidare efter grundskolan. Läsåret 2008/2009 valde elever från grundskolan inte söka en gymnasieutbildning. Dessutom hade våren 2009 endast 68 % av dem som påbörjat en gymnasieutbildning tre år tidigare fått ett slutbetyg. En ändring i skolplikten skulle säkerställa varje ung människa deltar i gymnasieundervisning och hindra en utveckling hos de individer som redan i tonåren hamnar på efterkälken när det gäller utbildning och därmed även arbetsmarknad. Sverige är ett av de länder i Europa med mycket hög arbetslöshet hos unga människor. Bland ungdomar i åldern år är arbetslösa, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 22,9 procent. Av dessa arbetslösa studerade på heltid (SCB, AKU, oktober 2010). Både svensk och internationell forskning har konstaterat skolresultat är en viktig faktor för kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En stor andel av unga människor som har svårt komma in på arbetsmarknaden är just de som inte har lyckats med studierna. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland de som inte studerat på gymnasiet jämfört med de som har fullföljt gymnasieutbildning. Den är värst för ungdomar som helt saknar gymnasiekompetens. Chanserna få ett jobb är nästan obefintliga på en arbetsmarknad där allt större utsortering sker bland de som saknar utbildning eller i övrigt inte uppfyller kraven i ett hårt konkurrensuts arbetsliv. Denna situation bidrar även till ett ökat antal unga som står utanför a-kassan och försörjer sig på ekonomiskt bistånd. En obligatorisk gymnasieskola är dessutom viktig i ett genusperspektiv. Inom vissa kulturer prioriteras inte utbildning hos kvinnor enligt det rådande sociala mönstret. Tonvikten läggs i stället på giftermål och arbete i hemmet. Forskning från bl.a. Skolverket (2007) visar exempelvis romska flickor inte alltid tillåts gå i skolan och försvinner tidigt från skolan. Det finns starka skäl för det socialdemokratiska partiet verkar för det tillsätts en utredning som behandlar huruvida skolplikt som även omfar gymnasiet skulle vara en av möjliga åtgärder för höja utbildningsnivån i landet och bidra till fler unga människor skaffar sig en utbildning. I Storbritannien har åldern för den obligatoriska skolan höjts från 16 till 18 år (se Education and Skills Act 2008). Beslutet om höja åldern är endast ett av flera åtgärder för höja kompetensnivån fram till 2020 som ett led i den förra brittiska regeringens agenda med mottot achieving world class skills. Enligt lagen måste ungdomarna delta i undervisning fram tills de fyller 18 år antingen genom heltidsstudier, lärlingsutbildning på arbetsplats, eller en kombination av bägge. I slutänden handlar det om inte ge upp hoppet om unga människor. Tonåringar som av olika skäl inte ser något värde i genomgå en gymnasieutbildning bör uppmärksammas och samhället får inte släppa taget om dem. Detta kräver även nya arbetsmetoder inom skolan liknande de som har införts i Storbritannien, d.v.s. man i större utsträckning anpassar utbildningar efter individuella behov och framförallt aldrig stänger dörren för en ung människa till och med efter avslutade gymnasiestudier fortsätter med högre utbildning. Om en ung person blir marginaliserad tidigt i livet är risken hon kvarstår i denna isolering stor. Var tionde person som är långvarigt arbetslös i 20-årsåldern är det även tio år senare. 5

6 Med hänvisning till ovanstående yrkar Sofia socialdemokratiska förening Stockholms arbetarekommun framför följande förslag till partikongressen: partikongressen beslutar om partistyrelsen ska utreda möjliga åtgärder som kan leda till fler unga personer fullföljer gymnasieutbildning, där förlängd skolplikt bör vara en av frågorna man undersöker. Alica Selmanovic genom Sofia Socialdemokratiska förening Motionen behandlad på styrelsemöte den 24 november 2010 och antagen som föreningens egen. Gunnar Lindholm, ordförande 6

7 Utlåtande över motion H02 Om fler elever med fullföljd gymnasieutbildning Styrelsen delar i mycket motionärernas analys. Utbildning har alltid varit en klassfråga och klassmarkör. Det unika samhällsbygge som pågått i vårt land kan av många skäl sägas ha en av sina viktigaste startpunkter i den breda folkrörelse för alla barns rätt till kunskap vars första stora seger var folkskolereformen på 1840-talet. Att skolgång blev obligatorisk, plikt, var i första hand en markering mot vuxenvärden. Det var ett sätt freda barns rättigheter. Vi har fortfarande skolplikt i Sverige, men jämfört med dess funktion i 1800-talets samhälle har den inte riktigt samma effekt. Det har skett en tydlig, och besvärlig glidning i dess roll som skydd för barns rätt. Det finns rätt många barn som just nu lyder under skolplikt - men som i praktiken inte har rätt till skolgång. Barn vi givit upp om, och som inte är välkomna i skolan. Om några gäller detta uttalat - skolan vägrar ta emot dem. Om många fler är det ett mer diffust förhållningssätt. De problem motionen beskriver är verkliga. Det finns barn vars familjer (ibland av goda skäl) är så skeptiska till samhället i allmänhet och skolan i synnerhet de hålls hemma. Det finns stora skillnader i skolans, och den övriga vuxenvärldens förväntningar på barns studieförmåga. Dessa förväntningar styrs sällan av det enskilda barnet och hennes/hans möjligheter utan mer ofta om föreställningar kopplade till kön, klass och förmåga till anpassning. Skolan har stora problem med sitt bemötande av barn med funktionsnedsättning (något vårt partidistrikt uppmärksammade på förra partikongressen - och fick igenom stora förändringar i partiets ställningstaganden). Ett särskilt problem är den stora förändring som skett i andelen unga med forts utbildning efter den grundläggande som skedde på ett 50 tal år från 50-talet och framåt nu reverseras. Från endast 20% av en årskull avslutade 12 års skolgång på 12 år på 50-talet, och alltså 80% av de unga inte gjorde det var förhållandet det omvända runt Styrelsen menar inte allt då var utmärkt (se till exempel de två ovanstående styckena). Ett avgörande problem var denna stora förändring s endast marginella avtryck i gymnasieskolans funktionssätt och kultur. Men nu backar siffrorna - vilket motionären pekar på. Kombinerat med den systematiska nedmontering av möjligheterna till återkommande utbildning som skett de senaste åren är detta ett hot. Ett hot både mot barns och ungas rättigheter och mot deras rätt som vuxna om några år. Det motionärerna tar upp är ett hot mot hela samhället, mot våra möjligheter bygga ett bra samhälle. Den är faktiskt till sin natur ett hot mot demokratin Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta avslå motionens -sats utreda möjliga åtgärder som kan leda till fler unga personer fullföljer gymnasieutbildning, där förlängd skolplikt bör vara en av frågorna man undersöker motionen jämte utlåtande sänds till riksdagsgruppen BESLUT 7

8 I01 Motion om familjecentraler När Moderaterna tillsammans med sina samarbetspartier vann valet 2006 försvann familjecentralen i Kista omgående. Det var en mycket viktig verksamhet, en av de få förebyggande verksamheterna som fanns inom social omsorg. På familjecentralen i Kista erbjöd man t ex föräldrarådgivare som erbjöd råd och stöd till blivande föräldrar eller föräldrar med små barn, främst under det första levnadsåret eller när familjerna befann sig i en besvärlig livssituation. Man samarbetade även med barnavårdscentralen och Mördravården för kunna identifiera barn i riskzon och kunna erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skede. Inom ramen för familjecentralerna erbjöd man också föräldrar som upplever de har mycket konflikter med barnen delta i Komet-cirklar för stärka föräldrarollen kring gränssättning, konflikthantering mm. För en stadsdel som har många familjer som är i behov av stöd är det en oerhört viktig fråga det finns förebyggande arbete. Det är också mer ekonomiskt på sikt då man förhoppningsvis kan hjälpa familjer innan de är i behov av akut hjälp. Vi socialdemokrater bör driva dessa frågor på alla nivåer och se till det är ett självklart inslag i vår politik, men också driva på majoriteten i landstinget och i stadsdelsnämnderna återinföra familjecentralerna. Vi vill: - Att Stockholms Arbetarkommun tar ställning för familjecentralerna ska vara ett ständigt inslag i vår politik - Att landstingsgruppen och kommunfullmäktigegruppen (via stadsdelsnämnden) får ansvar för arbeta in detta i sina budgetförslag Mia Päärni Antagen på Husby socialdemokratiska föreningens medlemsmöte 22/ Utlåtande över motion I01 Familjecentraler Familjecentraler var en mycket viktig del i den socialpolitiska strategin i Stockholm under socialdemokratiskt styre. Familjecentraler var en del i identifiera och avhjälpa problem på ett tidigt skede. Ett stöd för göra rätt insatser i rätt tid. Den moderatledda alliansen I staden och i landstinget såg familjecentralerna inte ingick i välfärdens kärna, inte var lagreglerad och därmed valfritt behålla i den egna verksamheten. Arbetarekommunen styrelse delar den intention som motionären ger uttryck för och delar den ambition som motionären ger uttryck för. Styrelsen ser de behov som motionären pekar på. Styrelsen tror denna form av förebyggande arbete är helt avgörande för i tid göra insatser för kunna undvika barn far illa och blir aktuella inom socialtjästen som tonåringar och vuxna. Arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla motionen BESLUT 8

9 I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik. De senaste fyra åren har varit en enda lång nedmontering av den gemensamma välfärden. Klyftorna i samhället har ökat, vilket har visats i undersökning efter undersökning. De mest spridda medierna leker Följa John och alla håller samma vinkling. När rapporter kommer som visar på samhällets skiktning och de svaga gruppernas utshet glimtar det snabbt förbi. Väldigt snart hyllar man återigen den nyliberala tanken om marknadskrafternas fantastiska förmåga lösa alla samhällsproblem. Budskapet om de konsekvenser det skiktade samhället kommer ha på långsikt syns inte alls. Det är endast när medierna får tag på något särskilt ömmande fall som det blir intressant (läs säljande) ta upp det. Ofta är det dessutom enskilda tjänstemän som får klä skott för de brister som visas upp. Politiken som den har förändrats under denna nyliberala era ifrågasätts aldrig. Vi socialdemokrater behöver gå i spetsen för folkbildningen genom ta fram material och visa upp konsekvenserna av det nyliberala samhällsystem vi lever i. De långsiktiga konsekvenserna för de vanlig människor som ser de idag tjänar på systemet måste tydliggöras. Vi måste hitta vägar slå oss in i folks medvetande för visa vilka trygghetsrisker människor löper om vi fortsätter vandringen på den nyliberala vägen. Vi yrkar - Att arbetarekommunen tillsätter en grupp med statistiker och samhällsvetare som sammanställer och tydliggör de trygghetskonsekvenser för löntagare och andra konjunkturkänsliga grupper som den nyliberala tanken och borgarnas ekonomiska politik har lett fram till. - Att arbetarekommunen tillsätter en arbetsgrupp med duktiga mediemänniskor som utarbetar ett handlingsprogram som syftar till ta tillbaka initiativet i deben och få ut den socialdemokratiska grundtanken och våra politiska samhällsvisioner till stadens och i förlängningen rikets medborgare. - Att arbetarkommunen arbetar för partistyrelsen tillsätter en mediegrupp som riktar sig till rikstäckande medier i samma syfte. - Att Stockholms Arbetarekommuns årsmöte alternativt representantskapsmöte antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till partistyrelsen eller mellankongressen 2011 om denna kommer hantera motioner på sedvanligt sätt. Farsta Socialdemokratiska förenings styrelse Motionen antagen av Farsta Stadsdelsförening vid medlemsmöte

10 Utlåtande över motion I02 Utred och offentliggör konsekvenserna av borgarnas ekonomiska politik Styrelsen delar i stort sett motionärens verklighetsuppfning. Socialdemokratin måste stärka sin förmåga både vad det gäller analysera och förstå utvecklingen i Sverige idag, och även bli bättre på kommunicera vår verklighetsbild och våra problemformuleringar utåt. För åstadkomma detta måste vi precis som motionären skriver dels stärka vår egen kompetens, dels öppna upp oss mot omvärlden inte minst i form av den kunskap som finns på våra högskolor och universitet. Styrelsen tror dock inte detta bäst görs genom skapa nya strukturer och så säga uppfinna hjulet på nytt, utan genom vi strategiskt använder våra nuvarande resurser bättre. Det socialdemokratiska studentförbundet har exempelvis tillsammans med arbetarrörelsens tankesmedja dragit igång ett väldigt livaktigt forskarnätverk som Stockholms partidistrikt skulle kunna arbeta närmare. Arbetarrörelsens bildningsorganisation ABF har också en oerhört viktig roll inte minst när det gäller de folkbildande insatser motionären förespråkar. När det gäller kommunikationen gentemot media både lokalt och nationellt har vi mängder av duktiga pressekreterare och kommunikatörer anställda på kanslier runt om i landet som tillsammans med våra förtroendevalda arbetar dagligen med försöka få ut våra socialdemokratiska idéer. Det som saknas är alltså som styrelsen uppfar saken inte arbetsgrupper som sitter på den ena eller andra kompetensen, utan framförallt en strategisk samordning och en anda av öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden. Vi behöver formulera en kunskapsbaserad politik utifrån en relevant samhällsanalys och det yttersta ansvaret för detta sker ligger direkt på oss på den politiska nivån. Samma sak gäller den viktiga samhällskritik motionären lägger tonvikten på: det är också ytterst ett politiskt ansvar formulera och tydliggöra denna. En viktig slutsats av arbetarekommunens valanalys var just vi brast i denna tydlighet. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta avslå -sats 2, 3 och 4 ge styrelsen i uppdrag inleda ett närmare samarbete med arbetarrörelsens forskarnätverk, arbetarrörelsens tankesmedja, ABF och andra intressanta parter i syfte bättre beskriva det moderna klassamhället och de konsekvenser den borgerliga politiken får för vanliga löntagare i Stockholmsregionen med det anse motionens -sats 1 besvarad BESLUT 10

11 I03 Barns rätt till en bra uppväxt Statens ansvar enligt Barnkonventionens artikel 4 innebär konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och där så behövs inom ramen för internationellt samarbete. Hur ser det då ut i Stockholm, en stad som idag har kommit bli en av Europas mest segregerade städer, där barnen lever under vitt skilda villkor i de olika stadsdelarna. Enligt USK levde under september barn i Stockholms stad i ett hushåll med försörjningsstöd (tidigare socialbidrag). Stadsdelarnas skillnader vad gäller försörjningsstöd till hushållen skiftar från som mest kr/mån till som minst kr/mån. Enligt Barnkonventionen har barn rätt till bl.a. utveckling och fritid, rätt till utbildning liksom rätt till en god hälsa. I en undersökning gjord av stiftelsen Majblomman visade det sig 40 % av föräldrarna vars barn behöver glasögon inte har råd köpa glasögon till sina barn. Likaså kan hjälpmedel för barn med olika funktionshinder kosta så mycket familjen inte kan efterfråga det. För få tillgång till samhällets olika erbjudanden krävs idag man har tillgång till Internet. För en familj som uppbär försörjningsstöd ingår inte ett bredbandsabonnemang i normen. Med anledning av ovanstående föreslår jag årsmötet besluta Stockholms arbetarkommun ska verka för Stockholms stad respektive Stockholms läns Landsting inkluderar rätt till ersättning för bredbandsabbonemang i Stockholms stads riktlinjer för försörjningsstöd inför rätt till fria glasögon för barn och ungdomar tom 18 år inför rätt till fria hjälpmedel för barn och ungdomar med olika funktionshinder tom 18 år Eva Fagerhem Vid Hägerstens socialdemokratiska kvinnoklubbs medlemsmöte den 27 november 2010 beslöts anta motionen som klubbens egen. Margareta Malm ordförande 11

12 Utlåtande över motion I03 Barns rätt till en bra uppväxt Motionären tar upp en angelägen fråga; barns uppväxtvillkor i Stockholm. Stockholm arbetarekommuns styrelse delar den oro som motionen ger uttryck för. Stockholm är en segregerad stad och efter fyra år med borgerligt styre i staden, i länet och i riket har klassklyftor vidgats. För de med små ekonomiska marginaler innebär borgerlig politik välja mellan glasögon eller mat för månaden. För den som uppbär ekonomiskt bistånd kan möjligheten röra sig inom den egna staden vara begränsad, när SL-kortet inte ingår i normen för försörjningsstöd. Moderat socialpolitik är en tillbakagång till ett figsamhälle där det syns vilka som har och vilka som inte har. Särskilt allvarlig är det när klasspolitiken slår mot barn. Motionären pekar på ett par faktorer som bevis för denna politik. Beslut om försörjningsstöd bygger på en individuell prövning men det finns stadsövergripande normer som skall borga för samma regler gäller över hela staden. Styrelsen värnar denna individuella bedömning med bas i ett enhetligt system. Styrelsen menar detta är viktigt inte bara för barn - och unga i skolålder ha tillgång till bredband och dator. I dagens samhälle är det svårt utan bredband och tillgång till en dator kunna hänga med i skolarbetet eller vara en del av den tekniska utvecklingen. Barn till föräldrar med försörjningsstöd drabbas då dubbelt. Styrelsen delar den intention som motionären ger uttryck för avseende barn med funktionsnedsättnings rätt till hjälpmedel. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla motionen BESLUT 12

13 I04 Förbättrad situation för hemlösa Människor i hemlöshet i Stockholm i dag som uppsöker en stadsdelsförvaltning får ibland svaret de inte kan få hjälp, eftersom de inte tillhör just den stadsdelen, trots den hemlöse just inte har någon vistelseort alls. I stället för få hjälp blir den hemlöse runtskickad till olika stadsdelsförvaltningar. Det tar i normalfallet lång tid utreda vilken stadsdel som är ansvarig, trots praxis finns i form av den s k tvåårsregeln, som stipulerar om en person tidigare haft en bostad i en stadsdel och sedan blir hemlös, anses den personens vistelseort vara i den tidigare stadsdelen. I praktiken har dock detta lett till svårigheter i bedömningsfrågan och regeln har tolkats på olika sätt. Antalet försökslägenheter inom Stockholm Stad är forts mycket lågt i relation till behovet. Trots positiva insatser täcker det förmedlade antalet försökslägenheter för närvarande en mycket liten del av behovet. Både kommunala och privata hyresvärdar ställer allt högre krav för rätten få hyra en bostad, vilket gör det ännu svårare för en hemlös få en bostad. Bland annat räknas inte ekonomiskt bistånd som inkomst. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätt försvårar ytterligare situationen. År 2009 vräktes enligt Kronofogdens statistik 28 barn i Stockholms stad från sina hem, år 2008 var det 54 barn. (I Stockholms län är siffrorna 129 respektive 108 barn). Till detta finns ett stort mörkertal, som inte syns i den officiella statistiken. Oavsett orsaker är detta ett orimligt antal. Det är en skamfläck för Stockholm Stad vräkning av familjer med små barn överhuvudtaget förekommer. Därför föreslår jag årsmötet besluta Stockholms partidistrikt ska verka för Stockholms Stad: Följer praxis beträffande vistelseort, så en hemlös person inte kommer i kläm mellan olika stadsdelar Inkluderar försökslägenheter i alla nya detaljplaner Kräver de kommunala bostadsbolagen accepterar försörjningsstöd som inkomst vid ansökan om bostad samt kravet på fullständig skuldfrihet avskaffas. Tidigare betalningsanmärkningar ska inte heller innebära man för evigt står utanför bostadsmarknaden. Inför nolltolerans för vräkning av barn. Socialtjänsten måste ges resurser till förebyggande arbete och bostadsbolagen bör åläggas ansvar i ett tidigt skede informera berörd myndighet om obetalda hyror. Inför personliga ombud för människor i hemlöshet för underlätta deras situation Den hemlöse ska ha en person som aktivt driver hans ärenden och verkar för han snabbare kan ta sig ur sin situation. Annika Lindqvist Mälarhöjden-Axelsbergs socialdemokratiska förening har vid medlemsmöte den 16 november 2010 beslutat anta motionen som sin egen. 13

14 I05 Motion om vräkning av barnfamiljer Regeringen säger sig ha en ambition inga barnfamiljer ska vräkas från sina hem. De har inte lyckats men vill av någon anledning inte lagstifta för förhindra detta. Det finns många sätt arbeta på för förhindra vräkningar vilket naturligtvis är viktigt, kommunerna måste arbeta förebyggande och erbjuda skuldrådgivning och liknande. Men vi socialdemokrater bör driva frågan om lagstiftning i riksdagen. Inga barnfamiljer ska vräkas, kommunerna måste ta sitt ansvar. T ex kan man utreda om det är möjligt göra det obligatoriskt för hyresvärdar anmäla uteblivna hyresbetalningar till socialförvaltningen i den aktuella kommunen/stadsdelsnämnden. Vi yrkar därför: - Att Stockholms arbetarekommun ska anta motionen som sin egen - Att man skickar den vidare till nästa kongress - Att man skickar den vidare till riksdagsgruppen Mia Päärni Antagen på Husby socialdemokratiska föreningens medlemsmöte 22/

15 Utlåtande över motion I04 Förbättrad situation för hemlösa och I05 Vräkning av barnfamiljer Den hemlöse kommer ofta i kläm när han/hon uppsöker en stadsdelsförvaltning. Eftersom den hemlöse inte har någon vistelseort blir det svårt avgöra vilken stadsdelsförvaltning som har ansvaret för denne. Den hemlösa hamnar i kläm mellan stadsdelsförvaltningarna i avvaktan på utredning om vistelseortens avgörande. Ytterligare försvårande omständigheter är antalet försökslägenheter fortfarande är ganska lågt samt omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter inverkar negativt på de hemlösas situation. Möjligheterna hyra på egen hand utan säkerhet blir allt svårare. Kraven på indrivning av hyra har också intensifierats vilket leder till barnfamiljer i större utsträckning vräks från sina hem. Barnen utsätts för risker som inte är förenligt med en stad i Stockholms ställning. Därför krävs det krafttag för hemlösas situation och barnfamiljer som vräks från sina hem och där barnen far illa. Synpunkter Hemlöshetsproblematiken i Sverige liksom i Stockholm har inte förbättrats nämnvärt trots fagra löften från nuvarande majoriteten i Staden. De hemlösas situation och svårigheterna komma över egen lägenhet visar på insatser som idag erbjuds från olika håll inte är tillräckliga. Boendesituationen är väldigt viktigt och ska därför vara den primära frågan lösa för hemlösa. För kunna göra det behövs det dels fler bostäder som kan tillgängliggöras för sådana grupper och dels de hemlösa integreras mer i socialtjänstens arbete lösa deras problematik. Samtidigt måste staden hitta en lösning så stadsdelsförvaltningarna inte bollar frågan mellan varandra och på så sitt flyr från sitt ansvar. Det krävs en principöverenskommelse som sätter den hemlöses behov och adekvata insatser i främsta rummet oaktad vem som ska betala för det. Vidare är det också viktigt vi, socialdemokraterna i Stockholm, hittar en lösning på hur vi ska förhindra barnfamiljer inte vräks från sina hem. Varje barn som far illa är ett misslyckande. Därför måste barnen komma först och deras rätt försvaras mot marknadens vinstintressen. Det är väldigt viktigt vi, socialdemokrater, fortsätter lyfta upp dem hemlösas problematik på den politiska dagordningen. Politikerna i Stockholm måste agera mera kraftfullt om vi ska lyckas bekämpa hemlösheten och erbjuda alla tak över huvud. Därför är det viktigt socialdemokratin inte lämnar frågan åt sidan utan formar en politik utifrån vår värdegrund för hur vi ska lösa problematiken med hemlösa i Stockholms stad. Intentionerna för Socialdemokraterna är inga barn skall vräkas på grund av misstag som begås av de vuxna i familjer, därför är det viktigt socialtjänsten tillförs de resurser som krävs för på ett tidigt stadium kunna ingripa och ge stöd åt hela familjen i samarbete med de andra aktörer som är involverade. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla -sats 1, 3, 4 och 5 i motion I04 avslå -sats 2 i motion I04 avslå motion I05 BESLUT 15

16 I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet I det nyliberala samhälle vi lever i idag är det tydligt de verksamheter som finns för vårt allmänna bästa och som samhället tidigare har skött, i första hand drivs för generera vinst till ägare av olika bolag. Den retorik man har använt sig av för sälja in principen de privata bolagen skulle driva offentligt finansierad verksamhet, talade om valfrihet som något allena saliggörande för medborgarna skulle bli nöjda med vad de fick för skepengarna. Marknadskrafterna skulle klara det som politiken inte klarade, nämligen garantera en god kvalitet för en liten peng. Att vi skulle få mer och bättre verksamhet för mindre pengar, samtidigt som de privata bolag som driver verksamheten kräver vinst, är en ekvation som inte går ihop. Våra skepengar riskerar maximera vinster i privata bolag istället för garantera god kvalitet inom offentligfinansierade verksamheter. Vård, skola, omsorg och kollektivtrafik håller inte högre kvalitet idag än de gjorde innan valfrihetsidealet slog igenom och innan kommuner och landsting började köpa in tjänster som man tidigare drev i egen regi. Regelverken för hur upphandlingar görs och för vilka krav man ska ställa på utförare av olika tjänster är otydliga och ojämlika. Det är i många fall olika spelregler som gäller för privata aktörer och kommuner eller landsting. Vi har ingen reell insyn i eller påverkan på, hur de privata bolagen sköter sina åtaganden. De kan själva besluta hur de ska gå vidare med kritik och klagomål från brukare eller politiska styrorgan. När kommuner och landsting driver verksamhet har den politiska makten full insyn och möjlighet vidta åtgärder om missförhållanden uppdagas. Skebetalarnas möjlighet till insyn i bolag som använder deras pengar för driva verksamhet är obefintlig. Medborgarna har förminskats till konsumenter och deras enda rättighet i förhållande till illa skötta bolag är, i bästa fall välja bort dem. Dock är det ofta kommunen eller stadsdelen som gör upphandlingar och den enskilda medborgaren kan, med dagens lagstiftning, inte ens kontrollera de företag som upphandlas. Det är nu dags för lagstiftning ålägger bolag som driver offentligt finansierad verksamhet samma regler gällande offentlighet och politisk styrning som offentligt driven verksamhet. Det är dags sätta upp tydliga kriterier för vilken kvalitet som krävs av alla verksamheter som drivs med skemedel. Vi yrkar - Att arbetarkommunen arbetar för en förändrad lagstiftning för företag som bedriver verksamhet finansierad av offentliga medel så de lyder under samma offentlighetsprinciper som offentligt drivna verksamheter. - Att arbetarkommunen arbetar för privata bolag som bedriver verksamhet finansierad av offentliga medel ställs under samma politiska kvalitetskrav och tillsyn som offentligt driven verksamhet. - Att Stockholms Arbetarekommuns årsmöte alternativt representantskapsmöte antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till partistyrelsen eller mellankongressen 2011 om denna kommer hantera motioner på sedvanligt sätt. Styrelsen i Fasta socialdemokratiska förening Motionen antagen av Farsta Stadsdelsförening vid medlemsmöte

17 I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet. 1. Bakgrund Stora verksamheter som t ex Stockholms läns landsting har idag brister i verksamhet s- processen. Verksamhetsprocessen kan beskrivas som Planering, Genomförande, Uppföljning, Utvärdering och Analys. För kunna definiera utvecklingspotentialerna i en verksamhet måste uppföljning, utvärdering och analys genomföras. Revisorers arbete är här en viktig faktor. Dock måste verksamheten själv leverera underlaget av den sammanställda uppföljningen. Detta underlag kan redan idag insamlas digitalt via olika it-system. 2. Motivering: Kostnadseffektivitet i verksamheten önskar alla. Möjlighet uppnå detta är verksamheten är transparent och kan följas upp. Härigenom kan revisorernas arbete under- lättas vilket skapar förutsättningar effektivisera ledarskapet som utgör grunden för utgiftskontrollen av skemedlen. Möjligheten jämföra kostnadseffektiviteten mellan den offentligt drivna verksamheten och den privat drivna verksamheten kan bara uppnås om trovärdiga uppföljningssystem etableras. Exempel på sådan uppföljning är Väntetider vid akutbesök Beläggning av nyckelpersonal Inställda tåg per dygn/vecka/månad 3. Bedömning, konsekvensanalys Konsekvenserna av ett införande av sådan uppföljningsverksamhet är troligtvis : Landstingsrevisorernas analys underlättas Ledarskapet förbättras Verksamheten blir mer kostnadseffektiv Skemedlen gör maximal nytta 4. Yrkande Med hänsyn till ovanstående yrkar jag arbetarekommunens årsmöte beslutar För verksamhet, såväl i offentlig som privat regi, som finansieras med offentliga medel införs en obligatorisk fördjupad jämförande uppföljning, utvärdering och analys Att landsting och kommun ställer krav om rätt till insyn och transparens, gällande t.ex. personaldata och nyckeltal, i all skefinansierad verksamhet i syfte säkerställa en god kvalitet oavsett privat eller offentlig drift. motionen och beslut översänds till kommunfullmäktige-, landstings- och riksdagsgruppen. Stockholm Magnus Wicén Kungsholmens Socialdemokratiska förening Motionen antagen som egen av Kungsholmens (S) förenings medlemsmöte den 16 november Inger Segelström Ordförande 17

18 I08 Om utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet. Bakgrund: Socialdemokratins tillbakagång i Sverige och Europa analyseras nu på många håll. En av förklaringarna är världen förändrats mycket de senaste tjugo åren. Ekonomin har globaliserats. En förskjutning av makten har skett från politiker till finansinstitut. Det gäller då se hur de politiska organisationerna ska kunna fortsätta kämpa för bygga goda samhällen och försvara demokrati och goda levnads- och arbetsvillkor. En kamp där socialdemokratin och fackföreningsrörelsen måste gå sida vid sida. Förslag: Vi ska, som alltid, verka för tillväxt och använda skepengar på ett rättvist och långsiktigt sätt som bidrar till ett jämlikt Sverige där vi återtar tätpositionen som välfärdslandet nummer ett. För göra det måste vi erkänna några befintliga fakta. Vi har privat drivna skolor, vård- och omsorgsboenden, läkarmottagningar, förskolor osv. Vi har själva sagt många gånger det inte är driftsformen utan kvaliteten som är avgörande. Men enligt vår mening har inte vår politik utformats i enlighet med detta. Dags göra det! Vår uppgift måste vara formulera en politik som möjliggör vi har insyn i hur pengar används, vi har möjlighet följa upp kvaliteten i verksamheten och vi beskriver och kan kontrollera de mål vi har för verksamheten. Det i sin tur kräver ett gediget arbete för utreda hur vi ska nå dit. Förmodligen måste vi komma fram till företag som utför verksamhet för stat, kommun eller landsting ska ha en särskild bolagsform eller ha särskild bolagsordning där regler för vinster och utdelning av vinster regleras. Det finns flera olika lösningar på detta i andra länder. Men vi måste också försäkra oss om arbete som utförs för skemedel ska ske med goda arbetsvillkor, meddelarskydd, rätt till fackligt arbete och en del av ersättningen för verksamheten ska användas för fortbildning av personalen oavsett driftsform vilket i sin tur innebär vi ska kräva och kontrollera dessa företag har och följer kollektivavtal. Vi har förstås också en chans påverka arbetsmarknaden genom ställa specialkrav som exempelvis praktikplatser, heltidskrav och annat. Med detta som bakgrund föreslår vi årsmötet godkänner motionen och överlämnar den till socialdemokratiska gruppen i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdag för utredning av enhetliga förslag på krav och rutiner för drift av skefinansierad verksamhet. Berit Nyberg Solveig Holmgren Värtans socialdemokratiska förening Motionen har presenterats vid medlemsmöte torsdag den 4 november där den antogs som föreningens egen. Sonja Bergström, ordförande Värtans socialdemokratiska förening 18

19 Utlåtande över motion I06 Sätt stopp för den positiva särbehandlingen av privata företag som driver offentligt finansierad verksamhet, I07 Trovärdig uppföljning av offentligt finansierad verksamhet och I08 Utredning av krav och rutiner där skemedel bekostar verksamhet Samtliga dessa motioner berör de viktiga frågorna kring insyn, tillsyn och inflytande över driften av skefinansierad verksamhet som drivs av andra ägare, alltså inte finansierings- och vinstuttagsfrågor som annars tenderar överskugga diskussionen. I vår stad är det en realitet sedan långt tillbaka och styrelsen tycker det är socialdemokratins ansvar mot medborgarna orka se brister som finns. På den senaste partikongressen var Stockholm aktiva i just den här frågan, och styrelsen vågar hävda vi har till stora delar är upphovsmakare till den text som idag går finna i partiets riktlinjer. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och deberats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skefinansierade välfärden. Skefinansierad vård, skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla vårdas eller hur skepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska ha meddelarskydd. Som medborgare ska man kunna ta del av kvalitetsredovisningar och jämförelser mellan olika verksamheter. Det måste också bli lättare för medborgarna hitta rätt bland olika myndigheter och kommunala verksamheter, här kan så kallade Medborgarkontor Plus utgöra en lösning Ett Medborgarkontor gemensamt för stat, kommun och landsting med en gemensam dörr in för medborgarna till välfärden. Vård och omsorg av hög kvalitet produceras av de många individer som jobbar i välfärdens verksamheter föruts de trivs med sitt jobb och mötet med medmänniskor, har möjlighet använda sin kompetens och påverka sin arbetssituation, och känner lön och arbetsvillkor motsvarar arbetsinsats och kunnande. Det ska vara raktivt arbeta i välfärdssektorn; kommuner och landsting ska utvecklas till mönsterarbetsplatser. Motionerna pekar i samma riktning som kongressen, och stakar ut en väg. Däremot vill styrelsen yrka avslag på den -sats som önskar sända motionen till partistyrelse/mellankongress då det inte finns motionsrätt till någon av dessa organ. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta bifalla -sats 1 och 2 i motion I06, -sats 1, 2 och 3 i motion I07 och motion I08 avslå -sats 3 i motion I06 BESLUT 19

20 I09 Vinst i välfärdsföretag Idag bedrivs majoriteten av Sveriges friskolor som aktiebolag, och de allra flesta går med vinst. År 2006 tillse den socialdemokratiska regeringen en utredning om ägandeformer för friskolor. Syftet var undersöka möjligheten begränsa vinstutdelning, samt huruvida skolor som drivs i vinstintresse skulle vara berättigade till offentliga bidrag. Den borgerliga regeringen stoppade utredningen innan den blev klar. Det svenska systemet, som möjliggör privata välfärdsföretag kan göra vinst på rena skepengar, är relativt unikt internationellt sett. I Norge gäller som krav för de fristående skolorna alla offentliga bidrag ska komma eleverna till godo. Aktieutdelning på vinst är inte tillåten, överskott ska tillbaks till utbildningsverksamheten. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund som inte får drivas för ekonomisk vinning. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag, och en enskild huvudman får inte driva fler än en skola. Våra nordiska grannländer har alltså system för garantera skepengarna stannar kvar i välfärden. Detta innebär dock inte dessa länder saknar valfrihet eller privata inslag i välfärden tvärtom. Det är fullt möjligt kombinera valfrihet med ett värnande av skebetalarnas pengar. Ett vanligt argument för privata inslag i välfärden är det ska förbättra kostnadshanteringen: genom ökad effektivitet ska konkurrensen spara in pengar åt skebetalarna. Men om detta är syftet är det helt uppenbart dagens friskolesystem är felaktigt utformat. Skolpengen är en fast summa och i princip lika för alla. Det spelar ingen roll hur effektiv en enskild friskola än är de pengar som sparas går inte tillbaka till skebetalarna. I bästa fall återinvesteras de i verksamheten så eleverna får del av dem, men betydligt vanligare är de blir till vinst som på olika sätt delas ut till ägarna, eller används för expandera verksamheten utomlands. När kommunala skolor gör överskott går däremot resurserna undantagslöst tillbaka till verksamheten. För skebetalaren/brukaren är det alltså dyrare med friskolor än med kommunala skolor. När ersättningen är lika för alla ligger den primära möjligheten göra vinst i spara in på kostnaderna. Den stora kostnadsposten i all välfärdsverksamhet är personalen. Därför är det inte förvånande fristående skolor har både en lägre personaltäthet och en lägre andel pedagogiskt utbildade bland sina anställda än kommunala skolor. På samma sätt ser det ut inom den privata hemtjänsten. Vinsterna som uppstår beror alltså på besparingar på personalen. De incitament som skapas av dagens ersättningssystem kan i högsta grad ifrågasättas. De är inte utformade för uppmuntra hög kvalitet. Riskkapitalbolagens intresse för den svenska välfärden är stort. Skälet till detta är bland annat branschen inte är konjunkturkänslig, samtidigt som många verksamheter har långa kontrakt. Därutöver är lönsamheten mycket hög; statistik från SCB visar lönsamheten i välfärdsföretag är avsevärt högre än andra företag. En investering i ett välfärdsföretag innebär alltså god avkastning och låg risk. En genomgång som DN gjorde 2009 visade enbart de fem största vårdbolagen (varav fyra ägs av riskkapitalbolag) gjorde vinster på sammanlagt tre miljarder kronor år Ett vanligt argument mot en begränsning av vinstutdelning inom den privat drivna välfärden är det skulle vara praktiskt ogenomförbart. Våra nordiska grannländer visar detta påstående är felaktigt. Ett exempel på hur lagstiftningen kan utformas är den norska privatskolelagen, som innehåller en formulering om alla offentliga medel ska komma eleverna till del. Om någon anmäler en skola för använda pengar till annat får Utdanningsdirektoratets tillsynsavdelning granska räkenskaperna. Man gör också kontroller på eget initiativ. För något år sedan blev friskolekoncernen John Bauer ålagd betala tillbaka 2,9 miljoner norska kronor till staten. Skälet var två skolor använt offentliga medel till köpa orimligt dyra tjänster från bolag som skolcheferna kontrollerade. Den norska lagen är alltså utformad för förhindra skepengar lämnar verksamheten, oavsett på vilket sätt det sker. Det finns mycket kvar göra innan alla är nöjda med den välfärd vi har. Vi vet elever lämnar skolan utan fullständiga betyg, äldre upplever de inte får tillräckligt med stöd av hemtjänsten, 20

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motion: tydliggör företagens ansvar De svenska börsnoterade

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Distriktskongress 2013

Distriktskongress 2013 Distriktskongress 2013 Lördagen den 27 april Ronneby Motioner jämte utlåtanden 2 (8) Motion nr 1 En trygg och modern A-kassa En trygg och modern a-kassa är en viktig del av den svenska modellen. Den svenska

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Motion om gymnasiekurs i privatekonomi och vardagsjuridik

Motion om gymnasiekurs i privatekonomi och vardagsjuridik Kommunfullmäktige 2008-08-25 176 398 2009-02-23 29 73 Kommunstyrelsen 2009-02-09 43 100 Arbets- och personalutskottet 2009-01-26 34 70 Dnr 08.483-008 augkf22 Motion om gymnasiekurs i privatekonomi och

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område.

Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område. RÖTT = strykning GULT = ändring/tillägg Arbetarekommunen ansvarar för opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Norrköpings kommun kommunikation med väljare inom Norrköpings kommun valorganisationen

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG EN AMBITIÖS JOBBPOLITIK. FÖR ALLA. VÅRT MÅL ÄR ATT ANTALET PERSONER SOM ARBETAR

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Huvudmannaskap och utförare

Huvudmannaskap och utförare Sammanfattning Att offentligt finansierade välfärdstjänster håller hög kvalitet är viktigt både för medborgarna och för samhällsekonomin. Därför finns lagstiftning och föreskrifter för hur produktionen

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer