Kerstin Hedvall, skolchef Kerstin Fahlén, personalföreträdare Christer Berggren, utvecklingsledare Sofia Asplund, personalstrateg Daana Kaipainen

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(33) Plats och tid Konferensrummet Uroxen 15, 15:00 ande Jane Larsson (c), ordförande Ulf Granhagen (s) vice ordförande Torsten Bergstedt (m) Marie Oudin (m) Dick Malmström (fp) Fredrik Lindeström (kd) Christina Dellwik (s) Kjell Carlberg (s) Eva Vermelin (v) Ersättare Per-Olof Carlsson (c), Göran Larsson (c) Bo Ohlsson (fp) Tarja Andersson (s) Bisera Bucuk (s) Stefan Fröding (s) Elisabeth Zadik (v) Övriga närvarande Kerstin Hedvall, skolchef Kerstin Fahlén, personalföreträdare Christer Berggren, utvecklingsledare Sofia Asplund, personalstrateg Daana Kaipainen Justerare Marie Oudin och Christina Dellwik Justeringens plats och tid Skolförvaltningen , kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Daana Kaipainen, Ordförande Jane Larsson (c) Justerare Marie Oudin (m) Christina Dellwik (s) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Skolnämnden Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Underskrift Daana Kaipainen

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(33) 34 Anmälan av beslut i delegerade ärenden Förteckning (bilaga 1) med redovisning av beslut i delegerade ärenden läggs till handlingarna.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(33) 35 Skrivelser/postlista Förteckning enligt bilaga 1 med redovisning av inkomna och avgivna skrivelser läggs till handlingarna.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(33) Skn/2004: Revidering av Lokala Tillväxtprogrammet - skolnämndens yttrande : - Skolnämnden överlämnar med godkännande skolnämndens del "Fokusområde Skola" till kommunstyrelsen. - Skolnämnden framför sin oro över de ökade kostnaderna inom IT-området och önskar att en översyn görs i syfte att sänka leasing- och driftkostnaderna för skolans datorer. Sammanfattning FOKUSOMRÅDE SKOLA Omvärldsbeskrivning Skolan i Kristinehamns kommun skall vara av hög klass. Skolverksamheten skall gynna alla kommunens invånare, men den skall också vara ett av de medel som kommunen använder för att barnfamiljer och småföretagare skall känna sig välkomna till en expansiv och satsande kommun. Dessutom är utbildningsnivån viktig för att företagen skall kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Fokusområde Skola innehåller fyra delar: 1. Skapa bättre arbetsmiljöer för barn och elever i förskola och skola 2. Ökat antal vuxna i skolan 3. Ökad datortillgänglighet 4. Ökad samverkan mellan skola och näringsliv. Inom dessa delmål kommer kommunen långsiktigt att satsa extra resurser. Delmål 1. Skapa bättre arbetsmiljöer för barn och elever i förskola och skola Nulägesbeskrivning Förskolor De äldre lokalerna och utemiljöerna behöver rustas upp. Fler platser behöver tas fram eftersom det saknas platser i förhållande till antalet barn i åldern 1-5 år. Tillfälliga platser skapas i så kallade "Slussar" som öppnar varje vår för att klara behovstoppar av omsorg. Statsbidraget för att minska antalet barn i grupperna ställer ytterligare krav på fler lokaler. Omställningsarbetet, på grund av försvarsbeslutet, kan också komma att skapa behov av fler platser i förskolan.

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(33) Grundskola Integreringen av fritidshem och förskoleklass i F-6 skolorna har inneburit att lokalerna upplevs trånga och svårarbetade. F-6 skolorna behöver kontinuerligt ses över för att klara de krav som ställs gällande arbetsmiljö, flexibilitet och förändrade arbetsmetoder. 7-9 skolorna är i stort behov av renovering och omändringar. Södermalmsskolan nya lokaler kommer att tas i bruk läsåret 2006/07. Skolorna på Djurgården och Stenstalid behöver renoveras och/eller byggas om för att anpassas till dagens skolverksamhet och arbetsmiljökrav. Statusbesiktningen som gjorts på Djurgårds- och Stenstalidsskornas 7-9 enheter påvisar akuta problem, kostnad ca 3 miljoner. Renoveringsbehovet är ca 20 MSEK om ca 10 år. Även skolornas utemiljöer behöver ses över för att uppfylla skolplanens alla mål. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen Vuxenutbildningens lokaler på Stensta Center behöver ersättas om Stensta Center skulle behövas till annan verksamhet. Vuxenutbildningen har önskemål om lokaler i närheten av Brogårdsgymnasiet för att kunna vidareutvecklas och effektiviseras. Brogårdsskolans lokaler kommer ej att räcka till från läsåret 2006/2007 på grund av ökade elevkullar. Presterudsgymnasiet har trånga, slitna och dåligt ventilerade lokaler och är i stort behov av upprustning/renovering eller eventuellt nya lokaler. Åtgärd 1. Södermalmsskolan byggs om och tas i bruk höstterminen 2006 (75 MSEK) 2. Fyra förskoleavdelningar 2006, ökat behov av platser och minska antalet barn i grupperna. Startkostnad 1,6 MSEK engångsanslag. Ökat driftanslag 0,7 MSEK. Ökad ram hyres- och städkostnader? MSEK/ÅR 3. Fyra förskoleavdelningar 2008, ökat behov av platser och minska antalet barn i grupperna. Startkostnad 1,6 MSEK engångsanslag. Ökat driftanslag 0,7 MSEK. Ökad ram för hyres- och städkostnader? MSEK/ÅR 4. Extra lokaler till Brogårdsgymnasiet fr.o.m. läsåret 2006/2007 tom 2010/2011,?X KR 5. Skolgårdarna rustas upp med stimulerande lekmaterial perioden (0-1, 2 MSEK). Eventuellt statsbidrag kommer. 6. Skolförvaltningens lokalbehovsgrupp arbetar fram förslag på kommande lokalbehov på Djurgården/Stenstalid enligt särskild plan. Ansvar Tekniska Nämnden Skolnämnden Tidsplan för att genomföra åtgärden

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(33) Ekonomi för åtgärden Ökad driftram År ,7 MSEK + hyra och städ?x MSEK År ,05MSEK Skolgårdar. År ,7MSEK + hyra och städ?x MSEK Engångsanslag År ,6 MSEK. År ,5MSEK Skolgårdar. År ,6 MSEK. Delmål 2 - Ökat antal vuxna i skolan Nulägesbeskrivning Förskolan Antalet barn i grupperna varierar, från 14 till över 20 barn. Antalet årsarbetare i grupperna skiftar mellan 2,75-3,25 årsarbetare. Jämförelsetal enligt Skolverket visar att Kristinehamns kommun har i snitt fler barn (5,4 per årsarbetare) än kommungruppen (5,2). Statens mål i propositionen "Kvalité i förskolan" för perioden är att det i snitt bör finnas 5,0 barn per årsarbetare. För år 2005 får kommunen 2,1 MSEK till personalförstärkning. För åren 2006 och 2007 får kommunen 4,2 MSEK per år till personalförstärkning. Statsbidraget måste användas till att öka personaltätheten (minska antalet barn i grupperna) annars kräver staten återbetalning av bidraget. Grundskolan I Kristinehamns skolor har vi 7,4 lärare per 100 elever. Kommungruppen enligt SCB, redovisar jämförelsetalet 7,8 lärare per 100 elever. Målet för Kristinehamn är 8,0 lärare per 100 elever. Det årliga statsbidraget riktat till grundskolan (Wernersson) ökar successivt lärartätheten. Överförs bidraget ograverat till skolnämnden innebär det att kommunen inte behöver satsa egna pengar för att öka lärartätheten t o m höstterminen Förskoleklass och Fritidshem Enligt Skolverkets siffror för 2004 redovisar kommunen bra siffror jämfört kommuner i vår kommungrupp när det gäller personalbemanningen inom fritidshem och förskoleklassen. Särskolan I särskolan finns det 23 lärare per 100 elever, kommungruppen har 25 lärare. Inom denna skolform är det elevernas behov som styr personaltätheten. Gymnasieskolan Gymnasieskolan har idag 8,3 lärare per 100 elever, kommungruppen 8,2 lärare/100 elever. Åtgärd 1. Kommunen anställer 6 årsarbetare 2005 i förskolan 0 MSEK (statsbidrag). 2. Ytterligare 6 årsarbetare 2006 i förskolan 0 MSEK (statsbidrag). 3. Ökat antal lärare 8 per 100 elever i grundskolan under perioden MSEK (behålla det riktade statsbidraget till grundskolan ograverat). 4. Inför år 2008 avgörs om det behövs avsättas "LTP - medel" för att nå ovanstående mål i grundskolan.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(33) Ansvar Skolnämnden Kommunstyrelsen Tidsplan för genomförande av åtgärden Ekonomi för åtgärden Att få behålla statens riktade bidrag. Delmål 3 - Ökad datortillgänglighet i skolan Nulägesbeskrivning Alla förskolor har en administrativ dator. Däremot finns det inte datorer i alla förskolor som kan användas i det pedagogiska arbetet. Målet är att förskolorna har minst två datorer, en för administrativt- och en för pedagogiskt arbete. I Grundskolans F-6 finns i snitt en dator på var sjunde elev. Antalet datorer per elev i Grundskolans F-6 bör öka till en dator per var femte elev. I år 7-9 ligger snittet på en dator per var femte elev. Här är målet att det finns en dator per var tredje elev. Gymnasieskolorna saknar ett antal datorer för att uppnå målet, en dator per varannan elev som arbetsredskap. Leasing av datorer De flesta datorerna i förskolan/skolan är inköpta av driftbudgetens pengar och från tidigare års överskott. Det innebär att datorernas kvalité och kapacitet varierar på våra förskolor/skolor. För att uppnå högre kvalité, nyare datorer och få en bättre ekonomisk kontroll över datakostnaderna, behöver befintliga datorer i förskolan/skolan bytas ut till leasingdatorer. Åtgärd 1. Leasa ca 80 datorer till förskolan/grundskolan F-6 under 2007 utökad ram 0,720 MSEK 2. Leasa ca 170 datorer i grundskolan 7-9/gymnasieskolan under 2006 utökad ram 1,53 MSEK/år. 3. Successivt byta ut alla köpta datorer till leasade datorer , 1,5 MSEK 4. En utbytesplan upprättas av IT-enheten för när och hur många datorer som kontinuerligt bör bytas ut i verksamheterna. 5. Behovsinriktad kompetensutveckling inom IT-området skall fortsätta inom arbetslagen. Ansvar Skolnämnden, Kommunstyrelsen, IT-enheten

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(33) Tidsplan för åtgärden Ekonomi för åtgärden Utökad driftram skolnämnden för IT-satsningar om sammantaget för : ,930 MSEK ,150 MSEK ,650 MSEK ,650 MSEK ,650 MSEK. Delmål 4 - Öka samverkan mellan skola - näringsliv, högskola/universitet Nulägesbeskrivning Gemensamt för alla verksamheter är att man utifrån barns och elevers mognad, väver in samverkan och möten med näringsliv och samhället. Ju högre upp i årskurserna utvecklas kontakterna till att bli rena praktikperioder. I gymnasiet finns de lokala företagarna representerade i utbildnings- och programråden. Eleverna i gymnasieskolan har kontakter med företag och myndigheter inom flera olika områden. Gymnasieskolans utbildningsråd (näringsliv-skola-politiker) arbetar med strategiska framtids- och utvecklingsfrågor. I programråden med näringsliv, elever, lärare och rektor tar man upp och löser nutidsfrågorna. På Gymnasiet drivs bl. a projektet "Ung företagsverksamhet" i samarbete med "Ny företagarcentrum" och Näringslivssamverkan. Vuxenutbildningen ingår i många nätverk och grupper där näringslivet deltar. Vuxenutbildningen har ett brett utbud av utbildningar och kurser för olika företag i kommunen och regionen. Vuxenutbildningen genomför också uppdrag - och vissa specialdestinerade utbildningar åt näringslivet inom ramen för uppdragsutbildningen. Skolan och näringslivet i Kristinehamn har anställt en samordningsfunktion som arbetar med att bl.a. öka teknikintresset bland kommunens barn och ungdomar i det så kallade SNÖV-projektet. För att öka barn och ungdomars teknikintresse undersöks möjligheterna att starta en kommunal teknikskola. Vi är positiva till och beredda att starta processen för att anordna de kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar) som branscherna efterfrågar. Åtgärd 1. Utöka SYV -resursen (studie-och yrkesvägledare) inom Gymnasieskolan ,400 MSEK 2. Ytterligare resurser för att kunna genomföra KY-utbildningar (Kvalificerad yrkesutbildningar).

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(33) 3. Utreda behov av ny/modernare utrustning till Presterudsskolan, som underlag för en eventuell investering under ,4 MSEK 4. Gymnasieskolan skall vidareutveckla kontakterna mellan gymnasiet, lärcentrum, näringsliv, West Sveden, högskola och universitet under projekttiden, Nytt beslut tas efter utvärdering av projektet. 5. Starta en kommunal teknikskola/teknikcollage Externa finansieringar undersöks. Ansvar Skolnämnden Kommunstyrelsen Tidsplan för åtgärden Ekonomi för åtgärderna Medel för investering Ökad drift 2006 Ökad drift 2007 ytterligare 1, 4 MSEK 0,21 MSEK 0,4 MSEK Sammanträde med Demokrati- och framtidsberedningen 26 april 2005: Föreligger protokoll från sammanträde Av protokollet framgår vad gäller fokusområde Skola Delmål 1 - Arbetsmiljö Stefan Fröding framförde synpunkten att Lärcentrum/KomVux framtida lokalbehov borde utredas. Delmål 3 - Mer datorer i skolan Ett förslag framfördes av Stefan Fröding att en särskild översyn av skolans ITkostnader bör genomföras. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(33) 37 Revisionsrapport ang. skolbarnsomsorg Skn/2005:23 Skolnämnden har uppfattningen att det i dagsläget inte behöver göras någon särskild utredning. Nämndens beslut om att inte ta bort alternativet familjedaghem som en form av skolbarnsomsorg är i linje med vår uppfattning att det skall finnas alternativ inom skolbarnsomsorgen. När det gäller kvalitetsfrågan finns inga rapporter som pekar på något negativt i familjedaghemsverksamheten Ärendet: Kommunrevisionen har överlämnat en revisionsrapport gällande skolbarnomsorgen i Kristinehamns kommun. Revisorerna påtalar i rapporten: Skolbarnsomsorg är ett samlingsbegrepp av barnomsorg i fritidshem och familjedaghem för barn i åldern 6-12år. I Skollagens 2 a kapitel finns verksamhetens styrande paragrafer. Kommunrevisionens rapport, som biträtts av KPMG, gällande skolbarnsomsorgen i Kristinehamns kommun har fokuserat på fritidshemmens verksamhet då den verksamheten är större än familjedaghemmens. Granskningen har kartlagt och beskrivit verksamheten utifrån den reglering och lagstiftning som finns samt kommunens mål för verksamheten. En sammanfattande bild som beskrivs i rapporten är att skolbarnsomsorgen, fritidshemmen och familjedaghemmen är väl fungerande verksamheter utifrån lagstiftning, interna riktlinjer och målsättningar, barnens behov och föräldrars önskemål. Man konstaterar att 6% av barnen i skolbarnsomsorgen har sin omsorg i familjedaghem och att kostnaderna jämfört med tillgänglig statistik, där är dubbelt så hög som en plats i fritidshem. Revisionsrapporten anser att nämnden skall fatta ett inriktningsbeslut där man fastslår de prioriteringar som görs eftersom frågan är betydelsefull ur både effektivitets, kvalitets - och valfrihetssynpunkt. Innan inriktningsbeslutet tas föreslår man i revisionsrapporten att en utredning görs, där synpunkter som kostnader, kvalitet, valfrihet, samverkan/integration mellan skolbarnsomsorg och skola samt påverkan på kösituationen i förskolan tas hänsyn till.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(33) Skolnämndens överväganden: Skolnämnden debatterar frågan, beräkningssättet för de nyckeltal som redovisas för familjedaghemmen contra fritidshemmen. Fredrik Lindeström (kd) och Marie Oudin (m) poängterar vikten av att det finns valfrihet för föräldrarna och vill veta hur nyckeltalen har räknats ut. Ulf Granhagen (s) tror på de siffror som förvaltningen har presenterat och anser att det är fel att skolbarnsomsorg bedrivs i familjedaghem när alternativet fritidshem finns, han anser dessutom att det inte finns någon valfrihet förrän kommunen byggt ut förskoleverksamheten (daghemmen) så att de föräldrar som väljer denna också får den. Nu tvingas föräldrar att ta familjedaghem för att deras 1:a val inte går att tillgodose.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(33) Skn/2005:19 38 Revisionsrapport ang. kommunens interna samverkan gällande barn och ungdomar genom "BUSK-gruppen" Skolnämnden har tagit del av KPMG:s revisionsrapport och lämnar som kommentar nedanstående redovisning. Ärende Kommunrevisorerna har genomfört en uppföljning av tidigare revisionsgranskning gällande samverkan omkring insatser för barn och ungdomar genom den s.k. BUSK-gruppen. Rapporten är överlämnad till skolnämnden för synpunkter. Revisorernas rapport Revisorerna uppfattar att det finns en oklarhet om BUSK-gruppens uppdrag och ansvar. Därför bedömer revisorerna att uppdraget och inriktningen behöver utvärderas. Bedömning - förvaltningens förslag till svar BUSK-gruppen har den 9 mars 2005 diskuterat kommunrevisorernas uppföljning. Man är överens om att BUSK-gruppen inriktning delvis har förändrats. Förvaltningarna är sedan 2004 inte längre medfinansiärer i varandras verksamheter. Däremot samverkar man i olika verksamheter. I verksamheten Vågen medverkar skolnämnden med en lärartjänst. I Växthuset bidrar skolnämnden med en av ledarna samt tillhandahåller lokaler. Familjecentralen är en lokalintegrerad verksamhet mellan skola socialtjänst och där även landstinget ingår med mödravård och barnhälsovård. Det finns inte längre någon gemensam budget för ovan beskrivna verksamheter. Vi samarbetar även kring förstärkta fritidsklubbar. Den nya inriktningen för BUSK-gruppen liknar mer ett nätverk där verksamhetsföreträdare från de tre nämnderna möts för att finna samverkan i olika frågor kring barn och ungdomar. BUSK-gruppen har ett gemensamt utvecklingsanslag för kompetensutveckling av ovan angivna verksamheter.

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(33) 39 Kvalitetsredovisning 2005 Skolnämnden godkänner kvalitetsredovisning 2005 (bilaga 1-3). Bakgrund Enligt förordningstexten SFS 1997:702 /SFS 2001:649 skall varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redovisning för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts (1 ). Varje kommun skall senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Kommunens kvalitetsredovisning skall bygga på skolornas kvalitetsredovisningar och innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta om målen inte har uppnåtts. / / (2 ). Skolnämndens beslut angående kvalitetsredovisning för kalenderår 2004 lyfter fram följande områden: - elevers inflytande och ansvar - stöd till barn i svårigheter - åtgärdsprogram - utvecklingssamtal - dokumentation av barns lärande och utveckling i en individuell utvecklingsplan Utvecklingsarbete, förbättringsarbete, av förskolors och skolors verksamhet sker inte bara inom de områden som skolnämnden pekar ut som väsentliga att arbeta med och att redovisa i en kvalitetsredovisning. I verksamheten pågår olika former av långsiktigt utvecklingsarbete. Värdegrundsarbete, perspektivet 1-16 år och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk är exempel på detta. Vi betraktar också själva kvalitetsredovisningsarbetet som ett utvecklingsområde. Skolförvaltningen centralt och respektive enhet fortsätter att söka information och bygga kunskap om själva kvalitetsredovisningsarbetet. 1 Skolnämndens sammanträdesprotokoll , Skn 102

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(33) Varje enhet och dess ledning drar upp riktlinjer och väljer metoder för sitt kvalitetsarbete. Det finns i det ställningstagandet en strävan att Lära av varandra vilket inte skall tolkas som att kopiera det bästa sättet ; det betyder inte att likrikta det innebär istället att se vad som förenar det som leder till förbättringar och med detta som underlag fortsätta förbättringsarbetet. Den kommunövergripande kvalitetsredovisningen bygger på enheternas inlämnade kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningens avdelning I omfattar följande skolformer: förskolor, förskoleklasser, grundskolor inklusive skolbarnsomsorg (bil. 1). Varje rektor och förskolechef ansvarar för sin kvalitetsredovisning. Gymnasieskolans kvalitetsredovisning återges i avdelning II (bil. 2) och Vuxenutbildningens enligt bilaga 3.

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(33) Skn/2005:20 40 Budgetramar 2006 Skolnämnden överlämnar konsekvensbeskrivning/åtgärdsförslag enligt nedan till kommunstyrelsens ekonomiutskott. Ärendet: I arbetet med fastställande av budgetramar för 2006, plan har kommunstyrelsens ekonomiutskott beslutat lämna i uppdrag till nämnder och styrelser att inkomma med konsekvensbeskrivning och åtgärdsförslag utifrån en preliminär budgetram för åren Budgetförslaget för 2006 utgår från kommunfullmäktiges beslut 70/04 och 115/04 men med följande förändringar: Samtliga nämnder: Med anledning av ökade kostnader/ökad ambitionsnivå vad avser interna lokaler, lokalvård och kosthållning förutsätter ekonomiutskottet att verksamheterna inom beslutade ramar inarbetar ökade kostnader avseende internhyra med 6 %, kost 3 % och lokalvård 4 %. ( beslutade ramar innefattar kompensation med 1%-enhet). Förslag till konsekvensbeskrivning/åtgärdsförslag: Verksamhetsvolymer Förskola Kommunen har genomfört reformen Maxtaxa och allmän förskola. Antalet barn i de kommunala, kooperativa och föreningsdrivna förskolorna har ökat. Familjedaghem Efterfrågan på platser i familjedaghem ligger kvar på föregående års nivå. Kostnaderna ligger alltså på ungefär samma nivå som föregående år men möjligheten att välja skolbarnsomsorg i familjedaghem gör att kostnaderna för verksamheten totalt blir högre än om alla barn valde fritidshemsplats. Två familjedaghem erbjuder barnomsorg kvällar och helger. Fritidshem Antalet barn på våra fritidshem börjar minska med ett tjugotal. Femtio barn har skolbarnsomsorg i familjedaghem.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16(33) Förskoleklass Antalet barn i förskoleklass är oförändrat. Grundskola Elevantalet i grundskolan minskar läsåret 2005/2006 med 100 elever. Elevminskningen sker inom alla skolområdena Prognosen för 2006/2007 tyder på ett minskat elevantal med drygt 100 elever. Vid en jämförelse mellan prognoser över elevantal i Kristinehamns skolor (förskoleklass och grundskolor) mellan åren 2001 och 2005 ger vid handen att prognoserna årligen har behövts justeras uppåt; antalet elever i förskoleklass och grundskola har alltså varit fler än prognostiserats. Se bilaga De ekonomiska resurser för undervisning, undervisningsmateriel och kompetensutveckling för personalen som varje skolområde tilldelas baseras på ett antal faktorer. Varje elev genererar ett grundbidrag. Till detta kommer en viktad resursfördelning för att tillräcklig kunna stödja barn och elever i svårigheter/i behov av särskilt stöd. Skolområdena tilldelas också en särskild resurs för de elever som är berättigade till s.k. svenska 2 undervisning. Fördelningsprinciperna utsätts årligen för översyn och arbetas fram av en grupp bestående av skolchef, utvecklingsledare, skolområdeschefer samt rektorer för skolår F (förskoleklass) till skolår 6 och förskolechefer. Gymnasie- och vuxenutbildning Antalet gymnasieelever förväntas öka med cirka 30 elever. Den genomsnittliga nettokostnaden per elev ligger på kronor (kommungruppen och riket ). Gymnasieskolan har 8,3 lärare per 100 elever. Motsvarande siffror för kommungruppen respektive hela riket är 8,5 respektive 8,3. Målet är att ligga kvar på motsvarande nivå Gymnasiesärskolans kostnader per elev uppgår till kronor (exkl. skolskjuts). Motsvarande för kommungruppen är och riket kronor. Det 2004 nystartade specialutformade gymnasiesärprogrammet kommer att till viss del bära sina kostnader genom att färre elever läser på andra orter. De olika och vitt skilda verksamheterna inom vad som brukar kallas vuxenutbildningen förväntas ligga på samma nivå som 2004 och Elevvolymerna har stabiliserats och är i genomsnitt ca elever/år exkl. högskolestuderande på distans. Klart störst verksamhetsvolym inom Komvux har vuxengymnasiet där kostnaden per heltidsstuderande är kr. Motsvarande siffra för kommungruppen respektive hela riket är kr respektive kr. Nettokostnaderna per elev kommer snarare att öka än minska eftersom elever med särskilda behov har ökat de sista åren.

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17(33) Verksamhetsförändringar En plats i förskolan kostar drygt kr. Statsbidraget för maxtaxan har haft en tendens att minska. Hur mycket kommunen kommer att få 2006 är osäkert eftersom statsbidraget bygger på antalet kommuninvånare och den beräkningen gör SCB i december För innevarande år minskade skolförvaltningens statsbidrag för maxtaxan med kr. I 2006 års lönerevision avser vi att prioritera förskollärare och fritidspedagoger. Södermalmsskolans ombyggnad pågår för fullt. Ombyggnaden och tillbyggnaden av skolan kommer att fortsätta under resten av år 2005 och fram till höstterminen Under byggnadstiden kommer skolverksamheten att bedrivas i temporära paviljonger. Det påbörjade samarbetet mellan gymnasieskola, vuxenutbildning, kommunens (regionens) näringsliv och Karlstads Universitet kommer att på kort sikt utveckla främst program med yrkesämnen samt vissa utbildningar för vuxna. På litet längre sikt kommer även andra program att kunna dra nytta av samarbetet. Det Estetiska programmet är från läsåret 2004/2005 fullt utbyggt med sammanlagt över årskurserna cirka 135 elever. Ett fyrtiotal fler elever än beräknat när programmet startade hösten För att möta upp det ökade elevtalet startas ett nytt program hösten 2005, Handels- och administrationsprogrammet. Antalet elever som saknar betyg i kärnämnen från åk 9 har stabiliserats men inger ändå oro för framtiden. Det Individuella programmet är i stort behov av resursförstärkningar. Stora delar av det särskilda statsbidraget för resursförstärkningar läggs på Individuella programmet. Behov av medel för särskilda undervisningsgrupper och oaser har ökat inom gymnasieskolan. Det nystartade särgymnasiala programmet som startar hösten 2004 har väckt ett positivt intresse från elever och deras föräldrar. Möjligheterna för Karlstad att ta emot gymnasiesärelever minskar de närmaste åren varför gymnasiesärskolan i Kristinehamn kommer att dubbleras de närmaste åren. Vuxenutbildningen har successivt förändrats mot ökad flexibilitet och distansutbildning. Från lå 05/06 startas en Kvalificerad Yrkesutbildning (Hälsooch sjukvårdsdokumentation) och från 2006 startar utbildningen Företagande med inriktning handel- och turism. Ett väl utbyggt Lärcentrum framstår som positivt för Kristinehamn som attraktiv skolkommun men kommer också att kräva ökade ekonomiska resurser eftersom intresset för högskoleutbildning på distans ökar. Vid uttag från universitets- och högskoleregistret, , finns 166 personer i Kristinehamns kommun registrerade.

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18(33) Jämförelse av PROGNOSER över elevtal i Kristinehamns skolor 6-16 år upprättade åren : Barn/elever 6-16 år Prognos- Lå 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Tidpunkt Okt Okt Okt Sept April

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(33) Budgetram exkl kapitaltjänst NÄMND: Skolnämnden Löner 2,0% hel RAM PO-pålägg RAM Kostnadsökn 1 % RAM Intäktsökn 1 % RAM Utifrån skolförvaltningens volymbaserade budgetmodell baserad på antal barn/elever som är folkbokförda i Kristinehamns kommun, beräknar vi att klara budgetramen kkr för år Då kostnader för lokalhyra och städ mer än beräknat beräknat behöver vi inför år 2006 se över organisationen extra noggrant för att arbeta in dessa ökade kostnader. Konsekvenser/Åtgärder Hel Prioritet Kostnadsminskning/Intäktsökning årseffekt 1 Utifrån vår volymbaserade budgetmodell innebär års kommunbidrag en ram-minskning på 3000 tkr. 2 Kommunals löneavtal för år 2006 ger 3% mot -500 beräknat 2%. Effekt 1 Ovanstående ram-minskning innebär att vi behöver minska våra kostnader redan under år 2006 med 3000 tkr. Vi kommer under läsår 05/06 att göra en genomlysning av organisationen för att klara budgetram Kommunals löneavtal medför ytterligare kostnader på 500 tkr som behöver inarbetas utöver redan ökade hyres- och städkostnader. Verksamhetsvolym

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20(33) Skn/2005:22 41 Vänsterpartiets motion om barnperspektivet i flyktingfrågor Svar på motionen Inom skolnämndens ansvarsområde skall ALLA barn erbjudas omsorg om föräldrarna förvärvsarbetar, studerar eller utifrån barnets eget behov (skollagen 2 a kap. 6 ). Det är också inskrivet i skollagen att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling då skall de anvisas plats förskola (skollagen 2 a kap. 9 ). Barnkonventionens fyra grundprinciper ligger till grund för målen i Kristinehamn kommuns barn och ungdomspolitiska handlingsprogram. Skolnämnden har inte uppfattningen att det i dagsläget behövs särskilda mål och riktlinjer utifrån flyktingbarnens speciella behov. Deras behov kan och skall tillgodoses utifrån ovan beskrivna dokument. Ärendet: Vänsterpartiet har lämnat en motion till Kommunfullmäktige ang. barnperspektivet i flyktingfrågor. Av motionen framgår följande: Vänsterpartiet har under våren 2004 skrivit en interpellation till socialnämndes ordförande angående flyktingbarnens situation i vår kommun. I socialnämndens svar sades att flyktingmottagandet skulle ses över utifrån ett barnperspektiv. Vänsterpartiet anser i motionen till fullmäktige att detta inte har skett. Vänsterpartiet anser att målsättningarna för kommunens flyktingmottagande måste utvecklas med utgångspunkt från barnen. De vuxnas mål om att bli självförsörjande får inte ske på bekostnad av barnens behov! Vänsterpartiet anser att särskilda mål och riktlinjer skall upprättas utifrån flyktingbarnens speciella situation och att flyktingmottagandet måste ha ett barnperspektiv. Kommunkansliet har överlämnat motionen till skolnämnden för besvarande senast

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21(33) 42 Medborgarenkät - skolnämndens remissvar Skolnämnden lämnar följande synpunkter: Fundamentet i arbetet med att gå vidare bör vara att ta de delar som medborgarna inte är nöjda med som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Utifrån den basen startar arbetet med att diskutera de förbättringar som medborgarna föreslår och att genomföra dem i tillämpliga och ekonomiskt försvarbara delar på kort respektive längre sikt. Ärendet: På uppdrag av Kristinehamns kommun har Inregia genomfört en medborgarenkät kallad Bo och Leva i Kristinehamn. Huvudsyftet med enkäten är att generera ett nöjdinvånarindex, utifrån vilket kommunen kan följa utvecklingen över tiden. Genomförda indexberäkningar visar att Kristinehamnare ger 3,6 poäng av fem möjliga på nöjdinvånarindex. Frågeställningarna har handlat om boende, närmiljö, trygghet, vård och omsorg, skola och utbud av nöjesliv, badhur, naturområden mm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har , 33, beslutat att remittera medborgarenkäten för synpunkter till kommunens nämnder/förvaltningar, polis, KRUT, Svensk Handel m.fl. Skolnämndens del av enkäten: Skolförvaltningen har efter läsning av materialet konstaterat följande: Förskoleverksamheten 80 % av föräldrarna med barn under 12 år är nöjda med kommunens förskoleverksamhet. De vanligaste förslagen på åtgärder för en bättre verksamhet är mer personal och mindre grupper. Grundskolan 75 % av föräldrarna med barn i grundskolan är nöjda med skolans verksamhet. Även här handlar förslagen om åtgärder för en bättre skola om fler lärare och resurspersonal samt om mindre klasser. Dessutom menar 20 % att det behövs bättre lokaler och en upprustning av skolornas inne- och utemiljö.