Innehållsförteckning Sidan

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Sidan Inledning 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Organisationsshema med bolag 4 Kommunens intäkter 5 Fem år i sammandrag 6 Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 7-11 Hushållning och kvalitet Personalredovisning med hälsobokslut Ekonomisk översikt och analys Räkenskaper Resultaträkning, Kassaflödesanalys 30 Balansräkning 31 Noter Driftredovisning 42 Investeringsredovisning med kommentarer Verksamheterna Kommunfullmäktige, Revision, Valnämnden, Överförmyndaren Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Service- och Tekniknämnden Barn- Utbildnings- och Kulturnämnden Socialnämnden Koncernen Gällivare Kommun Övrigt Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar 97 Fakta om Gällivare kommun 98 Revisionsberättelse

3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet En budget i balans, eller snarare ett överskott, har präglat större delen av 2000-talet. Summeringen av årets budget är inget undantag utan resultatet visar på ett rejält överskott, vilket belägger att kommunala verksamheter överlag har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Det väcker också funderingar kring framtida möjligheter att utöka utrymmet för satsningar i kommunala verksamheter. Den kommunala gymnasieskolan övergick vid årets början till att organisatoriskt tillhöra Lapplands kommunalförbund (LKF) där också Kiruna Pajala och Jokkmokks kommuner ingår. Vid halvårsskiftet integrerades även högskoleverksamheten och Komvux i LKF. Näringsministern mfl har framhållit vår samverkan kring Lapplands kommunalförbund och utbildning som en förebild för andra kommuner. För andra gången under 2000-talet har en person med koppling till Gällivare uträttat sportsliga stordåd av högsta rang. Marcus Hellners två OS-guld från olympiaden i Vancouver gav oss anledning att göra hans hemkomst till folkfest på torget i centrum. Under uppvaktningen tilldelades Marcus Gällivares stadsnyckel som med eftertryck symboliserar hans status som ambassadör för Gällivare. Därutöver beslutade kommunstyrelsen även att ge skidstadion namnet Hellnerstadion samt att inrätta ett särskilt Hellner-stipendium. Under , skall kronor årligen delas ut av Marcus Hellner till idrottsutövare, ledare eller förening i kommunen. I slutet av juni lämnade LKAB beskedet att Prinzsköldmalmen har bedömts som brytvärd. Ett betydelsefullt besked för den fortsatta planeringen av den omfattande samhällsomvandlingen. Vidare får vi veta att Bolagsområdet kommer att beröras i första skedet, liksom stora delar av centrala Malmberget. Stora tunga uppdrag som ska lösas har nu fått en efterfrågad tidshorisont att förhålla sig till. Investeringsmedel anvisas till nytt äldreboende, ishall och beslut tas om ytterligare satsningar på Hellnerstadion, till vilken LKAB skjuter till fem miljoner. På näringslivsområdet kommer beskeden att företagen Kicks och KappAhl etablerar sig och att ICA påbörjar byggandet av en ny Kvantumbutik på Malmheden. Detaljhandelsföretag visar fördjupat intresse att etablera sig och behovet av industritomter ökar ständigt vilket visas av den kraftigt ökande markförsäljningen. Utvecklingen av Laponia fortskrider i gott samarbete med övriga parter och under året överlämnas ett förslag till regeringen om organisations- och förvaltningsplan för en lokalt förankrad, gemensam förvaltning. Samtidigt beslutar EU:s strukturfond Mål 2 om stöd till en övergripande satsning på informationsoch besökarinfrastruktur för världsarvet. Besöksnäringen blir en allt mer betydelsefull näring och uppvisar ökad omsättning och ökat antal gästnätter. Framgångarna beror på lokala satsningar som samspelar med det allt starkare varumärket Swedish Lapland som i sin tur är en stark part i samarbetet med Visit Sweden. World Cup-premiären i längdskidåkning genomfördes i slutet av november med gott resultat både arrangemangsmässigt och idrottsligt. Helgen efter det genomfördes Tomtarnas vinterspel där Colombias tomte tog hem segern. Strax därefter påbörjades planeringen för ett nytt arrangemang på Gällivares himmel Arctic Balloon Adventure med start Inom bostadsbyggandet sker en rad positiva saker. Kommunägda Top Bostäder AB har beslutat att starta byggprocessen av trygghetsboende i anslutning till servicehuset Enen. Kommunens planering för utökat äldreboende fortskrider. HSB påbörjade sitt projekt i Laestadiusparken där lägenheter skall byggas i två etapper. LKAB bygger de 26 första lägenheterna av planerade 200 i området Bäckåsen.

4 Organisation 4 Revision Ordförande Lennart Hagstedt Kommunens organisation Kommunfullmäktige Ordförande Margareta Pohjanen Kommunstyrelsen Ordförande Tommy Nyström Kommunchef Lennart Johansson Miljö- och Bygg Ordförande Ulf Nordmark Förvaltningschef Sture Sundquist Top Bostäder AB 100% VD Märit Palo Gällivare Värmeverk AB 100 % VD Mats Eriksson Matlaget i Gällivare AB 60 % VD Annchatrin Haglund Service- och Teknik Ordförande Klas Holmgren Förvaltningschef Ingamaj Backman AB Malmfältens kraftverk 50 % VD Stefan Hämäläinen Barn-, Utbildning och Kultur Ordförande Börje Johansson Förvaltningschef Kjell Wallgren Socialnämnden Ordförande Rita Poromaa Förvaltningschef Marianne Jonsson Valnämnden Ordförande Laila Furskog Överförmyndaren Överförmyndare Magnus Mathiasson

5 Kommunens intäkter Så här får kommunen sina pengar Skatteintäkter 64,0% Kommunalskatten är kommunens största inkomstkälla. Generella statsbidrag 15,0% Fördelas med hjälp av utjämningssystem så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva sina verksamheter. Taxor och avgifter 9,0% Dessa är intäkter från olika tjänster som kommunen erbjuder. Bidrag 7,0% Driftbidrag, EU-bidrag, momsbidrag och bl a ersättningar från försäkringskassan. 5 Övrigt 5,0% Övriga intäkter består bl a av avkastning, ränteintäkter och utdelningar på kommunens förvaltade kapital, försäljningsintäkter, hyror och arrenden. Av varje hundring som du betalade i skatt gick så här mycket till Äldreomsorg 30,30 kr Förskola och Grundskola 25,50 kr Gymnasie och komvux 12,80 kr Handikappomsorg 9,00 kr Miljö och Samhälle 6,20 kr Fritid och kultur 5,40 kr Individ och familjeomsorg 4,70 kr Gator och vägar 3,80 kr Politisk verksamhet 1,20 kr Sysselsättningsåtgärder 1,10 kr

6 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav 65 år och äldre Skattekraft, % av riksmedelskattekraften Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 22,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Landstingsskatt, kr 9,42 9,42 9,42 10,40 10,40 Begravningsavgift, kr 0,27 0,27 0,27 0,27 0,26 32,02 32,02 32,02 33,00 32,99 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mkr * 901,8 936,1 960,6 960,3 984,9 Skatter och bidrag tkr/inv 47,6 49,6 51,4 51,8 53,5 *) inkl tillf konjunkturstöd 18,1 Mkr Verksamhetens nettokostnader, mkr 812,7 855,3 901,4 927,2 945,5 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 42,9 45,3 48,2 50,0 51,3 Nämndernas budgetavvikelser, mkr 17,1 10,2 3,4 22,2 0,6 Finansnetto, mkr -0,9 0,9 2,9 9,3 5,7 varav pensionsförvaltning 2,8 0,7 0,8 9,2 5,2 Årets resultat kommunen, mkr 19,7 29,2 23,3 42,4 45,1 Årets resultat koncernen, mkr 47,0 31,0 23,1 46,0 48,0 Balansnivå kommunen (intäkter/kostnader), % 101,7% 102,4% 102,0% 103,6% 104,2% Balans Nettoinvesteringar, mkr 33,0 33,6 37,0 45,6 44,2 Låneskuld, mkr 134,7 94,5 50,0 30,0 20,0 Pensionsskuld (inkl ansvarsförbindelse), mkr 500,2 596,6 609,7 632,6 617,0 Borgensåtaganden, mkr 465,1 477,2 573,7 767,5 941,3 Låneskuld, pensionsskuld och borgen kr/invånare Personal * Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal årsarbetare *) Under har 133 personer(120 tj) övergått till LKF

7 Förvaltningsberättelse för Gällivare kommun Förvaltningsberättelse Omvärld Omvärldsanalysen visar hur yttre faktorer påverkar eller kan påverka Gällivare kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturläget i omvärlden och i Sverige, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomisk översikt Informationen i detta avsnitt är hämtad ur CIRKULÄR 11: från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad. Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Vilket naturligtvis delvis förklaras av motsvarande fall Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även i år. BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även 2012 blir BNP-tillväxten hög, drygt 3 procent. nadsläget. Vi antar att timlöneökningarna successivt närmar sig en nivå på upp mot fyra procent per år i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden. Regeringens mål för den offentliga sektorns finansiella sparande är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Vårt beräknade överskott på 1,5 procent, när ekonomin befinner sig i jämvikt 2015, innehåller således en säkerhetsmarginal till målet. Den nya, mer positiva, skatteunderlagsprognosen innebär förbättrade förutsättningar för kommunsektorn. Givet samma volymökningar som i vår decemberprognos blir den totala resultateffekten i år plus 2,3 miljarder för kommunerna. Nästa år blir den betydligt mindre. Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommuner och landsting står fortfarande inför stora omprövningar. BNP 7 Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Trots att hushållens reala inkomster endast ökade med knappt 1 procent i fjol kom hushållens konsumtionsutgifter att växa med över 3 procent. Arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under fjärde kvartalet i fjol. Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med den föregående toppen andra kvartalet Antalet sysselsatta är dock fortfarande något färre än den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt sysselsatta. Vi räknar med att produktionen växer betydligt starkare under 2011 än antalet arbetade timmar. Det innebär att en del av den produktivitetsminskning som skett hämtas in igen. De löneavtal som slöts på svensk arbetsmarknad under våren innebar timlöneökningar på runt 1,7 procent per år exklusive löneglidning och runt 2,5 procent inklusive löneglidning. De låga ökningstalen förklaras av det usla arbetsmark- BNP i världen förväntas öka med 4,3 % under 2011 och 3,3 % under 2012 vilket är något lägre tillväxt jämfört med då BNP blev hela 5,3 %. Det är främst BRIC länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som drar upp tillväxten i världen. Dessa länder har dock mindre betydelse för svensk export. Utöver BRIC länderna ökar tillväxten i Tyskland och USA där påverkan för svensk export är stor. Inflation Den låga inflationstakten under 2009 har ökat och kommer att öka kommande år. Den underliggande inflationen (KPIF) kommer att ligga på mellan 1,5 till 2 % under närmaste åren medan KPI ökar något mer vilket beror på stigande räntor. Den starkare kronan och sjunkande importpriser håller dock tillbaka inflationen något under kommande år. Styrräntan beräknas öka med 0,75-1,0 procentenheter per år och i slutet av 2013 förväntas styrräntan ligga på ca 4 %. Inflationstakten beräknas fortsättningsvis överstiga 2 %.

8 Förvaltningsberättelse Arbetsmarknad 8 Rikets arbetsmarknadsstatistik från december visar att antalet öppet arbetslösa har minskat från 260 tusen personer till 216 tusen i jämförelse med december I program med aktivitetsstöd deltog personer och sammanlagt var det personer som var arbetslösa eller deltagande i program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 8,5 procent av arbetskraften vilket är en minskning med personer jämfört med samma tidpunkt Kommunernas ekonomi Total arbetslöshet år dec år dec år dec år dec 2009 Riket Norrbotten Gällivare Tillfälliga statsbidrag och förbättrade skatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutveckling gjorde att kommunerna hade stora ekonomiska överskott. Enligt det preliminära bokslutet för år redovisar 272 (94 %) av kommunerna ett överskott på totalt 14,7 miljarder kronor, kr/invånare. Främsta orsakerna till det goda resultatet i kommunerna är ökade skatteintäkter och tillfälliga statsbidrag men även arbetet med att dämpa kostnadsökningarna påverkar resultaten. 14 (4,8 %) av kommunerna redovisar negativa resultat om tillsammans 189 Mkr, -678 kr/invånare. Andelen kommuner som visar ett finansiellt netto på minus 500 kronor per invånare eller lägre uppgår till knappt drygt 8 procent, motsvarande andel år 2009 var ca 9 procent. Det genomsnittliga resultatet, exklusive extraordinära poster, per kommun uppgår till ca (1 156) kronor per invånare, Gällivare (2 290) kronor per invånare. Belopp inom parentes avser år Inför år 2011 har 9 av Sveriges 290 kommuner beslutat att höja skatten, och tolv har beslutat att sänka den. Gällivare kommuns utdebitering är 22,33 kr per skattekrona för år 2011 liksom för år. Lägst kommunal utdebitering har Solna med 17,12 kr per skattekrona. länen blev befolkningsökningen (+224) (- 171) År 2009 hade dessa ett flyttningsöverskott på invånare medan innebar ett flyttningsöverskott på Av de fem Norrlandslänen ökade befolkningen i Västerbotten (+738) Gävleborg (+ 288 personer) och Jämtland (+25). Norrbotten hade ett flyttningsunderskott på 141 invånare, och en total befolkningsminskning på 410 invånare. Inflyttningen till storstäderna fortsätter. Stockholms län ökade sin befolkning med personer (+1,7 %) under. 140 av landets 290 kommuner minskade sin befolkning. I Norrland ökade 12 av 54 kommuner sin befolkning. I Norrbotten ökade Luleå (+228), Boden (+63), Piteå (+32) och Arjeplog (+18) sin befolkning. Gällivare kommuns innevånarantal minskade under med 108 personer (-0,6 %) till invånare. Befolkningsminskningen de senaste fem åren är -3,42 %. års minskning placerar Gällivare på 227:e plats när det gäller procentuell befolkningsförändring i Sverige. Av de 140 kommuner som minskade sin befolkning så är det 62 st som har en större procentuell minskning än Gällivare. Ett vikande befolkningsunderlag innebär att kommunen tappar skatte- och statsbidragsintäkter. Befolkningsminskningar ställer stora krav på planering och framförhållning. En anpassning av infrastruktur och service måste hela tiden genomföras då intäkterna minskar. Bostadsmarknad Befolkning Befolkningen i riket ökade till från personer vilket är en ökning med personer (0,8 %) jämfört För de fem norrlands-

9 Förvaltningsberättelse Antal Befolkningsutveckling personer År 9 Befolkningsutveckling, åldersgrupper År Totalt Bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Gällivare är fortsatt ansträngd med mycket begränsat utbud av lägenheter. Det kommunala bostadsbolaget redovisar i augusti en vakansgrad på 0,77 % eller 15 av lägenheter. Vid samma tid var 14 lägenheter vakanta, motsvarande en vakansgrad om 0,7 %. Det som påverkat vakansgraden är vattenskadade lägenheter som tar lång tid att reparera. Migrationsverket hyr för närvarande 52 st lägenheter av Top Bostäder. HSB uppger i pressmeddelande den 11 oktober att grundläggningsarbete i Laestadiusparken för 46 st planerade hyresrätter startar den 12 oktober och att byggandet beräknas starta våren I en andra etapp planeras för ytterligare 46 bostadsrättslägenheter. Inflyttning i de nya hyresrätterna beräknas ske i april LKAB:s styrelse har tidigare beslutat att bygga cirka 200 ersättningsbostäder fram till 2015.Byggandet av 28 nya lägenheter har påbörjats och förväntas vara klart under första kvartalet När det gäller småhustomter i Gällivare kommun är det klart för framtagandet av 50 stycken tomter på Söderbergskulle och försäljning påbörjas under senare delen av 2011.

10 Förvaltningsberättelse Näringsliv 10 Den internationella lågkonjunkturen under 2008/2009 påverkade Gällivare i viss omfattning men nu kan konstateras att Gällivare kommun har klarat sig förhållandevis bra, främst för att gruvnäringens produktion relativt snabbt återvände till en normal nivå. Under har efterfrågan på mineraler successivt ökat och lett till produktionsökningar. LKAB fortsätter att investeringar i en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan. Boliden slutförde och invigde investeringsprojektet Aitik 36 samt anläggandet av ett nytt stickspår till Aitikgruvan. Den fortsatta expansionen av anläggningarna på Dundret som stannade av p g a lågkonjunkturen har tagit ny fart med ökad efterfrågan på byggande. Den planerade investeringen i turistbäddar och infrastruktur på Repisvaara uteblev, följden blev att kommunen ej genomförde försäljningen av markområdet. För sjunde året i följd har Gällivares näringsliv placerat sig i topp i Sverige när det gäller uthållig tillväxt. Gällivare kommun har förstärkt och utökat samarbetet med näringslivet genom samverkan med Företagsbolaget, näringslivets eget bolag och deras branschråd samt utvecklingsbolaget Expandum och den lokala destinationsorganisationen Visit Gellivare Lapland. Det medför att gemensamma krafter kan läggas på insatser och projekt för att stärka näringslivet. Näringslivsarbetets sammanlagda insatser under uppgår till 11 Mkr varav kostnader för näringslivsuppdrag utgör 2,8 Mkr och övriga näringslivsfrämjande insatser inom kommunstyrelsen 0,4 Mkr. Det rör medel till uppdragsavtal Expandum AB, uppdragsavtal/ koncession Turistbyrå, Visit Gellivare Lapland och verksamhetsstöd till olika regionala organisationer som främjar näringsliv. Näringslivsutskottets insatser baserade på strategiplanen uppgår till 7,8 Mkr. Av dessa beslut ska 0,8 Mkr utbetalas under Totalt har dessa medel växlats upp till ca 82 Mkr varav ca 28 milj kr utgör EUmedel. Dessa medel har kommit Gällivare kommuns näringsliv till del i lokala, regionala och internationella satsningar och projekt. Antalet årspassagerare vid Lappland Airport har minskat från resenärer under 2009 till under. Hangaren vid flygplatsen är den första etappen av utbyggnaden som är färdigställd och invigd i januari. Förlängning av landningsbanan som är etapp två i utbyggnaden startade under hösten 2009 och planeras vara färdigställd i slutet av Det står för närvarande 93 stycken i kommunens tomtkö. Hushållning och kvalitet God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och även i verksamheter som bedrivs genom andra juridiska personer inom kommunkoncernen. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Gällivare kommun fortsätter att tillsammans med köpmän och fastighetsägare utveckla handeln och det resulterar i fler etableringar. Genom projektet Nya Gällivare har kommunen låtit utföra en studie kring en fortsatt utveckling av handeln i centrum. Planläggning för handels- och industrietableringar fortsätter och anläggandet av handelstomter på Malmheden fortsätter, liksom anläggandet av nya industritomter. I början av har en större handelstomt på Malmheden sålts till ICA och byggandet inleddes i slutet av året. Härigenom fick kommunen snabbt full täckning för nedlagda kostnader i att iordningställa denna tomt. Ytterligare två butikskedjor Kicks och KappAhl har etablerats i Gällivare, varav den senare öppnar i mars. Totalt så har Gällivare fått 15 etableringar under året i olika branscher ytterligare 10 bearbetas. Ett flertal företag har fått nya industritomter som de avser att exploatera under , ytterligare företag söker tomter både för handel och industri. Ombyggnationer och utökning av företagens leveranskapacitet pågår hela tiden. Samverkan och utvecklingsarbetet för de samiska näringarna fortsätter genom Ávki- centrum för samisk näringslivsutveckling som skall resultera i en bättre lönsamhet och fler arbetstillfällen inom de samiska näringarna. Näringslivet påverkas också av den pågående samhällsomvandlingen och projektet Nya Gällivare innebär successivt nya möjligheter för näringslivet.

11 Förvaltningsberättelse 11 Framtidsutveckling i Gällivare kommun Samhällsomvandlingen p g a gruvans utbredning kommer att beröra all kommunal verksamhet inom de närmaste åren. Samhällsomvandlingen kommer att resultera i en revidering av den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för tätorten. I FÖP:en skall de långsiktiga planeringsförutsättningarna fastställas. Planeringsförutsättningarna är av största vikt för tätortens framtida utveckling. De är också av stor betydelse för den kommunala verksamhetsplaneringen, samtidigt som de skall skapa trygghet och förutsättningar för såväl enskilda som näringsliv. Goda planeringsförutsättningar samt ett konsekvent genomförande av planeringen är en förutsättning för att Gällivare kommun skall fortsätta att utvecklas som en attraktiv plats för invånare och näringsliv. Genomförandet av samhällsomvandlingen ställer stora krav på den kommunala organisationen, såväl inom tjänstemanna- som politikerkåren. Organisationen måste anpassas så att vi, i berörda delar, går från en förvaltande till en byggande organisation. Detta kommer att ställa krav på ökade personella resurser samt nya kompetenser för att svara upp mot de behov som finns för planering och genomförande, främst för bostads-, handel-, industri- och allmänna ändamål. Den goda lokala arbetsmarknaden medför ökad konkurrens om arbetskraften. Detta innebär att det är viktigt att kommunen som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare fortsätter att utveckla strategier för personalförsörjning, kompetensutveckling och lönebildning. De demografiska förändringarna, som f n innebär att vi blir allt färre i kommunen samt att en förskjutning sker mot ett ökat antal äldre, ställer ökade krav på att snabbare anpassa verksamheterna. En fortsatt utveckling av den kommunala budgetprocessen är viktig. I denna ingår att skapa modeller för resursfördelning samt forum för dialog som syftar till att öka helhetssynen inom verksamhetsplaneringen. Den nyproduktion av verksamhetslokaler och av övrig kommunal infrastruktur som sker som ett resultat av samhällsomvandlingen måste utföras, förutom krav på funktionalitet och attraktivitet, så att de framtida driftkostnaderna optimeras. Detta är en viktig del för en god framtida kommunal ekonomi att vi har ekonomiska förutsättningar att förvalta nyproduktionen samt de befintliga egendomarna.

12 Förvaltningsberättelse 12 Hushållning och kvalitet God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och även i verksamheter som bedrivs genom andra juridiska personer inom kommunkoncernen. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. Sammanfattning av måluppfyllelse Kommunfullmäktiges måluppfyllelse Verksamhetsmål Antal mål Helt uppfyllt Ej uppfyllt Perspektiv Medborgare Tillväxt och utveckling Intern effektivitet Medarbetare Ekonomi Finansiella mål Verksamhetsmål: 39 % Uppfyllda mål 9 stycken av totalt 23 mål Kommentarer för uppfyllda mål: Arbetet under året har främst inriktat sig på att förbättra och utveckla informationen och dialogen med medborgarna. Servicedeklarationer har utarbetats i syfte att förbättra informationen angående tjänster som kommunen tillhandahåller. För att förbättra medborgardelaktigheten i samhällsomvandlingen har ett antal workshops och seminarier via projekt Nya Gällivare genomförts. En fungerande verksamhetsplanerings- och styrprocess har byggts upp vilket har inneburit arbete med workshops, scenariodagar, förbättring av budgetprocessen, planer och styrkort, uppstart av processkartläggning, ledarskapsutbildningar, värdegrundsarbete och omvärldsanalys. Åtgärder för att förbättra medarbetarnöjdheten har pågått under året och en uppföljning av medarbetarenkäten kommer att genomföras under En utvärdering av Kommunkompassen, intern utvärdering av kommunen, har genomförts och en åtgärdsplan har upprättats för att prioritera förbättringsåtgärder. Ej uppfyllda mål 14st 61 % Kommentarer för ej uppfyllda mål: Ingen medborgarundersökning har genomförts under och därför kan medborgarnöjdheten och redovisas därför under ej uppfyllda mål. Undersökningen kommer att genomföras under 2011, ambitionen är att genomföra en medborgarundersökning vartannat år för att hinna med arbetet med förbättringsåtgärder i verksamheterna. Ingen medarbetarundersökning är genomförd under året och därför kan ett resultat ej redovisas.

13 Förvaltningsberättelse Arbetet med handlingsplaner ute i verksamheterna har påbörjats med syfte att förbättra medarbetarnöjdheten. Hälsotalet är inte redovisat eftersom det ej finns något sammanställt resultat. 78 % av (mål 80 %) de tillfrågade i den lokala företagsundersökningen är nöjda med kommunens möjligheter till näringslivsutveckling som kopplar till fullmäktiges mål gällande kommunen som etableringsort. Arbetet med att förbättra attityderna har påbörjats men en gemensam plan har ej utarbetats. Målen som fullmäktige har i sitt styrkort bryts ner hos resp. nämnd/styrelse. Alltför många mål på den strategiska nivån innebär att nämndernas och styrelsernas styrkort blir alltför omfattande. Nämndernas måluppfyllelse För att se nämndernas måluppfyllelse hänvisar vi till verksamhetsberättelserna. Finansiella mål: Uppfyllda mål 4 stycken av totalt 4 stycken God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär bl a ett resultat i balans genom att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramarna. Kommunen har fastställt finansiella mål med bäring på god ekonomisk hushållning: 1. Avsättning till framtida pensioner enligt Placeringspolicy för förvaltning av likvida medel. 2. Amortering av låneskuld med 5 % årligen. 3. Finansieringen av investeringar skall över tiden ske med egna medel. 4. Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under perioden Resultatet enligt ovan uppgår till ca 84,9 Mkr. Placering enligt policy har skett med 6 Mkr år. Samtliga kommunfullmäktiges finansiella målsättningar har uppnåtts under år. Det ekonomiska resultatet för år uppfyller, liksom år 2009, begreppet god ekonomisk hushållning. Här menas då enligt den tumregel som definition på god ekonomisk hushållning som Sveriges kommunoch landstingsförbund företräder, dvs att resultatet ska uppgå till 2 % av skatte- och statsbidragsintäkter. Årets resultat uppgår till 4,58 % av skatte- och statsbidragsintäkter. 13 Kommunfullmäktiges ekonomiska målsättning Den kommunala ekonomin skall vara i balans och minst lämna ett resultat exklusive avskrivning och pensionsskuldökning som täcker;

14 Förvaltningsberättelse 14 Personalredovisning med hälsobokslut Personalpolitik Det utökade samarbetet inom Lapplands kommunalförbund (LKF) har inneburit att fr.o.m. halvårsskiftet har Komvux och Högskoleverksamheterna hos de berörda kommunerna överförts till LKF. En gemensam upphandling av pensionsadministrationen för de fyra berörda kommunerna inom LKF har inletts. Detta är ytterligare ett samarbete mellan kommunerna i Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala. Upphandlingen ska ge ekonomiska, kvalitets- och verksamhetsmässiga fördelar för samtliga kommuner inom LKF. Resultatet av medarbetarenkäten 2009 har presenterats i nämnder/styrelser, ledningsgrupper, skyddskommittéer och på arbetsplatsträffar. Utifrån analyserat resultat har handlingsplaner upprättats på kommunövergripande, förvaltnings- och enhetsnivå. Genomförda aktiviteter är bland annat ledarskapsutbildning, enhetsvisa planeringsdagar och presentation av de personalförmåner kommunen erbjuder sina anställda. Gällivare kommun ingår i ett forsknings- och utvecklingsprojekt, Hållbar Rehabilitering KL. Projektet genomförs av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Syftet är att utvärdera hur framgångsrikt ett teambaserat arbetssätt är inom rehabiliteringsområdet. Deltagare i teamet är Gällivare kommun som arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och företagshälsovården. Under 2012 ska en utvärdering av Projektet Hållbar Rehabilitering KL göras av forskare vid Uppsala Universitet. Arbetet med att utveckla former för den individuella lönesättningen fortsätter. Inför års lönesättning har Gällivare kommun tagit fram kommunövergripande lönekriterier och en modell för medarbetarsamtal. Benämningen för dessa är Resultat- och utvecklingssamtal (RUS) som genomfördes första gången inför lönerevision. Pensioner SPP är Gällivare kommuns pensionsadministratör.kommunens samlade pensionsskuld inklusive latent löneskatt uppgår till 617 Mkr per , varav 18,2 Mkr som avsättningar inom balansräkningen. Utbetalda pensioner uppgår till 19,2 Mkr. Inklusive löneskatt och pensionsadministrations-avgift uppgår det bokförda beloppet till 24,2 Mkr. Försäkringspremier för förmånsbestämd pension har under gjorts med 4,1 Mkr. I redovisningen har bokförts kostnad för individuell del om totalt 28,6 Mkr (inkl löneskatt), varav huvuddelen utbetalas i mars månad Från detta belopp har i den interna redovisningen avräknats för mycket uppbokat respektive återbetalda belopp år 2009 om 1,4 Mkr, varför den redovisade nettokostnaden för blir 27,2 Mkr. Tillsvidareanställd personal Gällivare kommun hade 1455 personer tillsvidareanställda (inkl. vilande anställningar). Det är en minskning med 123 personer i förhållande till Gymnasieskolan, KomVux och Kunskapsgruvans övergång till Lapplands kommunalförbund (133 personer) står för största delen av minskningen. 81,7 % av de tillsvidareanställda medarbetarna är kvinnor. Årsarbetare Antalet tillsvidareanställda omräknat till årsarbetare blev (inkl. vilande anställningar) vilket är en minskning i förhållande till 2009 med 119 årsarbetare. Årsarbetare/förvaltning: Barn- utb. kultur KLK Service- och teknik Socialförvaltningen Kommunen totalt Anmärkning: Med årsarbetare avses del- och heltidsanställningar omräknat till heltider.

15 Förvaltningsberättelse Deltidsanställda Antalet deltidsanställda var 164, en minskning med 35 anställda jämfört med Antal deltidsanställda i procent per kön: Kvinnor 13,9 13,9 11,9 Män 7,2 7,8 8,3 Sysselsättningsgrad var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 95,8 % i kommunen vilket är en minskning med 0,1 procentenheter sedan Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda per förvaltning i %: Barn- utb. kultur 95,2 95,2 95,3 KLK 95,5 96,0 98,0 Service- och teknik 97,8 97,8 98,0 Socialförvaltningen 96,0 95,7 95,4 Tidsbegränsat anställda hade 190 personer en tidsbegränsad anställning med månadslön. Detta motsvarar 170,1 årsarbetare och är en ökning med 26,9 årsarbetare jämfört med Åldersstruktur Åldersfördelning tillsvidareanställda: Medelålder tillsvidareanställda: Barn- utb. kultur 50,3 50,6 51,0 KLK 52,6 52,3 51,3 Service- och teknik 49,9 50,5 50,1 Socialförvaltningen 46,7 47,1 47,2 Kommunen totalt 48,7 49,0 48,9 Löner Medellön tillsvidareanställda: Kvinnor Män Kvinnors medellön i % av männens medellön 92,1 92,0 92,9 15 Timanställda Kommunen hade under timanställda motsvarande 169,0 årsarbetare. Detta är en ökning med 17 årsarbetare. Totalt antal årsarbetare inom Gällivare kommun Gällivare kommun hade totalt 1 733,1 årsarbetare (tillsvidare, tidsbegränsade och timanställda för hela ). Det är en minskning med 75,1 årsarbetare jämfört med Övertid-fyllnadstid-beredskap Utbetalningen avser alla anställningsformer (inkl po): Mkr 6,6 5,5 6,8 Skuld för ej kompenserade övertidstimmar (inkl po): Mkr 3,6 3,1 3,2 Semesterskuld Avser tillsvidare- och tidsbegränsat anställda med månadslön. Skuld för ej uttagna semesterdagar (inkl po): Mkr 35,5 34,5 33,1

16 Förvaltningsberättelse 16 Hälsofrämjande personalarbete I Gällivare kommun finns den hälsofrämjande personalpolicyn som grund för chefer och medarbetare att tillsammans verka för den hälsosamma arbetsplatsen. Under har en revidering påbörjats så att den hälsofrämjande personalpolicyn och övriga policydokument inom området ska sammanfattas i ett övergripande strategiskt personalprogram. Arbetsmiljö Arbetet för tecknandet av ett samverkansavtal med utgångspunkt i det centrala avtalet FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan) har fortsatt under. Centrala skyddskommittén har behandlat ett utkast till avtalstext samt beslutat om riktlinjer för arbetsplatsträffar. Grundutbildning i arbetsmiljö för chefer och skyddsombud har genomförts vid ett tillfälle under. Från Gällivare kommun deltog 5 chefer/ arbetsledare/projektledare och 3 skyddsombud. Personalenheten har i samverkan med Kommunal genomfört skyddsombudsträffar i juni. Informationsträffar har genomförts på temat nattarbete. Previa höll i informationen och 74 medarbetare deltog vid träffarna. I Gällivare kommuns verksamheter finns cirka 120 skyddsombud. Hälsofrämjande aktiviteter och friskvård Hälsoinspiratörer Det finns idag cirka 100 hälsoinspiratörer utspridda på i stort sett alla kommunens verksamheter. Under året har tre träffar hållits där man fortsatt att arbeta med implementering av friskvårdsriktlinjerna och intranätet. Övriga teman har varit sömn och återhämtning, erfarenhetsutbyte samt pröva på olika fysiska aktiviteter. En ny grundutbildning i två steg för nya inspiratörer har genomförts. 30 hälsoinspiratörer deltog. 94 hälsoinspiratörer, varav 15 från Kiruna, deltog i en föreläsning om hälsofrämjande arbete med hälsoinspiratörens roll i fokus. Samma föreläsare anlitades för 65 chefer från Gällivare kommun, externa företag samt fackliga representanter. Fokus låg på förändringsarbete och hälsofrämjande ledarskap. I samband med föreläsningarna inköptes Atlantroddarens friskvårdsbok till alla verksamett hälsofrämjande verktyg. Bad heter som Medarbetarna i Gällivare kommun har tillgång till gratis bad i kommunens tre simhallar Antal bad Total kostnad (tkr) Styrkemotion Gällivare kommun har tecknat avtal med ett gym om fri styrketräning för kommunens medarbetare i Gällivare och Malmberget. För att personalen på landsbygden lättare ska kunna styrketräna subventioneras också träningskort via idrottsföreningarna samt inköp av hantlar Antal träningstillfällen Träningskort, landsbygden Total kostnad (tkr) kronan Trivselpengen 300-kronan syftar till att främja gemensamma aktiviteter och stärka vi-andan på avdelningar och arbetsplatser. Andel medarbetare som nyttjat 300-kronan (i procent): 2008 Barn- utb. kultur KLK Service- och teknik Socialförvaltningen Kommunen totalt 65 55

17 Förvaltningsberättelse Antal medarbetare som nyttjat 300-kronan: Kommunen totalt Anmärkning: Trivselpengen 300-kronan togs bort som personalförmån i maj 2009 och redovisades då inte per förvaltning. återkom trivselpengen som förmån, men det procentuella nyttjandet har minskat i alla förvaltningar. Övriga personalförmåner/aktiviteter Cirka 800 medarbetare deltog vid -års julfest på Sporthallen i Malmberget. I samband med julfesten korades också årets två segrare bland de 16 nominerade till Årets kommunala verksamhet. Vinnarna blev Familjerätten och Gunillahem. Under uppnådde 67 medarbetare 25 års anställning i kommunen. Uppvaktning av dem skedde i juni. 41 medarbetare avgick med pension under. I mars 2011 kommer pensionärerna att avtackas vid en gemensam sammankomst med middag och underhållning. Gällivare kommuns fritidsförening GKFF hade följande sektioner under : gymnastik, skidor-jogging, bowling, boxercise och innebandy. Expandum står som projektägare och målet är att 400 personer som är sysselsatta i kommun och näringsliv ska delta i projektaktiviteterna. Syftet med projektet är att ge företagen och förvaltningarna ny kompetens, verktyg för att kunna ta tillvara befintlig kompetens samt att skapa möjligheter i organisationen för en kontinuerlig kompetensutveckling. Företagshälsovård Gällivare kommun har köpt företagshälsovård av Previa enligt nedan: (tkr) Jämställdhet Ett arbete har inletts med att komplettera gällande jämställdhetsplan med mångfald. En referensgrupp med arbetsgivar- och fackliga representanter har kopplats till arbetet. Gällivare kommun gör lönekartläggningar med stöd av MIA (Marknad Individ och Arbete), ett lönekartläggningsprogram som används av de flesta kommuner i Norrbotten. I den analys som genomförts ser arbetsgivaren inte några osakliga löneskillnader som beror på kön inom de olika yrkesgrupperna. Kompetensutveckling Den nya modellen med resultat- och utvecklingssamtal innehåller en mall för upprättande av individuella utvecklingsplaner. Personalenheten genomförde i augusti en uppföljning av genomförda samtal och cirka 50 procent av kommunens medarbetare har individuella utvecklingsplaner. Gällivare kommun har deltagit i en projektansökan till Europeiska socialfonden som i december beviljades 5,4 miljoner kronor. Arbetsskador/Tillbud Antal tillbud/arbetsskador anmälda till Personalenheten: Arbetsskador Färdolycksfall Tillbud Färdtillbud % av tillbuden gäller hot/våld, 6 % lyft och ansträngning och 5 % nålsticksskador. 43 % av de anmälda arbetsskadorna gäller hot och våld. 19 % gäller lyft och ansträngning och 7 % halka utomhus. Vid 31 % av de anmälda arbetsskadorna har trolig sjukskrivning angetts, att jämföra med 28 % år 2009 och 34 % år De vanligaste sjukskrivningsorsakerna var lyft/ansträngning och hot/våld. Kvinnor har anmält 84 % av tillbuden och 87 % av arbetsskadorna.

18 Förvaltningsberättelse 18 Anmärkning: Tillbud är en händelse som skulle ha kunnat leda till en skada/olycka. Anmärkning: 2009 har en informationssatsning gjorts om vikten av att anmäla inträffade tillbud och arbetsskador. En enklare tillbudsblankett har tagits fram och rutiner för anmälan av tillbud och arbetsskador har förtydligats. Frisktal Gällivare kommuns frisktal avser hur många procent av tillsvidare- och tidsbegränsat anställda med månadslön som haft noll till sju sjukdagar under året. Frisktal i procent: dagar 37,6 37,0 38,6 1-7 dagar 28,0 28,3 25,7 Totalt 0-7 dagar 65,6 65,3 64,3 Anmärkning: Andelen anställda med sju eller färre sjukdagar under året har minskat. Sjukfrånvaro Sjukfrånvarotid i % av sammanlagd ordinarie arbetstid totalt i kommunen (alla anställningsformer inräknade): Total sjukfrånvaro 6,5 6,1 5,5 Sjukfrånvaro upp till 29 år 3,6 4,1 3, år 6,1 5,6 5,4 Över 50 år 7,3 6,8 5,9 Kvinnor 7,2 6,4 5,7 Män 4,0 5,0 4,7 Sjukfrånvarotid i % av sammanlagd ordinarie arbetstid uppdelat per förvaltning: Barn/utb. kultur 4,7 4,2 4,0 KLK 3,7 3,8 4,2 Service- och teknik 4,8 5,0 4,3 Socialförvaltningen 8,8 8,2 7,0 Sjukfrånvaro mer än 60 dagar i procent av den totala sjukfrånvaron: (Procent) 52,0 46,1 35,9 Sjuklönekostnader (exkl po): (Mkr) 7,4 8,1 7,8 Rehabilitering Under har ett nytt arbetssätt med rehabilitering påbörjats i och med Gällivare kommuns deltagande i projektet Hållbar Rehabilitering KL. Projektet kommer att pågå under 2 år anställda/sjukskrivna kommer att få stöd i sin rehabilitering av rehabiliteringsteamet. Chef och medarbetare får stöd av ett rehabiliteringsteam bestående av representanter från personalenheten, handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt företagssköterskan från företagshälsovården. Projektet riktar sig till alla anställda som varit sjukskrivna minst 14 dagar på hel- eller deltid alternativt medarbetare med hög korttidsfrånvaro. Teamet har börjat arbeta i slutet på maj och under året har 29 anställda deltagit i Hållbar rehabilitering. Exklusive timanställda: Total sjukfrånvaro 7,0 6,5 5,9 Sjukfrånvaro upp till 29 år 6,0 6,3 5, år 6,4 5,9 5,7 Över 50 år 7,5 6,7 6,1 Kvinnor 7,8 6,8 6,1 Män 4,3 5,3 5,1

19 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Resultatutveckling Kommunen redovisar för ett positivt ekonomiskt resultat på 45,1 Mkr (2 449 kr/inv.). Det redovisade resultatet är ca 17,8 Mkr bättre än det ursprungligen budgeterade resultatet för år. I resultatet ingår av- och nedskrivningar om ca 40,4 Mkr. Det är nu nionde året i följd som kommunen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Resultat i % av skatter och bidrag 2,2% 3,1% 2,4% 4,4% 4,6% Mkr Resultat, Mkr Budgeterat resultat 27,3 Avvikelser mot budget: Förvaltningarnas överskott 0,5 Varav lägre arbgivaravg Yngre/Äldre, 6 mkr Centrala anslag 1,6 Reavinster mm 3,6 Pensioner, kapitalkostnader 1,4 Av- och nedskrivningar -0,4 Skatte-och bidragsintäkter 9 Återbetalning premier avtalsförsäkringar 2,3 Skulder semester-, ö-tid o ferielöneskuld 2,2 Finansnetto, varav 5,2 mkr pensionskapital 6,5 Anslag till engångssatsningar -4,6 Anslagsökningar till BUoK-nämnden -4,8 Överföring driftöverskott 2009 till -2 Kapitalkostnadsersättning affärsverksamhet 2,1 Övrigt 0,4 Redovisat resultat 45,1 År Årets resultat, förändring av eget kapital 47,2 46,1 42,4 30,8 29,2 23,3 19,7 22,6 48,0 45, Bidrag Kommun År Koncern Specialdestinerade bidrag som inte ingår i kommunens generella statsbidrag och direkt tillfaller verksamheterna uppgick till 46,7 Mkr. Driftbidrag från EU uppgick till 1,8 Mkr. Statliga investeringsbidrag uppgick till 2,9 Mkr. Av- och nedskrivningar Av och nedskrivningar om tillsammans ca 40,4 Mkr har belastat resultatet år. Avskrivningarna uppgick till ca 40,1 Mkr vilket var 0,5 Mkr mer än budgeterat. Direktavskrivning av personaladministrativa system och nedskrivning uppgick till totalt 359 Tkr. Bygdemedel De kommuner som berörs utav de reglerade vattendragen erhåller årligen s k regleringsmedel vilka inbetalas till länsstyrelsen av de vattenreglerande företagen (ex Vattenfall). Dessa medel som tillhör berörda kommuner administreras av länsstyrelsen. Efter ansökan och yttrande av kommunstyrelsen kan bidrag till olika ändamål beviljas av länsstyrelsen. Enligt Gällivare kommuns riktlinjer för användningen kan med beviljas till: a) Industri- och hantverk b) Turism c) Infrastruktur d) Fritidsanläggningar e) Fiskevård f ) Kulturella ändamål g) Övrigt 19

20 Förvaltningsberättelse 20 F n uppgår de årligen tillförda beloppen till ca 6,5 Mkr. Bygdemedelskontot hos länsstyrelsen tillförs också årligen ränta på det kapital som finns på kontot. Under senare år har huvuddelen av använda bygdemedel anvisats till diverse näringslivsprojekt som administreras av kommunens utvecklingsenhet. Gällivare kommuns behållning på kontot hos länsstyrelsen uppgick vid års slut till ca 25,1 (26,4) Mkr varav 13,6 (7,9) Mkr var beslutade ej utbetalda medel, dvs återstår att besluta om uppgick till 11,5 (18,5) Mkr. Belopp inom parentes avser föregående år. Nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnaderna har ökat med 20,9 Mkr ( 2,4 %) jämfört med Nettokostnaderna är beräknade före av- och nedskrivningar. De senaste tre åren har nettokostnaderna ökat med 5,8 % medan skatteintäkterna ökat med 5,2 %. Skatteintäkter och utjämning Skatte- och statsbidragsintäkterna utgör den största delen (79 %), av kommunens samlade intäkter. De har ökat med 24,6 Mkr i förhållande till år 2009, varav 18,1 Mkr avser tillfälligt konjunkturstöd. De bokförda skatteintäkterna för året blev 9,0 Mkr högre än vad som budgeterats för året. Denna förändring mot budget beror främst på prognostiserat positiv slutavräkning för och, beroende på förväntat högre skatteunderlag än utbetalat enligt fastställda uppräkningsfaktorer. Med den takt på befolkningsminskningen som kommunen f n har så ökar skatteintäkterna med ca 5 Mkr mindre per år än om vi hade haft en oförändrad befolkning. Skatteoch bidragsintäkterna inkluderar även den s k kommunala fastighetsavgiften. Eget kapital Det egna kapitalet ökade med 45,1 Mkr till 689,8 Mkr under. Det egna kapitalet utgörs av tillgångarna minus skulderna. Nyckeltalet rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) uppvisar liksom föregående år ett positivt värde. Rörelsekapitalet ökade med 28,5 Verksamhetens nettokostnader exkl. Mkr avskrivningar 950,0 905,0 901,4 884,1 900,0 855,3 850,0 812,7 800,0 750, År Skatte och statsbidragsintäkter Mkr 1 000,0 950,0 900,0 850,0 Mkr 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 901,8 936,1 984,9 960,6 960, År Totalt eget kapital 549,7 578,9 602,2 644,7 689, År Mkr från 79,7 till 108,2 Mkr. Kommunen disponerar även en checkkredit om 50 Mkr, vilken inte inräknats i rörelsekapitalet. Anläggningskapitalet (anläggningstillgångar minus långfristiga skulder) ökade under med 16,6 Mkr till 581,6 Mkr.