Organisationsshema med bolag 3. Kommunens intäkter och 100 lapp 4. Fem år i sammandrag 5. Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6-10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisationsshema med bolag 3. Kommunens intäkter och 100 lapp 4. Fem år i sammandrag 5. Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6-10"

Transkript

1 2009 ÅRSREDOVISNING

2 Innehållsförteckning Sidan 2 Inledning Organisationsshema med bolag 3 Kommunens intäkter och 100 lapp 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6-10 Hushållning och kvalitet Ekonomisk översikt och analys Personalredovisning med hälsobokslut Räkenskaper Resultaträkning, Kassaflödesanalys 31 Balansräkning 32 Noter Driftredovisning 42 Investeringsredovisning med kommentarer Verksamheterna Kommunfullmäktige, Revision, Valnämnden, Överförmyndaren Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Service- och Tekniknämnden Barn- Utbildnings- och Kulturnämnden Socialnämnden Koncernen Gällivare Kommun Övrigt Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar 92 Fakta om Gällivare kommun 93 Revisionsberättelse 94-97

3 Organisation Revision Ordförande Lennart Hagstedt Kommunens organisation Kommunfullmäktige Ordförande Margareta Pohjanen Kommunstyrelsen Ordförande Tommy Nyström Kommunchef Lennart Johansson Miljö- och Bygg Ordförande Ulf Nordmark Förvaltningschef Sture Sundquist Top Bostäder AB 100% VD Märit Palo Gällivare Värmeverk AB 100 % VD Mats Eriksson Matlaget i Gällivare AB 60 % VD Annchatrin Haglund 3 Service- och Teknik Ordförande Klas Holmgren Förvaltningschef Ingamaj Backman AB Malmfältens kraftverk 50 % VD Stefan Hämäläinen Barn-, Utbildning och Kultur Ordförande Börje Johansson Förvaltningschef Kjell Wallgren Socialnämnden Ordförande Rita Poromaa Förvaltningschef Marianne Jonsson

4 Kommunens intäkter Kommunens intäkter 2009 kom från... 4 Så här får kommunen sina pengar Skatteintäkter 62% Kommunalskatten är kommunens största inkomstkälla Generella statsbidrag 14% Består av utjämningstystem så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva sina verksamheter. Statsbidrag 183 mkr 14% Taxor, avgifter och bidrag m.m 292 mkr 23% Skatteintäkter Statsbidrag Taxor, avgifter och bidrag m.m Finansiella intäkter Taxor och avgifter 23% Dessa är intäkter från olika tjänster som kommunen erbjuder Finansiella intäkter 9 mkr 1% Skatte intäkter 786 mkr 62% Finansiella intäkter 1% De består av avkastning, ränteintäkter och utdelningar på kommunens förvaltade kapital Av varje hundring som du betalade i skatt 2009 gick så här mycket till Äldreomsorg Förskola och grundskola Gymnasie och komvux Handikappomsorg Miljö och samhälle Individ och familjeomsorg Fritid och Kultur Gator och vägar Sysselsättningsåtgärder Politisk verksamhet 29,40 kr 26,00 kr 13,60 kr 8,10 kr 5,90 kr 5,80 kr 5,00 kr 3,80 kr 1,30 kr 1,10 kr

5 Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav 65 år och äldre Skattekraft, % av riksmedelskattekraften Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 22,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Landstingsskatt, kr 9,42 9,42 9,42 9,42 10,40 Begravningsavgift, kr 0,27 0,27 0,27 0,27 0,27 32,02 32,02 32,02 32,02 33,00 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mkr 874,0 901,8 936,1 960,6 960,3 Skatter och bidrag tkr/inv 45,8 47,6 49,6 51,4 51,8 5 Verksamhetens nettokostnader, mkr 799,3 812,7 855,3 901,4 927,2 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 41,9 42,9 45,3 48,2 50,0 Nämndernas budgetavvikelser, mkr 7,8 17,1 10,2 3,4 22,2 Finansnetto, mkr -5,2-0,9 0,9 2,9 9,3 varav pensionsförvaltning 2,7 2,8 0,7 0,8 9,2 Årets resultat kommunen, mkr 85,7 1) 19,7 29,2 23,3 42,4 Årets resultat koncernen, mkr 88,6 47,0 31,0 23,1 46,0 1) Varav extraordinära intäkter 65,3 mkr Balansnivå kommunen (intäkter/kostnader), % 107,8% 101,7% 102,4% 102,0% 103,6% Balans Nettoinvesteringar, mkr 22,4 33,0 33,6 37,0 45,6 Låneskuld, mkr 159,7 134,7 94,5 50,0 30,0 Pensionsskuld (inkl ansvarsförbindelse), mkr 432,6 500,2 596,6 609,7 632,6 Borgensåtaganden, mkr 444,2 465,1 477,2 573,7 767,5 Låneskuld, pensionsskuld och borgen kr/invånare Personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal årsarbetare

6 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse för Gällivare kommun Omvärldsanalys Omvärldsanalysen visar hur yttre faktorer påverkar eller kan påverka Gällivare kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturläget i omvärlden och i Sverige, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomin Sviterna efter finanskrisens begynnelse 2008 har påverkat oss under Vi är fortfarande i en mycket djup lågkonjunktur även om mycket pekar på att vi har tagit oss igenom det värsta. Världshandeln har vänt uppåt sedan mitten av 2009 men återhämtningen går långsamt. Den globala tillväxten (BNP) sjönk kraftigt under 2009 och världens BNP var negativt (-0,8 %) i jämförelse med samma period 2008 (2,6 %). Asiatiska länder uppvisar trots lågkonjunkturen en stark tillväxt där Kina och Indien hade positiva BNP med 8,3 respektive 7,0 % I Sverige sjönk BNP-tillväxten under året och var i mitten av december negativ med -4,3 %. (2008-0,2 %). Prognoser för framtiden pekar på en ökning av BNP under kommande år. Lågkonjunkturen i den globala ekonomin har slagit hårt mot den svenska exportindustrin, den svaga kronan har motverkat fallet något men exporten föll trots allt med hela 17 % under Sparandet i de svenska hushållen har ökat till historiskt höga nivåer under 2009 p g a ökade disponibla inkomster och en rädsla för arbetslöshet. Detta kommer framöver att gynna svensk ekonomi i form av en ökad konsumtion då en större positivism råder bland hushåll och företag. Den globala finanskrisen har inneburit att villkoren för att låna kapital drastiskt förändrats. Bl a Kommuninvest gör bedömningen att vi också får vara beredda på att upplåningskostnaderna kommer att öka i förhållande till läget innan finanskrisen. BNP Världen 2,6 % -0,8 % 3,6 % 3,8 % Sverige -0,2 % -4,3 % 3,3 % 2,7 % Kina 9,1 % 8,3 % 9,8 % 9,2 % Inflationen (årsgenomsnitt) sjönk från 3,5 % (2008) till -0,32 % (2009). Förändringen december 2008 till december 2009 var +0,9 %. Inflationen steg något under första kvartalet, sjönk sedan något under kvartal 2 och 3, för att sedan sakta vända uppåt under fjärde kvartalet Inflationstakten kommer att öka under de närmaste åren men kommer fram till 2011 att ligga på en låg nivå. Den prognostiserade inflationstakten för 2010 beräknas bli 0,5 % och för 2011 något högre med 1,6 %. Räntorna förväntas bli fortsatt låga 2010 för att få fart på tillväxten. Prognosen för reporäntan är 0,3 % år 2010 för att sedan stiga till 1,2 % KPI(årsgenomsnitt) Sverige -0,3 % 0,5 % 1,6 % 2,2 %

7 Förvaltningsberättelse Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetslösheten i riket har ökat under 2009 och uppgick till 8,4 % av arbetskraften vilket kan jämföras med 6,4 % Indikationer tyder på att arbetsmarknaden inte kommer att försämras lika snabbt som tidigare. Personalstyrkan i näringslivet kommer att bantas ytterligare under 2010 i jakt på ökad lönsamhet. I offentliga sektorn kommer sysselsättningen att öka något under 2010 och 2011 men totalt sett kommer sysselsättningen att falla under Arbetslösheten i riket beräknas uppnå 9,5 % under 2010 och Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen ökade på årsbasis i samtliga länets kommuner. Kiruna och Gällivare hade vid årsskiftet den lägsta arbetslösheten i länet på 4,0 % respektive 4,1 %. Kommunerna i östra Norrbotten hade den högsta arbetslöshetsnivån i länet. Arbetslösheten ökade totalt med personer 2009 och den största delen av dessa var män (1 330 personer). Under hela år 2009 varslades personer i Norrbotten om uppsägning, vilket var 250 fler än under En stor del av varslen under 2009 rapporterades under första halvåret och kom från tillverkningsindustri, offentlig verksamhet samt från byggverksamhet. Arbetslösheten i Gällivare (16-64 år) har i slutet av december minskat från 4,3 % till 4,1 % jämfört med motsvarande siffra från föregående år. Gällivare har i december 2009 den näst lägsta arbetslösheten i länet, där motsvarande siffror för riket var 3,1 % (2008) och 4,4 % (2009). Under december 2009 har arbetsförmedlingen i Gällivare tagit emot 90 lediganmälda platser, vilket är 38 fler än för ett år sedan. Antalet arbetssökande i Gällivare (december 2009) var 482 personer jämfört med 506 vid samma period Det är en minskning med 24 arbetssökanden (4,7 %). Kommunernas ekonomi Total arbetslöshet år dec 2009 Andra halvåret 2008 och fram till oktober 2009 präglades av allt sämre prognoser för de kommunala skatteintäkterna. I oktober 2009 vände utvecklingen och de negativa talen mildrades något fram till årsskiftet. Då det kring årsskiftet också blev klart att 2009 års premier för avtalsgrupplivförsäkringen (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkringen (AFA), en summa motsvarande 1,89 % av lönesumman, kommer att återbetalas till kommunerna så lättade den ekonomiska bördan betydligt. Sammantaget har de totala premierna för avtalsförsäkringar under perioden 2005 till 2010 minskat från 2,89 % av lönesumman till 0,83 %. prognostiserade nu SKL att kommunernas resultat för 2009 skulle uppgå till -966 miljoner kronor (ca -104 kr per invånare). Sedan ekonomirapporten presenterades har de samlade intäkterna för kommunerna, främst p g a en bättre prognos för skatteunderlagets utveckling år 2009 räknats upp med 0,2 procentenheter. Enligt SCB:s preliminära uppgifter för kommunernas resultat år 2009 redovisar drygt åtta procent av kommunerna ett underskott före extraordinära poster. Detta är en kraftig minskning jämfört med året innan då hela 25 procent av kommunerna uppvisade ett negativt resultat före extraordinära poster. Andelen kommuner som 2009 uppvisar ett underskott på mer än 500 kronor per invånare uppgår till knappt fyra procent. Motsvarande siffra för år 2008 var 13 procent år dec år dec år dec 2008 Samtidigt ökar andelen kommuner med ett överskott på 500 kronor eller mer per invånare. År 2009 uppgår andelen till 75 procent, jämfört med 2008 var det endast 45 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott. Riket Norrbotten Gällivare En förbättring av kommunernas finansiella poster har bidragit till de bättre resultaten. Andelen kommuner som visar ett finansiellt netto på minus 500 kronor per invånare eller lägre uppgår 2009 till knappt nio procent, motsvarande andel år 2008 var 22 procent. Det genomsnittliga resultatet, exklusive extraordinära poster, per kommun uppgår till ca kronor per invånare (Gällivare kronor per invånare). 7 Då Sveriges kommuner och landsting (SKL) i oktober 2009 presenterade sin ekonomirapport, redovisades att kommunernas budgeterade resultat för år 2009 uppgick till 6,3 miljarder kronor (ca 674 kr per invånare). Vid samma tidpunkt

8 Förvaltningsberättelse Enligt rapport från SKL i februari 2010 så har de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna, från oktober 2009 till februari 2010 förändrats enligt nedan: 8 Reviderade förutsättningar sedan oktober 2009, miljarder kronor December ,3 3,5 2,5 0,6 Februari ,4 2,8 3,4 5,9 Summa 8,7 6,3 5,9 6,5 Kr/invånare ca: Inför år 2010 har 36 av Sveriges 290 kommuner beslutat att höja skatten, och tre har beslutat att sänka den. Den genomsnittliga utdebiteringen (vägt medelvärde) i riket ligger år 2010 på 20,74 kr per skattekrona, år 2009 låg den på 20,72 kr. Gällivare kommuns utdebitering är 22,33 kr per skattekrona för år 2010 liksom för år 2009, vilket är ca 7,7 % högre än riksgenomsnittet. Lägst kommunal utdebitering har Solna med 17,12 kr per skattekrona. Befolkning Gävleborg (+ 312 personer) och Västerbotten(+736 personer) som ökade sin befolkning. Norrbotten hade 2009 ett flyttningsunderskott på 377 invånare, och en total befolkningsminskning på 658 invånare. Inflyttningen till storstäderna fortsätter. Stockholms län ökade sin befolkning med personer (+1,9 %) under av landets 290 kommuner minskade sin befolkning. I Norrland ökade 9 av 54 kommuner sin befolkning och en kommun hade oförändrad folkmängd I Norrbotten var det endast Luleå (+544) som ökade sitt invånarantal under Befolkningsförändringarna var stora även under Totalt ökade befolkningen i riket till personer vilket är en ökning med personer (0,9 %) jämfört För de fem norrlandslänen blev befolkningsminskningen än år 2008 (-471). År 2008 hade dessa ett flyttningsöverskott på invånare medan 2009 innebar ett flyttningsöverskott på Av Norrlandslänen var det bara Gällivare kommuns innevånarantal minskade under 2009 med 170 personer (-0,9 %) till invånare. Befolkningsminskningen de senaste fem åren är -3,49 % års minskning placerar Gällivare på 251:e plats när det gäller procentuell befolkningsförändring i Sverige. Av de 143 kommuner som minskade sin befolkning så är det bara 38 st som har en större procentuell minskning än Gällivare BEFOLKNINGSUTVECKLING ÅR

9 Förvaltningsberättelse Medelåldern i kommunen är 44,5 år, vilket är något högre än i Norrbottens län (43,1 år) och riket som helhet (41,0 år). Antalet barn i förskoleåldern, 0-5 år, i kommunen har ökat från 960 till 973. Andelsmässigt är denna åldersgrupp mindre i kommunen (5,3 %) än i länet (5,9 %) och riket (7,0 %). Antalet skolbarn har minskat betydligt under år Vid årets slut uppgick antalet barn i åldern 6-15 till (1 867 vid årsskiftet 2008/2009). Andelen skolbarn (9,6 %) är också lägre i kommunen jämfört med i länet (10,4 %) och i riket som helhet (10,9 %). Ålderspensionärernas andel av befolkningen är större i Gällivare kommun (22,5 %) än i länet (20,6 %) och riket (18,1 %). Under de senaste fem åren har andelen pensionärer i kommunen ökat med i genomsnitt 0,4 procentenheter årligen. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt kraftig minskning under de närmaste åren. De flesta åldergrupper förväntas att minska i antal, men ålderspensionärerna väntas stadigt öka. Antalet invånare i hela kommunen förväntas år 2012 uppgå till ungefär Ett vikande befolkningsunderlag innebär att kommunen tappar skatte- och statsbidragsintäkter. Befolkningsminskningar ställer stora krav på planering och framförhållning. En anpassning av infrastruktur och service måste hela tiden genomföras då intäkterna minskar. 9 Befolkningsutveckling, åldersgrupper År Totalt Bostadsmarknad Det kommunala bostadsbolaget TOP Bostäder AB hade vid årsskiftet en vakansgrad om 1,13 %, i ett bestånd på lägenheter. Snittvakansen under 2009 ligger på 1,09 % eller 21,25 lägenheter. Samtliga definierade vakanta lägenheter är under reparation i väntan på inflyttning av nya hyresgäster, vilket i realiteten innebär att TOP Bostäder inte har några lediga lägenheter under början av Av TOP Bostäders lägenheter användes ca 56 av Migrationsverket till boende för asylsökande. HSB planerar att bygga 90 lägenheter i Laestadiusparken 2010, rent storleksmässigt kommer det att byggas 4 till 7-våningshus och beräknad inflyttningsstart blir i början av Under 2010 kommer LKAB att börja bygga lägenheter på mellanområdet och totalt ska 200 lägenheter byggas. De första lägenheterna stycken ska vara klara för inflyttning under första halvåret När det gäller småhustomter i Gällivare kommun finns det en plan för framtagandet av 45 stycken tomter på Söderbergskulle som förhoppningsvis kan försäljas och byggnation påbörjas Det står för närvarande 80 stycken i kommunens tomtkö och de 18 tomter som togs fram på Apelbacka är sålda. Näringsliv Den internationella lågkonjunkturen som inleddes 2008 har inte gått obemärkt förbi, men Gällivare kommun har klarat sig förhållandevis bra, främst för att gruvnäringens produktion relativt snabbt återvände till en normal nivå. LKAB fortsätter investeringar i en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan. Boliden har fortsatt att driva investeringsprojektet Aitik 36 samt anläggandet av ett nytt stickspår till Aitikgruvan. Den fortsatta expansionen av anläggningarna på Dundret har stannat av p g a lågkonjunkturen men planerna på en fortsatt utbyggnad ligger fast. Ytterligare investeringar i boendeanläggningar kring Repisvaara har kommit ett steg längre i och med att mark försålts till intressenter. För sjätte året i följd har Gällivares näringsliv placerat sig som etta i Sverige när det gäller uthållig tillväxt. Genom bildandet av Företagsbolaget, som knyter till sig näringslivet och dess organisationer, förstärks samverkan och ytterligare krafter kan läggas på insatser och projekt för att stärka näringslivet

10 Förvaltningsberättelse 10 Antalet årspassagerare vid Lappland Airport har minskat från till resenärer under Hangaren vid flygplatsen är den första etappen av utbyggnaden som är färdigställd och invigd i januari Förlängning av landningsbanan som är etapp två i utbyggnaden startades under hösten 2009 och planeras färdigställd i slutet av 2011 Gällivare kommun fortsätter att tillsammans med köpmän och fastighetsägare utveckla handeln och det resulterar i fler etableringar. Kommunen har även låtit utföra en studie kring en fortsatt utveckling av handeln i centrum. Planläggning för handels- och industrietableringar fortsätter och anläggandet av handelstomter på Malmheden var klart våren I början av 2010 har en större handelstomt på Malmheden sålts till ICA. Härigenom fick kommunen snabbt full täckning för nedlagda kostnader i att iordningställa denna tomt. Samverkan och utvecklingsarbetet för de samiska näringarna fortsätter genom Ávki- centrum för samisk näringslivsutveckling som skall resultera i en bättre lönsamhet och fler arbetstillfällen inom de samiska näringarna. Näringslivet påverkas också av den pågående samhällsomvandlingen och projektet Nya Gällivare som startar under året innebär nya möjligheter för näringslivet. Hushållning och kvalitet Verksamhetsmål God ekonomisk hushållning inriktar sig på att kommunen bedriver sina verksamheter på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har i sitt styrkort för 2009 angett vissa mål som är viktiga att följa ur ett fullmäktigeperspektiv. Vision: Gällivare är den mest expansiva och attraktiva kommunen i Norrland. Verksamhetsidé: Gällivare kommun erbjuder medborgare och besökare trygghet, utveckling, närhet och god livsmiljö genom att ett effektivt användande av resurserna. Kommunens strategiska, övergripande styrkort är kommunfullmäktiges. Den styr övriga nämnders och bolags utformning av styrkort. Resultaten redovisas i rött, gult och grönt utfall. Detta innebär att ett grönt utfall är ett bra resultat, ett gult resultat visar på förbättringsområden och ett rött resultat är inte godkänt. De röda resultaten kommer att analyseras och i vissa fall användas i kommunens förbättringsarbete. Totalt har kommunfullmäktige i sitt styrkort 15 mål och mått. I bokslutet för 2009 redovisar kommunfullmäktige 11 gröna resultat och 3 röda resultat i styrkortet. Medborgare I perspektivet medborgare finns det 2 mål och mått. Resultaten av dessa mål är gula och betyder ett forsatt arbete att utveckla och förbättra. Följande fullmäktigemål styr samtliga nämnder/styrelsers styrkortsarbete: Skapa dialogforum med medborgarnas delaktighet och medverkan, 80 % medborgarnöjdhet Tillgänglig information, 80 % medborgarnöjdhet Arbetet under 2009 har inriktats på att förbättra den kommunala informationen och att skapa fler medborgarforum för att inhämta synpunkter och för att ge kommunmedborgare möjlighet till delaktighet. Några exempel på detta är projekt Nya Gällivare som startat under året där kommuninvånare deltagit. Kommunbladet har getts ut för första gången på några år och inriktningen i bladet har varit kommunal information om våra verksamheter. En medborgarundersökning har genomförts under året för att se vad kommunmedborgarna anser om våra kommunala verksamheter, om Gällivare som plats att leva och bo på och om deras möjligheter till inflytande och delaktighet. Undersökningen gjordes i syfte att få ett resultat för att nästkommande år kunna förbättra. Resultatet av undersökningen var på NRI- nöjd region index 58 poäng, NMI- nöjd medborgarindex 52 poäng och NII-nöjd inflytande index 36 poäng av 100 och är inte godkänt. Att jämföra med föregående undersökning som genomfördes 2006 då resultatet var NRI 61 poäng, NMI 52 poäng och NII 40 poäng. Kommunen fortsätter arbeta med att tillgängliggöra informationen och skapa möjligheter till delaktighet och inflytande så att högre medborgarnöjdhet kan uppnås. Tillväxt och utveckling I perspektivet tillväxt och utveckling finns 5 mål och mått. Av dessa redovisas 2 gula resultat och 2 röda resultat och 1 mål är inte redovisat på grund av icke genomförd mätning under året.

11 Förvaltningsberättelse Följande fullmäktigemål styr samtliga nämnder/styrelsers styrkortsarbete: Rätt attityder och förhållningssätt i den kommunala organisationen, 90 % nöjdhet hos samarbetspartners och näringsliv. Samarbetspartners och näringsliv ska anse att den kommunala organisationen är tydlig, 90 % nöjdhet. Medborgaren har informationen tillgänglig när de behöver den, 90 % nöjdhet. Servicegraden ska anpassas efter de faktiska behoven hos medborgarna, 90 % medborgarnöjdhet. Arbetet under 2009 har inriktats främst på att förbättra den kommunala informationen och dialogen mellan kommunsamarbetspartners- näringsliv och medborgare. En lokal företagsundersökning har genomförts under året i syfte att få en bild av vad näringslivet i kommunen anser om kommunen och det samarbete som finns idag. Resultatet av undersökningen visar på viss nöjdhet men vi når inte 90%. Frågorna i undersökningen har inte fullt ut grundat sig på målen i styrkortet vilket gör det svårare att redovisa. Detta är ett förbättringsarbete som kommer att fortgå framöver. Arbetet med servicedeklarationer har påbörjats i syfte att tydliggöra de kommunala tjänster och service som kommunen tillhandahåller, vilken kvalitetsnivå de har och vad kommunmedborgaren kan förvänta sig. Arbetet kommer att fortlöpa under Intern effektivitet I perspektivet intern effektivitet finns 3 mål och mått. Av dessa redovisas 1 rött resultat och ett grönt resultat. 1 mål och mått redovisas ej på grund av avsaknad av nyckeltal. Följande fullmäktigemål styr samtliga nämnder/styrelsers styrkortsarbete: Skapa ett gemensamt resursfördelningssystem/modell som ska följa förändringarna av behoven. Nämnder och styrelser ska samverka i gemensamma frågor, 100 % samverkan. Årlig scenarioplanering Arbetet under 2009 har inriktats främst på att bygga upp en gemensam verksamhetsplanerings och styrprocess, där omvärldsbevakning, scenarioplanering, styrkortsarbete och budgetarbete ingår. Enn gemensam struktur för detta är presenterad och beslutad. Verksamheterna har arbetet under året för att komma in i den gemensamma systematiken och scenariodagar är genomförda. En gemensam resursfördelningsmodell är ej framtagen under året främst beroende på att arbetet med sparåtgärder och den gemensamma verksamhetsplaneringsprocessen tagit mycket tid. Gemensamma träffar mellan kommunstyrelsen och nämndspresidier är genomförda 4 ggr under året. Medarbetare I perspektivet medarbetare finns det 2 mål och mått. Av dessa mål redovisas 2 röda Resultat. Följande har varit styrande från fullmäktiges styrkort till samtliga nämnder/styrelsers styrkort: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare, 80 % medarbetarnöjdhet. Lön kombinerat med attraktiva förmåner ska vara viktiga konkurrensmedel, 80 % medarbetarnöjdhet. Arbetet under 2009 har inriktats främst på att genomföra en medarbetarundersökning för att få en bild av vad medarbetarna tycker om sin arbetsgivare, om sin arbetsmiljö och sina möjligheter till delaktighet. Resultaten av medarbetarundersökningen visar på att 43 % av medarbetarna anser att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Endast 30 % av medarbetarna anser att lön kombinerat med attraktiva förmåner är ett konkurrensmedel. Arbetet kommer att fortsätta under 2010 för att kunna fortsätta arbeta med utfallet av medarbetarundersökningen och påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete Ekonomi I perspektivet ekonomi finns 4 mål och mått. Av dessa redovisas 1 gult resultat och 2 grönt resultat, 1 mål redovisas ej på grund av avsaknad av nyckeltal att följa. Följande har varit styrande från fullmäktiges styrkort till samtliga nämnder/styrelsers styrkort: Effektivisera och förbättra budgetprocessen för att skapa en bra och långsiktig verksamhetsplanering. Samtliga verksamheter skapar utrymme för verksamhetsutveckling inom sin budgetram. Finansiering av investeringar ska över tiden ske med egna medel Scenarioplanering genomförs årligen. 11

12 Förvaltningsberättelse 12 Arbetet under 2009 har inriktats främst på att förbättra budgetprocessen som är en del av verksamhetsplaneringsprocessen. Arbetet har krävt en stor insats av både tjänstemän och politiker. Verksamhetsutveckling bedrivs inom varje nämnd/styrelse och målet har inneburit att vissa nämnder påbörjat arbetet med att definiera vad verksamhetsutveckling är för att se vad som pågår ute i verksamheterna och få en samlad bild av det. De finansiella mål som kommunen anger i sina budgetdirektiv har inte ingått i styrkortet och redovisas därför ej under detta avsnitt. Tanken är att de framöver ska redovisas i fullmäktiges styrkort. Kommunstyrelsen (33 mål) Barn, utbildning och kulturnämnden (13 mål) Service- och tekniknämnden (15 mål) Socialnämnden (24 mål) Gröna resultat Gula resultat Röda resultat Ekonomisk översikt och analys Kommunens ekonomiska resultat och ställning. Kommunen redovisar för 2009 ett positivt ekonomiskt resultat på 42,4 Mkr (2 290 kr/inv.). Det redovisade resultatet är ca 45,4 Mkr bättre än det ursprungligen budgeterade resultatet för år I resultatet ingår av- och nedskrivningar om ca 43,2 Mkr. Det är nu åttonde året i följd som kommunen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Resultat 2009, Mkr Budgeterat resultat -1,3 Avvikelser mot budget: Förvaltningarnas överskott 22,2 Varav lägre arbgivaravg Yngre/Äldre 5,9 Centrala anslag 3,6 Reavinster mm 3,1 Pensioner, kapitalkostnader 2,9 Av- och nedskrivningar -1,1 Skatte-och bidragsintäkter -9,1 Återbetalning premier avtalsförsäkringar 9,5 Skulder semester-, ö-tid o ferielöneskuld 5,0 Finansnetto 9,3 Övrigt -1,5 Redovisat resultat 42,4

13 Förvaltningsberättelse Bidrag Specialdestinerade bidrag som inte ingår i kommunens generella statsbidrag och direkt tillfaller verksamheterna uppgick till 30,6 Mkr. Driftbidrag från EU uppgick till 405 Tkr. Statliga investeringsbidrag uppgick till 3,0 Mkr Investeringsbidrag från EU uppgick till 7,2 Mkr. Av- och nedskrivningar Av och nedskrivningar om tillsammans ca 43,2 Mkr har belastat resultatet år Avskrivningarna uppgick till ca 39,3 Mkr vilket var 2,7 Mkr mindre än budgeterat. Direktavskrivning av ärendehanterings- och personaldministrativa system uppgick till totalt 1,6 Mkr. Nedskrivning av Nilivaara och Nattavaara skolor har gjorts med sammanlagt 2,3 Mkr. Bygdemedel De kommuner som berörs utav de reglerade vattendragen erhåller årligen s k regleringsmedel vilka inbetalas till länsstyrelsen av de vattenreglerande företagen (ex Vattenfall). Dessa medel som tillhör berörda kommuner administreras av länsstyrelsen. Efter ansökan och yttrande av kommunstyrelsen kan bidrag till olika ändamål beviljas av länsstyrelsen. Enligt Gällivare kommuns riktlinjer för användningen kan med beviljas till: a) Industri- och hantverk Gällivare kommuns behållning på kontot hos länsstyrelsen uppgick vid 2009 års slut till ca 26,4 mkr varav 7,9 mkr var beslutade ej utbetalda medel, dvs återstår att besluta om uppgick till 18,5 mkr. Externt finansierade driftprojekt inom näringslivsområdet Under 2009 uppgick budgeten för näringslivsprojekt, vilka huvudsakligen finansieras med externa eller i balansräkningen avsatta medel, till 12,8 Mkr. Vid årets slut uppgick de bokförda kostnaderna i dessa projekt till 9,7 Mkr. Bokförda men ej influtna externa intäkter uppgick till ca 4 Mkr. En nettoavvikelse inom näringslivsprojekten innebar att ett underskott om 295 Tkr belastade den skattefinansierade verksamheten. Den totala skattefinansierade delen i dessa projekt uppgår därmed till totalt 940 Tkr. 46,1 ÅRETS RESULTAT, FÖRÄNDRING AV Mkr EGET KAPITAL 100,0 88,8 85,7 80,0 60,0 47,2 42,4 40,0 19,7 29,2 30,8 23,3 22,6 20,0 0, Kommunen ÅR Koncernen 13 b) Turism c) Infrastruktur d) Fritidsanläggningar e) Fiskevård f ) Kulturella ändamål g) Övrigt F n uppgår de årligen tillförda beloppen till ca 6 mkr. Bygdemedelskontot hos länsstyrelsen tillförs också årligen ränta på det kapital som finns på kontot. 100,0 80,0 60,0 Mkr 40,0 20,0 0,0 RESULTAT FÖRE AV- / NEDSKRIVNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA KOSTNADER/INTÄKTER 88,2 84,5 69,5 81,7 62, ÅR Under senare år har huvuddelen av använda bygdemedel anvisats till diverse näringslivsprojekt som administreras av kommunens utvecklingsenhet. Budgeten för dessa projekt uppgick år 2009 till 9 mkr, varav ca 6,4 mkr använts vid årets slut. (Dessa ingår i nedan redovisade externt finansierade driftprojekt inom näringslivsområdet). Inräknat förändringen av den del av pensionsskulden som definieras som ansvarsförbindelser så skulle årets resultat uppgå till 19,6 Mkr.

14 Förvaltningsberättelse 14 Mkr ÅRETS RESULTAT, INKLUSIVE HELA FÖRÄNDRINGEN AV PENSIONSSKULDEN 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0 76,6 47,1-65,2-11,0 19, ÅR 94,0% 93,0% 92,0% % 91,0% 90,0% 89,0% NETTOKOSTNAD INKLUSIVE FINANSNETTO, EXKLUSIVE AVSKRIVNINGAR, SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER 92,0% 90,2% 91,3% 93,5% 91,1% Nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnaderna har minskat med 17,4 Mkr (-1,9 %) jämfört med Nettokostnaderna är beräknade före av- och nedskrivningar. De senaste tre åren har nettokostnaderna ökat med 8,8 % medan skatteintäkterna ökat med 6,5 %. Mkr 920,0 900,0 880,0 860,0 840,0 820,0 800,0 780,0 760,0 740,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER, EXKL AVSKRIVNINGAR 901,5 799,3 812,7 855,3 884, År 88,0% Skatteintäkter och utjämning ÅR Skatte- och statsbidragsintäkterna utgör den största delen (76 %), av kommunens samlade intäkter. De har minskat med ca 0,3 Mkr i förhållande till år De bokförda skatteintäkterna för året blev 9,1 Mkr lägre än vad som budgeterats för året. Denna förändring mot budget beror främst på negativa slutavräkningar för 2009, beroende på förväntat lägre skatteunderlag än utbetalat enligt fastställda uppräkningsfaktorer. Med den takt på befolkningsminskningen som kommunen f n har så ökar skatteintäkterna med ca 7,5 Mkr mindre per år än om vi hade haft en oförändrad befolkning. Skatteoch bidragsintäkterna inkluderar även den s k kommunala fastighetsavgiften. Nettokostnaderna (exkl avskrivningar) och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett nyckeltal som bl a används vid jämförelser, dels mot tidigare år, men också mot andra kommuner. För 2009 uppgick detta mått till 91,1 %. Mkr 1000,0 950,0 900,0 850,0 800,0 874,0 SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER 960,6 960,3 936,1 901, År

15 M K R Förvaltningsberättelse Eget kapital Det egna kapitalet ökade med 42,4 Mkr till 644,7 Mkr under Det egna kapitalet utgörs av tillgångarna minus skulderna. MKR 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 529,9 TOTALT EGET KAPITAL 549,7 578,9 602,2 644, ÅR Nyckeltalet rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) uppvisar liksom föregående år ett positivt värde. Rörelsekapitalet ökade med 32,1 Mkr från 47,5 till 79,7 Mkr. Kommunen disponerar en checkkredit om 50 Mkr, vilken inte inräknats i rörelsekapitalet. Anläggningskapitalet (anläggningstillgångar minus långfristiga skulder) ökade under 2009 med 10,3 Mkr till 565 Mkr. Soliditet Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar, är ett mått som anger kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, d v s inte genom lån. Soliditeten sjunker om upplåningen ökar i snabbare takt än det egna kapitalet och visar då att kommunen i framtiden kan komma att få ökade utbetalningar i form av räntor och amorteringar. Då kommunens anläggningstillgångar till stor del är av speciell karaktär, t ex skolor och vägar, som ej kan realiseras till sitt bokförda värde, är det svårt att ange ett bra mått på en önskvärd soliditet. Vid avveckling av kommunens fastigheter i syfte att långsiktigt sänka driftkostnaderna kan det p g a att de bokförda värdena på dessa tillgångar ej har ett motsvarande marknadsvärde innebära att kommunens soliditet sjunker som följd av avvecklingen. De försäljningar som gjorts under 2009 har totalt sett gett ett överskott om ca 3 Mkr, dvs försäljningsintäkterna översteg de bokförda värdena. Kommunens soliditet ökade under år 2009 från 66,4 % till 66,7 %. Då även de s k ansvarsförbindelserna avseende den gamla pensionsskulden medräknas blir motsvarande soliditetsmått 1,1 % respektive 3,1 %. % 80,0 60,0 59,6 SOLIDITET 58,6 61,6 66,4 66, ,0 500,0 521,8 EGET KAPITAL 547,8 543,6 554,7 565,0 40,0 20,0 0,0-20,0 12,5 6,8-0,1 1,1 3, ÅR 400,0 Exkl p-skuld Inkl p-skuld 300,0 200,0 100,0 0,0 8,1 1,9 35,3 47, ÅR 79,7 Anläggningskapital Rörelsekapital

16 Förvaltningsberättelse 16 % 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 SOLIDITET KONCERNEN 40,2 40,5 41,0 41,9 41,9 10,5 8,5 3,3 3, ÅR Exkl p-skuld koncernen Inkl p-skuld koncernen Koncernens soliditet (+41,9 %) är lägre än kommunens (+66,7 %) beroende på att koncernen är mer lånefinansierad. Soliditeten inklusive pensionsskuld (+5,1 %) är högre än kommunens soliditet inklusive pensionsskuld (3,1 %). Likviditet Likviditeten, betalningsförmågan på kort sikt, har under året ytterligare stärkts i Gällivare kommun. Dock skall beaktas att 18,1 Mkr av likviditetsökningen beror på att det tillfälliga konjunkturstödet för år 2010 utbetalats till kommunen redan i december ,1 Kommunens egen likviditet, dvs. likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick vid årets början till ca 135,3 Mkr. Vid årets slut uppgick likviditeten till ca 164,5 Mkr. Den genomsnittliga räntebärande likviditeten uppgick till ca 108,7 Mkr/dag. Räntan på bankinlåning har under 2009 varierat mellan 1,88 och 0,12 % och uppgick vid årets slut till 0,12 %. Den genomsnittliga inlåningsräntan för året uppgick till 0,53 %. De båda likviditetsmåtten kassalikviditet (förhållandet likvida medel och kortfristiga skulder) respektive balanslikviditet (förhållandet omsättningstillgångar och kortfristiga skulder) är olika mått på kommunens betalningsberedskap. Båda dessa nyckeltal har förbättrats och är helt tillfredställande. Även rörelsekapitalet, omsättningstillgångarna minus kortfristiga skulder, har stärkts kraftigt. Under den senaste 5-årsperioden har rörelsekapitalet ökat med 128,6 Mkr. I angivna likviditetsmått har inte inräknats kommunens checkräkningskredit, om 50 Mkr. En hög likviditet är inget direkt självändamål. En aktiv likviditetsplanering medför att kommunens likvida medel kan användas på ett effektivt sätt för alternativa placeringar eller amorteringar och som arbetande kapital utan att den kortfristiga betalningsberedskapen äventyras. FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (Inklusive kortfristiga placeringar) 90,0 65,0 MKR 40,0 15,0 53,6 9,6 21,9 29,2-10,0-4, ÅR

17 Förvaltningsberättelse LIKVIDITETSTAL, MKR Likvida medel 108,6 118,2 140,1 135,3 164,5 i % av externa utgifter 9,4% 10,1% 10,9% 10,5% 13,0% i månader 1,2 1,3 1,4 1,3 1,6 Kassalikviditet Likvida medel/kortfr skulder 0,5 0,4 0,5 0,6 0,6 Balanslikviditet Oms tillgångar/kortfr skulder 1,0 1,0 1,1 1,2 1,3 Rörelsekapital Omstillgångar - kortfr skulder 8,1 1,9 35,2 47,5 79,2 17 Externa utgifter 1153,7 1175,7 1280,9 1286,7 1264,4 Borgensåtaganden Borgensåtaganden, kr Förändr % TOP Bostäder AB ,9% Gällivare Värmeverk ,9% Kommunalt förlustansvar för egnahem ,8% Summa kommunala borgensåtaganden ,8% Borgensåtagandena har under år 2009 ökat från till kronor per innevånare. I januari 2010 har Värmeverket beviljats kommunal borgen om ytterligare 60 Mkr. Kr BORGEN KR/INV ÅR Infriade borgensförbindelser Under 2009 har en borgensförbindelse, i form av kommunalt förlustansvar för egnahem, infriats. Beloppet uppgår till kronor.

18 Förvaltningsberättelse Investeringar 18 Kommunen har under 2009 genomfört nettoinvesteringar om ca 47,2 Mkr. Investeringarna som genomförts under år 2009 uppgår till brutto 64,6 Mkr, varav 3,3 Mkr i sin helhet finansierats med det statsbidrag till Satsningar i Gällivare kommun om 40 Mkr som kommunen erhöll under år ,0 Mkr 25,0 0,0 Mkr 75,0 50,0 25,0 0,0 22,4 Köp och försäljningar NETTOINVESTERINGAR 33,6 37,0 33,0 Kommunen har under året förvärvat: Laestadiankapellet i Gällivare (matsal för Mariaskolan), för 2,2 Mkr. Banverkets kontor, för 1,8 Mkr. SJ stationshus, för 1,5 Mkr. 47, ,4 ÅR BRUTTOINVESTERINGAR 65,5 52,9 33,6 64, ÅR och trots betydligt lägre ränteintäkter p g a väsentligt lägre inlåningsränta under 2009 än under Gällivare kommun redovisar för år 2009 ett positivt finansnetto för tredje året i följd. Koncernens finansnetto blev - 6,9 Mkr för 2009, vilket var betydligt bättre än föregående år. Kommunens ökning av finansnettot drar upp hela koncernens utfall. Koncernens negativa och lägre utfall än kommunens beror till största del på att bolagen i koncernen är mer lånefinansierade än kommunen. Mkr 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Anläggningslån FINANSNETTOTS UTVECKLING 9,3-5,2-19,9-0,9 0,9 2,9-14,8-16,4-17,0-6, ÅR Kommunen Koncernen Vid 2009 års början uppgick kommunens långfristiga skulder till 50 Mkr (2 673 kr/inv). Den genomsnittliga effektiva räntan på dessa lån uppgick till 3,8 %. Vid årets slut uppgick skulderna (inklusive kortfristig del om 10 Mkr) till 30 Mkr (1 619 kr/inv). ANLÄGGNINGSLÅN (inkl kortfr del) 200,0 159,7 150,0 134,7 94,5 Mkr 100,0 50,0 50,0 30,0 Två fastigheter, villor som tidigare använts inom omsorgen, på Folkets Park-området har sålts för tillsammans ca 1,5 Mkr. 0, ÅR Finansnetto Finansnettot, dvs skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter uppgick 2009 till + 9,3 Mkr. Detta är ca 9,3 Mkr bättre än ursprungligen budgeterat för år Avvikelsen från budgeterat finansnetto beror huvudsakligen på utdelning och värdestegring på pensionskapitalplaceringar, en engångsutdelning om 1 Mkr från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Av de totalt ca 254,2 Mkr i lån som kommunen sedan 1995 tagit över från bl a TOP Bostäder AB återstår vid 2009 års slut 30 Mkr. Den genomsnittliga effektiva räntan på dessa lån är ca 3,93 %. Under de senaste fjorton åren så har kommunen förutom amorteringar på ca 224,2 Mkr betalat ca 69,1 Mkr i räntor på dessa lån.

19 Förvaltningsberättelse De senaste åtta åren har kommunen amorterat totalt 341 Mkr, på egna och övertagna lån. PENSIONSSKULD Den genomsnittliga löptiden på kommunens låneskuld var vid årets slut 1,5 år och den genomsnittliga räntebindningstiden var 1,5 år. Mkr 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 1,60% INLÅNINGSRÄNTA 2,10% 3,40% 4,09% 0,53% ÅR 700,0 600,0 500,0 400,0 Mkr 300,0 200,0 100,0 0,0 579,9 485,5 592,3 615,1 418,7 13,1 14,7 16,7 17,4 17, ÅR Skuld Ansvarsförbindelse 19 Mkr 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% LÅNERÄNTA 4,41% 3,78% 3,81% 3,22% 3,93% Kr PENSIONSSKULD KR/INV ÅR Pensionsskuld ÅR Pensionsskulden har ökat med 22,9 Mkr, varav ansvarsförbindelserna har räknats upp med ca 22,8 Mkr, och uppgår nu till 632,6 Mkr (+ 3,8 %). (Se även nedan under Pensionsmedel och pensionsförpliktelser ) Sedan år 1998 har kapitalplaceringar gjorts för att försäkra tillgången på kapital för framtida pensionsutbetalningar under de år då dessa utbetalningar annars skulle komma att utgöra en för stor belastning på den kommunala verksamheten. Det bokförda värdet på dessa placeringar uppgår år 2009 till 95,2 Mkr och marknadsvärdet uppgår till 105,8 Mkr. PENSIONSAVSÄTTNING I FÖRHÅLLANDE TILL SKULD 140,0 120,0 100,0 Mkr 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2,6% 13,0 5,5% 29,3 7,9% 9,8% 9,3% 10,2% 38,2 41,8 38,0 41,6 11,6% 49,2 13,4% 57,9 13,3% 66,6 12,3% 73,3 13,1% ÅR Bokfört värde placeringar 80,0 15,0% 95,2

20 Förvaltningsberättelse ,0 Mkr 50,0 0,0 13,0 29,3 PENSIONSKAPITALPLACERINGAR ,5 43,5 38,6 42,2 50,0 66,1 76,9 84,8 84, ÅR Bokfört värde Marknadsvärde 105,8 Nämndernas driftbudgetavvikelser Budget 2009 Mkr Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige mfl 0,0 3,7 3,7 Kommunstyrelsen 28,6 124,6 96,0 Service och Teknik skatte 113,6 262,8 149,2 Service och Teknik affärs 63,4 63,4 0,0 Socialnämnden 65,4 437,5 372,1 Barn,-Utbildning och Kulturnämnd 23,8 368,6 344,8 Totalt 294, ,6 965,8 Utfall 2009 Mkr Intäkter kostnader Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige mfl 0,2 3,6 3,3 0,4 Kommunstyrelsen 30,7 119,8 89,1 6,9 Service och Teknik skatte 115,7 262,3 146,6 2,6 Service och Teknik affär 64,4 63,9-0,5 0,5 Socialnämnden 71,5 433,4 361,9 10,2 Barn,-Utbildning och Kulturnämnd 29,7 372,8 343,1 1,7 Totalt 312, ,7 943,4 22,4 Kommentarer till nämndernas driftbudgetavvikelser 2009 Socialnämndens resultat på drygt 10 Mkr i överskott beror dels på faktorer som nämnden inte kunnat påverka, exempelvis de sänkta arbetsgivaravgifterna som uppgick till 4 Mkr samt lediga platser inom främst handikappomsorgen.

21 Förvaltningsberättelse Dessutom har en stor återhållsamhet vidtagits vid inköp av inventarier, utbildningar med mera samt att tjänster som varit vakanta ej tillsatts och i övrigt god personalplanering. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat på ca 7 Mkr bättre än budget vilket b l a beror på vakanta tjänster, längre sjukskrivningar, återhållsamhet avseende personalutbildningar. Service och teknik skatteverksamhet har ett resultat om Nämndernas investeringsbudgetavvikelser Budget2009 Mkr 2,6 Mkr bättre än budget. Detta beror bl a på olika sparåtgärder samt att det statliga driftbidraget till flygplatsen blev 1,5 Mkr mer än beräknat. Barn- utbildnings- och kulturnämnden redovisar ett resultat som är ca 1,7 Mkr bättre än budget. Detta resultat har uppnåtts som följd av skolnedläggningar och att verksamheterna i övrigt arbetat med att hålla nere kostnaderna. I övrigt har centrala anslag hos kommunstyrelsen behandlats med återhållsamhet och därmed lämnat ett överskott mot budget på 3,6 Mkr. Inkomster Utgifter Netto Service och Teknik skatte 2,9 58,4 55,4 Service och Teknik affärs 2,6 10,9 8,3 Kommunstyrelsen 0,4 2,1 1,7 Barn-,Utbildning och Kulturnämnd 0,0 0,9 0,9 Socialnämnden 0,0 0,7 0,7 Övrigt finans 0,0 7,9 7,9 Totalt 5,9 80,7 74,8 21 Utfall 2009 Mkr Inkomster Utgifter Utfall Avvikelse Service och Teknik skatte 14,6 54,4 39,8 15,6 Service och Teknik affärs 2,8 7,3 4,5 3,8 Kommunstyrelsen 0,0 0,6 0,6 1,0 Barn-,Utbildning och Kulturnämnd 0,0 0,2 0,2 0,6 Socialnämnden 0,0 0,2 0,2 0,5 Övrigt finans 0,0 1,8 1,8 6,1 17,4 64,6 47,2 27,6 Kommentarer till nämndernas investeringsbudgetavvikelser 2009 De största avvikelserna avser pågående arbeten där investeringsprojekten fortsätter under Service och teknik har en investeringsbudgetavvikelse på Söderbergskulle på 4 mkr eftersom planarbetet avstannat under Det beräknas komma igång igen under För service och teknik affärsverksamhet blev den största avvikelsen avseende en spolbil för 3,2 mkr som var lovad i december men leverans och faktura kom först i januari Under övrigt finans redovisas en avvikelse om 6,1 Mkr som består av outnyttjad del av investeringsreserv. För Kommunstyrelsen är avvikelsen 1 Mkr avseende investeringar som inte utförts under 2009.

22 Förvaltningsberättelse 22 God ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen beslutade under våren 2009, utifrån prognoserna om ett alltmer försämrat ekonomiskt läge för kommunerna, att uppmana nämnderna att vidta åtgärder för att uppnå överskott mot budgeten i sådan omfattning att Gällivare kommun trots de försämrade prognoserna skulle uppnår ett resultat i balans. Då samtliga nämnder på ett framgångsrikt sätt medverkat till detta uppnåddes ett betydande överskott mot verksamheternas budget, och har härmed alla bidragit till god ekonomisk hushållning. Denna resultatnivå innebär att Gällivare kommun för år 2009 inräknat hela pensionsskuldförändringen, dvs även inräknat förändringen av ansvarsförbindelsen, uppfyller god ekonomisk hushållning (2 % av skatter och bidrag). Avstämning mot kommunallagens balanskrav Årets resultat före extraordinär poster 42,4 23,2 29,2 Avgår samtliga realisationsvinster -3,0-1,4-5,6 Avsättningar för omstruktureringar* 0,0-9,9 Återföring omstrukturering (nedskr skolor) 2,3 Avsättning till pensionsreserv 1) -41,7-12,0 Justerat resultat, mkr 0,0 0,0 23,6 *) Avser avsättning för omstruktureringskostnader som följd av pågående anpassningsåtgärder inom Barn-, utbildnings- och kulturnämndens område. Saldo ackumulerade avsättningar vid avstämning av kommunallagens balanskrav, Mkr: Avsättningar för omstruktureringskostnader -7,6 Avsättning till pensionsreserv -53,7 Känslighetsanalys 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% RESULTAT I % AV SKATTER OCH BIDRAG 9,8% 2,2% 3,1% 2,4% 4,4% År Kommunen riskerar alltid att råka ut för omvärldsförändringar som huvudsakligen ligger utanför kommunens kontroll. I nedanstående tabell visas genom en känslighetsanalys hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella resultat. Förändring (mkr) Kostnad/intäkt Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 36,0 Generella statsbidrag med 1 % +/- 1,7 Löneförändring med 1 % +/- 7,0 10,0% -10,0% RESULTAT INKL HELA PENSIONSSKULDFÖRÄNDINGEN I % AV SKATTER OCH BIDRAG 0,0% 8,8% 1,1% 2,0% Det ekonomiska resultatet för år 2009 uppfyller, liksom år 2008, begreppet god ekonomisk hushållning. Här menas då enligt den tumregel som definition på god ekonomisk hushållning som Sveriges kommunoch landstingsförbund företräder, dvs. att resultatet ska uppgå till 2 % av skatte- och statsbidragsintäkter. Årets resultat uppgår till 4,4 % av skatte- och statsbidragsintäkter ,2%- 7,0%- År Ränteförändring med 1 % +/- 1,0 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 9,6 Förändrat innevånarantal 100 personer +/- 5,0

23 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges ekonomiska målsättning Den kommunala ekonomin skall vara i balans och minst lämna ett resultat exklusive avskrivning och pensionsskuldökning som täcker; Avsättning till framtida pensioner enligt Placeringspolicy för förvaltning av likvida medel. Amortering av låneskuld med 5 % årligen. Finansieringen av investeringar skall över tiden ske med egna medel. Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under perioden Resultatet enligt ovan uppgår till ca 85,5 Mkr. Placering enligt policy har skett med 6 Mkr år Vad avser amortering så har den under tidigare år kraftiga eftersläpningen mot målsättningen kommit ikapp och vi har nu under de senaste tre åren kunnat amortera totalt sett 33,4 Mkr mer än planen, vilket också stärkt resultatet p g a minskade räntekostnader. Samtliga kommunfullmäktiges målsättningar har uppnåtts under år Kommunkoncernen TOP Bostäder redovisar ett positivt resultat före bokslutsdispositioner och skatt om 301 Tkr (budgeterat resultat 500 Tkr). Budgetavvikelsen på 199 tkr beror på nedskrivning av fastigheterna i Hakkas som, i enlighet med kommunstyrelsens godkännande, lades ut till försäljning i slutet av året. Försäljning bedöms långsiktigt vara ekonomiskt fördelaktigt. Matlaget i Gällivare AB redovisar ett positivt resultat om 21 Tkr (budgeterat resultat 0 Tkr). Avvikelsen beror bl a på fler sålda portioner än budgeterat samt att transportkostnaderna minskat med färre utkörningsställen. Gällivare Värmeverk AB redovisar ett resultat om Tkr före bokslutsdispositioner och skatt. (budgeterat resultat Tkr). Budget och utfall påverkas till stor del av väder, vilket förklarar avvikelsen för Koncernföretagen Särskilda upplysningar om ekonomi Sammanställning koncerninterna poster, tkr 1) Deposition av likviditet avseende TOP:s förvaltning av kommunala verksamhetslokaler. Gällivare TOP Gällivare Matlaget i Malmfältens Kommun Bostäder Värmeverk Gällivare Kraftverk Intäkter Summa ) Kommunen äger rätt att erhålla betalning av tillskottet ur disponibla vinstmedel inom ramen för reglerna i ABL 12 kap. Om disponibla vinstmedel skulle saknas skall återbetalning ske endast vid Topbostäder Aktiebolags likvidation och då först sedan alla fordringsägare fått full betalning men innan aktieägarna i denna deras egenskap fått ut något. Kostnader Summa Deposition: 1) Fordran Skuld Eget kap Aktier Tillskjutet villkorat aktieägartillskott 2) Ansvarsförbindelse

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014 Datum 2014-08-29 ~~ ~, Antal sidor REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN 1(2) Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014 Kommentarer till det ekonomiska utfallet Det ekonomiska utfallet för det första halvåret 2014

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer