SPECIALNUMMER! ALLT OM KONFERENSEN VIND 2010 DEN 15 17/9 22 SIDOR BARA OM VINDKRAFT PROGRAM UTSTÄLLARE HALLPLAN

Transkript

1 3/ SIDOR BARA OM VINDKRAFT SVENSK VINDENERGIS VD KRÄVER BESKED AV POLITIKERNA DEBATT OM HAVSBASERAD VINDKRAFT ORGANISERAT MOTSTÅND MOT VINDKRAFT TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK PRÖVAS RÄTTSLIGT SPECIALNUMMER! ALLT OM KONFERENSEN VIND 2010 DEN 15 17/9 PROGRAM UTSTÄLLARE HALLPLAN

2 3/2010 INNEHÅLL LEDARE 38 NYHETER 39 TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK PRÖVAS RÄTTSLIGT Vägverket har stoppat vägtransport av 40 vindkraftverk men Vattenfall har överklagat till länsstyrelsenivå. 41 ORGANISERAT MOTSTÅND MOT VINDKRAFT Läs vår intervju med Bertil Persson vid Föreningen Svenskt Landskapsskydd, det organiserade motståndet mot vindkraft i Sverige FÖRSVARETS UTSPEL VÄCKER FÖRVÅNING Många ifrågasätter nu Försvarsmaktens beslut att bannlysa vindkraftverk inom en radie av 40 kilometer från militära flygplatser. 46 VI VILL SE POLITISK HANDLINGS- KRAFT Svensk Vindenergis nya vd Annika Helker Lundström vill ha snara politiska insatser för att förbättra vindkraftens villkor, helst redan före valet LÄS OM VIND2010 Vindkraftens stora årliga event VIND2010 bjuder på två fullmatade seminariedagar med många kända namn. En rad viktiga utställare deltar också DEBATT: SPRITT ÄGANDE Ett spritt ägande är nyckeln till acceptans för vindkraften hos allmänheten, menar Johan Ihrfelt och Linda Magnusson på O2. 55 DEBATT: HAVSBASERAD VINDKRAFT Det krävs ett separat stödsystem för havsbaserad vindkraft, understryker Lars Andersson på wpd. 56 ANNONSINFORMATION 58 Omslag: Havsbaserade vindkraftverk i Tyskland. Foto: Matthias Ibeler. SIKTET KAN STÄLLAS HÖGRE En tiodubbling av vindkraften på tio år. Vindkraften ska äntligen ta steget från att vara en energikälla med framtidspotential, till att bli en central del av ett nytt, grönare energisystem. Det är en spännande resa vi har framför oss, och som nytillträdd vd för Svensk Vindenergi känns det som ett stort privilegium att få vara med på denna resa. Svensk Vindenergi har bedömt att den höjda ambitionsnivån i elcertifikatssystemet kan ge omkring TWh vindkraft år Det är mycket, men potentialen är större än så. Med Sveriges goda vindförhållanden och vindkraftens viktiga roll i omställningen till ett klimatsmartare samhälle, kan siktet ställas högre. Men den kraftiga expansionen av vindkraft kommer inte att ske av sig själv. Långsiktiga gemensamma spelregler som bidrar till att bibehålla den ekonomiska konkurrenskraften för vindkraften och tydliga spelregler för dem som vill investera är grundläggande förutsättningar, men det krävs mer. Allra viktigast är kanske effektiva tillståndsprocesser, även för näten, som underlättar snarare än bromsar utbyggnaden. Om vindkraften ska kunna byggas ut där den är mest lönsam, måste också de bästa vindlägena kunna utnyttjas. Trots att svenska folket enligt många undersökningar vill att Sverige ska satsa mer på vindkraft blir det ofta motstånd när vindkraften kommer till den egna kommunen. Här har vindkraftsbranschen en viktig uppgift framför sig. Genom en bra dialog med lokalsamhällena och väl genomförda förankringsprocesser kan vi öka det lokala engagemanget och acceptansen för vindkraft. När vi gör rätt tjänar såväl Sverige som enskilda kommuner och privatpersoner på att bygga ut vindkraften. Det finns också en rad tekniska frågor som måste lösas för att vi skall kunna ha en fortsatt kraftfull utbyggnad. Nyckeln är ett utbyggt elnät, både inom landet och till andra länder, för att ta hand om den framtida elproduktionen. Dessutom måste transporter av vindkraftskomponenter kunna genomföras med rimlig ekonomi. Vindkraftverken måste kunna samexistera med radaranläggningar och vi behöver nya tekniska lösningar för att minska störningar från hinderbelysning. Som sagt, vi har en spännande resa framför oss, men också mycket hårt arbete om vindkraftens potential ska kunna realiseras fullt ut. Och det är ett viktigt arbete. Om vi lyckas kan vindkraftsindustrin skapa sysselsättning till fler än personer, många i glesbygden, samtidigt som vi kan bidra till att klara både Sveriges och Europas klimatmål. Jag ser fram emot utmaningen där Svensk Vindenergi blir en viktig del i ett framgångsrikt arbete och där vi gemensamt bygger bilden av vindkraften som en del av en hållbar svensk landskapsbild. Annika Helker Lundström vd Svensk Vindenergi Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2010 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2008). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB MILJÖMÄRKT

3 Är U län ett vindkraftens U-län, landshövdingen? Västmanland (U län enligt de tidigare länsbokstäverna) är det län som fått minst bidrag till vindkraftsplanering, enligt Boverket. Landshövding Ingemar Skogö anser att förklaringen är enkel: Här blåser det inte så mycket, det är förklaringen. Ingemar Skogö försäkrar att beredskapen är stor både bland de västmanländska kommunerna och inom länsstyrelsen för att stötta och hantera vindkraftsutbyggnaden. Men avsaknaden av goda vindlägen är en bromsande faktor. Ingemar Skogö igen: Vi är således inget U-län inom vindkraften. Kommunerna jobbar med vindkraften i sina översiktsplaner och flera kommuner har ansökt om bidrag från Boverket. Energimyndigheten har inte pekat ut en enda plats i Västmanland som riksintresse för vindkraften. Detta faktum och avsaknaden av goda vindlägen kan vi som länsstyrelse inte påverka. Men räkna med oss inför framtiden. Vi är självklart intresserade av att stötta möjligheterna till förnybar inhemsk elproduktion via vindkraften. Vår beredskap är god, hälsar Ingemar Skogö på semestertelefonen från Salzburg. Han påpekar också att intresse måste finnas både bland projekterare och Ingemar Skogö. Foto: Kerstin Alvinge. kommunerna. Så har inte alltid varit fallet hittills. Vindkraftbolaget O2 redovisade i somras vart de pengar gått som Boverket sedan år 2007 har fördelat till främst kommuner och länsstyrelser för deras arbete med vindkraftsplanering. Mest pengar har beviljats till aktörer i Västra Götaland (16,6 miljoner kronor) och minst till Västmanland ( kronor). Det finns dock ytterligare 30 miljoner kronor kvar att fördela. Regeringen har förlängt stödet för vindkraftsplanering. Fram till årsskiftet kan Sveriges kommuner ansöka om ytterligare totalt drygt 30 miljoner kronor i bidrag för sitt arbete med att planera för vindkraftsutbyggnaden. Det är idag 198 kommuner och 13 länsstyrelser som arbetar med planeringsinsatser för vindkraft med hjälp av stödet, enligt Boverket. Kalle Karlsson MYT: Vindkraften ger inga jobb i Sverige Det är en ren myt att vindkraften inte ger några jobb i Sverige. I landet arbetar idag drygt personer med vindkraft, varav cirka 500 projektörer och leverantörer av vindkraftverk och kringutrustning. De största arbetsgivarna är ABB, SKF, Windcast, Quest och EWP. Dessa arbetar bland annat med tillverkning av lager, växellådor, generatorer, transformatorer, torn, styrningar och gjutgods. Rapporten Jobb i Medvind pekar på att ytterligare arbetstillfällen skulle kunna skapas i Sverige vid en utbyggnad av vindkraften till 25 TWh år Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man så långt det går att anlita lokal arbetskraft. I Tyskland sysselsätter vindkraftsindustrin idag cirka personer och i Danmark sysselsätts cirka personer. Källor: Svensk Vindenergi Jobb i Medvind, European Wind Energy Association Wind at work, Möte om vindkraftsforskning Vad säger forskarna om vindkraftens miljöpåverkan? Vilka är de tekniska nyheterna? Hur kommer vindkraftstekniken att utvecklas? Passa på att under konferensen Vindkraftforskning i fokus 2010 den november på Chalmers i Göteborg ta del av det senaste inom vindkraftsforskningen och träffa forskarna. Konferensen anordnas av de två forskningsprogrammen Vindforsk och Vindval samt det nystartade Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum med hemvist på Chalmers. Konferensen vänder sig till dem som är forskare, handläggare inom tillståndsprocessen, projektör, konsult, eller arbetar på kraftbolag och i tillverkningsindustrin. Mer info: Vindkraftsstopp dyrbart Försvarsmaktens temporära stopp för vindkraftverk inom 40 kilmeter från militära flygplatser är redan nu kostsamt för vindkraftbranschen, enligt en sammanställning från Svensk Vindenergi. Om Försvarsmakten beslutar i enlighet med temporära stoppet så berörs nya vindkraftverk på sammantaget MW. Den totala framtida investeringen för dessa verk beräknas till 45 miljarder kronor. Saabs optimism att lösa problemet och vår dialog med Försvarsmakten gör dock att vi har stora förhoppningar om att frågan kring 40 kilometersradien inom kort ska vara löst, menar Svensk Vindenergis vd Annika Helker Lundström. Se även artikel sida 46. Ny vindkraftsamordnare för region norr Regeringen har beslutat om förordnande av Stefan Lundmark som ny vindkraftsamordnare för region norr. Stefan Lundmark efterträder Ewa Hedkvist Petersen som avslutade sitt uppdrag den 1 mars 2010 (Se intervju i Vind nr 2/2010). Stefan Lundmark är projektledare för Vindkraftcentrum i Barentsregionen sedan Tidigare har han bland varit EU-samordnare vid näringslivskontoret Piteå Kommun. Lundmark har ett brett nätverk i relevanta delar av det lokala och regionala näringslivet, samhälle och universitet samt kunskap om EU:s organisation och funktion. VIND 3/

4 Transporterna av vindkraftverk bryter snabbt ned vägarna, anser Trafikverkets Thomas Holmstrand. TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK PRÖVAS RÄTTSLIGT TEXT: GUNILLA MOSÉN I slutet av mars stoppade dåvarande Vägverket vägtransporterna av 40 danska vindkraftverk från färjor i Varberg och Göteborg till Vattenfalls nya vindpark Stor-Rotliden i Västerbotten. Vägverket krävde i första hand fartygstransporter. Transporterna av de danska vindkraftverken fick snabbt läggas om till fartyg till hamnen i Holmsund nära Umeå och vägtransporter därifrån till Stor-Rotliden. Vattenfall Vindkraft AB har överklagat besluten, som innebär ökade transportkostnader med många miljoner kronor. Vägverket, som 1 april i år övergick i nya Trafikverket, har tidigare varit generösa med dispenser för vägtransporter av de breda, långa och tunga komponenterna till vindkraftverk. Men samma dag som Vägverket blev Trafikverket publicerade den nya myndigheten handboken Transporter till vindkraftsparker på sin hemsida, bland annat med det uttryckliga kravet att vindkraftverk i första hand ska transporteras sjövägen till närmaste lämpliga hamn. Avslagen innebär personalkrävande omlastningar med kraftigt ökade transportkostnader, och Vattenfall Vindkraft AB har överklagat Trafikverkets beslut till länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland. Thomas Holmstrand, expert på transportdispenser på Trafikverket, säger att kraven på att vindkraftverk ska gå via närmaste lämpliga hamn funnits länge i praxis. Vi har inte varit så tuffa i våra krav på närmaste hamn. Men nu ökar transporterna väldigt mycket. Bryter ner vägarna Enligt den nya handboken för transporter till vindkraftsparker räknar Trafikverket med nya vindkraftverk på land och det betyder 5 till 15 trafikkolonner per dag fram till år 2020, inklusive transporterna av mobilkranar och annan utrustning till byggplatserna. Det bryter snabbt ner vägarna. Och det finns dessutom miljökrav att ta hänsyn till, konstaterar han. I Piteå ska vindsnurror byggas i området Markbygden. Där kommer vi inte att ge några vägtrafikdispenser utan allt ska gå via hamnen i Piteå. Vindkraftverken i Piteå tillverkas av det tyska företaget Enercon, som bygger sina torn i betong. Enligt obekräftade uppgifter har Enercon planer på att starta tillverkning av torndelarna i Piteå och eventuellt också en sammansättningsfabrik för maskindelarna. Vattenfall Vindkraft AB lämnade i början av sommaren yttranden över Trafikverkets avslag på dispenssansökningarna om vägtransporter till vindparken Stor-Rotliden. Formuleringarna är skarpa. Vattenkraft Vindkrafts jurist Agneta Wieslander frågar sig i yttrandet bland annat varför transporterna av vindkraftverk inte bedöms som andra dispenstransporter. Hon framhåller också att om vägtransporter till vindkraftsparker i Norrland inte får dispenser fördyras projekten så mycket att de inte blir tillräckligt lönsamma och därmed inte blir byggda. Vägledande Förhandlingarna om de överklagade avslagen på vägtrafikdispenser för transporter av vindkraftverk till Stor-Rotliden i Hallands och Västra Götalands länsstyrelser kommer sannolikt att inledas tidigast i oktober. Utfallet kommer att få vägledande tyngd och ha en avgörande betydelse för framtiden i många hamnar i Sverige. Transporter till vindkraftsparker -en handbok Handboken kan laddas ner från publikationswebbutik.vv.se. VIND 3/

5 Det organiserade motståndet mot vindkraften: VI VÄRNAR DE DRABBADE GRANNARNAS INTRESSEN Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) är det organiserade motståndet mot vindkraftsutbyggnad i Sverige. I allt fler aktuella vindkraftsprojekt är det FSL-anslutna föreningar som ifrågasätter och agerar. Bertil Persson, sekreterare i föreningen sedan år 2006, säger: Varje nytt vindkraftsprojekt medför drabbade grannar. Det är deras intressen vi värnar. Bygg vindkraft där ingen störs till havs! text: KaLLe KarLsson foto: irene VinKVist Bertil Persson, docent i byggnadsmaterial i Lund, är idag pensionär. Men har bland annat arbetat i 20-talet år som konstruktionschef i Skanska. Han har byggt vattenkraft i Peru, ansvarat för stagningen av Barsebäck 1 och var ansvarig konstruktör bakom Europas största bågtak av betong åtta fotbollsplaner stort vid cementfabriken i Slite, Gotland. Men engagemanget mot vindkraft på land började efter en joggingtur hemma i skånska Bara år 1998: Plötsligt fanns det pinnar bara 275 meter ifrån kyrkan i Bara. Som gammal pinnpojke blev jag nyfiken. Det var förberedelse för bygge av ett vindkraftverk. Det berörde mig djupt. Jag lyckades mobilisera hela byn för att bevara Bara kyrka. Och vi lyckades. Det var då jag kom i kontakt med FSL, som lärde mig mycket om vindkraft. Där väcktes mitt engagemang. Och sedermera ombads jag bli sekreterare i föreningen. Starka känslor i omlopp Motståndsrörelsen inom FSL består, enligt Bertil Persson, av 304 medlemmar. FSL har 29 anslutna föreningar. Om alla medlemmar i dessa inkluderas, handlar det om personer. Bertil Persson igen: Medlemmarna är i många fall privatpersoner som sällan har kontakt med en myndighet. De har aldrig behövt föra sin egen talan. Det handlar om förtvivlade privatpersoner som inte vill ha vindkraftverk i sin närhet. 75 procent av dem har inte ens e-post idag. Läs Mer > VIND 3/

6 fortsättning från föregående sida Gemensamt för flertalet är också att det är väldigt starka känslor i omlopp. Det räcker inte bara med tårar. Bertil Persson anser att föreningens viktigaste uppgift är att engagera grannar i närområdet, så att de är aktiva på lokala samråd. Bollen ligger ofta lokalt, menar han: Allt fler inser idag att det farligaste är passivitet. Då är det kört. Många riskerar då att ångra sig livet ut. Inte rabiata vi är konsekventa Varför detta närmast rabiata motstånd, Bertil Persson? Han svarar: Vi är inte rabiata, vi är konsekventa. Vi är inte heller emot all vindkraft. Bygg gärna vindkraft till havs. Där störs ingen. Bertil Persson svarar snabbt på frågan vad som är det egentliga problemet: Det är för många hänsynslösa prospektörer som med glassiga broschyrer fixar sina tillstånd. Och sedan säljer dessa vidare. Idag finns ingen egentlig kontroll av prospekteringsprojekt. Stämmer angivna bullernivåer? Oftast inte. Stämmer angivna värden för skuggor från det tänkta vindkraftverket? Oftast inte. Kommer verket att producera så mycket som har angivits? Här är det genomgående, menar jag, för mycket av glädjesiffror. Förändringar i Plan- och Bygglagen (PBL) är grundproblemet. Idag ligger det yttersta ansvaret för ett tillstånd på lokal nivå. De forna byggnadsinspektörerna, som i kommunerna ansvarade för detaljgranskning av alla byggplaner, försvann redan under 1990-talet, enligt Bertil Persson: Nu är det i stället betalda konsulter som ska ta ansvar för korrektheten i inlämnade handlingar. Och då ska myndigheten helt enkelt acceptera det sagda ordet. Ett bevis på detta fast på ett annat område såg vi under den gångna vintern. 160 tak rasade samman under snömassorna på grund av dålig kontroll. Det hade varit omöjligt tidigare. Absurt bygga vindkraft i skogen Bertil Persson är starkt kritisk till de planer som nu finns på stora vindkraftsparker i de svenska skogarna: Helt absurt. Vindkraft i skog är inte rekommendabelt. Generellt anser jag att vindkraftverken måste upp i höjd, för att medge de produktionssiffror som anges, så att resultatet blir helt oacceptabelt. I så fall skulle naturen vara den stora förloraren. Att industrialisera den svenska skogen med många och stora vindkraftverk skulle kunna bli ett folkhälsoproblem. De aspekterna är över huvud taget inte beaktade. Vindkraftsbranschen anklagar Föreningen Svenskt Landskapsskydd för att fara med osanna Bertil Persson anser att föreningens viktigaste uppgift är att engagera grannar i närområdet, så att de är aktiva på lokala samråd. siffror exempelvis gällande antalet verk som ska byggas i Sverige. FSL talar om vindkraftverk medan branschen hävdar att det handlar om verk. Som mest. Om detta säger Bertil Persson så här: Energimyndighetens planeringsmål anger 30 TWh vindenergi i Sverige till år Därav 1/3 till havs och resten på land. Det är enkel matematik i så fall blir det MW-verk på land och MW-verk till havs eller totalt verk på land om inga verk byggs till havs. Neutral kommission Om Bertil Persson hade energiministern i samma rum, vad skulle han rekommendera då? Gör något åt kontrollen. Tillsätt en vindkraftskommission med neutrala konsulter. Och dessutom att vi måste besinna oss inför den hotande industrialiseringen av svensk natur. Följ Danmarks exempel där byggs numera all tillkommande vindkraft till havs. Danskarna har inte byggt ett enda kraftverk på land sedan år Nuvarande stödsystem med 40 öre/kwh via elcertifikaten tror Bertil Persson är otillräckligt inför framtiden: Jag tror inte 40 öre räcker för att bygga i skogen. Snarare skulle det behövas cirka 80 öre, som i Tyskland, eller 130 öre till havs som i Storbritannien. Ingen åsikt i klimatfrågan Hur vill FSL lösa klimatproblemen, om man så aktivt vill bekämpa vindkraften? Bertil Persson: Vi har ingen ståndpunkt. Däremot bekymrar sig Bertil Persson för frågan om reglerkraft. Hur parera vindkraftens svängningar med annan basproduktion? Gas är det som diskuteras i Danmark och Tyskland: Det känns inte som någon bra klimatlösning. Svensk Vindenergi som branschförening gör ett professionellt jobb, tycker Bertil Persson: Vi har våra olika roller. Vi värnar drabbade grannar. n 44 VIND 3/2010

7 FÖRSVARETS UTSPEL OM VINDKRAFTEN VÄCKER STOR FÖRVÅNING Hur välgrundat är försvarets plötsliga krav om en 40 kilometers skyddszon mot vindkraft runt landets militära flygplatser? Ingen annanstans i Europa finns någon liknande gräns och många ifrågasätter nu rimligheten i Försvarsmaktens begäran. TEXT: LARS MAGNELL FOTO: STEFAN KALM De flesta tycks ha tagits på sängen av Försvarsmaktens beslut att låta införa en skyddszon runt landets militära flygplatser där ingen vindkraft ska tillåtas. Såväl politiker som vindkraftsföreträdare har reagerat med stor förundran inför beskedet. Om försvaret får gehör för sitt krav innebär det i praktiken att man lägger en död hand över vindkraftsutbyggnaden vid de militära flygplatserna. Det finns många ansökningar om att bygga där, det är lämpliga områden för vindkraft, säger regeringens vindkraftssamordnare Agne Hansson till Sveriges Radios Ekot. Kolonnflygning Det var i början av juni i år som det blev känt att Försvarsmakten begärt att få införa en skyddszon på 40 kilometer kring landets militära flygplatser. Anledningen angavs vara att vindkraftverk i närheten av flygplatser enligt försvaret försvårar för så kallad radarkolonnflygning, som stridsflyget tillämpar vid start och landning. Kolonnflygning används för att hålla avståndet mellan planen i ett förband när de flyger samtidigt. Problemet är att även vindkraftverk, när de är i rörelse, av radarn kan uppfattas som flygande föremål. Försvaret hänvisar också till flygsäkerheten, som man menar äventyras av vindkraftverken då de på grund av sin höjd utgör hinder för flyget. Men dessa problem borde rimligtvis inte vara nya och hur kommer det sig att inga andra länder i Europa har infört liknande skyddszoner kring sina militära flygfält? Den frågan är det många som ställer sig idag. Vi tycker att beslutet är märkligt. Sedan flera år har vi en bra dialog med Försvarsmakten men just detta har aldrig angetts som ett så stort problem. Man kan också fråga sig om det verkligen är Jas Gripens radar som är det verkliga problemet. I så fall borde man kanske se över planets radarsystem snarare än begära ett generellt förbud mot vindkraftverk, säger Gunnar Fredriksson, vice vd för Svensk Vindenergi. Skulle Försvarsmaktens beslut kvarstå innebär det, enligt Svensk Vindenergis beräkningar, att MW av den vindkraftsutbyggnad som nu projekteras hotas. Det vill säga omkring tre fjärdedelar av den vindkraft som ska byggas fram till år 2020 för att bland annat uppfylla Sveriges klimatåtagande. Det förstår nog de flesta att det kommer att ta längre tid att uppnå målen om företagen nu ska börja leta nya platser. Att det dessutom är väldigt stora pengar som går förlorade i det arbete som redan är nedlagt i projekten måste betecknas som kapitalförstöring och samhällsekonomiskt helt förkastligt. Tyvärr ser vi redan nu att små projektörer ligger nära konkursgränsen på grund av Försvarsmaktens plötsliga beslut. Ännu är dock inte sista ordet sagt, försvaret avser att tydliggöra flygvapnets behov av restriktioner avseende uppförandet av nya vindkraftverk i en pågående utredning. Besked väntas någon gång i september, tills dess är all nybyggnation av vindkraft stoppad kring de militära flygplatserna, även uppförandet av de vindkraftverk som sedan tidigare fått klartecken av försvaret. Vi hoppas naturligtvis att Försvarsmakten löser den uppkomna situationen väldigt snabbt. Redan att behöva vänta till september är för lång tid för många. Jag skulle inte bli förvånad om det kommer att riktas ekonomiska krav på Försvarsmakten. Enligt deras egen policy ska ju deras remissvar gälla i två år, nu finns det många exempel på tillstånd som dragits tillbaks under den tiden, säger Gunnar Fredriksson. FAKTA DESSA FLYGFÄLT BERÖRS Försvarsmakten har fattat ett principbeslut som berör tio militära flygfält: Ronneby i Blekinge, Hagshult i Småland, Såtenäs i västra Götaland, Karlsborg i västra Götaland, Malmen i Linköping, Uppsala, Vidsel i Norrbotten, Jokkmok i Norrbotten, Kallax utanför Luleå, och Visby på Gotland (här tillämpar dock försvaret mjukare regler eftersom Gripen-planen kan flyga rote in och ut över havet) Källa: Försvarsmakten 46 VIND 3/2010

8 Svensk Vindenergis nya vd: VI VILL SE POLITISK HANDLINGSKRAFT REDAN FÖRE VALET Annika Helker Lundström, ny vd på Svensk Vindenergi sedan den 1 maj i år, laddar sina batterier under semestern på norra Gotland och ser framför sig en intensiv arbetshöst som rivstartar: Kommunernas tysta veto, uttagsskatten på vindkraft och försvarets agerande mot vindkraften. Det är tre huvudfrågor som kräver snara insatser. Jag ser gärna att det visas politisk handlingskraft i de här frågorna redan före riksdagsvalet den 19 september. TEXT: KALLE KARLSSON FOTO: HELENA WIHLBORG Dessa frågor är, enligt Helker Lundström, exempel på den ökade osäkerhet som vindkraften har mött under senare tid. Tre dagar före valet har Svensk Vindenergi de energipolitiska talesmännen från alla riksdagspartier med på Vind 2010 den stora konferens i Göteborg som väntas samla minst besökare och ett 80-tal utställare. Annika Helker Lundström, 58 år i höst, lämnade i våras vd-posten i Återvinningsindustrierna. Erfarenheterna därifrån handlar om vikten av att sätta ribban högt för branschen och inte på den nivån som gläder den medlem som ligger lägst: Traditionellt är det lätt för branschföreningar att bli nejsägare, som hela tiden håller emot så att kraven kan innefattas av alla. Vill man mötas av förtroende och respekt i lobbyarbetet gäller det att visa på handling och bra resultat. Unik uppförandekod Ett exempel på detta, som hon gärna nämner, är en unik uppförandekod som Återvinningsindustrierna införde. Det är, menar hon, troligen den enda branschgemensamma uppförandekoden i Sverige som finns med en årlig uppföljning som görs av en oberoende tredje part som undersöker hur medlemsföretagen arbetar med koden och stöttar dem med råd: Den innefattar hur man hanterar exporten av återvunnet material. Varifrån kommer det ursprungligen? Det finns etablerade rutiner som avslöjar missar och problem. Idag sker inom den branschen en uppföljning ända bort i Asien. Kort sagt handlar det om att visa att företagen inte exporterar sina problem till tredje världen. Där har återvinningsbranschen visat politiker och myndigheter att den försöker lösa sina problem i stället för att skeppa dem vidare. Det är den typen av insatser som skapar trovärdighet i lobbyarbetet. Då finns det möjligheter att bli tagen på allvar. Det känns spännande att få vara med och vidareutveckla motsvarande pågående arbete inom Svensk Vindenergi. Annika Helker Lundström har även suttit på den andra sidan som departementstjänsteman. Före Återvinningsindustrierna arbetade hon i tio år med energi- och miljöfrågor i departementsvärlden. Hon började under Birgitta Dahls tid som energi- och miljöminister. Innan dess gjorde hon fem år som löntagarkonsult på SIF. Och dessförinnan hade hon hunnit med en period med industripolitiska utredningar på Industriverket efter en inledande karriär som revisor. 48 VIND 3/2010

9 Traditionellt är det lätt för branschföreningar att bli nejsägare, som hela tiden håller emot så att kraven kan innefattas av alla, påpekar Svensk Vindenergis nya vd. Hon är utbildad ekonom från Stockholms universitet. Hur kunde den bakgrunden leda in mot energi- och miljöområdet? Annika svarar: Trendbrottet kom egentligen under tiden på SIF. Plötsligt skulle alla organisationer med självaktning ha en miljöansvarig. Jag tyckte det lät spännande. Det handlade mycket om att arrangera utbildningar och seminarier ute på företagen. Vi hittade många bra personer och det var över huvud taget lätt att göra bra seminarier. Ansvaret för miljöfrågorna på SIF medförde två styrelseuppdrag dels i Kemikalieinspektionen, dels i Energiforskningsnämnden: Och sedan, om jag minns rätt, ringde jag departementet och frågade om ledigt jobb. Det fanns och jag fick ansvar för stöd till energieffektiviseringsarbetet. Hon vågade steget till Återvinningsindustrierna för tolv år sedan egentligen av pur nyfikenhet: Det som triggade mig att ta steget var en nyfikenhet på hur det vi i departementet arbetade fram sedermera fungerade i praktiken ute på företagen. Jobbet innebar att börja allt från absoluta noll. Det fanns inte ens en bolagsbildning i botten. Idag säger Annika Helker Lundström att bland viktiga lärdomar handlar det om att få en känsla för vad medlemsföretagen egentligen tycker är viktigt: Och det är där jag tycker att utmaningen finns som handlar om att sätta ribban på rätt höjd. Visa affärsmässighet Redan före semesteruppehållet arbetade hon och medarbetarna på Svensk Vindenergi med frågor som vad Svensk Vindenergi vill och hur arbetet ska organiseras och bedrivas. Det arbetet slutförs under förhösten. Sedan är det bara att kavla upp ärmarna och jobba! Vid sidan om jobbet, vem är den privata Annika? Hon svarar: Natur- och friluftsintresserad. Gillar husrenoveringsprojekt och att jobba i trädgården. Håller på att anlägga en medelhavsträdgård. Stoltheten där är två granatäppelträd som överlevt tre vintrar. Gift med Anders och vi har två utflugna barn, Johan, 28 år, och Maria, 26. Och sedan har vi en hund, Ronja, som ser till att vi inte bara sitter fastnitade framför datorn under semestern. Svensk Vindenergi går onekligen in i en spännande fas med Annika Helker Lundström vid rodret. Bland viktiga budskap i övrigt vill hon särskilt trycka på vikten av att visa affärsmässigheten i vindkraften. Vindkraften är ekonomiskt konkurrenskraftig och skapar nya gröna jobb! VIND 3/

10 PROGRAM Dag 1, 15 september För klimatet och goda affärer Annika Helker Lundström, vd, Svensk Vindenergi Vindkraftens betydelse för klimatmålen Tomas Kåberger, gd, Energimyndigheten Registrering och kaffe i utställningshallen På väg mot 2020 Moderator: Erik Blix, journalist Lunch i utställningshallen Valbara sessioner Sveriges energi i framtiden, före och efter 2020 Jonas Abrahamsson, vd och koncernchef, E.ON Nordic Öystein Löseth, vd och koncernchef, Vattenfall AB Session 1A: Sanningar om vindkraft Moderator: Tomas Kåberger, gd, Energimyndigheten Därför reagerar vi på grön förändring Marianne Henningsson, miljöpsykolog, Linnéuniversitetet Kalmar Olika perspektiv på verkligheten förespråkare och kritiker underbygger sina ståndpunkter Bror Lindahl, fritidspolitiker, Folkpartiet Gotland Gunnar Fredriksson, vvd, Svensk Vindenergi Lennart Värmby, Näringsdepartementets vindkraftsamordnare Sydväst Mathias Gustavsson, Bra Miljöval, Svenska Naturskyddsföreningen Session 1B: Elnäten är nyckeln Moderator: Anders Richert, enhetschef elnät, Svensk Energi HVDC Light teknik för överföring av elkraft från havsbaserade vindkraftsparker Jan Johansson, HVDC marketing, ABB Hur kan vi säkerställa god elkvalitet vid vindkraftsparkens anslutningspunkt? Christian Payerl, försäljningschef, ABB Internationella erfarenheter av vindkraft i elsystemet Lennart Söder, professor, KTH IEC standarder för nätsimulering Åke Larsson, Ph.D, VPC Kaffe i utställningshallen Valbara sessioner Session 2A: Aktuell forskning för smartare affärer Moderator: Ola Carlson, docent, Chalmers Inledning och presentation av Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum Ola Carlson, docent, Chalmers Nytt från Vindforsk teknik och marknadsfrågor Anders Björck, programdirektör, Vindforsk RCAM, Quantitative Methods for Cost-Efficient Maintenance Katharina Fischer, Ph.D, Chalmers Prognosfelens kostnad och storlek Fredrik Carlsson, Tekn.Dr, Vattenfall R&D Meteorologi, mätningar och modellering Jenny Lundén, Ph.D, Anna Larsson, miljöingenjör, VPC Efter sessionen är alla posters med ytterligare forsknings information bemannade i utställningshallen. Session 2B: Vindkraftens betydelse för svensk tillverkningsindustri Moderator: Åsa Westrin, näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindkraft Hur skapar vi det svenska underleverantörsklustret? Henrik Aleryd, projektledare, Power Väst Teknik och ekonomi för högre torn Staffan Engström, teknikkonsult, Ägir Så beställer man ett svenskt vindkraftverk Per Carlsson, ordförande, SVEF Paneldiskussion Storsatsningar på vindkraft i Sverige Hur mycket gör vi idag? Vad kan vi förvänta oss framöver? Drink och tilltugg i utställningshallen Från Middag, Kajskjul 8 Vi reserverar oss för ändringar. 50 VIND 3/2010

11 PROGRAM Dag 2, 16 september Registrering och kaffe i utställningshallen Session 3A: Tillstånd för framgång Moderator: Agneta Wieslander, jurist, Vattenfall Vindkraft Tillståndsprocessen för nät nödvändiga reformer för att klara vindkraftsutbyggnaden Ylva Johansson, miljöjurist, WSP Senaste nytt om det kommunala vetot Eric Birksten, samhällskontakter, Svensk Vindenergi Så påverkas fastighetspriser omkring vindkraftsparker Presentation av färsk rapport Tryggve Sigurdson, sektionschef infraplan/vindkraft, ÅF Session 3B: Vindkraft en god affär Moderator: Anna Jivén, strategi och kommunikation, Nordisk Vindkraft Därför investerar vi i vindkraft Jens Thomassen, director renewable energy, HgCapital Riskstyrning för lönsamhet Thomas Nilsson, senior originator, EGL Nordic Experiences from the Danish Wind Power Market Dirk Kaiser, Key Account Manager Wind Power, Nordjysk Elhandel Så kan en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge utformas Presentation av ny rapport från Energimyndigheten Roger Östberg, analytiker, Energimyndigheten Kaffe i utställningshallen Valbara sessioner Session 4A: Så säkras vindkraftens kompetensförsörjning Moderator: Daniel Perfect, näringslivschef Strömsunds kommun, Nätverket för vindbruk Saknas det kompetens för de jobb som måste till för att klara vindkraftsutbyggnaden? Stefan Karlsson, global segment manager, SKF Översikt dessa utbildningar finns i dagsläget Liselotte Aldén, Noden för utbildnings- och kompetensfrågor inom Nätverket för Vindbruk Behovet av yrkesutbildningar inom vindkraftsbranschen Linda Wiklund, omvärldsanalytiker, Myndigheten för yrkeshögskolan Paneldiskussion med ovanstående samt Mårten Nilson, Ecopower Academy och Åke Larsson, Ph.D, VPC och lärare, Högskolan Väst Session 4B: Hur ser vindkraftverken ut 2015 Moderator: Staffan Engström, teknikkonsult, Ägir Tillverkarna på löpande band; detta är den senaste tekniken Alla turbintillverkare ges möjlighet att presentera sina mest aktuella planer. Vad är det senaste för respektive leverantör? Vilka trender ser vi inför de närmaste åren? Tillförlitligare, tåligare, större; hur mycket effektivare kommer vindkraftverken att vara? Hans Bernhof från Uppsala universitet berättar om den senaste vertikalaxlade tekniken Lunch i utställningshallen Session 5: Vindkraften i den politiska hetluften debatt mellan partiernas energitalespersoner tre dagar före valet Moderator: Erik Blix, journalist Mitt under brinnande valrörelse hamnar frågorna om ambitionsnivåer och ramverk för förnybara satsningar i händelsernas centrum. Anna Kinberg Batra (M), Carl B Hamilton (FP), Claes Västerteg (C), Mikael Oscarsson (KD), Kent Persson (V), Per Bolund (MP), Tomas Eneroth (S) Mingel i utställningshallen Mottagning på Börsen PROGRAM Dag 3, 17 september, studiebesök Studiebesök, välj mellan fyra olika parallella alternativ, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen Chalmers Gårdsten Vindkraftverk SKF Volvo Lastvagnar Hybridbilar och det senaste inom batteriteknik. Chalmers är mer än ett högfäste för svensk vindkraftsforskning. Vi reserverar oss för ändringar. Sveriges första stora vindkraftverk i storstadsmiljö Kenersys och Göteborg Energi guidar dig genom processen från start till slut. Har du tur (och modet!) kanske du även får klättra upp i vindkraftverket Lunch Film och rundvandring i fabriken avslöjar även SKF:s strategier för knowledge engineering och hållbar utveckling Upprepning av studiebesök Hur halverar man sin energiförbrukning? Se hur lastbilarna monteras och hör Volvo Lastvagnars miljöchef presentera företagets ambitiösa miljöarbete fabriken i Tuve är redan klimatneutral till 90 procent. VIND 3/

12 ENTRÉ Seminarium 1 Plan 2 Port D2 Posterutställning E01:15 Storebro Energy Systems/ E01:37 Elrond Komponent/ Industrikomponenter Enercon 3x4 E01:13 6x4 Ramböll E01:11 Rad Torque System E01:31 E01:09 Triventus 3x5 E01:07 Advise E01:03 Swerea E01:05 AQ System 6x8 E01:25 6x4 Vattenfall Vindkraft Suzlon E01:32 7x4 E01:30 Svensk Vindenergi 4x4 3x4 E01:22 Bygging-Uddeman 7x3 E01:12 3x4 Cowi E02:42 Alstom Nordisk Vindkraft E02:29 Damalini E02:19 StormGeo 4x2 E02:11 Willis 4x2 E02:45 Rabbalshede E02:40 E03:31 Stena Renewable 4x2 EGL E02:32 4x2 Sverige AB Miljödepartementet/ 4x4 Näringsdepartementet E02:22 8x7 E02:12 4x4 E02:54 WPD 6x3 Eolus o2 E03:11 4x4 Grontmij E03:42 VestKran 4x3 E03:32 Vattenfall Power Consultant 5x4 E03:22 5x7 E03:12 5x4 Vestas ABB E04:31 Hytorc E04:21 E04:11 4x4 E04:41 Handelsbanken Telecontracting Scandinavia AB 5x4 5.0 Nexans 7.0 D01:31 D01:33 SIC Moventas 3x2 3x2 D01:32 VKS Vindkraft 6x3 D01:22 5x7 D01:12 4x4 Nordex WSP D02:21 5x7 D01:35 SKF 3x2 D01:36 Meventus Statkraft D02:13 D02:19 WindSim AS ESAB 3x2 3x2 D02:11 D02:15 Nordea Havgul 3x2 3x2 D02:32 6x5 Gamesa D02:22 4x7 Holtab D02:12 GothiaVind 4x4 D02:37 Svensk D02:39 Danske Bank Vindkraftförening Combitech D02:43 3x2 3x2 3x2 D02:50 Wallenstam 12x3 D03:21 Siemens 3x7 D03:11 Nordic Crane Wind 3x4 D03:30 Fortum/ Energo Retea D03:22 5x4 Göteborg Energi D03:12 Energimyndigheten 5x4 D02:49 Tyréns 3x2 D 3 Port E 3x5 E01:01 Naturvårdsverket / Vindval E01:17 Semcon E01:23 Montel/ SMHI E01:47 MMT E01:19 OCAS E01:43 Ebin Fråga Föreläsaren E00:01 SWECO E01:02 SSE Ericsson Renewables 3x6 E00:03 Taiga E02:01 4x6 E00:10 Certex E02:02 KL Industri AB 4x6 E00:11 Cramo E03:01 4x6 E.ON E03:02 E00:13 Schneider Electric 4x3 Fuhrländer 4x6 E04:02 Winwind Ltd 3x6 D00:01 SEBAB D00:03 Cresto D00:05 Eaton Holec D00:07 REPower D00:09 Kenersys 6x3 D00:15 ÅF 6x3 UTSTÄLLARE ABB E03:12 E.ON Vind E03:01 Gamesa D02:32 Kjeller Vindteknikk E04:33 Advise E01:07 Alstom E02:42 AQ System E01:05 Bygging-Uddemann E01:22 Certex E00:10 Combitech D02:39 Conventus D04:35 Cowi E01:12 Cramo E00:11 Cresto D00:03 Damalini E02:29 Danske Bank D02:43 Eaton Holec D00:05 Ebin E01:43 EGL Sverige E03:31 Elrond Komponent E01:15 Enercon E01:37 Energimyndigheten D03:12 Energo Retea D03:30 Eolus E02:12 Ericsson E02:01 ESAB D02:19 Fortum D03:30 Fuhrländer E03:02 GE E04:21 Gothia Vind D02:12 Grontmij E03:11 Göteborg Energi D03:22 Handelsbanken E04:41 HAVGUL Clean Energy D02:15 Holtab D02:22 Hytorc E04:21 Hyundai Heavy Industries D04:14 Industrikomponenter E01:15 KL Industri E02:02 Meventus D01:36 Miljö- och Näringsdepartementet E02:32 MMT E01:47 Montel E01:23 Moventas D01:33 Naturvårdsverket E01:01 NEAS D04:31 Nexans E04:11 nkt cables D04:39 Nordea D02:11 Dynawind D04:37 Förenad Kraft D04:12 Kene rsys D00:09 Nordex D01:22 52 VIND 3/2010

13 Service Center FULLPACKAD UTSTÄLLNING Förutom alla utställande företag hittar du även i utställningshallen den traditionellt uppskattade postersessionen, ett nytt koncept med Fråga Föreläsaren, och drink samt tilltugg efter varje dags avslut. Vill du också synas där? Kontakta Tomas Hallberg, telefon D04:22 Svensk Energi NEAS D04:31 3x1 D04:21 Kjeller Conventus Dynawind Vindteknikk Media D04:37 D04:33 3x1 House D04:35 3x1 2x1 GE RÄCKE SOCIALA AKTIVITETER Årets konferensmiddag tar plats på välkända Kajskjul 8, vid Göteborgs hamn. Konferencier för kvällen är Janne Bylund. För dig som stannar till studiebesöket sista dagen arrangeras även en mottagning på Göteborgs Rådhus kvällen 16 september. 5x7 5x7 Förenad Kraft D04:10 D04:12 D04:18 Toragon Hyundai Heavy Industries 3x2 3x2 6x2 Ej lämpligt för montrar. Snedvägg + barndpost på 1,5m höjd SÅ ANMÄLER DU DIG För garanterade platser till studiebesöken och rum på det gemensamma konferenshotellet Gothia Towers rekommenderar vi att du anmäler dig snarast. Registrering görs via Varmt välkommen! Anmäl dig nu! Nordic Crane Wind D03:11 Nordisk Vindkraft E01:32 O2 E02:22 OCAS E01:19 Rabbalshede E02:45 RAD Torque System E01:11 Ramböll E01:13 Repower D00:07 Schneider Electric E00:13 SEBAB D00:01 Semcon E01:17 Siemens E03:21 SKF D01:35 SMHI E01:23 SSE Renewables E01:02 Statkraft D02:21 Stena renewable E02:40 Stenger & Ibsen Construction D01:31 Storebro Energy Systems E01:15 Storm Geo E02:19 Suzlon E01:25 SWECO AB E00:01 Svensk Energi D04:22 Svensk Vindenergi E01:30 Svensk Vindkraftförening D02:37 Swerea E01:03 Taiga E00:03 Telecontracting Scandinavia E04:31 Toragon D04:10 Triventus E01:09 Tyréns D02:49 Wallenstam NaturEnergi D02:50 Vattenfall E01:31 Vattenfall Power Consultant E03:32 Vest Kran E03:42 Vestas E03:22 Willis E02:11 WindSim D02:13 WinWind E04:02 VKS Vindkraft D01:32 wpd E02:54 WSP D01:12 ÅF D00:15 Vi reserverar oss för ändringar. Se aktuell utställarförteckning och läs mer om alla utställarföretag på VIND 3/

14 Debatt: SPRITT ÄGANDE BLIR NYCKELN TILL ACCEPTANS u Vi som medverkar i Vind 2010 är alla delaktiga i en stor samhällsförändring. Det viktigaste vi åstadkommer är en omställning mot förnybar energi. Samtidigt är det en historisk chans att låta fler än storbolagen få möjlighet att ta del av vinsterna av elproduktionen. Bygdepengen spelar en viktig roll, men de stora pengarna för landsbygden finns i eget ägande. O2 har sedan starten 1991 tillämpat så kallad bygdepeng, något som fungerat väldigt bra. Systemet skapar en direkt relation mellan projektören och de berörda lokala intressenterna. Tillsammans görs en resa från vindmätning, miljötillstånd och byggnation, en process på flera år. När vindkraftverken är i drift utgår en överenskommen summa som kan användas direkt för bygdens lokala intressen. Foto: Härjedalsbild/Jocke Lagercrantz. En procent För en kommuns hela ekonomi kan beloppet te sig litet, medan det för en sockenförening kan göra stor skillnad. På senare tid har vissa röster höjts för att förmå vindkraftsbranschen att centralt fastställa en nivå på runt en procent av vindkraftens intäkter som ska tillfalla kommunen. En sådan lösning kan bli problematisk eftersom den riskerar att utkomsten från vindkraften inte alls tillfaller de närmaste intressenterna som berörs av vindkraften och direktkontakten mellan projektör och lokalbefolkningen går förlorad. Att det finns en djupare, historiskt betingad, vaksamhet hos de närboende runt om i Sverige, är kanske inte så konstigt med tanke på hur vinsterna under industrialiseringen och vattenkraftsutbyggnaden under förra och förrförra seklet fördelades. En struktur som i mångt och mycket hänger kvar än idag. Detta behöver inte hända igen. För trots att vindkraftsutbyggnaden som helhet är kapitalkrävande så är Det är i ett spritt ägande vi kan bygga upp en ny struktur för ägandet av elproduktionen och skapa verklig acceptans för vindkraften. sektorn öppen för alla som vill vara med och investera. Landsting, kommuner och företag kan bli självförsörjande på el genom att bygga egna vindkraftverk, och elintensiv industri kan investera i hela vindkraftsparker. Dessutom kan hushåll bli aktörer på elmarknaden via vindkraftskooperativ. Här finns de stora pengarna att tjäna, något som de stora elbolagen redan känner till allt för väl. Det ger lägre energikostnader eftersom det i regel är mycket billigare att sköta drift och underhåll av vindkraftverk än att köpa el av en ordinarie elhandlare. Det är också ett effektivt sätt att få ett stabilt elpris och försäkra sig mot framtida elprishöjningar. Ägare av vindkraftverk får också intäkter av att sälja elcertifikat. Bygdepeng är något bra, särskilt så länge den får förbli en plattform för direktkontakt mellan berörd bygd och vindkraftsprojektörer. Men det är i ett spritt ägande vi kan bygga upp en ny struktur för ägandet av elproduktionen och skapa verklig acceptans för vindkraften. n Johan Ihrfelt, Linda Magnusson O2 VIND 3/

15 Debatt: DAGS FÖR HAVS- BASERAD VINDKRAFT u Havsbaserad vindkraft är det snabbast växande energislaget med den största potentialen. Runt om i Europa byggs tusentals MW och en hel ny industri med tusentals arbetsplatser blir verklighet. Tyvärr sker denna utveckling utanför Sverige. Detta trots att vi har mycket bra förutsättningar eftersom det finns tillståndsgivna stora anläggningar med 5 6 TWh i årsproduktion som kan börja byggas om bara de finansiella förutsättningarna ges och därmed möjligheter att attrahera investerare och företag att satsa på Sverige Ökad elproduktion från vindkraft såväl landbaserad som havsbaserad tränger undan fossilbaserad elproduktion i Norden och på kontinenten beroende på att vindkraft har lägre rörliga kostnaderän exempelvis kolkraft. Resultatet blir lägre koldioxidutsläpp från elsektorn. En ökad vindkraftsproduktion möjliggör att man kan spara vatten i magasinen till situationer när det behövs som bäst. Flera oberoende undersökningar har konstaterat att mer vindkraftsproduktion i systemet leder till ett lägre elpris. Bra förutsättningar för havsbaserad vindkraft skapar möjlighet för nya aktörer att etablera storskalig elproduktion i Sverige och därmed ge en förbättrad konkurrens på elmarknaden. Mer förnybar elproduktion 2020 Ny kärnkraft kan tidigast komma till stånd till cirka år 2025 medan ett stort antal TWh havsbaserad vindkraft kan realiseras inom 3 till 5 år. Möjlig utbyggnad för landbaserad vindkraft och biokraftvärme är redan ianspråktagen inom elcertifikatssystemet. Vill vi ha mer förnybar elproduktion till 2020 är det bästa alternativet havsbaserad vindkraft. Elcertifikatssystemet har skapat en hemmamarknad för landbaserad vindkraft. Detta har lett till att flera världsledande tillverkare har valt att etablera Foto: Gunnar Britse. produktion i Sverige. Havsbaserad vindkraft är inne i en mycket snabb teknisk utveckling och har en växande världsmarknad. Detta har lett till att exempelvis General Electric investerar gigantiska summor i denna sektor. Man bygger sitt koncept på svensk teknik men de stora investeringarna inom tillverkning som ger många arbetstillfällen hamnar i länder med en hemmamarknad, som Storbritannen och Tyskland. Vill vi ha en industriell utveckling inom denna internationellt starkt expanderande sektor så krävs en hemmamarknad. Kostnaderna för havsbaserad vindkraft är idag för höga för att kunna etableras inom ramen för elcertifikatssystemet. För att kunna få en hemmamarknad och en utveckling av en ny industri krävs ett separat stödsystem för havsbaserad vindkraft. Ett sådant system måste framförallt uppfylla ett antal grundläggande kriterier: Transparens. Konkurrensneutralt mellan stora och små företag. Förutsägbart system med omedelbar effekt. Tillräckligt långsiktigt. Vindkraftsprojektören wpd är aktiv inom havsbaserad vindkraft i flera länder och har ett gediget kunnande inom detta område. Under wpd:s projektledning byggs nu Tysklands första kommersiella havsbaserade vindkraftsprojekt Baltic I. I flertalet av dessa länder sker projekteringen på betydligt större djup än i Sverige. Sverige har en hög nivå på sitt tekniska kunnande med exempelvis ABB som har en mycket avancerad kabelteknik och General Electric som nyligen investerat i svensk teknik för att utveckla ett vindkraftverk för havstillämpning. Dessutom finns bra förutsättningar för nätanslutningar, bra vindlägen och en hög kunskapsnivå om miljöeffekter tack vare statligt finansierade forskningsstudier. Hög potential Om vi har en vision om att i allt högre utsträckning kunna basera vår elförsörjning på förnybara energikällor är havsbaserad vindkraft definitivt den viktigaste delen av svaret eftersom den har den största potentialen. Havsbaserad vindkraft är mindre konfliktfylld än landbaserad tack vare lägre visuell påverkan mm. På sikt kommer kostnaderna för havsbaserad vindkraft att sjunka framförallt med en större konkurrens på tillverkarsidan. Det finns många TWh att hämta från denna naturresurs. Våra barn och barnbarn kommer definitivt att uppskatta om vi inte lämnar över mer radioaktivt avfall till dem än absolut nödvändigt. n Lars Andersson Senior Policy Analyst wpd 56 VIND 3/2010

16 KALENDER 2010 AUGUSTI augusti VindRen seminarium 2, Östersund SEPTEMBER 1 september Vindkraft i Norge september VIND2010, Svenska Mässan i Göteborg september Husum Wind Energy, Tyskland 28 sept 3 okt Miljöforum Öland 2010 OKTOBER oktober China Wind Power Conference & Exhibition 2010 (CWP2010) NOVEMBER november Kommunikation i vindkraftprojekt 30 november* Medlemsseminarium, Stockholm * endast för våra medlemmar perspektiv 2020 Anmäl dig nu! Sveriges största mötesplats för vindkraftsbranschen Svenska Mässan, Göteborg den september. Kom till årets ojämförligt största samlingsplats för den svenska vindkraftsbranschen deltagare 90 utställare 9 seminariesessioner 4 studiebesök. Upplev en spännande debatt med samtliga riksdagspartiers energitalesmän, tre dagar för valet! Passa på att ta del av nyheter, träffa branschfolk, mingla och nätverka. Anmälan och program via ANNONSINFORMATION ANNONSBOKNING VIND utges som inbunden bilaga i ERA vid fyra tillfällen per år. VIND utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För annonsering kontakta Bison Mediaförsäljning AB Jan Nyman, jan@bisonmedia.se Tel , Mobil Lars Carlsson, lars@bisonmedia.se Tel , Mobil ANNONSÖRER I NR 3/2010 Svensk Vindenergi Holtab AB Enercon Energy Converter Nordic Crane Wind AB wpd Scandinavia AB KL Industri AB Svensk Energi Swedenergy AB Nordjysk Elhandel A/S NÄSTA NUMMER KOMMER I DECEMBER! NR 4/2010 kommer att innehålla reportage om utbyggnaden av vindkraften i Sverige, branschnyheter och mycket mer! Välkommen åter önskar vi på VIND!