Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012."

Transkript

1 Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012.

2 1. Om konferensen Konferensens utgångspunkt var att uppmärksamma den minskning som skett av läkarnas deltagande i fortbildning. Konferensens mål var att skapa en dialog om hur läkarnas fortbildningsmöjligheter ska kunna förbättras. Företrädare från bland andra Socialstyrelsen, Läkemedelsindustrin, Sveriges Kommuner och Landsting medverkade och gav sina perspektiv på behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för sjukvårdens specialistläkare. Under konferensen presenterades statistik över läkarnas fortbildning från 1990 talet fram till Representanter från de läkarfackliga organisationerna i Danmark, Finland och Norge redogjorde för sina erfarenheter och representanter från Läkaresällskapet och IPULS bidrog med analys och synpunkter från sina verksamheter. Konferensen riktade sig till läkare, myndighetsföreträdare och tjänstemän som är engagerade i frågan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att många deltagare under dagen framförde synpunkter om ett behov av struktur för att kunna följa upp och förbättra läkarnas fortbildning. Vidare rådde stor samstämmighet kring vikten av att nu påbörja diskussioner mellan SKL och professionen och andra intressenter för att definiera kriterier för god fortbildning och utveckla system för hur uppföljning och förbättring ska kunna ske. Sveriges läkarförbund arrangerade konferensen, där cirka 110 personer deltog. Moderator under dagen var Tobias Smedberg från Agenda PR. Presentationer från de olika föredragen återfinns på Sveriges läkarförbunds hemsida: 2

3 2. Inledning av konferensen Föredragande: Eva Engström, ordförande för Utbildnings och forskningsdelegationen, Sveriges läkarförbund. Eva Engström inledde med att konstatera att frågan om läkares fortbildning varit aktuell länge. Höjda effektivitetskrav, ökade ambitioner med en hög förändringstakt medför att det blir allt större problem att kunna avsätta tillräckligt med tid i verksamheten för att kunna upprätthålla en god fortbildning. När det gäller tänkbara lösningar pekade Eva Engström på att det nu är nödvändigt att ställa krav på vårdgivarna för att läkarna ska få den kontinuerliga kompetensutveckling som är nödvändig för att upprätthålla en god vård för patienterna. Det finns olika modeller för hur detta kan förverkligas med kvalitetssäkringssystem, öppna jämförelser eller andra former av verksamhetsstyrning. Det är ett ansvar för vårdgivare, professionen och ansvariga myndighetsföreträdare att gemensamt skapa system för hur detta bäst ska kunna förverkligas. 3. Läkarförbundets fortbildningsenkät Föredragande: Turid Stenhagen, utredare, Sveriges läkarförbund. Sammanfattning av undersökningen Sammanfattning av de centrala resultaten i undersökningen: Läkares deltagande i fortbildning sjunker generellt. Deltagandet i extern fortbildning har minskat med 20 procent mellan När det gäller internutbildning har andelen läkare som uppger att de inte har haft någon internutbildning ökat från 16 procent år 2005 till 42 procent år Bristen på fortbildning är störst inom bristspecialiteter som allmänmedicin, psykiatri och geriatrik. Läkemedelsindustrins finansiering av enskilda läkares fortbildning har minskat och arbetsgivarens procentuella andel har ökat. Undersökningen pekar på att utbildningsklimatet inom verksamheterna generellt inte försämrats och att detta inte utgör orsak till minskningen. Det framgick också att verksamhetschefens yrkesbakgrund har liten betydelse för mängden fortbildning. Undersökningen bygger på enkät som avser år 2010 och som besvarats av 931 yrkesverksamma läkare. Svarsfrekvensen uppgick till 71 procent. 3

4 4. Behovsstyrd livslång professionell utveckling Föredragande: Stefan Lindgren, ordförande WFME, World Federation for Medical Education och ordförande Svenska Läkaresällskapets Utbildningsdelegation. Stefan Lindgren slog inledningsvis fast att frågan om fortbildning av läkare är avgörande för utveckling av vården. Utan en väl strukturerad fortbildning kommer inte vården att kunna leva upp till de förväntningar och behov som finns. Utan en fungerande fortbildningsstruktur ställs inte adekvata krav på utbildningsarrangörer att genomföra utbildningar som motsvarar verksamheternas behov. Det finns idag en reglering för grundutbildning och specialistutbildning med tydligt ställda krav på utbildningsinnehåll som motsvarar målbeskrivningarnas krav. Stefan Lindgren menade att det finns ett behov av att ha ett brett perspektiv på fortbildning, där alla delar av kunskapsutvecklingen täcks in. Allt ifrån lärande i det dagliga arbetet på en klinik till internationella konferenser. Kompetensutveckling behövs inte bara inom medicin utan också inom en lång rad andra områden som, ledning, kommunikation, organisation och teknik. Mycket av lärandet sker i arbetet, utan möjlighet att sätta upp skiljetecken mellan arbete och lärande. Att skapa utrymme för reflektion i arbetet menade Stefan Lindgren vara väl så viktigt som många andra åtgärder. I reflekterandet granskas egna förhållningssätt och ny kunskap skapas. För att detta ska kunna ske effektivt behövs en större medvetenhet om hur lärprocesser fungerar enligt Stefan Lindgren. Idag ligger fokus i första hand på resultat av lärandet. I en förlängning ingår då att granska den egna verksamheten, utveckla nya metoder och förbättra sjukvården. Han menar också att läkare har en viktig uppgift i att samverka med det omgivande samhället. Många hälsoproblem är idag kopplade till livsstil, vilket gör att läkare har en viktig pedagogisk uppgift att fylla i den offentliga debatten. Läkarrollen blir också alltmer internationell i och med det globala hälsoarbetet. Sjukvårdens framtida utmaningar ur ett större perspektiv måste då också få konsekvenser för läkarnas fortbildning. Avslutningsvis betonade Stefan Lindgren vikten av en struktur för fortbildning och prövning av kompetens i någon form. Bland annat lyfte han fram on the job assessment som ett exempel på en bra modell. WFME driver projekt inom detta område. En konferens på temat hålls i Malmö, november november. Läs mer på: 4

5 5. Erfarenheter från Norden och Europa samtal på scenen Deltagande i samtalet: Hannu Halila, Finlands läkarförbund, ansvarar för utbildningsfrågor Camilla Vejlo Hartling, Danmarks laegeforening Hans Hövik, Norges Legeforening Denna del av konferensen bestod av ett samtal på scen där de olika representanterna berättade om hur fortbildningen fungerar i respektive land. Det finns likheter mellan de tre länderna och Sverige. Framförallt finns stora likheter ifråga om att fortbildning sker relativt osystematiskt och inte följs upp i tillräcklig omfattning. I samtliga nordiska länder pågår nu ett utvecklingsarbete för att förbättra möjligheterna till bättre strukturerad fortbildning. Samtalet uppehöll sig också kring det arbete som pågår inom EU med att harmonisera kraven på läkarnas utbildning i medlemsländerna. En revidering kommer att ske av yrkeserkännandedirektivet med krav på redovisning även av ländernas fortbildning. Panelen menade att det råder brist på bra exempel i andra länder, och det fanns en tveksamhet till om det existerar en enda optimal lösning. På frågan om vad de har för råd till Sverige framkom att det är viktigt att se till att läkare är involverade och driver utvecklingen kring fortbildning, att frågan om tid och finansiering kräver en lösning för framgång samt att det är viktigt att delta i den europeiska diskussionen. Deltagarna ville också avråda Sverige från att anamma system som innebär mycket administration och att mäta fortbildning i form av CME poäng. Finland Läkarförbundet i Finland har liksom Sverige genomfört undersökningar riktade till läkare om fortbildning. Hannu Halila berättade att resultaten är liknande, och det finns konstanta skillnader mellan olika specialiteter. Finland har dock inte sett samma drastiska nedgång som i Sverige. Att kunna avsätta tillräcklig tid för fortbildning framstår som det främsta hindret för kompetensutveckling. I Finland finns sedan 2003 en lag som reglerar att sjukvårdspersonal ska få kompetensutveckling i form av ett visst antal kursdagar, tre till tio dagar per år beroende på utbildning och område. Läkarförbundet menar att alla läkare behöver minst tio dagar. I Finland är det precis som i Sverige arbetsgivarens ansvar att finansiera fortbildning. Hannu Halila redogjorde kort för det så kallade PROMEDICO projektet, som syftar till att lyfta helheten i en läkares kunskaper. Inom ramen för detta har instrument utvecklats för att mäta kunskaper i olika delar av en läkares arbete. Generellt bedömer läkare att de har hög kompetens inom medicin, men är sämre på delar som ekonomi och ledarskap. Kommande krav på obligatorisk fortbildning från EU är enligt Halila ett av skälen till att man i Finland 5

6 inlett projektet. Genom att förekomma krav utifrån vill man åstad komma fortbildning som både är bra för läkare och patienter och som tar hänsyn till helheten. Danmark Camilla Vejlo Hartling berättade att den danska läkarföreningen nu befinner sig i en intensiv process där deras politik för fortbildning ska förnyas. Bakgrunden är att det även i Danmark saknas strukturer för fortbildning, och att det är alltför mycket upp till den enskilda läkaren att ta ansvar för sin kompetensutveckling. I Danmark finns system med ackreditering av sjukhus där dokumentering av kompetenser ingår. Systemet ställer dock inga större krav på hur läkarna ska kunna utveckla sin kompetens. Läkarföreningen arbetar därför nu med att ta fram ett fortbildningspolitiskt program som styr mot en fortbildning som ska vara anpassad till verksamhetens behov, ekonomiskt realistisk och relevant för alla specialiteter. Det nya förslaget bygger på en obligatorisk CPD modell där varje läkare är ansvarig att göra en årlig fortbildningsplan som ska följas upp strukturerat i en kollegial dialog, så kallad peer review. Norge Även i Norge har man sett en liknande utveckling som i Sverige när det gäller möjligheterna till fortbildning. Läkarföreningen har tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med frågan. Inget är ännu klart, med under detta år kommer arbetsgruppen att presentera ett förslag enligt Hans Hövik. Även i Norge förespråkar läkarföreningen ett obligatoriskt system, och Hans Hövik framför att de även överväger recertifiering. För allmänläkarna i Norge finns redan ett sådant system som de norska läkarna är mycket nöjda med. Det norska läkarförbundet har tidigare varit emot ett obligatorium, men ser att det kan vara en väg att gå för att alla att fortbilda sig. En annan faktor som spelar in är enligt Hans Hövik att de norska myndigheterna nu tagit upp frågan och tillsatt en utredning. I Norge finns fonder för finansiering av kurser och konferenser för läkare. Fonderna byggdes upp under 70 och 80 talet gemensamt av professionen och arbets givaren. Ett unikt system i Norden. 6. Fortbildning i Västra Götalandsregionen Föredragande: Lars Grip, ordförande i Västra Götalandsregionens Kompetensråd. Lars Grip redogjorde för hur arbetet med kompetensutveckling bedrivits och bedrivs i Västra Götalandsregionen. Lars Grip inledde med att visa på hur antalet döda i hjärtinfarkt i Europa sedan 1980 sjunkit drastiskt beroende på den kunskap som utvecklats. Han menade att sjukvården till sin natur är helt beroende av kunskapsutvecklingen. De utmaningar som vi nu står inför för att få sjukvården likvärdig över hela landet är beroende av att vi har en systematisk utveckling av kompetens. 6

7 Lars Grip redogjorde kort för regionens arbete med det Medicinska kompetensutvecklingsrådet (MUR). Rådet bildades 2006, har en bred representation och syftar till att utveckla vidareutbildningen i regionen. Regionala studierektorer är ansvariga för att erbjuda fortbildning och regionen betalar 25 procent av deras lön. Dessa personer deltar i de olika sektorsråden inom sjukvårdens större specialiteter som finns inom regionen. Det mest konkreta uppdraget är att organisera en gemensam intern kursverksamhet. Dessa finansieras av kursavgifter och uppläggning och innehåll tas fram i samråd med sektorsråden. Detta innebär skräddarsydda utbildningar som är anpassade för olika specialiteter. En central del är viktiga uppdateringar av medicinska nyheter inom de olika områdena. Satsningen på kompetensutveckling och MUR är långsiktig. När det gäller vad som gjort projektet framgångsrikt nämner Lars Grip vikten av en struktur för arbetet och att det funnits ett tydligt uppdrag från regionen. 7. SPUR inspektioner och studierektorer för AT/ST goda erfarenheter även för fortbildning? Föredragande: Björn Ove Ljung, VD, IPULS AB. Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) ägs av Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och Landsting och arbetar på uppdrag från ägarna och staten. Målet är att stödja läkarens behov av vidare och fortbildning övertog IPULS ansvaret för ST inspektionerna från den tidigare SPURstiftelsen. Björn Ove Ljung redovisade i sin föreläsning hur de arbetat med att förbättra och kvalitetssäkra metodiken. Tanken är att resultaten från inspektionerna härigenom ska bli mer användbara som öppna jämförelser och som underlag för förbättringsarbete. Som underlag för inspektionerna genomförs en enkät för både ST läkare, verksamhetschefer, studierektorer och handledare. Björn Ove Ljung visade att ett förbättringsarbete blir framgångsrikt framförallt när det finns en samstämmighet mellan de olika intressenterna. Graden av samstämmighet ingår därför i det kvalitetsindex som blir det sammanställda resultatet av inspektionerna. Resultatet kommer att rapporteras årligen uppdelat på specialiteter och landsting. 8. Ledningssystem för kvalitet och öppna jämförelser möjlighet till förbättrad fortbildning? Föredragande: Mikael Rolfs, ordförande för Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik, Sveriges läkarförbund. 7

8 Mikael Rolfs förde fram värdet av ledningssystem för kvalitet för att kunna bidra till att förbättra fortbildningen. Mikael Rolfs drog paralleller till kvalitetsutveckling inom industrin, och menade att det inom vårdområdet i stor utsträckning saknas tydliga drivkrafter och tydligt ansvar för att utveckla kvalitet och kompetens. Mikael Rolfs menade att den tidigare författningen från Socialstyrelsen var tydligare när det handlar om kompetens och avslutade med att lyfta tre frågor: Hur ändrar man uppfattningen att utbildning är en kostnad? Hur kan man få med fortbildning i öppna jämförelser? Och ska man det? Hur ska myndigheterna bli bättre på att normera och utöva tillsyn över fortbildningsbehovet genom författningar? Lars Erik Holm, GD, Socialstyrelsen gav respons på frågan om normering genom författning och framförde att ingen sjukvårdshuvudman har ett fungerande ledningssystem. Tidigare författningar har inte följts enligt Holm, som också betonade att vårdgivaren har eget ansvar och att Socialstyrelsen inte bör reglera detaljer. 9. Läkarnas möjligheter till kunskapsutveckling Eva Bejerot, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Eva Bejerot föredrog en omfattande studie riktade till läkare där nästan 2000 läkare deltagit. Undersökningen har genomförts vid två tillfällen, ch Resultaten i rapporten visar, liksom Läkarförbundets enkät att läkarnas deltagande i fortbildning kontinuerligt har sjunkit. AFA Försäkring, VINNOVA och Sveriges läkarförbund har finansierat studien. Sammanfattning av studien: Nästan alla svarande menar att fortbildning är mycket viktigt för deras professionella utveckling. Den tid som läkare har för extern fortbildning, inläsning, och även klinisk forskning har minskat sedan Fortbildning uppfattas som mycket viktigt som lärandemekanism, men även andra lärandemekanismer är mycket viktiga för professionell utveckling. Lärande som hör till infrastruktur finns i hög grad, medan de som kräver extra resurser finns i viss mån eller knappast. Det finns variationer i vad läkarna bedömer som viktigt; underläkare/specialist, olika specialiteter. Tillgång till vissa former för lärande har samband med kön och etnicitet. 8

9 9. Debatt dags att reglera läkarnas fortbildning? Ytterst är läkares fortbildning en fråga om patientsäkerhet Lars Erik Holm, generaldirekt Socialstyrelsen Debattdeltagare: Lars Erik Holm, Generaldirektör, Socialstyrelsen Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg, SKL Lise Lotte Risö Bergerlind, processchef, Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS Anders Blanck, VD, LIF Eva Engström, ordförande för Utbildnings och forskningsdelegationen, Sveriges läkarförbund. Debatten i punktform Flera i panelen menade att läkares fortbildning är en nationell fråga och att det krävs gemensamma strukturer och standarder för att åstadkomma en god kompetensutveckling över hela landet. Begreppet reglering återkom vid flera tillfällen. Lars Erik Holm menade att myndigheten följt nedgången när det gäller fortbildning och beskrev utvecklingen som bekymmersam. Lars Erik Holm såg också ett behov av att Socialstyrelsen även fortsättningsvis finns med i diskussionen och framförde att om det blir en fråga om patientsäkerhet så bör myndigheten ha ett tydligt ansvar. De verktyg som myndigheten använder när det gäller utbildning för att AT och ST borde även kunna användas när det gäller fortbildning. Lars Erik Holm menade också att någon form av reglering och nationell standard inom området är önskvärd, och att målstyrning bör vara ett viktigt verktyg i sammanhanget. Göran Stiernstedt betonade att fortbildning idag är ett arbetsgivaransvar, men att det finns brister bland annat när det gäller gemensamma definitioner och fördelning av fortbildning. Skillnaderna är stora inte bara på olika sjukhus, utan också inom kliniker. Göran Stiernstedt uttryckte att ett system behövs, och ställde sig försiktigt positiv till att fastställa ett antal dagar för kompetensutveckling. Samtidigt betonade han att det måste regleras lokalt. Slutligen betonade Göran Stiernstedt att SKL bör ha en roll i framtagande av ett system för uppföljning och kvalitetssäkring av läkarnas fortbildning. Även Lise Lotte Risö Bergerlind lyfte fram olikheterna mellan olika kliniker och påpekade att fortbildning inte är en integrerad del i verksamheterna. Hon menade att utvecklingssamtal och de anställdas villkor är viktiga instrument för att styra och utveckla fortbildningen. Avslutningsvis betonade Risö Bergerlind vikten av att en nationell reglering kommer på plats och att fortbildningsinsatserna följs upp. 9

10 Anders Blanck menade att fortbildning främst är en fråga för professionen, men att läkemedelsföretagen gärna bidrar till att utveckla den. Blanck uppfattade att medlemsföretagens engagemang kraftigt minskat under de senaste åren och menade också att någon form av reglering bör införas. Eva Engström betonade frånvaron av ett strukturerat arbetssätt när det gäller orsakerna till bristerna i fortbildningen. Även tidsbristen och synsättet att det inte är en investering framfördes. Eva Engström betonade också att fortbildning måste regleras för att en utveckling ska kunna komma till stånd och menade att ett nationellt system bör komma på plats. Både SKL och Socialstyrelsen behöver vara involverade. Eva Engström menade att bristerna i läkarnas fortbildning redan idag är en patientsäkerhetsfråga. Avslutningsvis framförde Eva Engström att fortbildning är en mycket central fråga för professionen och att ett arbete för att få en bättre struktur på kompetensutvecklingen nu kommer att vara en högt prioriterad fråga för Läkarförbundet. 10

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet 1 SLS modell för fortbildning i sammandrag Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren,

Läs mer

För en bra utveckling och användning av läkemedel i Sverige. Våra tankar för fortsatt framgång

För en bra utveckling och användning av läkemedel i Sverige. Våra tankar för fortsatt framgång För en bra utveckling och användning av läkemedel i Sverige Våra tankar för fortsatt framgång 1 Apotekarsocieteten är en ideell förening med cirka 5.200 medlemmar, som samlar kompetenser från olika professioner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen 2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan. YTTRANDE Utbildningsdepartementet Ert diarienr U2012/1608/UH 103 33 STOCKKHOLM En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Svenska psykiatriska föreningen (SPF) organiserar Sveriges specialister i vuxenpsykiatri.

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Medicinteknik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 april 2012

Medicinteknik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 april 2012 MT + IT = patientsäkerhet Medicinteknik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 april 2012 TALARE SIS Git Eliasson Salvatore Capizzello IT i Region Skåne Lennart Wallén Västra Götalandsregionen

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009 Extern granskning av ST Riktlinjer 2009 SPUR stiftelsen och SPUREX 2 Innehåll FÖRORD 3 DEL 1: EN UTVECKLING AV ST SPUR 4 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Målbeskrivningen 4 Implementering av de

Läs mer

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Det är ofta ett problem att rekrytera företrädare till fackliga förtroendeposter. Den framtida rekryteringen till

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 120326 Närvarande: Elina Sarasalo Raffaella Björck Maria Markhed Maria Wagner Jonas Borgman Karin Grönwall Lena Svartvik

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Upphandlingskonferensen 2012

Upphandlingskonferensen 2012 Konferensen arrangeras av Swedish Medtech, LfU, LfMT och Materialkonsulenterna Upphandlingskonferensen 2012 Uppsala Konsert & Kongress 26-27 september 2012 Välkommen! Om Upphandlingskonferensen Konferensens

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Tandvårdens nya nationella kvalitetsindikatorer och riktlinjer

Tandvårdens nya nationella kvalitetsindikatorer och riktlinjer Tandvårdens nya nationella kvalitetsindikatorer och riktlinjer Inbjudan till konferens i Stockholm den 7-8 juni 2010 TALARE FRÅN Nils Oscarson Marianne Appelquist Andreas Cederlund Landstinget Östergötland

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer