Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012.
|
|
- Carina Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012.
2 1. Om konferensen Konferensens utgångspunkt var att uppmärksamma den minskning som skett av läkarnas deltagande i fortbildning. Konferensens mål var att skapa en dialog om hur läkarnas fortbildningsmöjligheter ska kunna förbättras. Företrädare från bland andra Socialstyrelsen, Läkemedelsindustrin, Sveriges Kommuner och Landsting medverkade och gav sina perspektiv på behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för sjukvårdens specialistläkare. Under konferensen presenterades statistik över läkarnas fortbildning från 1990 talet fram till Representanter från de läkarfackliga organisationerna i Danmark, Finland och Norge redogjorde för sina erfarenheter och representanter från Läkaresällskapet och IPULS bidrog med analys och synpunkter från sina verksamheter. Konferensen riktade sig till läkare, myndighetsföreträdare och tjänstemän som är engagerade i frågan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att många deltagare under dagen framförde synpunkter om ett behov av struktur för att kunna följa upp och förbättra läkarnas fortbildning. Vidare rådde stor samstämmighet kring vikten av att nu påbörja diskussioner mellan SKL och professionen och andra intressenter för att definiera kriterier för god fortbildning och utveckla system för hur uppföljning och förbättring ska kunna ske. Sveriges läkarförbund arrangerade konferensen, där cirka 110 personer deltog. Moderator under dagen var Tobias Smedberg från Agenda PR. Presentationer från de olika föredragen återfinns på Sveriges läkarförbunds hemsida: 2
3 2. Inledning av konferensen Föredragande: Eva Engström, ordförande för Utbildnings och forskningsdelegationen, Sveriges läkarförbund. Eva Engström inledde med att konstatera att frågan om läkares fortbildning varit aktuell länge. Höjda effektivitetskrav, ökade ambitioner med en hög förändringstakt medför att det blir allt större problem att kunna avsätta tillräckligt med tid i verksamheten för att kunna upprätthålla en god fortbildning. När det gäller tänkbara lösningar pekade Eva Engström på att det nu är nödvändigt att ställa krav på vårdgivarna för att läkarna ska få den kontinuerliga kompetensutveckling som är nödvändig för att upprätthålla en god vård för patienterna. Det finns olika modeller för hur detta kan förverkligas med kvalitetssäkringssystem, öppna jämförelser eller andra former av verksamhetsstyrning. Det är ett ansvar för vårdgivare, professionen och ansvariga myndighetsföreträdare att gemensamt skapa system för hur detta bäst ska kunna förverkligas. 3. Läkarförbundets fortbildningsenkät Föredragande: Turid Stenhagen, utredare, Sveriges läkarförbund. Sammanfattning av undersökningen Sammanfattning av de centrala resultaten i undersökningen: Läkares deltagande i fortbildning sjunker generellt. Deltagandet i extern fortbildning har minskat med 20 procent mellan När det gäller internutbildning har andelen läkare som uppger att de inte har haft någon internutbildning ökat från 16 procent år 2005 till 42 procent år Bristen på fortbildning är störst inom bristspecialiteter som allmänmedicin, psykiatri och geriatrik. Läkemedelsindustrins finansiering av enskilda läkares fortbildning har minskat och arbetsgivarens procentuella andel har ökat. Undersökningen pekar på att utbildningsklimatet inom verksamheterna generellt inte försämrats och att detta inte utgör orsak till minskningen. Det framgick också att verksamhetschefens yrkesbakgrund har liten betydelse för mängden fortbildning. Undersökningen bygger på enkät som avser år 2010 och som besvarats av 931 yrkesverksamma läkare. Svarsfrekvensen uppgick till 71 procent. 3
4 4. Behovsstyrd livslång professionell utveckling Föredragande: Stefan Lindgren, ordförande WFME, World Federation for Medical Education och ordförande Svenska Läkaresällskapets Utbildningsdelegation. Stefan Lindgren slog inledningsvis fast att frågan om fortbildning av läkare är avgörande för utveckling av vården. Utan en väl strukturerad fortbildning kommer inte vården att kunna leva upp till de förväntningar och behov som finns. Utan en fungerande fortbildningsstruktur ställs inte adekvata krav på utbildningsarrangörer att genomföra utbildningar som motsvarar verksamheternas behov. Det finns idag en reglering för grundutbildning och specialistutbildning med tydligt ställda krav på utbildningsinnehåll som motsvarar målbeskrivningarnas krav. Stefan Lindgren menade att det finns ett behov av att ha ett brett perspektiv på fortbildning, där alla delar av kunskapsutvecklingen täcks in. Allt ifrån lärande i det dagliga arbetet på en klinik till internationella konferenser. Kompetensutveckling behövs inte bara inom medicin utan också inom en lång rad andra områden som, ledning, kommunikation, organisation och teknik. Mycket av lärandet sker i arbetet, utan möjlighet att sätta upp skiljetecken mellan arbete och lärande. Att skapa utrymme för reflektion i arbetet menade Stefan Lindgren vara väl så viktigt som många andra åtgärder. I reflekterandet granskas egna förhållningssätt och ny kunskap skapas. För att detta ska kunna ske effektivt behövs en större medvetenhet om hur lärprocesser fungerar enligt Stefan Lindgren. Idag ligger fokus i första hand på resultat av lärandet. I en förlängning ingår då att granska den egna verksamheten, utveckla nya metoder och förbättra sjukvården. Han menar också att läkare har en viktig uppgift i att samverka med det omgivande samhället. Många hälsoproblem är idag kopplade till livsstil, vilket gör att läkare har en viktig pedagogisk uppgift att fylla i den offentliga debatten. Läkarrollen blir också alltmer internationell i och med det globala hälsoarbetet. Sjukvårdens framtida utmaningar ur ett större perspektiv måste då också få konsekvenser för läkarnas fortbildning. Avslutningsvis betonade Stefan Lindgren vikten av en struktur för fortbildning och prövning av kompetens i någon form. Bland annat lyfte han fram on the job assessment som ett exempel på en bra modell. WFME driver projekt inom detta område. En konferens på temat hålls i Malmö, november november. Läs mer på: 4
5 5. Erfarenheter från Norden och Europa samtal på scenen Deltagande i samtalet: Hannu Halila, Finlands läkarförbund, ansvarar för utbildningsfrågor Camilla Vejlo Hartling, Danmarks laegeforening Hans Hövik, Norges Legeforening Denna del av konferensen bestod av ett samtal på scen där de olika representanterna berättade om hur fortbildningen fungerar i respektive land. Det finns likheter mellan de tre länderna och Sverige. Framförallt finns stora likheter ifråga om att fortbildning sker relativt osystematiskt och inte följs upp i tillräcklig omfattning. I samtliga nordiska länder pågår nu ett utvecklingsarbete för att förbättra möjligheterna till bättre strukturerad fortbildning. Samtalet uppehöll sig också kring det arbete som pågår inom EU med att harmonisera kraven på läkarnas utbildning i medlemsländerna. En revidering kommer att ske av yrkeserkännandedirektivet med krav på redovisning även av ländernas fortbildning. Panelen menade att det råder brist på bra exempel i andra länder, och det fanns en tveksamhet till om det existerar en enda optimal lösning. På frågan om vad de har för råd till Sverige framkom att det är viktigt att se till att läkare är involverade och driver utvecklingen kring fortbildning, att frågan om tid och finansiering kräver en lösning för framgång samt att det är viktigt att delta i den europeiska diskussionen. Deltagarna ville också avråda Sverige från att anamma system som innebär mycket administration och att mäta fortbildning i form av CME poäng. Finland Läkarförbundet i Finland har liksom Sverige genomfört undersökningar riktade till läkare om fortbildning. Hannu Halila berättade att resultaten är liknande, och det finns konstanta skillnader mellan olika specialiteter. Finland har dock inte sett samma drastiska nedgång som i Sverige. Att kunna avsätta tillräcklig tid för fortbildning framstår som det främsta hindret för kompetensutveckling. I Finland finns sedan 2003 en lag som reglerar att sjukvårdspersonal ska få kompetensutveckling i form av ett visst antal kursdagar, tre till tio dagar per år beroende på utbildning och område. Läkarförbundet menar att alla läkare behöver minst tio dagar. I Finland är det precis som i Sverige arbetsgivarens ansvar att finansiera fortbildning. Hannu Halila redogjorde kort för det så kallade PROMEDICO projektet, som syftar till att lyfta helheten i en läkares kunskaper. Inom ramen för detta har instrument utvecklats för att mäta kunskaper i olika delar av en läkares arbete. Generellt bedömer läkare att de har hög kompetens inom medicin, men är sämre på delar som ekonomi och ledarskap. Kommande krav på obligatorisk fortbildning från EU är enligt Halila ett av skälen till att man i Finland 5
6 inlett projektet. Genom att förekomma krav utifrån vill man åstad komma fortbildning som både är bra för läkare och patienter och som tar hänsyn till helheten. Danmark Camilla Vejlo Hartling berättade att den danska läkarföreningen nu befinner sig i en intensiv process där deras politik för fortbildning ska förnyas. Bakgrunden är att det även i Danmark saknas strukturer för fortbildning, och att det är alltför mycket upp till den enskilda läkaren att ta ansvar för sin kompetensutveckling. I Danmark finns system med ackreditering av sjukhus där dokumentering av kompetenser ingår. Systemet ställer dock inga större krav på hur läkarna ska kunna utveckla sin kompetens. Läkarföreningen arbetar därför nu med att ta fram ett fortbildningspolitiskt program som styr mot en fortbildning som ska vara anpassad till verksamhetens behov, ekonomiskt realistisk och relevant för alla specialiteter. Det nya förslaget bygger på en obligatorisk CPD modell där varje läkare är ansvarig att göra en årlig fortbildningsplan som ska följas upp strukturerat i en kollegial dialog, så kallad peer review. Norge Även i Norge har man sett en liknande utveckling som i Sverige när det gäller möjligheterna till fortbildning. Läkarföreningen har tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med frågan. Inget är ännu klart, med under detta år kommer arbetsgruppen att presentera ett förslag enligt Hans Hövik. Även i Norge förespråkar läkarföreningen ett obligatoriskt system, och Hans Hövik framför att de även överväger recertifiering. För allmänläkarna i Norge finns redan ett sådant system som de norska läkarna är mycket nöjda med. Det norska läkarförbundet har tidigare varit emot ett obligatorium, men ser att det kan vara en väg att gå för att alla att fortbilda sig. En annan faktor som spelar in är enligt Hans Hövik att de norska myndigheterna nu tagit upp frågan och tillsatt en utredning. I Norge finns fonder för finansiering av kurser och konferenser för läkare. Fonderna byggdes upp under 70 och 80 talet gemensamt av professionen och arbets givaren. Ett unikt system i Norden. 6. Fortbildning i Västra Götalandsregionen Föredragande: Lars Grip, ordförande i Västra Götalandsregionens Kompetensråd. Lars Grip redogjorde för hur arbetet med kompetensutveckling bedrivits och bedrivs i Västra Götalandsregionen. Lars Grip inledde med att visa på hur antalet döda i hjärtinfarkt i Europa sedan 1980 sjunkit drastiskt beroende på den kunskap som utvecklats. Han menade att sjukvården till sin natur är helt beroende av kunskapsutvecklingen. De utmaningar som vi nu står inför för att få sjukvården likvärdig över hela landet är beroende av att vi har en systematisk utveckling av kompetens. 6
7 Lars Grip redogjorde kort för regionens arbete med det Medicinska kompetensutvecklingsrådet (MUR). Rådet bildades 2006, har en bred representation och syftar till att utveckla vidareutbildningen i regionen. Regionala studierektorer är ansvariga för att erbjuda fortbildning och regionen betalar 25 procent av deras lön. Dessa personer deltar i de olika sektorsråden inom sjukvårdens större specialiteter som finns inom regionen. Det mest konkreta uppdraget är att organisera en gemensam intern kursverksamhet. Dessa finansieras av kursavgifter och uppläggning och innehåll tas fram i samråd med sektorsråden. Detta innebär skräddarsydda utbildningar som är anpassade för olika specialiteter. En central del är viktiga uppdateringar av medicinska nyheter inom de olika områdena. Satsningen på kompetensutveckling och MUR är långsiktig. När det gäller vad som gjort projektet framgångsrikt nämner Lars Grip vikten av en struktur för arbetet och att det funnits ett tydligt uppdrag från regionen. 7. SPUR inspektioner och studierektorer för AT/ST goda erfarenheter även för fortbildning? Föredragande: Björn Ove Ljung, VD, IPULS AB. Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) ägs av Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och Landsting och arbetar på uppdrag från ägarna och staten. Målet är att stödja läkarens behov av vidare och fortbildning övertog IPULS ansvaret för ST inspektionerna från den tidigare SPURstiftelsen. Björn Ove Ljung redovisade i sin föreläsning hur de arbetat med att förbättra och kvalitetssäkra metodiken. Tanken är att resultaten från inspektionerna härigenom ska bli mer användbara som öppna jämförelser och som underlag för förbättringsarbete. Som underlag för inspektionerna genomförs en enkät för både ST läkare, verksamhetschefer, studierektorer och handledare. Björn Ove Ljung visade att ett förbättringsarbete blir framgångsrikt framförallt när det finns en samstämmighet mellan de olika intressenterna. Graden av samstämmighet ingår därför i det kvalitetsindex som blir det sammanställda resultatet av inspektionerna. Resultatet kommer att rapporteras årligen uppdelat på specialiteter och landsting. 8. Ledningssystem för kvalitet och öppna jämförelser möjlighet till förbättrad fortbildning? Föredragande: Mikael Rolfs, ordförande för Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik, Sveriges läkarförbund. 7
8 Mikael Rolfs förde fram värdet av ledningssystem för kvalitet för att kunna bidra till att förbättra fortbildningen. Mikael Rolfs drog paralleller till kvalitetsutveckling inom industrin, och menade att det inom vårdområdet i stor utsträckning saknas tydliga drivkrafter och tydligt ansvar för att utveckla kvalitet och kompetens. Mikael Rolfs menade att den tidigare författningen från Socialstyrelsen var tydligare när det handlar om kompetens och avslutade med att lyfta tre frågor: Hur ändrar man uppfattningen att utbildning är en kostnad? Hur kan man få med fortbildning i öppna jämförelser? Och ska man det? Hur ska myndigheterna bli bättre på att normera och utöva tillsyn över fortbildningsbehovet genom författningar? Lars Erik Holm, GD, Socialstyrelsen gav respons på frågan om normering genom författning och framförde att ingen sjukvårdshuvudman har ett fungerande ledningssystem. Tidigare författningar har inte följts enligt Holm, som också betonade att vårdgivaren har eget ansvar och att Socialstyrelsen inte bör reglera detaljer. 9. Läkarnas möjligheter till kunskapsutveckling Eva Bejerot, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Eva Bejerot föredrog en omfattande studie riktade till läkare där nästan 2000 läkare deltagit. Undersökningen har genomförts vid två tillfällen, ch Resultaten i rapporten visar, liksom Läkarförbundets enkät att läkarnas deltagande i fortbildning kontinuerligt har sjunkit. AFA Försäkring, VINNOVA och Sveriges läkarförbund har finansierat studien. Sammanfattning av studien: Nästan alla svarande menar att fortbildning är mycket viktigt för deras professionella utveckling. Den tid som läkare har för extern fortbildning, inläsning, och även klinisk forskning har minskat sedan Fortbildning uppfattas som mycket viktigt som lärandemekanism, men även andra lärandemekanismer är mycket viktiga för professionell utveckling. Lärande som hör till infrastruktur finns i hög grad, medan de som kräver extra resurser finns i viss mån eller knappast. Det finns variationer i vad läkarna bedömer som viktigt; underläkare/specialist, olika specialiteter. Tillgång till vissa former för lärande har samband med kön och etnicitet. 8
9 9. Debatt dags att reglera läkarnas fortbildning? Ytterst är läkares fortbildning en fråga om patientsäkerhet Lars Erik Holm, generaldirekt Socialstyrelsen Debattdeltagare: Lars Erik Holm, Generaldirektör, Socialstyrelsen Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg, SKL Lise Lotte Risö Bergerlind, processchef, Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS Anders Blanck, VD, LIF Eva Engström, ordförande för Utbildnings och forskningsdelegationen, Sveriges läkarförbund. Debatten i punktform Flera i panelen menade att läkares fortbildning är en nationell fråga och att det krävs gemensamma strukturer och standarder för att åstadkomma en god kompetensutveckling över hela landet. Begreppet reglering återkom vid flera tillfällen. Lars Erik Holm menade att myndigheten följt nedgången när det gäller fortbildning och beskrev utvecklingen som bekymmersam. Lars Erik Holm såg också ett behov av att Socialstyrelsen även fortsättningsvis finns med i diskussionen och framförde att om det blir en fråga om patientsäkerhet så bör myndigheten ha ett tydligt ansvar. De verktyg som myndigheten använder när det gäller utbildning för att AT och ST borde även kunna användas när det gäller fortbildning. Lars Erik Holm menade också att någon form av reglering och nationell standard inom området är önskvärd, och att målstyrning bör vara ett viktigt verktyg i sammanhanget. Göran Stiernstedt betonade att fortbildning idag är ett arbetsgivaransvar, men att det finns brister bland annat när det gäller gemensamma definitioner och fördelning av fortbildning. Skillnaderna är stora inte bara på olika sjukhus, utan också inom kliniker. Göran Stiernstedt uttryckte att ett system behövs, och ställde sig försiktigt positiv till att fastställa ett antal dagar för kompetensutveckling. Samtidigt betonade han att det måste regleras lokalt. Slutligen betonade Göran Stiernstedt att SKL bör ha en roll i framtagande av ett system för uppföljning och kvalitetssäkring av läkarnas fortbildning. Även Lise Lotte Risö Bergerlind lyfte fram olikheterna mellan olika kliniker och påpekade att fortbildning inte är en integrerad del i verksamheterna. Hon menade att utvecklingssamtal och de anställdas villkor är viktiga instrument för att styra och utveckla fortbildningen. Avslutningsvis betonade Risö Bergerlind vikten av att en nationell reglering kommer på plats och att fortbildningsinsatserna följs upp. 9
10 Anders Blanck menade att fortbildning främst är en fråga för professionen, men att läkemedelsföretagen gärna bidrar till att utveckla den. Blanck uppfattade att medlemsföretagens engagemang kraftigt minskat under de senaste åren och menade också att någon form av reglering bör införas. Eva Engström betonade frånvaron av ett strukturerat arbetssätt när det gäller orsakerna till bristerna i fortbildningen. Även tidsbristen och synsättet att det inte är en investering framfördes. Eva Engström betonade också att fortbildning måste regleras för att en utveckling ska kunna komma till stånd och menade att ett nationellt system bör komma på plats. Både SKL och Socialstyrelsen behöver vara involverade. Eva Engström menade att bristerna i läkarnas fortbildning redan idag är en patientsäkerhetsfråga. Avslutningsvis framförde Eva Engström att fortbildning är en mycket central fråga för professionen och att ett arbete för att få en bättre struktur på kompetensutvecklingen nu kommer att vara en högt prioriterad fråga för Läkarförbundet. 10
Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merFortbildning i dialog. Verktyg för lokalt fortbildningsarbete
Fortbildning i dialog Verktyg för lokalt fortbildningsarbete SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2018 Om textförfattarna: Sofia Rydgren Stale är ledamot i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse och ordförande i Läkarförbundets
Läs merIndividuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare
Individuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare Mattias Damberg, Medicinsk utvecklingschef Docent, Specialistläkare i Allmänmedicin Förvaltningsstab Primärvård, Psykiatri och Habilitering Region
Läs mer4. Fortbildning. Behov inom hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, Förväntade kompetenser/ läranderesultat. Lärandeprocess
4. Fortbildning I dagens snabba utveckling av medicinsk vetenskap och hälso- och sjukvårdens organisation är en läkare aldrig färdigutbildad. Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens i strukturerad
Läs merFöreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour
Föreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour Modell för kontinuerlig professionell kompetensutveckling Policydokument från Svenska Läkaresällskapet Kerstin Nilsson Kontinuerlig professionell
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merMaj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society
KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför
Läs merBastjänstgöring för läkare
Ds 2017:56 Bilaga Bastjänstgöring för läkare Socialdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Denna promemoria har utarbetats inom Socialdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på resultat
Läs merSocialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merFrån student till specialist
Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen
Läs merRiktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro
Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro
Läs merRemiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)
2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande
Läs merKontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation
Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar
Läs merFortbildningsenkät 2012
Fortbildningsenkät 2012 Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se www.lakarforbundet.se Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Internutbildning...
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merLäkarnas ST - vad krävs?
Läkarnas ST - vad krävs? Förord ST-läkare tjänstgör över hela landet, på sjukhus och vårdcentraler, offentligt och privat, med olika förutsättningar, utbildningsstrukturer och kunskap om ST. Gemensamt
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merUppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet
Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merInstruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Läs merRIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi
RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-29 n/op/iv Klinik Norrtälje Sjukhus Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merMed tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47)
Yttrande Finansdepartementet Dnr Fi2018/02431 Med tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47) Sammanfattning Fysioterapeuterna vill tacka för möjligheten
Läs merRemissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112
2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge
Läs merVerksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli
1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Bäckagård Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-04 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merSYLF - en del av Läkarförbundet
SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för
Läs merINTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017 Vi levererar enligt Region Skånes mål 2017 och tänker fortsätta med det 2018. Vår vision är
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merPRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Läs merStatens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst
Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha
Läs merÖkad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Frida Nobel
Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi Frida Nobel Uppdraget ta fram ett detaljerat förslag till hur en satsning på ökad geriatrisk och gerontologisk kompetens i vård och omsorg kan utformas och
Läs merSOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Västra Vall Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Engagerade
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor
Läs merKvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare
Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare 1 Text: Sveriges läkarförbund 2009 Foto: www.rickarderiksson.com Tryck: Intellecta, Solna 2009 Ett stort tack till våra medlemmar som medverkar på bilderna!
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-28 nestesi- och intensivvårdskliniken anderyds Sjukhus Klinik Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merPrimärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård
Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) Universitetssjukvård FoU-centrum Gbg/SB FoU-centrum Fyrbodal Primärvårdens
Läs merHur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets
Läs merUtredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merSamordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-04-23 Vårdcentralen Skäggetorp Klinik Linköping Ort harlotte Ståhl Inspektörer Gösta Eliasson Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,
Läs merRapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT
Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merMinnesanteckningar - Vårdsamverkan Skaraborg den 23 februari, 2010
1 Handläggare Datum Diarienummer Christina Lindström 2010-03-03 SkaS 33-2010 Minnesanteckningar - Vårdsamverkan Skaraborg den 23 februari, 2010 Närvarande Anders Hagman Stefan Håkansson Lars Gotthardsson
Läs merRemissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare
2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering
Läs merFortbildningsenkät Sveriges läkarförbund
Fortbildningsenkät 2009 Sveriges läkarförbund Innehållsförteckning 1. Läkarförbundets fortbildningsenkät 2009... 1 2. Sammanfattning..... 2 3. Internutbildning... 4 3.1. Uppdelat på befattning... 4 3.2.
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merIVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.
2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av
Läs merDetta dokument är avsett att vara ett stöd vid utformning
oftast krav på fortbildning i de dokument som reglerar vårdenheternas åtaganden i vårdvalssystemet. Fortbildningsrådet har, på uppdrag av styrelsen, nu tagit fram dokumentet Golden Standard för allmänläkares
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merUTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merLäkarförbundets primärvårdsenkät Specialistläkarnas fortbildning
Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 Specialistläkarnas fortbildning RAPPORT November 2015 Sveriges läkarförbund 2015 Svante Pettersson Karl Engblom Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon:
Läs merTill dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval
Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget
Läs merST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.
1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål
Läs merAnbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik
Anbud Gävle Detta dokument är en förkortad version av Frösundas inlämnade anbud för de sex gruppbostäderna i Gävle. Först beskrivs den verksamhetsidé som vi ska genomföra under kontraktsperioden. Sedan
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Örnäsets hälsocentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-10-02 Luleå atum Ort Thord Svanberg, Gunnar Nilsson Inspektörer Styrkor Väl anpassad tid
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs merApotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet
Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Antaget av föreningens fullmäktige 24 maj 2014 Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening
Läs merGrundutbildning för förtroendevalda.
förtroendevalda. Nyvalda förtroendevalda Styrelseledamöter 3 + 3 + 2 dagar (8 dagar) Antal deltagare: ca 20 Ge kunskap som vägledning i vårt gemensamma uppdrag, utveckla och stärka yrket samt främja den
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merRegeringens proposition 2013/14:31
Regeringens proposition 2013/14:31 Ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning Prop. 2013/14:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Läs merLÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet
LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet 1 SLS modell för fortbildning i sammandrag Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren,
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-05-23 Vårdcentralen Åstorp Klinik Åstorp Ort harlotte Ståhl Inspektörer Gösta Eliasson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Helsa Vårdcentral Skarptorp Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-09-21 Norrköping atum Ort Lasse Karlsson, Robert Svartholm Inspektörer Styrkor Liten
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merSjukhusfysikerns framtid ur ett akademiskt perspektiv. Lars E. Olsson Lunds Universitet Translationell Medicin, Malmö
Sjukhusfysikerns framtid ur ett akademiskt perspektiv Lars E. Olsson Lunds Universitet Translationell Medicin, Malmö Nuläge legitimerad utbildning 5 år hög andel med forskarutbildning 35% med forskarutbildning
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merEvidensbaserad praktik
positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Läs merMotion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merLandstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.
1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 180425-26 Kirurgkliniken SK Sjukhus Hässleholm Ort Kirurgi Verksamhetsområde Åsa oström och erne Eriksson Inspektörer STRUKTUR Verksamheten
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs mer