Kallelse Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt förteckningen nedan. Tid och plats Onsdagen den 9 september 2020 kl. 14:00 i Microsoft Teams Pernilla Tornéus (M) ordförande Sara Tiger sekreterare Ledamöter Pernilla Tornéus (M), Ordförande Torgny Klasson (L), 1:e vice ordförande Martina Forsberg (S), 2:e vice ordförande Mikael Virdelo (M) Sigvard Jakopsson (M) Ulla Svensson (M) Tina Sturesson (C) Åsa Björkman (KD) Magnus Folcker (MP) Gisele Iskandar (S) Hugo Hermansson (S) Marcus Karlén (S) Tajma Sisic (S) Björn Kleinhenz (V) Sara Johansson (SD) Ersättare Ingrid Stålne (M) Annika Schilling (L) Andrei Balsianu (S) Benjamin Stynsberg (M) Thomas Nordahl (M) Olle Sundin (M) Mimmi Rito (C) Kaj-Mikael Petersson (KD) Gunilla Claesson (MP) Dennis Borglin (S) Jane Lundh (S) Karl Paine Huenupi (S) Marianne Nordin (S) Pernilla Ramström (V) Romeo Pettersson (SD) 1 (3)

2 Kallelse Utbildningsnämnden Förteckning över utbildningsnämndens ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Allmänhetens frågestund 4. Genomlysning av barn- och elevhälsan Förvaltningsaktuellt och information från ledamöterna 6. Information om styrmodellen och budgetförutsättningarna för budget Delårsrapport augusti Beslut om ombyggnad av sydvästra flygeln hus 01 på Ljungfälleskolan 9. Programutbud 2021/ Revidering: Riktlinje för modersmålsundervisning inom grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola i Växjö kommun 11. Revidering: Riktlinje om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd 12. Medborgarförslag om språkundervisning på ordinarie skola gällande årskurs Medborgarförslag om utbildning i hälsa för gymnasieelever 14. Medborgarförslag om att arbeta enligt Miami-modellen i gymnasieskolorna för att motverka psykisk ohälsa och självmord 15. Liberalerna: Skrivelse om att årligen publicera viss statistik gällande enskilda kommunala och fristående skolor 16. Socialdemokraterna: Skrivelse till utbildningsnämnden om att erbjuda elevhälsosamtal för gymnasieelever 2 (3)

3 Kallelse Utbildningsnämnden Sammanträdestider för utbildningsnämnden Beslut om förslag till hyror och avgifter år Utredning om förutsättningar att inrätta en eller flera avdelningar i förskolan för barn med betydande funktionsnedsättningar 20. Dokument- och informationshantering i IST-lärande 21. Revidering av dokumenthanteringsplanen 22. Revidering av delegationsordning Rapportering av delegationsbeslut 24. Handlingar för kännedom 25. Övriga frågor 26. Information om anmälda elevärenden, september (3)

4 Ärende Dnr UTBN Olsson Engelin Malin verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse genomlysning av barnoch elevhälsan 2020 Förslag till beslut Utbildningsnämnden ger förvaltningschef i uppdrag att ta fram förslag på en ny organisationsstruktur med utgångspunkt i de resultat som genomlysningen redovisar. Förvaltningschef återkopplar till nämnden i början av Bakgrund KPMG har haft i uppdrag att genomföra en genomlysning av barn-och elevhälsan i Växjö kommun. Uppdraget har genomförts i två delar där del 1 har inneburit en inventering och kartläggning av befintlig organisation och struktur samt ansvar från enhet till nämnd utifrån gällande lagstiftningar. Del 2 har syftat till att besvara om nuvarande organisation och verksamhetsstyrning säkerställer att barn och elever får likvärdig tillgång till barn-och elevhälsa utifrån skollag och hälsooch sjukvårdslag. Bedömning av KPMG Den sammanfattande slutsatsen är att nuvarande organisation och verksamhetsstyrning inte fullt ut säkerställer en likvärdig tillgång till barn-och elevhälsa. Eftersom barn-och elevhälsan är organiserad områdesvis ansvarar respektive områdeschef för att organisera sin elevhälsa utifrån de förutsättningar och behov som finns. Då det saknas en övergripande sammanhållen funktion för barn-och elevhälsan i Växjö kommun som har mandat och resurser att ställa krav och följa upp att alla arbetar mot samma mål i enlighet med lagstiftning och riktlinjer, säkerställs idag inte att så görs. Det ser olika ut mellan områdena kring vilka strukturer och rutiner som ligger till grund för elevhälsoarbetet. Det ser också olika ut såväl på områdes-som enhetsnivå huruvida arbetet fungerar tillfredsställande i praktiken. Vissa upplever att det finns ett väl fungerande barn-och ENHET LEDNINGSSTÖD, UPPFÖLJNING OCH ANALYS 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post Webb

5 Ärende Dnr UTBN elevhälsoarbete där nuvarande organisation stödjer ett elevnära elevhälsoarbete, medan andra upplever att avståndet till den områdescentrala elevhälsan är stor och att det saknas resurser och kompetenser för att främja elevens utveckling mot målen. Vid jämförelse av nyckeltal från fackförbunden ser KPMG att andelen elever per insats avseende skolläkare, skolpsykolog och kurator är hög i Växjö. Detta skiljer sig även åt mellan områdena och huruvida du arbetar på en enhet eller den områdescentrala elevhälsan. KPMG kan också konstatera att tillgången till specialpedagoger/speciallärare skiljer sig åt mellan enheterna. I intervjusvar bekräftas att det brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och att avsaknad av resurser påverkar förutsättningarna att arbeta främjande och förebyggande. Nuvarande skolstruktur påverkar även möjligheten till en likvärdig tillgång av elevhälsans olika insatser. Brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedömer KPMG kan få konsekvenser för kostnaderna på lång sikt och inte minst för elevernas måluppfyllelse. Kompetensen mellan områdena är olika och man nyttjar inte den samlade kompetens som finns inom barn-och elevhälsan utifrån olika specialiseringar. Det gör att ett likvärdigt stöd inte kan säkerställas. Det saknas en funktion som säkerställer att alla elever har likvärdig tillgång till specialistkompetenser oberoende av områdestillhörighet. KPMG:s bedömning är att nuvarande organisation för barn-och elevhälsan inte är resurseffektiv. Låg likvärdighet och komplexa beslutsvägar utifrån nuvarande organisatoriska struktur bedömer KPMG inverkar negativt på resurseffektiviteten. I genomlysningen ger KPMG förslag på en ny organisation där en övergripande barn-och elevhälsa samlar förvaltningsövergripande funktioner inklusive den psykologiska insatsen i syfte att stötta de lokala elevhälsoteamen och verka för likvärdighet. Arbetet leds av en övergripande elevhälsochef tillika verksamhetsansvarig för HSL. Den områdescentrala elevhälsan tas bort. Tillgången till barn-och elevhälsa finns organisatoriskt på enheterna men till viss del även inom den centrala barn-och elevhälsan. Utöver förslag om ny organisation lämnar KPMG en rad rekommendationer avseende bland annat att tillsätta uppdrag, utveckla uppdragsbeskrivningar, ta fram nyckeltal samt att initiera kommunövergripande utvecklingsarbete. 2 (3)

6 Ärende Dnr UTBN Beslutet skickas till För åtgärd Anders Elingfors, förvaltningschef Malin Raab Obermayr, enhetschef, Ledningsstöd, uppföljning och analys För kännedom Annika Sandberg, verksamhetschef enligt HSL Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 3 (3)

7 Växjö kommun Genomlysning av Barn- och elevhälsan 10 augusti KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 1

8 Innehåll Sida Övergripande sammanfattning 3 Uppdrags- och metodbeskrivning 5 Kartläggning av barn- och elevhälsan del 1 8 Nulägesanalys områdesnivå 16 Kartläggning av barn- och elevhälsan del 2 23 Sammanfattande analys, slutsatser och rekommendationer KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 2

9 Övergripande sammanfattning

10 Sammanfattning KPMG har fått i uppdrag att genomföra en genomlysning av barn- och elevhälsan i Växjö kommun. Uppdraget har genomförts i två delar där del 1 har inneburit en inventering och kartläggning av befintlig organisation och struktur samt ansvar från enhet till nämnd utifrån gällande lagstiftningar. Del 2 har syftat till att besvara om nuvarande organisation och verksamhetsstyrning säkerställer att barn och elever får likvärdig tillgång till barn- och elevhälsa utifrån skollag och hälsooch sjukvårdslag. Vår sammanfattande slutsats är att nuvarande organisation och verksamhetsstyrning inte fullt ut säkerställer en likvärdig tillgång till barn- och elevhälsa. Eftersom barn- och elevhälsan är organiserad områdesvis ansvarar respektive områdeschef för att organisera sin elevhälsa utifrån de förutsättningar och behov som finns. Då det saknas en övergripande sammanhållen funktion för barn- och elevhälsan i Växjö kommun som har mandat och resurser att ställa krav och följa upp att alla arbetar mot samma mål i enlighet med lagstiftning och riktlinjer, säkerställs idag inte att så görs. Det ser olika ut mellan områdena kring vilka strukturer och rutiner som ligger till grund för elevhälsoarbetet. Det ser också olika ut såväl på områdes- som enhetsnivå huruvida arbetet fungerar tillfredsställande i praktiken. Vissa upplever att det finns ett väl fungerande barn- och elevhälsoarbete där nuvarande organisation stödjer ett elevnära elevhälsoarbete, medan andra upplever att avståndet till den områdescentrala elevhälsan är stor och att det saknas resurser och kompetenser för att främja elevens utveckling mot målen. Vid jämförelse av nyckeltal från fackförbunden ser vi att andelen elever per insats avseende skolläkare, skolpsykolog och kurator är hög i Växjö. Detta skiljer sig även åt mellan områdena och huruvida du arbetar på en enhet eller den områdescentrala elevhälsan. Vi kan också konstatera att tillgången till specialpedagoger/speciallärare skiljer sig åt mellan enheterna. I intervjusvar bekräftas att det brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och att avsaknad av resurser påverkar förutsättningarna att arbeta främjande och förebyggande. Nuvarande skolstruktur påverkar även möjligheten till en likvärdig tillgång av elevhälsans olika insatser. Brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedömer vi kan få konsekvenser för kostnaderna på lång sikt och inte minst för elevernas måluppfyllelse. Kompetensen mellan områdena är olika och man nyttjar inte den samlade kompetens som finns inom barn- och elevhälsan utifrån olika specialiseringar. Det gör att ett likvärdigt stöd inte kan säkerställas. Det saknas en funktion som säkerställer att alla elever har likvärdig tillgång till specialistkompetenser oberoende av områdestillhörighet. Vår bedömning är att nuvarande organisation för barn- och elevhälsan inte är resurseffektiv. Låg likvärdighet och komplexa beslutsvägar utifrån nuvarande organisatoriska struktur bedömer vi inverkar negativt på resurseffektiviteten. I genomlysningen ger vi förslag på en ny organisation där en övergripande barn- och elevhälsa samlar förvaltningsövergripande funktioner inklusive den psykologiska insatsen i syfte att stötta de lokala elevhälsoteamen och verka för likvärdighet. Arbetet leds av en övergripande elevhälsochef tillika verksamhetsansvarig för HSL. Den områdescentrala elevhälsan tas bort. Tillgången till barn- och elevhälsa finns organisatoriskt på enheterna men till viss del även inom den centrala barn- och elevhälsan KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 4

11 Uppdrags- och metodbeskrivning

12 Uppdraget Uppdragets syfte Uppdraget omfattar en genomlysning av barn- och elevhälsan i Växjö kommun enligt nedan uppdragsbeskrivning. Uppdrag i del 1 Genomförande av inventering och kartläggning av befintlig organisation och struktur samt ansvar från enhet till nämnd utifrån gällande lagstiftningar. Denna del omfattar enbart områdes- och enhetsnivå. Kartläggning av den förvaltningsövergripande nivån ansvarar Växjö kommun för och förmedlas till KPMG AB. KPMG AB ansvarar för att genomföra en enkät till alla områdeschefer respektive rektorer kring vilka resurser som finns på deras område/enhet inom barn- och elevhälsan avseende; Barn/elevhälsopersonal på området respektive enheten avseende antal, tjänstgöringsgrad, profession, uppdrag. Barn- och elevhälsoplan på området respektive enheten som ger en beskrivning av enhetens organisation av barn/elevhälsa, ansvarsfördelning, strukturer (ärendegång) och andra styr- och ledningsdokument på områdes- och enhetsnivå. Kartläggning över vilka specialistkompetenser som finns på områdes- och enhetsnivå för att möta elevernas behov. Förteckning över specialistkompetenser inom den medicinska och psykologiska insatsen. Komplettering sker av Uppdragsgivaren avseende personal som faller under hälso- och sjukvårdslagen. Uppdrag del 2 Hur säkerställer nuvarande organisation och verksamhetsstyrning att barn och elever får likvärdig tillgång till barn- och elevhälsa utifrån skollag och hälso- och sjukvårdslag? Följande frågor ska besvaras; Hur fungerar strukturer och rutiner i organisationen utifrån gällande lagstiftning? Vilka specialistkompetenser finns på de olika områdena, hur nyttjas dessa och hur säkerställs omfattning, kompetens och fördelning av specialistkunskaper? Hur säkerställer nuvarande organisation att fördelning och ärendegång för barn- och elevhälsan ger barn och elever likvärdig tillgång till och likvärdig kompetens för insatser? Är nuvarande organisation resurseffektiv? Utredningen/rapporten bör ge förslag på framtida organisation och nyckeltal eller andra indikatorer som säkerställer likvärdighet, mätbarhet och resurseffektivitet KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 6

13 Genomförande och metod Genomlysningen har genomförts genom: En enkät har skickats till samtliga områdeschefer, rektorer och barn- och elevhälsopersonal inom förvaltningen. Intervjuer har genomförts med samtliga områdeschefer samt urval av rektorer och barn- och elevhälsopersonal inom samtliga professioner. Intervjuer har även genomförs med förvaltningsövergripande specialistfunktioner inom barn- och elevhälsan samt stabsfunktioner inom den centrala barn- och elevhälsan inom barn- och utbildningsförvaltningen. Dokumentstudier som berör nämndens barn- och elevhälsoarbete på såväl övergripande som områdes- och enhetsnivå. Tidigare genomförda utredningar. Beskrivning av genomförd enkät KPMG har som en del av uppdraget genomfört en enkätstudie inom vilken enkäter har skickats ut till skolområdeschefer, rektorer samt personal inom barn- och elevhälsan. Enkätens frågeställningar har varit anpassade efter respondentens arbetsroll och avser frågor dels kring organisationens utformning men även kring hur respondenter upplever organisationens funktionssätt. Svaren på enkäterna har legat till grund som komplement för vår analys och har sammanställts på en aggregerad nivå. Nedan presenteras svarsfrekvens och förutsättningarna för underlaget: Av totalt fem områdeschefer har samtliga besvarat enkäten Av 73 rektorer har 85,5% besvarat enkäten* Av 134 barn- och elevhälsopersonal har ca 70 % besvarat enkäten Kartläggningen av barn- och elevhälsopersonal per område och enhet bygger på de uppgifter som områdeschef och respektive rektor lämnat under perioden mars-maj För vissa enheter har vi inte fått några svar av rektorerna. I dessa fall har vi begärt in kompletterande uppgifter av områdeschef. Sammanställning av elevantal utgår från de uppgifter vi erhållit av utbildningsförvaltningen per maj * Rektorerna på Kungsmadsskolan har gemensamt besvarat enkäten vilket innebär att fyra rektorer ej besvarat enkäten i sitt namn utan har gjort det gemensamt. Därför är det i praktiken 59 av 69 rektorer som svarat (85,5%) 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 7

14 Kartläggning av barn- och elevhälsan del 1

15 Lagstiftning och styrdokument Följande lagstiftning och styrdokument har kommunen att förhålla sig till i arbetet med barn- och elevhälsan: Skollagen (2010:800) och läroplaner Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientlagen (2014:821) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientdatalagen (2008:355) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Personuppgiftslagen (1998:204) Förvaltningslagen (1986:223) Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Skolverkets förskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan (rev. 2016) Skollag I skollagens 1 kap 9 framgår att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Om elevhälsa regleras i 2 kap skollagen. I lagen framgår kraven på en samlad elevhälsa där skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna ingår. Elevhälsa ska bland annat finnas för elever i grundskola och gymnasium och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, vilket innebär tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt tillgång till specialpedagogisk kompetens. Elevhälsa syftar till att stödja elevernas måluppfyllelse och den samlade elevhälsan ska primärt vara förebyggande och hälsofrämjande. Under grundskoletiden ska eleverna erbjudas minst tre enskilda hälsobesök och under gymnasietiden ett hälsobesök, som ska innefatta allmän hälsokontroll. I de fall en elev befaras få svårigheter att nå kunskapskraven, trots att extra anpassningar har gjorts eller att man befarar att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga, ska rektor skyndsamt utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. I denna utredning ska samråd ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. I skollagen finns inga krav på elevhälsa inom förskolan. Den medicinska insatsen tillhandahålls av barnhälsovården. Enligt förvaltningsövergripande riktlinjer för barn- och elevhälsa i Växjö kommun, kan förskolechef vid behov använda elevhälsan. Det sker primärt genom stöd av specialpedagog eller i förekommande fall av skolpsykolog KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 9

16 Lagstiftning och styrdokument forts. Hälso- och sjukvårdslag och övrig lagstiftning Förutom i skollagen regleras den medicinska och psykologiska insatsen av annan lagstiftning såsom hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientsäkerhetslagen och patientdatalagen. Inom hälso- och sjukvård ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete samt ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Om sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Hälsooch sjukvårdssekretess gäller för skolläkare och skolsköterska, dock i regel inte för psykolog även om det finns vissa undantag. Skolsköterskornas ansvar för vaccination regleras av Folkhälsomyndighetens beslut. (HSLF-FS 2016:51, 2019:17) Ansvar från huvudman till enhet barn- och elevhälsan Både inom skolväsendet och hälso- och sjukvården finns bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Arbetet ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar hela utbildningen, inklusive elevhälsan. För elevhälsan innebär det att följa upp och utvärdera hur dess arbetsinsatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs i enlighet med ovan. Enligt HSL är utbildningsnämnden vårdgivare. Ledningsansvaret är enligt HSL fördelat enligt nedan; Verksamhetschef som tillgodoser hög patientsäkerhet och ansvar över skolsköterskor och skolläkares löpande verksamhet Mediciniskt ledningsansvar som tilldelas en skolläkare som har i uppgift att ytterst säkerställa diagnoser, vård och behandling. Psykologiskt ledningsansvar som tilldelas en skolpsykolog som säkerställer följsamhet av gällande psykologiska styrdokument och kvalitetssäkring av ärenden inom ramen för HSL. Personligt yrkesansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 10

17 Övergripande rutiner och riktlinjer I Förvaltningsövergripande riktlinjer Riktlinjer för barn- och elevhälsa, beslutad , reviderad Riktlinjer om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd, beslutad , reviderad Rutin Barn/elev med hörselnedsättning eller dövhet, beslutad Rutin- Barn/elev med synnedsättning eller blindhet, beslutad Rutin för hantering av elevhälsojournaler, beslutad Rutin för hantering av klagomål avseende insats enligt hälso- och sjukvårdslagen, giltig från och med Rutin för logopedinsatser, giltig från och med Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för loggkontroll i datajournal Cosmic, giltig från och med Ledningssystem för elevhälsans medicinska insats, beslutad Patientsäkerhetsberättelse- och kvalitetsberättelse för 2019-elevhälsans insatser inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen, beslutad Checklista för anställning skolsköterska, beslutad Flödesschema för processen mottagning i särskola, beslutad Information om mottagande i särskola, beslutad KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 11

18 Övergripande rutiner och riktlinjer II Utbildningsnämnden har fastställt övergripande riktlinjer för barn- och elevhälsa i Växjö kommun ( ). Enligt riktlinjerna gäller följande övergripande ansvarsfördelning: Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för att barn och elever i förskola och skola ges förutsättningar att nå de nationella målen samt att det finns elevhälsa enligt skollagen. Områdeschefen är ansvarig för den områdescentrala elevhälsan. Områdeschefen får själv utifrån behoven avgöra omfattningen av den områdescentrala elevhälsan. Hen kan inom elevhälsan delegera uppgifter - men inte ansvaret för elevhälsan. I den områdescentrala elevhälsan säkerställer områdeschef att elevhälsan uppfyller skollagens krav och har de specialiserade kompetenser inom elevhälsa som varje enhet inte själva kan tillhandahålla. Även förskolan har tillgång till den områdescentrala elevhälsan. Rektor har en central roll för att utveckla barn- och elevhälsan på sin skola eller förskola. I samverkan med skolledningen ska elevhälsan stödja enskilda elever samt utveckla lärmiljöerna på enheterna. Skolledare har även möjlighet att involvera andra professioner i sin barnoch elevhälsa utifrån förskolans/skolans behov. Rektor har ett särskilt ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd. De ansvarar för att organisera, leda och samordna barnhälso- respektive elevhälsoteamets insatser på enheten så att barnen/eleverna ges det stöd som deras individuella behov kräver. Varje enhet ska ha en upprättad barnhälso- respektive elevhälsoplan. I planen bör framgå hur personalen får stöd i sitt arbete av barn- och elevhälsoteamet, samt hur samverkan med andra instanser sker. Barnoch elevhälsoplanen följs upp och utvärderas årligen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet för att identifiera utvecklingsområden inom barn- och elevhälsan. Områdeschef ansvarar för att det upprättas en plan för barn- och elevhälsa på områdesnivå där rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning dokumenteras utifrån gällande styrdokument och riktlinjer. I den övergripande riktlinjen förhåller man sig till nedanstående modell Pyramiden för att främja ett effektivt barn- och elevhälsoarbete KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 12

19 Organisation Barn- och elevhälsans organisation Utbildningsförvaltningen är organiserad i tre avdelningar där förskole- och skolverksamheten är organiserad under områdescheferna utifrån fem geografiska skolområden: Gymnasiet (Gymnasieskolor och gymnasiesärskola) Norra skolområdet (Förskolor och grundskolor) Västra skolområdet (Förskolor och grundskolor) Östra skolområdet ( Förskolor, grundskolor och resursenhet) Södra skolområdet (Förskolor, grundskolor och grundsärskola) Det finns en områdeschef för varje skolområde med chefsansvar för rektorer och andra funktioner i respektive områdesorganisation. Områdescheferna ansvarar för den områdescentrala elevhälsan. Inom utvecklingsavdelningen finns den centrala barnoch elevhälsan organiserad som leds av verksamhetschef HSL/enhetschef central barn- och elevhälsa. Inom den centrala barn- och elevhälsan finns skolläkare, skolpsykolog med psykologiskt ledningsansvar, verksamhetsutvecklare samt externfinansierad tjänst som projektsamordnare. Verksamhetschefen enlig HSL rapporterar till avdelningschef KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 13

20 Måluppfyllelse kopplat till barn- och elevhälsan 2019 Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nämndens kommentar enl. årsrapport 2019 Måluppfyllelse (nämndens bedömning) En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Förstärka insatserna kring barnhälsan i förskolan Förstärkningen av barnhälsan har under 2019 skett främst genom förvaltningens satsning på kompetensinsatser kring tillgängliga lärmiljöer. Utvecklingsinsatsen syftar till att öka kompetensen för barn i behov av stödinsatser, i synnerhet de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vidare har det handlat om att skapa medvetenhet, förståelse och en utökad verktygslåda för att möta alla barn och elever. Arbetet är en del av utbildningsförvaltningens fokus mot tidiga insatser. Insatsen förväntas på sikt att skapa bättre förutsättningar för alla barn och elever att utvecklas och må väl i en miljö anpassad utifrån ett socialt, fysiskt och pedagogiskt perspektiv, samt en ökad kompetens på enhetsnivå kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur man kan möta dess konsekvenser. Arbetet fortsätter under kommande år och är en del av internbudgeten för Ja Införa tvärprofessionella resursteam i särskolan Resursteamet ingår i särskolans lokala elevhälsa som leds av rektor. Teamet kommer också att ha tillgång till södra områdets centrala elevhälsa för ytterligare spetskompetens. Växjös grundsärskola finns från och med januari 2019 på Ljungfälleskolan och Teleborg Centrumskola Ja 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 14

21 Mål kopplat till barn- och elevhälsan 2020 (urval) Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Kompetensutvecklingssatsning på att bemöta elever med neuropsykiatrisk funktionsvariation En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Utveckla arbetet inom tidiga insatser och tillgängliga lärmiljöer (Baserat utbildningsnämndens kommentar till årsrapporten 2019 är detta nämndmål en fortsättning på 2019 års mål om att Förstärka insatserna kring barnhälsan i förskolan ) Se över hur kommunens grundskolor når målet att säkerställa att alla elever har tillgång till likvärdig elevhälsa Utreda förutsättningarna för att starta nationella gymnasieprogram för personer med neuropsykiatriska diagnoser Fler barn- och elever ska utmanas i sitt lärande och nå kunskapsmålen Fortsätta stärka skolledares och lärares pedagogiska ledarskap Analysera vilka elevgrupper som har svårt att nå läroplanernas mål samt utveckla insatser mot dessa grupper 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 15

22 Nulägesanalys

23 Förvaltningsövergripande organisation Central barn- och elevhälsa Profession Verksamhetschef enligt HSL Tjänstgöringsgrad (%) Vilka tjänsten riktar sig mot 100 Alla enheter, kommunala och fristående Skolläkare, MLA 100 Kommunal grund- och gymnasieskola Psykolog, PLA 20 Kommunal Organisation - enhetsnivå grund- och gymnasieskola Verksamhetsutvecklare/ projektledare Verksamhetsutvecklare 100 Kommunal förgrund och gymnasieförskola 50 Kommunal förgrund och gymnasieförskola Kommentar Den centrala barn- och elevhälsan består av skolläkare, verksamhetsutvecklare, skolpsykolog med psykologiskt ledningsansvar, samt externfinansierad tjänst som projektsamordnare. Verksamhetschef HSL är ansvarig för enheten och rapporterar till avdelningschef för utvecklingsavdelningen. Den centrala barn- och elevhälsans uppdrag består av hälsosjukvårdsinsatser, myndighetsutövning samt verksamhetsstöd och verksamhetsutveckling. Centrala barn- och elevhälsan har ett vårdgivaransvar enligt hälso- och sjukvårdslagen och är i dessa frågor direkt underställd nämnd. Det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården inom elevhälsan innebär att säkerställa att verksamheten uppfyller lagkrav på god vård och patientsäkerhet i alla de delar som faller inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen, administrativt, organisatoriskt och medicinskt. Vad gäller verksamhetsutveckling innebär uppdraget att verkställa utvecklingsprojekt utifrån internbudget och verksamhetsplan, stödja utveckling av barn- och elevhälsa inom utbildningsförvaltningen, representera utbildningsförvaltningen i interna och externa samverkansgrupper samt verka för likvärdighet och kvalitet i barn- och elevhälsans insatser. Avseende verksamhetsstöd ska enheten stödja utveckling av barn- och elevhälsa inom utbildningsförvaltningen, exempelvis genom handledning, yrkesnätverk samt stötta i utvecklingsprocesser och vid framtagande av rutiner och processer. Enheten ska även vara en väg in till kommunens barn- och elevhälsa och stödja och bistå elever, vårdnadshavare, förvaltning, skolledare och verksamheter i barn- och elevhälsofrågor. Myndighetsutövningen består av att utreda och besluta om mottagande i särskola, utreda och besluta om tilläggsbelopp för fristående enheter samt samverka med förvaltningen för Arbete och välfärd kring samhällsplacerade barn och elever KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 17

24 Områdesnivå övergripande organisation Som tidigare står beskrivit ansvarar respektive områdeschef för att avgöra omfattningen på den områdescentrala barn- och elevhälsan utifrån områdets behov. Nedan följer en övergripande redogörelse över nuläget på områdesnivå. För områdesspecifik analys, se tillhörande bilaga. Områdescentral elevhälsa 16 Antal tjänster inom barn- och elevhälsa på områdescentral nivå Gymnasiet Norra Södra Västra Östra Skolpsykolog Kurator Specialpedagog/speciallärare SYV Skolsköterska Kommentar Baserat på svar från genomförd enkät samt våra intervjuer går det att konstatera stora skillnader mellan hur områdena valt att organisera sig, både avseende antal tjänster på områdescentral nivå samt vilka professioner som finns. På de fem olika områdena finns det mellan 1 upp till 14 tjänster inom barn- och elevhälsan anställda på områdesnivå. Framförallt är det Gymnasiet som sticker ut där varje enhet, med undantag från en områdescentral skolpsykolog, har tillgång till barn- och elevhälsans professioner på enhetsnivå KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 18

25 Områdesnivå övergripande - riktlinjer Riktlinjer områdesnivå Det finns giltiga barn- och elevhälsoplaner för tre av de fem skolområdena Flera av områden har tagit fram områdesspecifika rutiner, riktlinjer, mallar eller andra styrdokument Exempel är mallar för ansökan till barn- och elevhälsan samt handlingsplaner för förskolan Riktlinjer enhetsnivå Ca 90% av de rektorer som besvarat enkäten uppger att de finns en elevhälsoplan på deras enhet På de flesta enheter finns antingen likabehandlingsplan, plan för trygghet på skola eller annan åtgärdsplan Överlag upplevs rutiner och arbetssätt vara välfungerande enligt enkätsvaren Kommentar Vilka riktlinjer och rutiner som finns såväl på områdes- som enhetsnivå varierar. Av de två områdena där barn- och elevhälsoplaner saknas slutade de senaste planerna att gälla ( enligt administrativ chef på berört område pågår arbete med att ta fram en ny plan) respektive läsåret På enhetsnivå har de flesta enheter en enhetsspecifik barn- och elevhälsoplan. Utifrån enkätsvaren skiljer det dock även här mellan områdena där det för vissa områden finns planer upprättade på samtliga enheter medan andra områden saknar planer på ca hälften av enheterna. De flesta rektorer uppger emellertid att rutiner och arbetssätt avseende barn- och elevhälsan är välfungerande KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 19

26 Områdesnivå övergripande arbetssätt Enkätsvar från rektorer Finns förutsättningar för barn- och elevhälsans personal att utföra sitt uppdrag enligt Hälso- och sjukvårdslagen? Finns det tillgång till elevhälsans alla insatser: medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk? Finns förutsättningar för dig som rektor att ta stöd av barn- och elevhälsan för utredning av elever som är i behov av särskilt stöd? Sker samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt? Finns förutsättningar för barn- och elevhälsan att i enlighet med skollagen arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål? Säkerställer OC att samverkan sker mellan de olika områdena samt med centralt placerade funktioner såsom verksamhetsutvecklare, skolläkare och verksamhetschef HSL? Är rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning avseende barn- och elevhälsoarbetet tydliggjort på din enhet? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Kommentar Ca 20% svarar nej på frågan avseende i fall det finns tillgång till elevhälsans alla insatser. Rektorerna uppger i enkäten olika svar på vilka insatser det saknas tillgång till. Exempel som uppges på en del enheter är att det ej finns tillgång till psykolog medan vissa uppger att de saknar tillgång till kuratorer. Ca 20 % uppger även att områdeschefen ej säkerställer att samverkan sker mellan de olika områdena samt med centralt placerade funktioner. Det framgår vidare av rektorernas svar att samverkan fungerar väldigt olika mellan de olika områdesövergripande teamen och vissa upplever suboptimering inom områdena KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 20

27 Nyckeltal Idag finns inga nyckeltal som reglerar omfattningen eller vad tillgång till elevhälsans kompetenser innebär. Huvudmannen avgör. Regeringen har begärt att detta ska belysas i en utredning. Vid utredningstillfället är sådana nyckeltal inte fastställda. Det saknas även tillgänglig data för jämförelse med jämförbara kommuner och riket. För att göra en jämförelse mellan områdena kring tillgång till elevhälsans olika kompetenser har vi utgått från fackförbundens angivna rekommendationer avseende antal elever per yrkesgrupp. För lärare med specialpedagogisk kompetens saknas sådana riktlinjer, därför finns de inte med i sammanställningen nedan. Nedan nyckeltal är uträknade utifrån de uppgifter kring antal elever inom grundskolan och gymnasiet vi erhållit från utbildningsförvaltningen per maj Värdena för skolsköterska är baserade på ett genomsnitt av antalet heltidstjänster per enhet delat med antal elever. För övriga yrkesgrupper är värdena baserade på antal heltidstjänster på områdescentral nivå dividerat med antalet elever på grundskolan inom området. Antal elever på de skolenheter som har egen personal inom respektive profession har exkluderats. Jämförelserna tar inte hänsyn till variationer i olika stödbehov mellan områden. Yrkesgrupp Rekommendation elever/yrkesgrupp Norra Södra Västra Östra Gymnasiet Central barn- och elevhälsa Skolläkare 4000* n/a n/a n/a n/a n/a Skolsköterskor 400** Saknas Skolpsykologer 500*** Saknas Kuratorer 300**** (1629) 436 Saknas Kommentar Av tabellen ovan framgår att samtliga yrkeskategorier arbetar mot ett mycket högre elevantal än vad som rekommenderas. Detta blir särskilt påtagligt för skolläkaren, skolpsykologerna och vissa kuratorer. För skolsköterskorna är fördelningen mer jämn även om Östra området redovisar ett högre elevantal per anställd skolsköterska. Vad gäller kuratorerna framgår stora skillnader där Östra och Västra området sticker ut. Östra området har enbart en kurator anställd på 50% på områdescentral nivå vilket omräknat i heltidstjänster blir ett mycket högre elevantal. Faktiska antalet elever som kuratorn ansvarar för är 1629 elever. Gymnasiet är närmst i linje med rekommendationen. *Skolläkarföreningen **På 1990-talet beslutade Skolsköterskeföreningen om denna rekommendationen. Sedan 2019 tar Skolsköterskeföreningen avstånd från rekommendationen och menar att man inte ska referera till densamma , kl. 07:00. Då annan rekommendation saknas använder vi denna som riktvärde. *** , kl. 07:30 **** , kl. 07: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 21

28 Nyckeltal Nedan tabell är en sammanställning utav antalet barn per områdescentral specialpedagog riktad mot förskolan, grundskolan och gymnasiet. Likt nyckeltalen på föregående sida är antalet elever på enheter med egen personal exkluderade. Antal barn i förskolan Barn per specialpedagog Antal elever i grundskolan/ gymnasiet Elever per specialpedagog Kommentar Norra Södra Västra Östra Gymnasiet Av jämförelsen kan vi konstatera att Södra har bäst tillgång till specialpedagoger riktade mot förskolan. När det kommer till grundskolan och gymnasiet ligger Norra området bäst till. Övriga områden ligger jämnt avseende förskolan medan vi noterar större variationer för grundskolan och gymnasiet. Vid jämförelse av Växjö kommuns kostnad per elev eller inskrivet barn för elevhälsa* inom grundskolan och gymnasiet (kommunal huvudman) i jämförelse med riket ser vi att Växjö ligger lägre inom såväl grundskolan som gymnasiet, se nedan tabell. - - Grundskola (kr) Gymnasiet (kr) Kronobergs län Större stad Växjö *Kostnader, Siris, Skolverket, år KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 22

29 Kartläggning av barn- och elevhälsan del 2 sammanfattande iakttagelser

30 Organisation Organisering av barn- och elevhälsan på områdesnivå Samtliga områden inom grundskolan har en områdescentral barn- och elevhälsa som består av skolpsykolog, kurator, specialpedagog och i förekommande fall SYV. Omfattningen ser olika ut beroende på område. I södra området ingår även skolsköterskorna i den områdescentrala elevhälsan i syfte att samla alla kompetenser i ett tvärprofessionellt övergripande team. Varje område har specialpedagoger som enbart arbetar mot förskolan. Inom gymnasiet finns enbart en skolpsykolog inom den områdescentrala elevhälsan. Övriga professioner är organiserade enhetsvis på Kungsmadskolan, Teknikum och Katedralskolan. Den övergripande elevhälsan finansieras genom skolpengen där områdeschef gör ett avdrag för dessa tjänster innan resterande budget utifrån peng fördelas till respektive förskola/skola. På områdesnivå finns även förvaltningsövergripande funktioner såsom logoped och specialpedagog hörsel/syn. Dessa professioner arbetar mot alla områden/elever även om de är organiserade under olika områdeschefer. Samtliga områdeschefer anger att de har tillgång till elevhälsans alla insatser (medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk). Vissa rektorer och elevhälsopersonal bedömer dock att de inte har tillgång till alla insatser. Av svaren kan vi konstatera att det beror på huruvida man bedömer att man har tillgång till alla professioner lokalt på sin enhet eller om det finns att tillgå via den områdescentrala elevhälsan. Inom Katedralskolan saknas det vid tidpunkten för genomlysningen psykologisk insats. Vid behov köps externt stöd. Från och med hösten 2020 kommer den områdescentrala psykologen att finnas tillgänglig även för Katedralskolan. Inom förskolan finns enbart tillgång till specialpedagogisk och i viss mån psykologisk insats i enlighet med lagstiftningen. Områdeschefernas bedömning är att rektorerna har god kännedom om hur elevhälsan är organiserad och hur de ska gå tillväga för att komma i kontakt med elevhälsan. Detta understöds även av intervjuade rektorer även om vissa menar att det kan vara lite förvirrande för rektorerna att veta när de ska vända sig till områdets elevhälsa respektive den central elevhälsan. Vissa av områdescheferna har delegerat uppgifter som rör elevhälsan. På rektorsnivå framgår att vissa rektorer delegerat ansvar för pedagogiska utredningar och närvarokontroll till lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 24

31 Organisation Organisering av barn- och elevhälsan på enhetsnivå Skolorna har sina egna elevhälsoteam (EHT) där rektor ansvarar för att organisera och leda arbetet och tillse att det sker enligt den lagstiftning och riktlinjer som finns. Av intervjuerna framkommer att de lokala teamen mestadels består av pedagoger/lärare genom mentor/arbetslag, specialpedagoger/speciallärare (om så finns), rektor samt i förekommande fall kurator och skolsköterska. Det finns också rektorer som delar elevhälsopersonal med andra rektorer, detta gäller företrädesvis mindre skolenheter. Skolpsykolog medverkar vid behov. Inom gymnasiet finns lokala EHT knutna till olika rektorer och program (vanligtvis ansvarar varje rektor för 1-2 program). I teamen ingår specialpedagog/speciallärare, rektor, skolsköterska, kurator och i förekommande fall skolpsykolog. En rektor på Teknikum respektive Kungsmadskolan är elevhälsochef och chef över kuratorer och skolsköterskor. Respektive rektor har minst en specialpedagog/speciallärare som de ansvarar för. Katedralskolan som är organiserade som en intraprenad ansvarar för sin egen organisering av elevhälsan. Skolpsykologen deltar utifrån fastställda dagar på programmens olika EHT (ej Katedralskolan vid tidpunkten för genomlysningen). Ärenden lyfts utifrån mentor/arbetslag och rektor där kontakt med EHT tas i ärenden som kräver åtgärd. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har egna resursteam som innefattar kurator, specialpedagog samt psykolog och arbetsterapeut (grundsärskolan). Resursteamet inom grundsärskolan är nytt sedan Inom förskolorna genomförs barnhälsoteamsmöten 1-3 gånger per termin. Vid vissa områden genomförs det månatligen. Vid dessa möten deltar pedagoger, rektor samt specialpedagog från den områdescentrala elevhälsan som arbetar mot förskolan. Vid behov kan den områdescentrala psykologen nyttjas. Merparten av intervjuade rektorer upplever att elevhälsans organisation är ändamålsenlig även om det betonas att stödbehoven är större än vad det finns resurser. Samtliga rektorer tycker också att de beslutar om sin egen inre organisation vad gäller elevhälsan. Vissa rektorer lyfter att de saknar tillgång till alla insatser i form av specialpedagog och kurator KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 25

32 Riktlinjer Riktlinjer för barn och elevhälsan Merparten av de intervjuade har kännedom om innehållet i de förvaltningsövergripande riktlinjerna för barn- och elevhälsan och anger att de arbetar i enlighet med Pyramiden. Någon enstaka rektor saknade helt kännedom om modellen. För elevhälsopersonal knutna till HSL finns en metodhandbok som syftar till att säkerställa att processer är strukturerade så att de bidrar till mer likvärdiga vårdinsatser. Tanken är att metodboken ska integreras i det systematiska ledningssystemet för HSL. Detta upplevs av de svarande vara något förvirrande eftersom metodhandboken redan utgör en integrerad del av ledningssystemet. Årligen upprättas en patientsäkerhetsberättelse. Därutöver uppges att egna rutiner utformas utifrån respektive profession utifrån evidens och studier efter avstämning med verksamhetschef för HSL. Utbildningsförvaltningen och den centrala barn- och elevhälsan har under senare tid arbetat mycket med att bygga upp rutiner och dokument. Som nämnts ovan bedrivs ett systematiskt arbete inom HSL med en metodbok med rutiner för olika discipliner. Överlag arbetas det med att få ihop en tidigare fragmenterad dokumentstruktur. Sammantaget bedömer intervjuade chefer och rektorer att det är en utmaning att säkerställa att all personal har kännedom om tillämpliga styrdokument och riktlinjer. Detta bekräftas av intervjuad barn- och elevhälsopersonal där det förekommer variationer i vilken mån man har kännedom om vilka rutiner som finns för olika insatser och kring övergripande riktlinjer som exempelvis det systematiska ledningssystemet för HSL. Barn- och elevhälsoplan Bara Norra området har en barn-och elevhälsoplan i enlighet med de förvaltningsövergripande riktlinjerna. Södra och Västra området saknar en uppdaterad plan. Östra området och gymnasiet saknar helt en barnoch elevhälsoplan på områdesnivå. På gymnasiet finns en övergripande elevhälsoplan för Kungsmad och Teknikum samt en elevhälsoplan per enhet. Varje rektor ansvarar för att ta fram en plan för sin enhet som ska utgå från områdets samlade barn- och elevhälsoplan. Av svaren från rektorer och barn- och elevhälsopersonal framgår att en plan har upprättats för merparten av enheterna. Dock saknas helt eller en uppdaterad plan för vissa enheter. För dem som ansvarar för mer än en enhet tas det fram en samlad barnhälsoplan (gäller framförallt inom förskolan). Arbetet med att ta fram, analysera, revidera och utveckla innehållet i planerna ser olika ut mellan områdena. I vissa områden har planen inte uppdaterats det senaste läsåret, i intervju med vissa rektorer framkommer att det helt saknas kännedom om dokumentet samt att det ser olika ut huruvida man redovisat innehållet i planen och följt upp den årligen på sin skolenhet. Det är också olika huruvida området gör en genomgång av den områdescentrala barn- och elevhälsoplanen som enheterna sedan ska förhålla sig till. Av våra svar framkommer synpunkter på att arbetet behöver systematiseras mer för att vara ett effektivt stöd i områdets och enheternas elevhälsoarbete. Vissa anger att planerna tenderar att vara samma från år till år och inte utgöra ett styrande dokument för elevhälsoarbetet. Det bedöms även som viktigt att planerna är uppdaterade för att tydliggöra uppdrag, insatser och rutiner i "skärningspunkten" mellan lokal och central elevhälsa. Det görs ingen uppföljning på områdesnivå huruvida varje enhet har en lokal barn- och elevhälsoplan i enlighet med riktlinjerna och att planen utgör ett levande dokument i arbetssätt och ärendegång avseende barnoch elevhälsans insatser. Det saknas även uppföljning huruvida de lokala planerna följer de områdescentrala planerna KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved.. 26

33 Ärendegång och likvärdighet Ärendegång, arbetssätt och rutiner Enligt de intervjuade är utgångspunkten för den områdescentrala elevhälsan att de ska nyttjas som specialister och stötta de lokala barn- och elevhälsoteamen när de behöver stöd. De ska arbeta förebyggande och främjande. Ärendegången ser olika ut i områdena. I merparten av grundskoleområdena finns en särskild blankett framtagen som ska användas vid registrering av ett ärende. Mentorer och undervisande lärare, anmäler elever/grupper som de känner oro för till EHT. Om behov kvarstår efter konsultationer och anpassningar skickas ärendet vidare till områdets övergripande team som beslutar om vidare åtgärder (grundskolan). EHT träffas vanligtvis 1 ggr/vecka. För vissa enheter är det 1 ggr/månad. Inom grund- och gymnasiesärskolan bedöms det finnas en tydlig struktur för teamets uppdrag vilket gör att man har utvecklat former för hur man jobbar med elever på både grupp- och individnivå. Elevhälsomöten genomförs regelbundet. Av svaren betonas betydelsen av att teamet sitter samlat och utgår ifrån samma lokaler som den miljö det är verksamt i. Det finns en utsedd person inom varje områdescentral elevhälsa som ansvarar för att registrera och i personalgruppen fördela ärenden. I enlighet med de förvaltningsövergripande riktlinjerna ska de lokala elevhälsoteamen påvisa vilka insatser som gjorts på enheten i arbetslag/lokala EHT, innan den områdescentrala elevhälsan kan kontaktas. Vissa områden kräver även att en handlingsplan tagits fram innan kontakt tas med den övergripande elevhälsan. Utifrån det behov som framkommer i ansökan beslutar det övergripande teamet vilken profession/vem i teamet som tar hand om ärendet och vilka insatser som kan vara aktuella. Insatser ges alltid i samverkan med berörd personal på enheten. Avstämning av ärenden sker antingen löpande eller en dag i veckan för att fånga upp vilka ärenden som kommit in, vilken fördelning som kan göras utifrån ärendets art och eventuell specialistkompetens hos den områdescentrala elevhälsan. Enligt områdescheferna/administrativ chef deltar de vid behov vid dessa möten för att tillse att det finns en jämn fördelning i uppdrag och utredningar mellan enheterna samt för att få inblick i vilka ärenden som inkommer och från vilka enheter. Den områdescentrala elevhälsan deltar i lokala EHT vid behov, gör observationer, gör nulägesanalyser, medverkande vid framtagande av handlingsplaner och kan ge handledning till personal. Tidiga insatser lyfts fram och insatser för att arbeta förebyggande och främjande. De genomför även kartläggningar/utredningar. Områdeschef kan även ge uppdrag till den övergripande elevhälsan att göra särskilda insatser på utvalda enheter. Uppfattningen är att rutiner och arbetssätt överlag är tydliggjorda men att arbetsfördelning och roller mellan EHT och CEHT kan tydliggöras. Vissa rektorer efterfrågar även bättre återkoppling från den områdescentrala elevhälsan kring hur de ska gå vidare i olika ärenden och ett tydliggörande kring vem återkoppling ska ske till. Ibland sker återkoppling direkt till arbetslag/lärare där rektor inte får ta del av samma information samtidigt, vilket efterfrågas KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 27

34 Ärendegång och likvärdighet Likvärdig tillgång Områdeschef ansvarar för att säkerställa likvärdighet. Nämndens resursfördelningsmodell tar hänsyn till socioekonomiska resurser. Syftet med den områdescentrala elevhälsan är enligt de intervjuade att säkerställa likvärdighet och effektivitet. Samtliga områdeschefer betonar att varje enhet har lika förutsättningar att nyttja den områdescentrala elevhälsan. Av intervjuerna framgår dock att det ser olika ut i vilken omfattning enheterna nyttjar den områdescentrala elevhälsan. För de enheter som inte har egen barnoch elevhälsopersonal i form av specialpedagog och kurator nyttjas den områdescentrala elevhälsan mer i jämförelse med de enheter som har resurser anställda på enhetsnivå. Rektorerna upplever att elevhälsans förutsättningar bygger mycket på skolstruktur och ekonomiska förutsättningar, där mindre enheter har svårare att omfördela resurser till elevhälsan i jämförelse med större enheter. Många rektorer menar att det inte finns förutsättningar att säkerställa likvärdigheten. Flera rektorer framför även att de inte vet i vilken omfattning och till hur stor del de kan nyttja den områdescentrala elevhälsan. Ytterligare en aspekt som anses påverka likvärdig tillgång är att resurser inom elevhälsan koncentreras till framförallt högstadium och gymnasieskola på bekostnad av låg- och mellanstadium. Inom gymnasiet upplevs förutsättningarna för att säkerställa likvärdighet vara högre då elevhälsan finns lokaliserad på skolan och alla professioner inom elevhälsan finns samlade på en enhet. Inom gymnasiet betonas att fördelning av elevhälsoresurser sker samordnat mellan rektorerna på respektive skola och att resurser mobiliseras vid behov även om vissa funktioner har sin organisering inom vissa enheter. Från förvaltningsnivå har det enligt de intervjuade inte kommit några direktiv kring hur barn- och elevhälsoresurserna ska vara fördelade utifrån elevantal. Enligt nuvarande organisering ansvarar respektive områdeschef för att organisera sin elevhälsa. På områdeschefsnivå har frågan aktualiserats genom att området Centrum togs bort och fördelades till övriga områden (ej Norra). Bedömningen bland områdescheferna var att fördelningen av resurser utifrån elevantal var ganska jämn KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 28

35 Ärendegång och likvärdighet Nyttjande av varandras kompetenser för likvärdig elevhälsa Det ser olika ut huruvida respektive barn- och elevhälsa har specialisering inom de olika insatserna. Fördelning av ärenden utifrån specialisering sker i första hand på områdesnivå. Vetskapen bland områdeschefer och rektorer kring vilka specialistkompetenser som finns att tillgå i området och av förvaltningsövergripande funktioner varierar. Vidare saknas samordning mellan enheterna och områdena utifrån barn- och elevhälsans specialistkompetenser. Exempelvis lyfter vissa områdeschefer och rektorer att de är i behov av läs- och skrivutredningar. Dock nyttjas inte kompetens mellan områden för att säkerställa likvärdighet ur ett elevperspektiv. Övergripande funktioner bekräftar att det ser olika ut vilket material som används och hur vissa utredningar görs. Det varierar även inom områdena huruvida psykolog eller kurator från den övergripande elevhälsan är förskolorna behjälpliga med sociala utredningar inför inskrivning i särskola. Ett område som lyfts av rektorerna inom förskolan är behovet av medicinsk personal för att möta de omfattande medicinska stödbehov som vissa barn har. De medger att detta är en ökande grupp där förskolorna idag har svårt att tillgodose dessa behov, dock ska de lösa uppdraget utifrån befintlig miljö och resurser. För vissa av dessa barn har resurser täckts i form av tilläggsbelopp. Behovet av en resursförskola lyfts fram. Verksamhetschef för HSL ansvarar för att bjuda in till förvaltningsövergripande yrkesnätverk för erfarenhetsutbyte och diskussion kring samsyn i arbetssätt och uppdrag. Träffar genomförs ett antal gånger per termin. Vid dessa träffar deltar inte elevhälsopersonal som är anställda på enheterna. Särskolornas resursteam samt övergripande funktioner såsom logoped och specialpedagog hörsel/syn deltar i det specialpedagogiska nätverket. Sammantaget framkommer att det finns behov att i mycket större utsträckning samordna och dra nytta av den specialistkompetens som finns i förvaltningen i syfte att utbyta erfarenhets- och kompetensutbyte och ett mer likvärdigt arbetssätt. Av intervjuerna framgår att förvaltningen skulle kunna bli bättre på att göra kompetensinventering och fördela befintlig kompetens för att på så sätt bättre säkerställa likvärdigheten. Överlag efterfrågas mer av flexibilitet där rätt kompetens matchar mot rätt behov. Behovet av kompetenshöjningar lyfts även fram av barn- och elevhälsopersonalen och att det finns en samlad bild inom förvaltningen och mellan områdena kring gemensamma uppdrag/arbetsbeskrivningar per profession och vilka utvecklingsinsatser som ska göras KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 29

36 Särskilt stöd Särskilda undervisningsgrupper Särskilda undervisningsgrupper finns på vissa enheter, där eleven är del av sin skoltid Syftet är att eleven ska återgå till undervisning i sin ordinarie klass. Respektive rektor beslutar om hur arbetet i de särskilda undervisningsgrupperna ska organiseras. Lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens arbetar hel- eller deltid i grupperna. Även elevassistenter kan ha sin placering i särskild undervisningsgrupp. Inom förvaltningen finns en förvaltningsövergripande resursenhet som utgör en särskild undervisningsgrupp. Resursenheten riktar sig till elever på grundskolan. Rektorerna ansöker om plats i resursenheten i samverkan med eleverna efter beslut av rektor om särskild undervisningsgrupp. Enhetscheferna för resursenheten fattar beslut om antagning. Behoven av platser i resursenheten upplevs av ett par rektorer vara större än tillgången på platser. Om ansökan avslås försöker respektive rektor att möta elevens behov på respektive enhet. Varje skola finansierar själv placeringen utifrån sin budgetram. Enligt de intervjuade är en placering av en elev i resursenheten kostsam och ersätts inte via tilläggsbelopp. De svarande kritiserar detta system då det kan påverka en enhets budget, speciellt om stödbehoven är stora på en skola och omfattar placering av flera elever. Resursenheten har inget eget elevhälsoteam utan antagna elever tillhör sin hemskola och deras elevhälsoteam ska vara enheten behjälplig. Som stöd för enhetens arbete finns en specialpedagog och lärare/elevresurser. Samverkan sker med habiliteringen, LSS, BUP och Arbete och Välfärd i form av nätverksmöten. Eleverna är på enheten en termin i taget och i oktober respektive mars görs avstämningar tillsammans med vårdnadshavare, hemskola och resursenheten huruvida eleven ska återgå till sin hemskola eller vara kvar ytterligare en termin. Av intervjuerna framgår att även om det är uttalat att hemskolans elevhälsoteam ska stötta eleven under sin tid på resursenheten finns fortfarande stora variationer huruvida hemskolornas elevhälsa deltar i arbetet. Även om arbetet utvecklats enligt områdeschefen som ansvarar för resursenheten, finns fortsatta förbättringsåtgärder för att tillse att respektive hemskola har ett mer aktivt deltagande i elevens kunskapsutveckling KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 30

37 Särskilt stöd Tilläggsbelopp Utbildningsnämnden har tagit fram centrala riktlinjer för tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd. Som stöd anges målgrupper och efterföljande behovsgrupper utifrån en gradering från A-E, där identifierade behov utifrån C-E kan vara föremål för tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp kan sökas för elever i grundskolan, men inte i grundsärskolan. I riktlinjerna framgår att beslut om medel hanteras av den områdescentrala elevhälsan. Inom gymnasiet ansvarar rektorn för introduktionsprogrammen för beslut om tilläggsbelopp. Verksamhetschef för HSL ansvarar för beslut om stöd till de fristående verksamheterna. I grundskoleområdena ansvarar delar av den områdescentrala elevhälsan för att ta emot och gå igenom ansökningar. På Kungsmad och Teknikum ansvarar rektor för IMprogrammet för ansökningarna. Katedralskolan hanterar själva ansökningar och beslut om tilläggsbelopp. Områdeschef fattar slutligen beslut. Beslut fattas läsårsvis. För de enheter som söker för en elev som tidigare fått tilläggsbelopp, ska ansökan innehålla utförliga beskrivningar av hur medlen använts tillsammans med analyser av utförda insatser. Enligt politiskt beslut avsätts 1250 kr/elev/år för tilläggsbelopp för elever inom den kommunala grundskolan. Beloppet utgör den samlade pott som varje områdeschef har att förhålla sig till vid fördelning av tilläggsbelopp. Inom gymnasiet avsätter områdeschef årligen en summa för ändamålet utifrån elevpengen på nationella program inom Teknikum och Kungsmad. För de fristående verksamheterna finns i enlighet med lagstiftningen ingen fastställd budgetram. Omfattningen av tilläggsbeloppen utifrån angivna behovsgrupper varierar mellan områdena. Det finns även olika strategier mellan områdena för att bedöma nivån på tilläggsbelopp. Av intervjuade rektorer framkommer olika svar huruvida man tycker systemet fungerar. Vissa rektorer framför att det tar mycket tid att göra ansökningar och hur beslut om tilläggsbelopp fattas brister i transparens. Rektorerna får långt ifrån medel för alla elever som de söker för och det uppfattas mycket oklart varför vissa får och andra inte. Dessa rektorer skulle önska att befintliga medel förs ut till rektorernas budgetar för fördelning på respektive enhet istället. Enligt vår dialog med verksamhetschef för HSL variera nivåer på tilläggsbeloppen mellan enheter med anledning av val av olika strategier. Det saknas en systematiserad och samlad uppföljning på områdes- och förvaltningsnivå av hur erhållna tilläggsbelopp bedömts och beräknats samt hur stödresurserna har bidragit till elevens måluppfyllelse KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 31

38 Elevhälsans olika insatser och likvärdighet Förvaltningsövergripande funktioner Skolläkare, MLA Skolläkaren, som även har medicinskt ledningsansvar, MLA, arbetar med sedvanliga skolläkaruppgifter och ett övergripande utvecklingsuppdrag utifrån HSL, samt med att främja ett gott samarbete med regionen och andra samverkande verksamheter. När skolsköterskorna identifierar medicinska frågeställningar eller problem kontaktas skolläkaren om så behövs. Skolläkaren sitter med i regionens samarbetsgrupp kring hälso- och sjukvård för barn samt elevhälsans kommunövergripande grupp för medicinskt ansvariga. Det uppges att likvärdigheten lider med nuvarande organisation med många understrukturer vilket försvårar samverkan, samordning och kontinuitet inom och mellan verksamheter och professioner. Skolpsykolog, PLA Skolpsykolog med psykologiskt ledningsansvar (PLA) är anställd på Södra området som skolpsykolog men arbetar 20% inom centrala barn och elevhälsan som PLA.. Arbetet innefattar övergripande ansvar för utveckling, kvalitetssäkring samt samordning av verksamheten för övriga sex skolpsykologer. Av intervjuer uppges att man har upprättat bra samarbetsrutiner i gruppen, en bra mötesstruktur, men är att man är beroende av att områdeschef tar beslut som stödjer gruppens utvecklingsarbete. Logoped och specialpedagog hörsel/syn Det finns övergripande rutiner för ärendegången. Av svaren framgår att varje område arbetar på olika sätt. En del har specialpedagoger med språklig inriktning andra inte. Det finns variationer huruvida rektorerna och pedagogerna har kunskap om logopedernas kompetens och hur de kan bidra till elevens hälsa och utveckling mot målen. Det görs inte några gemensamma informationsinsatser inom elevhälsan utan det ligger på den enskilda professionen att informera om sin kompetens och hur den kan bidra till elevhälsan. Vad gäller logopedinsatser uttrycker flera rektorer att de saknar denna kompetens och det finns en viss osäkerhet bland intervjuade rektorer hur många logopeder som finns i kommunen och mot vilka årskurser de arbetar mot. Från logopedens sida uttrycks en önskan om att komma närmare verksamheten där stimulans kan ges och det hälsofrämjande arbetet sker. Logopeden upplever att det är svårt att få till ett helhetsperspektiv som inkluderar såväl pedagoger som elever med nuvarande organisation och struktur. Detta anses dessutom försvåras av att man inte träffar lokalt placerade kuratorer och skolsköterskor. Logopederna har inga egna yrkesnätverk utan deltar vid nätverken för specialpedagoger och i förekommande fall vid psykologernas nätverk KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 32

39 Elevhälsans olika insatser och likvärdighet Skolsköterskor Flera skolsköterskor arbetar på mer än en enhet vilket leder till en beskrivning av en arbetssituation som är splittrad med svårigheter att lära känna eleverna. Av svaren framgår att det generellt inte finns tid för något annat än det medicinska uppdraget, där den kurativa eller sociala delen tenderar att bli eftersatt. Skolsköterskorna är inte alltid med på alla elevhälsomöten vilket ses som önskvärt, även om de finns tillgängliga vid behov. skolsköterskorna är ofta ensamma i sin roll och upplevs ha svårt att få stöd och förståelse för rollen från såväl skolledare som pedagoger. Dessutom uppges förutsättningarna skilja sig åt mellan de olika skolområdena vilket bidrar till att olika arbetssätt vilket i sin tur försvårar samverkan och lärande inom och mellan skolområden. Överlag beskrivs det som långt till andra professioner och det övergripande teamet, samtidigt som skolledare allt som oftast har låg förståelse för skolsköterskans uppdrag och hur denne kan stödja den pedagogiska verksamheten. När det är t.ex. studiedagar så har det sällan en inriktning som hjälper skolsköterskorna i deras kompetensutveckling. Det förekommer även variationer i vilken mån utrymme ges för kompetensutvecklingsinsatser, vilket bidrar till ojämn kompetensutveckling och kompetensfördelning. De intervjuade anger att samverkan mellan lokala EHT och den områdescentrala elevhälsan inte alltid fungerar optimalt. Man ansöker om hjälp på ett lokalt EHT men är sedan inte med i prioriteringsarbetet runt eleven. Återkopplingen från det övergripande teamet uppges även vara av varierande kvalitet och frekvens. Det påpekas dessutom att i det övergripande teamet saknas medicinsk kompetens då fokus ligger på kompetens inom det psykosociala området. Vissa rektorer bedöms ha god förståelse för det medicinska uppdraget medan andra inte har det. Förutsättningarna är olika och likvärdigheten uppges bli lidande. Skolpsykologer Skolpsykologer arbetar främst förebyggande och främjande genom att ge stöd, konsultation, rådgivning till förskolor/skolor utifrån pedagogiska arbetet men även genom utbildning och handledning. Skolpsykologen uppdrag innefattar även att genomföra utredning som föranleds av en pedagogisk frågeställning kring elevens intellektuella förmågor. Vad gäller psykologinsatser uppges arbetet bedrivas fragmenterat där det ofta handlar om korta och snabba insatser medan frågan om mer långsiktiga insatser utifrån ett förebyggande arbete och deras effekter lämnas därhän. I och med att varje psykolog har ett relativt stort antal skolor/förskolor inom sitt upptagningsområde att arbeta mot, bedöms möjligheten att komma nära övriga professioner inom den pedagogiska verksamheten försvåras. Dessutom har varje psykolog ett relativt stort antal skolledare att förhålla sig till när det gäller att hitta sin roll och funktion i verksamheten. Detta bedöms påverka möjligheten till ett samlat och likvärdigt arbete i de olika skolorna. Kunskapen om hur psykologernas kompetens kan utnyttjas i den pedagogiska verksamheten bedöms vara låg hos både skolledare och pedagoger. I de fall en förfrågan ställs om en insats av psykolog med specialistkompetens blir tillgången till den specifika kompetensen beroende av om psykologen är verksam i just det geografiska område i vilket insatsen efterfrågas. Den organisatoriska strukturen anses vidare göra det svårt för skolpsykologerna att fördjupa sig och därmed höja sin egen kompetens och skapa möjlighet för andra att nyttja denna kompetens. När exempelvis verksamheten samlas för en studiedag är innehållet inte anpassat för psykologers kompetensutvecklingsbehov, samtidigt som förfrågningar att delta vid externa konferenser ofta avslås. Det framhålls att chefer och skolledare allt som oftast har svårt att förstå kompetensutvecklingsbehoven hos skolpsykologer och vilken insats en skolpsykolog kan bidra med. Det innebär att vissa får tillgång till nödvändiga kunskap medan andra saknar det vilket kan få negativ påverkan på likvärdigheten. Flera av förvaltningens skolpsykologer genomgår för närvarande specialistutbildning KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 33

40 Elevhälsans olika insatser och likvärdighet Kuratorer De råder variationer i arbetssätt och förutsättningar i uppdrag utifrån om du är anställd på enhetsnivå eller den områdescentrala elevhälsan. De som är anställda på enhetsnivå kan ha ett mer elevnära arbete tillsammans med övrig personal på skolan medan de områdescentralt placerade strävar efter att närvara på lokala EHT i så stor utsträckning som möjligt, dels i syfte att stötta teamet kring vad som ska skickas vidare till CEHT men framför allt för att skapa relationer till personal och elever och erbjuda tidiga insatser. De erbjuder även handledning och rådgivning till enheterna vid behov. Rådande förutsättningar med stora behov hos elever och arbetsgrupper gör att det brister på det förebyggande och hälsofrämjande området. Flera av de svarande anger att för mycket tid läggs på åtgärdande arbete och för lite på systematiskt arbete för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos eleverna. Vissa upplever att de har utrymme i sin tjänst att arbeta främjande och förebyggande. Andra menar att de inte har utrymme då omfattningen på kuratorsinsatsen inte är tillräcklig utifrån elevantal. Förutsättningar upplevs även vara olika beroende på om du tillhör den områdescentrala elevhälsan eller är organiserad direkt på en enhet. Kuratorerna upplever även att rektorer och områdeschefer har olika uppfattningar om vad ett hälsofrämjande arbete innebär och hur man med hjälp av aktuell forskning på området arbetar främjande och förebyggande. Förutsättningarna för att arbeta kurativt och driva olika frågor anges även vara olika. Vidare lyfts fram att det saknas likvärdighet mellan områdena i bemanning och organisation. Tillgången bedöms särskilt vara låg för F-6 skolorna. Detta är också något som understryks av intervjuade rektorer och som framgår av vår sammanställning. Resurser för den psykosociala insatsen tenderar istället att prioriteras på 7-9 skolorna. Det efterfrågas även en tydlig arbetsbeskrivning och vad som ingår i kuratorns uppdrag och hur tillgången till kurator ska definieras. Vissa uttrycker oro för att kuratorns roll har ersätts med elevcoacher/elevkoordinator där det förekommer otydlighet i hur insatserna ska komplettera varandra. Kuratorerna lyfter även behovet av ett gemensamt dokumenthanteringssystem. Specialpedagoger/speciallärare Merparten av de svarade uppger att arbetssätt och rutiner avseende barn- och elevhälsoarbetet på såväl området som enheten är tydliggjort. De flesta bedömer även att det finns förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande, även om mycket tid går till åtgärdande arbete. För framförallt mindre enheter bedöms förutsättningarna vara sämre utifrån begränsade resurser. Inom gymnasiet tillhör specialpedagoger och speciallärare olika enheter vilket bedöms som positivt för att skapa relationer med både personal och elever och för att underlätta det främjande och förebyggande arbetet. Specialpedagoger som arbetar mot förskolan lyfter det goda samarbetet med enheten genom barnhälsoteamen men lyfter behov av kompetensutvecklingsinsatser inom exempelvis tecken som stöd. Speciallärarna jobbar elevnära och stöttar i de ämnen som behövs. Undervisningen bedrivs oftast i smågrupper men i klassrum. På en liten enhet är det ofta så att specialläraren är den enda som inte är uppknuten mot undervisning i klass. Vid frånvaro av annan personal och avsaknad av vikarie (vilket ofta är fallet på landsbygdsskolorna) tas speciallärartid för att täcka upp tillfällig personalfrånvaro. Av rektorerna lyfts att det vid vissa enheter finns olegitimerade speciallärare som trots avsaknad av behörighet är anställda som speciallärare. Inom den specialpedagogiska insatsen pågår ett förvaltningsövergripande uppdrag att ta fram en gemensam läs- och skrivstrategi och matematikstrategi. Vidare efterfrågas att alla specialpedagoger/speciallärare bjuds in till de övergripande yrkesnätverken KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 34

41 Samverkan och likvärdighet Samverkan med övriga myndigheter Vissa upplever att samverkan med andra myndigheter såsom BUP, socialtjänst, habilitering och SPSM behöver utvecklas i syfte att optimera elevhälsans resurser. Flera insatser skulle behöva aktiveras samtidigt för att uppnå ett resultat. Dessutom finns nätverk kring vissa barn med särskilda behov som kan aktiveras och i vissa fall genomföras med stöd av SIP (samordnad individuell plan). Detta lyfts särskilt fram för elever inom särskolan. Samverkan mellan förvaltning och område/enhet Den centrala elevhälsan genom verksamhetschef HSL är inte representerad i områdeschefsgruppen eller ledningsgruppen utan blir inbjuden vid behov kring diskussion av särskilda frågor eller för att ge information rörande barn- och elevhälsa. Vad gäller myndighetsutövningen kopplat till HSL bedömer verksamhetschef HSL att det finnas ett tydligare mandat att styra och följa upp det arbete som görs i jämförelse med övergripande verksamhetsutvecklingsfrågor kopplade till den samlade elevhälsan i kommunen. All leding och styrning ligger på enhets- eller områdesnivå. Från den centrala barn- och elevhälsan upplever man svårigheter att implementera och följa upp projekt/uppdrag från nämnd/förvaltning då man bedömer att det med uppdraget inte följer med mandat och resurser. I praktiken behöver den centrala barn- och elevhälsan återkoppla till områdescheferna för att få godkännande om att frigöra tid för elevhälsopersonal av att delta i olika projekt/uppdrag. Från såväl förvaltnings- som områdes- och enhetsnivå framkommer att det ges flera uppdrag från både nämnd, förvaltning och chefer som rör barn- och elevhälsan. Flera på enhetsnivå lyfter bristande förankring och långsiktighet av nämnds- och förvaltningsövergripande uppdrag som utgår från identifierade behov i verksamheten, exempelvis tillgängliga lärmiljöer där flera saknar information och delaktighet i hur arbetet ska bedrivas. Vissa upplever att man redan påbörjat arbetet och i viss mån behöver börja om eller göra merarbete för att anpassa sig till förvaltningens modell och arbetssätt. Målkonflikter uppnås när prioriteringar på områdes- och enhetsnivå ska harmonisera med uppdrag från förvaltningen. Vad gäller de förvaltningsövergripande yrkesnätverken lyfts synpunkter att det kan vara svårt med gränsdragning kring vem som äger olika frågor och i vilket forum utvecklingsfrågor ska lyftas vidare då varje område ansvarar för sin elevhälsa. Från enheterna uttrycks från vissa en undran vem som styr och leder kommunens elevhälsoarbete KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 35

42 Elevhälsans förutsättningar Förutsättningar att genomföra uppdraget enligt skollagen respektive hälso- och sjukvårdslagen Av enkätsvaren och i intervjuer förekommer varierande svar huruvida barn- och elevhälsopersonal bedömer att de har förutsättningar att kunna utföra uppdraget enligt skollagen respektive hälso- och sjukvårdslagen. Intervjuade rektorer menar att deras elevhälsa inte främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. De påtalar dock att förebyggande insatser görs och att insatser inte bara riktar sig mot enskilda utan också grupper. Rektorerna menar att utvecklingen går på rätt håll, men att de inte är framme ännu. Ett par rektorer påtalar också att arbetet som elevhälsan gör inkluderar hela den pedagogiska verksamheten, till exempel genom fokus på god lärmiljö, som bland annat inkluderar struktur i undervisningen. Rektorerna anser att det finns tydliga rutiner för att säkra att arbetet bedrivs enligt HSL. Rektorerna känner sig trygga i att ansvaret tas på central nivå. I kommunen finns ett beslut om fem hälsosamtal istället för lagstadgade tre. Intervjuade rektorer ifrågasätter om det är rätt prioritering av skolsköterskeresursen. De menar att det finns risk för att det förebyggande och främjande arbetet blir lidande. Förebyggande och hälsofrämjande arbete Respondenter från barn- och elevhälsan riktar kritik mot bristande främjande och förebyggande arbete och uttalar att det saknas en tydlig strategi för arbetet. Elevhälsans arbete tenderar att vara mer åtgärdande än förebyggande. Det efterfrågas mer enhetliga rutiner på övergripande nivå kring hur det förebyggande och främjande arbetet ska bedrivas. Vidare efterfrågas tydliggörande kring gemensamma målbilder och utgångspunkter för arbetet som tar avstamp i aktuell forskning. Stor variation i kompetens och mål/strategier för det främjande och förebyggande arbetet hos rektorer och områdeschefer upplevs påverka arbetet. Den områdesindelade organisationen bedöms ytterligare försvåra det kommunövergripande förebyggande och främjande arbetet. Variationer i resurser och tillgång till de olika insatserna i de lokala EHT anges även påverka möjligheten att arbeta främjande och förebyggande. Detta lyfts särskilt fram av de rektorer som ej har alla kompetenser inom elevhälsan anställda på enhetsnivå, exempelvis kurator. Skolsköterskor uppger att det medicinska uppdraget tar stor del av deras tillgängliga tid där hälsofrämjande insatser på mer gruppnivå avseende exempelvis kost, sömn, fysisk aktivitet, stress etc. inte hinns med. Förflyttning mellan olika skolor bedöms även påverka möjligheten att arbeta förebyggande. Därutöver anges det stora antalet pedagoger som olika kompetenser inom den områdescentrala elevhälsan har att förhålla sig till vara en omständighet som försvårar upprättandet av relationer vilket får som konsekvens att det är svårt att nå ut i den pedagogiska verksamheten i syfte att arbeta förebyggande. De övergripande elevhälsoteamen uttrycker att de i högre grad än vad som görs idag borde arbeta mer främjande och förebyggande exempelvis med lärmiljöer och att främja närvaro KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 36

43 Analys, uppföljning och utvärdering Analys, uppföljning och utvärdering av barn- och elevhälsans förutsättningar Elevhälsans arbete med att få fler elever att nå målen med utbildningen diskuteras löpande utifrån olika insatser utifrån perspektiven individ, grupp och organisation. Barn- och elevhälsans arbete utvärderas inte separat utan ingår som en integrerad del i enheternas och områdets systematiska kvalitetsarbete (SKA). Det saknas en separat uppföljning på områdeschefsnivå kring hur de lokala elevhälsoteamen arbetat utifrån antagna mål och styrdokument. Motsvarande uppföljning saknas även på förvaltningsnivå. Dock genomför områdeschefer resultatdialoger med rektor och arbetslag utifrån deras redovisning av SKA. I områdeschefsgruppen och i ledningsgruppen återrapporteras och diskuteras det årliga kvalitetsarbetet. Sedan förra året ska kvalitetsarbetet dokumenteras i stödsystemet Stratsys. Övriga behov kopplade till barn- och elevhälsan lyfts via områdescheferna till ledningsgruppen vid behov. Samtliga intervjuade samstämmer i att analysen av det arbete som genomförs inom barn- och elevhälsan kan stärkas. Områdeschef för gymnasiet gör ingen särskild uppföljning av hur elevhälsoarbetet på Katedralskolans bedrivs. Motiveringen är att skolan som är en intraprenad ska utföra sitt uppdrag utifrån den skolpeng som tilldelats, i övrigt har områdeschefen ingen delaktighet i hur de organiserar sin verksamhet. Dock ska de följa samma rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet, återrapportering sker till områdeschef. Uppföljning av insatser inom HSL sker i huvudsak utifrån patientsäkerhetsberättelsen. Däremot påpekas det att när insatsen involverar flera professioner ser det väldigt olika ut. Det uttrycks önskemål om att ett gemensamt arbetssätt som tydliggör uppdrag, roller och funktioner. Heterogeniteten gör det svårt att arbeta med det systematiska ledningssystemet. Den centrala barn- och elevhälsan försöker hjälpa till och bevaka att det finns en rimlighet i att kunna utföra sina arbetsuppgifter ute på skolorna samt förutsättningarna utifrån sitt uppdrag. Det saknas en övergripande uppföljning kring kommunens samlade elevhälsa. Vem som ansvarar för att genomföra arbetet är inte tydliggjort i nuvarande organisation. Såväl rektorer som elevhälsopersonal lyfter behovet av ett förvaltningsövergripande forum för att fånga upp identifierade utvecklingsområden från respektive område. Visst erfarenhetsutbyte sker och utvecklingsområden identifieras i de centrala yrkesnätverken, dock saknas mandat och tydlig ärendegång kring hur insatsen ska lyftas och samordnas vidare till områdeschefer och ledningsgrupp. Verksamhetschefen för HSL tenderar att bli ett bollplank i sakkunnigfrågor till rektorer och elevhälsopersonal. Vissa förvaltningsövergripande uppföljningar görs, där såväl utvecklingsavdelningen som myndighets- och kvalitetsavdelningen kan få uppdrag att genomföra uppföljningar som rör elevhälsan. Exempelvis har enheten för likvärdighet och analys genomfört en klagomålsutredning av barn- och elevhälsa, 2017, utifrån att en anmälan inkommit till Skolinspektionen KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 37

44 Sammanfattande analys, slutsatser och rekommendationer

45 Sammanfattande analys och slutsatser I den tidigare utredningen som genomförts av EY 2014, inför sammanslagning till en utbildningsförvaltning, framkom i slutsatserna bristen på en sammanhållen elevhälsa under nuvarande modell och att skolor och förskolor upplevde bristande likvärdighet. Från elevhälsans håll lyftes frågor avseende brister i gemensamma förhållningssätt samt verksamhets- och kompetensutveckling. Vidare framgick av skolorna att det fanns brist på personalresurser i elevhälsan, och då främst avseende psykologer och kuratorer. Genomgående efterfrågades en övergripande riktning för elevhälsoarbetet, och då i samklang med skolans uppdrag och med 1-20-perspektivet. EY:s rapport lyfte även förutsättningarna för de yrkesgrupper som tillhör den övergripande elevhälsan i form av skolläkare, MLA, PLA och verksamhetschef HSL. I rapporten framgick att konsulten utgick från att det på denna nivå också fanns resurser avseende uppföljning, inklusive uppföljning av elevhälsoarbete. Därefter har en intern klagomålsutredning gjorts av barn- och elevhälsan, 2017, utifrån inkomna klagomål rörande bristande stöd, avsaknad av likvärdighet mellan olika skolområden samt bristande hälsofrämjande och förebyggande arbete. I våra dialoger med företrädare för utbildningsförvaltningen betonas att förutsättningarna för huvudmännen samt områdescheferna att utföra sitt uppdrag avseende barn- och elevhälsan har förändrats sedan EY:s rapport. Förändringar i samhället utifrån att Växjö är en stad som växer samt migration är faktorer som lyfts som påverkat förutsättningarna. Organisationen har totalt sett utökats inom barn- och elevhälsan sedan Utbildningsnämnden har genomfört satsningar på området sedan 2015, bland annat en satsning på att vidareutbilda speciallärare och specialpedagoger. Av vår genomlysning kan vi konstatera att verksamheten såväl på områdes- och enhetsnivå som central nivå fortfarande ser brister i likvärdigheten och avsaknad av gemensamma strategier och arbetssätt för att säkerställa genomförandet i enlighet med elevhälsans uppdrag. Det saknas även organisatoriska förutsättningar som säkerställer en likvärdig tillgång till barn-och elevhälsans alla insatser. Arbetet med att följa upp det samlade elevhälsoarbetet på övergripande nivå har sedan förra utredningen genomfördes inte tydliggjorts i form av uppdrag och resurser. Vid jämförelse av nyckeltal från fackförbunden ser vi att andelen elever per insats avseende skolläkare, skolpsykolog och kurator är hög i Växjö. Detta skiljer sig även åt mellan områdena och huruvida du arbetar på en enhet eller den områdescentrala elevhälsan. Vi kan också konstatera att tillgången till specialpedagoger/speciallärare skiljer sig åt mellan enheterna. I intervjusvar bekräftas att det brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och att avsaknad av resurser påverkar förutsättningarna att arbeta främjande och förebyggande. Nuvarande skolstruktur påverkar även möjligheten till en likvärdig tillgång av elevhälsans olika insatser. Brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedömer vi kan få konsekvenser för kostnaderna på lång sikt och inte minst för elevernas måluppfyllelse. Kompetensen mellan områdena är olika och man nyttjar inte den samlade kompetens som finns inom barn- och elevhälsan utifrån olika specialiseringar. Det gör att ett likvärdigt stöd inte kan säkerställas. Det saknas en funktion som säkerställer att alla elever har likvärdig tillgång till specialistkompetenser oberoende av områdestillhörighet KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 39

46 Sammanfattande analys och slutsatser Fördelning av mandat och resurser för verksamhetschef HSL, områdeschefer och rektorer samt från avdelningschef, ledningsgrupp, förvaltningschef och nämnd är inte tydligt. Utifrån nuvarande organisering av den centrala barn- och elevhälsan saknas mandat och resurser till att driva och följa upp frågor hela vägen som rör den samlade barn- och elevhälsan. Det saknas rollbeskrivningar för elevhälsans olika insatser och förankring av arbetssätt, rutiner och metoder för att säkra en likvärdig elevhälsa i enlighet med lagstiftarens intentioner. Det gäller även stöd för att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom barn- och elevhälsan, såväl centralt som på enhetsnivå. Vår bedömning är att nuvarande organisation för barn- och elevhälsan inte är resurseffektiv. Låg likvärdighet och komplexa beslutsvägar utifrån nuvarande organisatoriska struktur bedömer vi inverkar negativt på resurseffektiviteten. Vi kan konstatera att det ser väldigt olika ut mellan områdena kring vilka strukturer och rutiner som ligger till grund för elevhälsoarbetet. Det ser också olika ut såväl på områdes- som enhetsnivå huruvida arbetet fungerar tillfredsställande i praktiken. Vissa upplever att det finns ett väl fungerande barn- och elevhälsoarbete där nuvarande organisation stödjer ett elevnära elevhälsoarbete med tydlig förankring till övriga professioner och det områdescentrala teamet, medan andra upplever att avståndet till den områdescentrala elevhälsan är stor och att det saknas resurser och kompetenser för att främja elevens utveckling mot målen. Vår sammanfattande slutsats är att nuvarande organisation och verksamhetsstyrning inte fullt ut säkerställer en likvärdig tillgång till barn- och elevhälsa i Växjö kommun. Eftersom barn- och elevhälsan är organiserad områdesvis ansvarar respektive områdeschef och rektor för att organisera sin elevhälsa utifrån de förutsättningar och behov som finns. Då det saknas en övergripande sammanhållen funktion för barn- och elevhälsan i Växjö kommun som har mandat och resurser att ställa krav och följa upp att alla arbetar mot samma mål i enlighet med lagstiftning och riktlinjer, säkerställs idag inte att så görs KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 40

47 Förslag till ny organisation Vår bedömning, utifrån skollagens skrivning om att rektor beslutar om sin egen inre organisation och läroplanens dito om att rektor ansvarar för att elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, är att barn- och elevhälsan i så stor utsträckning som möjligt ska vara lokalt förankrad. Rektor ska skapa förutsättningar att organisera sin elevhälsa så att målen med utbildningen kan nås och att de elever som behöver särskilt stöd får det. Utgångspunkten i arbetet är de lokala barn- och elevhälsoteamen där alla kompetenser inom elevhälsan ska finnas representerade. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att verksamheten bedrivs så att målen för utbildningen kan uppnås. Det handlar på övergripande nivå bland annat om att utbildningen är likvärdig, men också att det finns förutsättningar för tillgång till en elevhälsa som består av de insatser som regleras i lag och som främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Huvudmannen är också vårdgivare, vilket innebär ett ansvar för att den del av elevhälsan som omfattar hälso- och sjukvård organiseras så att hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses. Då utredningen visar att nuvarande organisation och verksamhetsstyrning inte fullt ut säkerställer en likvärdig tillgång till barn- och elevhälsa föreslår vi ett antal organisationsförändringar. För att möta kraven på en samlad elevhälsa och säkerställa likvärdighet föreslår vi att skolpsykologerna, specialpedagog hörsel/syn samt logopederna omorganiseras till den centrala barnoch elevhälsan. Dels för att säkra likvärdig tillgång, dels för att stärka dessa professioner som kollektiv då ovan nämnda grupper är förhållandevis små. Specialpedagoger som arbetar mot förskolan organiseras i den centrala barn- och elevhälsan alternativt direkt under rektor. Ytterligare specialpedagoger/speciallärare, kuratorer och skolsköterskor med specialistkompetens inom sin insats, kan komplettera den centrala barn- och elevhälsan i syfte att arbeta med exempelvis handledning eller konsultation. Organisering får ske utifrån elevernas behov. Tidigare tjänster i form av skolläkare med MLA och psykolog med PLA och verksamhetsutvecklare bedömer vi fortsättningsvis ska vara organiserade i den centrala barn- och elevhälsan. Verksamhetsutvecklaren bör integreras i samordnarnas utvecklingsarbete. Arbetet leds av en övergripande elevhälsochef tillika verksamhetschef HSL. Elevhälsochefen har en särskilt viktig roll vad gäller uppföljning av barn- och elevhälsa både vad gäller att verksamhetens uppfyller lagens krav och att kvaliteten är hög. Som stöd för arbetet föreslår vi att det utses en samordningsansvarig per lagstadgad kompetens inom den samlade elevhälsan. Samordningsansvaret omfattar bland annat arbete med likvärdighet och kvalitet, men också professionsutveckling. Tillgången till barn- och elevhälsa finns således organisatoriskt på enheterna men till viss del även inom den centrala barn- och elevhälsan. Likt i befintlig organisation arbetar den centrala elevhälsan i hög grad på uppdrag av rektor och tar emot frågeställningar oberoende av geografiskt område från samtliga verksamheter från förskola till gymnasium. Den centrala barn- och elevhälsan ansvarar även för att genomföra och följa upp uppdrag som ges från nämnd och förvaltning till förskolor och skolor KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 41

48 Förslag till ny organisation Den centrala barn- och elevhälsan har även till ansvar att ge stöd och utveckling till de lokala barn- och elevhälsoteamen, driva kommunövergripande skolutveckling, ansvara för kompetensutveckling och kvalitetsarbete enligt skollag och hälso- och sjukvårdslag samt följa upp att elevhälsoarbetet i övrigt bedrivs likvärdigt utifrån gällande lagstiftning, interna riktlinjer. I nuvarande organisation har inte verksamhetschef HSL eller den centrala barn- och elevhälsan förutsättningar att för huvudmannens räkning genom bland annat uppföljning och kvalitetsarbete, säkra att tillgången till elevhälsa är likvärdig och att den främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Vi föreslår att den centrala barn- och elevhälsan, vilket även är fallet idag, ansvarar för myndighetsutövning avseende att utreda och besluta om mottagande i särskola, utreda och besluta om tilläggsbelopp för fristående enheter samt samverka med förvaltningen för Arbete och välfärd kring samhällsplacerade barn och elever. Ansvaret inkluderar även beslut om tilläggsbelopp för kommunala enheter i syfte att säkerställa likvärdighet. Vi föreslår även att den centrala barn- och elevhälsan hanterar ansökningar och fattar beslut om kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Författningarna som styr elevhälsan vänder sig till tre nivåer: huvudman/vårdgivare, rektor/verksamhetschef samt elevhälsans olika insatser och indirekt den pedagogiska personalen. Av ovan framgår att den områdescentrala elevhälsan tas bort i vårt organisationsförslag och fördelas ut på enheterna respektive på den centrala barn- och elevhälsan. I vår genomlysning har framgått att områdesnivån inte har kunnat motsvara ett huvudmannaansvar till exempel vad gäller likvärdighet och att arbetet främst är förebyggande och hälsofrämjande. Vi har heller inte sett att områdesnivån i någon högre grad har upplevts vara närmare den enskilda skolenheten än den centrala barn- och elevhälsan. Utifrån den områdesorganisering som finns idag kommer således fler specialpedagoger och kuratorer och i förekommande fall skolsköterskor, att anställas på enhetsnivå och vara underställda rektorer. Fördelningen per skolenhet bör göras i samråd med områdeschefen utifrån elevernas olika behov. Idag finns redan den organiseringen på gymnasiet. I fördelningen av elevhälsans olika insatser per skolenhet är det viktigt att också beakta personalens förutsättningar vad gäller goda arbetsförhållande och förutsättningar för kompetensförsörjning. I arbetet föreslår vi även att relevanta nyckeltal per profession inom barn- och elevhälsan utvecklas som kan vara vägledande vid fördelning av tjänster per enhet. Vilket har framgått ovan är både vilka förutsättningar som huvudmannen ger verksamheten och rektors organisation och ledning av arbetet på respektive enhet avgörande för om Växjö kommun kan erbjuda en samlad elevhälsa som är likvärdig på alla enheter och som främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Områdeschefernas roll, i vårt förslag till ny organisation, kommer att vara viktig, även om elevhälsan organisatoriskt lyfts bort från områdesnivån. I dialog med barn- och elevhälsochef och rektorer inhämtar områdescheferna kunskap om förutsättningar, verksamhet och resultat. Informationen analyseras och åtgärder vidtas, då brister identifieras, på den nivå där så ska ske. För detta har områdeschefen ett stort ansvar i vår föreslagna organisation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 42

49 Rekommendationer Med utgångspunkt från genomförd genomlysning av barn- och elevhälsan, lämnar vi följande rekommendationer att vidtas för att den av oss föreslagna organisationen ska ha förutsättningar att lyckas: Utse en övergripande sammanhållen funktion för kommunens barnoch elevhälsa (övergripande elevhälsochef) som har verksamhetsansvar inklusive uppföljning av den samlade elevhälsan utifrån det statliga uppdraget i skollag, hälso- och sjukvårdslag och övriga författningar samt det kommunala uppdraget utifrån mål och strategier. Övergripande elevhälsochef bör få i uppdrag att kartlägga och analysera hur gemensamma arbetssätt och samverkan kan utvecklas inom och över professionsgränserna i syfte att säkra en likvärdig barnoch elevhälsa. Utse samordningsansvar för respektive lagstadgad kompetens inom elevhälsan som har till uppdrag att stötta och bidra med verksamhetsstöd, kompetensutveckling och kvalitetsutveckling samt ska verka för likvärdiga stödinsatser. Initiera ett kommunövergripande utvecklingsarbete som syftar till att långsiktigt stödja och utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på organisation, grupp och individnivå inom barn- och elevhälsan, såväl centralt som ute i verksamheterna. Utveckla uppdragsbeskrivningar för respektive insats inom elevhälsan som tydliggör hur respektive kompetens utifrån dess uppdrag ska verka som en helhet runt eleven med utgångspunkt från insatserna i den samlade elevhälsan. Fånga upp identifierade behov och utvecklingsområden i förvaltningsövergripande yrkesnätverk som inkluderar samtliga inom barn- och elevhälsan utifrån profession samt verka för kollegialt lärande. Utifrån uppföljning och kvalitetsarbete utveckla nyckeltal som är vägledande vid fördelning av tjänster inom elevhälsan på enhetsnivå, förslagsvis utifrån antal elever på enheten och utifrån ett värde på psykosocial belastning. I detta arbeta beaktas Utredningen om elevers möjlighet att nå kunskapskraven, som i ett tilläggsdirektiv fick i uppdrag att analysera regleringen av tillgång till elevhälsa och föreslå en ändring så att det förtydligas vad som är en acceptabel lägstanivå KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 43

50 Uppdraget har utförts av: Ida Brorsson, uppdragsledare Joakim Nertyk, specialist Martin Jansson, specialist Daniel Strandberg, konsultmedarbetare kpmg.com/socialmedia kpmg.com/app The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name and logo are registered trademarks or trademarks of KPMG International.

51 Måluppfyllelse, delårsbokslut

52 Tillbakablick 2019 Jämfört med 2018 så minskade måluppfyllelsen inom: Behörigheten till gymnasiet Genomströmningen inom gymnasiet Sammantaget: Merparten av nyckeltalen visar att måluppfyllelsen låg i linje med större städer

53 åk 6 uppnått kunskapskraven 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Totalt 76,0% 75,0% 72,0% Flickor 81,0% 77,0% 76,0% Pojkar 70,0% 73,0% 69,0% Resultat VT 2020 (Ur extens) Andelen elever som når målen i alla ämnen sjunker tre procentenheter jämfört med föregående år till 72 procent (riket 73%, kommunala skolor 72%) Såväl pojkars som flickors resultat minskar i relation till föregående år. Det genomsnittliga meritvärdet sjunker i relation till föregående år. (226/ /2020) Måluppfyllelsen i matematik ökar för både flickor och pojkar I engelska pekar resultaten mot en nedgång för såväl flickor som pojkar Nedgång för pojkar i svenska, flickor på samma nivå som 2019 I svenska som andraspråk minskar måluppfyllelsen både för flickor och pojkar

54 Åk 9 Behörighet gymnasiet 100,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% 60,0% 55,0% 50,0% Elever i åk 9, behörighet till yrkesprogram (%), Kommunala skolor Totalt 83,0% 80,0% 82,0% Flickor 85,0% 84,0% 82,0% Pojkar 81,0% 77,0% 82,0% Totala andelen elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har ökat från 80 % till 82% (riket 85%, kommunala skolor 73%) Ökningen beror främst på att pojkarnas behörighet har ökat från 77 till 82 procent, flickornas har däremot minskat från 84 till 82 procent. Sommarskolan ökar måluppfyllelsen med 2 procent till 84% Sex av åtta skolor har höjt behörigheten. Andelen nyanlända som når behörigheten ökar från 12 till 25 procent Markant ökning i engelska där pojkarna ökar från % % Även i svenska som andraspråk på totalen % % Resultat VT 2020 (Ur extens)

55 Resultat VT 2020 (Ur extens) Progression behörighet jämförelse 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Progression behörighet ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Progression behörighet 2020 Elevkull progression 2019 Årskurs 7 Elevkull progression 2019 Årskurs 8 Elevkull progression 2019 Årskurs 9 Elevkull progression 2020 Årskurs 7 Elevkull progression 2020 Årskurs 8 Elevkull progression 2020 Årskurs 9 Källa: Extens)

56 Åk 9 Uppnått kunskapskraven 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Totalt 75,0% 72,0% 72,0% Flickor 79,0% 78,0% 75,0% Pojkar 70,0% 66,0% 69,0% Andelen elever som når målen i alla ämnen totalt sett ligger på 72% vilket är samma nivå som för 2019 Andelen pojkar som når målen har ökat 3 procentenheter, medan flickorna har sjunkit med motsvarande Andelen nyanlända som uppnår kunskapsmålen i alla ämnen har ökat från 11 till 19 procent. Det genomsnittliga meritvärdet ökade något i relation till föregående läsår. Från 222 till 223. Resultat VT 2020 (Ur extens)

57 bvdjhbvdbvsdbv Sammanfattad analys utifrån kvalitetsredovisningar och dialoger: Effekter vad ser vi för utveckling Vad är det som påverka god utveckling? - Undervisningen synliggörs genom uppföljning och planeras och genomförs på ett tydligare sätt i relation till kunskapsmålen - En tydlig progression av arbetet när det gäller systematisk utveckling av undervisning och arbetssätt. - Ett ökat fokus på kunskapsresultaten och metoder för effektivt lärande - Arbeten kring värdegrund, trygghet och studiero har en stark utveckling mot ökad systematik, med mål, uppföljning och analys. - Att fokus på skillnader mellan killar och tjejer har haft effekt - Att språkutvecklande arbetssätt, förkolebiblioteken, språkstöd har goda effekter på utveckling av lärandet - att arbetet med stödet för barn och elever har utvecklats med fokus mot tillgängliga lärmiljöer - Att skolor som skapat en bra organisation kring studiehandledningen och svenska som andraspråk ger effekt i resultatet. Personella förutsättningar det handlar om kontinuitet i personal, kompetens och en organisation som klarar kunna möta elevflöden, stöd till nyanlända och utrikes födda och elever i behov av särskilt stöd Systematiskt arbete genom hela styrkedjan att jobba gemensamt från rektor ut i arbetslagen Enheter som arbetar med att utveckla strukturer för uppföljning, analys och identifiera rätt insatser och undervisningsmetoder för att nå målen får bättre effekter på resultaten Värdegrundsarbete, fokus på att ge lika förutsättningar för pojkar och flickor Arbeta genomgående med strukturer för att öka tryggheten och studieron Stödet och undervisningen för elever med annat modersmål Studiehandledning Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning

58 bvdjhbvdbvsdbv Gymnasieskola - resultat 2020 Andelen elever med gymnasieexamen har ökat något sedan föregående läsår. Likaså är genomsnittsbetyget högre. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet är ungefär densamma som föregående år ,4% 85,1% 84,9% 84,7% 85,4% 85,3% 86,9% 63,9% 61,9% 64,1% 65,2% 65,0% 65,0% 64,8% Flickor når högre resultat är pojkar både vad avser examen, betyg och behörighet. 14,2 13,9 14,3 14,3 14,5 14,5 14,6

59 Delårsrapport augusti 2020, Utbildningsnämnden

60 Information från Växjö kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk redovisning... 4 Personalredovisning... 7 Verksamhetsredovisning Övrig verksamhetsrelaterad information Intern kontroll...22 Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 2

61 Information från Växjö kommun Sammanfattning Nuläget för delåret 2020 visar att måluppfyllelsen för grundskolans årskurs 3 och 6 sjunker något i relation till föregående år, medan måluppfyllelsen för grundskolan årskurs 7-9 ökar i relation till föregående år. Även andelen nyanlända som blir behöriga till gymnasiet ökar för läsåret 2019/2020. Förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar visar att arbeten kring värdegrund, trygghet och studiero har en stark utveckling mot ökad systematik med mål, uppföljning och analys. Fler förskolor och skolor synliggör arbetet med läroplan och kvalitetsarbete genom uppföljning och planering samt genomför insatser som allt tydligare sätts i relation till kunskapsmålen. Arbetet med ett tydligt och formaliserat systematiskt kvalitetsarbete börjar få effekt och håller allt högre nivå. Uppföljningar i förskole- och skolundersökningen pekar mot att flertalet av Växjö kommuns elever känner sig trygga och upplever hög grad av studiero. Dock minskar upplevelsen av studiero i årskurs 7-9. Undersökningen visar även att de flesta av Växjö kommuns barn och elever upplever att de får det stöd de behöver i förskolan och skolan. Rektorer redovisar att vårens pandemi påverkat verksamheten, dock är det svårt att säga huruvida detta satt avtryck i kunskapsresultaten. Uppföljningar visar att frånvaron bland personal, barn och elever i förskolan och grundskolan har ökat till följd av den pågående pandemi, och att det under perioder varit hög belastning på personalen. Mot bakgrund av pandemin fick gymnasieskolorna ställa om till distansundervisning, en övergång som de i huvudsak upplever har fungerat bra. Under första halvåret har processen kring Växjö kommun som attraktiv arbetsgivare stärkts via ett aktivt arbete med olika insatser i syfte att möta kompetensförsörjningsutmaningen. Uppdragsutbildningar och kompetensutvecklingsinsatser har under våren 2020 fortsatt. Coronapandemin har präglat året och ett intensivt arbete har gjorts för att säkerställa stabilitet och bemanning i verksamheten. Tack vare tydliga riktlinjer som möjliggjort hemarbete för de yrkesgrupper som kan arbeta hemifrån och en omställning till att i mycket större utsträckning använda våra digitala verktyg har nämndens verksamhet kunnat fortgå trots pandemin. Ekonomisk redovisning Ekonomisk rapport är ännu inte färdigställd. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 3

62 Information från Växjö kommun Ekonomisk redovisning Driftredovisning Ekonomin är inte ännu färdigställd DRIFTREDOVISNING Perioden januari-augusti Helår Utfall 2020 Budget 2020 Utfall 2019 Prognos 2020 Budget 2020 Budgetavvikelse Budgetavvikelse Verksamhet, tkr netto netto netto netto netto netto netto Summa exkl semesterlöneskuld Förändring semesterlöneskuld Summa inkl semesterlöneskuld Varav digitaliseringsfond Varav Coronarelaterade poster Coronarelaterade poster Utfall maraug 2020 Budget maraug 2020 Budget-avvikelse Specifikation, tkr netto netto netto Direkta merkostnader (frikod 1555) Kostnader inställda aktiviteter o dyl (frikod 1555) Intäktsbortfall (bedömning,obs! minustecken) Personalkostnader (till stor del avser tid månaden innan) : sjuklön dag 2-59 (ej långtidssjukskrivningar) timlön övertid/fyllnadstid Summa Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 4

63 Information från Växjö kommun Hantering effektiviseringskrav Ekonomin är inte ännu färdigställd Investeringsredovisning Färdigställda projekt Utgifter sedan projektstart Varav årets investeringar år 2020 Beslutad Ackumulerat Budget- Utfall jan- Budget Utfall Budget- mnkr total budget utfall avvikelse aug 2020 helår 2020 helår 2020 avvikelse S:a färdigställda projekt Pågående projekt Beslutad Beräknad Prognos Utfall jan- Budget Prognos utfall Prognos mnkr aug 2020 helår 2020 helår 2020 totalutgift totalutgift avvikelse budgetavvikelse S:a pågående projekt S:A INVESTERINGAR TOTALT Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 5

64 Information från Växjö kommun Uppdrag kopplade till finanspolitisk inriktning Inte ännu färdigställd Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Uppdrag Välfärdens långsiktiga finansiering ska tryggas med ökade samordningsvinster och/eller konkurrensutsättning av stödjande funktioner. Välfärdens långsiktiga finansiering tryggas med prioritering av kärnuppdraget. Genomfördes i budget 2020 Förstärkning av beställarkompetensen. Förvaltningen har en ambition att utveckla ett tydligt och systematiskt arbete med såväl upphandling som beställningar. Strukturer är under utveckling. Arbetet så här långt har fram för allt stärkt förvaltningens förmåga att ta fram bra underlag vid beställningar. Besparing i politisk organisation och verksamhet Genomförd Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 6

65 Information från Växjö kommun Personalredovisning Medarbetarna i siffror Antal anställda och anställningsformer Totalt Kvinnor Män Dec 2019 Aug 2020 Dec 2019 Aug 2020 Dec 2019 Aug 2020 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställningar med månadslön TOTAL Omräknade heltider, antal 3 323, , , ,9 778,9 724,6 Sysselsättningsgrad Andel anställda med en grundanställning på 100 procent 83,1 % 85,0 % 82,8 % 84,3 % 84,0 % 87,3 % Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 95,6 % 96,2 % 95,7 % 96,1 % 95,6 % 96,7 % Åldersstruktur % % 14 % 14 % 14 % 18 % 15 % % 51 % 49 % 50 % 51 % 53 % % 35 % 37 % 36 % 31 % 31 % Samtliga nyckeltal i denna tabell har mätdatum och jämförs med Den senaste mätperioden visade att utbildningsnämnden hade 3093 tillsvidareanställda. Antalet tillsvidare anställda medarbetare fortsätter att öka. För perioden, januari- augusti 2020, har tillsvidareanställda ökat med 29 st. medarbetare. I den förändring som skett under mätperioden har antalet kvinnor och män ökat med 24 respektive 5 medarbetare. Tidsbegränsade anställningar har minskat för samma period med 185 personer och detta beror bland annat på arbetet med att få en budget i balans. Sjukfrånvaro Totalt Kvinnor Män Dec 2019 Aug 2020 Dec 2019 Aug 2020 Dec 2019 Aug 2020 Sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid* 5,2 5,7 5,7 6,3 3,5 3,8 Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 7

66 Information från Växjö kommun Sjukdagar/snittanställd** 17,2 18,7 19,1 20,8 11,0 12,1 *Sjukfrånvaro i procent avser samtliga månadsanställda inkl timavlönade under perioden till resp till **Sjukdagar/snittanställd avser tillsvidareanställda personal under perioden till resp till Under mätperioden har de totala antalet sjukfrånvarodagarna per snittanställd ökat med 1,5 dag. Kvinnor har under mätperioden ett högre antal sjukfrånvarodagar per snittanställd än män. Kvinnors sjukfrånvaro har ökat med 1,7 dagar medan mäns sjukfrånvaro har ökat med 1,1 dag. Ökningen antas bero på Coronapandemin som dominerade våren. Attraktiv arbetsgivare med fungerande kompetensförsörjning Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperaturmätaren ska vara minst 4,5. Riktningsmålets utveckling Genomsnittet av medarbetarupplevelsen för temperaturmätaren för delåret 2020 var 4.8. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Utbildningsnämnden arbetar aktivt inom flera delar i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Resultatet visar ett gott resultat utifrån att målet med Temperaturmätaren skall vara 4.5 inom Växjö kommunkoncern. Framtid och omvärld Kommunfullmäktige har under våren tagit beslut om en Likabehandlingsplan som ska gälla alla förvaltningar och bolag. Syftet med planen är att skapa förutsättningar att arbeta gemensamt för att vara en inkluderande arbetsplats med god arbetsmiljö. I arbetet med Attraktiv arbetsgivare pågår flera aktiviteter som förväntas ge effekt i såväl likabehandlingsarbetet som i nedan insatser: - kompetensprofiler Utbildningsnämnden har påbörjat ett arbete med att ta fram kompetensprofiler på samtliga befattningar, dessa ska fungera som ett underlag för verksamhetens styrning och ledning samt för att ge stöd till de HR-processer som rör organisation, resursfördelning och kompetensutveckling. - Chefs- och ledarskapsutbildningar Under 2020 fortsätter satsningen på gemensamma ledarskapsutbildningar, syftet är att stärka det professionella ledarskapet och säkerställa en god chefsförsörjning. - Koncerngemensamrekryteringsprocess Under våren har en ny koncerngemensam rekryteringsprocess tagits fram och implementerats. Syftet är att säkerställa att rättkompetens rekryteras på ett kommunikativt och professionellt sätt. En tydlig rekryteringsprocess är också en viktig del för att skapa en rättssäker process som behandlar alla kandidater likvärdigt. - Samverkansutbildning för ökad delaktighet Under 2020 genomförs en satsning på en partsgemensam digital utbildning inom kommunens samverkansavtal, syftet är att skapa en ökad kunskap om samverkan och vad det bidrar till. Utbildningen planeras att lanseras under hösten och den förväntade effekten är en ökad delaktighet i arbetet som i sin tur förväntas leda till god arbetsmiljö och bättre arbetshälsa. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 8

67 Information från Växjö kommun Hållbart arbetsliv och friska medarbetare Sjukfrånvaron i andel av tillgänglig ordinarie arbetstid ska minska och 2022 vara högst 5 procent. Riktningsmålets utveckling Sjukfrånvaro har inom Utbildningsnämnden ökat från 5,2 (årsbokslutsperioden 2019) till 5,7 vilket härleds till Coronapandemin. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Coronapandemin har präglat året och ett intensivt arbete har gjorts för att säkerställa stabilitet och bemanning i verksamheten. Exempel på insatser som gjorts är att frånvaron har följts dagligen för att tidigt kunna upptäcka om insatser behöver sättas in och en kompetensbank har upprättats för att kunna fördela om resurser internt om det skulle krävas. Tack vare tydliga riktlinjer som möjliggjort hemarbete för de yrkesgrupper som kan arbeta hemifrån och en omställning till att i mycket större utsträckning använda våra digitala verktyg har nämndens/bolagets verksamhets kunnat fortgå trots pandemin. Gemensam process och system för systematiskt arbetsmiljöarbete Projektet med att ta fram en gemensam process och arbetsmiljömodul i Stratsys är i sin slutfas och verktyget ska implementeras under hösten Syftet med arbetsmiljömodulen är att underlätta chefers dokumentation gällande riskbedömning och åtgärder enligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöutbildning Den tidigare påbörjade arbetsmiljöutbildningen, tillsammans med Friskt arbetsliv, avstannade på grund utav Coronapandemin men kommer att slutföras under kommande period. Framtid och omvärld Plan för god arbetshälsa Under 2020 pågår arbetet med att ta fram en plan för god arbetshälsa. Planen ska tillsammans med likabehandlingsplanen utgöra grunden för arbetet med att skapa en god arbetsmiljö som främjar ett hållbart arbetsliv och friska medarbetare. Uppdrag Program för frisknärvaro för att minska sjukfrånvaron med en dag per snittanställd. Ett program med APT-material i form av filmer och diskussionsunderlag har tagits fram under våren. Programmet berör ämnen som stress, sömn, mobilvanor, hälsosamma scheman, fysisk aktivitet och alkohol. Programmet för frisknärvaro planeras att implementeras hösten Materialet kommer senare att integreras med förebyggande arbetsmiljöinsatser och föras ut i övriga organisationer. Parallellt med programmet för frisknärvaro tas en gemensam plan för god arbetshälsa fram i syfte att skapa en god arbetsmiljö och goda förutsättningar för att sänka sjukfrånvaron till 5 procent Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 9

68 Information från Växjö kommun Verksamhetsredovisning LÄSANVISNING I de följande kapitlen ges en verksamhetsredovisning i processperspektiv. Växjö kommun har strukturerat koncernens styrning i fem huvudprocesser. Processerna verkar över organisationsgränserna och fokuserar på ett gemensamt värdeskapande och en tydlig leverans till dem vi är till för. Riktningsmålens utveckling värderas Varje process beskrivs i ett eget kapitel med separata avsnitt för de till processen kopplade riktningsmålen. Varje avsnitt inleds med en kort beskrivning av riktningsmålets utveckling. Målen saknar explicita måltal och är av karaktären riktningsmål där önskvärd riktning eller utveckling definieras med hjälp av angivna nyckeltal. Genom att inte ange absoluta värden för respektive mål främjas ett ständigt förbättringsarbete. Bedömning av måluppfyllelse sker på kommunövergripande nivå och baseras på utfallet i samtliga nyckeltal kopplade till respektive mål i Växjö kommuns budget. Nämnden/bolaget värderar sitt bidrag till måluppfyllelse med röd, gul eller grön färgindikation. Nämndens/bolagets bidrag till de koncernövergripande riktningsmålens utveckling bedöms enligt principen nedan. För vart och ett av de mål där nämnden/bolaget bidrar anges en färgindikation. Ett streck indikerar att nämnden/bolaget inte har inlett någon aktivitet som bidrar till riktningsmålets positiva utveckling Rött indikerar att nämnden/bolaget har inlett planerade aktiviteter som bidrar till riktningsmålets positiva utveckling, men utfallet är ännu inte synbart Gult indikerar att nämnden/bolaget genomför planerade aktiviteter som bidrar till riktningsmålets positiva utveckling och att viss effekt är synbar Grön indikerar att nämnden/bolaget genomför/har genomfört planerade aktiviteter som i väsentlig grad har bidragit till riktningsmålet positiva utveckling Nämndens/bolagets bedömning av status på måluppfyllelse genom ovan nämnda färgindikation är att se som stöd för huvudprocessägaren i dennes samlade bedömning av riktningsmålens utveckling på koncernnivå. Sammanfattande beskrivning och analys I den sammanfattande beskrivningen och analysen av verksamhet, uppdrag och nyckeltal som följer efter den inledande beskrivningen av riktningsmålets utveckling ges information om för perioden betydelsefulla aktiviteter, åtgärder, resultat och effekt. Här ges även tillfälle att ge en djupare analys och åtgärdsförslag avseende de nyckeltal som avviker väsentligt från önskvärd utveckling. Avsnittet avslutas med ett resonemang om framtid och omvärld. Uppdrag och nyckeltal Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 10

69 Information från Växjö kommun I avsnittet rörande uppdrag beskrivs den aktivitet samt det resultat och effekt som har uppnåtts avseende de till riktningsmålet kopplade uppdragen. Under respektive rubrik indikeras status på uppdragets realiserade effekt med en röd, gul eller grön färgmarkering där grön markering anger att uppdraget är avslutat och förväntad effekt är uppnådd. Under rubriken nyckeltal redovisas utfallet i de nyckeltal som fungerar som indikatorer för såväl riktningsmålets utveckling som bedömning av det samlade effektivitetsmålet. Nyckeltalen är märkta med RK för resultat och kvalitet och E för effektivitet. Kolumnrubriken period anger vilken period som utfallet noteras för. Positiv utveckling av noterat utfall i förhållande till den förra mätningen anges med en uppåtgående pil och negativ utveckling av noterat utfall anges med en nedåtgående pil. Kolumnrubriken jämförelse med större stad ger information om respektive nyckeltals utfall i förhållande till det genomsnittliga värdet för kommungruppen större stad i Kolada. Samma utfall eller bättre indikeras med grön färgmarkering och sämre utfall indikeras med röd färgmarkering. I de fall där vi använder lokala mått som inte kan jämföras med denna referensgrupp utgör hittills bäst inrapporterade data för Växjö kommunkoncern bas för jämförelsen och är därmed det accepterade värdet. I de fall detta förekommer noteras det i anslutning till aktuellt nyckeltal. Merparten av indikatorerna för måluppföljning kommer från Kolada som är en nationell statistikdatabas för kommun och landsting. Information publiceras med viss fördröjning vilket får till följd att flera av nyckeltalen refererar till annan period än det aktuella verksamhetsåret. Uppföljning av riktningsmålen Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Växande näringsliv Riktningsmålets utveckling Ett av utbildningsnämndens uppdrag är att förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv och ett livslångt lärande, genom att erbjuda både studieförberedande och yrkesprogram på gymnasienivå. Ett mål under 2020 har varit att utveckla studie- och yrkesvägledningen (SYV) till att bli mer effektiv och yrkesprofilerad inför ungdomars gymnasieval. Under första halvåret har förvaltningen genomfört en större utbildningsinsats kring SYV som hela skolans ansvar. Rektorer och SYV, men också lärare deltog i utbildningen. Insatsen har inneburit att varje enhet har i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en plan för studie- och yrkesvägledningen. Verksamhetsutvecklare har stöttat under processen för framtagande av SYV-planer, där ambitioner är att varje grundskola skall ha en plan för studie- och yrkesvägledningen. Vidare har förvaltningen arbetat med yrkesnätverket för SYV samt utvecklat nya nätverk med verksamheter både inom och utanför förvaltningen. Förvaltningen har också representanter med i Skolverkets referensgrupp för SYV samt i länets SYV-råd. Under 2020 har förvaltningen även arbetat med att knyta näringslivet närmare utbildningen genom att bl.a. undersöka möjligheterna att införa APL på samtliga gymnasieprogram. Arbetet är igång och frågan om förutsättningar ligger ute på gymnasieskolorna för inventering. Uppdrag Servicesäkra kontakten med företag om myndighetsutövning tog utbildningsnämnden beslut om principer för samverkan med fristående aktörer. Principerna är en del i att kvalitetssäkra och tydliggöra samverkan för alla parter. Samverkan sker regelbundet genom insyn, tillsyn, samverkansmöten och kompetensutveckling och med såväl huvudmän som rektorer. Fristående enheter har kända kontaktvägar till Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 11

70 Information från Växjö kommun Uppdrag enheten ledningsstöd, uppföljning och analys dit de hör av sig med frågor de önskar stöd i eller vill lyfta vidare till kommunen. Se över avgiftsregelverket för tillstånd och tillsyn. Utbildningsnämnden tog beslut om avgift för handläggande av ärende om godkännande av en enskild som huvudman Utbildningsnämnden har nu rätt att ta ut avgift för nyetablering, utökning av verksamhet samt ägarbyte. Utbilda för ett livslångt lärande Fler barn och elever ska utmanas i sitt lärande och nå kunskapsmålen Redovisningen av utbildningsnämndens måluppfyllelse för första halvåret baseras på förskolornas och skolornas bedömning och inrapportering av betyg och kvalitetsredovisningar för läsår 2019/2020. Officiella värden för utbildningsnämndens nyckeltal publiceras först under hösten. Riktningsmålets utveckling Utbildningsnämndens prioriterade utvecklingsområden för 2020 riktades mot att resultaten ska öka, att undervisningens kvalitet ska utvecklas samt att arbeta för en trygg skola med en hög grad av studiero för kommunens barn och elever. Nuläget för delår 2020 visar att måluppfyllelsen sjunker i grundskolans låg- och mellanstadier. Måluppfyllelsen i årskurs 9 visar positivt resultat i relation till föregående år. Måluppfyllelse förskolan första halvåret 2020 Förskolans måluppfyllelse mäts genom förskole- och skolundersökningen och 2020 anser 96 procent (2018, 95%) av de vårdnadshavare som besvarat enkäten att deras barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan. Måluppfyllelse grundskolan första halvåret 2020 Måluppfyllelsen i årskurs 3 mäts via ett genomsnitt av andelen elever som når kunskapskraven i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultatet baseras på bedömningen som undervisande lärare gör av elevens måluppfyllelse i förhållande till kunskapskraven för årskurs 3 vid läsårets slut års resultat visar att 87 procent av eleverna når kunskapskraven i matematik vilket är en liten nedgång från föregående år med två procentenheter. Även i svenska visar läsårets resultat en nedgång på två procent från 92 till 90 procent. Såväl flickors som pojkars måluppfyllelse minskar i relation till föregående år. I svenska som andraspråk minskar måluppfyllelsen från 65 procent 2019 till 50 procent. Det är främst pojkarna som står för minskningen. Måluppfyllelsen i årskurs 6 mäts genom nyckeltalet "andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen". Den preliminära statistiken från våren 2020 visar att det totalt är 72 procent av eleverna som har erhållit godkänt terminsbetyg i samtliga ämnen; 75,9 procent av flickorna och 68,7 procent av pojkarna. Detta är en minskning med totalt tre procentenheter från föregående läsår och ytterligare en procentenhet från läsåret innan dess. Måluppfyllelsen i årskurs 9 för läsåret 2019/20 avseende behörighet till gymnasieskolan indikerar ett positivt utfall i relation till föregående år. Statistik från våren 2020 visar att det totalt är 84,5 procent (82,1 procent innan sommarskola) av eleverna som är behöriga att söka till ett yrkesprogram; 84,3 procent av flickorna och 84,7 procent av pojkarna. Detta är en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med föregående läsår. Främsta orsaken till denna ökning är pojkarnas resultat. Andelen behöriga pojkar har ökat från 78,3 procent från föregående år medan andelen behöriga flickor minskat från 86,3 procent. Samtliga dessa siffror är efter sommarskola, som visat sig påverka behörighetsgraden med ett par procentenheter de senaste tre åren. Skillnaden mellan pojkar och flickor har under de senaste tre åren i princip försvunnit helt. Det positiva utfallet kan förklaras av en högre andel pojkar som når behörighet i ämnen som engelska och svenska.. Måluppfyllelse gymnasieskolan 2019 Måluppfyllelsen för gymnasieskolan, kommunfullmäktiges nyckeltal och effektivitetsmåtten baseras på läsåret 2018/19. Den officiella statistiken blir först tillgänglig hösten 2020 och kommer att redovisas i årsrapporten. Under 2019 låg andelen elever som tog examen inom 3 år på 68 procent, vilket var en tillbakagång med två procentenheter från Det var fler flickor än pojkar som tog examen inom tre år, 72 respektive 64 procent. I detta sammanhang är det viktigt att lyfta fram att de olika gymnasieskolorna och gymnasieprogrammen har olika förutsättningar. Vissa program har en komplex elevsammansättning där grundkunskaper i matematik, svenska och svenska som andraspråk är begränsade, vilket påverkar måluppfyllelsen. Av eleverna på Växjö kommuns gymnasieskolor tog 80 procent examen eller studiebevis inom 4 år (flickor 81 procent och pojkar 79 procent), vilket var en ökning med två procentenheter sedan Effektivitet Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 12

71 Information från Växjö kommun Referenskostnaden "kronor per elev" bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet har för nettokostnad om kommunen bedriver verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Jämförelsen av referenskostnaden mellan större städer och Växjö kommun visade, enligt 2019 års värden, en referenskostnad som i stort sett låg i nivå med eller högre än större städer när det gäller gymnasieskola och grundskola. Nettokostnad för grundskola och gymnasieskola (kr/invånare) följs upp på helårsbasis. Siffror i Kolada visar att Växjö kommun över tid ligger under nivån för större städer när det gäller både grund- och gymnasieskolan, men att över en tidsperiod har referenskostnaden ökat. Samlad analys måluppfyllelse Förskolan Förskolans kvalitetsredovisningar visar att det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet med läroplanens måluppfyllelse, med kvalitet och med undervisning i utbildningen fortgår. Flertalet förskolor lyfter att de arbetar fokuserat med barnens språkutveckling, förskolebibliotek, digitala verktyg som ett redskap i utbildningen, barnhälsa, likabehandling samt hållbar utveckling. Vissa enheter lyfter satsningar på ökad attraktivitet som arbetsgivare samt på kompetensutveckling. En framgångsfaktor som flera enheter lyfter är den gemensamma utvecklingsorganisationen för arbetet med läroplanen. Coronapandemin har påverkat förskolornas arbete olika. Verksamheten på förskolor med många 15-timmarsbarn har påverkats av att barnantalet minskat betydligt. Någon enhet lyfter att en stor andel av 15-timmarsbarnen har annat modersmål än svenska, vilket kan ha påverkan på barnens språkutveckling. Det lyfts också att det minskade barnantalet har bidragit till att personal vid vissa enheter har getts förutsättningar att arbeta mer fokuserat med sådant som de tidigare haft tidspress kring. Samverkan i övergången till skolan har påverkats genom att den har fått ske på andra sätt än genom fysiska möten. Grundskolan Nuläget för delår 2020 visar att måluppfyllelsen sjunker i grundskolans låg- och mellanstadier. Måluppfyllelsen för årskurs 9 ökar i relation till föregående år. Rektorernas analyser och kommentarer av minskningen i grundskolans årskurs 3 och 6 beskrivs i kvalitetsrapporterna som flera. Ett mönster som framkommer är att elever med annat modersmål än svenska har svårare att nå målen i framförallt svenska, SO- och NO -ämnena. En del skolor redovisar även att brist på studiehandledning bidrar till lägre resultat för nyanlända och elever med annat modersmål. Även elever med lite stöd hemifrån och/eller i behov av särskilt stöd är en grupp som har svårt att nå målen. Årskurs 9:s ökade måluppfyllelse förklaras genom ett ökat fokus på skillnaderna mellan killar och tjejer och ett förbättrat arbete kring nyanländas lärande. Kvalitetsrapporterna visar på skolorna allt mer utvecklar sina analyser av kunskapsresultaten och tydligare rutiner och strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet. Generellt visar grundskolans kvalitetsredovisningar att en majoritet av våra enheter bedriver ett fungerande systematiskt arbete med att utveckla utbildningen. Det vill säga att rektorer kontinuerligt och systematiskt identifierar utvecklingsbehov i verksamheten genom uppföljning av verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Mot bakgrund av pågående pandemi har grundskolan haft en ökad frånvaro både bland personal och elever. Rektorer pekar på att det har påverkat verksamheten, dock är det svårt att dra några slutsatser huruvida detta satt avtryck i kunskapsresultaten. Gymnasiet När det gäller andel elever med gymnasieexamen visar kvalitetsrapporterna, för läsåret 2020, att det ökat något sedan föregående läsår. Även genomsnittsbetyget är högre. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet är ungefär densamma som föregående år. Flickor når högre resultat än pojkar både vad avser examen, betyg och behörighet. Även resultat från introduktionsprogrammet visar generellt ett ökat betygssnitt i grundskoleämnena. Utvecklingsområden som fokuseras inom gymnasieskolan är bland annat stärkt mentorskap, tydligare samarbete mellan mentor, lärare och elevhälsa, tydligare rutiner för uppföljning och stöd, samt ökat samarbete mellan ämnen och förbättrade strukturer för arbete mot examensmål och med gymnasiearbete. Mot bakgrund av vårens pandemi fick gymnasieskolorna ställa om till distansundervisning, en övergång som de i huvudsak upplever har fungerat bra. Framtid och omvärld: Inför kommande år kommer grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ges större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning. Från och med den 1 juli 2021 får skolor använda fjärrundervisning inom fler ämnen än tidigare, även om det inte finns någon behörig lärare för en viss typ av undervisning eller om det är för få elever i skolan. Regler om distansundervisning införs i skollagen. Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte behöva delta i undervisningen i skolans lokaler. Både fjärrundervisning och distansundervisning ska kunna överlämnas till entreprenad. Den 1 juli 2021 träder nya kurs- och ämnesplaner i kraft vilket berör grundskolan och gymnasieskolan. De huvudsakliga förändringarna är att fakta och förståelse betonas, det centrala innehållet har anpassats när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression samt att kunskapskraven är mindre detaljerade. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 13

72 Information från Växjö kommun Uppdrag Se över möjligheterna för att införa praktik även på teoretiska gymnasieprogram. Arbetet är påbörjat. Rektorer på våra gymnasieskolor ser över förutsättningarna. Under hösten förväntas besked ges för vilka förutsättningar som finns. Öka antalet organiserade rörelseaktiviteter, utanför undervisningstid, på alla grundskolor. Påbörjad men inte fullt utbyggd. Under 2020 förväntas samtliga grundskolor ha en organisation för strukturerade rörelseaktiviteter utanför undervisningstid. Säkerställa att huvudmannen och samtliga enheter har förutsättningar och stöd i att förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete och undervisningens kvalitet Under första halvåret 2020 har det påbörjats ett flerårigt strategiskt utvecklingsarbete av verksamhetsstyrning och det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsarbetet kommer att pågå mellan 2020 och 2023 och syftar till att tydliggöra riktningen för hur kvalitetsarbetet ska utvecklas för att stödja arbetet mot de övergripande målen samt för förbättrad uppföljning och analys av barns och elevers utveckling och lärande. Fortsätta stärka skolledares och lärares pedagogiska ledarskap Rektorers och lärares förutsättningar och förmåga att utöva sitt pedagogiska ledarskap har stärkts genom flera insatser bland annat genom strukturerade chefsmöten på förvaltnings-, områdes- och verksamhetsformsnivå. Inom förskolan har bland annat samtalsledarutbildning och utbildnings inom ledarskap, barnkonventionen, mångspråkighet och interkulturalitet genomförts. Inom grundskola och gymnasiet har utbildningar, workshops och riktat stöd givits i det systematiska kvalitetsarbetet. Även samtalsledarutbildning har genomförts för att stärka det kollegiala lärandet. Analysera vilka elevgrupper som har svårt att nå läroplanernas mål samt utveckla insatser mot dessa grupper Under året har förvaltningen påbörjat ett arbete där huvudmannen sett över och förstärkt strukturer och rutiner kring hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. Syftet är att utifrån förbättrade analyser identifiera utvecklingsområden som svarar mot en bättre måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att analysera resultaten från förskole- och skolundersökningen utifrån flera perspektiv. Arbeta för att stärka anknytningen till evidensbaserad praktik och vetenskaplig grund i den pedagogiska verksamheten Under 2020 har ett arbete utvecklats för att huvudmannen skall stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i verksamheten. Mycket av detta arbete kommer till uttryck genom den utveckling och de stödstrukturer som har tagits fram i strategin för det systematiska kvalitetsarbetet. Stödja implementeringen av nya läroplaner Arbetet med implementeringen av nya läroplanen genomförs och pågår enligt plan Vidmakthålla och vidareutveckla IT- system som stödjer såväl pedagogisk verksamhet som administration Digitaliseringen har under första halvåret fortsatt haft fokus på att utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg så att dessa bidrar till att elevernas får förutsättningar att nå målen ökar. Under året har säkerställande av ITsystem som stödjer såväl pedagogisk verksamhet som administration samt förutsättningar för användandet genom riktade insatser prioriterats. Användandet av lärplattformen för dokumentation och kommunikation fortsätter att utvecklas. Mot bakgrund av vårens pandemi ställdes förvaltningens system på prov, men våren har visat att systemen och strukturen för att undervisa digitalt har kunnat säkerställas. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 14

73 Information från Växjö kommun Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Andelen föräldrar i förskolan som upplever att verksamheten förbereder barnen på ett bra sätt för fortsatt utveckling och lärande Andelen elever som når kunskapskraven i svenska, åk 3 (%) Andelen elever som når kunskapskraven i svenska som andraspråk, åk 3 (%) Andelen elever som når kunskapskraven i matematik i åk 3 (%) Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, andel (%) Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Referenskostnad grundskola, kr/elev % Läsår 2019/ Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 15

74 Information från Växjö kommun Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/elev Referenskostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Redovisningen av utbildningsnämndens måluppfyllelse för första halvåret baseras på förskolornas och skolornas bedömning och inrapportering av betyg och kvalitetsredovisningar för läsår 2019/2020. Officiella värden för utbildningsnämndens nyckeltal publiceras först under hösten Riktningsmålets utveckling Riktningsmålet har till viss del utvecklats i positiv riktning. Mellan 2018 och 2019 visade resultatet i de modellberäknade nyckeltalen för Växjö kommun en nedgång i gymnasiebehörigheten och andel elever som har nått målen i alla ämnen. Andelen nyanlända elever som blir behöriga till gymnasieskolan ökar dock för Skolornas kvalitetsrapporter visar att arbeten kring värdegrund, trygghet och studiero har en stark utveckling mot ökad systematik med mål, uppföljning och analys. Uppföljningar som gjorts pekar mot att flertalet av Växjö kommuns elever känner sig trygga och upplever hög grad av studiero. Dock visar årets uppföljning en negativ trend för högstadiet när det gäller såväl upplevd trygghet som grad av studiero som har minskat över tre år. Positivt är att de flesta av Växjö kommuns barn och elever upplever att de får det stöd de behöver i skolan. En viktig insats under 2020 för att stärka stödet har varit kompetensinsatsen kring tillgängliga lärmiljöer, där allt fler skolor utvecklar stödet mot bakgrund av insatsen. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Utbildningsnämnden arbetar för en mer likvärdig skola som skall ge goda möjligheter för elever att lyckas oavsett bakgrund. Skolans kompensatoriska uppdrag mäts genom nyckeltal som tar hänsyn till skillnader mellan skolors och kommuners förutsättningar. Nyckeltalen visar kommunens resultat i relation till skolors elevsammansättning kön föräldrars utbildningsnivå behov av ekonomiskt bistånd andelen nyinvandrade elever. Resultatet för 2019 visade en nedgång när det gäller gymnasiebehörigheten och andel elever som har nått målen i alla ämnen. För meritvärdet är resultatet oförändrat. Då förändringarna är små är det svårt att peka på några trender. Dock innebär resultatet att skolorna 2019 på totalen presterade under förväntad nivå utifrån kommunens förutsättningar. Andelen nyinvandrade elever som når behörighet till gymnasiet Nyckeltalet "andelen nyinvandrade elever som uppnår gymnasiebehörighet" ger en bild av i vilken omfattning nyanlända elever i Växjös kommunala skolor når gymnasiebehörighet. Med nyanlända avses skolverkets definition "elever med kortare folkbokföringstid än fyra år i Sverige". Uppgifter för juni 2020 visar en positiv utveckling där 25 procent av de nyanlända eleverna når behörighet till yrkesprogram på gymnasiet, vilket är en ökning i relation till föregående år på 12 procent. Rektorernas analyser visar att studiehandledning på modersmål, språkutvecklande arbetssätt och språkstöd har goda effekter på utveckling av lärandet. Trygghet och studiero Ett prioriterat område i Växjö kommuns förskolor och skolor är att barn och ungdomar skall känna hög grad av trygghet och studiero. Enheternas kvalitetsrapporter vittnar om att det på flera förskolor och skolor finns ett samlat arbete med att skapa trygghet och studiero. Flera rektorer pekar på ett utvecklat arbete där personal samspelar och vet hur de ska agera i olika situationer, såväl på lektioner som i korridorer och på raster. Arbetet med trygghet blir också i högre grad integrerat i skolans systematiska kvalitetsarbete. Årets förskole- och skolundersökning visar att upplevelsen av trygghet generellt sett är hög i Växjö kommuns förskolor, skolor och fritidshem. Mellan procent av kommunens elever upplever sig trygga. Generellt är tryggheten störst i de lägre åldrarna (förskola, grundskola samt i fritidshem) för att minska i högstadiet och sedan öka igen i gymnasiet. Högstadiets resultat har under de tre senaste åren haft en sjunkande trend. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 16

75 Information från Växjö kommun Pojkar är mer trygga än flickor, förutom i fritidshemmet där flickor är tryggast. Tryggheten är större i verksamheternas inomhusmiljö jämfört med utomhusmiljö. Eleverna är generellt sett mer trygga med personalen än med andra elever i skolan. Resultaten kring studiero är relativt lika resultaten för Dock är det en fråga som får låga resultat, speciellt gällande alternativet stämmer helt avseende att ha studiero/lugn och ro i verksamheten. Resultaten visar att skillnaderna mellan verksamhetsformerna är stora. Förskolan (42,3 procent) och fritidshemmet (50,7 procent) har högst andel som upplever studiero/lugn och ro i verksamheten. Högstadiet har lägst resultat med 15,1 procent, där skillnaderna mellan flickor och pojkar också är som störst. Resultatet för högstadiet har försämrats något varje år de senaste åren (2018:16,7 procent, 2019: 16 procent). De senaste tre åren har pojkar i högstadiet haft en högre upplevd studiero jämfört med flickor. Likvärdig skola och möjligheten att lyckas En generell bild i årets förskole- och skolundersökning visar att förutsättningarna för stöd, stimulans och utveckling har en positiv utveckling inte minst när det gäller de tidigare åren i utbildningen. En stor andel barn och elever upplever hög grad av lust till lärande, stöd när eleven behöver samt återkoppling i lärandet. Framförallt gäller det i de tidiga åldrarna i förskola, förskoleklass, fritidshem och i grundskolan årskurs 1 6, men även grundsärskolan och gymnasiesärskolan visar positiva resultat när det gäller undervisningsrelaterade aspekter. Elever i grundskolan årskurs 7 9 är den elevgrupp som sticker ut negativt och är minst nöjd med sin undervisning. Framförallt är det i upplevelse av motivation och lust till lärande som har haft en negativ utveckling. En viktig insats under 2020 är kompetensinsatsen kring tillgängliga lärmiljöer. Det framkommer tydligt i kvalitetsrapporterna att alltfler skolor börjat utarbeta rutiner i arbetet med tillgängliga lärmiljöer som ett perspektiv för att möta alla barn och elevers behov. Insatsen förväntas leda till att våra verksamheter i högre grad uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd och ökar förståelsen för miljöns betydelse för elevernas måluppfyllelse. Det framkommer även att alltfler enheter inom förskoleklass och lågstadiet arbetar eller har påbörjat arbete med att skapa rutiner för att möta läsa-skriva-räkna garantin som infördes inför läsåret 2019/20. Framtid och omvärld Utbildningsnämnden beslutade 2019 om Regler för placering vid skolenhet för förskoleklass och grundskola i Växjö kommun. Dessa regler trädde i kraft vid årsskiftet 2019/2020 och praktiserades i fyra veckor under januari och februari. Reglerna omfattar hur kommunen placerar elever vid sina skolenheter gällande förskoleklass och grundskola. Det handlar dels om önskad placering i samband med skolval, dels om önskat byte av skola under eller inför nästkommande läsår. Syftet med ett obligatoriskt skolval är att skapa rörlighet mellan skolor och att skapa ett enkelt och effektivt skolval där vårdnadshavare inte ska behöva hantera flera olika system eller fundera över andra vårdnadshavares skolval. Skolvalet ska likaledes vara transparent och rättssäkert och därmed även utvärderingsbart. Skolvalsprocessen utvärderas under hösten I årets analyser av förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar och dialoger påvisas att Växjö kommuns verksamheter har en positiv utveckling. Inte minst när det gäller utvecklingen av språkutvecklande arbete, tillgängliga lärmiljöer, ett förstärkt fokus på skillnaderna mellan pojkar och flickar och kartläggning utifrån läsa-skriva-räknagarantin. Insatser som sätts in behöver följas upp. Därför kommer huvudmannen fortsätta stärka uppföljningen av insatser, rutiner och behov i förhållande till resultaten, samt fortsätta utveckla det systematiska arbetet så att effektiva arbetsformer leder till långsiktig och hållbar förbättring. Uppdrag Kompetensutvecklingssatsning på att bemöta elever med neuropsykiatrisk funktionsvariation. Arbetet går enligt plan. Under hösten har fler skolor tagit del av kompetensutvecklingsinsatsen kring tillgängliga lärmiljöer. Syftet är att främja utveckling och lärande för alla barn elever och i synnerhet de med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Insatsen syftar till att ge personalen som genomgår utbildningen en utökad verktygslåda för att skapa en tillgänglig lärmiljö samt en ökad kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utveckla och förstärka nyanländas lärande genom extra satsning på studiehandledning på modersmålet Förvaltningen har fortsatt utveckla en mer ändamålsenlig organisation för studiehandledning vilken innebär att samverkan sker mellan studiehandledning /studiehandledare och skola/ undervisande lärare så att nyanlända elever får studiehandledning utifrån sitt behov. Utveckla arbetet inom tidiga insatser och tillgängliga lärmiljöer Under hösten 2020 genomförs ett större antal tester av det länsgemensamma materialet som exempelvis praxismodellen och barnets plan. Testerna kommer att genomföras i olika verksamheter och följas upp med stöd av forskare på Linnéuniversitet. Utvärderingar från testerna kommer sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet med att skapa en länsövergripande arbetsmodell. När "Barnens bästa gäller" är fullt implementerat ska alla som arbetar med barn och unga i Kronbergs län känna till och arbeta utifrån den gemensamma arbetsmodellen. Införa socioekonomisk resursfördelning i gymnasieskolan I juni ( 107) tog utbildningsnämnden beslut om att införa socioekonomisk resursfördelning inom gymnasieskolan i Växjö kommun från och med budgetår Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 17

76 Information från Växjö kommun Förstärka det skolsociala arbetet med elevkoordinatorer Statsbidraget utnyttjat och genomfört till de delar så långt budget räcker utifrån organisatoriska behov och möjligheter Genomföra lovskola för grundskola och gymnasiet Sommarskolan genomfördes under sommaren, utvärdering sker under hösten. Vidareutveckla och stärka studie- och yrkesvägledningens uppdrag Under första halvåret har förvaltningen genomfört en större utbildningsinsats kring SYV som hela skolans ansvar. Rektorer och SYV, men också lärare deltog i utbildningen. Insatsen har inneburit att varje enhet har i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en plan för studie- och yrkesvägledningen. Verksamhetsutvecklare har stöttat under processen för framtagande av SYV-planer, där ambitioner är att varje grundskola skall ha en plan för studie- yrkesvägledningen. Se över nämndens resursfördelningsmodeller I juni 2020 beslutade utbildningsnämnden om revidering av befintliga samt nya riktlinjer rörande interkommunal ersättning, resursfördelning för kommunal och fristående verksamhet samt socioekonomisk resursfördelning inom gymnasieskolan. Utveckla enheternas hållbarhetsarbete och påbörja implementeringen av hållbarhetsprogrammet Under föregående år var strategin att skapa intresse och öka kunskapen kring hållbar utveckling hos våra rektorer för att under hösten 2020 påbörja implementeringen av hållbarhetsprogrammet. Initialt har det inneburit att stärka medvetenheten om hur vi redan idag bidrar till att lösa utmaningarna och till målbilderna och hur vi kan fortsätta stärka vårt bidrag för ett mer hållbart Växjö. Se över hur kommunens grundskolor når målet att säkerställa att alla elever har tillgång till likvärdig elevhälsa. KPMG har i uppdrag att göra en genomlysning av barn- och elevhälsan. Uppdraget presenteras för utbildningsnämnden i september Utreda förutsättningarna för att starta nationella gymnasieprogram för personer med neuropsykiatriska diagnoser. Utredning pågår och redovisas under hösten Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Andelen nyinvandrade elever som når gymnasiebehörighet av det totala antalet nyinvandrade elever i åk. 9 (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun, procentenheter Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun, procentenheter Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun, meritvärdespoäng ,5 * Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 18

77 Information från Växjö kommun Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätort och landsbygd Bättre fungerande och mer miljösmart samhällsplanering Riktningsmålets utveckling Utbildningsförvaltningen har mot bakgrund av 2019 års arbete under första halvåret 2020 fortsatt utveckla strukturen och de strategier som inbegriper de nationella målsättningar och utmaningar som finns inom Agenda 2030, hållbarhetsmålet God utbildning för alla. Detta är centralt för att andra hållbarhetsmål ska möta de utmaningar som har identifierats, inte minst social hållbarhet. Under föregående år var strategin att skapa intresse och öka kunskapen kring hållbar utveckling hos våra rektorer för att under innevarande år påbörja implementeringen av hållbarhetsprogrammet. Initialt har det inneburit att stärka medvetenheten om hur utbildningsnämnden i dag bidrar till att lösa utmaningarna och till målbilderna och hur vi kan fortsätta stärka vårt bidrag för ett mer hållbart Växjö. Förskola och skola ska ge alla barn och elever en utbildning av hög kvalitet. Utbildningsnämndens verksamhet ska främja likvärdigheten. I dag är detta en verksamhetens största utmaningar. I detta arbetet handlar det om att integrera fler perspektiv och samverka med andra för att säkra alla tre dimensioner av hållbarhet i det vi gör. Utmaningarna och målbilderna är goda utgångspunkter som stöd för att börja reflektera hur vi som organisation själva bidrar till respektive utmaning och målbild. Genom att ansvara för barn och elevers livslånga lärande har vi även stor rådighet och påverkan på kunskap och lärande för hållbar utveckling. Framtid och omvärld: Under första halvåret har nämnden arbetat med att tolka och ta fram målbilder och utmaningar. Arbetet kommer fortsätta med att fokusera vårt kärnuppdrag i att upprätthålla en likvärdig förskola och skola, samt att kunskapshöja våra medarbetare i Hållbar utveckling som ett begrepp genom att knyta an till förskolans och skolans styrdokument för att detta ska bli en självklarhet för våra barns och elevers uppväxt och lärande. Uppdrag Alla förvaltningar och bolag ska bli fossilbränslefria till 2020 Förvaltningen arbetar systematiskt genom att följa upp och analysera resultaten. Målet är att resandet skall bli mer hållbart koldioxidutsläpp samt hitta åtgärder som nämnden har förutsättningar att påverka för att uppnå målet. Statistiken för koldioxidutsläppen visar att utbildningsnämndens förutsättningar för att nå uppdraget att vara fossilbränslefritt till 2020 har varit begränsande. Flera förslag till åtgärder har tagits fram som bland annat handlar om att minska antalet flygresor, regleringar av leasingavtal, samt att utveckla digitala mötesformer. Mot bakgrund av vårens pandemi har ovan aspekter fått en snabbare utveckling än förväntat. Mer effektiv lokalförsörjningsprocess i kommunkoncernen och ökad beläggningsgrad i offentliga lokaler. Utbildningsnämnden har ett uppdrag att effektivisera lokalförsörjningen genom att förtäta på kommunens gymnasieskolor. Detta inleddes redan inför höstterminen 2019 då fler elever än tidigare togs in på bland annat Katedralskolan. Inför läsårsstarten i augusti 2020 har elevtalet ökat ytterligare utan att någon utökning av lokaler görs och därmed ökar elevtätheten. Utbildningsnämnden har tittat på möjligheten att hyra ut sina lokaler i större utsträckning än tidigare. I samarbete med kultur- och fritidsnämnden kan fler lokaler än idrottshallar läggas in i bokningssystemet som hanteras av kultur- och fritidsnämnden och på så sätt tillgängliggöras för allmänheten. Använda förvaltningens egna lokaler för utbildningar och möten för nämnd och förvaltning. Utbildningsnämnden har under första halvåret effektiviserat mötestrukturen av nämnds- och chefsmöten. Mot bakgrund av vårens pandemi har majoriteten av möten genomförts över teams. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 19

78 Information från Växjö kommun Ökad trygghet i hela kommunen Riktningsmålets utveckling Utbildningsnämnden bidrar till processen genom att systematiskt arbeta för ökad säkerhet och trygghet på flera nivåer. Utvecklingsområden som fokuseras och utvecklas är bland annat trafiksäkerhet och brandsäkerhet. När det gäller trafiksäkerhet, har nämnden två pågående projekt med utbildning i trafiksäkerhet för främst grundskolan. Vidare finns ett trafiksamråd där nämnden, trafikverket, polisen och fastighetsägarna samverkar utifrån en trygg trafiksituation runt skolor och förskolor. När det gäller brandsäkerhet genomför nämnden kontinuerligt utbildningsinsatser för F-klass, årskurs 5 och 7. Nämnden arbetar även i samverkan med Arbete och välfärd med mobila team som syftar till att effektivt kunna möta och hantera allvarliga händelser och incidenter på skolor. Utbildningsnämnden ingår även i den så kallade Tisdagsgruppen som är ett samverkansforum med flera aktörer inom koncernen och polis. Fokus ligger mot att följa upp händelser och incidenter kring ungdomar i Växjö kommun. Nämnden arbetar även med utveckling av skolornas och förskolornas samarbete med andra myndigheter med fokus socialtjänst och polis. Uppdrag Förstärk samordningen av fältverksamhet, mobila team, mötesplatser och annat områdesbaserat arbete. Samverkan sker mellan utbildningsnämnden och arbete och välfärd. Beslut om att permanenta verksamheten har fattats, och samtliga högstadie- och gymnasieskolor i kommunen omfattas av insatserna. Den del av verksamheten som bedrivs ute på skolorna har på grund av pågående pandemi inte kunnat drivas utifrån ordinarie verksamhet. Stödja individer och främja ett tryggt och självständigt liv Pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet Riktningsmålets utveckling Förvaltningen har under flera år arbetat med tidiga insatser för att förebygga psykisk ohälsa, pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet för att barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen potential. Arbetet med tidiga insatser har fortsatt under första halvåret Särskilt fokus har lagts på samverkan mellan utbildningsförvaltning, socialtjänst, hälso- och sjukvården, polis och idéburen sektor. Förvaltningen Arbete och välfärd och Utbildningsförvaltningen driver tillsammans kommunens utvecklingsarbete med Barnens bästa gäller. Växjö kommun har prövat valda delar av arbetsmetoden och kunnat se goda resultat gällande samverkan mellan utbildningsförvaltningen, Arbete och välfärd och barnhälsovården. Effekter av arbetet har visat sig genom att personal upplever förbättrade möjligheter att tillmötesgå barn och ungdomars behov, samt enklare övergångar mellan förskola och skola. Under hösten 2020 genomförs ett större antal tester av det länsgemensamma materialet som exempelvis praxismodellen och barnets plan. Testerna kommer att genomföras i olika verksamheter och följas upp med stöd av forskare på Linnéuniversitet. Utvärderingar från testerna kommer sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet med att skapa en länsövergripande arbetsmodell. När Barnens bästa gäller är fullt implementerat ska alla som arbetar med barn och unga i Kronbergs län känna till och arbeta utifrån den gemensamma arbetsmodellen. Uppdrag Etablera sociala utfallskontrakt. Samverkan och arbete har under en längre tid bedrivits med Arbete och välfärd, men har inte fortskridit enligt plan. Förslag och underlag för projektering finns. Förutsättningar för genomförande är under diskussion. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 20

79 Information från Växjö kommun Övrig verksamhetsrelaterad information Kränkande behandling Den upplevda tryggheten behöver sättas i relation till resultaten i utbildningsförvaltningens rapport över arbetet avseende kränkande behandling. Under rapporteringsperioden från 1 december 2019 till och med 31 maj 2020 har antalet anmälningar om kränkande behandling ökat med 10 procent jämfört med motsvarande period föregående läsår. Under perioden anmäldes 381 ärenden. I likhet med höstterminens rapport har andelen anmälda kränkningar dominerats av grundskolan (97 procent). Det finns fortsatt stora skillnader i antalet anmälningar skolorna emellan. Uppgifter från förvaltningens förskole- och skolundersökning påvisar att antalet anmälda kränkningar avviker från det antal upplevda kränkningar som kan utläsas i elevernas svar på enkäten. Enkäterna visar att barn och elever upplever ett betydligt större antal kränkningar än vad som anmäls av rektor till utbildningsnämnden. Den kvalitativa granskningen som är en del av rapporten över kränkande behandling, som förvaltningen tar fram kontinuerligt, uppvisar fortsatta brister i dokumentation av ärenden. Anmäld frånvaro 92 anmälningar har kommit in till nämnden under läsåret varav 26 st inkomna under höstterminen och 66 st inkomna under vårterminen. Motsvarande siffra för 2019 var 55 anmälningar vid samma tid. Det stigande antalet anmälningar kan antas vara avhängigt dels vårens pandemi dels att utbildningsförvaltningen har reviderat riktlinjerna om uppföljning av närvaro och frånvaro samt satt ett ökat fokus mot frånvaron. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 21

80 Information från Växjö kommun Intern kontroll Nedan redovisas en sammanställning av uppföljningen av nämnden/bolagets interna kontroll. Symbolförklaring granskning Granskningen har ännu inte genomförts Granskningen visar inga brister Granskningen visar vissa brister Granskningen visar allvarliga brister Om granskningen visar vissa eller allvarliga brister ska åtgärder föreslås. Symbolförklaring åtgärd Ej påbörjad Pågående Försenad Avslutad Utöver denna översiktliga rapportering tas uppföljningen av intern kontroll, inklusive samlad bedömning och självskattning, som ett eget ärende i respektive nämnd. Risk Granskning Åtgärd Gemensam risk förvaltningar: Kontroll av attestförteckningar Att verksamhetens omfattning inte utgår från vårdnadshavarnas behov. Gemensam risk förvaltningar och bolag: Ofullständiga bokföringsunderlag Att det vid grund- och gymnasieskolor inte erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Att likabehandlingsplanerna och efterlevnaden av dessa på enheterna inte möter de krav som ställs i lagstiftningen. Att ungdomar riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerade data i ekonomisystemet (gemensam granskning) Granskning av hur rektorer för förskolan säkerställer att barnens placeringstider utgår från vårdnadshavarnas behov. Granskning av underlag till bokföringsorder (gemensam granskning) Granskning av hur huvudmannen säkerställer att verksamheterna arbetar ändamålsenligt avseende studiehandledning. Vissa brister Granskning av hur huvudmannen säkerställer att likabehandlingsplanerna och efterlevnaden av dessa på enheterna möter de krav som ställs i lagstiftningen. Vissa brister Granskning av om huvudmannen säkerställer att elever får den undervisning de har rätt till. Förbättra rutiner för uppföljning, utvärdering, analys. Uppföljning av garanterad undervisning görs till en del av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivån. Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 22

81 Information från Växjö kommun Risk Granskning Åtgärd Utbildningsnämnden har följt upp hur lärarkvittenser hanteras på kommunens skolor. Vi föreslår att den uppföljningen fortsätter Riktlinjer och rutiner för utredning av frånvaro, skolplikt och beviljande av ledigheter ses över och uppdateras. Rektors ansvar för arbetet med att främja närvaro och förebygga frånvaro gör tydligare. Material tas fram av förvaltningen för att ge rektor stöd i arbetet med utredning av frånvaro. En granskning av kommunens timplaner genomförs. Skillnader mellan skolor och områden när det gäller garanterad undervisningstid synliggörs och bedömning av mininivåer görs. En granskning bör göras av schemabrytande aktiviteter och hur dessa påverkar den garanterade undervisningstiden Att barn och elever inte får det stöd de har rätt till. Vissa brister Granskning av hur huvudmannen säkerställer att arbetet med särskilt stöd fungerar på enheterna. Förbättring av rutiner för uppföljning av särskilt stöd Utbildningsnämnden, Delårsrapport augusti (23) 23

82 Ärende Dnr UTBN Stefan Lundholm verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Delårsrapport augusti 2020 Förslag till beslut Nämnden antar delårsrapport med ekonomiskt utfall till och med augusti 2020 Bakgrund Varje nämnd ska lämna en delårsrapport till kommunledningsförvaltningen. Delårsrapport avser 1 januari till och med den 31 augusti samt en prognos för helåret. Rapporterna ska ha behandlats av nämnderna innan kommunens delårsrapport behandlas av kommunstyrelsen. Rapporteringen ska ske med resultat och analyser av kommunfullmäktiges och nämndens mål, uppdrag och nyckeltal. Beslutsunderlag Delårsrapport 2020 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunledningsförvaltningen Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

83 Ärende Dnr UTBN Erik Håkansson Projektledare Tel Utbildningsnämnden Ombyggnad av sydvästra flygeln hus 01 på Ljungfälleskolan Beslut om byggnation Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningschef i uppdrag, i samarbete med Vöfab och lokalförsörjningsgruppen, genomföra ombyggnation avseende Ljungfälleskolan Hus 01, där investeringsutgiften, baserad på anbud är 13 Mkr med en tillkommande hyra på 920 tkr/år (ny årshyra 8,3 Mkr/år). Bakgrund beslut Utbildningsnämnden beslutade i 03/2020 uppdra åt förvaltningschef att i samarbete med kommunens lokalförsörjningsgrupp och Vöfab genomföra projektering för ombyggnad av sydvästra flygeln hus 01 till grundsärskola vid Ljungfälleskolan. Förvaltningschef avser återkomma med information om investeringsutgift och hyra, baserad på anbud, inför beslut om byggnation. Utbildningsnämnden beslutade 10/2019 att ge förvaltningschef i uppdrag att i samarbete med Vöfab och lokalförsörjningsgruppen tillskapa paviljonger för 8 basrum på Ljungfälleskolan inför fastighetsägarens underhållsarbeten som påbörjas höstterminen Nämnden beslutar att ge förvaltningschef i uppdrag att i samarbete med Vöfab och lokalförsörjningsgruppen genomföra förstudie beträffande att riva östra flygeln på hus 01 och ersätta byggnaden med en tvåvåningsbyggnad innehållande basrum så att Ljungfälleskolan blir en skola för tre paralleller Bakgrund Utifrån senare antaget beslut om den övergripande skolstrategin för Teleborg, Växjö har nämndens tidigare beslut (UN 10/2019) reviderats och aktuellt ärende omfattar nu istället en ombyggnation av Hus 01 på Ljungfälleskolan för att tillskapa ytterligare platser för grundsärskolan. Behovet av platser i grundsärskolan ökar. För att skapa bättre, och mer ändamålsenliga lokaler för eleverna behöver lokaler på skolan renoveras och byggas om. I samband med detta skapas även kapacitet för att kunna utöka elevantalet något i framtiden. Ombyggnadsarea för Hus 01 är 850 m 2. Inom ramen för projektet kommer åtgärder och underhåll göras på husets konstruktion i avseende att förebygga framtida problem avseende fukt och dränering samt att ventilationen uppgraderas. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

84 Ekonomi Projektets totala investeringsutgift är enligt anbud 13 Mkr. Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningschef För kännedom Lokalförsörjningsgruppen Vöfab Anders Elingfors förvaltningschef Louise Johansson gruppchef lokalförsörjning Bilagor - Planskiss (yta markerat i rött är aktuell projektyta) - Granskningshandling 2 (2)

85 G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G o D( SITUATIONSPLAN / ÖVERSIKT \ \ \ \ 181,8 \ \ \ \ \ \ \ 181,8 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 181,7 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 181,9 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Utritad: 181,9 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 181,9 (D \ \ \ 180,5 179,5 180 Primärkarteutdrag enligt skick databasen vid utritningstillfället :1 000 \ \ \ \ \ (D (D \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 184,1 n \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( 184,1 (D 185,1 185,2 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ GRUNDSKOLA/Antal elever 380 \ \ \ \ \ \ \ \ D( 182,4 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 183,4 \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( \ (D\ SÄRSKOLA / Antal elever 100 SÄRSKOLA OMBYGGNAD 2019/ antal elever + x CYKELPARKERING UTEMILJÖ \ \ \ \ 184,5 \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ (D D( 1 183,8 \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ (D \ \ \ D( \ \ D( \ \ LJUNGFÄLLAN 185,1 185,2 185,1 185,2 (D \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ \ \ \ BIL/SKOLBUSS HÄMTNING/LÄMNING GÅNGVÄG TILL SÄRSKOLA \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 184,8 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ n\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ LJUN\ G\F Ä\ LL\A N\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( n 185,1 \ \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( 185,3 \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ (D (D 184,8 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 187,9 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ UTEMILJÖ ,6 m 2 (D \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ (D \ \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 185 \ \ \ \ \ \ \ \ D( \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 30 Meter \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 187,9 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Koordinatsystem, G G plan: SWEREF Koordinatsystem, höjd: RH2000 \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ STADSBYGGNADSKONTORET, VÄXJÖ KOMMUN \ 185 \,5 \ \ \ 185, ,3 189, VÖFAB / LJUNGFÄLLESKOLAN / VÄXJÖ / OMBYGGNAD / SÄRSKOLA / KB /A3 / 1:1000 Ljungf%C3%A4lleskolan%2FLJF_OMBYGGNAD_190917; SITUATIONSPLAN ÖVERSIKT; 100%; :01

86 CERING PLAC ERIN G AV FE- KAFF E- 24 KAPPHYLLOR HWC wc/st? 6 KAPPHYLLOR 12 KAPPHYLLOR WB 6 KAPPHYLLOR WB vägghöjd vägghöjd KAPPHYLLOR + 3 SKÅP 8 KAPPHYLLOR + 3 SKÅP vägghöjd WB WB WB arbetsrum WB WB WB vägghöjd WB 8 KAPPHYLLOR + 3 SKÅP 8 KAPPHYLLOR 8 KAPPHYLLOR + 1 SKÅP WB WB WB SKISS / PLANSKISS/ORGANISATION FÖRKLARING gghöjd 2750 öfg vägghöjd 2750 öfg SKIN M ASKIN DM NYTT PENTRY EI 60 sningstavla DM MICRO K K EI 60 F0012F POSTFACK EI 30 HS HS HS HS HS HS grupprum A: 8,9 m 2 EI 30 EI 30 EI 30 kapprum 8 KAPPHYLLOR fritidsrum A: 43,5 m 2 HWC TS klassrum skåp/kopiator/förv./sittplaster arbetsrum WB WB arbetsrum arbetsrum HS HS HS HS HS HS WB disp.yta/passage arbetsrum arbetsrum A: 49,3 m 2 klassrum arbetsrum arbetsrum klassrum HUS 1, DEL AV PLAN 2 HS HS HS HS HS HS HS HS kapprum rörelserum fritids bas arbetsrum A: 18,4 m 2 HWC A: 17,7 m 2 arbetsrum arbetsrum Befintlig plan med omarbetade funktioner tele H H DM K ENTREPRENAD GRÄNS 3 SKÅP RULLSTOLS FÖRRÅD/ LADDNING A: 11,5 m 2 HS HS HS vägg upp till tak vägghöjd vägghöjd vägghöjd arbetsrum arbetsrum HS vägghöjd HS Klassrum HS HS kapprum HWC HS HS DM K fritids bas A: 32,7 m 2 TS RULLSTOLS FÖRRÅD/ LADDNING 3 SKÅP A: 16,9 m 2 klassrum klassrum klassrum klassrum klassrum klassrum undervisningslokaler klassrum: 6 st arbetsrum: 18 st - 8 st tillgängliga med rullstol - 13 st kopplade till klassrum - 5 st fristående kapprum kapprum: 6 st - 2 st med rullstol frd. och laddning wc: 3 st HWC: 3 st gemensamma ytor fritidsbas: 2 st - fritis sammutnyttjas även med klassrum elevrum: 2 st (sammutnyttjas med samtalsrum för personal) rörelserum: 1 st personalytor kontor 6 pers: 2 st kontor resursteam (4 pers): 1 st förvaring, kopiator och skåp för personal utrymme: 1 st förvaring kommunikation ytor fritidslokaler och kommunikation sammutnyttjad yta befintlig vägg ny vägg befintlig dörr befintligt vatten och avlopp WB whiteboard torkskåp wc wc befintlig dörr med vindfång ändrat slagning takfönster EI 30 EI 30 kapprum kapprum HS HS 12 KAPPHYLLOR HS arbetsrum arbetsrum vägghöjd arbetsrum arbetsrum ENTREPRENAD GRÄNS arbetsrum arbetsrum WB WB kontor 6pers. HS HS kontor 4pers. kapprum kapprum wc wc wc wc wc TS TS kontor 6pers. vägghöjd vägghöjd HS HS arbetsrum vägghöjd arbetsrum arbetsrum HS HS TS HS kapprum kapprum TS HWC HS HS arbetsrum arbetsrum ny dörr ny vikvägg vägg Orienteringsplan HS TS högskåp m PLAN 3 PLAN 2 PLAN 1 Kv LJUNGFÄLLAN VÖFAB / LJUNGFÄLLESKOLAN / VÄXJÖ / OMBYGGNAD / SÄRSKOLA / KB /A3 / 1:200

87 Ärendenamn: Ansvarig: Barnkonsekvensanalys Ombyggnation av nordvästra flygeln på Ljungfälleskolan Emma Linderholm & Verksamhet: Ljungfälle grund och särskola Linus Skarp Barn som berörs av detta beslut: Barn i förskola, fritids och skola Datum: Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka barn riskerar att hamna utanför? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? Vi ökar den fysiska tillgängligheten med en ombyggnation som baseras på de olika behov grundsärskolans elever har i mötet med skolmiljön. Att på detta sätt anpassa lokalerna utifrån de funktionsvariationer eleverna har, ökar rätten till likvärdiga villkor. Även om ombyggnationen medför en del förändringar under byggtiden, byte av klassrum, andra vägar vid förflyttning mm. Så är vi måna om att säkerställa goda undervisningsmiljöer för samtliga elever. Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt forskning, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? På kort sikt, under byggnationen, kan det medföra en del störningar i verksamheterna i form av buller, bygglogistik och avspärrade områden. Elever och vårdnadshavare informeras löpande om vad som sker och ges också möjlighet att uttrycka sin åsikt om den pågående processen. I beslut om temporära lösningar under byggtiden vägs eleverna upplevelser och åsikter in. På lång sikt gynnas samtliga elever av ombyggnationen då vi får en än mer tillgänglig skolmiljö och en utökad lokalyta att samspela mellan verksamhetsformerna. Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Se artikel 2. Rätt till delaktighet (art. 12) Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn? Då byggnationen sker i en avspärrad del av skolan hoppas vi att elevernas skolvardag inte berörs i någon större utsträckning. Vi ser behov av att vara uppmärksamma på hur barnen reagerar på buller och andra störning som kan tänkas uppstå. Vidare kommer eleverna gå andra vägar till matsal och praktisk-estetiska salar vilket ställer krav på att förflyttningarna kan ske tryggt för samtliga samt att kläder och avhängningsytor finns tillgängliga. Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför! Rektor och resursteam har sammanställt ett underlag till arkitekten som baseras på elevernas olika behov av lokalanpassningar och önskemål om en tillgänglig skolmiljö. Barnen har inte varit direkt delaktiga i framtagandet av förslaget då alla beslut om genomförandet inte är tagna. Vi har gjort bedömningen att det är bättre att involvera eleverna när beslut är fattat. Alla barn kommer kontinuerligt att få information om byggnationen via elevråd/klassråd och lösningar på elevernas problemställningar kommer att diskuteras vid dessa möten. Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? Återkommer när beslut om byggnation är taget. När vi får besked om tid och planering för genomförandet kan eleverna involveras i frågor som berör dem. Andra rättigheter som berörs av detta beslut: Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39) Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av våld och övergrepp (art. 19, 32-40) Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)

88 Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27) Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31) Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17) Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25) Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 31 m.fl.) Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30) Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Beslutet gynnar barnen, även om det under byggnationstiden kan förekomma störande moment.

89 Förslag till programutbud för gymnasie- och gymnasiesärskolan samt preliminärt antal gymnasieplatser Nationella program Antagna elever åk (varav lärling) Varav i förstahand (%) Antagna elever åk (varav lärling) Varav i förstahand (%) Preliminära platser åk (varav lärling) BF 28 (4) 75 % % 50 (5) BA 57 (13) 96 % 66 (9) 88 % 72 (12) EK % % 128 EE 62 (2) 85 % % 64 ES % % 95 FT 38 (6) 79 % 38 (6) 76 % 40 (6) HA 49 (4) 77 % 54 (7) 72 % 64 (12) HV % 31 (1) 81 % 32 HT 25 (1) 76 % 15 (2) 87 % 32 HU % % 31 IBPDP % % 32 IN 18 (6) 72 % 9 (9) 67 % 12 (12) RL 32 (3) 72 % 45 (4) 84 % 52 (4) NA % % 160 SA % % 186 TE % % 96 VF 18 (1) 78 % % 19 (4) VO 27 (4) 63 % % 50 (5) TOTALT 972 (44) 89 % 1071 (38) 79 % 1215 (60 1 ) 1 På en del program byter eleverna till lärlingsutbildning i årskurs 2

90 Utbildningar på introduktionsprogram Antagna elever år Antagna elever år Preliminära platser år Individuellt alternativ Programinriktat val Språkintroduktion Yrkesintroduktion TOTALT Utbildningar på gymnasiesärskolan Antagna elever åk Antagna elever åk Administration, handel och 7 3 varuhantering Fastighet, anläggning, byggnation 1 3 Hotell, restaurang, bageri 2 5 Fordonsvård, godshantering 6 3 Individuella programmet 2 8 TOTALT Under förutsättning att platserna till de nationella programmen inte tas i anspråk av behöriga sökande.

91 Ärende Dnr UTBN Christian Sandahl områdeschef Utbildningsnämnden Programutbud 2021/2022 Förslag till beslut Nämnden antar förslag till programutbud för gymnasie- och gymnasiesärskolan samt preliminärt antal gymnasieplatser för läsåret 2021/2022. Bakgrund Utbildningsnämnden behöver fastställa kommande läsårs programutbud för gymnasieskolorna samt ett preliminärt antal gymnasieplatser. Efter preliminärantagningen till gymnasiet i februari 2021, behöver utbildningsnämnden fatta nytt beslut baserat på inkomna ansökningar. Beslutsunderlag Förslag till programutbud för gymnasie- och gymnasiesärskolan samt preliminärt antal gymnasieplatser. Beslutet skickas till För åtgärd Områdeschef gymnasiet För kännedom Enhetschef ekonomi och administration Anders Elingfors förvaltningschef 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö, Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Webb

92 Riktlinje modersmål

93 Information från Växjö kommun Riktlinje för modersmålsundervisning inom grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen Fastställd Tidigare ändringar Senast ändrad Giltighetstid tills vidare Dokumentinformation Stöd och vägledning för organisation och arbete med modersmålsundervisning 2

94 Information från Växjö kommun Inledning och styrande dokument Elever med annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning. Modersmålet har betydelse för identitet och självkänsla. Syftet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sitt modersmål i tal och skrift och att de ska bli medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet. Elevens rektor beslutar om eleven har rätt till modersmålsundervisning Modersmålsundervisning är reglerad i Skollagen, Skolförordningen och Gymnasieförordningen enligt nedan. Skollagen Förskolan 8 kap. 10 Förskoleklassen 9 kap. 10 Grundskolan 10 kap. 7 Grundsärskolan 11 kap. 10 Specialskolan 12 kap. 7 Sameskolan 13 kap. 7 Gymnasieskolan 15 kap. 19 Förordningar Grundskoleförordningen (SFS 2011:185) 5 kap. 7-13, 5 a kap. 1-5 Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) 4 kap 15-21, 4 a kap. 1-4 I detta dokument beskrivs hur modersmålsundervisningen i Växjö kommun hanteras utifrån styrdokumenten ovan. 3

95 Information från Växjö kommun Förutsättningar, ansökan och organisation Modersmålsundervisningen är inte ett nybörjaspråk. Eleven ska förstå och tala sitt modersmål. Undervisningen är på modersmålet. För de nationella minoriteterna gäller utökade rättigheter, dessa beskrivs vidare under Övrigt. Minst en av vårdnadshavarna har språket som sitt modersmål Språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet Eleven har grundläggande kunskaper i modersmålet Det behövs minst fem elever inom kommunens grundskola respektive gymnasium som ansöker om undervisning i språket för att en grupp ska starta Lämplig lärare finns eller kan anställas Ansökan Ansökningsförfarandet skiljer sig åt mellan grund- och gymnasieskola. Grundskolan Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning hos elevens rektor. Önskar man avsluta beviljad modersmålsundervisning ska vårdnadshavare göra en avanmälan till rektor. Innan ansökan beviljas ska en bedömning av elevens grundläggande kunskaper göras av SKC, Språk- och kompetenscentrum. Gymnasium För att läsa gymnasiets kurser krävs kunskaper enligt grundskolans kunskapskrav i modersmål årskurs 9 eller motsvarande. Ansökan görs till varje enskild gymnasiekurs och är bindande. Ansökan sker via gymnasieantagningen eller direkt till gymnasieskolan vid skolstart. 4

96 Information från Växjö kommun Organisation I Växjö kommun ges modersmålsundervisningen i grundskolan utanför ordinarie timplan, 60 minuter per vecka. Eleven har rätt att läsa modersmål i grundskolan under 7 år. Undervisningen i modersmål följer angiven kursplan och eleven får betyg från årskurs 6. Växjö kommun rekommenderar modersmålsundervisning från årskurs 3. Modersmålsundervisningen kan bedrivas med hjälp av fjärrundervisning för elever från årskurs 4, detta ger möjlighet till undervisning med behöriga modersmålslärare för fler elever eftersom lärarens restid utgår. Ansvarsfördelning Huvudmannen Huvudmannen ansvarar för helheten, att riktlinjer finns och följs, att uppföljning ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Språk- och kompetenscentrum Modersmålsenheten Biträdande enhetschef för SKC med ansvar Modersmål ansvarar för organisation och schemaläggning av modersmålsundervisningen på grundskolan och gymnasiet. Biträdande enhetschef ansvarar även för rekrytering av modersmålslärare och har personalansvar för dessa samt ansvar för kompetensutveckling och den dagliga verksamheten. 5

97 Information från Växjö kommun Elevens rektor Elevens rektor ansvarar för att informera elev och vårdnadshavare om rätten att få läsa modersmål och minoritetsspråk samt de villkor som enligt skollagen gäller för detta. Vårdnadshavare ska också informeras om hur modersmålsundervisning organiseras i Växjö kommun. Elevens rektor ger SKC i uppdrag att bedöma elevens grundläggande kunskaper i modersmålet innan ansökan beviljas eller avslås. Beviljad ansökan och avanmälan skickar rektor skyndsamt vidare till SKC för vidare hantering. Elevens rektor har tillsynsansvar under elevens hela skoldag inklusive modersmålsundervisning. Uppstår en väntetid mellan elevs ordinarie skolschema och modersmålsundervisning är det elevens rektor som har tillsynsansvaret. Tillsyn kan vara att kostnadsfritt erbjuda eleven fritidshemsverksamhet den aktuella dagen. Elevens rektor har även tillsynsansvar när en elev förflyttar sig mellan två skolor utan målsmans närvaro. Elevens rektor ansvarar för tillsyn av sina elever vid fjärrundervisning samt har arbetsmiljöansvar när undervisningen är på skolan. Rektor ansvarar för att SKC informeras om elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd och tillser att elevs behov av extra resurs även omfattar modersmålsundervisningen. Rektor söker elevresa för de elever som har behov och uppfyller kraven för detta. Modersmålslärare Modersmålslärare ansvarar för undervisning och betygssättning samt att rapportera närvaro/frånvaro för eleven. 6

98 Information från Växjö kommun Övrigt Nationella minoritetsspråk Våra nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. För dessa gäller utökade rättigheter. Språket behöver inte talas dagligen hemma och det kan vara färre än fem elever inom grundskolan i kommunen respektive inom gymnasieskolan som ansöker om språket. Eleven inom grundskolan behöver inte ha grundläggande kunskaper. Adoptivbarn För adoptivbarn gäller utökade rättigheter. Vårdnadshavare behöver inte ha språket som sitt modersmål och språket behöver inte talas hemma. Eleven ska dock ha åldersadekvata grundläggande kunskaper i språket. Elever som inte går i Växjö kommuns skolor För elever som är folkbokförda i Växjö kommun, men som går i skola i annan kommun eller i skola med annan huvudman är det den skolans huvudman som ansvarar för att anordna modersmålsundervisning. En elev kan läsa modersmål endast i en kommun. Om eleven avbryter undervisningen måste Växjö kommun informeras. Huvudman som anordnar modersmålsundervisning för elever folkbokförda i Växjö kommun kan söka tilläggsbelopp för detta. Ansökan görs för en termin i taget senast 1 månad efter avslutad termin. Ansökan sker på blanketten "Ansökan om tilläggsbelopp modersmålsundervisning", vilken finns på Växjö kommuns hemsida. Tilläggsbelopp från hemkommunen för elev som uppfyller kriterierna för modersmålsundervisning regleras i skollagen (2010:800) 10 kap

99 Ärende Dnr UTBN Annika Ericsson verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Revidering: Riktlinje för modersmålsundervisning inom grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola i Växjö kommun Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar riktlinje för modersmålsundervisning. Riktlinjen ersätter tidigare riktlinje i sin helhet. Riktlinjen träder i kraft omgående. Nämnden uppdrar till förvaltningschef att vid eventuella behov av förändringar av redaktionell karaktär uppdatera riktlinjen. Bakgrund Denna riktlinje är framtagen som ett stöd och en vägledning för organisation och arbete med modersmålsundervisning. Förändringar från tidigare riktlinje preciseras nedan; Förtydligande av hur modersmålsundervisning är reglerad i skollag, skol- och gymnasieförordning. Förutsättningar för modersmålsundervisning är tydligare framskrivet. Att det råder skillnader i ansökningsförfarande mellan grund- och gymnasieskola är förtydligat. Till skillnad från tidigare riktlinje har modersmålsundervisningens organisation nu ett eget avsnitt. Framskriven rekommendation om att påbörja modersmålsundervisning från årskurs 3 för att kunna nå slutbetyg i grundskolan på de 7 år man får läsa modersmål. Ansvarsfördelningen mellan huvudman, SKC-modersmålsenheten, modersmålsläraren och elevens rektor är förtydligat. De nationella minoritetsspråken har preciserats. Avsnittet om transporter är borttaget. Hur tilläggsbelopp från hemkommunen regleras i skollagen är tillagt. Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Webb

100 Ärende Dnr UTBN Annika Ericsson verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Revidering: Riktlinje om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar riktlinje om tilläggsbelopp. Riktlinjen ersätter tidigare riktlinje Riktlinjer tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd, fristående och kommunal förskola/skola, i sin helhet. Riktlinjen träder i kraft omgående. Nämnden uppdrar förvaltningschef att vid eventuella behov av förändringar av redaktionell karaktär uppdatera riktlinjen. Bakgrund Denna riktlinje är framtagen som ett stöd och en vägledning i arbetet med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 24, 10 kap. 39 samt 11 kap. 38 i Skollagen. I tidigare riktlinje saknades skrivning om tilläggsbelopp för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Webb

101 RIKTLINJER OM TILLÄGGSBELOPP

102 Information från Växjö kommun Innehåll Tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd... 3 Målgrupper för tilläggsbelopp... 3 Behovsgrupper... 3 Ansökan... 4 Tilläggsbelopp modersmål... 5 Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Riktlinjer om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen Fastställd UN Tidigare ändringar UN UN UN Senast ändrad UN ZZZ Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation Riktlinjer om tilläggsbelopp enligt 8 kap. 24, 10 kap. 39 samt 11 kap. 38 SL. 1) För barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd, fristående och kommunal förskola/skola samt 2) För elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. 2

103 Information från Växjö kommun Tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Fristående verksamheter ansöker om tilläggsbelopp hos utbildningsnämnden som gör sin bedömning utifrån skollagen (2010:800) och denna riktlinje. Samma riktlinjer gäller kommunal verksamhet, där medel hanteras via den områdescentrala elevhälsan. Tilläggsbeloppet är avsett att ge möjligheter till särskild ersättning till barn/elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärder som sätts in ska vara extraordinära. Ersättning för stödet ska vara kopplad till ett enskilt barn/enskild elev samt barnets/elevens behov och förutsättningar. Tilläggsbelopp till gymnasieskolan kan enligt skollagen ges för elev på nationellt program, programinriktat individuellt val och på preparandutbildning inom introduktionsprogram (IM). För elev på individuellt alternativ, yrkesintroduktion och språkintroduktion inom IM ska den fristående skolan och kommunen komma överens om ersättning. Målgrupper för tilläggsbelopp Utbildningsnämnden har utifrån skollagen, dess förarbeten samt skolförordningen definierat målgrupperna som barn/elev med behov av extraordinära stödåtgärder till följd av Fysiska svårigheter som t ex rörelsehinder, hörselnedsättning, synnedsättning. Medicinska/somatiska svårigheter som t ex svår allergi, svår epilepsi. Psykiska och/eller betydande sociala svårigheter där riskinslag föreligger för dem själva eller för andra i deras omgivning. Barn/elev med mycket stora svårigheter i socialt samspel och kommunikation. Inlärningssvårigheter som är särskilt stora. Behovsgrupper Inom ramen för de ovan angivna målgrupperna finns följande behovsgrupper. Behoven ska vara frekventa och kontinuerliga. Tilläggsbelopp ges ej om 3

104 Information från Växjö kommun A. Behovet finns ibland. B. Behovet finns tämligen ofta men inte frekvent och sammanhållet. Tilläggsbelopp kan medges om barnet/eleven för att kunna genomföra sin utbildning har omfattande behov av särskilt stöd C. Frekvent och sammanhållet under dagen. Förskolan/skolan genomför extraordinära stödåtgärder i kombination med resursstöd 1. D. Kontinuerligt under hela dagen. Förskolan/skolan genomför extraordinära stödåtgärder i form av kvalificerat resursstöd i en omfattning som är stor. E. Barnet/eleven har ett mycket omfattande behov av särskilt stöd i alla typer av situationer under hela dagen. Behov av ett mycket omfattande personligt stöd. Ansökan Tilläggsbelopp kan sökas fortlöpande under innevarande läsår. För barn/elev som sedan tidigare haft tilläggsbelopp och behoven kvarstår, bör en ny ansökan göras senast den 15 mars för att bedömningar ska kunna göras innan kommande läsår börjar. Denna ansökan bör inkludera utförliga beskrivningar av hur medlen använts tillsammans med analyser av utförda insatser. När en förskola/skola ansöker om tilläggsbelopp för en elev som inte tidigare gått på skolan, och ansökan beviljas, får skolan ersättning tidigast från den dagen ansökan inkom till utbildningsnämnden. Ansökan om retroaktiv ersättning kan lämnas om särskilda skäl föreligger. En ansökan om retroaktiv ersättning måste, förutom övrigt relevant underlag, innehålla underlag som redovisar de uppkomna utgifterna ersättningsyrkandet avser. Om eleven flyttar till annan kommun eller övergår till annan skolform återgår återstående beviljat belopp 1 Resursstöd: Omfattande och varaktigt stöd som riktas direkt till eleven i lärmiljön. Utförs av personal utöver grundbemanningen i form av stöd vid undervisning och övrig verksamhet. 4

105 Information från Växjö kommun efter omräkning till utbildningsnämnden (fristående enheter) /områdeschefen inom det aktuella området i Växjö (kommunala enheter). Om elev med beviljat tilläggsbelopp för läsåret flyttar till annan förskola/skola inom kommunen, behöver ny ansökan inte göras. Tilläggsbelopp, efter byte av enhet, utgår från den områdescentrala elevhälsa som barnet/eleven tillhör (kommunala enheter). Tilläggsbelopp till fristående enheter utbetalas tillsammans med ordinarie elevbidrag en gång per månad. Tilläggsbelopp modersmål Elever med annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning. Modersmålet har betydelse för identitet och självkänsla. Syftet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sitt modersmål i tal och skrift och att de ska bli medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet. Elevens rektor beslutar om eleven har rätt till modersmålsundervisning Modersmålsundervisningen är inte ett nybörjaspråk. Eleven ska förstå och tala sitt modersmål. Undervisningen är på modersmålet. För de nationella minoriteterna gäller utökade rättigheter. Modersmålsundervisning är reglerad i Skollagen, Skolförordningen och Gymnasieförordningen. Ansökan om tilläggsbelopp för modersmål för elever, som är folkbokförda i Växjö kommun men som går i skolor med annan huvudman, ska göras för en termin i taget senast en (1) månad efter avslutad termin. Tilläggsbelopp till fristående enheter utbetalas en (1) gång per termin efter inkommen och godkänd ansökan. 5

106 RIKTLINJER OM TILLÄGGSBELOPP

107 Information från Växjö kommun Innehåll Tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd... 3 Målgrupper för tilläggsbelopp... 3 Behovsgrupper... 3 Ansökan... 4 Tilläggsbelopp modersmål... 5 Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Riktlinjer om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen Fastställd UN Tidigare ändringar UN UN UN Senast ändrad UN ZZZ Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation Riktlinjer om tilläggsbelopp enligt 8 kap. 24, 10 kap. 39 samt 11 kap. 38 SL. 1) För barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd, fristående och kommunal förskola/skola samt 2) För elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. 2

108 Information från Växjö kommun Tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Fristående verksamheter ansöker om tilläggsbelopp hos utbildningsnämnden som gör sin bedömning utifrån skollagen (2010:800) och denna riktlinje. Samma riktlinjer gäller kommunal verksamhet, där medel hanteras via den områdescentrala elevhälsan. Tilläggsbeloppet är avsett att ge möjligheter till särskild ersättning till barn/elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärder som sätts in ska vara extraordinära. Ersättning för stödet ska vara kopplad till ett enskilt barn/enskild elev samt barnets/elevens behov och förutsättningar. Tilläggsbelopp till gymnasieskolan kan enligt skollagen ges för elev på nationellt program, programinriktat individuellt val och på preparandutbildning inom introduktionsprogram (IM). För elev på individuellt alternativ, yrkesintroduktion och språkintroduktion inom IM ska den fristående skolan och kommunen komma överens om ersättning. Målgrupper för tilläggsbelopp Utbildningsnämnden har utifrån skollagen, dess förarbeten samt skolförordningen definierat målgrupperna som barn/elev med behov av extraordinära stödåtgärder till följd av Fysiska svårigheter som t ex rörelsehinder, hörselnedsättning, synnedsättning. Medicinska/somatiska svårigheter som t ex svår allergi, svår epilepsi. Psykiska och/eller betydande sociala svårigheter där riskinslag föreligger för dem själva eller för andra i deras omgivning. Barn/elev med mycket stora svårigheter i socialt samspel och kommunikation. Inlärningssvårigheter som är särskilt stora. Behovsgrupper Inom ramen för de ovan angivna målgrupperna finns följande behovsgrupper. Behoven ska vara frekventa och kontinuerliga. Tilläggsbelopp ges ej om 3

109 Information från Växjö kommun A. Behovet finns ibland. B. Behovet finns tämligen ofta men inte frekvent och sammanhållet. Tilläggsbelopp kan medges om barnet/eleven för att kunna genomföra sin utbildning har omfattande behov av särskilt stöd C. Frekvent och sammanhållet under dagen. Förskolan/skolan genomför extraordinära stödåtgärder i kombination med resursstöd 1. D. Kontinuerligt under hela dagen. Förskolan/skolan genomför extraordinära stödåtgärder i form av kvalificerat resursstöd i en omfattning som är stor. E. Barnet/eleven har ett mycket omfattande behov av särskilt stöd i alla typer av situationer under hela dagen. Behov av ett mycket omfattande personligt stöd. Ansökan Tilläggsbelopp kan sökas fortlöpande under innevarande läsår. För barn/elev som sedan tidigare haft tilläggsbelopp och behoven kvarstår, bör en ny ansökan göras senast den 15 mars för att bedömningar ska kunna göras innan kommande läsår börjar. Denna ansökan bör inkludera utförliga beskrivningar av hur medlen använts tillsammans med analyser av utförda insatser. När en förskola/skola ansöker om tilläggsbelopp för en elev som inte tidigare gått på skolan, och ansökan beviljas, får skolan ersättning tidigast från den dagen ansökan inkom till utbildningsnämnden. Ansökan om retroaktiv ersättning kan lämnas om särskilda skäl föreligger. En ansökan om retroaktiv ersättning måste, förutom övrigt relevant underlag, innehålla underlag som redovisar de uppkomna utgifterna ersättningsyrkandet avser. Om eleven flyttar till annan kommun eller övergår till annan skolform återgår återstående beviljat belopp 1 Resursstöd: Omfattande och varaktigt stöd som riktas direkt till eleven i lärmiljön. Utförs av personal utöver grundbemanningen i form av stöd vid undervisning och övrig verksamhet. 4

110 Information från Växjö kommun efter omräkning till utbildningsnämnden (fristående enheter) /områdeschefen inom det aktuella området i Växjö (kommunala enheter). Om elev med beviljat tilläggsbelopp för läsåret flyttar till annan förskola/skola inom kommunen, behöver ny ansökan inte göras. Tilläggsbelopp, efter byte av enhet, utgår från den områdescentrala elevhälsa som barnet/eleven tillhör (kommunala enheter). Tilläggsbelopp till fristående enheter utbetalas tillsammans med ordinarie elevbidrag en gång per månad. Tilläggsbelopp modersmål Elever med annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning. Modersmålet har betydelse för identitet och självkänsla. Syftet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sitt modersmål i tal och skrift och att de ska bli medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet. Elevens rektor beslutar om eleven har rätt till modersmålsundervisning Modersmålsundervisningen är inte ett nybörjaspråk. Eleven ska förstå och tala sitt modersmål. Undervisningen är på modersmålet. För de nationella minoriteterna gäller utökade rättigheter. Modersmålsundervisning är reglerad i Skollagen, Skolförordningen och Gymnasieförordningen. Ansökan om tilläggsbelopp för modersmål för elever, som är folkbokförda i Växjö kommun men som går i skolor med annan huvudman, ska göras för en termin i taget senast en (1) månad efter avslutad termin. Tilläggsbelopp till fristående enheter utbetalas en (1) gång per termin efter inkommen och godkänd ansökan. 5

111 Ärende Dnr UTBN Tiger Sara vik. förvaltningssekreterare Therese Græsén utredare Utbildningsnämnden Svar på medborgarförslag om språkundervisning på ordinarie skola för elever i årskurs sex Förslag till beslut Utbildningsnämnden tackar för medborgarförslaget men beslutar att avslå förslaget om språkundervisning på ordinarie skola för elever i årskurs sex. Bakgrund Växjö kommun mottog den 19 maj 2020 ett medborgarförslag gällande språkundervisning på ordinarie skola för elever i årskurs sex. Kommunfullmäktige har lämnat över ärendet till utbildningsnämnden för beslut. Medborgaren föreslår att undervisning i moderna språk för elever i årskurs 6 ska erbjudas på elevens ordinarie skola, i stället för på den nuvarande högstadieskolan Norregårdskolan. Medborgaren menar att det finns fördelar med att låta språklärarna undervisa på flera skolor. Dels ur säkerhetssynpunkt då eleverna själva inte behöver förflytta sig mellan skolorna, dels ur miljösynpunkt då flera vårdnadshavare väljer att skjutsa sina barn till undervisningen på Norregårdskolan. Medborgaren menar även att smittspridningen mellan skolorna skulle minska genom ett färre antal sociala kontakter under coronapandemin. Bedömning Från och med höstterminen 2018 ska alla grundskolor erbjuda undervisning i moderna språk senast från årskurs sex. 1 Inom norra skolområdet i Växjö kommun är undervisningen i moderna språk för årskurs sex elever förlagd på närmaste 7 9 skola. 1 Skolförordningen kap 9, 5 7 (SFS 2019:800) samt i bilaga 1 där timplanen för grundskolan finns (80 minuter per vecka i åk 6) Skollagen kap 10, 4 (Skollag 2010:800) 1 (3) Postadress Box 1222, , Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Webb

112 Ärende Dnr UTBN Undervisningen i moderna språk är fördelad på fyra årskurser i grundskolan med 80 minuter per vecka i åk 6 och ca 150 minuter per vecka i högstadiet. Språklärare har sin huvudsakliga undervisning på en 7 9 skola då tyngdpunkten för undervisningen ligger där. De mellanstadieskolor som är i behov av språklärare för undervisning i moderna språk kan sägas köpa språklärarnas tid av närliggande 7 9 skola. Samma lösning görs för hemkunskap och andra ämnen som inte kan genomföras på den egna skolan. När eleverna i åk 6 läser språkval på Norregårdskolan kommer de från fyra olika skolor, inom de skolorna har eleverna gjort ett val till modernt språk. Det betyder att på varje skola finns elever som läser franska, spanska eller tyska. De elever som inte valt att läsa modernt språk läser engelska eller svenska. Om undervisningen ska förläggas till den ordinarie skolan innebär det att minst fem lärare behöver förflytta sig till fyra skolor under veckan för att undervisa. Förflyttningstid ska ingå i tjänstgöringen och befintliga lärares arbetstid kommer inte att räcka till. Fördelningen mellan språken kan se olika ut, till exempel kan det finnas två till tre elever som läser ett språk på en skola och femton som läser samma språk på en annan skola. Det skulle betyda att läraren kan få dubbla sin undervisning, vilket i sin tur kan betyda att fler språklärare behöver anställas. Ur utbildningsnämndens perspektiv skulle en lösning där eleverna läser moderna språk på ordinarie skola innebära att välutbildade språklärare får använda mer tid till transporter och mindre tid att undervisa elever. Utbildningsnämnden avslår därför förslaget med motiveringen att för att garantera kvaliteten i undervisningen väljer nämnden att behålla nuvarande modell. I området kring Norregårdskolan finns cykelvägar där eleverna på ett säkert sätt kan ta sig till och från sin ordinarie skola. Utbildningsnämnden rekommenderar eleverna att cykla, ur de perspektiv som medborgaren anger. Om vårdnadshavare väljer att skjutsa sitt barn med bil, är det ett eget val där nämnden endast kan komma med rekommendationer. 2 (3)

113 Ärende Dnr UTBN Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 3 (3)

114

115

116

117

118 Ärende Dnr UTBN Carl O Mattsson verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse avseende yttrande över medborgarförslag om utbildning i hälsa för gymnasieelever Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besvara medborgarförslaget med att innehållet i förslaget redan finns inom gymnasieskolans undervisning. Bakgrund Växjö kommun mottog den 26 maj 2020 ett medborgarförslag om utbildning inom gymnasieskolan. Kommunledningsförvaltningen har begärt att utbildningsnämnden yttrar sig över medborgarförslaget senast den 18 september Förslagets innehåll är att kvinnliga elever ska få lära sig om kvinnohälsa i form av bäckenbottenträning, och att det förslagsvis ska ske varje år i gymnasiet. Den föreslagna träningen föreslås kombineras med samtal och värderingsövningar om vad det innebär att vara en ung kvinna i samhället. Förslaget innehåller även att manliga elever ska få likartad utbildning avseende förmågan att tala om känslor och diskussioner avseende den stereotypa mansrollen. Bedömning Ämnena idrott och hälsa samt naturvetenskap, som läses inom samtliga nationella program på gymnasiet, innehåller merparten av innehållet i medborgarförslaget. Ett av idrottsämnets syfte är att undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den obligatoriska kursen inom idrott och hälsa behandlar den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa som ett centralt innehåll. I dom obligatoriska kurserna inom naturvetenskap finns som centralt innehåll att undervisningen ska behandla naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion om normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. Då förslagets innehåll redan är en del av den obligatoriska undervisningen på nationella program bör medborgarförslaget anses besvarat av kommunfullmäktige. Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post Webb

119 Ärende Dnr UTBN Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 2 (2)

120

121

122 Ärende Dnr UTBN Carl O Mattsson verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Tjänsteksrivelse avseende yttrande över medborgarförslag om att arbeta enligt miamimodellen i gymnasieskolorna för att motverka psykisk ohälsa och självmord Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besvara medborgarförslaget med att ett uppdrag har givits till kommunchefen att se över befintliga rutiner och stärka det preventiva arbetet avseende suicid i samverkan med berörda aktörer, myndigheter, och civilsamhälle. Utbildningsnämnden ser positivt till att nämndens verksamheter i dessa nya rutiner kan få ett konkret uppdrag om att arbeta preventivt för att motverka psykisk ohälsa och suicid. Bakgrund Växjö kommun mottog den 26 maj 2020 ett medborgarförslag om att motverka psykisk ohälsa och suicid i gymnasieskolorna. Kommunledningsförvaltningen har begärt att utbildningsnämnden yttrar sig över medborgarförslaget senast den 18 september Förslagets innehåll är att kommunens gymnasieskolor ska belysa och arbeta med psykisk ohälsa och suicid hos ungdomar. Förslaget föreslår att kommunen bör arbeta enligt Miami-modellen och med livskunskap, eller med annan motsvarande fungerande modell. Bedömning Folkhälsomyndigheten har i publikationsserien Utblick folkhälsa, september 2016, tagit fram skrivelsen Skolbaserad prevention kan minska suicidförsök och suicidtankar. Skrivelsen gör gällande att skolbaserade suicidpreventiva insatser minskar suicidförsök och suicidtankar. Kunskapsläget avseende effekterna av skolbaserad prevention på antalet suicid är dock oklart. Utbildningsnämnden har ingen egen handlingsplan utan arbetar utifrån den regionala länsgemensamma handlingsplanen, och har representation i den regionala suicidpreventionsgruppen. Utbildningsförvaltningen har gått ut med information till all personal via intranätet om den digitala kompetensutvecklingen som finns avseende suicidprevention och även tillgängliggjort utbildningen för all personal i Växjö kommun via den interna kommunala utbildningsportalen. På enskilda skolor har arbetet med att ta del av insatsen YAM (Youth Aware Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post Webb

123 Ärende Dnr UTBN of Mental health) inletts i årskurs 8, i den takt som Region Kronobergs instruktörer har möjlighet att genomföra. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr avdelningschef 2 (2)

124

125 Ärende Dnr UTBN Stefan Lundholm verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Liberalerna: Skrivelse till utbildningsnämnden om publicering av statistik Förslag till beslut Skrivelsen besvaras med att det finns möjlighet att publicera statistik avseende kommunens skolor. Beslut om att publicera data i egen regi bör dock först tas efter regeringsuppdragen presenterats och analyserats. Förvaltningschef får i uppdrag att se till att väsentlig statistik om de kommunala skolorna finns tillgänglig för elever, vårdnadshavare och allmänhet. Bakgrund Liberalerna har den andre juli 2020 lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden med hänvisning till dom förändringar avseende nationell statistik som SCB och Skolverket publicerat. Nya bedömningar från SCB gör gällande att det råder sekretess för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, utifrån offentlighets- och sekretesslagen. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Förändringen genomförs som en konsekvens av att Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. Frågan har behandlats av Kammarrätten och domen har därefter vunnit laga kraft. Kammarrätten bedömde i ett avgörande i december 2019 att uppgifter hos SCB om fristående skolors genomströmning, betygssättning och sammansättning av elever omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 Offentlighets- och sekretesslagen till skydd för den enskilde huvudmannen. Efter att Högsta förvaltningsdomstolen inte meddelat prövningstillstånd för överklagan kan Skolverket inte publicera statistik om fristående skolor. Eftersom lika villkor ska gälla för kommunala och 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Webb

126 Ärende Dnr UTBN fristående skolor kommer inte heller statistik om kommunala skolor vara tillgänglig. Detsamma gäller även förskolor och fritidshem. Liberalernas skrivelse gör gällande att Växjö kommun på eget initiativ ska publicera uppgifter om kommunens skolor, för att vårdnadshavare ska kunna göra informerade val när dom väljer skola för sina barn. Skrivelsen tar också upp att kommunen ska bjuda in dom fristående huvudmännen i kommunen att få sina uppgifter publicerade tillsammans med kommunens. Bedömning Utbildningsförvaltningen har som ambition att under 2020 och framåt som en del av utvecklingen av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete ta fram kvalitetsrapporter på huvudmannanivå för de olika verksamhetsformerna. Rapporterna kommer att innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa data för kunskapsresultaten men även data på strukturell och demografisk nivå kopplat till personalomsättning, behörighet och elevantal. Uppgifterna kan således tas fram och publiceras i andra sammanhang Vad gäller möjligheten att publicera uppgifter om fristående huvudmän bedöms kammarrättens dom påverka kommunen på samma sätt som SCB och Skolverket, vad gäller publicering av statistik. Offentlighetsoch sekretesslagen möjliggör att en enskild helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för honom eller henne. Det finns således sannolikt möjligheter för dom fristående huvudmännen som verkar i Växjö kommun att godkänna kommunens publicering av uppgifter. Skolverket har med anledning av kammarrättens dom publicerat följande på sin webbplats: För att skolmyndigheterna ska kunna fullgöra sina uppdrag och allmänheten få tillgång till information om huvudmän och skolor har regeringen beslutat om två uppdrag gällande statistikinsamling. Skolverket får i uppdrag att kartlägga och redovisa vilka författningsändringar och andra åtgärder som kan genomföras för att Skolverket respektive Skolinspektionen ska kunna få tillgång till sådana uppgifter som krävs för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina instruktionsenliga uppdrag. 2 (3)

127 Ärende Dnr UTBN Statistiska centralbyrån får i uppdrag att, med beaktande av sin instruktionsenliga uppgift och förtroendet för skydd av insamlade uppgifter, lämna förslag om hur behovet av socioekonomiska uppgifter inom det nationella informationssystemet för skolväsendet kan tillgodoses samt om hur Skolverket ska kunna ta del av andra nödvändiga uppgifter som ligger till grund för den officiella statistiken avseende skolväsendet och som Skolverket behöver för att kunna fullgöra sin instruktionsenliga uppgift. Båda uppdragen ska redovisas senast den 4 september Med anledning av ovan regeringsuppdrag bedömer förvaltningen att det är lämpligt att invänta redovisningen av uppdragen innan ytterligare åtgärder vidtas, då det är angeläget för hela utbildningsväsendet att dessa uppgifter kan publiceras som det varit tänkt. Förändringar som återställer det tidigare läget kan därför antas vara angelägna, och kan därmed antas kunna träda i kraft inom snar framtid. Anders Elingfors Förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 3 (3)

128 Erbjud elevhälsosamtal för gymnasieelever Psykisk ohälsa är ett växande problem bland den yngre generationen. Folkhälsoproblemet har också visat sig öka i och med coronapandemin. Detta för att vardagen har förändrats drastiskt för så många. I mars 2020 införde Växjö kommun distansundervisning i kommunens gymnasieskolor. Syftet med åtgärden var att hindra smittspridningen av coronaviruset. Detta innebar att undervisningen bedrevs digitalt. Ytterligare en påfrestning för ungas psykiska hälsa. Med anledning av ovanstående föreslår Socialdemokraterna: Att elever erbjuds elevhälsosamtal för alla gymnasielever som har ett behov av detta när skolorna återgår till vanlig undervisning. Martina Forsberg (S)

129 Ärende Dnr UTBN Malin Olsson Engelin verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Skrivelse till utbildningsnämnden: Erbjud elevhälsosamtal för gymnasieelever Förslag till beslut Utbildningsnämnden besvarar skrivelsen med att utbildningsförvaltningens gymnasieskolor erbjuder hälsosamtal till alla elever i årskurs 1 till 3. Dels enligt ordinarie rutiner med hälsosamtal till alla elever som börjar årskurs 1, dels vid behov för elever som går i årskurs 2 och 3. Bakgrund Martina Forsberg (S) har lämnat in en skrivelse till utbildningsnämnden med förslag om att kommunens gymnasieskolor ska erbjuda elevhälsosamtal för alla gymnasielever som har ett behov av detta när skolorna återgår till vanlig undervisning. Bakgrunden är att psykisk ohälsa är ett växande problem bland den yngre generationen och att folkhälsoproblemet har visat sig öka i och med coronapandemin. Ärendet Utbildningsförvaltningens gymnasieskolor erbjuder enligt ordinarie rutiner hälsosamtal till alla elever som börjar årskurs 1. Därutöver har alla gymnasieelever möjlighet att boka in samtal hos elevhälsan om behov finns, vilket de informeras om. Gymnasieskolorna beskriver att elevhälsan under våren 2020 identifierade elever som befann sig i någon form av risk med anledning av coronapandemin. Elevhälsan hade samtal med identifierade elever utifrån bedömningen att de kunde ha behov av samtal. Mentorerna stämmer sedan våren 2020 kontinuerligt av i sina klasser kring hur eleverna mår och kommer att fortsätta med detta. Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef ENHET LEDNINGSSTÖD, UPPFÖLJNING OCH ANALYS Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post Webb

130 Ärende Dnr UTBN Tiger Sara vik. förvaltningssekreterare Utbildningsnämnden Hyror och avgifter för år 2021 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden fastställer förslag till hyror och avgifter för år Bakgrund Förvaltningschefen har redovisat förslag till ändringar av nu gällande hyror och avgifter. Beslutsunderlag Förslag hyror och avgifter kultur- och fritidsförvaltningen 2021 Sammanställning av ändringar av taxor Sammanställning över idrottshallar Beslutet skickas till För kännedom Kultur- och fritidsnämnden Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 1 (1) Postadress, Besöksadress Tel Mobil Fax Org.nr Bg

131 Förändringar i hyror och avgifter 2020 och Hyror som ej är aktuella, försvinner 2020 Evedal Lillstugan - 4 bäddar Svensborg- 4 bäddsrum/ 2-bäddsrum Berghälla- 3-bäddsrum /2-bäddsrum Förändrade hyror och avgifter Medley Vuxen Vuxen vardag före kl Familj 2 vuxna, 2 barn Minifamilj 1 vuxen, 2 barn Klippkort 12 ggr bad Vuxen (före kl 15) Vuxen Årskort bad Vuxen Stora bassängen/h Övriga Övriga 2021 Djupdel Halva djupdel Multibassängen Hela bassängen bana meters del meters del

132 Tillägg nya hyror Idrottshallar from 1/ Sporthall (förening utanför kommunen) 450 Sporthall (övriga utanför kommunen) 990 Stor hall (förening utanför kommunen) 350 Stor hall (övriga utanför kommunen) 770 Mellan hall (förening utanför kommunen) 330 Mellan hall (övriga utanför kommunen) 726 Liten hall (förening utanför kommunen) 230 Liten hall (övriga utanför kommunen) 506 Arenaservice - Planskötsel Tjänster ord. Arbetstid ex moms Luftning 8000 Dressning ex material 8000 Hjälpsådd ex material 7000 Vertikalskärning 8000 Gödsling ex material 2000 Bultning tennisbanor per bana 3000 Kultur Verksamhet som ej är aktuell, försvinner 2020 Biljettcentrum Förändrade hyror och avgifter - kultur Det fria ordets hus Det fria ordets hus har samma avgifter som konsthallen eftersom de ör samlokaliserade Konsthallen Korta introduktonsvisningar 30 minuter för grundskola och gym Gratis Gratis Visning och labb för barn och ungdomar på Växjö konsthall enb 300 kr Konstlabb på skolan 600 kr Konstlabb på stan 400 kr Bibliotek Radonmätare Elkabel kr 250 kr

133 Elenergimätare Bokcirkelkasse Barnbokspåse 150 kr 800 kr 900 kr Teatern Mindre justering av personalkostnader för uthyrning av teatern.

134 Följande generella principer gäller vid förhyrningar genom kultur- och fritidsförvaltningen Beslut Förening/ övriga utanför Växjö kommun Hyror och avgifter för 2021 har beslutats i kultur- och fritidsnämnden XXXX-XX-XX XX och i utbildningsnämnden XXXXX-XX-XX XX Undantag från gällande hyror och avgifter beslutas i berörd nämnd. Föreningar samt övriga hyresgäster med tillhörighet utanför Växjö kommun debiteras 100% högre hyra. Gäller ej Smålands Idrottsförbund och Sveriges Riksidrottsförbunds specialförbund. Skolor Personal Skolor hänförs till kategorin föreningar avseende hyror och avgifter om inget annat framgår. För extra vaktmästarpersonal utöver ordinarie personal samt vid tider då uthyrd anläggning ej är bemannad enligt arbetsschema, tillkommer kostnad för föreningar och för övriga hyresgäster. Personal enligt ordinarie arbetsschema under gällande öppettider ingår i lokalhyran. Lokalkostnadsbidrag utgår ej för kostnader avseende extra personal. Ansvarig platschef beslutar om lämplig bemanning. Uthyrning Lokalerna hyrs eller lånas endast ut till föreningar, företag, organisationer och privata hyresgäster vars syfte och verksamhet är förenliga med värderingar i ett demokratiskt och öppet samhälle. I detta ligger även att ingen form av diskriminering eller hets mot folkgrupp får förekomma. Vid uthyrning av lokaler och anläggningar gäller följande prioritering: 1 Säsongsbunden verksamhet i respektive lokal/anläggning efter barn- och ungdomsverksamhet, divisionstillhörighet 2 Övrig idrottsverksamhet barn och ungdomar i föreningsregi 3 Korpverksamhet 4 Företag, privatpersoner Ordning Ersättning för, av hyresgästen orsakad skadegörelse och extra städning i samband med nyttjande av förhyrda lokaler/anläggningar debiteras hyresgästen. Hyresgästen debiteras för passerkort/tagg som förkommit. Särskild ledare, vilken ansvarar för förhyrd lokal/anläggning, ska vara utsedd. Vid nyttjande av lokal/anläggning där tid ej bokats, debiteras dubbel hyra. Inget lokalkostnadsbidrag utgår. Arrangemang och cuper Avbokning För entrébelagda arrangemang inom fritid utgår inte lokalkostnadsbidrag. Försålda biljetter ska senast 1 vecka efter genomfört arrangemang redovisas till föreningsservice. Bokade tider som ej nyttjas debiteras dubbel hyra. Lokalkostnadsbidrag utgår ej. Sida 1

135 Eventuell avbeställning av förhyrda lokaler/anläggningar ska ske i god tid. Vid större arrangemang ska avbeställning ske senast 14 dagar före angivet uthyrningsdatum och vid övriga förhyrningar senast 4 dagar före angivet uthyrningsdatum. Kommunen äger rätt att på lika villkor avboka förhyrda lokaler/anläggningar i samband med genomförande av större arrangemang och mässor m.m. Hyresgäster som vid flera tillfällen ej nyttjar bokad tid kan fråntas möjligheter till framtida förhyrningar. Betalningsvillkor Se punkt 4 i Växjö kommunens riktlinjer för fakturering och kravverksamhet Vi förbehåller oss rätten att stänga av för ytterligare uthyrning vid återkommande utebliven betalning. I de fall detta aktualiseras så ska beslut om avstängning fastställas av Kultur- och fritidsnämnden. Sida 2

136 Bibliotek Förseningsavgift Från 1:a dagen efter förfallodatum. Lånetid 28 dagar. Maximalt/återlämningstillfälle 200 kr Vuxna (från 18 år) Per media och påbörjad vecka Snabblån (från 18 år) Per bok och dag TV-spel Per media och dag Räkning (28 dgr efter förfallodag) Räkningspåminnelse (40 dgr efter räkning) Nytt lånekort - (ersättningskort) Vuxen Barn Reservationer Reservationsavgift DVD Film Ersättning för ej återlämnade medier* Vuxenmedier Barnmedier Tidskrifter, enstaka nummer CD-rom DVD TV-spel Pocket Daisyspelare Musik på CD Vinylskivor Elenergimätare Bokcirkelkasse Barnbokspåse Fjärrlån Böcker inom Sverige Böcker utom Sverige Kopior inom Sverige/artikel Kopior utom Sverige/artikel Kopior, inkl moms A4 svartvitt A4 färg A3 svartvitt A3 färg Kopior mikrofilm Visningar Vanlig biblioteksvisning Specialvisning som t ex släktforskning för större grupp eller skolklass 10 kr 10 kr 10 kr 75 kr 75 kr 20 kr 10 kr Gratis Gratis Lånestopp = vid räkning eller total skuld på maxbelopp 300 kr 200 kr Medier som har ett högre pris än 50 kr schablonbeloppen ersätts med 500 kr återanskaffningsvärdet. Att ersättning 550 kr betalas för en skadad bok eller dylikt 700 kr medför ej att det lånade mediet blir 100 kr låntagarens egendom kr 150 kr 300 kr 150 kr 800 kr 900 kr Gratis Faktiskt pris 50 kr Faktiskt pris 3 kr 5 kr 5 kr 10 kr 3 kr Gratis 600 kr Sida 3

137 Konferensavdelning stadsbiblioteket Galaxen Heldag Må-Fr kl (kr/tim) Må-fr före kl 8.00 och efter kl samt helg kr/tim Galaxen kr 600 kr 800 kr Biosittning max 150 personer Ljudanläggning för tal, headset och en handmic Videokanon Hörslinga i halva delen Normal konferensutrustning Stor duk för projicering Galaxen 1 Biosittning max 50 personer kr 200 kr 800 kr Begränsad konferensutrustning Galaxen 2 Biosittning max 75 personer kr 500 kr 800 kr Normal konferensutrustning Not Kommunala förvaltningar och bolag betalar halva priset på bokningar av lokal. Sida 4

138 Växjö konsthall och Det fria ordets Hus Växjö konsthall hyrs ut för konferenser, seminarier, releaser, möten m.m. förutsatt att lokalen inte används eller att det går att kombinera med ordinarie utställningsverksamhet. Skoltaxor Korta introduktionsvisningar 30 min för grundskola och gymnasium Gratis Barn och ungdomar den fria tiden Konstlabb för barn under skollov Lördagslabb för barn Gratis Gratis Vuxna den fria tiden Konstvisning och labb för vuxna, tio personer eller fler (vuxen = över gymnasiet) Konstlabb hyra (exkl. moms) Heldag Halvdag Kväll (efter 18, kr/tim) 400 kr kr kr 800 kr Konsthallens tekniska utrustning ingår i hyreskostnaden. Kommunala förvaltningar och bolag betalar halva priset på bokningar av lokal. Sida 5

139 Biljettcentrum Verksamheten har upphört Sida 6

140 Det fria ordets hus Samma avgifter som konsthallen efter samlokalisering Sida 7

141 Växjö Teater Hyra Bygg - och repetitionstider kr Föreställningstid 1. Föreställning/dag kr 2. Föreställningar/dag kr 3. Dag när ingen föreställning ges kr Konferenser kr Uthyrning av konferensrummet kr Föreningar och kommunala förvaltningar erhåller 20 % rabatt på hyreskostnad. Gäller ej personalkostnad. Personalkostnader exkl. moms exkl. moms exkl. moms exkl. moms I teatern må-lö I teatern sö Utanför teatern må-lö Utanför teatern sö Scenmästare Elektriker Scenarbetare Vaktmästare Fastighetsskötsel/underhåll Sida 8

142 Linnéparken Hyra Scenen Scenen + logerna 500 kr kr 20% rabatt om det är förening eller kommun som hyr. Förutsättning för detta är att det är ett entréfritt arrangemang. Sida 9

143 Idrottshallar Beslut fattas av kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden Timtaxa Kategori Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Sporthall större än 800 m2 225 kr 495 kr 450 kr 990 kr Stor hall m2 175 kr 385 kr 350 kr 770 kr Mellan hall m2 165 kr 363 kr 330 kr 726 kr Liten hall m2 115 kr 253 kr 230 kr 506 kr Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Matchtaxa Förening Övriga 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa. Sporthall större än 800 m kr kr Stor hall m kr kr Mellan hall m kr kr Sporthall Hovshaga sporthall Araby Park Arena Teleborgshallen a-hallen Braås skola Pär Lagerqvist Rottne sporthall Futurum Ingelstad sporthall Gemla sporthall Gbj Bygg Arena Stor hall Fagrabäcksskolan Kungsmads gymnastikhall Teknikum Norregårdsskolan Lammhults sporthall Katedralskolan Öjaby skola Mellan hall Teleborgshallen b-hallen Centrumskolan Elin Wägnerskolan/Västerled Vederslöv skola Hovshagaskolan Sandsbro skola Liten hall Ljungfälleskolan Lammhult skola Nöbbele skola Gymnastikhall Gustavslund Gymnastiksal Ingelstad Ulriksbergsskolan Östra Lugnets skola Braås skola Solvändan, Högstorp Furutåskolan Torparskolan Pilbäcksskolan Östregårdsskolan Åby skola Åryd skola Lillestadsskolan Teleborgshallen c-hallen Söraby skola Bäckaslövsskolan Uråsa skola Furuby skola

144 Övriga ytor Fotbollsplaner Entrébelagda arrangemang 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa. Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Konstgräsplan kr kr kr kr Övriga gräsplaner 990 kr kr kr kr Timtaxa inkl. omklädningsrum Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Konstgräsplan 11 mot 11, 1/11-31/3 750 kr kr kr kr Konstgräsplan 11 mot 11, 1/4-31/ kr 665 kr kr kr Konstgräsplan 11 mot 11, 1/2 plan, 1/11-31/3 375 kr 600 kr 750 kr kr Konstgräsplan 11 mot 11, 1/2 plan, 1/4-31/ kr 400 kr 500 kr 800 kr Konstgräsplan liten 9 mot 9, 1/11-31/3 375 kr 600 kr 750 kr kr Konstgräsplan liten 9 mot 9, 1/4-31/ kr 400 kr 500 kr 800 kr Hybridgräs 11 mot kr 450 kr 700 kr 900 kr Hybridgräs 11 mot 11, halvplan 175 kr 225 kr 350 kr 450 kr Naturgräs 11 mot kr 270 kr 440 kr 540 kr Naturgräs 11 mot 11, halvplan 140 kr 180 kr 280 kr 360 kr Naturgräs 7 mot kr 180 kr 280 kr 360 kr Konstgräsplan Skolundervisning må-fr kr Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Granvallens konstgräsplan 11 mot 11 vecka kr 770 kr 770 kr kr konstgräsplan 11 mot 11, halvplan 192 kr 385 kr 385 kr 770 kr Cricketplan Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Timtaxa 210 kr 260 kr 420 kr 520 kr Skatehall Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Timtaxa 345 kr 518 kr 690 kr kr Beachvolleyboll Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Timtaxa 100 kr 125 kr 200 kr 250 kr 2 planer är bokningsbara 1 plan är spontanyta Futurum Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Squash pris/bana/tim Övriga taxor Förening Övriga Enbart omklädningsrum Sida 11

145 Arenastaden Fortnox Arena Förening Skola Övriga Fortnox Arena (Växjö Innebandyarena AB) Telekonsult Arena Utanför kommun Skoltaxa 750 Ishallen Entrébelagda arrangemang Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa kr kr Timtaxa 295 kr 910 kr 590 kr kr Skolor må-fre kl kr 590 kr Tipshallen Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Entrébelagd match 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa kr kr kr kr Brandvakt per match. exkl moms kr kr Övriga arrangemang (tex mässor) Första dygnet inkl golvinläggning Dygnen därefter kr kr Timtaxa: A-hall Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Måndag-fredag kr kr kr kr samt lördag-söndag Övrig tid måndag-fredag 685 kr kr kr kr , Rundbana 100 kr 200 kr 200 kr 400 kr Tipshallen Danslokalen 250 kr 500 kr 500 kr kr Tipshallen B-hallen, gymnastikhall 300 kr 600 kr 600 kr kr Tipshallen C-hallen, sprinthall 190 kr 380 kr 380 kr 760 kr Timtaxa skolundervisning Skolor må-fr kr Konferensrum Förening Övriga Konferenssum plats för cirka 40 personer, kr/tim 130 kr 260 kr Sida 12

146 Värendsvallen Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Entrébelagda arrangemang 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa. A-plan Värendsvallen kr kr kr kr Hybridgräs kr kr kr kr Timtaxa inkl. omklädningsrum Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen A-plan Värendsvallen 11 mot kr 500 kr 770 kr kr A-plan Värendsvallen 11 mot 11, halvplan 192 kr 250 kr 385 kr 500 kr Kastplan, friidrott 110 kr 145 kr 220 kr 290 kr Visma Arena Entrébelagda match Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa kr kr kr kr Timtaxa inklusive omklädningsrum Visma Arena 11 mot kr 500 kr 770 kr kr Visma Arena 11 mot 11, halvplan 192 kr 250 kr 385 kr 500 kr Individuella friidrottare Elitidrottare över 19 år (årskort) 2000 Elitungdom, studerande år (årskort) 1000 Månadskort (oavsett ålder) (kr/mån) 200 Dagkort (oavsett ålder) (kr/dag) 50 Sida 13

147 Teleborgshallen Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Badminton, strötider 65 kr 130 kr 130 kr 260 kr Konferensrum 130 kr 260 kr Omklädningsrum 75 kr 150 kr 150 kr 300 kr Styrketräningslokalen - min 16 år Förening - högst 25 aktiva, per månad 550 kr Övrigt arrangemang (tex mässa) Förening Övriga Dygnstaxa, salarna A, B och C kr kr (kostnader för golv, scen, brandvakt/vaktmästare tillkommer) Material/tjänster, exkl moms Hyreskostnad gäller utrustning/vecka Mattor/rulle 180 kr 360 kr (A-hallens golv 23 rullar) Tejp/rulle 120 kr 240 kr (A-hall 15 rullar ståplats, 3 rullar sittplats) Stolar 5 kr 10 kr (finns 600) Bord 35 kr 70 kr (finns 90) Scen och läktare Hela scenen ( 14 m x 9.60 m, eller läktare 60 m) kr kr (Föreningar i Växjö kommun) Per sektion (2 m x 2.4 m) 660 kr kr (finns 28 sektioner) En person för montering ingår. Golvtäckning A och B-salen kr kr Sida 14

148 Araby Park Arena Förening Övriga Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen Blackbox Heldag kr kr kr kr Halvdag 500 kr kr kr kr Timhyra 200 kr 400 kr 400 kr 800 kr Mötesrum Timtaxa 50 kr 100 kr Tilläggshyra för extra service enligt offert. Stolar 5 kr 10 kr Bord 35 kr 70 kr Extrapersonal och tillkommande avgifter Extra personal vid arrangemang, före som efter arrangemanget, pris/tim 380 kr 760 kr Golv Mattor/rulle kr/st 180 kr 360 kr Tejp/rulle kr/st 120 kr 240 kr Sida 15

149 Arenaservice Beslut fattas av kultur- och fritidsnämnden Tjänster/material, exkl moms Tjänster - ord arbetstid (per tim) Förening Övriga Tekniker/maskinist 420 kr 840 kr Vaktmästare 380 kr 760 kr Traktor + förare 600 kr 900 kr Bil + förare 550 kr 825 kr Gräsklippning inkl gräsklippare 600 kr 900 kr Material och inhyrda maskiner 20% i tillägg på redovisad kostnad Planskötsel - tjänster ord arbetstid exkl. moms Luftning 8000 Dressning ex material 8000 Hjälpsådd ex material 7000 Vertikalskärning 8000 Gödsling ex material 2000 Bultning tennisbanor, per bana 3000 Truck (Tipshallen) Dygnshyra

150 Simhall och utomhusbad Aqua Mera (Växjö simhall) Badpriser Pris/besök Barn 3-9 år (i badande målsmans sällskap) Ungdom år Vuxen Vuxen, vardag före Familj 2+2 Minifamilj kr 50 kr 100 kr 80 kr 240 kr 180 kr Klippkort 12 ggr Pris 3-17 år 500 kr Vuxen (före kl 15.00) 850 kr Vuxen kr Årskort 3-17 år kr Vuxen kr Stora bassängen Barn-och ungdomsförerning Övriga Banhyra 40 kr 230 kr Djupdel 180 kr 700 kr Halva djupdelen 90 kr 400 kr Multibassängen Hela bassängen 220 kr kr 1 bana 60 kr 270 kr 8-meters del 100 kr 230 kr 16-meters del 120 kr 430 kr Timpriser Barn-och ungdomsförerning Övriga Klubbrum 70 kr 150 kr Brottarhallen 145 kr 155 kr Judohallen 120 kr 130 kr Motionshallen 110 kr 1500 kr inkl instruktör Skjutbana 120 kr 130 kr Omklädningsrum 70 kr 80 kr Lammhultsbadet Beslut fattas av kultur- och fritidsnämnden Entréavgift Säsongskort Vuxna Ungdomar t.o.m. 15 år Barn under 7 år och i målsmans sällskap 30 kr/bad 600 kr/säsong 400 kr/säsong Gratis Sida 17

151 Timtaxa Kategori Förening Övriga Sporthall större än 800 m2 225 kr 495 kr Stor hall m2 175 kr 385 kr Mellan hall m2 165 kr 363 kr Liten hall m2 115 kr 253 kr Matchtaxa Förening Övriga 10% på biljettintäkter, per 2 tim därefter timtaxa. Sporthall större än 800 m Stor hall m Mellan hall m Sporthall Hovshaga sporthall Araby Park Arena Teleborgshallen a-hallen Braås skola Pär Lagerqvist Rottne sporthall Futurum Ingelstad sporthall Gemla sporthall Gbj Bygg Arena Stor hall Fagrabäcksskolan Kungsmads gymnastikhall Teknikum Norregårdsskolan Lammhults sporthall Katedralskolan Öjaby skola Mellan hall Teleborgshallen b-hallen Centrumskolan Elin Wägnerskolan/Västerled Vederslöv skola Hovshagaskolan Sandsbro skola Liten hall Ljungfälleskolan Lammhult skola Nöbbele skola Gymnastikhall Gustavslund Gymnastiksal Ingelstad Ulriksbergsskolan Östra Lugnets skola Braås skola Solvändan, Högstorp Furutåskolan Torparskolan Pilbäcksskolan Östregårdsskolan Åby skola Åryd skola Lillestadsskolan Teleborgshallen c-hallen Söraby skola Bäckaslövsskolan Uråsa skola Furuby skola

152 Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen 450 kr 990 kr 350 kr 770 kr 330 kr 726 kr 230 kr 506 kr Förening utanför kommunen Övriga utanför kommunen kr kr kr kr kr kr

153 Ärende Dnr UTBN Ingela Nygren verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Utredning om förutsättningar att inrätta en eller flera avdelningar i förskolan för barn med betydande funktionsnedsättning Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta enligt utredningens rekommendationer. Förvaltningschef ges i uppdrag att tillse att åtgärder vidtas avseende konsekvenser av beslutet. Sammanfattning av utredningen Utredningen visar på behov av information på webben om hur förskolan samarbetar med specialpedagog och vart man kan vända sig för att få stöd och vägledning samt vilka förskolor som redan idag har tillgängliga miljöer och utbildad personal. Rekommendation att förvaltningens centrala barn- och elevhälsan utvecklar informationen på webben. Rekommendation att granska om Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem behöver förtydligas ytterligare för att möjliggöra förtur till viss förskola för att bättre tillgodose barnets behov och använda förskolornas erfarenheter och resurser på bästa sätt. Rekommendation att förvaltningens centrala barn- och elevhälsan fortsätter arbetet med bedömning av lokalförutsättningar, erfarenhet och kompetens för att identifiera förskolor som har goda möjligheter och/eller behöver olika insatser för att tillgodose barn med omfattande behov. Arbetet med tillgängliga lärmiljöer inkluderas så att satsningarna samordnas. Material och erfarenheter från arbetet i Kronobergslän om En barnets plan bör även involveras i detta arbete. I detta kommande arbete ska även ekonomiska konsekvenser och barnkonsekvensanalyser tas fram. 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Webb.

154 Ärende Dnr UTBN Beslutet skickas till För åtgärd förvaltningschef Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 2 (2)

155 Utredning om förutsättningar att inrätta en eller flera avdelningar i förskolan för barn med betydande funktionsnedsättningar. Juli

156 Information från Växjö kommun Dokumenttyp Utredning Dokumentnamn Utredning om förutsättningar att Fastställd/Upprä ttad Presenterad i utbildningsnämn den Dokumentansvarig Enheten för ledningsstöd, utredning och analys Dokumentinformation Den 11 december gav utbildningsnämnden förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en eller flera avdelningar inom förskolan som ska ha förutsättningar för att kunna tillgodose de behov som barn med betydande funktionsnedsättningar har. Utredningen ska redovisas till nämnden under andra halvåret

157 Information från Växjö kommun Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 4 Sammanfattning... 4 Nuläge augusti Särskilt stöd... 4 Språkstöd... 4 Barn med omfattade behov och förskoleklass... 5 Resultat... 5 Utveckla information på webb... 5 Förtur vid särskilda behov... 6 Förutsättningar för att inrätta en eller två avdelningar för barn med omfattande behov... 6 Utdrag från utbildningsförvaltningens barn- och elevhälsoplan...7 Ansvar och ansvarsfördelning barn- och elevhälsa...7 Barnhälsa...7 Utdrag från riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Regler för fördelning av platser

158 Information från Växjö kommun Inledning Den 11 december gav utbildningsnämnden förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en eller flera avdelningar inom förskolan som ska ha förutsättningar för att kunna tillgodose de behov som barn med betydande funktionsnedsättningar har. Utredningen ska redovisas till nämnden under andra halvåret Sammanfattning Utredningen visar på behov av information på webben om hur förskolan samarbetar med specialpedagog och vart man kan vända sig för att få stöd och vägledning samt vilka förskolor som redan idag har tillgängliga miljöer och utbildad personal. Rekommendation att förvaltningens centrala barn- och elevhälsan utvecklar informationen på webben. Rekommendation att granska om Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem behöver förtydligas ytterligare för att möjliggöra förtur till viss förskola för att bättre tillgodose barnets behov och använda förskolornas erfarenheter och resurser på bästa sätt. Rekommendation att förvaltningens centrala barn- och elevhälsan fortsätter arbetet med bedömning av lokalförutsättningar, erfarenhet och kompetens för att identifiera förskolor som har goda möjligheter och/eller behöver olika insatser för att tillgodose barn med omfattande behov. Arbetet med tillgängliga lärmiljöer inkluderas så att satsningarna samordnas. Material och erfarenheter från arbetet i Kronobergslän om En barnets plan bör även involveras i detta arbete. I detta kommande arbete ska även ekonomiska konsekvenser och barnkonsekvensanalyser tas fram. Nuläge augusti 2020 Särskilt stöd För de barn som idag behöver särskilt stöd på förskolan utformar specialpedagog från barn- och elevhälsan, tillsammans med berörd personal på förskolan, hur de kan göra för att minska och kompensera för svårigheter i miljön. Detta för att barnet ska så långt det är möjligt kunna delta i förskolans olika aktiviteter på samma villkor som andra barn. Språkstöd På Pär Lagerkvist förskola finns idag en inkluderad språkförskola i samarbete med Region Kronoberg. Barnen är inkluderade i förskolegruppen. Förskolan har 2 3 barn med språkstörning per hus. Förskolan arbetar tillsammans i team med tre pedagoger som har speciellt ansvar med extra fokus på specialpedagogik och språkstimulans. 4

159 Information från Växjö kommun Arbetet sker tillsammans med en logoped som ger behandling till barnen med språkstörning i verksamheten. Samarbetet mellan logopeden och pedagogerna gör att stöttning av språkutvecklingen sker under hela dagen. Barn med omfattade behov och förskoleklass Barn med omfattade behov av särskilt stöd blir idag ofta kvar ett år på förskolan i väntan på placering i särskola eller träningsskola eftersom den verksamhetsformen saknar förskoleklass. Barnens kamrater lämnar förskolan för att börja på förskoleklass. Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten är det viktigt att tillföra kunskap och resurser och att uppmuntra ett engagemang hos skolpersonalen som gör att fler barn, även med stora vårdbehov och diagnoser, kan integreras i förskoleklass. Det finns positiva exempel, bland annat i Stockholm, där grundsärskolan och grundskolan samarbetar kring integrerad förskoleklass. I dessa exempel ligger verksamheterna nära varandra, att både skolmiljö och till exempel matsal redan är tillgänglighetsanpassad. Elever med intellektuell funktionsnedsättning som efter utredning fått rätt till mottagande i grundsärskolan har i dagsläget tre alternativ när det blir dags med förskoleklass: Att gå integrerat i grundskola Att stanna kvar ett extra år i sin förskola Att börja ett år tidigare i grundsärskolan Resultat Utredningen har genomförts under april 2020 genom förfrågan om förutsättningar på förskolor utifrån erfarenhet, kompetens och lokalmöjligheter att ta emot barn med funktionshinder av olika grad. Dialoger med Annika Sandberg verksamhetschef barnoch elevhälsan, Gunilla Gustafson områdeschef och rektorer inom förskolan. Granskning av barn- och elevhälsoplan och riktlinjer för placering inom förskolan samt omvärldsgranskning av hur andra kommuner informerar om förskoleplacering för barn med funktionshinder. Utveckla information på webb Förvaltningen har idag inte någon vägledning på webben till föräldrar om vilka förskolor som har kompetens och erfarenheter för att tillgodose barnets behov utifrån olika svårigheter. Konsekvens av detta kan vara att närheten styr helt vid ansökan om förskola och förvaltningen får heller ingen information om barnets behov innan start. 5

160 Information från Växjö kommun Information om hur förskolan samarbetar med specialpedagog och vart man kan vända sig för att få stöd och vägledning innan placering samt vilka förskolor som redan idag har tillgängliga miljöer och utbildad personal bör finnas på webben. Detta ger också möjlighet till att ta tillvara förvaltningens erfarenhet, kompetens och lokalinvesteringar. I de fall vårdnadshavare väljer andra förskolor utformar specialpedagog från barn- och elevhälsan tillsammans med berörd personal på förskolan hur de kan göra, för att minska och kompensera för svårigheter i miljön så att barnet kan integreras i verksamheten så långt det är möjligt. Rekommendation att förvaltningens centrala barn- och elevhälsan utvecklar informationen på webben. Förtur vid särskilda behov Idag erbjuds barn skyndsamt förskola som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. För att bättre tillgodose barnets behov och använda förskolornas erfarenheter och resurser på bästa sätt bör förtur till viss förskola vara möjlig. Rekommendation att granska om Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem behöver förtydligas ytterligare för att möjliggöra förtur till viss förskola för att bättre tillgodose barnets behov och använda förskolornas erfarenheter och resurser på bästa sätt. Förutsättningar för att inrätta en eller två avdelningar för barn med omfattande behov Utredningen visar att de lokala förutsättningarna avseende möjligheter för lyftanordningar och ramper skiftar mellan förskolorna. Flertalet av förskolorna beskriver utbildningsinsatser som varit riktade utifrån enskilda barns behov. I förvaltningen finns ett fåtal anställda, vanligtvis undersköterska, med annan utbildning än barnskötare eller förskolepedagog. Rekommendation att förvaltningens centrala barn- och elevhälsan fortsätter arbetet med bedömning av lokalförutsättningar, erfarenhet och kompetens för att identifiera förskolor som har goda möjligheter och/eller behöver olika insatser för att tillgodose barn med omfattande behov. Arbetet med tillgängliga lärmiljöer inkluderas så att satsningarna samordnas. Material och erfarenheter från arbetet i Kronobergslän om En barnets plan bör även involveras i detta arbete. I detta kommande arbete ska även ekonomiska konsekvenser och barnkonsekvensanalyser tas fram. 6

161 Information från Växjö kommun Utdrag från utbildningsförvaltningens barn- och elevhälsoplan Ansvar och ansvarsfördelning barn- och elevhälsa Huvudmannen, det vill säga Utbildningsnämnden, har det övergripande ansvaret för att barn och elever i förskola och skola ges förutsättningar att nå de nationella målen samt att det finns elevhälsa enligt skollagen. Den största delen av barn och elevhälsoarbetet genomförs i praktiken på enhetsnivå. Rektorer har en central roll för att utveckla barn- och elevhälsan på sin skola eller förskola. I samverkan med skolledningen ska elevhälsan stödja enskilda elever samt utveckla lärmiljöerna på enheterna. Skolledare har även möjlighet att involvera andra professioner i sin barn- och elevhälsa utifrån förskolans/skolans behov. Rektor har ett särskilt ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd. De ansvarar för att organisera, leda och samordna barnhälso- respektive elevhälsoteamets insatser på enheten så att barnen/eleverna ges det stöd som deras individuella behov kräver. Varje enhet har en upprättad barnhälso- respektive elevhälsoplan. I planen bör framgå hur personalen får stöd i sitt arbete av barn- och elevhälsoteamet, samt hur samverkan med andra instanser sker. Barn och elevhälsoplanen följs upp och utvärderas årligen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet för att identifiera utvecklingsområden inom barnoch elevhälsan. Även förskolan har tillgång till områdescentrala elevhälsan. Områdeschefen ska göra en god fördelning av uppdrag och utredningar inom den områdescentrala elevhälsan. Hen ansvarar för att det upprättas en plan för barn- och elevhälsa på områdesnivå, där rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning dokumenteras utifrån gällande styrdokument och denna riktlinje. Områdeschefer ansvarar för att samverkan sker mellan de olika områdena samt med centralt placerade funktioner såsom verksamhetsutvecklare, skolläkare och verksamhetschef HSL. Samverkan syftar till ökad likvärdighet samt att säkerställa patientsäkerhet och hållbarhet för barn och elevhälsan. Barnhälsa Rektor har regelbundna möten i ett s.k. barnhälsoteam där representanter från varje avdelning eller enhet ingår. Mötets syfte är att följa upp barnens utveckling och behov. Barnhälsoteamet följer enhetens barnhälsoplan där rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning beskrivs enligt gällande styrdokument. Även hur förhållningssättet Tidiga insatser och arbetsmodellen Barnens bästa gäller i Växjö kommun används, framgår i barnhälsoplanen. 7

162 Information från Växjö kommun Rektor kan vid behov, genom områdeschefens försorg, använda elevhälsan. Exempelvis kan specialpedagog från områdets elevhälsa tillkallas för att genomföra observationer och bistå med handledning utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Även skolpsykolog kan handleda förskolepersonal. När det gäller ett förskolebarns eventuella mottagande i särskola genomförs alltid en social bedömning av elevhälsans kurator. Utdrag från riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2.1 Regler för fördelning av platser Vid fördelning av platser i förskolan tar utbildningsförvaltningen i första hand hänsyn till följande kriterierna: 1. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. 2. Önskat placeringsdatum. Ansökningsdatumet kan vara max sex (6) månader före önskat placeringsdatum. Om flera barn önskar att bli placerade under samma månad gäller följande regler för fördelning av platser: 3. Barn som har syskon placerad i önskad förskoleverksamhet ges företräde 4. Närhetsprincipen; skälig hänsyn tas till geografiskt avstånd mellan barnets folkbokföringsadress och enhetens adress 5. Barnets ålder (äldst erbjuds först) Placering enligt närhetsprincipen ger inte förtur eller garanterad plats i grundskola i närheten av förskolan. 8

163 Ärende Dnr UTBN Ingela Nygren verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Dokument- och informationshantering i IST-lärande Förslag till beslut För läsåret 2019/20 görs inga utskrifter av information från IST lärande som ska bevaras i elevakten. Med undantag för elever som flyttar till annan kommun eller fristående skola samt åtgärdsprogram. Förvaltningschef ges i uppdrag att tillse att åtgärder vidtas avseende konsekvenser av beslutet. Bakgrund Dokument som ska bevaras i elevakten beskrivs i nämndens dokumenthanteringsplan. I dagsläget finns ännu ingen funktionalitet i IST lärande skola som stödjer utskrifter av dokument som ska bevaras. Erfarenheterna från läsåret 2018/19 ligger till grund för beslutet att inga utskrifter sker i samband med läsårsavslut 2019/20 med undantag för elever som flyttar till annan kommun eller fristående samt åtgärdsprogram. Under hösten 2020 kommer mer information om hur utskrifter ska hanteras för IST lärande skola. Under hösten 2019 och våren 2020 har dialoger skett med IST om en fungerande utskrift av information i IST lärande. I dagsläget finns ännu ingen funktionalitet i IST lärande skola som stödjer utskrifter t ex för att skriva ut flera omdömen på en gång (massutskrift). Engångslösningen för läsåret 2018/19 krävde utskrift av en elev i taget och med val för varje dokument. Vid utskrifter av information krävdes granskning av att texter syntes i sin helhet. Personnummer eller namn fanns inte heller på dokumenten. Kritiken från verksamheterna var förväntad, men det var den lösning som var möjlig. Under våren har det framkommit från administrativa chefer att alla skolor inte har skrivit ut underlag från läsåret 2018/19. De dokument som berörs är: 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Webb.

164 Ärende Dnr UTBN Åk Dokumenttyp i IST lärande dokumenthanteringsplanen. 1 5 Omdöme Bedömningar och omdömen. Omdömesblankett PDF Individuell utvecklingsplan, IUP Utvecklingssamtal PDF Stödinsatser Extra anpassningar. Åtgärdsprogram, ÅP Åtgärdsprogram PDF 6-Gy Omdöme Bedömningar och omdömen. Not: lärarens komm. skrivs inte ut Individuell utvecklingsplan, IUP Utvecklingssamtal PDF Stödinsatser Extra anpassningar Åtgärdsprogram, ÅP Åtgärdsprogram PDF Konsekvenser Ett beslut att det inte görs utskrifter för läsåret 2019/20 medför olika konsekvenser. Denna bedömning är gjord tillsammans med kommunarkivarie. Notera att åtgärdsprogram skrivs ut som PDF och undertecknas samt bevaras i elevakt. Bedömningen görs utifrån: - erfarenheterna från läsåret 2018/19 med svårigheterna att säkra att informationen inte förändras vid utskrift, lärares eventuella kommentarer vid bedömning åk 6-gy 1, tidsåtgången, osäkerhet med att dokumenten inte har personnummer eller namn på samtliga sidor. - ingen central gallring har genomförts sedan start. - att IST inte kan presentera en godtagbar utskriftslösning inom en tidsbestämd framtid. Åtgärder - Behovsanalys av nuläget med förslag till åtgärder avseende dokument- och informationshantering i IST lärande inklusive kostnadsberäkning. Analysen ska även inkludera gallringsarbete för förskola och skola samt förbereda för e-arkiv. - Ställningstagande tillsammans med IST lärande hur utskrifter ska ske för läsåret 2019/20 och hur säkerställa de utskrifter som eventuellt inte gjordes läsåret 2018/19. 1 Kommentarer skrivs endast ut när man använder omdömesblanketten. 2 (3)

165 Ärende Dnr UTBN Beslutet skickas till För åtgärd förvaltningschef enhetschef för utveckling och kommunikation Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 3 (3)

166 Ärende Dnr UTBN Tiger Sara vik. förvaltningssekreterare Tel Utbildningsnämnden Revidering av utbildningsnämndens dokumenthanteringsplan Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar dokumenthanteringsplanen. Bakgrund Dokumenthanteringsplanen beskriver myndighetens handlingar, både papper och elektronisk information, och hur dessa ska hanteras. Varje myndighet ska enligt Växjö kommuns arkivreglemente upprätta en dokumenthanteringsplan, och planen ska fortlöpande revideras. En dokumenthanteringsplan för utbildningsnämnden antogs Denna har reviderats vid flera tillfällen (se framsida på föreslagen dokumenthanteringsplan). Ärendet En förändring i dokumenthanteringsplanen gäller för diarieförda ärenden. För ärenden som upprättats från och med den 1 januari 2015 kommer endast handlingar som upprättats eller inkommit på papper att arkiveras på papper. Övrig information sparas digitalt tills vidare i kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem. För ärenden som upprättats till och med den 31 december 2014 gäller arkivering på papper. Detta är ett led i den pågående digitaliseringen av kommunens verksamhet. Bilaga Förslag till dokumenthanteringsplan Beslutet skickas till För kännedom Kommunarkivet För åtgärd Kommunledningsförvaltningen, kommunikatör 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Webb

167 Ärende Dnr UTBN Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr enhetschef 2 (2)

168 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Utbildningsnämnden Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Dokumenthanteringsplan Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen Fastställd UN Tidigare ändringar UN UN UN UN UN Senast ändrad UN xx Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation Revidering : Revidering : Tiden för leverans till kommunarkivet avseende nämndens diarium ändras från 5 till 3 år. Revidering : Tillägg avseende dokument för gymnasieutbildning vid folkhögskolor, samtyckesblanketter, loggar för Cambio Cosmic, saldohantering relaterat till Time Care Planering samt ändring av leverans till kommunarkivet avseende samverkansprotokoll. Revidering : Tillägg av ett antal dokument samt förtydliganden i kommentarsfält till vissa dokument. Revidering : Mindre tillägg av handlingar rörande timplaner, handlingsregister, behörigheter i IT-system mm. Revidering : Ändring av utformning avseende innehållsförteckning och kapitelindelning. Samtliga handlingar var med i översynen och har sorterats efter ett klassificeringsschema med koder för de olika handlingstyperna.

169 Inledning Enligt kommunens arkivreglemente ska varje myndighet (nämnd) upprätta en dokumenthanteringsplan (även kallad dokument- och gallringsplan) med anvisningar för hur olika handlingar ska framställas, förvaras, gallras eller lämnas till kommunarkiv med mera. Dokumenthanteringsplanen är en förutsättning för att en ska få gallra (förstöra) allmänna handlingar. Det är arkivansvariges uppgift att se till så att planen uppdateras regelbundet, att arbetet samordnas inom organisationen och att samråd sker med kommunarkivet. Från och med juni 2018 har ett klassificeringsschema med koder använts för att sortera handlingstyperna i utbildningsnämndens dokumenthanteringsplan Klassificeringsschemat är en översiktlig beskrivning av verksamhetsområden och huvudprocesser eller arbetsflöden. Beskrivningen används som diarieplan i nämndens diarium och som utgångspunkt för att strukturera dokumenthanteringsplaner. Klassificeringsschemat kan ses som en innehållsförteckning och tanken är att på sikt knyta det till verksamhetsprocesserna och informationsflödena. Lagar om offentlighet, sekretess och arkiv Det finns flera lagar som styr dokumenthanteringen i offentlig verksamhet. Tryckfrihetsförordningen reglerar allmänna handlingars offentlighet. Regler för registrering av allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), tillsammans med regler för vilka uppgifter som är belagda med sekretess och för vem sekretessen gäller. Sekretessregler kan även finnas i verksamhetsspecifik lagstiftning, såsom hälso- och sjukvårdslagen. Hur arkiven ska hanteras regleras i arkivlagen och arkivförordningen. Även i andra lagar finns det regler som rör dokumenthantering, till exempel i kommunallagen och patientdatalagen. Dataskyddsförordningen och förvaltningens dokumenthantering Från och med 25 maj 2018 gäller dataskyddsförordningen (GDPR). Detta påverkar vår dokumenthantering (både när det gäller papper och digital information). Personuppgifter får inte hanteras inom förvaltningen om det inte finns en laglig grund för behandlingen eller om samtycke har inhämtats från vårdnadshavarna eller myndig elev. Gallring och bevaring av de personuppgifter som får behandlas styrs dock inte av GDPR, utan av nämndens dokumenthanteringsplan och interna styrdokument. Kommungemensam gallringsplan Det finns även en gemensam gallringsplan för hela kommunen. I den finns gallringsbeslut för bland annat handlingar av tillfällig och ringa betydelse samt handlingar som uppkommer i samband med dator och internetanvändning. Den gäller för hela kommunen, nämnderna och bolagen, och antas av fullmäktige. 2 (4)

170 Kontinuerlig översyn Dokumenthanteringsplanen ska vara ett verktyg för dem som hanterar information i verksamheten och för allmänhet som vill ta del av utbildningsförvaltningens allmänna handlingar. Dokumenthanteringsplanen ses kontinuerligt över för att möta upp förändringar i verksamheten. Innehållsförteckning efter klassificeringsschema Kod Handlingstyp 1 Demokrati och ledning 1.2 Politiskt beslutsfattande 1.3 Verksamhetsledning 1.4 Planera och följa upp verksamheten 1.5 Kvalitetsledning 1.6 Verksamhetsutveckling och samverkan 1.7 Allmänna handlingar och arkiv 1.9 Remisser, undersökningar och statistik 2 Intern service 2.4 Ekonomiadministration 2.5 Finans- och skuldförvaltning 2.6 Inköp och försäljning 2.7 Personaladministration 2.9 Löneadministration 2.11 IT och telefoni 2.12 Fordon och materiel 3 Samhällsservice 3.3 Medborgarservice 3.4 Extern information och kommunikation 3.9 Stiftelser, fonder och donationer 4 Samhällsbyggnad 4.5 Byggnader och anläggningar 5 Trygghet och säkerhet 5.1 Skydd mot olyckor 5.2 Krisberedskap 5.5 Skydd och säkerhet 5.7 Skade- och tillbudsrapportering 6 Miljö och hälsoskydd 6.2 Tillsyn och kontroll av verksamheter och lokaler 3 (4)

171 7 Skola 7.1 Gemensam verksamhet Skolplikt Planera utbildning Skolskjuts Elevsocial verksamhet Elevpedagogisk verksamhet Studie- och yrkesvägledning 7.2 Förskola 7.3 Grundskola 7.4 Grundsärskola 7.5 Fritidshem 7.6 Gymnasieskola 7.7 Gymnasiesärskola 10 Kultur och fritid 10.6 Kulturskola 4 (4)

172 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år 1 Demokrati och ledning 1.2 Politiskt beslutsfattande Kallelser/föredragningslistor Vid inaktualitet Där det upprättats Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Nämndens och arbetsutskottets protokoll Sammanställning över anmälan om delegationsbeslut Bevaras Närarkiv Ja 3 år Bevaras Närarkiv Ja, endast centralt 3 år Delegationsbeslut anmäls via Sharepoint. Inför nämndsammanträde sammanställs anmälda delegationsbeslut och rapporteras till nämnd. 1.3 Verksamhetsledning Delegation av arbetsmiljöuppgifter Bevaras Närarkiv/Personala kt Returnering av arbetsmiljöuppgifter Bevaras Närarkiv/Personala kt Beslut om brandskyddsuppgifter Bevaras Närarkiv/Personala kt Returnering av brandskyddsuppgifter Bevaras Närarkiv/Personala kt Vid anställningen s avslut Vid anställningen s avslut Vid anställningen s avslut Vid anställningen s avslut Samverkansprotokoll; Förvaltningsövergripande samverkan, Lokal samverkan, MBLförhandling, Skyddskommittén, Skyddsrondsprotokoll, Arbetsplatsträff Bevaras Närarkiv 3 år Originalprotokoll förvaras i pärm i närarkiv, digital kopia läggs till Sharepoint Sida 1 av 30

173 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet MBL-protokoll som rör anställd Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Kommentar 1.4 Planera och följa upp verksamheten Underlag till budget och Gallras efter Närarkiv verksamhetsplan fem år Budget Bevaras Närarkiv Ja 3 år Delårsbokslut Bevaras Närarkiv Ja 3 år Årsbokslut Bevaras Närarkiv Ja 3 år Årsberättelse Bevaras Närarkiv Ja 3 år 1.5 Kvalitetsledning Verksamhetsplan Bevaras Närarkiv Ja 3 år Gäller förvaltningens övergripande verksamhetsplan och enhetens verksamhetsplan Enkäter för att mäta verksamhetskvalitet Bevaras Närarkiv Ja 3 år Enkäter av vikt och betydelse bevaras. Enkätsvar gallras vid inaktualitet förutsatt att sammanställning bevaras Kvalitetsredovisning Bevaras Närarkiv Ja 3 år Egenkontroll och riskanalys, enkätundersökningar för att undersöka verksamhetskvalitet, samt verksamheter inom intern service Internkontroll Bevaras Närarkiv Ja 3 år Klasskonferensprotokoll Bevaras Närarkiv 3 år Föräldraråd eller liknande Bevaras Närarkiv 3 år protokoll Elevrådsprotokoll Bevaras Närarkiv 3 år 1.6 Verksamhetsutveckling och samverkan Utvecklingsprojekt Bevaras Närarkiv Ja 3 år Sida 2 av 30

174 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Protokoll och sammanträdesanteckningar från andra myndigheter och organisationer Gallras vid inaktualitet Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Kommentar Om protokollet tillför ärendet sakuppgifter bevaras det tillsammans med ärendet. 1.7 Allmänna handlingar och arkiv Postlista över inkomna och upprättade handlingar Bevaras Närarkiv 3 år Utgör del av diariet och författas därav löpande. Se rutin för dokumenthantering på förskolor, grund-, grundsärskolor, gymnasie- och gymnasiesärskolor Dokumentanteringsplan Bevaras Närarkiv Ja 3 år Skrivelsepärm, skrivelsediarium Bevaras Närarkiv 3 år eller motsvarande Nämndens diarium Bevaras Närarkiv 3 år För ärenden som upprättas fr.o.m gäller att handlingar som inkommit eller upprättats på papper läggs i pappersakt, medan digitalt inkomna eller upprättade handlingar sparas digitalt tills vidare i Ciceron. För ärenden som upprättats t.o.m gäller arkivering på papper Register över skickade och mottagna elevakter 1 år Närarkiv 1.9 Remisser, undersökningar och statistik Statistik som skickas utanför myndigheten Gallras vid inaktualitet Närarkiv 2 Intern service 2.4 Ekonomiadministration Följesedlar Gallras vid inaktualitet Närarkiv Gallras efter kontroll Sida 3 av 30

175 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Underlag till faktura avseende utbetalning Gallras tio år efter utfärdande Närarkiv Sida 4 av 30

176 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Underlag till faktura avseende inbetalning Gallras tio år efter utfärdande Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Kommentar Inventarieförteckning Bevaras Närarkiv 3 år Bifogas bokslut. Övriga listor över inventarier gallras vid inaktualitet Bokföringsordrar Gallras tio år Närarkiv efter utfärdande Verifikationer Gallras tio år Närarkiv Verifikationsnummerordning efter utfärdande Uppgifter om vårdnadshavares 3 år efter Närarkiv inkomster inaktualitet Handkassa och redovisning Gallras tio år Närarkiv efter utfärdande Kassarullar Gallras efter 2 år Närarkiv Till exempel fritidsgårdar 2.5 Finans- och skuldförvaltning EU-bidrag och statsbidrag Bevaras Närarkiv Ja 3 år 2.6 Inköp och försäljning Anskaffningsbeslut Bevaras Närarkiv Ja 3 år Antagna och ej antagna anbud Bevaras Närarkiv 3 år Tilldelningsbeslut Bevaras Närarkiv 3 år Anbudsöppningsprotokoll Bevaras Närarkiv 3 år Förfrågningsunderlag Bevaras Närarkiv Annonsering av upphandling Gallras efter 5 år Närarkiv Sida 5 av 30

177 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Avtal och överenskommelse Bevaras Närarkiv Ja Vid inaktualitet Ansvarsförbindelse för hyra av 1 år efter Närarkiv instrument inaktualitet Ordererkännanden Gallras efter 5 Närarkiv år Offerter Gallras efter 5 Närarkiv år Beställningar Gallras efter 5 Närarkiv år 2.7 Personaladministration Utdrag ur belastningsregister Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Sekretessförbindelse Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Meritförteckning med betyg Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Intyg om utbildning Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Anställningsavtal och kompletterande handlingar Anställningsintyg och anställningsbetyg Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Kommentar Omfattar samtliga typer av avtal och överenskommelser etc. Även bevis om behörighet Hantering av timsaldo 2 år Närarkiv Inför övergång till schema i TimeCare Planering Sida 6 av 30

178 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Begäran om företräde Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättnings från Försäkringskassan Blankett och beslut avseende bisysslor Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Byte av semesterdagstillägg Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Beslut om månadsbelopp från AFA Försäkringar Handlingar angående arbetsskador Gallras vid pensionering Personalakt Vid anställningen s avslut Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Rehabiliteringsutredning Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Fritidsstudier Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Disciplinära åtgärder Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Pensionsbeslut Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Kommentar Sida 7 av 30

179 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Entledigande eller avslut av anställning LAS-varsel som resulterat i avslut av anställning LAS-varsel som inte har resulterat i avslut av anställning Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Gallras efter Närarkiv inaktualitet Kommentar Medarbetarsamtal och lönesamtal Gallras vid anställningens avslut Närarkiv Lönebidrag Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Omplaceringsutredning Bevaras Personalakt Vid anställningen s avslut Reglering av timsaldo inför övergång till tidregistrering inom förskola, fritidshem, och fritidsgårdsverksamhet Gallras efter två år Närarkiv På Insidan finns styr- och stöddokument relaterat till medarbetarsamtal och lönesamtal Uppgift som är relaterad till Time Care Planering (schemaverktyg) 2.9 Löneadministration Sammanställning över dagbarnvårdare Bevaras Närarkiv 3 år Manuellt framtagen sammanställning över timmar och lön avseende anställd dagbarnvårdare Underlag för löneutbetalning Gallras efter tio Närarkiv år Försäkring för sjukpenning Gallras efter tio Närarkiv år Sida 8 av 30

180 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år 2.11 IT och telefoni Dokumentation över behörigheter i IT-system, behörighetsregistrering eller motsvarande Gallras efter tio år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Kommentar 2.12 Fordon och materiel Registreringsbevis fordon 2 år efter försäljning Försäkringsbesked 2 år efter försäljning Försäljningskvitto 2 år efter försäljning Närarkiv Närarkiv Närarkiv 3 Samhällsservice 3.3 Medborgarservice Korrespondens med Bevaras Närarkiv/Elevakt Ja 3 år elev/vårdnadshavare/annan med väsentliga uppgifter Annonsering Gallras vid inaktualitet Närarkiv Övrigt material som rollups, vepor, Gallras vid kapor mm inaktualitet Informationsmaterial Bevaras Närarkiv 1 år 3.4 Extern information och kommunikation Inbjudningar till öppet hus och motsvarande Gallras vid inaktualitet Närarkiv Sida 9 av 30

181 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet 3.9 Stiftelser, fonder och donationer Handlingar som rör stiftelser Bevaras Närarkiv Ja 3 år Handlingar som rör fonder Bevaras Närarkiv Ja 3 år Handlingar som rör donationer Bevaras Närarkiv Ja 3 år Kommentar 4 Samhällsbyggnad 4.5 Byggnader och anläggningar Lokaluthyrning 2 år efter avtalets upphörande 5 Trygghet och säkerhet 5.1 Skydd mot olyckor Förteckning över farliga varor 5 år efter inaktualitet Närarkiv Närarkiv 5.2 Krisberedskap Kommunal beredskap, akutpärm, säkerhetspärm Gallras vid inaktualitet Närarkiv Arkivering av material på hemsida hanteras centralt. 5.5 Skydd och säkerhet Kvittens elevskåp Gallras vid inaktualitet Kvittenslista nycklar 1 år efter inaktualitet Bekräftelse över polisanmälan och efterföljande handlingar Närarkiv Närarkiv Bevaras Närarkiv Ja 3 år Enheten diarieför det som berör den egna verksamheten eller enhetens egna inventarier. Sida 10 av

182 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år 5.7 Skade- och tillbudsrapportering Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Anmälan till Arbetsmiljöverket Bevaras Personalakt/Elevakt Se kommentar Tillbud Bevaras Närarkiv Anmälan avseende anställd bevaras i personalakt. Personakten skickas till kommunarkivet i samband med anställningens avslut. För elevakt gäller nämndens ordinarie hantering. 6 Miljö och hälsoskydd 6.2 Tillsyn och kontroll av verksamheter och lokaler Handlingar rörande egenkontroll av livsmedelshantering 5 år efter inaktualitet Närarkiv 7 Skola 7.1 Gemensam verksamhet Skolplikt Ärenden om utbildningsplats i annan kommun Bevaras Närarkiv 3 år Planera utbildning Handlingar om in- eller utflyttning 2 år Närarkiv från Växjö kommun avseende skolplacering Resurs- och tjänstefördelning Gallras efter 5 Närarkiv år Ämneskonferensprotokoll Bevaras Närarkiv 3 år Personalkonferensprotokoll Bevaras Närarkiv 3 år Övriga protokoll som rör skolans verksamhet Bevaras Närarkiv 3 år Protokoll som endast avser ett barn/elev förvaras i dennes elevakt. Sida 11 av 30

183 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Klass- och kursscheman Bevaras Närarkiv 3 år Scheman skrivs ut en gång årligen i samband med läsårets avslut Önskemål om skolbyte Bevaras Elevakt Skolval 2 år Närarkiv Kursplaner/ämnesplaner med Bevaras Närarkiv 1 år betygskriterier Lokala Bevaras Närarkiv 1 år handlingsplaner/arbetsplaner Lektionsplanering Gallras vid Närarkiv inaktualitet Handlingar rörande lokala individuella kurser Bevaras Närarkiv 1 år Handlingar rörande studieresor, skolresor och lägerskolor Gallras vid inaktualitet Närarkiv Bevaras om de dokumenterar verksamheten Handlingar rörande friluftsdagar och utflykter Gallras vid inaktualitet Närarkiv Handlingar rörande konsert- eller Gallras vid Närarkiv teaterbesök eller andra kulturella inaktualitet aktiviteter Handlingar rörande Bevaras Närarkiv 1 år undervisningsprojekt av särskild och/eller lokal betydelse Bevaras om de dokumenterar verksamheten. Bevaras om de dokumenterar verksamheten Listor över inskrivna per period vid Landningsbana Växjö Bevaras Närarkiv 3 år Skolskjuts Skolskjutsplaner Bevaras Närarkiv Ja 3 år Sida 12 av 30

184 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Ansökan och beslut avseende Bevaras Närarkiv Ja 3 år skolskjuts/självskjuts Kontant resebidrag, gymnasiet Bevaras Närarkiv 3 år Kommentar Elevsocial verksamhet Samrådskonferens Bevaras Elevakt Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Anamnes Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Status Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Åtgärder Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Läkemedelsjournal/hantering Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Sida 13 av 30

185 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Vaccinationer, uppgifter om Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Mätvärden Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Remisser Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Brev eller meddelande till, från eller avseende patient Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Hälsodeklaration Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Journalkopior som beställs från annan vårdgivare Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Kommentar Sida 14 av 30

186 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Egenvårdsbedömning Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Skolpsykologjournal Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Register/förteckningar över journaler/journaluppgifter som har överlämnats till annan skola eller huvudman Gallras efter 1 år Närarkiv Ärenden om hjälpmedel Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Arbetsskada (elev), handlingar rörande t.ex. PRAO Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Olycksfall/incidentrapporter Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Kommentar Sida 15 av 30

187 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Underlag och tester för psykologiska utredningar Skolpsykologshandlingar som endast rör konsultation och inte behandling Anteckningar från kurators verksamhet, t.ex. kuratorskort, korrespondens med elever och föräldrar Kurators anteckningar vid stödsamtal Ärende om särskild undervisning t ex på sjukhus, specialpedagog m m (ansökan och beslut) Gallras när utlåtandet av testrapporten eller sammanställnin gen är klar Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Bevaras Närarkiv Efter avslutad skolgång i Växjö kommun Bevaras Närarkiv Gallras vid Närarkiv inaktualitet Bevaras Elevakt Ja Utredningar om frånvaro Bevaras Närarkiv/Elevakt Ja 3 år Anmälan om missförhållande Bevaras Elevakt Ja enligt 14 kap 1 SoL, orosanmälan Kommentar Gallras när utlåtandet av testrapporten eller sammanställningen är klar Gallras senast då eleven avslutar sin skolgång Utredningar rörande skolsvårigheter, tex pedagogiska, sensomotoriska, talutredningar eller basutredningar kring psykisk ohälsa) Bevaras Elevakt Ja Logoped ansvarar för att överlämna sina utredningar till kommunarkivet. Kopia lämnas till rektor eller administratör som lägger i elevakt. Sida 16 av 30

188 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Samtycke till SIP Bevaras Elevakt Ja Samtyckesblankett för kommunalt Bevaras Närarkiv 1 år efter aktivitetsansvar inaktualitet Utredning om trygghet och Bevaras Elevakt Ja studiero Uppgifter om samtycke som Bevaras Elevakt begärs från vårdnadshavare eller elev Övriga uppgifter som begärs in Gallras vid Närarkiv från vårdnadshavare inaktualitet Utlåtande från grundskolan avseende hälsovård Bevaras Närarkiv Utlåtande från grundskolan övrigt Bevaras Närarkiv till kurator Disciplinära åtgärder avseende Bevaras Elevakt Ja elever Hälsosamtal avseende elev vid Landningsbana Växjö Bevaras Närarkiv Kommentar Förvaras sorterade i pärm Uppgifter avseende bland annat kontaktuppgifter till vårdnadshavare och andra samt uppgifter om t.ex. specialkost Elevpedagogisk verksamhet Beslut om prioriterad timplan Bevaras Elevakt Ja Beslut om anpassad timplan Bevaras Elevakt Ja Beslut om modersmålsundervisning Bevaras Elevakt Ja Information från utvecklingssamtal Gallras vid inaktualitet Elevakt Under förutsättning att uppgifter för uppföljning med mera dokumenteras i till exempel åtgärdsprogram Individuella utvecklingsplaner Bevaras Elevakt Administratör säkerställer att utskrivet exemplar läggs (IUP) till elevakt i samband med läsårets slut Utredning av stödbehov Bevaras Elevakt Sida 17 av 30

189 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Beslut om åtgärdsprogram Bevaras Elevakt Ja Åtgärdsprogram som upprättas i IST Lärande skrivs ut och bevaras i elevakt Beslut om anpassad Bevaras Elevakt Ja studiegång/särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning Elevinformation från grundskolan till gymnasieskolan Bevaras Elevakt Skriftliga omdömen Bevaras Elevakt Skriftlig bedömning Bevaras Elevakt Avångsintyg Bevaras Elevakt Ansökan och beslut om Gallras vid Elevakt språkval/ändring av språkval inaktualitet Anpassningar av ämnesprov Bevaras Elevakt Beslut om undervisning av svenska som andraspråk Bevaras Elevakt Ja Dokumentation av utvecklingssamtal avseende förskola eller pedagogisk omsorg Bevaras Närarkiv/Elevakt De handlingar som är mycket kortfattade och rutinmässiga, som i samband med överlämning bedöms sakna betydelse för skolans fortsatta arbete, kan gallras vid inaktualitiet. Övriga dokument lämnas till vårdnadshavaren när barnet slutar förskolan. I överenskommelse med vårdnadshavare kan dokumentationen överlämnas till skolan Nationella prov i alla ämnen förutom svenska 5 år Närarkiv Nationella prov i svenska och dess Bevaras Närarkiv 1 år elevlösningar Sida 18 av 30

190 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Elevsvar från övriga prov 1 år efter utfärdat slutbetyg Sammanställning över resultat från nationella prov i svenska Sammanställning över resultat från övriga prov Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Bevaras Närarkiv 1 år 1 år efter utfärdat slutbetyg Närarkiv Betygsunderlag 1 år efter Närarkiv utfärdat slutbetyg Register över prövningar Bevaras Närarkiv 1 år Ansökan om särskild prövning, flyttningsprövning och fyllnadsprövning med bilagor Särskilda prövningar, flyttningsprövningar och fyllnadsprövningar Handlingar rörande gymnasiearbete Betygskatalog, betygssammanställningar Elevs betyg över skolgång utanför Sverige Arkivexemplar av slutbetyg/ avgångsbetyg, samlat betygsdokument samt utbildningsbevis 1 år efter Närarkiv utfärdat slutbetyg Bevaras Närarkiv/Elevakt 1 år Gallras efter Närarkiv utfärdat slutbetyg Bevaras Närarkiv Senast 1 oktober Bevaras Elevakt Bevaras Elevakt Senast 1 oktober Kommentar Sida 19 av 30

191 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Original av ej avhämtade betyg och intyg samt samlat betygsdokument Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Bevaras Elevakt Senast 1 oktober Kommentar Kodplaner och övriga förklaringar rörande betygsuppgifter Bevaras Närarkiv Senast 1 oktober Resultat av prövningar med anteckning om givet betyg Bevaras Elevakt Senast 1 oktober Intyg om anpassad studiegång. Intyg skall utfärdas för elev med Bevaras Elevakt Senast 1 oktober ofullständigt slutbetyg Intyg om avgång från grundskola (utfärdas om elev avgår utan Bevaras Elevakt Senast 1 oktober slutbetyg) Intyg om avgång och reducerat program Bevaras Elevakt Senast 1 oktober Omprövning av betyg (beslut och handlingar) Bevaras Elevakt Senast 1 oktober Kursutvärderingar 1 år efter Närarkiv kursens avslut Utlåtanden från grundskolan Bevaras Elevakt avseende pedagogiskt behov till speciallärare Introduktionssamtal vid Bevaras Elevakt Landningsbana Växjö Dokumentation av extra Bevaras Elevakt anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen Kartläggning av elevs kunskaper Bevaras Närarkiv Sida 20 av 30

192 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Studie- och yrkesvägledning Förteckning över elevers placering under PRAO 7.2 Förskola Ansökan om förskola/fritidshem/pedagogisk omsorg Köstatistik avseende förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Bevaras Närarkiv 3 år 2 år efter inaktualitet Närarkiv Bevaras Närarkiv 3 år Kommentar Ansökan är inaktuell när barnet är placerad, köplatsen uppsagd eller när en förnyelse av ansökan ej har gjorts Kölista 5 år efter inaktualitet Köintyg, andra kommuner 2 år efter inaktualitet Ansökan/beslut/eventuellt 10 år efter bifogade handlingar rörande inaktualitet placering utefter särskilda skäl, förskoleverksamhet, fritidshem eller pedagogisk omsorg (barnen har ingen tidigare placering) Närarkiv Närarkiv Närarkiv Ja Beslut avseende utökad placeringstid fattas av förskolechef där originalet skickas till förvaltningskontorets barn- och elevadministration. Övriga handlingar i ärendet som förskolechefen bedömer är av vikt förvaras på enheten Ansökan, beslut samt eventuellt bifogade handlingar rörande utökad placeringstid i förskoleverksamheten, fritidshem eller pedagogisk omsorg (barnet har en placering) 10 år efter inaktualitet Närarkiv Ja Beslut avseende utökad placeringstid fattas av förskolechef där originalet skickas till förvaltningskontorets barn- och elevadministration. Övriga handlingar i ärendet som förskolechefen bedömer är av vikt förvaras på enheten Svar på platserbjudande 10 år efter inaktualitet Närarkiv Sida 21 av 30

193 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Uppsägningar, placerade barn 2 år efter inaktualitet Begäran om byte av 3 år efter omsorgstid/förändring av inaktualitet taxekategori Handlingar i ärenden om nedsatt avgift Platserbjudande 5 år efter inaktualitet Dagböcker/planeringskalendrar Gallras vid inaktualitet, se anmärkning Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Närarkiv Bevaras Närarkiv Ja 3 år Närarkiv Närarkiv Kommentar Bevaras om de förts löpande i sådan form att de dokumenterar verksamheten Likabehandlingsplaner och plan Bevaras Närarkiv Ja 3 år mot kränkande behandling eller motsvarande Dokumentation pedagogisk inriktning/lokala arbetsplaner Bevaras Närarkiv 1 år Skolkataloger Bevaras Närarkiv 1 år Ett exemplar skickas till kommunarkivet Informationsblad, månadsblad eller liknande för klass eller motsvarande Informationsblad, månadsblad eller liknande för hela enheten Trycksaker med mera som avser enhetens verksamhet Gallras vid inaktualitet Närarkiv Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Sida 22 av 30

194 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Handlingar som dokumenterar verksamheten Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Bevaras Närarkiv 1 år Urval bevaras, övrigt material gallras vid inaktualitet. För urvalet ska det medfölja register över vad filmer, fotografier, texter mm. föreställer och när handlingen togs fram. Rådgör med kommunarkivet avseende format för långtidslagring Barns sjukanmälan då den inte har Gallras vid gjorts digitalt inaktualitet Förteckning över barnens närvaro 3 år efter (dagbok eller liknande) inaktualitet Närarkiv Närarkiv Frånvarostatistik elever Bevaras Närarkiv 3 år Sammanställningen görs årligen. 7.3 Grundskola Begäran om 10:e år i grundskola Bevaras Elevakt Beslut om skolplacering av elev på Bevaras Närarkiv/Elevakt Landningsbana Växjö Huvudmannens beslut över Bevaras Närarkiv Ja 3 år fördelning av undervisningstid inom grundskola Likabehandlingsplaner och plan mot kränkande behandling. Bevaras Närarkiv Ja 3 år Skolkataloger Bevaras Närarkiv 1 år Ett exemplar skickas till kommunarkivet Elevers sjukanmälan då den inte har gjorts digitalt Gallras vid inaktualitet Närarkiv/Elevakt Ledighetsansökningar för elever inklusive beslut Gallras i samband med avslutad skolgång Närarkiv/Elevakt Ja Sida 23 av 30

195 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Elevkort Bevaras Elevakt 1 år Skrivs ut i samband med att elev slut årskurs 9 eller slutar sin skolgång i kommunal skola i Växjö kommun. Rapport ur elevadministrativt system exporteras tillsammans med uppgift om klass, skoltillhörighet och studieår. Ordnas efter personnummer Klasslistor Bevaras Närarkiv 1 år Skrivs ut av förvaltningskontoret 15 september Frånvarostatistik elever Bevaras Närarkiv 3 år Sammanställning görs årligen. 7.4 Grundsärskola Beslut om mottagande i grundsärskolan Beslut om skolplacering av elev på Landningsbana Växjö Likabehandlingsplaner och plan mot kränkande behandling. Bevaras Bevaras Närarkiv/Elevakt Närarkiv/Elevakt Bevaras Närarkiv Ja 3 år Informationsblad, månadsblad eller liknande för klass eller motsvarande Informationsblad, månadsblad eller liknande för hela enheten Trycksaker med mera som avser enhetens verksamhet Handlingar som dokumenterar verksamheten Gallras vid inaktualitet Närarkiv Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Bevaras Närarkiv 1 år Urval bevaras, övrigt material gallras vid inaktualitet. För urvalet ska det medfölja register över vad filmer, fotografier, texter mm. föreställer och när handlingen togs fram. Rådgör med kommunarkivet avseende format för långtidslagring Skolkataloger Bevaras Närarkiv 1 år Ett exemplar skickas till kommunarkivet. Sida 24 av 30

196 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv/Elevakt Kommentar Elevers sjukanmälan då den inte har gjorts digitalt Gallras vid inaktualitet Ledighetsansökningar för elever Gallras i Närarkiv/Elevakt inklusive beslut samband med avslutad skolgång Elevkort Bevaras Elevakt 1 år Skrivs ut i samband med att elev slut årskurs 9 eller slutar sin skolgång i kommunal skola i Växjö kommun. Rapport ur elevadministrativt system exporteras tillsammans med uppgift om klass, skoltillhörighet och studieår. Ordnas efter personnummer Klasslistor Bevaras Närarkiv 1 år Skrivs ut 15 september Frånvarostatistik elever Bevaras Närarkiv 3 år Sammanställningen görs årligen. 7.5 Fritidshem Platserbjudande 5 år efter Närarkiv inaktualitet Likabehandlingsplaner och plan mot kränkande behandling Bevaras Närarkiv Ja 3 år Informationsblad, månadsblad eller liknande för klass eller motsvarande Informationsblad, månadsblad eller liknande för hela enheten Trycksaker med mera som avser enhetens verksamhet Gallras vid inaktualitet Närarkiv Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Sida 25 av 30

197 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Handlingar som dokumenterar verksamheten Elevers sjukanmälan då den inte har gjorts digitalt Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Bevaras Närarkiv 1 år Urval bevaras, övrigt material gallras vid inaktualitet. För urvalet ska det medfölja register över vad filmer, fotografier, texter mm. föreställer och när handlingen togs fram. Rådgör med kommunarkivet avseende format för långtidslagring. Gallras i samband med avslutad skolgång Gallras vid inaktualitet Närarkiv/Elevakt Ledighetsansökningar för elever Närarkiv/Elevakt inklusive beslut Frånvarostatistik elever Bevaras Närarkiv 3 år Sammanställningen görs årligen. 7.6 Gymnasieskola Ansökan till gymnasieutbildning - antagna elever 5 år efter ansökan Närarkiv Ansökan till gymnasieutbildning - ej antagna elever 5 år efter ansökan Närarkiv Antagningskriterier Bevaras Närarkiv 3 år Ansökan från andra kommuner, Bevaras Närarkiv 3 år beslut Ansökan till andra kommuner, Bevaras Närarkiv 3 år yttrande Antagning, personnummerlista Bevaras Närarkiv 3 år Fri kvots bedömningar, underlag Bevaras Närarkiv 3 år Elevers program och yrkesval, ändringar Bevaras Närarkiv/Elevakt Sida 26 av 30

198 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Ärenden om förtur etc. Bevaras Närarkiv Ja 3 år Ansökan om att få gå om årskurs Bevaras Elevakt eller uppflyttning till högre årskurs Handlingar rörande val av skola Bevaras Närarkiv Kommentar Byte av skola, ansökan Bevaras Närarkiv/Elevakt Beslut om skolplacering av elev på Bevaras Närarkiv/Elevakt Landningsbana Växjö Programrådskonferensprotokoll Bevaras När 3 år Handlingar rörande yrkespraktik och APL (arbetsplatsförlagt lärande), ämnesanknuten och inbyggd praktik Gallras 1 år efter examen Närarkiv Likabehandlingsplaner och plan mot kränkande behandling Informationsblad, månadsblad eller liknande för klass eller motsvarande Informationsblad, månadsblad eller liknande för hela enheten Trycksaker med mera som avser enhetens verksamhet Bevaras Närarkiv Ja 3 år Gallras vid inaktualitet Närarkiv Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Sida 27 av 30

199 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Handlingar som dokumenterar verksamheten Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Bevaras Närarkiv 1 år Urval bevaras, övrigt material gallras vid inaktualitet. För urvalet ska det medfölja register över vad filmer, fotografier, texter mm. föreställer och när handlingen togs fram. Rådgör med kommunarkivet avseende format för långtidslagring Skolkataloger Bevaras Närarkiv 1 år Ett exemplar skickas till kommunarkivet Antagningsstatistik Bevaras Närarkiv Elevers sjukanmälan då den inte Gallras vid Närarkiv/Elevakt har gjorts digitalt inaktualitet Ledighetsansökningar för elever Gallras i Närarkiv/Elevakt inklusive beslut samband med avslutad skolgång Elevkort Bevaras Elevakt 1 år Skrivs ut i samband med att elev slut årskurs 3 eller slutar sin skolgång i kommunal skola i Växjö kommun. Rapport ur elevadministrativt system exporteras tillsammans med uppgift om klass, skoltillhörighet och studieår. Ordnas efter personnummer Klasslistor Bevaras Närarkiv 1 år Skrivs ut 15 september Frånvarostatistik elever Bevaras Närarkiv 3 år Sammanställningen görs årligen Studieuppehåll och studieavbrott (ansökan och beslut) Bevaras Elevakt Handlingar om studieavbrott, ändrat tillval, flyttning, byte av program etc. (ansökan och beslut) Bevaras Elevakt Sida 28 av 30

200 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Handlingar rörande elevs giltiga och ogiltiga ledighet, sjukdom eller annan frånvaro Bevaras Studieredovisning till CSN Gallras vid avslutad skolgång Inackorderingstillägg, ansökningar och beslut Ärenden om utbildningsplats i annan kommun Förteckningar eller register över elever som är folkbokförda i andra kommuner Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Elevakt Närarkiv Bevaras Närarkiv Ja 3 år Bevaras Närarkiv 3 år Bevaras Närarkiv 3 år Kommentar Ansökan om ersättning för läromedel och skolmåltider för gymnasiestudier på folkhögskola Bevaras Närarkiv Ja 3 år 7.7 Gymnasiesärskola Informationsblad, månadsblad eller liknande för klass eller motsvarande Informationsblad, månadsblad eller liknande för hela enheten Trycksaker med mera som avser enhetens verksamhet Gallras vid inaktualitet Närarkiv Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Bevaras Närarkiv 1 år Kronologisk ordning Sida 29 av 30

201 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Handlingar som dokumenterar verksamheten Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Kommentar Bevaras Närarkiv 1 år Urval bevaras, övrigt material gallras vid inaktualitet. För urvalet ska det medfölja register över vad filmer, fotografier, texter mm. föreställer och när handlingen togs fram. Rådgör med kommunarkivet avseende format för långtidslagring Skolkataloger Bevaras Närarkiv 1 år Ett exemplar skickas till kommunarkivet Elevers sjukanmälan då den inte Gallras vid Närarkiv/Elevakt har gjorts digitalt inaktualitet Ledighetsansökningar för elever Gallras i Närarkiv/Elevakt inklusive beslut samband med avslutad skolgång Elevkort Bevaras Elevakt 1 år Skrivs ut i samband med att elev slut årskurs 3 eller slutar sin skolgång i kommunal skola i Växjö kommun. Rapport ur elevadministrativt system exporteras tillsammans med uppgift om klass, skoltillhörighet och studieår. Ordnas efter personnummer Klasslistor Bevaras Närarkiv 1 år Skrivs ut 15 september Frånvarostatistik elever Bevaras Närarkiv 3 år Sammanställningen görs årligen. 8 Vård och omsorg 8.4 Logga händelser Loggar (logguppgifter) 5 år Närarkiv Avser loggkontroll i Cambio Cosmic 10 Kultur och fritid 10.6 Kulturskola Anmälningsblankett till kulturskolan 3 år efter inaktualitet Närarkiv Sida 30 av 30

202 Växjö kommun Dokumenthanteringsplan Utbildningsnämnden, antagen Kod Handlingstyp Bevaras/ Gallras efter X år Avgångsrapporter, kulturskolan 3 år efter inaktualitet Förvaringsplats Diarieförs Leverans till Kommunar kivet Närarkiv Kommentar Sida 31 av 30

203 Ärende Dnr UTBN Carl O Mattsson verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Revidering av delegationsordning, september 2020 Förslag till beslut Nämnden antar den reviderade delegationsordningen. Bakgrund Utbildningsnämnden upprättade en delegationsordning. Denna har reviderats vid flera tillfällen, se framsida på föreslagen delegationsordning. Ärendet Utifrån förändringar i organisationen föreslås ett antal delegationsbeslut få ny delegat. I aktuella fall gäller det att delegationer flyttas från avdelningschef för myndighets- och kvalitetsavdelningen, till enhetschef för ledningsstöd, uppföljning, och analys. De ändringar som är aktuella utgörs av följande beslut: 5.6 Beslut om att fullgöra skol-plikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande 5.13 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter 5.15 Beslut om skolpliktens upp-hörande pga. varaktig vistelse utomlands 6.12 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter Bilaga Förslag till delegationsordning Beslutet skickas till För åtgärd Kommunledningsförvaltningen, kommunikatör, för publicering på intranät mm. Anders Elingfors förvaltningschef Malin Raab Obermayr tf. avdelningschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post Webb

204 DELEGATIONSORDNING Utbildningsnämnden Växjö Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Senast ändrad Styrande dokument Delegationsordning för utbildningsnämnden UTBN X XXX Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen, LoA Tidigare ändringar UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation Delegationsordning för utbildningsnämnden 1

205 Innehåll Förkortningar... 2 Inledning Övergripande ärenden Ekonomiärenden Personalärenden Förskola och annan pedagogisk verksamhet Förskoleklass och grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Förkortningar AB Allmänna bestämmelser (Kollektivavtal kommun och landsting) DL Diskrimineringslag (2008:567) FL Förvaltningslag (1986:223) GyF Gymnasieförordning (2010:2039) KL Kommunallag (2017:725) LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) SkolF Skolförordning (2011:185) SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen 2

206 Inledning Delegation av beslutanderätt I 6 kap och 7 kap. 5 8 KL finns bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd. Enligt 6 kap. 37 och 7 kap. 5 KL kan en nämnd delegera till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller en anställd i kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering kan avse en hel ärendegrupp eller ett enskilt ärende. Utbildningsnämnden ger rätten att fatta beslut inom utbildningsnämndens ansvarsområde på så sätt som framgår av denna delegationsordning. Delegation av beslutanderätten i ett enskilt ärende som inte omfattas av delegationsordningen sker genom ett särskilt beslut av utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden kan när som helst återkalla en delegering. Återkallelsen kan vara generell eller avse ett särskilt ärende. Delegationsbeslut Delegering innebär överlåtelse av beslutsfunktion. När beslut fattas av delegat ska det framgå att beslutet är ett delegationsbeslut, förslagsvis genom formuleringen På utbildningsnämndens vägnar. Beslutet ska undertecknas av delegaten och registreras. Ett delegationsbeslut har samma rättsverkan som ett nämndbeslut. I och med delegationsbeslutet är ärendet avgjort och kan endast ändras av högre instans efter överklagande. Överordnad eller nämnd kan alltså inte ändra beslut som fattats av en delegat. Delegationsbeslut överklagas på samma sätt och enligt samma regler som nämndbeslut. Förbud mot att delegera Följande slag av ärenden får enligt 6 kap. 38 KL inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige 3. yttranden till överinstans med anledning av att nämndens egna (inte delegats) eller fullmäktiges beslut har överklagats 4. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell betydelse eller annars av större vikt 5. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden och 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Delegering vid brådskande ärenden Enligt 6 kap. 39 KL får en nämnd uppdra åt ordförande eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta i brådskande ärenden. Förutsättningen är att beslutet inte kan vänta till utbildningsnämndens nästa sammanträde. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering Förvaltningschefen får fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden och grupper av ärenden som anges i delegationsordningen. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera ärenden till lägst den nivå som finns angiven i kolumnen Delegat. Om förvaltningschef anges som delegat kan uppgiften inte vidaredelegeras. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och utbildningsnämnden. 3

207 Ersättare för delegat Ärenden delegerade till utbildningsnämndens ordförande handläggs vid dennes förhinder av utbildningsnämndens vice ordförande. Ärenden delegerade till förvaltningschefen handläggs vid dennes förhinder av ställföreträdande förvaltningschef. Vid förhinder för övriga delegater övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst. Om vikarie inte har förordnats övertas beslutanderätten av den som enligt arbetsbeskrivningen är delegatens närmaste chef. Som allmän princip gäller att ersättare inte bör besluta i viktiga ärenden om beslutet utan större nackdel kan vänta till delegaten återkommer. Att avstå från delegationsbeslut En delegat är skyldig att överlämna ett enskilt ärende till utbildningsnämnden för avgörande om han eller hon finner att ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. En delegat har alltid rätt att överlämna ett ärende till utbildningsnämnden för beslut om han eller hon annars finner att ärendets beskaffenhet gör detta lämpligt. Något krav på delegaten att särskilt motivera ett sådant överlämnande finns inte. Anmälan av delegationsbeslut Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden för kännedom. Beslutet ska delges nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Beslutet anmäls genom att en förteckning över fattade delegationsbeslut redovisas för nämnden. Beslut fattade efter vidaredelegation anmäls till utbildningsnämnden som om beslutet vore fattat på delegation direkt från nämnden. Gränsdragning mellan beslut och verkställighet Delegering innebär att självständig beslutanderätt överförs från utbildningsnämnden till delegaten. I ärenden där utbildningsnämnden delegerat beslutanderätten kan det dock vara samma tjänsteman som även verkställer beslutet. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet är svår att göra och det går inte att dra någon exakt gräns. Kännetecknande för beslut är att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar inför beslutsalternativ. En enskild kan ha ett intresse av att överklaga beslutet till högre instans. Rent verkställande åtgärder är inte beslut. Det rör sig om åtgärder av vardaglig karaktär som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. Vid verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och innebär endast tillämpning eller genomförande av tidigare fattade beslut. Ofta är frågorna reglerade i lag eller avtal. Rätten att agera vid verkställande åtgärder följer med den tjänst man har. Exempel på verkställighet är: personalärenden såsom ledighet vid sjukdom, för vård av sjukt barn och för fullgörande av offentliga förtroendeuppdrag avgiftsdebitering enligt taxa tilldelning av barnomsorgsplats enligt klar turordningsprincip avrop av varor/tjänster enligt ramavtal och direktupphandling av varor/tjänster för mindre belopp Vad som kan hänföras till beslut framgår av följande delegationsordning. 4

208 1 Övergripande ärenden 1.3 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings- /nämndnivå inom respektive utbildningsform 1.4 Yttrande över detaljplaneförslag, områdesbestämmelser och planprogram 1.5 Beslut om nämndens yttrande till Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, allmänna förvaltningsdomstolar och andra myndigheter 1.6 Beslut att överklaga förvaltningsrättens och kammarrättens beslut samt begäran om inhibition 1.7 a) Teckna och säga upp samverkans-/ samarbetsavtal med andra kommuner, landsting och motsvarande, samt teckna andra avtal upp till ett belopp om 25 prisbasbelopp. I övrigt teckna utbildningsnämndens firma vad gäller ansökningar och anmälningar till myndigheter, bolag och andra organisationer. b) Teckna avtal om förlängning av pågående samverkansavtal med kommuner, landsting och motsvarande avdelningen a) Områdeschef b) Förvaltningschef eller Avdelningschef myndighets och kvalitetsavdelningen Arbetsutskott Förvaltningschef Ordförande a) Förvaltningschef b) Avdelningschef myndighets och kvalitetsavdelningen 1.8 Teckna och säga upp hyresavtal Förvaltningschef 24 FL Nr Ärende Delegat Anvisning 1.1 Beslut i brådskande ärende där nämndens Ordförande 6 kap. 39 beslut inte kan avvaktas KL 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller a) Områdeschef 2 kap. att lämna ut sådan handling med förbe- b) Förvaltnings håll chef eller Avdelningschef TF och 6 a) Inom respektive utbildningsform kap. 7 b) Övriga ärenden på förvaltnings- myndighets OSL /nämndnivå och kvalitets- Kommentar Se inledning om förbud att delegera Se inledning om förbud att delegera 5

209 1.9 Utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling 1.10 Se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten Rektor 6 kap. 10 SL och 2 kap. 7 DL Förvaltningschef 4 kap. 7 SL och 25 kap Beslut om sponsring Förvaltningschef Nämndens riktlinjer 1.12 Beslut om utlämnande av registerutdrag, begäran om rättning, borttagning eller blockerande av personuppgifter Förvaltningschef Förvaltningschef Dataskyddsförordningen 1.13 Beslut om överklagande gällande utlämnande av registerutdrag, begäran om rättande, raderande eller blockerande av personuppgifter Dataskyddsförordningen 6

210 2 Ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.1 Utse beslutsattestanter Förvaltningschef Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner 2.2 Beslut om upphandling och anskaffning av varor och tjänster utom ramavtal, inom ramen för beslutad budget a) beslut från ett prisbasbelopp upp till högst fem prisbasbelopp b) beslut upp till högst 25 prisbasbelopp a) Berörd beslutsattestant b) Förvaltningschef c) Arbetsutskottet LOU och kommunens riktlinjer För punkten 2.2 gäller att upphandling och anskaffning av varor och tjänster, inom budget, under ett prisbasbelopp, alltid är verkställighet och att avrop på ramavtal, inom budget, alltid räknas som verkställighet. c) beslut över 25 prisbasbelopp 2.3 Beslut om utfärdande av bankkort: a) ordförande b) förvaltningschef c) avdelningschef, verksamhetschef och övrig personal 2.4 Avyttra eller kassera undervisningsmaterial och inventarier: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.5 Avskrivningar av fordringar: upp till kr 2.6 Beslut om befrielse eller reducering av avgift till Kulturskolan 2.7 Beslut om avstängning av elev på grund av ej inbetald avgift till Kulturskolan a) Vice ordförande b) Ordförande c) Förvaltningschef a) Berörd beslutsattestant b) Förvaltningschef c) Arbetsutskott Förvaltningschef Kulturskolechef Kulturskolechef Enligt fastställda rutiner. Belopp under kr räknas som verkställighet 7

211 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.8 Reglering av skadeståndsärenden Förvaltningschef mot utbildningsför- valtningens verksamheter: upp till kr 2.9 Avtal om förlikning i mål avseende skadestånd eller annan ersättning med anledning av DL:s eller SL:s reglering av åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever upp till kr Förvaltningschef DL och 6 kap. 12 SL 2.10 Tecknande och uppsägning av Förvaltningschef avtal med föreningar för insats i fritidsgårdsverksamheten, skolbarnomsorgen samt öppen verksamhet, då summan inte överstiger kr och berör mer än en enhet 2.11 Beslut om kommunens prissättning för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (interkommunal ersättning) 2.12 Grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola Förvaltningschef 16 kap SL Förvaltningschef 8 kap , 9 kap , 10 kap , 11 kap , 14 kap , 16 kap , 55, 17 kap , 35 36, 19 kap (äldre lydelse) och 45 46, 48 (ny lydelse) SL Avser beslut som grundas på fastställda principer av fullmäktige respektive utbildningsnämnden 8

212 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.13 a) Tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamheter då ersättning ej avser modersmålsundervisning b) Ersättning till huvudman för fristående verksamheter då ersättning avser modersmålsundervisning a) Verksamhetschef enl. HSL b) Avdelningschef utvecklingsavdelningen 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38, 14 kap. 17, 16 kap kap kap. 47 SL och nämndens riktlinjer 2.14 Utdelning av stipendier ur: 1943 års jubileumsfond Allan och Sten Kreugers premiefond Fond Kronobergare Växjö Katedralskolas premiefond 1-4 Erik Karlssons minne Nilsson-Aschanska stipendiefonden Ester och Hugo Danielssons stipendiefond Jubelstipendiefonden Växjö Katedralskolas stipendiefond 2.15 Utdelning av stipendier ur: Växjö kommuns skolsamfond Helge och Ellen Ekmans donationsfond 2.16 Utdelning av stipendier ur Georg Lückligs fond 2.17 Utdelning av stipendium ur Karl A Johanssons stiftelse 2.18 Beslut om ekonomiskt stöd vid inackordering, gymnasieskolan Intraprenadchef katedralskolan Förvaltningssekreterare Förvaltningssekreterare Rektor Kalvsviks skola Enhetschef barn - och elevadministrationen 15 kap. 32 SL Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd samt för modersmålsundervisning i fristående verksamhet samt för lovskola 9

213 3 Personalärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 3.1 Anställningsbeslut inklusive löne- och anställningsvillkor vid nyanställning av personal inom utbildningsförvaltningen för: a) avdelningschef/områdeschef b) rektor c) övrig personal a) Förvaltningschef b) Områdeschef c) Närmsta chef 3.2 Beslut om tjänstledighet utan lön, som ej följer av lag eller avtal 3.3 Beslut om ledighet med bibehållen lön för enskild angelägenhet av vikt, högst 10 arbetsdagar per kalenderår HR chef förvaltningar (utbildningsförvaltningen) Närmsta chef Kommunens riktlinjer Kommunens riktlinjer 3.4 Beslut om avstängning Förvaltningschef 3 kap. 10 AB (mom.2 6) 3.5 Beslut om disciplinär åtgärd Förvaltningschef 3 kap. 11 AB 3.6 Beslut om uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist Förvaltningschef 3.7 Beslut om uppsägning eller avskedande av personliga skäl 3.8 Överenskommelse/avtal med enskild arbetstagare om avslutande av anställning 3.9 Yttrande till kommunstyrelsen över ansökan om särskilda villkor för uttag av tjänstepension och särskild avtalspension 3.10 Beslut om förbud mot bisyssla för underställd personal Förvaltningschef 7 och 18 LAS Förvaltningschef Förvaltningschef Växjö kommuns riktlinjer Förvaltningschef 1 kap. 12 eller 3 kap. 3 8 stycket AB Tidsbegränsad anställning av personal under en sammanlagd tid av högst sex månader är verkställighet och beslutas av närmsta chef 10

214 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 3.11 Förändring av tjänstemannaorganisationen Förvaltningschef inom ra- men för nämndens beslut om principorganisation 3.12 Beslut om att godkänna resor i tjänsten mer än 5 dagar för: a) ordförande a) Vice ordförande b) Ordförande c) Närmsta chef b) förtroendevalda c) övrig personal 3.13 Beslut om polisanmälan då Förvaltningschef anställd misstänks för brott i arbetet eller gentemot Växjö kommun 3.14 Beslut om att behålla lön Förvaltningschef eller del därav vid utbildning enligt gällande AB 3.15 Beslut om beviljande av fritidsstudiestöd a) Personal inom förvaltningskontoret b) Övrig personal a) Förvaltningschef b) Områdeschef Växjö kommuns riktlinjer för fritidsstudiestöd för anställda 11

215 4 Förskola och annan pedagogisk verksamhet Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 4.1 Beslut om placering i förskola eller pedagogisk omsorg om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation eller om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling Rektor 8 kap. 7 & 25 kap. 2 SL och nämndens riktlinjer 4.2 Beslut om mottagande av barn från annan kommun 4.3 Uppsägning av plats i förskola eller annan pedagogisk verksamhet på grund av bristande betalning 4.4 Avsteg från reglerna om uppsägning av plats inom förskola och annan pedagogisk verksamhet 4.5 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskild förskola som kommunen godkänt eller pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag 4.6 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för fristående förskola som kommunen godkänt eller pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen förklarat ha rätt Enhetschef barn - och elevadministrationen Enhetschef barn - och elevadministrationen Enhetschef barn - och elevadministrationen Förvaltningschef Förvaltningschef till bidrag 4.7 Beslut längre ledighet 2 6 månader Enhetschef barn - och elevadministrationen 4.8 Beslut om att förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 26 kap. 7 första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 26 kap. 7 andra stycket att fullgöra sin skyldighet. Förvaltningschef 8 kap. 13 SL Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer 26 kap SL 26 kap. 18 SL Nämndens riktlinjer 26 kap. 8 SL Barn som är 3-5 år har dock alltid rätt till allmän förskola Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 12

216 5 Förskoleklass och grundskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.1 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 5.2 Beslut om åtgärder för elev i grundskola, med offentlig huvudman, som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet 5.3 Beslut om mottagande av ett barn i förskoleklass redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år 5.4 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 7 år 5.5 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 5.6 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande 5.7 Överenskommelse om att på försök ta emot elev från annan skolform i grundskolan (grundsärskola eller specialskola) 5.8 Överenskommelse om att elev i grundskolan ska få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) samt om att en elev i grundsärskolan ska få sin utbildning inom grundskolan Enhetschef barnoch elevadministrationen efter samråd med rektor 9 kap. 13 ; 10 kap. 25 SL Områdeschef 10 kap. 29 SL Områdeschef 7 kap. 11 SL Områdeschef Områdeschef Enhetsför ledningsstöd, uppföljning, och analys Rektor, i samråd med områdeschef södra Rektor, i samråd med områdeschef södra Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering 7 kap. 10 SL Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering 7 kap. 15 SL 24 kap SL 7 kap. 8 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. Dock gäller bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen 13

217 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.9 Beslut om antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra vid särskilda skäl (åk 1-2) Förvaltningschef 3 kap. 4 SkolF 5.10 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden Beslut efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 5.13 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter Rektor 9 kap. 3 SkolF Förvaltningschef 9 kap. 4 SkolF Förvaltningschef 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF Enhetsför ledningsstöd, uppföljning, och analys 5.14 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare 5.15 Beslut om skolpliktens upphörande pga. varaktig vistelse utomlands 5.16 Beslut om särskild undervisning 5.17 Beslut om skolpliktens förlängning 5.18 Beslut om förkortad skolplikt Enhetsför ledningsstöd, uppföljning, och analys 7 kap. 23 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 9 kap. 15 b c, 9 kap. 21 a, 10 kap och 40 SL och nämndens riktlinjer 7 kap. 2 2 st SL Områdeschef 24 kap SL Se riktlinje fullgöra skolplikten på annat sätt Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution, i hemmet eller på annan lämplig plats Områdeschef 7 kap. 13 SL Områdeschef 7 kap.14 SL För elever som uppnått målen 6 Grundsärskola 14

218 Nr Ärende Delegat Anvisning 6.1 Beslut om elev tillhör målgruppen Verksamhetschef 7 kap. 5 för grundsärskolan enligt HSL SL 6.2 Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans Verksamhetschef 7 kap. 5b målgrupp, om en ut- enligt HSL SL redning enligt 7 kap. 5a SL visar det. 6.3 Avslutad placering av elev i grundsärskolan och överflyttning till grundskolan 6.4 Överenskommelse om att på försök, under högst 6 månader, ta emot elev i grundsärskolan från en annan skolform (grundskola eller specialskola) 6.5 Överenskommelse om att elev i grundsärskolan får sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) 6.6 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 7 år 6.7 Beslut om att ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundsärskolan det kalenderår då barnet fyller 6 år 6.8 Beslut om att fullgöra skolplikten i grundsärskolan trots tidigare beslut om uppskjuten skolplikt 6.9 Beslut om förlängning av skolplikten 6.10 Beslut om ett tidigare upphörande av skolplikten 6.11 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört Verksamhetschef enligt HSL Verksamhetschef enligt HSL Rektor, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 4 5 SL 7 kap. 8 SL 7 kap. 9 SL Områdeschef 7 kap. 10 SL Verksamhetschef enligt HSL, i samråd med områdeschef södra Verksamhetschef enligt HSL, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 11 a SL 7 kap. 11 b SL Områdeschef 7 kap. 13 SL Områdeschef 7 kap. 14 SL Områdeschef 7 kap. 15 SL Kommentar Avser hemkommunen Avser hemkommunen Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. I samråd med mottagande rektor Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering Om barnets vårdnadshavare begär detta och att barnet bedöms ha förutsättningar för det Om barnets vårdnadshavare begär detta 15

219 Nr Ärende Delegat Anvisning 6.12 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare Enhetsför led- 7 kap. 23 att fullgöra sina skylningsstöd, upp- SL digheter följning, och 6.13 Beslut att elev i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 6.14 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 6.15 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL och återkallelse av sådant medgivande 6.16 Beslut om att en elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där analys Verksamhetschef enligt HSL Rektor Områdeschef Områdeschef södra eleven blivit placerad 6.17 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare 6.18 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige Förvaltningschef i samråd med verksamhetschef enligt HSL 11 kap. 8 SL 11 kap. 25 SL 24 kap SL 11 kap. 30 SL 11 kap och 39 SL och nämndens riktlinjer 29 kap. 2 3 SL och 4 kap. 2 SkolF Kommentar Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden Samråd sker avseende målgrupp enligt 6.1 samt

220 7 Fritidshem Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.1 Beslut om placering i fritidshem för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling Rektor 14 kap. 6 SL 7.2 Beslut om behållande av plats efter 13 års ålder 7.3 Omprövning av inkomstunderlag för avgiftsberäkning 7.4 Uppsägning av plats i fritidshem på grund av bristande betalning 7.5 Beslut om nedsättning av eller befrielse eller befrielse från avgift, på grund av särskilda skäl, för plats i fritidshemsverksamhet 7.6 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola och som kommunen godkänt 7.7 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola som kommunen godkänt Enhetschef barn - och elevadministrationen Enhetschef barn - och elevadministrationen Enhetschef barn - och elevadministrationen Förvaltningschef Förvaltningschef Nämndens regelverk Enhetschef barn - och elevadministrationen Kommunfullmäktiges riktlinjer Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer 26 kap SL 26 kap. 18 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 17

221 8 Gymnasieskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.1 Beslut att elev ska hålla sig Rektor 15 kap. 17 SL med enstaka egna hjälpmedel 8.2 Beslut att undervisningen på ett nationellt program får fördelas över längre tid än 3 läsår Förvaltningschef 16 kap. 15 SL 8.3 Ansöka om tillstånd från Skolverket att fördela utbildning på kortare tid än 3 läsår 8.4 Beslut om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan vid ansökan till nationellt program på gymnasiet 8.5 Beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram 8.10 Beslut om ersättning för läromedel och måltider för elever som avslutar gymnasieutbildning vid folkhögskola 8.11 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program och i vilken omfattning Förvaltningschef Rektor efter samråd med antagningsansvarig Områdeschef gymnasiet Rektor efter samråd med antagningsansvarig Förvaltningschef Rektor 8.6 Beslut om att vid synnerliga skäl ta emot elev som är behörig till ett yrkesprogram, till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ 8.7 Ansökan till Skolverket om inrättande av en ny kurs 8.8 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning 8.9 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val Områdeschef gymnasiet Förvaltningschef Rektor 16 kap. 15 SL 16 kap. 32 SL 17 kap. 7 SL 17 kap. 11 SL 6 kap. 2 GyF 1 kap. 6 GyF 4 kap. 6 GyF 4 kap. 7 GyF Nämndens riktlinjer 4 kap. 12 GyF 18

222 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.12 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning, avseende första stycket 1 Rektor 4 kap. 13 GyF Efter samråd med lokalt programråd. Första stycket 1 avser omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över Beslut om att hela utbildningen Rektor 6 kap. 5 GyF inom yrkesintroduktion skolförläggs för enskild elev 8.14 Beslut om avsättning av platser Förvalt- 7 kap. 3 GyF till fri kvot 8.15 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende ningschef Skolskjutshandläggare 8.16 Beslut om elevresor Skolskjutshandläggare 8.17 Beslut om behörighet och mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever inom introduktionsprogrammet ex. programinriktat val eller yrkesintroduktion 8.18 Beslut om behörighet och mottagande till nationella program 8.19 Beslut om att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen 8.20 Beslut om att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs 8.21 Beslut om att en elev ska få byta studieväg 8.22 Beslut om minskad omfattning av garanterad undervisningstid/vecka för elev vid introduktionsprogram. 19 Nämndens riktlinjer Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Rektor 17 kap. 14, 19 SL Gymnasie- 16 kap. 36 SL antag- nings- handläg- gare Rektor 7 kap. 8 GyF Efter ordinarie reservantagnings slut Rektor 7 kap. 8 GyF I samband med antagning vid senare tidpunkt Rektor 7 kap. 9 GyF Rektor 17 kap. 6 SL Beslut ska tas på begäran av elev, det ska finnas särskilda skäl

223 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.23 Beslut om mottagande i första hand och andra hand utanför samverkansregionen Gymnasieantagningshandläg- 16 kap , 47 SL 8.24 Yttrande över sökande till utbildning i annan kommun 8.25 Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden gare Enhetschef barn - och elevadministrationen Rektor 16 kap. 48 SL 4 kap. 22 GyF 20

224 9 Gymnasiesärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 9.1 Beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan 9.2 Beslut om mottagande till gymnasiesärskoleutbildning 9.3 Avslutad placering av elev i gymnasiesärskolan och överflyttning till gymnasieskolan 9.4 Beslut om utbildning i gymnasiesärskola får fördelas på längre Verksamhetschef enligt HSL i samråd med rektor Verksamhetschef enligt HSL i samråd med rektor Verksamhetschef enligt HSL Verksamhetschef enligt HSL tid än 4 läsår 9.5 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare 18 kap. 5 Avser hemkommunens prövning av tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan 19 kap. 29 SL 18 kap. 7 SL (omvänt) 19 kap. 17 SL 18 kap och 35 SL och nämndens riktlinjer 4 kap. 7a Områdeschef gymnasiet GyF Rektor 4 kap. 12 GyF Rektor 4 kap. 13 GyF 9.6 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 9.7 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program 9.8 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning 9.9 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende Skolskjutshandläggare Nämndens riktlinjer 21

225 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden Dnr Hyror och avgifter för år 2021 Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer förslag till hyror och avgifter för år Bakgrund Förvaltningschefen har redovisat förslag till ändringar av nu gällande hyror och avgifter. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 50/2020 föreslagit att kultur- och fritidsnämnden ska fastställa förslag til hyror och avgifter för år Förvaltningschefens skrivelse den 13 maj 2020 Sammanställning av ändringar hyror och avgifter 2021 Hyror och avgifter kultur- och fritidsförvaltningen 2021 Beslutet skickas till För kännedom Medley AB Utbildningsnämnden Kommunikationsavdelningen Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)