OMVÅRDNADSPROGRAM GYNONKOLOGI ÖREBRO-REGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OMVÅRDNADSPROGRAM GYNONKOLOGI ÖREBRO-REGIONEN"

Transkript

1 OMVÅRDNADSPROGRAM GYNONKOLOGI 2005 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp Wenche Järhede, Kliniken för Gynekologisk onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Lisa Nygren, Kliniken för Gynekologisk onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Bitti Bengtsson, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Barbro Hallberg, Centrum för Gynekologisk Onkologi och tumörkirurgi, Centralsjukhuset, Karlstad Elisabeth Oderönn, Centrum för Gynekologisk Onkologi och tumörkirurgi, Centralsjukhuset, Karlstad Maj-Lis Eriksson, Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Mariana Tenghed, Cytostatikaenheten, Lasarettet, Nyköping 1

2 2

3 INNEHÅLL INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 INREMITTERAD PATIENT... 5 CYTOSTATIKA... 6 STRÅLBEHANDLING SMÄRTA NUTRITION SEXUALITET VID GYNEKOLOGISK CANCER RESURSER I PALLIATIV VÅRD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE DOKUMENTATION OCH KVALITETSSÄKRING LITTERATURLISTA BILAGOR..49 3

4 INLEDNING För de patienter som årligen drabbas av cancer innebär det en stor livskris. De flesta patienter som påbörjar någon form av cancerbehandling uppvisar tecken på rädsla och ångest. Många har farhågor och föreställningar inför vad som kommer att hända, under den behandlingsperiod som väntar dem. Behandlingarna har ofta bieffekter, såväl fysiska som psykiska. Riktlinjer behöver därför utarbetas. Dessa riktlinjer skall leda fram till ett optimalt omhändertagande av denna patientgrupp. Vårt omvårdnadsprogram är utarbetat för oss i vår region, men som underlag har vi använt oss av Västra sjukvårdsregionens program, vilket vi givits tillåtelse till. Vi har använt det som stämmer överens med vår verksamhet, strukit en del och lagt till det som saknats. Med anledning av det har sjuksköterskegruppen i vår region, Värmland-Örebro-Sörmland, fått i uppdrag av klinikchefen i Örebro att utforma sådana riktlinjer i form av ett omvårdnadsprogram. Programmet vänder sig till befintlig och ny personal liksom elever. Det ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, som utbildning och kvalitetssäkring och underlätta det väl fungerande samarbetet i regionen. 4

5 INREMITTERAD PATIENT Ställningstagande till behandling Patienter med gynekologisk cancer, som remitteras till Universitetssjukhuset i Örebro för att påbörja någon form av behandling, skrivs in på gynonkologens vårdavdelning. Ankomstdagen träffar patienten avdelningsläkare och sjuksköterska. Sjuksköterskan tar upp omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus, samt informerar patienten om den planerade undersökningen och förberedelser inför denna. Blodprover, EKG och ev. lungröntgen utförs inför undersökningen i narkos nästkommande dag. Patienten fastar från kl och får ett mindre lavemang. En timme innan undersökningen ges premedicinering på avdelningen. Palpation i narkos, PIN, utförs nästkommande dag av ansvarig läkare som tar ställning till vilken behandling som patienten ska ha. Undersökningen tar ca 10 minuter och efteråt stannar patienten i uppvakningsrummet i cirka 1 timme, för att därefter återgå till avdelningen. Under eftermiddagen informeras patienten om undersökningsresultatet och framtida behandlingsupplägg av ansvarig läkare. De patienter som ska få strålbehandling, får göra en dosplanerings-ct på eftermiddagen och sedan åka hem. De återkommer efter en vecka för att starta strålbehandling. Ska patienten få cytostatikabehandling ges den dagen därpå. Fortsatta behandlingar ges antingen på USÖ eller hemsjukhuset enligt bestämda program. Behandlingsmetoder Behandling av cancersjukdomar sker på olika sätt. Idag finns huvudsakligen tre behandlingsmetoder: - Kirurgi. - Cytostatika och/eller hormoner. - Strålterapi. Metoderna kan användas var för sig eller som oftast i kombination med varandra. 5

6 CYTOSTATIKA Historik Vad som än väljs är målsättningen att uppnå bästa resultat, d.v.s. förlänga liv och/eller bevara livskvaliteten. Omkring 1930 upptäcktes en viss effekt av hormonbehandling vid enskilda cancerformer och efter andra världskriget inleddes behandling med cytostatika. Det visade sig att kemiska derivat av senapsgas, en stridsgas, kunde påverka tillväxten av vissa maligna tumörer. Det intensiva forskningsarbete som därefter startade har lett till att det nu finns många olika cytostatika att tillgå. Cytostatika verkar antingen ospecifikt eller cellcykelspecifikt med mål att skada cancercellerna så att de antingen dör eller hindras från att dela sig. Preparaten indelas i alkylerande ämnen, antimetaboliter, antibiotikatyper, mitoshämmare, platinumföreningar och andra cytostatika. Behandling Behandling med cytostatika sker: - Kurativt, för att bota sjukdom. - Adjuvant, som understödjande behandling. - Palliativt, för att lindra symtom. Vid kurativ behandling krävs en intensiv behandling med mindre hänsyn tagen till biverkningar, men vid palliativ terapi bör livskvaliteten vara avgörande för val av cytostatika, dosens storlek och behandlingens längd. Läkemedelsbehandling är som mest effektiv i de tidiga stadierna av cancerutvecklingen, när det totala antalet cancerceller är lågt, eftersom cellerna delar sig aktivt och är mer känsliga för läkemedelsbehandling då. Förutom svårigheterna att behandla en långt framskriden cancersjukdom kan även patientens allmäntillstånd vara försämrat. First-line-behandling är den första cytostatikaregimen patienten får efter att man ställt diagnos. Second-linebehandling är den andra cytostatikaregimen som ges vid progress under primärbehandling eller vid tumörrecidiv. Cytostatika kan ges som singelbehandling, enbart ett preparat, eller 6

7 som kombinationsbehandling, flera preparat tillsammans. Det är ofta värdefullt att kombinera substanser, som har olika verkningsmekanismer, antingen avseende fas i cellcykeln eller biokemisk process, detta för att reducera risken för uppkomst av resistenta celler, samt för att minska enskilda preparats biverkningar. Resistensutvecklingen sker oftast under pågående cytostatikabehandling, men det finns tumörer som är resistenta mot vissa preparat redan före behandlingens start, detta beroende på vissa genetiska förändringar i cancercellerna. Administrationssätten som används inom den gynekologiska cancervården är oftast intravenöst eller per oralt. Effekten av cytostatikabehandlingen utvärderas enligt Bil 1. Föreskrifter vid hantering av cytostatika Cytostatika ska blandas och administreras i slutna system. Dropp och slangar ska bytas i minsta möjliga mån så att risken för läckage kan elimineras. Droppet färdigställs i beredningsrum innan behandling ska ges. Ett natriumkloriddropp brukar inleda och avsluta behandlingen. Ordinerade doser ska alltid kontrolleras och vara relevanta. Preparaten ges enligt aktuella PM/behandlingsscheman som ska finnas på avdelningen. Blodvärden och eventuellt andra provtagningar ska vara kontrollerade och stämma överens med det aktuella PM/behandlingsschemat. Beredning Cytostatika ska beredas i skyddsbox, eller med annan teknik som är likvärdig ur skyddssynpunkt, för att skydda personal och omgivning för exponering. Personal som ska bereda cytostatika, ska ges handledning och utbildning av erfaren personal, tills de har uppnått egen säkerhet. Vid beredning av cytostatika ska skyddskläder användas såsom skyddsrock, ärmskydd och godkända handskar. Möjlighet till handtvätt och ögondusch ska finnas både där administrering och beredning sker. 7

8 Noggrann personlig hygien iakttas i samband med cytostatikaberedning. Handtvätt och spritning av händer samt byte av skyddsrock måste göras då spill förekommit. Säkerhetsföreskrifter ska finnas beträffande utrustning, användarinstruktioner, arbetsinstruktioner, hygienföreskrifter, skyddskläder och städinstruktioner. Numera görs beredning centralt av apoteken. Administrering En plastad skyddsduk läggs mellan patientens hud och cytostatikadroppet som eventuellt spillskydd. Det är viktigt att cytostatika kommer direkt in i blodbanan. Lämplig plats är underarmens översida. Handen är då fri och droppet hindras ej av en böjd armbåge. Efter att perifer venkateter satts, måste backflöde kontrolleras. Det ska dokumenteras i journalen var nålen sätts. Undersök båda armarna innan venkanyl sätts. Misslyckas insättandet av nålen ska alltid nästa nålsättningsförsök göras ovanför det förra, för att minska risken för eventuella extravasala skador. Nålen ska fixeras väl och innan cytostatika ges ska backflödet kontrolleras igen. Klagar patienten över smärta eller svullnad ska detta kontrolleras direkt, för att undvika extravasala skador. Se lokala anvisningar. Patienter som är svårstuckna och ska ha cytostatikabehandling en längre tid rekommenderas central venport. PM angående skötsel av central venport och CVK ska finnas på avdelningen. Se lokala anvisningar. Vid blodprovstagning direkt inför cytostatikabehandling är det bra om blodbanorna sparas och att provtagning sker kapillärt i möjligaste mån. Tänk även på att sätta venkanylen i andra armen om provtagning skett precis före cytostatikabehandling. Se lokala anvisningar. Uttömning Städrutiner bör finnas för omhändertagande av uppkastning och uttömning i samband med cytostatikaadministrering. Cytostatikapreparat har olika lång utsöndringstid. Se FASS. Cytostatika kan finnas kvar i blodet och utsöndras i urin, avföring och kräkning 8

9 upp till fem dygn efter avslutad behandling. Koncentrationen är dock låg. När utsöndringar och blod ska tas omhand under denna tid gäller följande: - Använd helst en långärmad skyddsrock. - Tag hand om utsöndringen omedelbart. - Spola ner det i toaletten eller spoldesinfektorn. Det späds ut och bryts ned snabbt. - Torka genast upp eventuellt spill och rengör ytan med rikligt med vatten. - Flergångsmaterial rengörs och desinfekteras i disk eller spolvatten. - För urin, avföring och blodprov gäller inga speciella rutiner utan det hanteras som vanligt. Viss cytostatika utsöndras via urinen och ger rödfärgad urin. Det är viktigt att patienten informeras om att toalettbesök görs som vanligt under och efter cytostatikabehandlingen. Spill Skulle cytostatika komma direkt på huden, skölj genast av med rinnande vatten cirka minuter. Vid stänk i ögonen skölj genast med stora mängder vatten eller ögondusch. Skölj ända tills kontaktad läkare ger annan instruktion. Om kläder blivit kontaminerade av cytostatika eller annan uttömning ska dessa omhändertas för rengöring. Speciella vattenlösliga tvättsäckar bör finnas på avdelningen. Omhändertagande av berednings- och administreringsmaterial, se lokala anvisningar. Tänk på att cytostatika är som allra farligast intorkad och som dammpartiklar. Dokumentera tillbud. Biverkningar Behandling med cytostatika är en s.k. generell behandling, d.v.s. läkemedlet sprids till hela kroppen. Detta är en fördel då cancerceller som eventuellt har spridits från primärtumören kan behandlas. Nackdelen är att även kroppens friska celler och normala vävnader påverkas, framförallt de som växer snabbt. t.ex. benmärg, slemhinnor och hårceller. Dessa har dock en stor reparationsförmåga vilket innebär att biverkningarna försvinner en tid efter avslutad behandling. Graden av biverkningar som mäts, kan variera beroende på dos och typ av 9

10 cytostatika, dessutom reagerar olika personer olika på samma behandling. Innan behandling ska patienten informeras väl om cytostatikapreparatets egenskaper och biverkningar enl. checklista. Bil 2. Det finns en rad olika antiemetikapreparat för att förebygga/behandla illamående. Dessa preparat bör dessutom kombineras med kortikosteroider för att få bästa effekt. Antiemetikapreparat kan ge: Illamående och kräkningar Orsaken till illamående är främst läkemedlets stimulering av kräkcentrum i förlängda märgen, men även andra mekanismer kan inverka, t.ex. oro, ångest eller stark smärta. Kvinnor och yngre patienter besväras mer av cytostatikainducerat illamående än män och äldre personer, vilket eventuellt kan förklaras av att hormonella faktorer kan vara av betydelse. Åksjuka, graviditetsillamående eller en allmän benägenhet att må illa i olika situationer medför troligtvis ökad risk för illamående under cytostatikabehandling. Utgå från att alla patienter kan må illa av behandlingen och ge därför redan vid första kuren antiemetika i adekvat dos. Illamåendet uppkommer några timmar till några dagar efter cytostatikaadministreringen. Kombinationsbehandling ger ofta ökad risk för illamående och kräkningar. - Huvudvärk, som lindras med t.ex. paracetamol. - Förstoppning som lindras av laxantia att ta de dagar patienten intar antiemetika. Kortikosteroider kan, om dosen injiceras snabbt, ge en brännande känsla i underlivet. Den försvinner dock efter avslutad kortisoninjektion. Blossande ansikte dygnet efter behandling kan förekomma. Ökad aptit och svårigheter att sova är också vanligt. Vid otillräcklig effekt av antiemetika under pågående behandling kan man göra tillägg av andra preparat. Fördröjt illamående ses vid platinuminnehållande cytostatikaregimer. Denna typ av illamående är oftast svårare att behandla än det akuta illamåendet. 10

11 Omvårdnad Råd att ge för om möjligt minska och förebygga illamående: - Ät lite och ofta för att hindra att magen är tom. - Drick mycket, helst klara drycker. - Kolsyrade drycker liksom sura födoämnen kan minska illamåendet. - Kall mat tolereras ofta lättare än varm. - Undvik starkt kryddad mat och starka dofter. - Undvik älsklingsrätter för att inte i fortsättningen förknippa dem med illamående. - Ibland kan det vara bra att uppmana patienten att ta någon form av antiemetika före måltiden. Förstoppning/diarré Förstoppning eller diarré kan ibland förekomma som biverkan till cytostatikabehandling, men också orsakas av ändrade matvanor eller inaktivitet. Diarré vid behandling av gynekologiska tumörer förekommer inte så ofta som förstoppning. Förstoppningen beror oftast på antiemetikabehandlingen eller på att patienten äter mer flytande eller fiberfattig kost än normalt. Om patienten står på antiemetika ska laxantia sättas in. Omvårdnad vid förstoppning - Patienten bör uppmanas att dricka mycket. - Att äta mer fiberrik kost. - Att röra sig mer. - Att vid behov även ta laxantia. Omvårdnad vid diarré - Patienten bör äta ofta men upplysas om att måltiderna bör vara små och fiberfattiga. - Kryddstark eller gasbildande mat bör undvikas. - Patienten bör uppmanas att dricka mycket. 11

12 Håret Omvårdnad Flera cytostatikapreparat kan orsaka håravfall, helt eller delvis. Detta beror på att cellbildningen i hårsäckarna skadas, vilket leder till att de uppväxande hårstråna blir tunna, sköra och lätt går av. Det vanligaste är håravfall på huvudet men även övrig kroppsbehåring kan påverkas såsom ögonfransar, ögonbryn och könsbehåring. Håravfall sker oftast inom 2-3 veckor efter given behandling. Det kan komma plötsligt medan det i andra fall sker långsamt. Håravfallet är tillfälligt. Efter avslutad cytostatikabehandling växer håret ut igen. Ibland något mörkare, ljusare, lockigare eller rakare än det gamla. Ofta växer håret ut under fortsatt behandling, men denna nya hårväxt kan också ramla av. För att försöka minimera håravfallet kan kylmössa användas. Kylmössan kyler ner hårbotten så att blodcirkulationen minskar i huden och läkemedlet når då inte ut i hårsäckarnas fina blodkärl. Att tänka på i samband med cytostatikabehandling: - Använd milt schampo och mjuk hårborste. - Vänta med permanent, färgning och blekning av håret. - Vid ev. håravfall erbjuds patienten peruk. Det är lämpligt att prova ut denna innan håret ramlat av. Detta för att få den så lik det egna håret som möjligt. Peruk ordineras av läkare. Munhåla och tänder Cytostatikabehandling kan påverka ytepitelet i munhåla och svalg, vilket kan leda till irritation eller plågsamma sår i slemhinnorna. Trasiga tänder och proteser, som passar dåligt, ökar irritationen i munnen. Nedsatt salivproduktion kan dessutom främja uppkomst av karies. Det är mycket viktigt med god munhygien vid cytostatikabehandling, inte bara för att minska risken för sår och ömhet, utan även för att minimera risken att såren ger upphov till infektioner. 12

13 Omvårdnad Råd att ge för om möjligt minska besvär från mun och svalg: - Rengör tänderna noga, 3 ggr/dag, så snart som möjligt efter måltid. - Använd mjuk tandborste utan tandkräm. - Skölj munnen ofta med vatten. - Munvatten kan också vara uppfriskande och har även en viss bakteriedödande effekt. - Använd sockerfritt tuggummi för att stimulera salivproduktionen. - Saliversättningspreparat finns receptfritt på apotek, både som spray och gel. - Mjukgör läpparna genom att använda cerat. - Undvik sura födoämnen t.ex. apelsinjuice. - Ät mjuk mat som soppa, gröt eller välling. - Att suga på isbitar kan ha en bedövande verkan. Benmärgen De flesta cytostatika minskar benmärgens produktion av celler. Det är denna påverkan som begränsar dosen av läkemedel och även utgör den största risken för patientens hälsa. Innan cytostatikabehandling påbörjas skall patientens halt av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar kontrolleras. Sjunker värdena för lågt kan detta innebära att nästföljande behandlingstillfälle kräver en dossänkning. Blodvärdena hinner oftast komma upp i normala värden till nästa behandling, men skulle så inte vara fallet kan behandlingen behöva flyttas fram tills blodvärdena uppnått en acceptabel nivå. Sänkning av dos görs utifrån speciella scheman. Vita blodkroppar, leukocyter, försvarar kroppen mot bakterier, svamp och virusinfektioner. En minskning av de vita blodkropparna skapar de vanligaste och allvarligaste biverkningarna. Nedgången är som störst 1 2 veckor efter cytostatikabehandlingen och sjunker då antalet till en alltför låg nivå, blir patienten mycket mottaglig för infektioner. Blodplättar, trombocyter, gör att blodet levrar sig och att sår kan läkas. Blir de för få i antal, leder det till ökad 13

14 blödningsbenägenhet främst från slemhinnorna i näsa, tandkött och vagina. Blåmärken och petekier små, röda, punktformiga blödningar under skinnet kan också uppträda. Risk finns även för större blödningar. Om vita blodkroppar går ner för mycket finns möjlighet att ge speciella läkemedel för nybildande av vita blodkroppar. Omvårdnad Patienten bör undvika personer med smittsamma sjukdomar och vara observant på tecken på infektion, t.ex. hosta eller feber över 38 grader. Informera patienten om att hon inte kan orka allt i samma tempo och omfattning som tidigare. Anemi behandlas om den är så svår att den: Utgör en hälsorisk eller ger försämrad livskvalitet. Hindrar patienten från att fortsätta sin cytostatikabehandling. Detta kan göras på två sätt: Blodtransfusioner, är oftast det enda alternativet vid akuta tillstånd. Effekten är dock kortvarig. Stimulering av benmärgens produktion av erytrocyter, med hjälp av läkemedel. Urinvägar Råd att ge för om möjligt minska besvär vid trombocytopeni: - Använd mjuk tandborste eller borsta inte tänderna alls utan skölj enbart munnen. - Snyt näsan försiktigt. - Ge akt på blåmärken eller röda märken i huden. - Undvik förstoppning. - Undvik acetylsalicylsyra som kan öka risken för blödning vid betydande trombocytopeni. När stora mängder tumörvävnad bryts ner under kort tid, frigörs rikligt med urinsyra. Detta kan ge njurskador och det är därför viktigt att patienten dricker mycket för att få en hög diures. Vissa cytostatikapreparat, i synnerhet platinumpreparat, är njurtoxiska. Aktuellt serumkreatininvärde skall föreligga vid varje behandlingstillfälle med dessa läkemedel. Har patienten en njurskada av andra orsaker med förhöjt kreatinin- 14

15 värde skall cytostatika som utsöndras via njurarna, ges med lägre dosering. En del cytostatikapreparat påverkar blåsslemhinnan skadligt och kan ge cystit. Ett specifikt läkemedel kan då ges för att skydda urinvägarna. Men även här är det viktigt att påpeka att patienten skall dricka mycket. Viss cytostatika kan färga urinen, t.ex. epirubicin som ger urinen rödaktig färg timmarna efter infusionen. Det är dock vanligt att den sexuella lusten minskar vid en cancersjukdom. Fruktsamheten försämras eller försvinner helt av sjukdom, operation och/eller cytostatika-behandling. Produktionen av könshormoner minskar eller bortfaller och menstruationen upphör. Yngre kvinnor får klimakterieliknande besvär såsom svettningar, blodvallningar och nedstämdhet. Omvårdnad Omvårdnad Se kapitlet om sexualitet vid gynekologisk cancer. Informera patienten om att urinen rödfärgas om hon får epirubicin eller doxorubicin. Uppmana patienten att dricka mycket. Könsorganen De flesta cytostatika påverkar slemhinnorna i kroppen. Detta innebär att slemhinnan i vagina kan bli torr, irriterad och lättblödande. Ofta är det inget hinder att man har ett normalt samliv eftersom problemen kan lindras med hjälp av geléer, salvor och bedövningsslem. Perifera nerver Cytostatika kan påverka perifera nerver t.ex. kan platinum eller taxaner efter upprepade behandlingstillfällen ge domningar och stickningar i händer och fötter. Oftast minskar detta successivt när behandlingen avslutas. Paclitaxel ger även atralgi och myalgi smärta från leder och muskler. 15

16 STRÅLBEHANDLING Ställningstagande till behandling Patienter som remitteras till USÖ, skrivs in av läkare och sjuksköterska på gynonkologisk vårdavdelning under två till tre dagar. Dag ett förbereds och informeras patienten om undersökning och behandling. Dag två sker en palpation i narkos varefter behandlingsupplägget bestäms. De patienter som ska strålas gör en del förberedelser inför strålbehandlingen och får sedan åka hem. De kommer sedan åter för behandling efter cirka en vecka. Extern strålbehandling Extern strålbehandling ges med hjälp av röntgenstrålning men med betydligt högre energi. Förberedelser Innan strålbehandling kan starta får patienten tid på simulator. Simulator är en röntgenapparat, där läkaren antingen med hjälp av genomlysning bestämmer var strålbehandlingen ska ges och hur stora fälten ska vara, eller så görs en datortomografi som underlag för en dosplan. Den används sedan för att ställa in behandlingsfälten. Behandlingen kan ges från flera håll, t.ex. fram- och bakfält eller fyrfältsteknik. Strålfälten markeras med tuschpenna och ersätts senare med små bläcktatueringar. Behandling Behandlingen tar från 1 vecka till mellan 5 6 veckor beroende på hur hög dos som vill uppnås. Vanligen ges en behandling per dag, måndag till fredag. Patienten kan vara inneliggande på vårdavdelning eller få sin behandling polikliniskt. Strålbehandlingen tar bara ett par minuter men varje patient har 15 minuter avsatt på strålbehandlingsapparaten. Patienten får ligga på en brits och personalen ställer in fälten efter de parametrar som bestämts på simulatorn. Personalen går sedan ut ur rummet och startar behandlingen. Patienten övervakas med hjälp av monitorer och mikrofon. 16

17 Under strålbehandlingstiden får patienten träffa doktor en gång i veckan för samtal. Blodstatus och vikt kontrolleras. Trötthet under strålbehandlingen är vanligt förekommande. De flesta patienter är dock sjukskrivna. Besvär med illamående kan lindras med salt mat och genom att äta flera små måltider. Vid behov ges antiemetika. Besvär från urinblåsan och urinröret kan förekomma i form av trängningar och sveda, liknande symtom som vid urinvägsinfektion. Vid behandling av vulva och vagina samt ljumskar kommer biverkningarna i form av hudreaktioner, som uppträder som rodnad, svullnad, sprickor och sår. Omvårdnad Biverkningar Biverkningarna kommer oftast efter ca tio behandlingar, främst i form av diarré. Tarmens slemhinna är känslig för strålning men graden av besvär är individuell. Det kan vara allt från obetydliga besvär till intorkning och behov av intravenös vätsketillförsel. Besvären avtar oftast inom ett par veckor efter avslutad behandling. Diarré behandlas med antidiarroika och vid svåra besvär kan man ge opiumdroppar. Det är viktigt att ge råd om kosten. Se avsnittet nutrition. För att lindra strålningsreaktioner i huden används NaCl-kompresser som är svalkande och klådstillande. Mjukgörande salvor används också, men det är viktigt att de torkas bort före behandlingen då det annars blir en förhöjd stråldos till huden. Om patienten efter ett tag tycker att det är påfrestande att behandlas polikliniskt p.g.a. trötthet, kraftig diarré eller illamående läggs hon in på vårdavdelning för allmän omvårdnad. Då hon oftast har nedsatt aptit är det viktigt med näringstillskott. Intrakavitär strålbehandling Behandlingen ges med hjälp av strålkälla, iridium 192. Strålkällan avger sin strålning konstant men ju äldre källan blir desto mindre strålning avger den per tidsenhet. När behandling inte ges förvaras strålkällorna i blyinfattade behandlingsapparater. Med denna behandling ges en hög stråldos lokalt. 17

18 Förberedelser och behandling På brachyterapiavdelningen ges behandling med iridium 192 högdosrat. Patienten ligger i gynstol och läkaren för in en applikator i vagina eller cervix. Applikatorn kopplas till behandlingsapparaten med slangar. Personalen sitter i ett manöverrum bredvid och ger behandlingen enligt den patientspecifika dosplanen. När behandlingen startar transporteras strålkällan som sitter på en vajer från behandlingsapparaten, genom kopplingsslangen upp i applikatorn i patienten. Personalen övervakar patienten via monitorer och mikrofon. När behandlingen är klar transporteras källan automatiskt tillbaka till behandlingsapparaten. Därefter går personalen in till patienten, kopplar bort slangar och tar ut applikatorn. Patienten får strålning i ca 3 15 minuter beroende på hur stort behandlingsområdet är och strålkällans ålder. Vaginal behandling med iridium 192 ges till patienter som opererats för corpuscancer eller cervixcancer. Det krävs inga förberedelser eller sedering. Efter en kort gynundersökning förs en avlång, slät plexistav upp i slidan. Staven kopplas till behandlingsapparaten och behandling ges till vaginas slemhinna. Behandling ges enligt speciella scheman beroende på diagnos och behandlingsupplägg. De patienter som även strålas externt får sin vaginala behandling parallellt en gång i veckan. Intrakavitär behandling med iridium 192 högdosrat ges till de patienter med cervixcancer eller corpuscancer som ej är opererade. Vid diagnosen cervixcancer sövs patienten av narkospersonal, då dilatation och införandet av applikatorn i cervix kan vara smärtsamt. Patienter med corpuscancer får en lokal bedövning cervikalt innan behandlingsapplikator sätts in. Biverkningar Biverkningarna är få och lokala. En del patienter får dock urinträngningar och vaginala flytningar efter behandling med iridium 192. Vid behandling i cervix och corpus kan det förekomma blödningar under de närmaste dagarna efter behandlingen. 18

19 Omvårdnad Det är mycket viktigt med information vid dessa behandlingar, då de kan verka skrämmande och plågsamma. Interstitiell strålbehandling Denna behandling ges till patienter med vulva- och vaginacancer. Oftast gäller det recidiv. klar tar doktorn ut de nålar eller slangar man behandlat genom. Biverkningar Cirka en vecka efter avslutad strålbehandling kommer lokala strålreaktioner i form av smärta, rodnad och svullnad. Besvären lindras med analgetika per os eller lokalbedövning. Förberedelser Omvårdnad Patienten förbereds som vid operation, tvättas och kläs sterilt, samt får en KAD. Därefter sövs patienten och doktorn sätter in ett antal nålar eller plastslangar i området som ska behandlas. Själva behandlingen sker i ett rum med blyinfattade väggar, när patienten är vaken. Sjuksköterskan informerar om förberedelser, behandling och biverkningar. Även den här behandlingen kan verka skrämmande och plågsam, varför noggrann och upprepad information är viktig. Från behandlingsapparaten kopplas sedan slangar till de nålar eller plastslangar som doktorn satt in. Under behandlingstiden som kan vara upp till sju dagar är patienten sängliggande och isolerad på rummet. Behandlingen ges under vissa tidpunkter med s.k. lågdosrat då patienten är ensam i rummet. Övriga tider går det bra att gå in till patienten. När behandlingen är 19

20 SMÄRTA WHO har klassificerat smärtbehandlingen som en av de fyra viktigaste områdena inom onkologin. WHO bedömer att god smärtlindring kan ges till närmare 90 % av patienterna med hjälp av olika analgetika. Resterande 10 % erhåller inte tillräcklig smärtlindring med hjälp av enbart analgetika. Kompletterande metoder behövs för att uppnå smärtlindring eller smärtfrihet, t.ex. strålbehandling, hormoner eller cytostatika. Definition av smärta Smärta är en obehaglig sinnesupplevelse, som starkt och specifikt känslomässigt engagerar oss, och som är utlöst av en verklig eller hotande vävnadsskada. Smärtan är alltid subjektiv. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse ska varje patient betraktas som specialist på sin egen smärta. Smärtupplevelsen har alltid inslag av emotionella komponenter som t.ex. oro, ångest, depression, vilka förstärker smärtupplevelsen och sänker smärttröskeln. Smärtan leder också till dålig sömn eller sömnlöshet vilket i sin tur minskar koncentrationsförmågan och försvårar patientens sociala funktioner. Den fysiska smärtan ger också upphov till existentiell smärta. Målsättning med smärtlindring: - Smärtfria nätter. - Smärtfri dagtid i vila. - Smärtfrihet i rörelse. FYSISK PSYKISK Molvärk Oro Inflammation Ångest Rörelsesmärta Depression Spasm/kolik Neuralgi CANCERSMÄRTA SOCIAL EXISTENTIELL Förlust av: Framtidstro - Identitet Grubbleri - Kroppen - Vänner - Självkontroll 20

21 Huvudgrupper av smärta 1. Nociceptiv smärta I kroppens olika vävnader finns receptorer med varierande känslighet för olika typer av stimuli. Dessa receptorer kallas smärtreceptorer och utgörs av fria nervändslut i anslutning till kroppens smärtnerver. De aktiveras genom vävnadsskada eller hotande sådan. Nociceptorer förekommer i bl.a. skelett, senor, leder, fascia, muskler och hud. Nociceptiv smärta är vanligen vällokaliserad, konstant eller aktivitetsrelaterad. 2. Visceral smärta Visceral smärta är en annan typ av nociceptiv smärta, som förekommer när vävnad i inre organ är skadad. Tumörväxt här gör att nociceptorer aktiveras och ger visceral smärta. Vid ileustillstånd är visceral smärta vanlig. Smärtan upplevs som dov, djup, diffus och svårlokaliserad. - Yttre kompression av en nerv t.ex. till följd av kotkompression eller p.g.a. tumörväxt i anslutning till en nerv. - Direkt inväxt av cancerceller i nervskidan. Neurogen smärta upplevs ofta som svidande, brännande eller blixtrande. Smärtan strålar distinkt ut i t.ex. ett ben, i en arm eller längs ett revben. Samtidigt upplever patienten i motsvarande hudsegment en förändrad hudkänsla s.k. dystestesi. Normalt icke smärtsam beröring kan upplevas som smärtsam s.k. allodyni. Neurogena smärttillstånd är ofta mer svårbehandlade än nociceptiva. 4. Psykogen smärta Vid svår organisk sjukdom finns också många psykologiska faktorer inblandade. Smärtan utgör ett direkt hot mot patientens liv eller åtminstone en påminnelse om sådant hot. 3. Neurogen smärta Smärta av neurogen karaktär beror på en skada i en nerv, nervstam eller CNS. Två vanliga orsaker till neurogen smärta vid cancer är: 21

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Välkommen till Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Innehåll Onkologens dagvårdsenhet... 1 Cytostatikabehandling... 2 Så här går det till... 2 Biverkningar... 3 Vanliga biverkningar...

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer