Konsultation av förslag till ny avgiftsstruktur för balansansvariga parter

Transkript

1 Konsultation av förslag till ny avgiftsstruktur för balansansvariga parter SvK2022, v5.0, BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1, SUNDBYBERG TEL:

2 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund Dagens avgiftsstruktur Förslag till ny avgiftsstruktur Vägledande principer Förslag Avgiftsstruktur Grundavgift Obalansavgift Veckoavgift Motiv Grundavgift Obalansavgift Veckoavgift 6 4 Legala förutsättningar Regelverk Bristprissättning kontra balansansvarsavgift 7 5 Konsekvensbeskrivning Grundavgift Obalansavgift 8

3 3 (8) 1 Bakgrund För att finansiera Svenska kraftnäts systemansvar tar verket ut avgifter från de balansansvariga parterna. Dagens avgiftsstruktur har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 2010 i samband med den nordiska harmoniseringen av balansavräkningen. Det pågår nu stora förändringar av balansmarknaden och den nordiska balanseringsmodellen. I och med införandet av enpris på produktion och en position kommer incitamenten, verkets kostnader och kostnadsfördelningen mellan producenter och förbrukare att förändras. Mot denna bakgrund har Svenska kraftnät genomfört en översyn av dagens avgiftsstruktur för att anpassa den efter de nya förutsättningar som kommer att råda. Översynen har skett i nära samarbete med övriga nordiska TSO:er och synpunkter har inhämtats från marknadens aktörer genom en diskussionsgrupp bestående av representanter från olika kategorier av balansansvariga parter. 2 Dagens avgiftsstruktur Idag är balansansvarsavgiften uppbyggd av fyra avgiftskomponenter: Grundavgift för förbrukning, EUR/MWh Grundavgift för produktion, EUR/MWh Balanskraftavgift för förbrukning, EUR/MWh Veckoavgift, EUR/vecka Grundavgifterna tas ut på den balansansvarige partens förbrukning respektive produktion. Dessa avgifter ska täcka Svenska kraftnäts kostnader för stödtjänster, personal, konsulter, IT, avskrivningar, avgifter till esett och nettoresultatet från balansavräknigen. Grundavgiften för förbrukning är dubbelt så hög som för produktion. Det beror främst på att förbrukningsobalanser prissätts med enpris medan produktionsobalanser prissätts med tvåpris, men också på att förbrukningen står för en större andel av systemets obalanser. Balanskraftavgiften för förbrukning tas ut på den balansansvarige partens förbrukningsobalanser. Avgiften syftar till att ge incitament till förbrukare att vara i balans och att bidra till kostnadstäckning för verkets hantering av obalanser. Den infördes i samband med övergången till enpris på förbrukning och har en nordisk harmoniserad taknivå som uppgår till 0,5 EUR/MWh. Veckoavgiften är en fast avgift som är lika för alla balansansvariga parter. Avgiften ska täcka administration kopplad till de balansansvariga parterna.

4 4 (8) 3 Förslag till ny avgiftsstruktur 3.1 Vägledande principer Svenska kraftnät strävar efter att utforma en avgiftsstruktur som är kostnadsriktig, skapar korrekta incitament och möjliggör en så låg och stabil avgiftsnivå som möjligt utifrån givna förutsättningar. Verket har i sin översyn utgått från dessa principer, möjligheten till harmonisering med övriga nordiska TSO:er och de synpunkter som har framförts av diskussionsgruppen avseende vikten av enkelhet och konkurrensneutralitet. 3.2 Förslag Avgiftsstruktur Svenska kraftnät föreslår att den framtida balansansvarsavgiften ska bestå av följande tre avgiftskomponenter: Grundavgift, EUR/MWh Obalansavgift, EUR/MWh Veckoavgift, EUR/vecka Förändringen föreslås träda i kraft i samband med övergången till enpris på produktion och en position 1. Figur 1: Översikt över avgiftsstruktur idag och förslag på ny avgiftsstruktur Grundavgift Svenska kraftnät föreslår att dagens två grundavgifter slås ihop till en grundavgift som tas ut på den balansansvarige partens sammanlagda förbrukning och produktion. Därutöver föreslås grundavgiften i så stor utsträckning som möjligt enbart täcka de kostnader som den balansansvarige parten inte kan påverka med 1 Enpris och en position planeras att införas den 1 november 2021

5 5 (8) sin obalanshantering. Det inkluderar kostnader för personal, konsulter, IT, avskrivningar och avgifter till esett samt den del av kostnaderna för stödtjänster och balansavräkningen som inte påverkas av storleken på de balansansvariga parternas obalanser. Motsvarande avgiftskomponent planeras att införas i övriga nordiska länder exklusive Danmark som tar ut denna typ av avgift via sin nationella elmarknadshubb. Avgiftsnivån kommer dock variera mellan länderna med hänsyn till skillnader i de underliggande kostnaderna Obalansavgift Svenska kraftnät föreslår att dagens balanskraftavgift för förbrukning ersätts av en obalansavgift som tas ut på den balansansvarige partens sammanlagda obalans. Avgiften ska täcka verkets kostnader för den andel av de upphandlade stödtjänsterna som påverkas av de balansansvariga parternas obalanser 2. Den ska därutöver bidra till kostnadstäckning för de handelsförluster som uppstår vid uppoch nedreglering under samma timme samt vid obalanser mellan elområden. För att undvika snedvridande effekter ska det finnas en förutbestämd golv- och taknivå för obalansavgiften. Motsvarande avgiftskomponent planeras att införas i övriga nordiska länder. Frågan om en nordisk harmonisering av avgiftsnivån utreds för närvarande. De två alternativ som diskuteras är en harmoniserad avgiftsnivå respektive en harmoniserad golv- och taknivå Veckoavgift Svenska kraftnät föreslår att veckoavgiften förblir oförändrad och fortsatt tas ut som en fast avgift som är lika för alla balansansvariga parter. Avgiften ska täcka administration kopplad till de balansansvariga parterna och planeras att vara harmoniserad i Norden. 3.3 Motiv Grundavgift I och med införandet av enpris på produktion kommer samma villkor att råda för produktion och förbrukning. Den nya uppdelningen mellan grundavgiften och obalansavgiften medför därtill att de högre förbrukningsobalanserna inte längre kommer ha någon avgörande betydelse för nivån på grundavgiften. Svenska kraftnät anser därför att avgiftsnivån på grundavgiften i framtiden bör vara lika för producenter och förbrukare. Genom att ersätta dagens två avgifter med en avgift erhålls också en förenklad avgiftsstruktur. Grundavgiften syftar inte till att ge någon form av styrsignal utan endast att på ett rättvisande sätt socialisera de kostnader som den balansansvarige parten inte kan 2 I dagsläget berör detta främst kapacitet för afrr.

6 6 (8) påverka via sin obalanshantering. Genom att ta ut avgiften per förbrukad och producerad MWh erhålls en konkurrensneutral och relativt kostnadsriktigt avgift som också genererar förutsägbara intäkter till TSO:n Obalansavgift De balansansvariga parternas obalanser leder till ökade kostnader för TSO:n i form av handelsförluster och ett ökat behov av stödtjänster. Vid en övergång till enpris på produktion så ökar också möjligheten för självreglering vilket vid ett överutnyttjande kan leda till en försämrad driftssäkerhet. Svenska kraftnät anser därför att det i framtiden blir allt viktigare att ta ut en obalansavgift. En obalansavgift ger de balansansvariga parterna incitament till att hålla ned sina obalanser och i de fall som de orsakar obalanser så får de stå för den ökade kostnaden som detta medför. Därigenom erhålls en kostnadsriktig avgift som också bidrar till en förbättrad kostnadstäckning för TSO:en. För att säkerställa att kostsam självreglering som riskerar driftsäkerheten begränsas, samtidigt som obalansavgiften inte förhindrar olika typer av tekniker och aktörer att agera på elmarknaden, bör avgiften ha en golv- och taknivå. Vid införandet av enpris och en position kommer dagens förbrukningsobalans och produktionsobalans ersättas av den balansansvarige partens sammanlagda obalans. Därigenom bör också obalansavgiften i framtiden tas ut på den balansansvarige partens sammanlagda obalans Veckoavgift Genom att kostnaden för administration av de balansansvariga parterna är ungefär densamma oavsett storlek på obalanser, förbrukning och produktion är det rimligt att täcka denna kostnad med en fast avgift som är lika för alla. På så sätt erhålls en kostnadsriktig avgift som säkerställer att även de balansansvariga parter som inte har någon förbrukning eller produktion också är med och betalar för de kostnader som de orsakar. 4 Legala förutsättningar 4.1 Regelverk I enlighet med EB artikel 44(3) har en TSO möjlighet att ta ut avgifter från de balansansvariga parterna för att täcka kostnaden för balansering av elsystemet enligt nedan. EB 44(3): Varje systemansvarig för överföringssystem får utarbeta ett förslag till en ytterligare avräkningsmekanism som är åtskild från mekanismen för avräkning av obalanser för att reglera upphandlingskostnaderna för balanskapacitet i enlighet med kapitel 5 i denna avdelning, administrativa

7 7 (8) kostnader och andra kostnader för balansering. Den ytterligare mekanismen för avräkning ska gälla för balansansvariga parter. Detta bör företrädesvis uppnås genom införandet av en funktion för bristprissättning. Om de systemansvariga för överföringssystemen väljer en annan mekanism bör de motivera detta i förslaget. Ett sådant förslag ska vara föremål för tillsynsmyndighetens godkännande. 4.2 Bristprissättning kontra balansansvarsavgift Svenska kraftnät anser inte att det är rimligt att fullt ut ersätta de balansansvarigas avgifter med en bristprissättningsfunktion för balanskapacitet 3 då verkets målsättning är att undvika att sådana bristsituationer uppstår. Det skulle därmed medföra en stor risk för Svenska kraftnät och orimligt höga priser för de balansansvariga parterna vid de få tillfällen som en bristsituation uppstår. Därigenom riskerar det också att leda till en oförutsägbar och orättvis kostnadsfördelning mellan de balansansvariga parterna. Bristprissättning på balanskapacitet ger därtill endast indirekta incitament till att öka utbudet då kostnaden betalas av de balansansvariga parterna medan det är leverantörerna av balanstjänster som lämnar bud på kapaciteten. Svenska kraftnät föreslår därför istället att verket även fortsättningsvis tar ut avgifter från de balansansvariga parterna för att täcka kostnaden för systemansvaret. För att skapa en avgiftsmodell som tar hänsyn till bristsituationer skulle det vara möjligt att komplettera den föreslagna avgiftsmodellen med ytterligare en avgiftskomponent som är kopplad till priset på balanskapacitet. Avgiftsnivån för en sådan komponent skulle dock variera under året utan större möjlighet för den balansansvarige parten att vidta åtgärder för att påverka nivån. Diskussionsgruppen har starkt avrått från detta och det är inte heller något som övriga nordiska TSO:er planerar att införa. Med hänsyn till ovanstående och att de fördelar som en sådan avgiftskomponent skulle medföra är begränsad har Svenska kraftnät valt att inte inkludera en sådan komponent i den föreslagna avgiftsstrukturen. 5 Konsekvensbeskrivning 5.1 Grundavgift Övergången till en gemensam grundavgift för förbrukning och produktion medför en omfördelning av kostnader mellan förbrukare och producenter. Kostnaden för förbrukare kommer att sjunka medan kostnaden för producenter kommer att öka då grundavgiften för förbrukning i dag är dubbelt så hög som för produktion. Baserat på 2021 års kostnader och avgiftsnivåer skulle det motsvara en 3 Avser kapacitet för stödtjänster

8 8 (8) avgiftshöjning med ca 45 procent för producenterna och en sänkning med ca 30 procent för förbrukarna. Avgiftshöjningen för producenterna kompenseras till viss del av införandet av enpris på produktion då det medför att även producenterna kommer att erhålla en vinst när deras obalanser hjälper systemet. Baserat på dagens produktionsobalanser kommer det att medföra en sammanlagd vinst på ca 110 mnkr årligen för producentkollektivet. Den tydligare uppdelningen av vilka kostnader som ska täckas av de olika avgifterna, utifrån de balansansvariga parternas möjlighet att påverka kostnaden, leder också till en totalt sett lägre grundavgift. Kostnader som idag socialiseras kommer genom den nya uppdelningen i högre grad hänföras till den balansansvarige part som har orsakat kostnaden. Övergången till en gemensam grundavgift för förbrukning och produktion är av mindre ekonomisk betydelse för Svenska kraftnät. Däremot bedöms uppdelningen av vilka kostnader som ska täckas av de olika avgifterna minska verkets ekonomiska risk genom en bättre följsamhet mellan kostnader och intäkter, vilket i sin tur möjliggör en stabilare avgift. 5.2 Obalansavgift Genom övergången till en position och därigenom en obalans bedöms volymen obalanser som avgiftsbeläggs öka något baserat på dagens siffror. Den ekonomiska påverkan på den enskilde balansansvarige parten kan dock vara såväl positiv som negativ beroende på dennes möjlighet att netta förbruknings- och produktionsobalanser. De kostnader som ska täckas av obalansavgiften kommer också att öka som en konsekvens av den nya uppdelningen och därmed kommer även nivån på avgiften att öka. Hur stor ökningen blir beror såväl på det beräknade kostnadsutfallet som på nivån av nordisk harmonisering. Genom att en högre obalansavgift ger den balansansvarige parten incitament att hålla ned sina obalanser skapar det förutsättningar för en god driftssäkerhet. Det sänker också den totala kostnaden för balanseringen av systemet vilket i slutändan leder till lägre avgifter för kundkollektivet som helhet. I bilaga 1 återfinns förenklade beräkningar på den ekonomiska påverkan av de föreslagna förändringarna avseende grundavgiften och obalansavgiften för olika kategorier av balansansvariga parter.