EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Miljö- och energidepartementet /400 REMISSVAR EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet 2017/00106/Ee Svenska kraftnät välkomnar i stort lagstiftningspaketets målsättningar och ambitioner. De ligger i stor utsträckning i linje med tredje inre marknadspaketet, vars nätkoder ännu inte har implementerats. Svenska kraftnät välkomnar därför de underliggande principer i förslagen för hur marknaden ska fungera. Verket ställer sig dock frågande till om bestämmelserna - som överlag är både långtgående och djupgående - fullt ut är förenliga med fördragen och subsidiaritetsprincipen. Många förslag adresserar problem som finns på kontinenten men inte på den nordiska elmarknaden. I Norden tenderar lagstiftningspaketet därför att "laga sådant som inte är trasigt" och förslagen tar heller inte tillräcklig hänsyn till den nordiska förvaltningsmodellen. Svenska kraftnät ser därför stora behov av att man i de kommande förhandlingarna om förslaget diskuterar och förtydligar flera av bestämmelserna. Elmarknadsdesign Priser Svenska kraftnät anser att det är positivt med krav på att alla aktörer ska stå för sina egna obalanser för att nå en väl fungerande elmarknad med marknadsbaserade och korrekta priser. Verket ser positivt på att reglerade priser inte tillåts. Aggregatorrollen Svenska kraftnät anser att det är centralt att alla uttagspunkter täcks av kontrakt om balansansvar. Förslaget öppnar för oberoende aggregator, dvs. en aggregator som agerar utan att meddela, på annat sätt underlätta eller avtala med den balansansvarige om dess aktivitet. En hörnsten i den svenska elmarknadsmodellen är att vaije leveranspunkt har en och endast en balansansvarig. BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 SUNDBYBERG TEL REGISTRATOR@SVK.SE

2 En aggregator kan tänkas erbjuda en tilläggstjänst till det planeringsmässiga och finansiella ansvaret som balansansvaret representerar men endast utgående ifrån en relation med den balansansvarige. Ett avsteg från den principen riskerar att urholka den strikta ansvarsfördelning som den marknadsorienterade modellen baseras på. En aggregator kan vara tredje man men med relation till konsument och balansansvarig. I medlemsläder utan en fungerande slutkundsmarknad kan en oberoende aggregering vara lämplig men i Norden finns risk för att nackdelarna överväger ev. fördelar. Olika medlemsstater har olika förutsättningar. Ansvar och beslut bör vara nationella och lämnas till resp. tillsynsmyndigheter efter genomgripande konsekvensbeskrivning. Nyttan kan alltså vara helt olika i olika medlemsländer och bör därför prövas i varje medlemsstat. Kapacitetsmekanismer Svenska kraftnät stödjer en ökad samordning och ett tydligt europeiskt ramverk för kapacitetmekanismer, eftersom det har avgörande betydelse för att uppnå en välfungerande europeisk inre marknad för el. Svenska kraftnät ställer sig mycket frågande till att kapacitetsmekanismer ska kunna införas efter en behovsanalys på europeisk nivå. Ansvaret för att hålla balansen i systemet åligger fortsatt medlemsstaterna och därmed bör nationella förutsättningar vara grundläggande i en sådan behovsanalys. Verket ser positivt på att undantag kan ges för strategiska reserver vad gäller gränsöverskridande deltagande. Som förslaget nu är utformat tolkar verket bestämmelsen så att det inte bör vara ett problem att resursägare deltar i flera mekanismer - förutsatt att dessa inte utgörs av en strategisk reserv, eftersom man i övriga fall endast betalar för att säkerställa att produktionskapaciteteten är tillgänglig. Det är dock svårt att se mernyttan av att kunna verka gränsöverskridande och i flera områden med nu föreliggande skrivningar. Ägande av produktionsresurser Förslaget anger att systemansvariga inte får äga, hantera eller operera "control assets that provide ancillary services". Med "ancillary service" avses enligt definitionerna "a service necessary for the operation of a transmission or distribution system including balancing and non-frequency ancillary services but not congestion management". Svenska kraftnät anser att restriktionen i bestämmelsen är för bred, eftersom den utöver lager och produktionsresurser också omfattar all service och resurser för att driva transmissions- och distributionsnäten. Hit hör t.ex. utrustning för spän

3 ningskontroll m.m. Bestämmelsen inskränker också Svenska kraftnäts möjlighet att äga och operera en snabb störningsreserv (gasturbinerna) som är avsedd för att hantera störningar i nätet och upprätthålla driftsäkerheten. Svenska kraftnät stödjer principen att systemansvariga inte ska lämna produktionsresurser till marknaden, eftersom det riskerar att snedvrida konkurrensen och marknadens funktion. Denna princip återfinns också i EU-kommissionens förslag om balanskoden. Samtidigt är det centralt att som systemansvarig kunna använda produktionsresurser som verktyg för effektiv nätdrift. Det vore därför bra om man begränsar omfattningen av den föreslagna bestämmelsen så att restriktionen att äga, hantera och operera endast avser "balancing services" och inte "ancillaiy services" som även omfattar åtgärder för att upprätthålla nätstabilitet. I förhandlingarna bör man betona att det är i sin ordning att äga produktionsresurser som endast är ett verktyg för effektiv nätdrift. Kapacitetsavgifter Svenska kraftnät stödjer att kapacitetsavgifter används till att antingen garantera redan allokerad kapacitet eller förstärka nätet. Det är dock viktigt att skrivningarna inte blir alltför begränsande. Det gäller såväl vilka investeringar kapacitetsavgifter får användas till som hur länge de får fonderas på ett separat konto. Verket ser helst att metoden utformas av alla systemansvariga och att alla tillsynsmyndigheter godkänner metoden, eftersom alla systemansvariga har olika regleringar som behöver tas i beaktande. Tillträde till nätet Svenska kraftnät stödjer att man tar bort kravet om "priority dispatch" från regelverket för anslutning till nätet. Detta är av avgörande betydelse för att uppnå en välfungerande europeisk inre marknad för el som vilar på marknadsbaserade principer och främjar teknikneutralitet. Definition av elområden Svenska kraftnät håller med om att elområdesgränser ska baseras på långsiktiga strukturella överbelastningar i överföringsnätet och att elområden inte ska innehålla sådana överbelastningar. Däremot invänder Svenska kraftnät mot att ge ACER mandat att godkänna metoden för översyn av elområdeskonfiguration samt att ge EU-kommissionen beslutanderätt över om en befintlig elområdeskonfiguration bör ändras eller inte. Svenska kraftnät stödjer den ordning som fastslås i kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om fastställande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (CACM) där de deltagande medlems

4 staterna eller tillsynsmyndigheterna har beslutanderätt över elområdeskonfigurationen. ACER Svenska kraftnät anser att det är positivt att tillsynsmyndigheternas beslutsprocesser faciliteteras. Det gäller särskilt vad avser accept av metoder som kräver godkännande av alla tillsynsmyndigheter. Verket noterar dock att förslagen till stor del innebär en minskad dialog och ett begränsat inflytande för såväl medlemsstater som tillsynsmyndigheter och systemansvariga för (nationella) regionala frågor som inte är harmoniserade på EU-nivå. Det är enligt Svenska kraftnäts mening inte givet att denna nya ordning säkerställer ett effektivt beslutsfattande. Att ge ACER mandat att besluta om ändringar i metoder utan föregående konsultation är alltför långtgående. Endast berörda tillsynsmyndigheter hör ges rösträtt i "Board of Regulators". Svenska kraftnät anser att andra möjligheter för att facilitera och effektivisera tillsynsmyndigheternas godkännandeprocess och hur ACER:s beslut kan överklagas bör utredas. Regional Operation Center Svenska kraftnät ser positivt på ett fördjupat regionalt samarbete där detta ger mervärde. Svenska kraftnät och de övriga nordiska systemoperatörerna har en mycket lång tradition av samarbete inom det nordiska synkronområdet. De nordiska systemoperatörerna har nyligen etablerat en nordisk RSC, som tas i drift under Svenska kraftnät avvisar lagstiftningspaketets förslag om Regional Operation Centers (ROC). De former för det regionala driftsamarbetet som föreslås är avsevärt mer långtgående än vad som anges i driftkoden. Ett ROC ska på ett betydligt mer självständigt sätt utföra kapacitetsberäkningar, dimensionera för reserver för regionen och driva fram till beslut. ROC föreslås vidare få en rekommenderande roll av en mycket större omfattning jämfört med den RSC som driftkoden ställer krav på. ROC rekommenderar och TSO bestämmer men måste förklara sig när man inte följer rekommendationen. Det är av betydelse att ansvar också åtföljs av befogenheter att vidta åtgärder för att fullfölja ansvaret. Uppdelning av beslutsfattandet för driften av kraftsystemen i olika tidsramar mellan de systemansvariga och ROC skulle leda till risk för suboptimeringar och motstridiga intressen. De systemansvariga skulle fortfarande

5 bära ansvaret för eventuella driftbeslut i realtid. Dock skulle deras förmåga att fatta dessa beslut begränsas av de bindande befogenheter som ROC skulle ges enligt lagstiftningsförslaget. Svenska kraftnät menar att harmoniseringen av den europeiska elmarknaden måste få ta tid och att det finns skäl att först implementera nätkoderna och utvärdera effekterna av dem, innan nya tvingande bestämmelser införs och ytterligare inskränker det nationella inflytandet. Detta förhållande understryks inte minst av de stora regionala och lokala skillnader som finns i förutsättningarna att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Genomförbarheten och fördelarna med att överföra ansvaret för tjänster och funktioner till ROC är inte tillräckligt utvärderade. En sådan utvärdering är helt nödvändig och måste göras med de systemoperatörer som har erfarenhet och kunskap från både nationella kraftsystem och regional samordning. Verket bedömer inte att den föreslagna ordningen säkerställer ett effektivt nyttjande av de samlade resurserna, beslutsförfarande eller försöljningstrygghet om det nationella inflytandet begränsas genom att befogenheter flyttas från systemansvariga (och tillsynsmyndigheter) till ACER i frågor som är centrala för försöijningstryggheten. Det finns i förslaget om regionala driftcentra frågetecken om hur regelverket bör utformas i praktiken. Detta får Svenska kraftnät återkomma till. Verket vill dock understryka vikten av att ansvar för driftsäkerhet åtföljs av befogenheter att vidta åtgärder för att fullfölja det tilldelade ansvaret. Svenska kraftnät anser inte att fördelarna med förslaget om ROC överväger nackdelarna. Andra möjligheter för att facilitera och effektivisera samarbetsprocess bör därför utredas. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av Mårten Bergman. Europahandläggaren Christina Simon har deltagit i ärendets slutliga handläggning n ovan Mårten Bergman