Fastställt Regionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2016

Transkript

1 Fastställt Regionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2016

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Stödjande kommungemensamma nätverk Kompass kommunal praktisk samverkan inom socialtjänsten Kalmar län 4 2. Den sociala barn- och ungdomsvården 5 3. Personer med funktionsnedsättning 7 4. ehälsa Uppföljning 12 2

3 1. Bakgrund Det regionala styrdokumentet för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2016 avser de områden där länets kommuner samverkar utifrån gemensamma utmaningar och ställs inför liknande frågeställningar. Syftet med arbetet är att bidra till utveckling inom socialtjänsten i hela länet vilket realiseras via gemensamma krafter för att frigöra både tid och resurser för respektive kommun. Socialtjänsten i Kalmar län har under flera år erhållit stimulansmedel ifrån Sveriges kommuner och Landsting (SKL) baserade på överenskommelser med socialdepartementet utifrån syftet kunskapsutveckling inom socialtjänsten. De kommungemensamma utvecklingsområdena inom detta styrdokument är barn- och ungdomsvården, stöd till personer med funktionsnedsättning samt ehälsa. 1.1 Stödjande kommungemensamma nätverk I Kalmar län finns ett antal nätverk som understödjer processerna för utveckling inom socialtjänsten. Nätverken sorterar under nätverket för länets social- och omsorgschefer och är organiserade utifrån olika verksamhetsområden, IFO- chefsnätverket, MAS/VC- nätverket samt Äldreomsorgsnätverket. Respektive nätverk har representation ifrån de regionala utvecklingsledarna som arbetar med kunskapsutveckling inom socialtjänsten i Kalmar län. Avsikten med representationen ifrån de regionala utvecklingsledarna är att hålla ihop arbetet som bedrivs i länet med syftet att motverka att strukturer i parallella utvecklingsspår byggs upp. Nätverken fungerar som kanaler för erfarenhetsutbyte samt för informationsspridning mellan den lokala och regionala nivån. Vidare har nätverken till uppgift att identifiera och lyfta upp gemensamma utvecklingsbehov. 3

4 1.2 Kompass kommunal praktisk samverkan inom socialtjänsten Kalmar län "Kompass hjälper oss ta ut riktning samt att hålla kursen för en gemensam utveckling inom socialtjänsten i Kalmar läns kommuner... att tydligt och i samverkan leda mot resultat, mäta effekter och behålla eller ändra riktning. Socialnämnderna i samtliga Kalmar läns kommuner beslutade våren 2014 att tillsammans med varandra och Regionförbundet i Kalmar län gemensamt finansiera och verka för uppbyggnaden av en ny gemensam struktur utveckling åren under arbetsnamnet Kompass. Verksamheten bedrivs av regionförbundet på uppdrag av socialtjänsterna i länets kommuner. Utvecklingsarbetet ska utvecklas och följas upp i nära dialog med nätverket av socialchefer, som också är styrgrupp. Samarbete sker med utvecklingssamordnare samt verksamhetsansvarig på Regionförbundet. Politisk styrning av Kompass verksamhet sker via regionförbundets Primärkommunala nämnd som är direkt underställd regionförbundets styrelse. Vid årsskiftet 2014/2015 var två beställningar utformade av länets socialchefer och Regionförbundet och avser ett utvecklingsspår inom äldre Implementering av ÄBIC i Kalmar län samt ett utvecklingsspår inom Individ- och familjeomsorgen Plan för kompetensutveckling IFO Kalmar län. Sedan 2014 arbetar nio av tolv kommuner i Kalmar län utifrån en modell som syftar till att skapa ett effektivt och strukturerat ANDT-förebyggande arbete (A=Alkohol, N=Narkotika, D=Doping, T=Tobak ). Modellen benämns ILFA (Indikatorbaserat lokalt förebyggande arbete) och går i korta drag ut på att, med hjälp av ett antal indikatorer på hur kommunerna arbetar och hur konsumtionen och skadorna av ANDT utvecklas, ge rekommendationer för ett mer framgångsrikt förebyggande arbete i kommun. Arbetet genomförs tillsammans med länsstyrelsen i Kalmar län och CAN. 4

5 2. Den sociala barn- och ungdomsvården De nationella satsningarna SKL:s Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården- Stärkt skydd för barn och unga samt fortsatt uppdrag med Systematisk uppföljning av socialtjänstens insatser inom social barnavård förväntas bidra till en evidensbaserad socialtjänst som kommer att vara i fokus under de nästkommande åren inom den sociala barnavården. Det regionala och lokala utvecklingsarbetet för 2016 kommer att utgå ifrån de tre huvudområdena som SKL lyfter fram i den nationella handlingsplanen. De tre huvudområdena är förtydliga den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag, organisation och utbildning samt forskning och utveckling. Den långsiktiga ambitionen är att tillsammans med aktörerna inom området för barn och unga tillskapa en regional infrastruktur och kunskapsplattform för social barnavård. Särskilt ska barn och ungdomar inbjudas till att vara delaktiga i detta bygge, då deras kunskaper och erfarenheter från social barnavård är värdefulla och behöver tas tillvara för att förbättra insatserna. Under 2016 kommer stödfunktionen, den regionala utvecklingsledaren för den sociala barnoch ungdomsvården, att behöva intensifiera sitt arbete i att vara länk mellan nationell och regional/ lokal nivå då arbetet med handlingsplanen är uppbyggd utifrån den organiseringen. Den reviderade modellen för Barnet Behov I Centrum (BBIC) kommer att implementeras under 2016 via BBIC-nätverket. Systematisk uppföljning av insatserna till de barn och unga för vilka samhället övertar ansvaret; placering i familjehem eller på institution/hvb är prioriterat. Likaså är placerade barn och ungas psykiska, fysiska hälsa samt tandvård ett prioriterat område som systematiskt skall följas upp. Målgrupp: Barn och unga inom socialtjänsten. 5

6 Övergripande mål: Att utifrån regionalt/ lokalt arbete med de konkreta punkter som finns i SKL:s handlingsplan Stärkt skydd för barn och unga ge sociala barn- och ungdomsvården bättre förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa för de barn och unga som socialtjänsten utreder och ger insatser till med särskilt fokus på de placerade barnens och ungdomarnas hälsa och munhälsa. Aktiviteter: 6 Påbörja implementeringen av de aktuella områdena/punkter i SKL:s handlingsplan. Arbeta fram en regional plan för komplettering till socionomexamen, yrkesintroduktionsprogram samt påbyggnadsutbildningar på olika nivåer (del av Kompass projekt) Implementering av den reviderade modellen för BBIC. Fortsätta arbetet med öppna jämförelser, statistik och systematisk uppföljning och EBP (evidensbaserad praktik). Implementering av den regionala Överenskommelsen Hälsoundersökningar och Munhälsoundersökningar för placerade barn. Fortsätta inlett utvecklingsarbete av familjehemsvården med att t.ex. ge familjehemsutbildning till alla familjehem.

7 Utveckla brukarinflytandet för de placerade barnen och ungdomarna bl. a via KNAS hemma. Tidplan för genomförandet: 2016 Finansiering: Sparade medel från tidigare år. Ev. ytterligare stimulansmedel för 2016 Genomförare: Länets 12 kommuner Berörda samarbetspartners: landstinget och brukarorganisationer. Inom kommunerna ska utvecklingsarbetet ske i samverkan med skola och barnomsorg. Regional utvecklingsledare: Margit Lindholm Johansson 3. Personer med funktionsnedsättning Funktionshinderområdet är fortsatt ett prioriterat område där det görs nationella satsningar. I överenskommelsen om stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för år 2016 är staten och Sveriges Kommuner och Landsting överens om att det behövs regionala samverkans- och stödstrukturer som en del i processen att styra och stödja med kunskap. Syftet med 2016 års överenskommelse är bl. a att stödja pågående utvecklingssatsningar för en evidensbaserad praktik. Verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning är ett område med behov av gemensamma utvecklingsinsatser. Regeringen riktar också medel för kunskapssatsning inom området och har uppdragit åt Socialstyrelsen att under 2016 fördela medel för kompetenssatsningar till baspersonal inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. 7

8 Ett prioriterat område har i de tidigare satsningarna varit förstärkt delaktighet, inflytande och brukarmedverkan. Inom ramen för Kalmar läns regionala stödstruktur för kommunerna har sju personer från olika kommuner och regionförbundet genomgått en utbildning och blivit certifierade kursledare och vägledare i Delaktighetsmodellen (DMO) som främjar ett evidensbaserat och kvalitetssäkrat arbetssätt genom att öppna upp för brukares delaktighet och möjlighet att göra sina röster hörda som grupp i en verksamhet. Dessa utbildade kursledare och vägledare kommer också bli kursledare för att utbilda nya vägledare. Vägledarna/kursledarna har ett upparbetat nätverk som träffas 1 gång per halvår. Det är viktigt att det påbörjade gemensamma utvecklingsarbetet fortsätter för att ge stöd åt implementeringen av Delaktighetsmodellen. Ytterligare ett gemensamt utvecklingsbehov för kommunerna i länet är kompetenshöjande insatser till baspersonal inom funktionshinderområdet. Socialstyrelsen har visat att en väsentlig del av baspersonal inom LSS-området saknar de kunskaper som Socialstyrelsen rekommenderar i sina allmänna råd SOFS 2014:2. Socialstyrelsen har också i slutet på 2015 tagit fram ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal gällande Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet. Behovet av att öka kunskapsnivån när det gäller att ge stöd och service till personer med utåtagerande eller självskadande beteende är stort. Målgrupp: Kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning i Kalmar län samt personal som arbetar inom aktuellt verksamhetsområde 8

9 Övergripande mål: Förstärkt delaktighet, inflytande och brukarmedverkan samt främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Aktiviteter: Fortsätta att träffas i nätverket och stödja varandra i implementeringen av Delaktighetsmodellen. Med stöd utifrån Socialstyrelsens allmänna råd (SOFS:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning samt Socialstyrelsens kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal gällande att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet identifiera gemensamma kompetensutvecklingsbehov för länets kommuner. Tidplan för genomförandet: 2016 Finansiering: Inga extra medel avsätts Genomförare: Länets 12 kommuner Berörda samarbetspartners: Habiliteringen/Landstinget i Kalmar län och relevanta brukarorganisationer Ansvar: Samordnande gruppen tillsammans med kommunernas kontaktpersoner 9

10 4. ehälsa e-hälsa utvecklar välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, använda resurserna mer effektivt och skapa en större delaktighet. Satsningen är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan It i människans tjänst en digital agenda för Sverige en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen år 2020 på att använda digitaliseringens möjligheter. Målgrupp: Invånare i Kalmar län, samt personal som arbetar i Kalmar läns kommuner. Övergripande mål för ehälsa från den Regionala digitala agendan i Kalmar län: Förbättra invånarnas möjlighet till insyn och delaktighet i hälsoprocessen Öka tryggheten och höja effektiviteten genom användning av digitala hjälpmedel som en naturlig del av hälsoområdet Förenkla för invånare och personal genom effektiv samverkan mellan huvudmannagränser med hjälp av IT Mål: Underlätta införandet av digitala trygghetstjänster. Öka acceptans och kunskap för digitaliseringens möjligheter inom socialtjänsten. 10

11 Aktiviteter Undersöka behov och möjligheter att samverka kring införandet och förvaltning av en plattform för digitala produkter och tjänster. Som exempel kan hjälpmedelscentrum bli ägare av plattformen. Dialogen startar under våren. Ta fram kravspecifikation för grundläggande (tekniska, informationssäkerhetsmässiga samt legala krav) förutsättningar vid införande av digitala trygghetstjänster. Under våren bygger vi vidare på befintligt underlag från införandeprojekt Hultsfred, Högsby och Oskarshamn. Att ta fram handlingsplan för att öka acceptansen och kunskapen och visa på möjligheter med digitala hjälpmedel och tjänster. Det sker via utbildning, workshops och föreläsningar. Förberedelser sker under våren och implementering under hösten. Tidplan för genomförandet: 2016 Genomförare: Länets 12 kommuner Ansvarig: SVEA = Kontaktpersoner för ehälsa tillsammans med länets ehälsosamordnare ehälsosamordnare tillika sammankallande; Ulrika Adolfsson 11

12 5. Uppföljning Uppföljning av det kommungemensamma styrdokumentet mellan länets kommuners socialtjänst 2016 kommer att ske vid social- och omsorgchefsträff 11 november