KANDIDATUPPSATS RELATIONEN MELLAN VARUMÄRKEN, CSR OCH STAKEHOLDERS FEKK01 LUNDS UNIVERSITET V09 HANDLEDARE GÖSTA WIJK

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS RELATIONEN MELLAN VARUMÄRKEN, CSR OCH STAKEHOLDERS FEKK01 LUNDS UNIVERSITET V09 HANDLEDARE GÖSTA WIJK JACOB LIEBERMANN CARL-JOHAN WIDELL

2 SAMMANFATTNING TITEL: Relationen mellan Varumärken, CSR och Stakeholders. SEMINARIEDATUM: ÄMNE/KURS: FÖRFATTARE: HANDLEDARE. FEM NYCKELORD: SYFTE: METOD: TEORETISKA PERSPEKTIV: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Jacob Liebermann, Carl-Johan Widell Gösta Wijk Varumärke, CSR, Stakeholders, Image, Påverkan Syftet med denna uppsats är att försöka påvisa varför det inte längre är möjligt, med undantag för helt homogena varumärken att studera varumärken utifrån en aggregerad image. Ett företags stakeholders har olika uppfattning till varumärket beroende på deras relation och hållning till det. Vi har som avsikt att redogöra för detta, genom att studera IKEA mer ingående med fokus på de två stakeholdergrupperna konsumenter och leverantörer. Vidare kommer vi att väva samman detta med CSR strategier, för att se hur och om det kan påverka en stakeholders image. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomfört tre intervjuer, vidare har en deduktiv ansats tillämpats. Vi har studerat IKEA mer ingående eftersom relevanta studier har hittats som visar på att stakeholders har olika image av företaget. En rad olika teorier har använts, tre centrala förklaras kort. Identitetsteorin En bra teori att använda för att sätta sig in i och förstå ett företags varumärke. CSRpyramiden För att CSR ska bli accepterat måste olika affärsansvar vara omfattade. Fyra sociala ansvar bidrar till det totala CSR arbetet; ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt. Stakeholder De specifika grupper eller personer som företag ska överväga i sin CSR orientering. De olika personerna eller grupperna har en del, ett intresse eller ett anspråk i verksamheten och besluten hos ett företag. 2

3 EMPIRI: RESULTAT: I uppsatsen har IKEA studerats som fallföretag. IKEA grundades år 1943 av Ingvar Kamprad. Företaget har cirka anställda, 253 varuhus världen över och en omsättning på cirka 21 miljarder euro. Vidare har studier från bland annat superbrands och interbrands använts. Man kan inte längre kan se på ett varumärke ur ett aggregerat perspektiv. Begreppet shareholder value är inte längre det viktigaste utan det är stakeholder value. Det gäller att hålla isär sina stakeholders för att se hur de påverkar företaget och hur deras image varierar. I dagsläget existerar inte begreppet stakeholderimage men är ett bra samlingsord som kan användas för att förstå vikten av olika stakeholders och imagen de har av företaget. 3

4 ABSTRACT TITLE: The relationship between Trademarks, CSR and Stakeholders SEMINAR DATE: COURSE: AUTHORS: ADVISOR: KEY WORDS: PURPOSE: METHOLODY: FEKK01, Degree Project Undergraduate level, Business Administration, Undergraduate level, 15 ECTS Jacob Liebermann, Carl-Johan Widell Gösta Wijk Brand, CSR, Stakeholders, IKEA, Image, Impact The purpose with this essay is to demonstrate why it is no longer possible, with exceptions for totally homogeneous trademarks, to study trademarks from an aggregated image. The stakeholders of a company have different views of the trademark depending on their relation and attitude towards it. Our intention is to present this by studying IKEA more detailed focusing on the two stakeholdergroups consumers and suppliers. We have decided to use a qualitative research method with a deductive approach and have implemented three interviews. We have focused on IKEA since relevant studies have been found showing that the company s image varies among stakeholders. THEORETICAL PERSPECTIVES: The identitytheory It is a comprehensive theory to use when you are analyzing a company s trademark. The CSR-pyramid If CSR shall be accepted four responsibilities must be included, these are economic, legal, ethical and philantropic. Stakeholders The specific groups or persons that a company shall consider in their CSR-orientation. These have an interest or a claim in the activities and decisions made by a company. EMPIRICAL FOUNDATION: We have done a case study on IKEA. The company was founded year 1943 by Ingvar Kamprad. Today it employes almost people with 253 4

5 department stores in the world turning over 21 Billion euros. CONCLUSIONS: It is not possible to see a trademark from an aggregated perspective. The concept shareholder value is no longer the most important, instead it is stakeholder value. This applies to disassociate different stakeholders from eachother to see how they affect the company and the image they have. The term stakeholderimage does not exist in present day vocabulary, but it is a good generic term that perhaps can be used to understand the weight of different stakeholders and the image they have about the company. 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE/FRÅGESTÄLLNING METOD ARBETSPROCESS AVGRÄNSNINGAR IKEA IKEAS HISTORIA VARUMÄRKET AFFÄRSIDÉ, KONCEPT OCH IDENTITET IMAGE FAKTA OCH SIFFROR KONKURRENTER IKEA TAR ANSVAR - CSR SKÄNK EN TIA ARBETSFÖRHÅLLANDEN BARNARBETE IKEA, UNICEF OCH RÄDDA BARNEN IKEA OCH WWF STUDIER SUPERBRANDS INTERBRANDS OCH REPUTATION INSTITUTE INTERVJUER TEORETISK REFERENSRAM IDENTITETSTEORIN CONSUMER BEHAVIOUR MEGABRANDS RATIONAL AND EMOTIONAL BENEFIT CSR CORPORATE SOCIAL INITIATIV - CSI STAKEHOLDERS VÄRDEKEDJAN/LEVERANTÖRER ANALYS VARUMÄRKET SOM PRODUKT VARUMÄRKET SOM ORGANISATION VARUMÄRKET SOM PERSON VARUMÄRKET SOM SYMBOL KÄRNVARUMÄRKESIDENTITET OCH UTVIDGAD IDENTITET IKEA OCH CSR IKEA OCH STAKEHOLDERS STAKEHOLDER GRUPP NUMMER 1: KONSUMENTEN STAKEHOLDER GRUPP NUMMER 2: LEVERANTÖRER RESULTAT/SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING...51 BILAGA 1 INTERVJUGUIDE VARUMÄRKESEXPERT...53 BILAGA 2 INTERVJUGUIDE SARA ANDERSSON

7 BILAGA 3 INTERVJUGUIDE JONAS JOHNSSON

8 1. INLEDNING Varumärken spelar idag en allt större roll för företag och sina stakeholders. Många av världens starkaste företag, däribland IKEA värderar sina varumärken som en av bolagens största tillgångar, om inte den största. Starka varumärken har ofta en förmåga att sätta sig i människors medvetande och bli en del av dem och deras livsstil. Samtidigt är det oerhört viktigt att ständigt arbeta med att utveckla sitt varumärke för att inte förlora dyrbara marknadsandelar. Följaktligen har det skett en utveckling inom företagen och vilka man anser vara viktigast, ett steg från shareholder value till stakeholder value har uppstått. Vikten av att förstå hur stakeholders, det vill säga människor och organisationer som har intressen och påverkar bolagen, är högst relevant. I följande uppsats får ni chansen att följa dem två stakeholder grupperna konsumenter och leverantörer. Grupperna har förhållits till IKEA ur både ett varumärkesperspektiv och ett CSR perspektiv. CSR, likt fenomenet varumärke, är ytterligare ett aktuellt företags ämne. Stakeholders sätter allt större press på våra företag, inte minst gällande frågor kring samhället och miljön. Vidare kan ett företag, såsom IKEA, utvinna stora fördelar och bättra sin konkurrenskraft genom att ha ett aktivt CSR arbete. IKEA tar idag ett stort samhällsansvar och arbetar med organisationer såsom UNICEF, Rädda Barnen och WWF för att förbättra livskvaliteten och förutsättningarna för människor runt om i världen. Det har dock inte alltid varit enbart positivt kring IKEA och CSR. För ett antal år sedan hamnade företaget rejält i blåsvädret efter att media upptäckt att vissa leverantörer hade utnyttjat barnarbete. IKEA fick ett stort bakslag och många konsumenter kände stor besvikelse. Man hade alltså lyckats få sin kanske viktigaste stakeholder att tvivla. Vidare hade ytterligare en viktig stakeholder grupp, leverantörerna, påverkat IKEA negativt. Vikten av att hålla sina stakeholders i schack och förstå vilken förhållning och relation de har till företaget är inte bara viktigt utan det kan också få avgörande konsekvenser. Begreppet stakeholderimage har formats under denna uppsats skrivning främst för att fungera som ett samlingsord för att uppmana läsare men även företag att hålla isär sina stakeholders och deras image av varumärket. Att föreslå att samtliga stakeholders har en aggregerad image är inte bara fel utan kan också skapa stora problem. 8

9 1.1 BAKGRUND Idag är varumärken ett eftertraktat arbetsverktyg för företag eftersom konsumenterna ofta har såväl intima som intensiva förhållanden till dem 1. Det är viktigt för företag att ha trogna kunder som håller sig till ens varumärke, på grund av den hårda konkurrens som råder på dagens marknad. Varumärken skulle knappast vara en så strategiskt viktigt resurs som de är idag om det inte vore för att konsumtion och särskilt märkeskonsumtion blivit allt viktigare för den enskilda konsumenten 2. Konsumenter utsätts dagligen för olika sorters reklamer av företag som försöker få en att välja deras märke och produkter. Varumärken i sig själva är inte meningsfulla utan meningen skapas över tiden i relationen mellan konsumenterna och märkena. Ett varumärkes mening skapas då det cirkulerar i samhället och integrerar med människor 3. Värdet av ett varumärke i stora globala företag som Coca Cola och IKEA kan utgöra en mycket substantiell del av hela företagets värde. Coca Cola är värderat till cirka $84 miljarder, där själva varumärket utgör 59 procent av företagets totala värde. Varumärket består alltså av mer än hälften av Coca Colas totala värde 4. Följaktligen är ett företags varumärke oerhört värdefullt. Det gäller därför för företag att upprätthålla ett varumärke vilket kan göras med hjälp av olika strategier. Hur ett varumärke skapar värde för företag kan enklast beskrivas med följande citat: A trademark identifies a product, a service, a corporation. A brand identifies a promise. It is more than a trademark. It is a trustmark of enormous value 5. Poängen med citatet är ganska enkel. Om det finns ett löfte som kunderna kan lita på och som håller över tiden, så finns det också förutsättningar att bygga varumärken och därmed skapa och upprätthålla viktiga värden 6. Corporate Social Responsibility, CSR, kan på svenska översättas till ett företags samhällsansvar. Det är viktigt för företag att tänka på hur deras handlingar påverkar samhället 1 Bengtsson, Östberg Märken och Människor (2006) 2 Ibid 3 Ibid 4 Ibid 5 Uggla, Henrik Organisation av varumärken (2003) sid 29 6 Uggla, Henrik Organisation av varumärken (2003) 9

10 på olika sätt. Som företag gäller det att uppträda på ett korrekt och etiskt sätt i samhället så de inte får ett dåligt rykte 7. Om det skulle avslöjas att ett företags leverantörer använder sig av exempelvis barnarbetare kan det väckas stora reaktioner. Negativ publicitet kan leda till att företaget får ett sämre rykte och därmed skada sitt varumärke. CSR har genom åren vuxit fram mer och mer eftersom samhället och olika stakeholders sätter större press på företagen. Idag utförs kontroller på företagens agerande och gör de något som inte är allmänt accepterat väcks oppositioner från olika håll i samhället. Med en stakeholder menas de grupper eller personer som har ett intresse eller anspråk i företagets verksamhet och besluten hos dem. Det är viktigt att företaget och deras varumärke har en bra relation till sina olika stakeholders. Stakeholders kan vara allt från kunder, ägare, intresseorganisationer, konkurrenter och leverantörer 8. Vi har valt att avgränsa oss till konsumenter och leverantörer för att genomföra en explicit analys på dem. 7 Crane, Matten, Spence Corporate Social Responsibility (2008) 8 Ibid 10

11 2. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna uppsats är främst att försöka påvisa varför det inte längre är möjligt, med undantag för helt homogena varumärken att studera varumärken utifrån en aggregerad image. Ett företags stakeholders har olika uppfattning beroende på deras relation och hållning till företaget. Vi har som avsikt att redogöra för detta genom att studera IKEA närmre med fokus på de två stakeholdergrupperna konsumenter och leverantörer. Vidare kommer vi att väva samman detta med CSR strategier, för att se hur och om det kan påverka en stakeholders image. Vår frågeställning är enligt följande; Har stakeholders olika image av ett varumärke och kan CSR strategier användas för att påverka deras image? 11

12 3. METOD 3.1 ARBETSPROCESS Vid val av tema för vår kandidatuppsats fastnade vi för Corporate Social Responsibility (CSR). Anledningen var att vi tyckte det skulle vara intressant att få en djupare inblick kring temat eftersom CSR har fått allt större betydelse för dagens företag. Vidare är CSR ett omdebatterat ämne i både medier och företag. Vi tog ett beslut att vår uppsats skulle handla om varumärken. Således bestämde vi oss för att studera varumärken och relatera de till CSR. Det första vi gjorde efter att ha bestämt ämnesområde, var att låna litteratur som handlade om varumärken och CSR. Syftet var att bredda våra kunskaper, samt hitta modeller, begrepp och teorier att använda i uppsatsen. Efter att vi blivit insatta i ämnet föreslogs en första frågeställning. Hur kan ett företag med hjälp av CSR-strategier stärka sitt varumärke? Vi insåg emellertid efter diskussion med vår handledare att det skulle bli svårt att få fram något konkret med ovanstående frågeställning. Det är invecklat för oss att titta på ett multinationellt företag och sedan komma med råd hur de med hjälp av CSR-strategier kan stärka ett redan starkt varumärke. Inom stora företag finns det personer som sysslar med varumärkesfrågor på heltid. Det känns varken seriöst eller inbringande för två studenter att komma in och göra en analys för deras räkning och sedan berätta vad de ska göra bättre. För att kunna komma fram till något mer konkret med vår uppsats, bestämde vi oss istället för att ändra upplägg. Vi beslutade oss för att välja ett starkt varumärke, med en heterogen image bland sina stakeholders och sedan analysera dessa. Efter ett längre samtal med vår handledare insåg vi att det kunde bli spännande och lärorikt att koncentrera oss på olika stakeholders eftersom deras betydelse för företag spelar en allt större roll idag. Följaktligen beslutade vi oss för att studera IKEA. Fokus handlade nu om hur ett starkt varumärke uppfattades av olika stakeholders som är kopplade till företaget. Vår första tanke var att titta på flertalet stakeholders såsom konsumenter, företagskunder, personal och konkurrenter men efter ytterligare ett handledarmöte kom vi fram till att avgränsa oss. Vi 12

13 bestämde oss för att göra en djupare analys på konsumenter och värdekedjan, vilka i synnerhet är leverantörer. Därefter ville vi binda samman stakeholderimagen med CSRstrategier för att se om och hur strategierna kan användas för att påverka olika stakeholders. Efter att ha samlat in relevant forskningsmaterial utförde vi tre kvalitativa intervjuer, en med en varumärkesexpert och två med anställda på IKEA. För att få en bättre inblick hade vi velat göra djupare studier eftersom det empiriskt material som fanns att tillgå var begränsat. På grund av tidsbrist har vi inte kunnat göra denna vidare forskning. Vi har utgått från den data som funnits tillgänglig och som har varit relevant. En önskan om att få intervjua ett flertal IKEA anställda inom särskilda områden fanns för att få bättre förståelse om IKEAs relation till sina leverantörer. Tyvärr hade IKEA ingen möjlighet att förse oss med denna information. Typiska frågor vi hade velat veta mer om är följande. Hur uppfattas ni bland olika stakeholders? Varför hamnar ni på en sjuttonde plats kontra första plats i mätningar B2B och B2C enligt superbrands? Vidare hade det varit spännande att kontakta olika leverantörer för att få deras synsätt. Uppsatsen är uppbyggd kring en deduktiv ansats snarare än induktiv som främst handlar om att föra resonemang kring på förhand bestämda slutsatser. Eftersom ämnet tidigare var obekant för oss lämpade det sig inte att välja en induktiv ansats. En deduktiv ansats handlar snarare om antaganden och hypoteser som härleds till en slutsats. En deduktiv slutsats behöver inte nödvändigtvis vara sann medan induktionen bygger på något mer konkret 9. Att tala om en aggregerad image, det vill säga att samtliga stakeholders har en och samma uppfattning är problematiskt. Mätningarna som vi har använt oss av visar tydliga indikationer på att fallet inte är så utan att en image varierar från stakeholder till stakeholder. Följaktligen rekommenderar vi för den som ämnar göra fortsatta studier att kartlägga sitt företag och hur de förhåller sig gentemot olika stakeholders. Detta faktum utgör själva grunden för vår uppsats. Vi vill redogöra för och påvisa att stakeholders image av ett företag varierar och att detta får olika konsekvenser. Således är det viktigt att hålla isär sina stakeholders och se dem som separata aktörer vars influenser på företaget är av olika karaktär. 9 Bryman, Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder (2005) 13

14 Vi har valt att presentera vårt empiriska material och våra teorier med dess begrepp och modeller innan analysdelen påbörjas. Främst för att ge läsaren möjligheten att sätta sig in i ämnet och bekanta sig med relevant information. 3.2 AVGRÄNSNINGAR Vi har bestämt oss för att fokusera på ett större företag som existerar i en internationell kontext eftersom företag i denna storlek har tillgänglig data och påtagliga CSR strategier som går att analysera. På grund av färre resurser och begränsat med tid kommer vi inte ha möjlighet att genomföra bättre och djupare undersökningar än de vi har valt att använda. I ett företag finns en mängd stakeholders att studera och analysera. Vi har valt att i synnerhet forska vidare kring konsumenter och leverantörer. Viktigt att poängtera är att det empiriska materialet har varit högst begränsat. För den som önskar, eller inför kommande forskning kan vi rekommendera att genomföra intervjuer på flertalet IKEA anställda och leverantörer för att en djupare infallsvinkel. Trots detta är vi övertygade om att det material som vi har arbetat med är kvalitativt nog. 4. IKEA Kapitlena 4, 5 och 6 består uteslutande av empiriskt material, vi har valt att dela upp avsnitten i olika rubriker för att underlätta läsning och förståelse. 4.1 IKEAs HISTORIA IKEA grundades år 1943 av sjuttonårige Ingvar Kamprad som sålde efterfrågade lågprisprodukter. Företaget växte snabbt och för att hantera efterfrågan på produkterna startade Kamprad en postorderverksamhet. År 1948 introduceras olika möbler i IKEA sortimentet vilket fick ett varmt mottagande. Framgången ledde till att möbelutställningen i Älmhult öppnas år Det nu tio år gamla IKEA börjar designa egna möbler och 1958 inviger IKEA sitt första varuhus i Älmhult. När väl det första varuhuset öppnade tog bolaget ordentlig fart. Innan 1959 års slut hade IKEA redan hundra anställda. Expansionen därefter har varit enastående och IKEA etablerade sig i alla världens länder och utvecklades till det företag det är idag

15 4.2 VARUMÄRKET Du kan flytta IKEA från Småland, men du kan inte flytta Småland från IKEA 11 Inom IKEA råder det fyra centrala värderingar; tillhörighet, kostnadsmedvetenhet, respekt och enkelhet. Kärnan i de värderingar IKEA delar kan med lätthet spåras till Småland där Ingvar Kamprad föddes och växte upp. Enkelhet, anspråkslöshet, sparsamhet och ansvarstagande är självklara ord när man vill beskriva de åsikter, sedvänjor och den livsstil som finns där IKEA grundades AFFÄRSIDÉ, KONCEPT OCH IDENTITET Följande meningar, hämtade från IKEA hemsidan, ger en bra beskrivning av deras verksamhet; På IKEA är vår vision att skapa en bättre vardag för de många människorna. Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt ska ha råd att köpa dem 13. Vidare fokuserar hela IKEA sortimentet på design och funktionalitet till ett förmånligt pris. Smålänningar är kända för att vara eftertänksamma och strävsamma människor med en förmåga att göra det bästa av en resursbegränsad situation. Grunden i IKEA är att hålla sina priser så låga som möjligt och likt sin grundare och Småland är detta ett tänk och arbetssätt som präglar hela organisationen 14. Företaget har valt att tillverka produkter som riktar sig mot många personer istället för att sälja dyra inredningsprodukter. I och med detta gäller det för IKEA att vara lyhörda och se vilka inredningsbehov som efterfrågas hos personer runt om i världen. Olika individer har varierande behov, drömmar, ambitioner, smaker och plånboksstorlekar. När allt kommer omkring är IKEAs vision att skapa en bättre vardag för de många människorna. IKEAs mål är att hela tiden göra allt lite bättre, lite enklare, lite effektivare och alltid vara kostnadseffektiva IMAGE Att ha en sund livsstil förknippar många människor med Sverige. I IKEA sortimentet återspeglas den här svenska livsstilen. Den friska luften reflekteras i de material och färger Ibid 15

16 som används och de skapar en känsla av rymd med blonda träslag, naturliga textiler och obehandlade ytor FAKTA OCH SIFFROR 2008 Antal anställda Omsättning Antal varuhus Länder miljarder euro KONKURRENTER Nedan följer ett diagram som i procent visar hur stora marknadsandelar de största möbelaktörerna år 2006 hade på den svenska marknaden. Artiklar publicerade mer nyligen tyder på att IKEA växer sig allt starkare och tar mark från samliga nedanstående aktörer 18. Marknadsandelar % 40% IKEA MIO EM Svenska Hem Övriga 3% 5% 7% Ibid

17 5. IKEA TAR ANSVAR - CSR Att IKEA är ett multinationellt företag råder det ingen tvekan om, detta faktum innebär också att ett större ansvar till samhället och utsatta medföljer. Vilka är dem egentliga samhällsengagemang som IKEA är involverade i? Nedan följer en redogörelse över de viktigaste och största projekten. 5.1 SKÄNK EN TIA Varje år, under en specifik tidpunkt skänker IKEA tio kronor per sålt mjukdjur till UNICEF och Rädda Barnen. Pengarna används främst till projekt som rör utbildning för barn. År 2008 samlades drygt 50 miljoner kronor in och totalt har IKEA skänkt cirka 167 miljoner kronor. Albanien läser och barnaktivitetscentrum i Kina är två projekt som pengarna delvis går till ARBETSFÖRHÅLLANDEN Alla produkter som IKEA säljer skall tillverkas, för leverantörernas räkning under acceptabla arbetsförhållanden. Vidare skall samtliga leverantörer ta ett aktivt ansvar för miljön. IKEA säkerställer i sin tur detta genom att ha nära och långsiktiga relationer med sina leverantörer. Följande kan utläsas från hemsidan; Genom att stötta våra leverantörer vill vi motivera dem att själva ta ett allt större ansvar för människor och miljö 20. IWAY (The IKEA way on Pursching Home Furnishing Poducts) är en utarbetad uppförandekod med specifika riktlinjer och krav över vad leverantörer kan förvänta sig av IKEA och vice versa. I korthet är det bestämmelser baserade på mänskliga rättigheter och principer för arbete. Främst omfattar IWAY arbetsförhållanden, förebyggandet av barnarbete, miljö och ansvarsfullt skogsbruk. Samtliga leverantörer måste kommunicera ut IWAY till sina medarbetare och underlevantörer för att garantera att bestämmelserna hålls BARNARBETE IKEA har ett omfattande produktsortiment med varor som tillverkas i världens alla hörn. IKEA har som policy att inte arbeta med företag eller sälja produkter som tillverkats under barnarbetes förhållanden. Följaktligen driver IKEA ett aktivt arbete för att motverka detta. IKEA har en barnombudsman vars främsta arbetsuppgift är att fokusera på barns intressen

18 och aktivt stötta dem samt se till att företaget följer FN:s konvention om barns rättigheter. Leverantörer besöks frekvent av IKEA där de observerar vilka sociala och arbetsmässiga förhållanden som råder. Väl på plats hos arrangeras workshops där arbetare har möjlighet att diskutera problem och omständigheter kring ämnet. Upptäcker IKEA att barn är i arbete tvingas leverantör vidta åtgärder, exempelvis att förse barnet med utbildning. Vidare görs oanmälda besök hos leverantören och hos det utsatta barnet för att se till att praxis följs. I annat fall bryts samarbetet IKEA, UNICEF OCH RÄDDA BARNEN IKEA har ett aktivt samarbete med både UNICEF och Rädda Barnen. IKEA social initiative är ett socialt engagemang på global nivå. Deras främsta arbetsuppgift är att tillhandahålla en säker, hälsosam och trygg barndom där barnen får tillgång till god utbildning. Projekten har, uttryckt i IKEA termer en helhetslösning. Denna går ut på att förbättra hälsan hos kvinnor och barn, skapa goda utbildningsmöjligheter och grundlägga en bättre framtid för samtliga. Ett särskilt projekt som IKEA social initiative stödjer ligger i norra Indien. Avsikten är att förebygga barnarbete genom att ta itu med fundamentala problem såsom fattigdom, skuldsättning, brist på skolor, funktionshinder och sjukdomar. Exempelvis så har man organiserat självhjälpsgrupper för kvinnor där medlemmarna avsätter mindre summor som läggs samman i en pott och kan användas vid eventuella sjukdomar. På så vis slipper drabbade ta ofördelaktiga lån och barn behöver sålunda inte arbeta för att betala skulderna. Ytterligare projekt som IKEA är involverade i är Healthy Start for Children som tillsammans med UNICEF syftar till att stärka barns hälsa genom vaccinering, vitaminer och nyttigare kost. Projektets omfattar fler än 12 miljoner barn. År 2005 utvecklades projekt för att hjälpa kvinnor till egenförsörjning genom att uppmuntra dem att utnyttja sina traditionella kunskaper IKEA OCH WWF Sedan år 2002 samarbetar IKEA med WWF (Världsnaturfonden) för att uppmuntra ansvarsfullt skogsbruk, förebygga klimatförändringar och förbättra bomullsodlingar. Såkallade demonstrations skogar har byggts upp på olika platser runt om i världen för att lära skogsägare hur och varför det är viktigt att driva ansvarsfulla jordbruk. Tillsammans arbetar IKEA och WWF aktivt för att motverka illegal skogs/timmer huggning för att bevara naturen Ibid 18

19 och skydda miljön. IKEA arbetar också på egen hand med att motverka miljön och förebygga klimatförändringar genom att bland annat använda förnyelsebara energikällor

20 6. STUDIER 6.1 SUPERBRANDS Superbrands är en oberoende och internationell auktoritet inom områdena varumärkesbyggande och marknadsföring. Deras arbete bygger på att utmärka framgångsrika varumärken inom områdena B2B och B2C, undersökningar görs årligen tillsammans med SIFO. B2C studien utförs i tre steg; (1) En kvantitativ undersökning görs på en panel där de utifrån 2300 konsumentvarumärken utser de 400 starkaste. (2) Genomför en kvalitativ undersökning genom nio kriterier av Superbrands Brand Council, de 300 högst rankade erhåller superbandstatus. (3) SIFO gör en djupare kvantitativ varumärkesundersökning genom att bland annat mäta kännedom och styrka som slutligen leder fram till årets 100 starkaste varumärken. B2B studien görs också i tre steg, dessa är följande; (1) SIFO utför en undersökning på 1700 varumärken vilket bryts ner till 400 stycken. (2) Föregående års Brand Council bedömer de 400 varumärkena utifrån nio parametrar från en skala 1-20 vilket leder fram till en lista med 300 varumärken. (3) SIFO utför en online-undersökning där respondenten svarar på ett antal frågor om varumärken och dess emotionella och funktionella funktion. År 2007 hamnade IKEA i topp på B2C listan och åren hamnar IKEA på en sjuttonde plats 25. Således har Superbrands tagit fram trovärdiga studier över IKEA och hur olika stakeholders förhåller sig till företaget. 6.2 INTERBRANDS OCH REPUTATION INSTITUTE Interbrands är världens största varumärkeskonsultsföretag som bland annat utför årliga studier där de presenterar världens hundra starkaste varumärken. Mätningen ställer specifika krav på de varumärken som granskas, dessa är: (1) Trovärdig och tillräcklig finansiell data (2) En tredjedel av intäkterna måste komma från utlandet (3) Varumärket måste vara marknadsorienterat (4) Måste ha positiv ekonomisk tillväxt (5) Företaget får inte enbart arbeta B2B

21 Vidare utför en grupp analytiker granskningar av ett flertal företag för att sedan nå ett resultat och rangordna företagen och deras varumärken. Enligt Interbrands senaste mätning hamnade IKEA på trettiofemte plats bland världens starkaste varumärken 26. Reputation Institute (RI) är en ledande internationell organisation som arbetar med att mäta och hjälpa företag att utveckla sitt ryckte. RI:s strategier är marknadsdominerande och mycket trovärdiga vilket har resulterat i konsultuppdrag åt flera av världens största företag 27. RI genomförde nyligen en undersökning och kom fram till att IKEA har världens näst bästa rykte. Rankningen genomfördes på människor i företagens hemländer vilket innebär att IKEA är väldigt populärt bland svenskar INTERVJUER Till vår hjälp har vi material från tre intervjuer, en med en varumärkesexpert och två med anställda inom IKEA. Varumärkesexperten, Johan Gromark är VD på konsultföretaget Label Varumärkesutveckling AB och har många aktiva år inom branschen. Vi valde att intervjua Johan eftersom det skulle ge oss trovärdigt material från en utomstående, men kunnig part. Således hoppades vi på att kunna få tillgång till information som varken IKEA anställda eller annan empiri om IKEA kunde ge oss. Vi har också intervjuat Sara Andersson, Supply Development Receiver på IKEA Basel, Tyskland. Saras vardagliga uppgifter kretsar inte kring vårt valda ämne. Vi bestämde oss efter att ha fått avslag från IKEAs huvudkontor på grund av för många tillfrågningar att intervjua Sara för att erhålla åtminstone något internt material. Den sista intervjun genomfördes med Jonas Johnsson som är Business Area Specialist på IKEA Supply Team EU. Jonas och Sara hade mycket likvärdig information, trots detta har bägge parter lyckats ge oss en bredare bas att bygga vår analys kring. Materialet från intervjuerna återges i analysen och tas inte upp här. Materialet i analysen skall inte tolkas som ny fakta utan som en sammanskrivning av empirin och analysen för att ( ) 21

22 undvika upprepningar. För ytterligare information vänligen titta på bilaga ett, två och tre där ni hittar respektive intervjuguide. 7. TEORETISK REFERENSRAM Följande avsnitt vill vi inleda med att ge en definition av begreppet varumärke så läsaren har klart för sig vad det betyder och innebär: Ett varumärke kan bestå av alla tecken som återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning förutsatt att tecknen kan särskilja varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan IDENTITETSTEORIN Identitetsteorin är en omfattande och bra teori att använda sig av om man ämnar sätta sig in i ett företags varumärke. Således har vi valt att arbeta utifrån den vid bedömning av IKEAs varumärke för att skapa en bra översiktsbild. Varumärkesidentiteten är de associationer som företaget bakom varumärket aspirerar på för att upprätthålla sig på marknaden. Identiteten är de signaler som företaget sänder ut och image är den bild av varumärket som uppstår i kundens medvetande 30. David Aaker, en känd amerikansk varumärkeskonsult beskriver varumärkesidentitet utifrån tre centrala begrepp; Kärnvarumärkesidentitet, utvidgad identitet och värdelöfte. Kärnidentiteten är grunden i Aakers modell. I modellen finns ett antal kärnvärderingar och/eller unika kvaliteter som inte förändras. De kan beskrivas som grundpelare för företagets agerande. Utöver kärnidentiteten finns det komponenter som kan förändras och modifieras på olika marknader. Komponenterna utgör varumärkets utvidgade identitet. Tillsist skall identiteten innehålla ett värdelöfte med funktionella, emotionella och självuttryckande fördelar. 29 Melin, Frans Varumärket som strategiskt konkurrensmedel (1997) sid Bengtsson, Östberg Märken och Människor (2006) 22

23 Det finns fyra generella perspektiv i Aakers identitetsbeskrivning som varumärkesidentitet kretsar kring. De fyra perspektiven bidrar till att bygga och dela in varumärkets identitet. Dessa är produkt, organisation, personlighet och symbol. Till de fyra olika perspektiven finns det tolv dimensioner som var och en bidrar till att bygga och indela varumärkets identitet. 31 Ovanstående visas i figur 1 nedan. Ett företag väljer vilka perspektiv det ska använda sig av för sitt varumärke. När företaget bygger ett varumärke bör man ha alla perspektiv i åtanke när man vill beskriva vad varumärket ska stå för i kundens medvetande 32. Figur 1 Uggla, Henrik Organisation av varumärken (2003) sid Uggla, Henrik Organisation av varumärken (2003) 32 Ibid 23

24 7.2 VARUMÄRKET OCH KONSUMENTEN Konsumenten är en av de två stakeholders vi har valt att studera, därför är det viktigt att förstå vilka värden som är viktiga för denna. Både denna teori och nästkommande ger en bra beskrivning och underlättar förståelsen för hur en konsument tänker och resonerar kring varumärken. Konsumenten är en viktig stakeholder vars förhållande till varumärket är av stor vikt. Vidare finns ett par funktioner värda att ta upp. Till följd av varumärkets identitet kan konsumenten urskilja faktorer såsom pris, kvalitet och funktion. Genom att konsumenten kan använda varumärket för att referera och jämföra med andra produkter kan denna enkelt utvärdera alternativen och välja det som tilltalar en bäst. Funktionen kallas, varumärket som informationskälla 33. Varumärket som garant är en garantifunktion för konsumenten där han/hon vet vilken kvalitet som ges. Det är viktigt att upprätthålla en jämn kvalitetsnivå för att bygga märkeslojalitet. Anledningen är att konsumenten har vissa förväntningar och lojalitet skapas genom att tillfredställa dessa. Om varumärket skall fungera som riskreducerare för konsumenten är det viktigt att garantera och upprätthålla konsistent kvalitet. Den sista funktionen, varumärket som imageskapare betonar den symboliska betydelsen konsumenten har till varumärket CONSUMER BEHAVIOUR Vilken roll har egentligen varumärket i konsumenternas beslutsprocess? Frans Melin menar att det är viktigt att oavsett produkt och målgrupp kunna förstå konsumentens beslutsprocess om man ämnar skapa märkeslojalitet och påverka dennes val av märken 35. Kunden köper varken en produkt eller ett märke utan en märkesprodukt 36. Således är varumärket den viktigaste beståndsdelen för en märkesprodukt 37. Engagemang och märkeskänslighet - Märkesinnehavens kanske viktigaste uppgift är att väcka ett engagemang hos konsumenten för ens märkesprodukt. Förhoppningen är att ett ökat engagemang skall leda till att varumärket blir mer betydelsefullt för konsumenten Melin, Frans Varumärket som strategiskt konkurrensmedel (1997) 34 Ibid 35 Ibid 36 Melin, Frans Varumärket som strategiskt konkurrensmedel (1997) sid Melin, Frans Varumärket som strategiskt konkurrensmedel (1997) 38 Melin, Frans Varumärket som strategiskt konkurrensmedel (1997) 24

25 Märkeskännedom och märkesassociationer Ytterligare en viktig uppgift för märkesinnehavaren är att uppmärksamma konsumenten om sin egen märkesvaras existens. Genom att skapa märkesassociationer väcks känslor hos konsumenten och en vilja att köpa produkten. Känslan blir viktigare än exempelvis priset och fungerar sålunda som ett konkurrensmedel 39. Mervärde och märkeslojalitet Hur stort mervärde en märkesprodukt för med sig är avgörande för konsumentens val. Produktens mervärde måste vara relevant och konkurrenskraftigt jämfört med andra märkesprodukter MEGABRANDS A megabrand is a dominant line of products, built around an established base brand, that offers consumers variations of a core product benefit and is marketed in a consistent and complementary manner 41. Vi har valt att använda teorin om megabrands för att tydliggöra IKEAs starka ställning och understryka värdet av deras varumärke. Enligt Loden, författare till boken Megabrands utgörs ett megabrand av den aktören som dominerar en marknad 42. Ett megabrand har ett bredare sortiment av produkter under sitt varumärke än andra. Om företaget vill bibehålla stora marknadsandelar är denna differentiering nödvändig eftersom konsumenternas efterfråga varierar 43. För att etablera ett megabrand krävs en solid och fundamental plattform uppbyggt av ett såkallat base brand. I sin tur måste detta vara så pass stort att man har tillräckliga volymer att konsumenten börja köpa nya produkter som kommer ut på marknaden. Enligt Loden är ett vanligt misstag bland företag att de väljer att satsa på nya produkter för tidigt innan de övriga 39 Ibid 40 Ibid 41 Loden, John Megabrands (1992) sid Loden, John Megabrands (1992) 43 Ibid 25

26 produkterna har hunnit stadga sig. Således skapas ett megabrand genom att låta ett base brand växa upp och skapa fäste, därefter expanderar företaget sin produktlinje RATIONAL AND EMOTIONAL BENEFIT Loden menar att alla våra val, inklusive konsumtions val styrs och motiveras av rationalitet och känslor (emotions) 45. Således är det viktigt att man som marknadsförare tänker på dessa två attribut när man positionerar sina produkter för att fånga konsumenten. Hur de två attributen samspelar varierar och beror till stor del på typ av produkt, vissa är högst emotionella medan andra är mer rationellt styrda 46. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de två attributen och hur de fungerar. Rational Benefit Den rationella fördelen enligt svensk översättning, handlar om den praktiska fördelen som varumärket ger. Som företag trycker man på knappar som förmedlar produktens funktion på ett logiskt och bekvämt sätt. Ett vanligt sätt att göra detta är genom ett unique selling proposition (USP) 47. Emotional Benefit På senare tid har företagen och deras marknadsförare börjat involvera sig allt mer i det emotionella för att vilja differentiera sina produkter och bringa fram ett beteende och väcka känslor hos konsumenten CSR Corporate social responsibility is a commitment to improve community well-being through discretionary business practices and contributions of corporate resources 49. Både nedanstående teori och nästkommande ger en bra förklaring om CSR, hur det är uppbyggt och vilka olika delar som ett företag bör arbeta med för att ha ett effektivt CSR arbete. Genom att förstå dessa två teorier tror vi det blir lättare för läsaren att tolka vad IKEA gör samt vilka fördelar det medför. För att Corporate social responsibility (CSR) ska bli accepterat, måste det vara inramat på ett sådant sätt så att hela raden av affärsansvar är omfattat. Det finns fyra olika sociala ansvar 44 Loden, John Megabrands (1992) 45 Ibid 46 Ibid 47 Ibid 48 Ibid 49 Kotler, Lee Corporate Social Responsibility (2004) sid 3 26

27 som bidrar till det totala CSR. De olika ansvaren är ekonomiska, legala, etiska och filantropiska 50 (66). Dessa framställs i en pyramid nedan: Ekonomiskt ansvar När det gäller det ekonomiska ansvaret hos ett företag finns det olika saker de ska tänka på. Det är viktigt att uppträda på ett sätt som är förenligt med att maximera vinst per aktie. Det är även betydelsefullt för företag att vara förpliktigad till att vara så lönsam som möjligt. Företaget ska också försöka upprätthålla en stark konkurrenskraftig position. De ska även upprätthålla en hög nivå av fungerande effektivitet. Det sista ekonomiska ansvaret är att det är essentiellt för ett framgångsrikt företag att vara definierat av andra människor som ett lönsamt företag 51. Legalt ansvar Det är viktigt att ett företag uppträder på ett sätt som är överensstämmande med de förväntningar som staten och lagen har. Det gäller också att företaget lyder varierande myndigheters bestämmelser. Som person i ett företag är det viktigt att man är en laglydig medborgare och följer de grundregler som företaget ska fungera under. Om man vill uppfattas 50 Crane, Matten, Spence Corporate Social Responsibility (2008) 51 Crane, Matten, Spence Corporate Social Responsibility (2008) 27

28 som ett framgångsrikt företag är det viktigt att ha en image om sig att fullfölja sina skyldigheter 52. Etiskt ansvar Det etiskta ansvaret omfattar de normer och förväntningar som reflekterar ett intresse för vad konsumenter, arbetare, och aktieägare betraktar som rättvist eller i stil med respekt och skyddande av stakeholders moraliska rättigheter. För ett företag är det viktigt att uppträda med ett beteende som är överensstämmande med förväntningar av sociala seder och etiska normer. Det är även betydelsefullt att företag känner igen och kan respektera nya eller utvecklande etiska och moraliska normer som är anammade av samhället. Ett bra bolagsmedborgarskap hos ett företag innebär att det gör vad som förväntas moraliskt och etiskt av det 53. Filantropiskt ansvar - Det är av stor betydelse att ett företag uppträder med ett beteende som är överensstämmande med människovänliga och välgörande samhällsförväntningar. För chefer och anställda är det även viktigt att de deltar i frivilliga och välgörande aktiviteter inom deras lokala föreningar. Det gäller även att de bidrar med hjälp till privata och allmänna utbildningsinstitut CORPORATE SOCIAL INITIATIV - CSI Corporate Social Initiativ inom företag handlar främst om aktiviteter som stödjer goda gärningar och ser till att företagen fullföljer sina CSR åtaganden. CSI tar sin utgångspunkt i sex kategorier, redovisade nedan, där de flesta CSR handlingar kan rubriceras under 55. (1) Cause Promotions Cause Promotions handlar om att organisationer bildar fonder och/eller avsätter resurser för att skapa uppmärksamhet och angelägenhet kring ett välgörande ändamål. Det kan också handla om att stödja insamlingar, skapa delaktighet eller rekrytera volontär arbetare till hjälpande projekt 56. Lojala kunder, ökad uppmärksamhet och starkare varumärke är kanske 52 Ibid 53 Ibid 54 Ibid 55 Kotler, Lee Corporate Social Responsibility (2004) 56 Ibid 28

29 de viktigaste fördelarna ett företag har i åtanke när de väljer att genomföra cause promotions 57. (2) Cause-Related Marketing Ett företag/organisation åtar sig att under en begränsad tid skänka en given procentsats av sina försäljningsintäkter till något välgörande ändamål. Vanligast är att företag ingår ett samarbete med någon icke-vinstdrivande organisation 58. Det som främst skiljer detta initiativ från övriga är att kundens engagemang är centralt och har en helt avgörande roll. Om inte kunden konsumerar finns det inga intäkter att skänka. Lyckade kampanjer stödjer inte bara ändamålet utan gagnar också företaget, man lockar till sig nya kunder, ökar försäljningen samt bättrar på varumärkets identitet 59. (3) Corporate Social Marketing Det här handlar om att företag stödjer utvecklingen och/eller genomförandet av beteende kampanjer vars avsikt är att förbättra den allmänna hälsan, säkerheten, miljön eller samhällets välmående. Den distinka skillnaden från övriga initiativ är att fokus för denna typ av kampanjer ligger på beteendet och hur man vill påverka det 60. Företag väljer främst att involvera sig i teman som är relaterade till deras kärnverksamhet. Varumärkes positionering, varumärkes preferens, stegrad uppmärksamt samt ökad försäljning är alla områden som företag förbättrar genom att engagera sig 61. (4) Corporate Philanthropy Initiativet är troligen det vanligaste av alla och handlar om att företag ger direkta bidrag i form av pengar och/eller donationer 62. Främsta sätten för företag att arbeta med corporate philanthropy är följande sätt; Kontant donationer, dela ut bidrag och stipendier, skänka 57 Ibid 58 Ibid 59 Ibid 60 Kotler, Lee Corporate Social Responsibility (2004) 61 Ibid 62 Ibid 29

30 produkter och tjänster samt förse organisationer med hjälp och know-how 63. Ett företags varumärke kan till stor del förstärkas genom att tillämpa initiativet. Vidare stärks varumärket genom positiva tankar och glädje bland kunder, anställda och olika sorters ideella organisationer i samhället 64. (5) Community Volunteering Med community volunteering menas att företaget stödjer och uppmanar anställda och samarbetspartners att stödja lokala kommunorganisationer och andra ändamål. Åtagandet genomförs på egenhand eller med icke-vinst drivande organisationer. Att urskilja community volunteering bland övriga initiativ är inte särskilt svårt, allt arbete som endast kräver att ett företags anställda frivilligt volontärarbetar faller under kategorin 65. (6) Socially Responsible Business Practices Företag åtar sig att driva villkorliga verksamheter eller investeringar som stödjer samhället och skyddar miljön. Detta kan ske på egenhand eller tillsammans med andra STAKEHOLDERS Stakeholders är de specifika grupper eller personer som företag ska överväga i sin CSR- orientering. Ordet stakeholder används för att beskriva de grupper eller personer som har en del, ett intresse eller ett anspråk i verksamheten och besluten hos ett företag VÄRDEKEDJAN/LEVERANTÖRER För att inte förvirra läsaren vill vi poängtera att denna teori används för att bättre förstå relationen mellan ett företag och dess värdekedja. En värdekedja som stort innefattar fler aktörer än bara leverantörer, däremot fokuserar vi på leverantörer och använder teorin baserat på denna aktör. 63 Ibid 64 Ibid 65 Ibid 66 Kotler, Lee Corporate Social Responsibility (2004) 67 Crane, Matten, Spence Corporate Social Responsibility (2008) sid 68 30

31 Många organisationer bedömer företag beroende på deras CSR-aktiviteter. Trots ibland tvivelaktiga metoder drar dessa rankningar till sig mycket publicitet. Den förhöjda företagsuppmärksamheten till CSR har inte varit helt frivillig utan granskningen av företagen har skett på organisationernas initaiv. På ett generellt eller övergripande plan är det viktigt att ett företag implementerar CSR strategier som är relaterade till företaget för att skapa konkurrensfördelar. Företagen bör också försöka hålla sig till områden inom dess ramar för att undvika förvirring, i detta fall blir det inte heller endast en kostnad. Kritik har nämligen framförts mot företag som endast redovisar siffror istället för att konkret säga vad som har gjorts och vilken effekt det har fått. Ett av målen hos företag gällande CSR är att det ska försöka använda sig av CSR strategier som skapar värde inte bara för samhället utan för de själva 68. Stakeholders idag sätter större press på företag och förutsätter att de ska ta ansvar för områden som de själva inte trodde ingick i deras arbetsmodell. Ett exempel var när Nikes underleverantörer i Indonesien utnyttjade okonventionella arbetsförhållanden vilket skapade stor diskussion. När media fick reda på situationen skyllde de uteslutande på Nike som plötsligt tvingades ta ansvar på grund av all dålig publicitet. Det är viktigt att påpeka att en stakeholder, oavsett vem det är aldrig helt kan sätta sig in i företagets situation. Det är även svårt för stakeholders att förstå företagens begränsningar, konkurrenter och byten som måste göras. En annan viktig lärdom att dra av detta är det faktum att om inte företaget kan kontrollera hela sin värdekedja kan det bli hårt bestraffade av media och andra som dömer 69. Det är viktigt att företagssbeslut och samhällspolitiken följer principen om shared value. Shared value innebär att valet av strategi hos ett företag både ska gynna de själva och samhället. Det ömsesidiga beroendet mellan ett företag och ett samhälle tar två former. Först påverkar ett företag samhället genom sina handlingar i den normala affärsverksamheten 70. Detta kallas inside-out linkages, vilken visas i figuren nedan. Figur 2 68 Porter, Kramer Harvard Business Review, Strategy and Society (2006) 69 Kotler, Lee Corporate Social Responsibility (2004) 70 Porter, Kramer Harvard Business Review, Strategy and Society (2006) 31

32 Porter, Kramer Harvard Business Review, Strategy and Society (2006) sid 86 Värdekedjan framställer alla aktiviteter ett företag engagerar sig i medan de gör affärer. Denna kan användas som en stomme för att identifiera den positiva och negativa sociala påverkan deras aktiviteter har. Aktiviteterna kan vara allt från företagets relationer med olika universitet till att de anställa på företaget har säkra arbetsförhållanden. De olika aktiviteterna delas upp i totalt nio olika kategorier. När ett företag använder värdekedjan för att kartlägga sociala konsekvenser av sina aktiviteter kan man säga att de har skapat ett inventarium av möjligheter och problem. Mestadels är det operationella frågor som behöver undersökas och prioriteras 71. Det är inte bara företagsaktiviteter som påverkar samhället. Även yttre samhällsaktiviteter kan påverka företagen både på gott och ont. Detta kallas outside-in linkages modellen och visas i figur 3 nedan. Figur 3 71 Porter, Kramer Harvard Business Review, Strategy and Society (2006) 32

33 Porter, Kramer Harvard Business Review, Strategy and Society (2006) sid 87 I omfattningen att förstå den sociala förgreningen av värdekedjan kräver effektiv CSR att man har en förståelse av de sociala dimensionerna av företagets konkurrenskraftiga sammanhang. Dessa är "outside in" kopplingar och påverkar företagets förmåga att förbättra produktivitet och en utföra strategi. Dessa kopplingar förklaras i modellen ovan som visar hur förutsättningar av ett företags läge påverkar deras konkurrenssituation Ibid 33