Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut Göran Lindgren leg. sjukgymnast Rehabenheten Essunga Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32. Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35. Rehabenheten Essunga Kommun"

Transkript

1 Förflyttningsteknik Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut Göran Lindgren leg. sjukgymnast Rehabenheten Essunga Kommun

2 Varje förflyttning är unik Varje förflyttningssituation är unik. Det finns inte en teknik som passar alla. Man måste alltid utgå från vårdtagarens resurser, sina egna resurser och hur omgivningen ser ut. Vi måste alla bidra med våra olika kompetenser för att komma fram till lösningar som fungerar i vardagen. De viktigaste hjälpmedel vi har då vi arbetar med förflyttningar i vårdarbetet är vår egen kropp och vår förmåga att kommunicera med våra vårdtagare. Varje förflyttning är en unik situation som innebär ett möte mellan två eller fler unika personer. Samarbete mellan dessa personer är den viktigaste komponenten för en säker och trygg förflyttning. Att använda sig av vårdtagarens resurser ger vårdtagaren möjlighet att bibehålla de funktioner han/hon har kvar. Det innebär också att du som vårdpersonal kan minska risken för belastningsskador och olyckor. Rehabiliterande förhållningssätt Rehabiliteringsnivåer Rehabiliteringens syfte är att en person efter en skada eller sjukdom ska återvinna bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt, psykiskt och socialt. Rehabilitering fokuserar på att förstärka det friska hos individen med målet att hon eller han ska bli så självständig som möjligt. Man brukar tala om tre olika rehabiliteringsnivåer. Förbättrande: Att träna för att återvinna funktioner och klara sitt dagliga liv så självständigt som möjligt. Kompenserande: Att med tekniska hjälpmedel och/eller bostadsanpassning trots funktionshinder klara sig så självständigt som möjligt. Bibehållande: Att träna och vara aktiv för att förhindra eller fördröja försämring av de funktioner som finns. För att rehabilitering ska bli en självklar del i vården och omsorgen om äldre måste den omfatta hela verksamheten. Rehabilitering kan inte ses enbart som insatser utförda av speciell personal vid specifika tillfällen. Rehabilitering innebär alltså inte bara ADL-träning av arbetsterapeut eller gångträning av sjukgymnast utan omfattar mer än så. För att rehabiliteringen ska lyckas måste den utgå från vårdtagarens behov och all personal runt vårdtagaren måste arbeta mot samma mål. Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt? Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att vårdpersonalen planerar och utför sina insatser på ett sådant sätt att vårdtagarna ges möjlighet att utföra de dagliga aktiviteterna så självständigt som möjligt. Det är lätt att hjälpa till för mycket, men snällt tänkta insatser eller insatser som spar tid kan fort leda till att vårdtagaren tappar motivation och blir passiv. Det kan räcka med en kort tids inaktivitet för att rörelseförmågan ska försämras. När rörelseförmågan försämras ökar vårdbehovet. Att stiga upp ur sängen, tvätta och klä sig, städa, laga mat, gå och handla, är alla vardagliga sysslor som ger träning. Det kan ta tid för vårdtagaren att själv klä på sig eller gå till badrummet men det kan vara nödvändigt för att inte förlora förmågan. Vårdtagarens förmåga och ork kan snabbt variera. En äldre människa har inte samma marginaler som en yngre. Vi klarar oss ganska bra om vi sovit dåligt en natt eller har en infektion i kroppen. För en äldre människa kan det innebära att hon inte kan gå upp ur sängen själv den morgonen. En del vårdtagare kan gå med rollator och tillsyn till matsalen men behöver åka rullstol

3 tillbaka. Vårdtagaren kan även behöva prioritera vad han eller hon vill göra. Om hon/han själv ska stiga upp ur sängen, tvätta och klä sig så kanske det inte finns ork kvar att göra andra saker som vårdtagaren upplever som mer meningsfulla. Behovet av stöd kan med andra ord skifta från dag till dag och från olika tidpunkter på dygnet. Det är viktigt att följa upp, vara lyhörd och anpassa stödet efter de behov som vårdtagaren har just nu. Människan mår bra av att känna att hon klarar av att göra saker själva. När vi inte längre klarar det kan det betyda mycket att ändå få vara delaktig. Det kan handla om så enkla saker som att själv få välja vad man ska ha på sig eller vad man vill ha till kvällsmat. Att få frågan och möjligheten att välja. Bemötande Vikten av ett gott bemötande Socialstyrelsen skriver att det är i mötet mellan personal och vårdtagare som kvaliteten i verksamheten avgörs. Inom kommunernas vård och omsorg är det undersköterskor och vårdbiträden som utför den absolut största delen av arbetet bland vårdtagarna. Härigenom har undersköterskornas och vårdbiträdens bemötande av vårdtagaren stor betydelse för kvaliteten inom verksamheten. Vårdtagare har på olika sätt framhållit att respekt är det viktigaste för att de ska känna att de blivit bra bemötta. Att personalen lyssnat på dem och visat förståelse, hänsyn och empati. Att ett möte uppstår är en förutsättning för att förflyttningen ska kunna bli säker och rätt doserad. MÖTE Jag Du Du sätter dig upp. Jag erbjuder min hjälp. Du tvättar dig. Jag finns till hjälp om du behöver min hjälp ICKE-MÖTE Jag - Det Jag sätter upp dig. Du blir uppsatt av mig. Jag tvättar dig. Du blir tvättad av mig. Tiden Ofta känner vi att tiden inte räcker till för att vi ska kunna möta vårdtagaren och dennes behov på ett bra sätt. För vårdtagaren kan det kanske vara viktigare med ögonkontakt och en upplevelse av att det är tillåtet att säga vad man vill ha sagt, än att vårdpersonalen stannar länge. Vissa av oss har en tendens att ligga steget före. Särskilt när vi blir stressade. Det är lätt att mentalt redan vara hos nästa vårdtagare. Då är förutsättningarna för ett bra möte små. Vårdtagaren kan känna sig missnöjd och orolig. Att vara där man är och inte dit man ska, kanske till och med spar tid ibland. Tidsbrist anges ofta som en orsak till att vi inte använder vårdtagarens resurser, rätt teknik eller hjälpmedel. Vi kan ibland ha nytta av att reflektera över hur vi utnyttjar tiden. Om vi lägger mer tid på att planera och förbereda en förflyttning, kan vi spara både tid och kraft i ett längre perspektiv. Förväntningar Om jag som vårdpersonal förväntar mig att vårdtagaren ska vara passiv och låta sig skötas så blir det oftast så. Om jag i stället tror att vårdtagaren kommer att medverka, är förutsättningarna större att hon/han verkligen gör det. Vårdpersonalens förväntningar och tro

4 på vårdtagarens förmåga, kan påverka hur mycket vårdtagaren medverkar i de dagliga aktiviteterna. Våra händer Händerna kan också avslöja vår inställning till de människor vi berör. Händerna kan vara säkra, mjuka och känsliga när vi tar i någon vi tycker om. De kan snabbt förvandlas till hårda och okänsliga om vi tar i någon vi inte tycker om. Vi är inte alltid medvetna om detta skvaller från våra händer. När vi jobbar med förflyttningar är det viktigt hur vi tar i vårdtagaren, men även var vi tar. Zoner som bör undvikas är: hals, nacke, armhålor, lårens insidor, och underliv. Hos kvinnor även bröst. Kroppskännedom Med kroppskännedom menar vi kunskap om det egna rörelsemönstret och kunskap om samspelet mellan muskelkraft, balans och rörelse. Vi kan träna oss i att använda lagom mycket kraft vid en rörelse eller i ett arbetsmoment. Ökad kroppskännedom leder till att vi fysiskt kan arbeta mer effektivt och bli mer uppmärksamma på om arbetets fysiska krav överstiger den egna förmågan. Användning av egna resurser Lär dig att använda din egen kropps resurser och respektera dess begränsningar. Arbeta nära. Arbeta i balans med kroppstyngden innanför understödsytan. Att arbeta inom understödsytan ger god balans. Liten understödsyta ger dålig balans. Rör dig i arbetets riktning genom att flytta fötterna använd benmusklerna och din kroppstyngd. Lyft aldrig manuellt. Om det ändå blir nödvändigt i en akut situation, använd hjälpmedel och se till att ni är tillräckligt många som hjälps åt. Använd klädsel som inte hindrar rörelser och skor som sitter fast på fötterna och har en mjuk, stadig och halkfri sula. Arbeta med anpassad arbetshöjd och med ryggen i upprätt ställning. Undvik vridna och framåtböjda arbetsställningar.

5 Vårdpersonal riskerar besvär Vårdpersonalen löper risk att drabbas av besvär från rörelse- och stödjeorganen. Kunskap om skonsamma arbets- och förflyttningstekniker och om hjälpmedel är ett sätt att förebygga besvär samtidigt som vårdtagaren får en god vård. Naturliga rörelsemönster Vi rör oss alla på i stort sett samma sätt när vi förflyttar oss, till exempel när vi vänder oss i en säng eller reser oss ur en stol. Oftast är vi omedvetna om de olika delarna i rörelsen. Vi behöver bara bestämma oss för att resa oss upp, så gör kroppen automatiskt vad som krävs. En del äldre har av olika anledningar nedsatt förmåga att självmant sätta igång de tidigare inlärda rörelsemönstren. Då måste de övas in på nytt. Det räcker inte längre att enbart be vårdtagaren att resa sig upp. Även om han/hon har den styrka och balans som krävs, saknas förmågan att utföra rörelsens alla delmoment. För att resa sig upp till stående till exempel, måste minst en fot flyttas in och överkroppen lutas framåt. Sitter vårdtagaren med fötterna långt fram och lutar sig bakåt kan han/hon inte medverka i uppresningen hur stor motivationen än är! Det naturliga rörelsemönstret är grunden för våra olika förflyttningstekniker. Variationerna i olika människors naturliga rörelsemönster är ganska små. Vi kan lära oss att bli medvetna om vårt eget naturliga rörelsemönster och lära oss observera andras. Då kan vi hjälpa vårdtagaren att medverka mer i förflyttningen. Ju mer vi kan få våra vårdtagare att göra själv, desto mindre belastning blir det för oss. Samtidigt kan vårdtagaren få träning och ökad självkänsla. I vissa fall behövs hjälpmedel och personlig assistans för att skapa förutsättning för vårdtagarens medverkan. I andra fall kan det räcka med tydliga instruktioner. Det är viktigt hur vi formulerar instruktionerna. För mycket eller otydliga instruktioner kan till och med försvåra förflyttningen. Att ge tydliga instruktioner kräver ofta träning. Tillräckligt med tid är också en förutsättning för att vårdtagaren ska kunna medverka i förflyttningen. En äldre människa behöver längre tid än en yngre för att kunna följa instruktioner. Dementa personer kan ha svårt att följa även tydliga instruktioner. Då kan det naturliga rörelsemönstret triggas igång av den egna viljan att göra något. Det kan vara lättare att komma upp ur sängen om det luktar nybryggt kaffe från köket. Om vi lär känna vår vårdtagare kan det vara lättare att hitta vad som lockar just honom/henne till att röra sig. Att tänka på vid förflyttning Inför förflyttning Innan förflyttningen genomförs måste den planeras. Du måste ha klart för dig hur förflyttningen ska utföras. Om ni är flera som ska hjälpas åt är det viktigt att ni har samma mål och tanke med förflyttningen. Se till att det finns tillräckligt med utrymme och hämta eventuella hjälpmedel. Om du bedömer att förflyttningen innebär risk för dig eller vårdtagaren kan du behöva tillkalla hjälp eller använda dig av något ytterligare hjälpmedel. Informera alltid vårdtagaren om vilken förflyttning som ska utföras. Vid förflyttning Vid själva förflyttningen är det viktigt att arbeta lugnt och metodiskt. Det ger vårdtagaren tid att själv utföra så mycket han kan av förflyttningen. Med tydliga kommando kan man vägleda vårdtagaren utifrån det naturliga rörelsemönstret. Tydliga kommandon är också viktigt för att samordna förflyttningen om ni är fler än en person. Använd mjuka men bestämda händer då du är i kontakt med vårdtagaren.

6 Din egen kropp är den största resursen i förflyttningen. Tänk på att stå stadigt. Flytta fötterna och använd möjligheten att böja på benen, så att du kan arbeta nära vårdtagaren med rak rygg. Undvik alla former av lyft dra och skjut på istället. Att minska friktionen under tunga kroppsdelar underlättar förflyttningen. Utnyttja din egen kroppstyngd och dina starka benmuskler. Undvik också att vrida och böja ryggen i samband med belastning. Vid tunga förflyttningar kan man dela upp förflyttningen i olika etapper för att undvika för stor belastning. Det finns inga perfekta förflyttningstekniker som passar till alla vårdtagare och all vårdpersonal. Sammanfattning, att tänka på vid varje förflyttning: Förvänta dig att det går! Positiva förväntningar avspeglas i vårt kroppsspråk och gör att chansen ökar för att vi ska lyckas! En av de viktigaste funktionerna som hjälpare är att peppa vårdtagaren ge denne en tilltro på att han klarar det själv. Förvänta dig att han klarar mer än du tror. Planera förflyttningen. Innan du genomför en förflyttning måste du ha klart för dig hur förflyttningen ska utföras. Vart ska personen? Var ska eventuella hjälpmedel placeras? Om ni är flera som ska hjälpas åt är det viktigt att ni har samma mål och tanke med förflyttningen. Vad är det för person du har framför dig? Behöver du stå en bit ifrån för att personen ska försöka själv eller behöver du vara nära för att han/hon ska våga? Vad klarar vårdtagaren av? Informera alltid vårdtagaren om vad som ska hända. Förvissa dig också om att han har förstått. Utgå från det naturliga rörelsemönstret, dvs hur du själv gör. Vänta ut! Tillräckligt med tid är en förutsättning för att vårdtagaren ska kunna medverka i förflyttningen. En äldre människa behöver längre tid än en yngre för att kunna följa instruktioner. Arbeta i lugnt tempo - det går oftast inte bättre för att vi gör det snabbt. Många förflyttningar kan ske i etapper. Instruera Ögonkontakt Tydliga kommandon är viktigt om brukaren har nedsatt kognitiv förmåga (hjärnskada, demens etc.) eller för att samordna förflyttningen om ni är fler. Bestäm vem som instruerar. Kortfattade instruktioner kring varje förflyttning. För mycket eller otydliga instruktioner kan försvåra förflyttningen. En person instruerar. Använd energisnåla ord som hasa istället för att hoppa. Räkna in. Vårdtagaren kan själv vara delaktig och räkna in för att ha kontroll och veta när förflyttningen kommer att ske. Annars kan du som personal räkna in. Bestäm på vilket ord/siffra förflyttningen ska ske. Guida vid behov

7 Se till att vårdtagaren känner sig trygg Om det inte fungerar fundera på vad det kan bero på, förstår vårdtagaren inte vad som skall hända, har han ont eller finns andra orsaker? Var rädd om din egen kropp: Undvik lyft, förflytta istället Minska/öka friktionen. Att minska friktionen med tex glidlakan under tunga kroppsdelar underlättar förflyttningen. Tunga kroppsdelar = axlar, säte och hälar. Att lägga antihalk under fötterna eller att hålla i fötterna när någon ska flytta högre upp i säng kan hjälpa denne att ta spjärn. Använd gångställning/tyngdöverföringar Utnyttja benstyrka och kroppstyngd Arbeta i balans och flytta fötterna Undvik sneda arbetsställningar, vrid ej kroppen Anpassa höjden om det är möjligt. Om två hjälpare anpassa efter den kortaste Avlasta, luta mot, ta stöd Eftersträva raka handleder och flexibla grepp Använd stora grepp. Tänk på att det är viktigt hur och var vi tar i vårdtagaren. Vilka är de förbjudna zonerna vid en förflyttning? Nacke/hals: kan göra ont och vara obehagligt, risk för skador. (Låt inte heller vårdtagaren ta runt din nacke. Använd istället ett vårdbälte runt midjan som denne kan ta i). Armhålor: smärtsamt för vårdtagaren, risk för skador. Bröst Underliv Lårens insida Knäveck: kan göra ont och kännas obehagligt för vårdtagaren. Hemiplegiarm: en redan skör arm kan skadas. Kläder: kan kännas som ett intrång på integriteten hos vårdtagaren. Risk att kläder går sönder. Kan kännas obehagligt. Använd hjälpmedel vid behov.

8 Vårdtagaren flyttar sig högre upp själv Uppmana vårdtagaren att böja på benen och skjuta ifrån med fötterna. Med hjälp av en person Uppmana vårdtagaren att trycka ifrån med fötterna. Stöd Vårdtagarens fötter - med raka handleder. Observera din arbetsställning! Arbeta med ryggen i upprätt ställning.

9 Med hjälp av två personer Vårdtagaren ligger med böjda knän. Lägg eventuellt ett halkskydd under fötterna. Lägg dina händer under vårdtagarens skulderblad så att friktionen under skuldran blir mindre. Be vårdtagaren skjuta ifrån med fötterna. Observera din arbetsställning! Arbeta med ryggen i upprätt ställning och följ med i rörelsen. vårdtagaren ligger med böjda knän. Lägg en liten glidmatta under benen om vårdtagaren inte kan böja knäna. Ta tag i draglakanet med raka handleder. Lägg vid behov ett extra draglakan runt vårdtagarens stuss. Observera din egen arbetsställning! Stå med upprätt rygg och lätt böjning i knälederna. Använd din egen kroppstyngd när du drar. Dra i etapper.

10 Vända sig i sängen Instruera vårdtagaren klart och tydligt. Anpassa arbetshöjden och ha ögonkontakt med vårdtagaren. Dra fram kudden mot sängkanten innan vårdtagaren ska vända sig. Säg "Vi vänder nu!". Använd förflyttningshjälpmedel, t.ex. draglakan eller glidmatta och dra lugnt i etapper. Arbeta alltid två och två om vårdtagaren har ont, behöver mer hjälp eller är tyngre. Vårdtagaren vänder sig själv Dra ut kudden mot sängkanten. Instruera vårdtagaren att böja benen och flytta stjärten åt sidan och därefter vända sig över på sidan. Använd gärna en glidmatta för att underlätta det för vårdtagaren. Med hjälp av en person

11 Dra ut kudden mot sängkanten. Höj grinden. Instruera vårdtagaren att böja benen och flytta stjärten åt sidan och därefter vända sig över på sidan med hjälp av grinden. Dra i draglakanet i etapper. Genom att använda din kroppstyngd hjälper du vårdtagaren att vända sig. Observera din arbetsställning! Stå i gångstående och med ryggen i upprätt ställning. Med hjälp av två personer Vårdtagaren ligger med böjda ben. Använd draglakan som hjälpmedel. Fatta draglakanet så nära vårdtagaren som möjligt. Den andra vårdaren tar tag över vårdtagarens höft och skuldra med raka handleder och följer med i vändningen. Dra i draglakanet i etapper genom att använda din kroppstyngd, och hjälp Vårdtagaren att vända sig. Den andra vårdaren tar emot Vårdtagaren efter vändningen. Observera din arbetsställning! Stå i gångstående med ryggen i upprätt ställning enligt bilden.

12 Uppresning till sittande Instruera vårdtagaren klart och tydligt. Anpassa arbetshöjden och ha ögonkontakt. Säg "Sätt dig upp nu!". Vårdtagaren sätter sig själv Instruera vårdtagaren att rulla över på sidan, föra ut benen över sängkanten, skjuta ifrån med hand och armbåge och sätta sig upp.

13 Med hjälp av en person Höj huvudändan på sängen om det är möjligt. Placera ena handen under vårdtagarens skuldra och den andra på höftbenskammen. Obs raka handleder! När vårdtagaren har fört ut benen hjälper du honom eller henne att sätta sig upp genom att trycka på höftbenskammen. Observera din egen arbetsställning! Tänk på att stå vänd mot vårdtagarens höft så att du kan utnyttja din egen kroppstyngd. Fatta vårdtagaren hand med ett tumgrepp. Hjälp vårdtagaren att föra ut benen. Vårdtagaren får hjälp att sätta sig upp genom att du använder din kroppstyngd och rör dig i kraftriktningen.

14 Med hjälp av två personer från sidoläge Stå på samma sida om sängen. Höj sängens ryggstöd en aning om det är möjligt. Placera ena handen under vårdtagarens skuldra och den andra på höftbenskammen. Obs raka handleder! För vårdtagarens ben över sängkanten. Benen ska vara böjda så mycket som möjligt. Hjälp vårdtagaren att sätta sig genom att trycka på höftbenskammen. Observera din egen arbetsställning! Arbeta med ryggen i upprätt ställning. Tänk på att stå vänd mot vårdtagarens höft så att du kan utnyttja din kroppstyngd i kraftriktningen. Med hjälp av två personer från ryggläge

15 Stå på samma sida om sängen. Höj sängens ryggstöd en aning om möjligt. Använd en kudde som hjälpmedel. Se till att den ligger om vårdtagarens skuldror. Om kudden inte är rätt placerad kan du ta tag om lakanet i stället. Fatta om kudden vid vårdtagarens skuldror. Hjälp vårdtagaren att föra ut benen över sängkanten. Utnyttja din kroppstyngd när du hjälper vårdtagaren att sätta sig upp. Flytta fötterna för att kunna utnyttja kroppstyngden under hela rörelsebanan.

16 Från sittande till stående Vårdtagaren ställer sig upp själv Instruera vårdtagaren att dra in fötterna mot stolen och luta kroppen framåt för att få tyngden på fötterna. Uppmana honom eller henne resa sig upp. Med hjälp av en person Instruera vårdtagaren att sätta fötterna intill stolen. Erbjud din arm. Vårdtagaren lutar sig framåt och för över tyngden på fötterna.

17 Använd gåbälte för stadigt grepp och stöd. Ta tag om bältet framtill och stimulera vårdtagaren att luta sig framåt med handen på vårdtagarens skuldra. Med hjälp av två personer

18 Använd gärna gåbälte för att få ett skonsamt och stadigt grepp. Fatta om gåbältet och runt vårdtagarens skuldra. Be vårdtagaren luta sig framåt och resa sig. Se till att han eller hon står stadigt innan ni går mot stolen. Observera din egen arbetsställning! Arbeta i upprätt ställning och utnyttja din kroppstyngd för att hjälpa vårdtagaren att resa sig och sätta sig. Från säng till rullstol Instruera vårdtagaren klart och tydligt. Ha rätt arbetshöjd. Se till att vårdtagaren har rätt utgångsställning och sitter i balans. Ta bort armstöd och fotstöd från rullstolen för att underlätta för vårdtagaren att flytta över i etapper när rullstolen står intill sängen. Lås rullstolen. Flytta gärna i etapper. Använd vid behov glidbräda mellan stol och säng. Använd gåbälte när det behövs, så får du ett skonsamt och säkert grepp. Använd personlyft som hjälpmedel om vårdtagaren inte kan stödja på sina ben. Vårdtagaren sätter sig i rullstol själv

19 Uppmana vårdtagaren att luta sig framåt och flytta en bit i taget till rullstolen. Med hjälp av en person Vårdtagaren tar tag i stolens armstöd. Håll om vårdtagarens armbåge och skuldra. Uppmana vårdtagaren att luta sig framåt och resa sig upp. Observera din egen arbetsställning! Stå med ryggen i upprätt ställning och utnyttja din kroppstyngd för att hjälpa vårdtagaren vid uppresning och nedsättning. Flytta fötterna i riktning mot stolen. Med hjälp av två personer

20 Be vårdtagaren att ta tag om stolens armstöd och dra in fötterna. Foten närmast stolen kan eventuellt vara lite framför den andra. Fatta om gåbältet och ta tag runt vårdtagarens skuldra. Hjälp vårdtagaren att få fram sin kroppstyngd till fötterna. Vårdaren bakom stolen hjälper vårdtagaren att vrida över till stolen. Gör gärna överflyttningen i etapper. Lägg en liten kudde över hjulet eller använd en glidbräda. Observera din egen arbetsställning! Arbeta med ryggen i upprätt ställning och utnyttja din kroppstyngd när Vårdtagaren ska ta tyngd på sina fötter och när han eller hon ska sätta sig. Flytta fötterna så du står vänd i kraftriktningen. Från säng till stol med personlyft Vid användning av golvlyft måste man alltid vara 2 personer. Kontrollera lyftselen innan varje förflyttning samt efter varje tvätt. Följ det individuellt utformade utprovningsprotokollet. Planera förflyttningen, ha rullstolen nära. Se till att vårdtagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen, höj sedan sängens ryggstöd. Sänk sängen och förvissa dig om att selen sitter korrekt i galgen. Se till att vårdtagaren är med på noterna. Vid lyftet följer en personal vårdtagaren och den andra lyften. Flytta rullstolen i stället för lyften. Kör lyften så kort sträcka som möjligt. Läs bruksanvisningen för lyftselen samt hur lyften skall användas.

21 Vinkla stolen bakåt under lyftet så att vårdtagaren hamnar rätt i den. Räta upp stolen allteftersom Vårdtagaren kommer ner i den. Felsökning om lyften inte fungerar: Kontrollera att nödknappen inte är intryckt. Dra ur sladden lyften går ej att använda under laddning. Längre bak i stol och rullstol Vårdtagaren sätter sig längre bak själv Instruera vårdtagaren att dra in fötterna och luta sig framåt för att få över tyngd på fötterna. Lås rullstolen före förflyttningen. Vrid de små hjulen framåt. Uppmana vårdtagaren att förflytta sig längre bak i stolen med hjälp av skinkgång. Be vårdtagaren föra över tyngden till höger och dra vänster ben bakåt, sedan föra över tyngden till vänster och dra höger ben bakåt osv.

22 Med hjälp av en person Be vårdtagaren luta sig framåt och föra över tyngden till vänster. Hjälp vårdtagaren att föra höger ben bakåt i lårbenets riktning. vårdtagaren för över tyngden till höger och får hjälp att föra vänster ben bakåt. Arbeta i små etapper. Observera din egen arbetsställning! Upp från golv Hämta en kudde om vårdtagaren har ramlat och låt honom ligga kvar tills du har förvissat dig om att han inte har skadat sig. Planera och förbered förflyttningen upp till sittande eller till sängen. Hämta hjälp. Följ de rutiner som finns om fall och fallskador. Vårdtagaren tar sig upp själv

23 Be vårdtagaren rulla över på sidan och resa sig på alla fyra. Använd gåbälte vid behov. Placera en stol framför vårdtagaren, som kan resa sig genom att stödja på stolen. Skjut in en stol bakom vårdtagaren så kan han eller hon sätta sig utan att behöva resa sig helt. Om vårdtagaren inte själv kan hjälpa till måste hjälp tillkallas. Gör det bekvämt för vårdtagaren på golvet medan ni väntar på hjälp. Med hjälp av personlyft

24 Använd personlyft som hjälpmedel när det behövs utifrån vårdtagarens eller vårdarens behov. Lägg en kudde under vårdtagarens huvud. Planera förflyttningen. Se till att det finns en rätt utprovad sele och personlyft. Placera selen. Kontrollera att förflyttningssträckan är den kortast möjliga. Dra fram sängen eller rullstolen till vårdtagaren. Förvissa dig om att selen sitter korrekt i galgen. Två vårdare bör hjälpas åt; en vid vårdtagaren och en vid lyften. Hjälpmedel och grundutrustning Vi skiljer på: Personliga hjälpmedel Grundutrustning Personliga hjälpmedel Personliga hjälpmedel är individuellt utprovade till namngivna personer enligt förskrivningsprocessen. Dessa är till låns så länge behov finns, annars skall det återlämnas, kommunen står för hyran av produkten. Exempel på personlig hjälpmedel: rullstolar, lyftselar, return. För att ett hjälpmedel skall få avsedd effekt krävs att vårdtagarens/brukarens totala livssituation analyseras genom en allsidig och kompetent bedömning och att hjälpmedelsbehovet relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder. Vårdtagaren/brukaren skall ha ett reellt och aktivt inflytande i förskrivningsprocessen. Denna bedömning utförs av arbetsterapeut/sjukgymnast.

25 Förskrivning av hjälpmedel omfattar följande faser: - bedöma behov av insatser - prova ut, anpassa och välja specifik produkt - vid behov specialanpassa dvs. initiera och utfärda anvisning - instruera, träna och informera - följa upp och utvärdera funktion och nytta. Grundutrustning Grundutrustning är hjälpmedel som behövs och skall finnas generellt inom en verksamhet för att kunna utföra en god och säker vård och omsorg. Ex sängar, lyftar. Skötsel av hjälpmedel Det ligger på omvårdnadspersonalen att se till att hjälpmedlen är rena och hela, då vårdtagaren inte kan tillgodose detta själv. Detta för att hjälpmedlet ska fungera på ett säkert och tillfredställande sätt samt för att undvika onödigt slitage. Kontrollera exempelvis dagligen att lyftselarna är hela. Viktigt att se till att sittdynan i rullstolen ligger rätt, är hel, och inte täcks med underlägg i plast. Trasiga hjälpmedel Tag kontakt med arbetsterapeut eller sjukgymnast då hjälpmedel är trasigt. Om fel uppstår som är avgörande för att pat kan vara kvar i hemmet eller ej finns på sängar och lyftar ett journummer att ringa kväll eller helg i ordinärt boende. Ni får svara på frågor ang hjälpmedlet ex kontroll av sladdar och kontakter. Om motsvarande händer i säbo får man lösa det genom att låna säng eller lyft från andra avdelningar.

26 Några tips när du kör rullstol! Tänk på att ha rullstolen bromsad när vårdtagaren sätter sig ner och reser sig upp. Köra UPPFÖR trottoarkant: Kör upp och använd trampröret till hjälp! Stå dock inte för nära rullstolen när du använder trampröret. (Klämrisk) Köra NEDFÖR trottoarkant. Backa!! Använd trottoar om det finns, gå annars på vänster sida av vägen (räknas som gående). OBS!! Tänk på att den som sitter i rullstolen upplever att det går i högre fart än vad ni som går gör, tänk på att gå långsammare än vanlig promenadtakt Lycka till med promenaderna i sommar! Har du några funderingar gällande hjälpmedel eller aktivitet kontakta rehabenheten: Göran leg. sjukgymnast Malin leg. arbetsterapeut

27 Rutin för att hjälpa en vårdtagare upp från golv i ordinärt boende Då någon har hamnat på golvet och inte kan ta sig upp själv gäller följande: Gör en bedömning av skadeläget, vid osäkerhet kontakta sköterska på tel: , Akut tillstånd Om tillståndet är akut vid till exempel medvetslöshet och/eller andningstillstånd eller svåra hjärtbesvär Ring först ambulans 112, tag sedan kontakt med sjuksköterska Om ingen skada uppstått, vänta lite innan ni hjälper vårdtagaren upp. När första chocken släppt finns större chans att vårdtagaren själv kan medverka och att ni inte gör något förhastat. Placera gärna en kudde under vårdtagarens huvud och ta det lugnt. 2. Om vårdtagaren har balans och kraft att själv ta sig upp så använd gärna en stol som de kan klättra upp på. För att ge stöd kan ett vårdbälte användas. OBS! du får inte lyfta i detta läge, bara ge stöd och stimulans. 3. Kan vårdtagaren inte själv klättra upp skall en Stand Up sittlyft användas. Max brukarvikt 160 kg. Finns i hemvårdens lokaler. Instruktioner finns på sittlyften 4. Om det av någon anledning inte går att använda Stand Up får ett manuellt lyft göras med en Vendella matta, under vissa förutsättningar. Ni ska vara så många så att ingen lyfter mer än 7-25 kg/person. (Se bilaga: Arbetsmiljöverkets häfte Belastningsergonomi 1998:1 sid 43). Mer personal för lyfthjälp kan ni få tag på via tel: larmtelefonen på respektive hemvårdsområde 5. Går det inte att få ihop så många som behövs i förhållande till den vikt som ska lyftas får ni inte lov att lyfta. Lägg då en madrass/filtar på golvet och rulla upp vårdtagaren alt dra upp med hjälp av Vendella mattan så vårdtagaren ligger bekvämt och kontakta Räddningstjänsten på tel: 112 för hjälp. OBS! Detta är en säkerhetsrutin som SKALL följas. Då arbetsgivaren gett instruktioner för hur ett arbete skall utföras av säkerhetsskäl SKALL man följa dessa. (Se bilaga 2, Arbetsmiljöverkets häfte Belastningsergonomi 1998:1 7 ) Nossebro den 25 februari 2015 Gunilla Carlsson, Verksamhetschef HSL

28 Rutin för att hjälpa en vårdtagare upp från golv på särskilt boende Då någon har hamnat på golvet och inte kan ta sig upp själv gäller följande: Gör en bedömning av skadeläget, vid osäkerhet kontakta sköterska på tel: , Akut tillstånd Om tillståndet är akut vid till exempel medvetslöshet och/eller andningstillstånd eller svåra hjärtbesvär Ring först ambulans 112, tag sedan kontakt med sjuksköterska Om ingen skada uppstått, vänta lite innan ni hjälper vårdtagaren upp. När första chocken släppt finns större chans att vårdtagaren själv kan medverka och att ni inte gör något förhastat. Placera gärna en kudde under vårdtagarens huvud och ta det lugnt. 2. Om vårdtagaren har balans och kraft att själv ta sig upp så använd gärna en stol som de kan klättra upp på. För att ge stöd kan ett vårdbälte användas. OBS! du får inte lyfta i detta läge, bara ge stöd och stimulans. 3. Kan vårdtagaren inte själv klättra upp skall en lyft användas. Akutsele finns på varje enhet, se protokoll! 4. Kör fram lyften så att patientens huvud kommer först in mellan stödbenen på lyften. LÅS lyften och kroka därefter i öglorna på akutselen. OBS! Detta är en säkerhetsrutin som SKALL följas. Då arbetsgivaren gett instruktioner för hur ett arbete skall utföras av säkerhetsskäl SKALL man följa dessa. (Se bilaga 2, Arbetsmiljöverkets häfte Belastningsergonomi 1998:1 7 ) Nossebro den 1 juni 2015 Gunilla Carlsson, Verksamhetschef HSL

29 Referenser Handbok för hälso och sjukvård Arbetsteknik- förflyttningsteknik uppdaterad 13 maj 2002 portal.omv.lu.se/sys/common/sendfile?filepath=/.../handboken.pdf Se Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, Praktisk rehabilitering Förflyttningsutbildning, Malmö stad, _forflyttningsteknik_low.pdf Roxendal G & Wahlberg C. (1992). Vårdandets vardag händer i möte. Lund, stundentlitteratur.

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

ReTurn7600 TM. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic. Manual - Svenska. Art. nr. 7600. Max: 205kg/450 lbs

ReTurn7600 TM. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic. Manual - Svenska. Art. nr. 7600. Max: 205kg/450 lbs ReTurn7600 TM SystemRoMedic Manual - Svenska Art. nr. 7600 Max: 205kg/450 lbs ReTurn7600 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/

Läs mer

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker Information från sjukgymnast/fysioterapeut Att tänka på när Du går med rollator Gå så nära rollatorn som möjligt, håll ryggen rak. Om det går fäll upp sittbrädan

Läs mer

Lär dig göra marklyft

Lär dig göra marklyft Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna

Läs mer

Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne

Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Februari 2016 1 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning över 20 år Hjälpmedelsrekommendationer

Läs mer

Bruksanvisning för spilerdug

Bruksanvisning för spilerdug Bruksanvisning för spilerdug I enlighet med Medicinska direktiv 93/42/EC Side 1 af 8 Denna bruksanvisning gäller för alla spilerdugsprodukter. Inledning Spilerdug är en friktionssänkande metervara som

Läs mer

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex

Läs mer

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Senast uppdaterad: 2011-04-21 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-medicinkliniken-orsk

Läs mer

Bruksanvisning för Lyftstol Typ LS 2000

Bruksanvisning för Lyftstol Typ LS 2000 Bruksanvisning för Lyftstol Typ LS 2000 Åtgärder före användning Lyftstolen levereras färdig för att tas i bruk. Före det att patient transporteras skall bältena optiskt kontrolleras.veva upp lyftstolen

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Olika överlinjer/ olika bommar

Olika överlinjer/ olika bommar Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Grunder Medialitet !!!

Grunder Medialitet !!! Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att

Läs mer

Kort bruksanvisning FLUX

Kort bruksanvisning FLUX Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom

Läs mer

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson Träningsprogram multihallen För dig som vill komma igång på egen hand foto: tommy andersson Friskis multihall bjuder på stora möjligheter att träna på olika sätt. Här kommer förslag på ett styrketräningsprogram

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso och sjukvårdesnheten rehab 2014-01-20, 2015-12-07 Samordnare för förflyttningsinstruktörer Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer på Resurscentrum I vår verksamhet

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

S... Guldmann vårdsäng - Hjälparens Guide. Vers. 1.00

S... Guldmann vårdsäng - Hjälparens Guide. Vers. 1.00 S........ Guldmann vårdsäng - Hjälparens Guide Vers. 1.00 Innehåll 1.00......... Guldmann vårdsäng........................................... 3 2.00......... Säkerhet.....................................................

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Innan passningen. Riktning och höjd

Innan passningen. Riktning och höjd Innan passningen Titta upp innan du får bollen så du ser passningsalternativen Dölj passningen för motståndarna så länge som möjligt Använd passningsfinten vid behov det gör motståndarna osäkra Luras även

Läs mer

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 26 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 SNYGG, STARK OCH EXPLOSIV med kontrastträning Att förbättra sin fysiska form behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande. Vår träningsexpert

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL

ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och osmorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Gäller fr o m: 2016-05-09 Uppdateras

Läs mer

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION

Läs mer

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21 Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:

Läs mer

my baby carrier SVENSKA BRUKSANVISNING

my baby carrier SVENSKA BRUKSANVISNING my baby carrier BRUKSANVISNING SVENSKA Integrerat huvudstöd VIKTIGT! SPARA BRUKS- ANVISNINGEN SÅ ATT DU HAR DEN TILL HANDS OM DU SKULLE BEHÖVA DEN IGEN! Integrerad ryggförlängning... > VARNINGAR VARNING:

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1 Grundövningar för bågskyttar Steg En beskrivning av enkla grundövningar som hjälper skyttarna att förbättra sin skjutteknik. Av: Modell: Erik Larsson, erik@ortogonal.com Hanna Janeke Jenny Wredberg Rev:

Läs mer

Att behandlas för Radiusfraktur

Att behandlas för Radiusfraktur Att behandlas för Radiusfraktur Patientinformation Sydöstra sjukvårdsregionen Radiusfraktur Handledsbrott kallas även radiusfraktur eller brott på strålbenet. Detta är det vanligaste benbrottet, som uppkommer

Läs mer

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.)

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.) Bouleträning Bouleteknik Målet i boule är kasta sina klot på ett sådant sätt att de gör störst nytta. Detta är svårt att göra om man inte har full kontroll över kloten. Visst kan dåliga klot studsa rätt

Läs mer

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel

Läs mer

Grundteknik i bänkpress 1

Grundteknik i bänkpress 1 Bänkpress Öka lite under lång tid. Det är viktigt att du har rätt teknik. Då slipper du skador och du utvecklas. Paola Johansson är svensk mästare i styrkelyft. Hon är även individuell tränare i Friskis

Läs mer

BRUKSANVISNING. Lyftselarna kan kompletteras med Human Cares Midjebälte 25145/25146. 25080 och 25085 är anpassade för två- och trepunktsupphängning.

BRUKSANVISNING. Lyftselarna kan kompletteras med Human Cares Midjebälte 25145/25146. 25080 och 25085 är anpassade för två- och trepunktsupphängning. BRUKSANVISNING Hygiensele Plus 25080 & 25085 (nät) Human Care Hygiensele Plus 25080 och Human Care Hygiensele Plus Nät 25085 används framförallt i samband med toalettbesök. Selarna är förstärkta i ryggen

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Liko Comfortsele Plus, mod. 300, 310, 350, 360

Liko Comfortsele Plus, mod. 300, 310, 350, 360 Liko Comfortsele Plus, mod. 300, 310, 350, 360 Bruksanvisning Svensk 7SV160183-03 Mod. 300, 310 Mod. 350, 360 Produktbeskrivning Liko Comfortsele Plus ger en bekväm sittställning och en trygg överflyttning

Läs mer

Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet

Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Grundläggande principer för träningspasset: Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Välj lekar och övningar

Läs mer

Träningsprogram för dig med AS

Träningsprogram för dig med AS Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

EC Declaration of Conformity. Decon Wheel AB Tel 0345-40880 Södra Ekeryd 115 Fax 0345-40895 314 93 Hyltebruk www.decon.se

EC Declaration of Conformity. Decon Wheel AB Tel 0345-40880 Södra Ekeryd 115 Fax 0345-40895 314 93 Hyltebruk www.decon.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 EC Declaration of Conformity... 2 Easywheel... 3 Leveranskontroll... 3 Ingående komponenter... 3 Identifiering och märknig av Easywheel... 4 CE-märkning...

Läs mer

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. VIKTIGT! Vänligen läs denna manual noggrant före användning. Behåll för framtida bruk.

ANVÄNDARMANUAL. VIKTIGT! Vänligen läs denna manual noggrant före användning. Behåll för framtida bruk. ANVÄNDARMANUAL VIKTIGT! Vänligen läs denna manual noggrant före användning. Behåll för framtida bruk. Vaggaro bekväm för både vuxna och barn Vaggaro är en hopfällbar kombinationsmöbel som snabbt blir oumbärlig

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten

Läs mer

Belastningsskador Nej tack!

Belastningsskador Nej tack! Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Lathund för kontroll och skötsel

Lathund för kontroll och skötsel Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: (MTP) Lathund för kontroll och skötsel Sida 2 (13) Innehåll

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium) Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ: Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen BRUKSANVISNING HS Fåtöljen Version 1 2014 HS fåtöljen 2 Innehållsförteckning Sida Introduktion till HS Fåtöljen 3 Vad är HS Fåtöljen? 3 Varför behövs HS Fåtöljen? 3 Vem bör använda HS Fåtöljen? 4 Produktinformation

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Lukas mystiska sjukdom

Lukas mystiska sjukdom 27/12-08 Lördag: Lukas insjuknar med influensa liknande symtom på morgonen, hög feber samt allmänt loj. Är dock uppe och rör på sig på förmiddagen och sitter i Jhonnys knä och tittar på film. Under eftermiddagen

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer